Informationsbehov vid ansökan till högskola/universitet

Transkript

1 Informationsbehov vid ansökan till högskola/universitet April 2009, Markör Marknad och Kommunikation AB Högskoleverket, informationsbehov Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Uppdrag: Utvärdering av hur avgångsgymnasister och studenter värderar sitt informationsbehov inför ansökan till högskola/universitet. Beställare: Högskoleverket Kontaktperson: Charlotte Löfgren Projektledare Markör: Lena Adem Undersökningsperiod: Mars-april 2009 Markör Marknad och Kommunikation Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. Markör AB 2 (80)

3 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Metod, population och urval 5 Rapportens disposition 6 Resultat 7 Kapitel 1. De som ingår i undersökningen 7 Gymnasister 8 Kapitel 2. Rangordning av de områden som ingår i undersökningen 9 Flest prioriterar och få väljer bort 9 Få prioriterar och flest väljer bort 9 Kapitel 3. Viktighetsfrågor- detaljerat resultat och rangordningen 12 Rangordning av samtliga frågor i undersökningen (andelen fyror och femmor) 14 Rangordning av de högprioriterade frågorna i undersökningen (andelen femmor) 17 Kapitel 4. Övriga informationsbehov 19 Brister i nuvarande information 19 Övrigt informationsbehov 20 Kapitel 5. Skillnader i resultatet kopplat till nedbrytningsfaktorer 22 Studenter 22 Gymnasister 24 Sammanfattning 25 Rangordning av frågor tillsammans med områden 25 Högst prioriterade områden och frågor 25 Lägst prioriterade områden och frågor 26 Sammanslagen rangordning (studenter och gymnasister tillsammans) 27 Skillnader mellan olika grupper 29 Gymnasister och studenter 29 Kön, ålder och utbildning 30 Övriga informationsområden som bedöms viktiga 31 Markör AB 3 (80)

4 Bilaga 1. De som inte har en uppfattning 32 Bilaga 2. Viktighetsfrågor i diagramformat 34 Detaljerad information om utbildningen 35 Krav för att gå utbildningen 36 Utbildningens kvalitet 37 Krav för att gå utbildningen 38 Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen 39 Vad studenterna tycker om utbildningen 40 Internationalisering och utlandsstudier 41 Kontakt med arbetsliv och praktik 42 Information om lärare och studievägledare 43 Bostadsinformation 44 Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort 45 Antal studenter och könsfördelning 46 Bilaga 3. Öppna svar i undersökningen Om informationen var otillräcklig, vilken slags information saknar du fortfarande? 47 Studenter 47 Gymnasister Finns det någon ytterligare information som du saknar och ser som viktig? 50 Studenter 50 Gymnasister 63 Bilaga 4. Enkät i undersökningen 72 Bilaga 5. Nedbrytningstabeller 80 Markör AB 4 (80)

5 Inledning Bakgrund och syfte Högskoleverket arbetar med att underlätta avgångsgymnasisternas val av utbildning och lärosäte. Redan idag finns mycket information tillgänglig. Högskoleverket utvecklar även en ny funktion till webbplatsen studera.nu för att underlätta valet till högskola. Tanken är att funktionen ska kunna användas för att prioritera bland olika alternativ. Med andra ord gör funktionen det möjligt att jämföra olika utbildningar och högskolor med varandra. Innan det fastslås vilken information som ska finnas kvar och vilken som ska tillkomma vill Högskoleverket kartlägga vilka behov målgruppen har, d.v.s. avgångsgymnasisterna själva. Även studenter är av intresse med hypotesen att deras bild är baserad på den faktiska upplevelsen av att ha påbörjat högskolestudier. Huvudsyftet med undersökningen är få en rangordning av de informationsområden som ingår i undersökningen. Metod, population och urval Högskoleverket har inför den nya funktionen internt kartlagt vilka områden som kan antas vara av intresse för de blivande studenterna i ansökningsskedet. För att säkerställa att detta var en heltäckande bild genomfördes också en kvalitativ förstudie i målgruppen. Sammanlagt genomfördes 20 telefonintervjuer i målgruppen jämt fördelat mellan studenter och avgångsgymnasister. Utifrån Högskoleverkets kartläggning och det som framkom i den kvalitativa förstudien skapades i samråd med uppdragsgivaren en bred enkät som har legat till grund för den slutliga enkäten i undersökningen. För att förhindra att de svarande upplever att någon för dem viktig fråga saknas, ingår också ett par öppna frågor i enkäten, där de svarande själva kan uttrycka sitt informationsbehov. Urvalet av gymnasister i undersökningen har hämtats ur CSN:s register över elever som har studiebidrag. I gruppen gymnasister ingår även studerande på Komvux och Folkhögskola. En filterfråga i enkäten har ställts för att garantera att de som ingår i undersökningen har tänkt sig att studera på högskola/universitet. Urvalet av högskolestudenter har erhållits från den senaste ansökan till program. En filterfråga har ställts för att garantera att de intervjuade verkligen studerar på högskola/universitet och inte bara har ansökt. Markör AB 5 (80)

6 Undersökningen har genomförts som en webbundersökning med studenterna. Sammanlagt har enkäten skickats ut till omkring 4000 studenter. Undersökningen har pågått till det att omkring 1000 svar har erhållits. När det gäller gymnasisterna har datainsamlingen gjorts via telefonintervjuer. Undersökningen har genomförts genom ett slumpvis överurval vilket betyder att vid vägran eller annan bortfallsanledning slumpas ny person inom bruttourvalet (4 000 gymnasister) tills det att omkring 1000 intervjuer har genomförts. Sammanlagt har 1220 intervjuer genomförts med studenter och 1007 intervjuer med avgångsgymnasister. Rapportens disposition Efter inledningskapitlet med metodbeskrivning och bakgrund till undersökningen följer resultatpresentationen. Resultatet för studenter och gymnasister presenteras parallellt i undersökningen. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Beskrivning av dem som ingår i undersökningen. Diagram som visar rangordningen av de totalt elva övergripande områdena i undersökningen. Kapitlet inleds med en kort analys av resultatet utifrån bilagan med de diagram som visar samtliga svarsalternativ på de totalt 32 viktighetsfrågor som ingår i undersökningen (se sid 32-44). Sedan följer rangordningen av frågorna. Övriga informationsbehov. Skillnader i resultat kopplat till nedbrytningsfaktorerna. Rapporten avslutas med en sammanfattning där det viktigaste som framkommer i undersökningen redovisas. I bilaga till rapporten finns tabeller över dem som inte har en uppfattning i viktighetsfrågorna, diagram där viktighetsfrågornas samtliga svarsalternativ (förutom vet ej) redovisas, enkäten som har använts i undersökningen, samtliga öppna svar och nedbrytningstabeller på bakgrundsvariablerna i undersökningen. Maskinella avrundningar förekommer. Markör AB 6 (80)

7 Resultat Kapitel 1. De som ingår i undersökningen Studenter Två tredjedelar är kvinnor. Knappt tre fjärdedelar är under 28 år. Över 90 procent har inte tidigare examen från högskola och går på ett program. 75 procent har studerat mindre än tre år på högskola. Bakgrundsfrågor 1 (Studenter - Kön, ålder, tidigare examen från högskola?) Kvinna 67 Man 33 över 40 år år år år 31 Nej 92 Ja % 100 Bakgrundsfrågor 2 (Studenter - Enstaka kurs/program, hur länge har studerat?) Enstaka kurs 2 Ett program 98 Tre år eller mer år 52 Ett år eller mindre % 100 Markör AB 7 (80)

8 Gymnasister En majoritet av de intervjuade är kvinnor. Åtta av tio är 19 år eller yngre och 84 procent går på gymnasium. Två procent av de intervjuade (18 personer) uppger att de går på universitet eller högskola, trots att urvalet som använts har dragits på ett sådant sätt att de som ingår i urvalet genomför gymnasiestudier. En förklaring till detta kan vara enstaka personer som studerar på Komvux samtidigt som de går en kurs på Universitet/högskola. Bakgrundsfrågor (Gymnasister - Kön, ålder, nuvarande studieform) Kvinna 59 Man 41 upp till 19 år år eller äldre 18 Gymnasiet 84 Komvux 11 Folkhögskola 4 Universitet/ högskola % 100 Markör AB 8 (80)

9 Kapitel 2. Rangordning av de områden som ingår i undersökningen Frågorna om hur viktig olika slags information uppfattas är indelade i elva områden. I undersökningen fick de svarande dels en fråga där de fick välja bort mindre intressanta områden och dels en fråga där de fick ange de viktigaste områdena (max tre områden). Nedan följer en beskrivning av det viktigaste resultatet. På nästföljande sidor visar diagram hela rangordningen av områdena. Flest prioriterar och få väljer bort De områden som flest prioriterar och få väljer bort är följande: Studenter - Andel som valde och valde bort olika områden. Valde Valde bort Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen 58% 7% Utbildningens kvalitet 55% 4% Detaljerad information om utbildningen 54% 6% Gymnasister - Andel som valde och valde bort olika områden. Valde Valde bort Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen 44% 4% Detaljerad information om utbildningen 44% 7% Krav för att gå utbildningen 49% 5% Få prioriterar och flest väljer bort De områden som flest väljer bort och få prioriterar är istället följande: Studenter - Andel som valde och valde bort olika områden. Valde Valde bort Antal studenter och könsfördelningen 2% 78% Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort 10% 56% Internationalisering och utlandsstudier 8% 50% Gymnasister - Andel som valde och valde bort olika områden. Valde Valde bort Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort 14% 40% Internationalisering och utlandsstudier 13% 41% Antal studenter och könsfördelnlng 2% 74% Markör AB 9 (80)

10 Studenter Vilka av de aktuella områdena upplevs som mest intressanta? (Studenter) Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen 58 Utbildningens kvalitet Detaljerad information om utbildningen Kontakt med arbetsliv och praktik 39 Krav för att gå utbildningen 31 Vad studenterna tycker om utbildningen 19 Bostadsinformation Information om lärare och studievägledare Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort Internationalisering och utlandsstudier 8 Antal studenter och könsfördelning % 100 Gymnasister Vilka av de aktuella områdena upplevs som mest intressanta? (Gymnasister) Krav för att gå utbildningen 49 Detaljerad information om utbildningen Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen Utbildningens kvalitet 35 Vad studenterna tycker om utbildningen Bostadsinformation Kontakt med arbetsliv och praktik Information om lärare och studievägledare 16 Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort Internationalisering och utlandsstudier Antal studenter och könsfördelnlng % 100 Markör AB 10 (80)

11 Studenter Vilka av de aktuella områdena upplevs som mindre intressanta? (Studenter) Antal studenter och könsfördelning 78 Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort 56 Internationalisering och utlandsstudier 50 Bostadsinformation 34 Information om lärare och studievägledare 26 Vad studenterna tycker om utbildningen 17 Kontakt med arbetsliv och praktik Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen 7 8 Detaljerad information om utbildningen 6 Krav för att gå utbildningen 6 Utbildningens kvalitet % 100 Gymnasister Vilka av de aktuella områdena upplevs som mindre intressanta? (Gymnasister) Antal studenter och könsfördelnlng 74 Internationalisering och utlandsstudier Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort Information om lärare och studievägledare 27 Vad studenterna tycker om utbildningen 22 Bostadsinformation 14 Kontakt med arbetsliv och praktik 8 Detaljerad information om utbildningen 7 Utbildningens kvalitet 6 Krav för att gå utbildningen 5 Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen % 100 Markör AB 11 (80)

12 Kapitel 3. Viktighetsfrågor- detaljerat resultat och rangordningen I undersökningen ingår 32 frågor (som är underordnade de elva områdena områdena) om hur viktig en viss information upplevs av de svarande. Frågorna har en femgradig svarsskala. Om den svarande har angett fyra eller frem på den femgradiga skalan innebär det att frågan ses som viktig, medan de som har svarat ett eller två ser frågan som oviktig. De som har svarat tre ser varken frågan som särskilt viktig eller oviktig. Nedan följer först en beskrivning av svaren på frågorna utifrån en tabell- och diagramsammanställning över frågorna med samtliga svarsalternativ (se sida 32-44). Kapitlet avslutas med en rangordning av samtliga frågor. Beskrivning av resultatet utifrån sammanställning på sida Det förekommer en hel del variationer mellan hur viktiga de olika informationsfrågorna bedöms vara. Studenternas svar visar att huruvida de olika frågorna upplevs viktiga (fyra eller fem) varierar från mellan 14 till 93 procent. Motsvarande siffror för gymnasister är 2 till 94 procent. Generellt sett är det tydligt att gymnasisters och studenters svarsmönster påminner om varandra. I vilken grad får då informationsfrågor den högsta viktighetsgraden, fem? Tabellerna nedan visar de frågor där mer än hälften av de svarande ger 5. Det kan konstateras att studenter och gymnasister är relativt eniga. Studenter (andel som ger högsta vikt, 5) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? 76% 1. Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? 57% 8. Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning/yrke förväntas se ut i framtiden? 57% 6. Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? 54% 18. Möjligheten till praktik på din utbildning? 54% Avgångsgymnasister (andel som ger högsta vikt, 5) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? (behörighetskrav) 73% 1. Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? (vilka olika kurser som kan väljas inom en utbildning på olika högskolor) 62% 8. Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning (ett visst yrke) förväntas se ut i framtiden? 56% 6. Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? 55% Markör AB 12 (80)

13 De som inte bedömer en fråga som viktig ger i högre grad 3 (en neutral hållning) än ett eller två (oviktig fråga). Det finns dock vissa frågor som sticker ut genom att mer än 30 procent ger ett eller två. Det är således frågor som av relativt många bedöms som direkt oviktiga. De aktuella frågorna är i fallande ordning enligt tabellerna nedan. Det kan konstateras att studenterna och gymnasisterna även här är relativt överens. Studenter (andel som ger låga betyg, 1+2) 16. Andelen internationella studenter på utbildningen 56% 32. Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor 50% 30. Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar 50% 29. Hur många studenter som går på högskolan 43% 12. Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året 37% 31. Hur många studenter som går en viss utbildning 35% 26. Vad studenterna tycker om kulturlivet på orten 34% 24. Vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet) 33% Gymnasister (andel som ger låga betyg, 1+2) 32. Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor/universitet? 48% 16. Hur viktigt är det att veta andelen internationella studenter på utbildningen? (utbytesstudenter 45% och liknande) 29. Hur många studenter som går på högskolan/universitetet? 37% 30. Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar (exempelvis teknik, 37% naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap)? 12. Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året? 36% 31. Hur många studenter som går en viss utbildning? 32% Markör AB 13 (80)

14 Rangordning av samtliga frågor i undersökningen (andelen fyror och femmor) Om vi istället ser närmare på samtliga frågor i undersökningen och deras inbördes rangordning ser resultatet ut enligt nästföljande sidor. Det framgår att de frågor där mindre än 40 procent bedömer frågan som viktig, sammanfaller med de frågor som har störst andelar ettor och tvåor både bland studenter och gymnasister (se tabell sidan 13). Totalt sett råder en ganska stor spridning för andelarna som bedömer frågorna som viktiga (14-93 procent studenter, procent gymnasister) Samtidigt är spridningen inte särskilt stor om man vill försöka skilja de högprioriterade frågorna ifrån varandra (diagrammen med höga värden). Markör AB 14 (80)

15 Rangordning studenter Rangordning av frågorna - höga värden (Studenter - andelen 4+5, endast de som har en uppfattning) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? 1. Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? 8. Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden? 18. Möjligheten till praktik på din utbildning? 6. Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? 19. Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? 7. Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor? 21. Lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet? 9. Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? 17. I vilken utsträckning högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet? 3. Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på utbildningen? 10. Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? 20. Lärarna har pedagogisk utbildning? 23. Hur bostadssituationen ser ut på orten? 22. Tillgång till studie- och yrkes-vägledning på utbildningen? 4. Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på högskolan? 15. Hur viktig är information om undervisningen sker på engelska eller svenska? % 100 Rangordning av frågorna - låga värden (Studenter - andelen 4+5, endast de som har en uppfattning) 2. Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen? 11. Hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen? Vad studenterna tycker om utbildningsorten? Möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor? 14. I vilken utsträckning universitetet/högskolan samarbetar med högskolor i andra länder? 28. Vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten? 27. Vad studenterna tycker om motionsanläggningar/ träningsmöjligheter? Vad studenterna tycker om studentlivet? Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året? 26. Vad studenterna tycker om kulturlivet på orten? 31. Hur många studenter som går en viss utbildning? Hur många studenter som går på högskolan? 32. Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor? 30. Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar? Hur viktigt är det att veta andelen internationella studenter på utbildningen? % 100 Markör AB 15 (80)

16 Rangordning gymnasister Rangordning av frågorna - höga värden (Gymnasister - andelen 4+5, endast de som har en uppfattning) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden? 7. Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor? 6. Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? 23. Hur bostadssituationen ser ut på orten? 18. Möjligheten till praktik på din utbildning? 17. I vilken utsträckning högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet? 19. Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? 9. Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? 10. Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? 22. Tillgång till studie- och yrkes-vägledning på utbildningen? 3. Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på utbildningen? 4. Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på högskolan? 15. Hur viktig är information om undervisningen sker på engelska eller svenska? 2. Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen? % Rangordning av frågorna - låga värden (Gymnasister - andelen 4+5, endast de som har en uppfattning) 21. Lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet? 20. Lärarna har pedagogisk utbildning? Vad studenterna tycker om utbildningsorten? 28. Vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten? 24. Vad studenterna tycker om studentlivet? 11. Hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen? 13. Möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor? I vilken utsträckning universitetet/högskolan samarbetar med högskolor i andra länder? Vad studenterna tycker om motionsanläggningar/ träningsmöjligheter? Vad studenterna tycker om kulturlivet på orten? Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året? Hur många studenter som går en viss utbildning? Hur många studenter som går på högskolan? 16. Hur viktigt är det att veta andelen internationella studenter på utbildningen? 30. Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar? 32. Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor? % 100 Markör AB 16 (80)

17 Rangordning av de högprioriterade frågorna i undersökningen (andelen femmor) Eftersom de högprioriterade frågorna i undersökningen ( Rangordning av frågor - höga värden ) ligger relativt jämnt när vi ser på viktighetsgraderna fyra och fem redovisas nedan fördelningen av endast fem. Genom detta förfaringssätt blir spridningen något större. Även om spridningen blir större så ändras inte rangordningen på frågorna särskilt mycket. Några frågor stiger i rang, vilket tyder på att det är något fler som bedömer dessa frågor som mycket viktiga, än viktiga. 1 I det stora hela är dock skillnaderna marginella och bland studenterna får följande frågor i högst grad femmor. Det är också de frågor som ligger i topp när man ser på fyra och fem tillsammans: Vad som krävs för att man ska kunna antas i utbildningen Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen Möjligheten till praktik på utbildningen När det gäller gymnasieeleverna ligger följande frågor i topp när det gäller andel femmor såväl som när det gäller andel fyra och fem tillsammans: Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen Hur bostadssituationen ser ut på orten? Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor 1 De frågor det handlar om är för studenterna: bostadssituationen, lärarnas pedagogiska utbildning och om undervisning sker på engelska eller svenska. För gymnasisterna är det framförallt frågan om undervisningen sker på engelska eller svenska som kommer högre upp på rangordningen. Markör AB 17 (80)

18 Studenter Rangordning av frågorna - Endast höga värden (Studenter - andelen femmor där mer än 70 procent upplever frågan som viktig) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? 8. Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden? Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? Möjligheten till praktik på din utbildning? Hur bostadssituationen ser ut på orten? Lärarna har pedagogisk utbildning? Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor? Lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet? Hur viktig är information om undervisningen sker på engelska eller svenska? Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? I vilken utsträckning högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet? Tillgång till studie- och yrkes-vägledning på utbildningen? Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på utbildningen? Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på högskolan? % Endast 5 Gymnasister Rangordning av frågorna - Endast höga värden (Gymnasister - andelen femmor där mer än 70 procent upplever frågan som viktig) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden? Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? Hur bostadssituationen ser ut på orten? Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor? Möjligheten till praktik på din utbildning? Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? Hur viktig är information om undervisningen sker på engelska eller svenska? I vilken utsträckning högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet? Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? Tillgång till studie- och yrkes-vägledning på utbildningen? Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen? Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på utbildningen? Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på högskolan? % Endast 5 Markör AB 18 (80)

19 Kapitel 4. Övriga informationsbehov Brister i nuvarande information En minoritet av studenterna (17 procent) och gymnasisterna (15 procent) bedömer den information de har tagit del av för högskole-/universitetsstudier som otillräcklig. Mer än hälften av gymnasisterna ser den som tillräcklig vilket kan jämföras med 34 procent av studenterna. Om du gör en helhetsbedömning, av den information du har tagit del av, var den tillräcklig eller otillräcklig? % Student Gymnasist Tillräcklig Varken tillräcklig eller otillräcklig Otillräcklig Vet ej De som inte upplevde informationen som tillräcklig fick ange vad som saknades. Det som särskilt lyfts fram av studenter är behovet av mer detaljerad information, men inte exakt de uppgifter som har tagits upp i enkäten. Exempelvis vill man få mer information om samtliga kurser på utbildningen och hur det går att kombinera kurser. Gymnasister lyfter i hög grad fram att de har fått för lite information utan att närmare specificera vad de saknar. Några upplever också att de fick informationen för sent. Liksom studenterna efterfrågar gymnasisterna också mer detaljerad information om utbildningar/högskolor. Flera vill också ha mer information omkring ansökan. Flera har också åsikter om genom vilken kanal som information ges och vissa har frågetecken om var de ska söka information. Vad man kan jobba med efter utbildningen och hur det fungerar rent praktiskt att plugga vid högskola/universitet är andra frågor. Det finns också en viss efterfrågan på möjligheten att jämföra utbildningar och universitet med varandra. Markör AB 19 (80)

20 Övrigt informationsbehov Slutligen hade samtliga möjlighet att ange sådant de upplevde som viktigt att få information om men som inte fanns med i undersökningens frågor. Omkring 150 av studenterna och 200 av gymnasisterna gav exempel på sådana frågor. När det gäller studenterna handlar svaren framförallt om följande (i fallande ordning): Ännu mer detaljerad information om utbildningar och deras upplägg. Det är varierad information som efterfrågas och få uppger samma detaljer. Exempel är: mer om litteratur, kostnader på utbildningen, schema, ledighet, teknisk utrustning som ska användas, möjlighet till byte av utbildningsort inom ett program, vilken examen en utbildning ger, förändringar på utbildningar som planeras i framtiden, om det finns en särskild inriktning på utbildningen. Praktisk information (CSN, föräldraledighet, resmöjligheter, boende, stipendier, ekonomi) Arbetslivet efter studierna Kvalitet på utbildning och kompetens bland lärare Hur det är att studera vid högskola (studieteknik, hur man gör) Tillgångar på utbildningen/högskolan (möjlighet att se till särskilda behov etc.) Om informationssätt/kanaler som informationen ges Information om högre utbildning som möjlighet till doktorandstudier Information även från kritiska elever Det finns också flera enstaka exempel på information som efterfrågas. Ett tjugotal studenter passar också på att ta upp helt andra frågor än informationsfrågor. Se bilagan öppna svar för samtliga svar. För att generalisera ger studenternas svar intryck av att i relativt hög grad vara präglade av personliga erfarenheter i samband med studier. Markör AB 20 (80)

21 Gymnasisterna är liksom studenterna inriktade på mer detaljerad information om utbildningar/universitet. Till skillnad från studenterna ser de det också som viktigt med information kopplat till ansökan, bostäder samt mer information från andra studenter. I korthet handlar gymnasisternas övriga informationsbehov om: Praktiska frågor omkring ansökan, utbildningar, hur det är att studera vid universitet. Antagnings- och behörighetskrav, antagningsstatistik Mer detaljerad information om utbildningar, universitet etc. Bostäder och studieorten Detaljerad information om utlandsstudier Lån och bidrag Arbetsliv efter studierna Lärarna på utbildningen Mer information från studenter Behov av olika informationskanaler Det kan noteras att flera av de områden som framträder både bland studenter och gymnasister också lyftes fram i de djupintervjuer som genomfördes som en förstudie för att skapa frågeformuläret i undersökningen. Exempelvis gäller det ännu mer detaljerad information om utbildningen, arbetsmarknaden efter studierna, hur det är att studera vid högskola och olika slags praktisk information som efterfrågas. Markör AB 21 (80)

22 Kapitel 5. Skillnader i resultatet kopplat till nedbrytningsfaktorer Nedan följer en beskrivning av de skillnader som framträder mellan olika grupper i materialet. Uppgifterna är hämtade från tabellbilagans nedbrytningstabeller. De skillnader som analyseras är de som på viktighetsfrågorna svarat att en viss fråga är viktig (4 eller 5). Studenter Kvinnor anger i högre grad än män att det är viktigt med information om: vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor hur arbetsmarknaden för en viss utbildning (ett visst yrke) förväntas se ut i framtiden hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen om undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska möjligheten till praktik på utbildningen om lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet (kopplat till ämnesområdet) vilken tillgång man har till studie- och yrkesvägledning på utbildningen Studenter som är över 28 år ser det i högre grad som viktigt att få information om: hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde lärarna har pedagogisk utbildning lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet (kopplat till ämnesområdet) Studenter som är under 28 år ser det istället som viktigare med information om: möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor/universitet i vilken utsträckning högskolan samarbetar med högskolor/universitet i andra länder bostäder vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet) vad studenterna tycker om utbildningsorten vad studenterna tycker om kulturlivet på orten vad studenterna tycker om motionsanläggningar och träningsmöjligheter vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten Markör AB 22 (80)

23 De som har studerat mindre än tre år jämfört med dem som har studerat längre, ser det som viktigare med: information om undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten De som har studerat mindre än ett år jämfört med dem som har studerat längre, ser det som viktigare med information om: vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet) vad studenterna tycker om utbildningsorten vad studenterna tycker om motionsanläggningar och träningsmöjligheter vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten De som inte redan har en examen från högskola/universitet ser det som viktigare med information om: vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska? vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet)? vad studenterna tycker om utbildningsorten? vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten? Eftersom så få av de intervjuade går enstaka kurser har vi inte kunnat se närmare på skillnader mellan deras informationsbehov och de som går ett program. Markör AB 23 (80)

24 Gymnasister Det finns tendenser till att kvinnor generellt sett i högre grad än män anger att den information som räknas upp är viktig. I följande fall är det särskilt tydligt: Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen Hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen Möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor/universitet I vilken utsträckning universitetet/högskolan samarbetar med högskolor/universitet i andra länder Om undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska Möjligheten till praktik på utbildningen Vilken tillgång man har till studie- och yrkesvägledning på utbildningen Vad studenterna tycker om utbildningsorten Hur många studenter som går en viss utbildning Gymnasister som är upp till 19 år ser det i högre grad som viktigt att få information om: bostäder vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet) vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten Gymnasister som är över 19 år (i hög grad studerande på Komvux och folkhögskolor) ser det istället som viktigare med information om: hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska möjligheten till praktik på din utbildning lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet (kopplat till ämnesområdet) De som går på gymnasium ser det i högre grad som viktigt än de som går på Komvux med information om: möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor/universitet bostadsinformation vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet) Markör AB 24 (80)

25 Sammanfattning Rangordning av frågor tillsammans med områden Högst prioriterade områden och frågor Nedan sammanfattas de viktigaste områdena (understrukna) tillsammans med de viktigaste frågorna (punktlista) i undersökningen. De viktigaste frågorna är de där mer än 70 procent i någon av grupperna ger viktighetsgrad fyra eller fem. Kursiverade områden betyder att frågorna som anges under området ses som viktiga av över 70 procent. Däremot tillmäts inte området som helhet lika stor vikt i relation till övriga områden i undersökningen. Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor Utbildningens kvalitet Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på utbildningen Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på högskolan Detaljerad information om utbildningen Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen Krav för att gå utbildningen Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen Kontakt med arbetsliv och praktik Möjligheten till praktik på din utbildning I vilken utsträckning högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet Bostadsinformation Hur bostadssituationen ser ut på orten Markör AB 25 (80)

26 Information om lärare och studievägledare Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde Om lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet Tillgång till studie- och yrkesvägledning på utbildningen Om lärarna har pedagogisk utbildning Vad studenter tycker om utbildningen Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning Internationalisering om undervisningen sker på engelska eller svenska Lägst prioriterade områden och frågor De tre områden och frågor som är lägst prioriterade i undersökningen följer nedan. I sammanställningen har vi utgått från de områden som i högst grad har valts bort och frågor där mindre än 40 procent ger betyg fyra eller fem. Antal studenter och könsfördelningen Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar Hur många studenter som går på högskolan Hur många studenter som går en viss utbildning Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året Internationalisering och utlandsstudier Andelen internationella studenter på utbildningen Markör AB 26 (80)

27 Sammanslagen rangordning (studenter och gymnasister tillsammans) Om man slår samman resultatet för gymnasister och studenter blir rangordningen enligt följande: Hur viktiga är information om - Rangordning av frågor, höga värden (Studenter och gymnaister, andelen som har svarat 4+5, endast de som har en uppfattning) 5. Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? 8. Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning förväntas se ut i framtiden? 6. Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? 18. Möjligheten till praktik på din utbildning? 7. Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på en viss skola? 19. Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? 17. I vilken utsträckning högskolan har ett samarbete med arbetslivet? 9. Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? 23. Bostadsinformation Hur viktigt är information om Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? 21. Lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet? 3. Hur Högskolverket, som granskar utbildningars kvalitet, har betygsatt kvaliteten? 22. Vilken tillgång man har till studie- och yrkesvägledning på utbildningen? 4. Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på högskolan? 20. Lärarna har pedagogisk utbildning? 15. Information om undervisningen på utbildningen sker på engelska/svenska? % 100 Hur viktiga är information om - Rangordning av frågor, låga värden (Studenter och gymnaister, andelen som har svarat 4+5, endast de som har en uppfattning) 2. Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka? 11. Hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen? 25. Vad studenterna tycker om utbildningsorten? 13. Möjligheten till utlandsstudier på utbildningen? 28. Vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten? 14. I vilken utsträckning högskolan samarbetar med högskolor i andra länder? 24. Vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet)? 27. Vad studenterna tycker om motionsanläggningar/träningsmöjligheter? 26. Vad studenterna tycker om kulturlivet på orten? 12. Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året? 31. Hur många studenter som går en viss utbildning? 29. Hur många studenter som går på högskolan/universitetet? 32. Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor? 30. Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar? 16. Hur viktigt är det att veta andelen internationella studenter på utbildningen? % 100 Markör AB 27 (80)

28 Vilka områden är mindre intressanta? - Bortvalda områden (studenter och gymnasister) Antal studenter och könsfördelning 76 Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort 49 Internationalisering och utlandsstudier 46 Information om lärare och studievägledare 26 Bostadsinformation 25 Vad studenterna tycker om utbildningen 19 Kontakt med arbetsliv och praktik 8 Detaljerad information om utbildningen Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen Krav för att gå utbildningen Utbildningens kvalitet % 100 Vilka tre områden är särskilt intressanta? - Rangordning områden (studenter och gymnasister) Möjligheter på arbetsmarknaden efter utbildningen 52 Detaljerad information om utbildningen 49 Utbildningens kvalitet 46 Krav för att gå utbildningen 39 Kontakt med arbetsliv och praktik 30 Vad studenterna tycker om utbildningen 20 Bostadsinformation 16 Information om lärare och studievägledare Vad studenterna tycker om kårliv, fritidsaktiviteter och studieort Internationalisering och utlandsstudier Antal studenter och könsfördelning % 100 Markör AB 28 (80)

29 Skillnader mellan olika grupper Gymnasister och studenter Gymnasisterna och studenterna har generellt sett liknande svarsmönster. De finns dock också exempel på områden och frågor som skiljer sig åt. Studenter upplever följande områden som viktigare: möjligheter på arbetsmarknaden utbildningens kvalitet detaljerad information om utbildningen kontakt med arbetsliv och praktik Gymnasisterna upplever istället följande som viktigare: krav för att gå utbildningen bostadsinformation Studenterna bedömer fler områden som mindre viktiga: kårliv och fritidsaktiviteter internationalisering/ utlandsstudier bostadsinformation. Detta slår igenom på enskilda frågor och gymnasisterna bedömer följande frågor som viktigare: bostadssituationen på orten vad studenterna tycker om nöjeslivet vad studenterna tycker om studentlivet vad studenterna tycker om kulturlivet vad studenterna tycker om utbildningsorten. andelen internationella studenter på utbildningen. Studenterna upplever endast frågan om huruvida lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet som viktigare än gymnasisterna. Markör AB 29 (80)

30 Kön, ålder och utbildning Det finns tendenser till att kvinnor i högre grad än män anger information som viktig. De punkter som återkommer som viktigare båda bland kvinnliga studenter och gymnasister är information om: inflytande på utbildningen undervisningsspråk möjligheter till praktik tillgång till studie- och yrkesvägledning För övrigt är studenter (som är kvinnor) också mer inriktade på: högskolors inriktning lärares yrkeserfarenhet arbetsmarknaden efter utbildningen. Gymnasister (som är kvinnor) är mer inriktade på: antal timmar schemalagd undervisning internationaliseringen, synen på utbildningsorten hur många studenter som går en viss utbildning Andra skillnader som kan spåras är att yngre gymnasister (under 19 år) i högre grad intresserar sig för bostadssituationen och nöjeslivet/studentlivet på orten dit de ska söka medan äldre gymnasister (över 19 år) i högre grad vill ha information om utbildningen såsom schemalagd tid, undervisningsspråk, möjlighet till praktik och lärares yrkeserfarenhet. De som går på gymnasium till skillnad från folkhögskola eller komvux ser det också som viktigare med information om bostäder och nöjesliv. De ser det också som viktigare med information om utlandsstudier. Om man jämför äldre studenter (över 28 år) med yngre (under 28 år) råder samma mönster som bland gymnasisterna. De yngre ser det i högre grad som viktigt med information om bostäder och frågor kopplat till fritid och nöjesliv på orten. De äldre intresserar sig mer för situationen på själva utbildningen såsom lärarnas kompetens och yrkeserfarenhet samt antal timmar som är schemalagda. På samma sätt framgår att de som har studerat en kortare tid ser det som mer intressant med information kopplat till fritiden. Både de som har studerat en kortare tid på högskolan och de som inte tidigare har en examen ser det som viktigare att få information om vilket språk undervisningen sker på. Markör AB 30 (80)

31 Övriga informationsområden som bedöms viktiga procent av dem som ingår i undersökningen uppger att det finns ytterligare områden de tycker är viktiga. Oftast handlar det inte om helt nya informationsområden utan om fler detaljer vad gäller exempelvis utbildningar och deras upplägg, arbetslivet efter utbildningen, kvaliteten på utbildningen, kompetensen bland lärarna, utbildningsorten och bostadssituationen. För gymnasisterna kan det också handla om behov av mer information om antagning och behörighet. De informationsområden som inte alls täcks in av undersökningen men som efterfrågas är framförallt följande: Hur det fungerar praktiskt att studera vid högskola (studieteknik, studielån, stipendier etc) Information om var man kan finna information Att de öppna svaren i hög grad anknyter till de frågor som har ställts i undersökningen och förstudien samt att inget helt nytt område med ett stort antal likadana svar har upptäckts tyder på att de frågor som ställs i undersökningen ligger relativt väl i linje med det informationsbehov som finns i målgruppen. Högskoleverket kan dock troligen genom att se närmare på de öppna svaren ytterligare nyansera bilden av den information som efterfrågas inom de olika områdena. Markör AB 31 (80)

32 Bilaga 1. De som inte har en uppfattning Tabellerna nedan visar att en försumbar del av de som ingår i undersökningen har besvarat viktighetsfrågorna med vet ej. Det betyder att ingen hänsyn behöver tas till dessa svar vid tolkningen av resultatet i undersökningen. Studenter - de som har svarat vet ej Antal % 1. Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? (vilka olika kurser som kan väljas 5 0 inom en utbildning på olika högskolor) 2. Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen? Hur Högskolverket, som granskar utbildningars kvalitet, har betygsatt kvaliteten på utbildningen? Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på universitetet/högskolan? Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? (behörighetskrav) Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor/universitet? Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning (ett visst yrke) förväntas se ut i framtiden? Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? Hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen? Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året? Möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor/universitet? I vilken utsträckning universitetet/högskolan samarbetar med högskolor/universitet i andra länder? Hur viktig är information om undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska? Hur viktigt är det att veta andelen internationella studenter på utbildningen? (utbytesstudenter och 35 3 liknande) 17. I vilken utsträckning universitetet/högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet? Möjligheten till praktik på din utbildning? Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? Lärarna har pedagogisk utbildning? Lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet (kopplat till ämnesområdet)? Vilken tillgång man har till studie- och yrkesvägledning på utbildningen? Bostadsinformation Hur viktigt är information om Vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet)? Vad studenterna tycker om utbildningsorten? Vad studenterna tycker om kulturlivet på orten? Vad studenterna tycker om motionsanläggningar och träningsmöjligheter? Vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten? Hur många studenter som går på högskolan/universitetet? Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar (exempelvis teknik, naturvetenskap, 17 1 humaniora, samhällsvetenskap)? 31. Hur många studenter som går en viss utbildning? Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor/universitet? 11 1 Markör AB 32 (80)

33 Avgångsgymnasister - de som har svarat vet ej Antal % 1. Vilka inriktningar som finns på utbildningen på olika högskolor? (vilka olika kurser som kan väljas inom en utbildning på olika högskolor) Hur många timmar schemalagd undervisning det är per vecka på utbildningen? Hur Högskolverket, som granskar utbildningars kvalitet, har betygsatt kvaliteten på utbildningen? Hur Högskolverket har betygsatt kvaliteten på universitetet/högskolan? Vad som krävs för att man ska kunna antas till utbildningen? (behörighetskrav) Vilka betyg som behövdes för att komma in vid förra antagningen? Hur stor andel studenter som har fått arbete efter en viss utbildning på olika högskolor/universitet? Hur arbetsmarknaden för en viss utbildning (ett visst yrke) förväntas se ut i framtiden? Vad studenter från tidigare år tycker om utbildningens kvalitet? Vad studenter från tidigare år tycker om lärarna och deras undervisning? Hur studenter från tidigare år upplever sitt inflytande på utbildningen? Hur stor andel studenter som har hoppat av studierna under det första året? Möjligheten till utlandsstudier på utbildningen vid olika högskolor/universitet? I vilken utsträckning universitetet/högskolan samarbetar med högskolor/universitet i andra länder? Hur viktig är information om undervisningen på utbildningen sker på engelska eller svenska? Hur viktigt är det att veta andelen internationella studenter på utbildningen? (utbytesstudenter och liknande) I vilken utsträckning universitetet/högskolan har ett samarbete med arbetslivet/näringslivet? Möjligheten till praktik på din utbildning? Hur välutbildade lärarna på utbildningen är inom sitt ämnesområde? Lärarna har pedagogisk utbildning? Lärarna på utbildningen har relevant yrkeserfarenhet (kopplat till ämnesområdet)? Vilken tillgång man har till studie- och yrkesvägledning på utbildningen? Bostadsinformation Hur viktigt är information om Vad studenterna tycker om studentlivet (kårlivet)? Vad studenterna tycker om utbildningsorten? Vad studenterna tycker om kulturlivet på orten? Vad studenterna tycker om motionsanläggningar och träningsmöjligheter? Vad studenterna tycker om nöjeslivet på orten? Hur många studenter som går på högskolan/universitetet? Hur fördelningen av antalet studenter är mellan olika inriktningar (exempelvis teknik, naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap)? Hur många studenter som går en viss utbildning? Hur könsfördelningen ser ut på olika utbildningar på olika högskolor/universitet? 12 1 Markör AB 33 (80)