GRÄNSSNITTET1/2010 Lantmäteriets kundtidning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRÄNSSNITTET1/2010 Lantmäteriets kundtidning"

Transkript

1 GRÄNSSNITTET1/2010 Lantmäteriets kundtidning Framtidståget tuffar fram med lantmätare ombord sid24 GIS FÖRENKLAR VARDAGLIGT POLISARBETE sid16 BREDBAND TILL BYN - om byborna ställer upp sid8

2 LEDARE STIG JÖNSSON Stig Jönsson Nya samhällsuppgifter Detta nummer handlar mycket om samverkan och markåtkomst. I takt med att det allmänna behöver prioritera samhällsinsatserna allt hårdare gäller det att hitta nya former för att i ökad utsträckning engagera fastighetsägare och allmänhet i nya samhällsuppgifter. Här vill jag slå ett slag för samfällighetsföreningar och gemensamhetsanläggningar. Det är en utmärkt form för att låta en grupp fastighetsägare ta gemensamt ansvar för skötseln av diverse anläggningar och gemensamägd mark. Det kan gälla vägar, gemensamma grönytor, vatten och va-anläggningar, lekplatser, bredband och mycket annat. Regelverket går utmärkt att utvidga till nya tillämpningar. Lantmäteriet hjälper till att bilda samfällighetsföreningar och ger också kurser i ämnet. Den här utvecklingen är i samklang med andra fenomen i samhället. E-förvaltningsutvecklingen präglas mycket av att i ökande utsträckning involvera medborgarna i myndighetsprocesserna. Att ta vara på kreativiteten hos en IT- och webbintresserad allmänhet. För Lantmäteriet kan det handla om att engagera allmänheten allt fler har tillgång till GPSutrustning - i att rätta fel i kartinformationen eller att involvera fastighetsägarna i kvalitetsförbättringar i vår fastighetsinformation. En utredning under ledning av Christina Rogestam har utrett förutsättningarna för en bolagisering av division Metrias verksamhet. Utredningen överlämnade sin rapport till regeringen vid årsskiftet och huvuddelen av verksamheten föreslås överföras till ett statligt bolag vid kommande årsskifte. Det är ett utmärkt förslag. Det är min klara övertygelse att den berörda verksamheten har större möjligheter att utvecklas i bolagsform till kunders och medarbetares fromma. Intensiva förberedelser för en bolagisering pågår i avvaktan på politiska beslut i frågan. OMSLAG Framtidståget gör besök på Björnekullaskolan i skånska Åstorp. Framtidståget är ett samarbete mellan olika samhällsbyggande branscher för att informera landets niondeklassare om olika yrken. FOTO magnus torle Redaktionsruta ANSVARIG UTGIVARE Lena Nordin REDAKTÖR Lena Nordin, LAYOUT Natasja Kamenjasevic TRYCK Danagårds Grafiska Adress LANTMÄTERIET, Gävle, Lantmäterigatan 2 C TELEFON E-POST Stig Jönsson Adressändringar, prenumeration 2

3 INNEHÅLL 16 4 Allmänningen - bättre än sitt rykte tema bredband 6 Bredband till byn - om byborna ställer upp 7 Satsning på bredband och vatten stärker gemenskap 10 Lättare uppnå drömmen om ett liv på landet 11 Myndighetssamarbete ger ny webbportal för vindkraftsfrågor Tydliga tomtgränser minskar risken för grannfejd NOTISER 14 Larmsystem från Metria effektiviserar säkerhetsarbetet i Kiruna 7 16 Gis förenklar vardagligt polisarbete 18 Johan Esko leder internationellt standardiseringsarbete 19 Inga trendiga ändringar - ortnamnen behandlas varsamt 20 Fler stadsgator med kvinnonamn mål för kommunala namnberedare Dykarens dotter blev skådespelare 24 Framtidståget tuffar fram med lantmätare ombord 26 Tryggt ägande möjligt även i slummen 27 Tävling 28 Ortnamn och jämställdhet 24 GRÄNSSNITTET nr 1/2010 3

4 porträtt ELINOR OSTROM Allmänningen bättre än sitt rykte Nobelpristagaren Elinor Ostrom i intervju med Gränssnittet Dr Elinor Ostroms viktigaste bok, Governing the commons, har vid det här laget nästan tjugo år på nacken. Ett vetenskapligt lustmord på den seglivade myten om att gemensam förvaltning med nödvändighet leder till överutnyttjande och förfall. 4

5 TEXT MARTIN HOFVENSTAM FOTO courtesy of indiana university Allmänningen som samhällsinstitution som boken heter på svenska tar avstamp i en artikel av biologen Garret Herdin; The Tragedy of The Commons. Herdins två tänkta fåraherdar exploaterar på varsitt håll en allmänning till döds. Individens hänsynslösa egenintresse gör att gruppen med nödvändighet går under Man kan tycka att vem som helst enkelt kan hitta exempel som motsäger Herdins antagande. Trots detta har de blivit vetenskapliga sanningar. Lärdomen enligt Ostrom en pionjär inom tvärforskningen är att det som i teorin inte ska funka förvånansvärt ofta göra det i praktiken. Men hur har forskningen kunnat vara så blind för verkligheten? Anledningen är att teorierna formulerats av historiker, antropologer, sociologer, statsvetare, ekonomer och ingenjörer med olika inriktningar i olika regioner. Forskare fokuserar gärna på det som skrivits av personer i deras egen disciplin, den kunskapsbank de är intresserade av eller den geografiska region som de valt. Inte förrän på åttiotalet togs initiativ för att ackumulera all denna forskning. Jag tror att den förenklade idén om den hopplösa allmänningen var så dramatisk att det effektivt fångat människors uppmärksamhet, säger Dr Ostrom. Att samarbeta och övervaka varandra Hennes egna slutsatser är baserade på ett stort antal studier av gemensamt förvaltade fiskebestånd, betesmarker, skogar, sjöar och vattentäkter. Hon tar hänsyn till sociala och kulturella förutsättningar, lokala vanor och historiska sammanhang. Lokal demokrati samt hög grad av självstyre och övervakning, utkristalliserar sig som förutsättningar för fungerande allmänningar i Ostroms värld. Gemensam förvaltning fungerar som bäst när brukarna är beroende av den, har nått samförstånd om hur de ska användas på kort och lång sikt, och när brukarna själva övervakar varandras utnyttjande av den, säger Elinor Ostrom. Jag kan fascineras av modeller som överlevt och kunnat fungera i hundratals år, till exempel de allmänningeskogar i norra Sverige, som bland annat studerats av professor Lars Carlsson. För att inte tala om de samiska betesmarker som fungerat under århundraden. Men det är meningslöst att diskutera ideal. Att förvalta till exempel en skog eller ett vattensystem är komplext, och måste förstås utifrån sina unika förutsättningar, säger hon. En tredje väg Ekonomen Ostrom är omöjlig att placera på en höger-vänster-skala. Hon vill gärna se ett långtgående lokalt självstyre som en tredje väg mellan privat ägande och statlig reglering. För detta behövs samarbete och tillit. Förändringar som växer fram inifrån och att alla känner delaktighet. När Elinor Ostrom installerades som ordförande för det amerikanska statsvetarförbundet 1997 sade hon i sitt anförande: Vi skapar generationer av cyniska medborgare med liten tillit till varandra och än mindre till deras politiskt valda ombud. Givet den centrala roll som tillit och förtroende spelar för lösningen av allmänningens problem, riskerar vi att skapa just de förhållanden som underminerar vårt eget demokratiska styrelseskick. Självorganiserad förvaltning i praktiken Hon får ofta höra är att forskarnas teorier är alltför komplexa, att forskning handlar om att skapa lättbegripliga teorier. Det givna svaret på det är att när vi arbetar med komplicerade frågor vore det direkt olämpligt att formulera sådana. Det är å andra sidan inte så att jag krånglar till det för sakens skull. Vi måste vara så begripliga det överhuvudtaget går, säger Elinor Ostrom. Under det senaste dryga årtiondet har hon medverkat i en lång rad projekt där hennes idéer om självorganiserad förvaltning omsatts i praktiken. Men det är inte den enda saliggörande vägen till ekologiskt hållbart användande av naturresurser. Det finns massor av dåliga exempel, tycker hon. Det gör det sannerligen. Jag tänker till exempel på överutnyttjandet av Coloradofloden här i USA, eller utfiskningen av Östersjön. Men det jag hoppas är att det erkännande min forskning fått genom Nobelpriset kan få beslutsfattare att begripa att enbart statligt, privat eller gemensamt ägande inte är patentlösningen. Det som fungerar i ett fall gör det inte i ett annat. Utmaningen är att hitta en lösning som fungerar i den aktuella situationen, säger Elinor Ostrom. FAKTA OM ELINOR OSTROM Elinor Ostrom, född 1933 är amerikansk statsvetare. Hon tilldelades 2009 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter. Hon doktorerade 1965 i statsvetenskap och är idag professor vid Indiana University. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan statsvetenskap och ekonomi. Den teoretiska ramen hon använder sig av är rational chocice, som betonar individens egenintresse och rationalitet. Hon har studerat olika former av samarbete världen över. En av hennes slutsatser är att när gemensamt ansvar förekommer fungerade samarbetet bättre - något som motsäger uppfattningen att individuellt ansvar är nödvändigt för att undvika fripassagerare. Samfälligheter är lösningar för framtiden Ingrid Öhlund är en svensk lantmätare som uppmärksammat Elinor Ostroms forskning, och särskilt de framgångsfaktorer som karakteriserar god gemensam förvaltning. I vår representerar hon Lantmäteriet vid FIG internationella lantmätarfederationens kongress i Sidney, Australien. Jag är ingen expert på hennes forskning, men jag kom in på den när jag skrev om Sustainable cooperation between real properties to provide environmental improvement, säger hon. Våra gemensamhetsanläggningar med föreningsförvaltning i Sverige har många av de kännetecken som beskrivs. Det finns en tydlig krets av brukare, det är tydligt vad som förvaltas gemensamt och det finns ett forum för kommunikation där brukarna själva kan påverka utformning av regler och sanktioner, säger Ingrid Öhlund, som tycker att det faktum att Ostrom tilldelats Nobelpriset lyft betydelsen av samverkan och småskaliga lösningar. Den möjlighet vi har i Sverige för samverkan, att koppla ihop fastigheter på detta sätt och bilda gemensamhetsanläggningar, är unik. Jag tycker att detta är värt att uppmärksammas även internationellt. Den här typen av lösningar innehåller ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer och kommer att behövas alltmer i framtiden. GRÄNSSNITTET nr 1/2010 5

6 BYGEMENSKAP BREDBAND Bredband till byn om byborna ställer upp Det har skett en omfattande utbyggnad av bredband i städerna under senare år, men det finns en politisk ambition att också nå ut i byarna på landsbygden. LRF (Lantbrukarnas riksförbund) arbetar för att göra landsbygden mer levande genom bredbandsutbyggnad. Under 2009 har LRF genomfört ett antal träffar med bybor på landsbygden för att informera om hur bredbandsutbyggnad kan gå till. Projektet som kallas Fiber till byn har uppmärksammats såväl i byarna som i media och bidragit till att flera projekt med bredbandsutbyggnad kommit igång på landsbygden. Vi har hittills avverkat Kristianstad, Ystad, Nässjö, Lidköping, Falköping, Karlstad, Eskilstuna, Örebro, Mariestad, Karlskrona och Bergsjö. Ytterligare möten är inplanerade i Krokoms kommun i Jämtland samt Sandviken och Strängnäs, säger Björn Galant på LRF. LRF genomför dessa träffar i samverkan med Stadsnätsföreningen. Även Lantmäteriet har medverkat för att informera om vad myndigheten kan bistå med i samband med bredbandsutbyggnad. Det gäller bland annat hur man framtidssäkrar bredbandsinfrastruktur genom att bilda ledningsrätter eller gemensamhetsanläggningar. Bygdens engagemang nödvändigt Det har kommit mellan 20 och 65 personer till varje mötestillfälle. Vid ungefär en tredjedel av mötena har även representanter från kommunerna deltagit. Alla kommuner är inte uppdaterade på hur viktig bredbandsfrågan är för landsbygden. När det gäller vägar, post, el och telefoni finns en statlig garanti som säkerställer denna service även på landsbygden, men garantin omfattar inte bredbandsutbyggnad, säger Björn Galant. Landsbygden är ur affärsmässig synvinkel inte alltid intressant för bredbandsoperatörer och därför måste det enligt Björn Galant finnas ett engagemang i bygden kring ett bredbandsprojekt. Byborna måste kanske själva stå för grävandet och avstå från att begära ersättning för markintrång om det ska bli möjligt att genomföra. Det krävs också att kommunen kommer med på tåget likaväl som något nätbolag. Med vårt koncept behöver det inte bli så ofantligt dyrt att skaffa bredband till byn, säger Björn Galant. När det gäller valet av bredbandsteknik anser han att ADSL inte fungerar så bra om avståndet från telestationen till huset är mer än 6-7 km, eftersom det innebär en kapacitetsbegränsning. Det är fiber som är framtidens bredband på landsbygden. Elektroniska vägar Tidigare handlade det om att bygga ut vägar på landsbygden för att frakta människor och varor. Nu handlar det om att bygga ut elektroniska vägar för att frakta Det är fiber som är framtidens bredband på landsbygden. Björn Galant information. Ett smart sätt är att samtidigt som man gräver för nya vattenledningar, elledningar eller avlopp passa på och dra in bredband på samma gång. Då blir etableringen betydligt billigare. Det finns idag också möjlighet att söka EU-pengar för bredbandsutbyggnad, säger Björn Galant. TEXT Britt-Louise Malm FOTO LRF;s bildarkiv 6 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

7 bygemenskap BREDBAND text britt-louise malm FOTO JOHAN FRÄMST Per-Anders Josefsson i byn Håkantorp där man just nu håller på att gräva för nya vattenledningar och bredband Satsning på bredband och vatten stärker bygemenskap GRÄNSSNITTET nr 1/2010 7

8 bygemenskap BREDBAND Invånarna i byn Håkantorp, som ligger en mil norr om Falköping, har gått samman för att förse bygden med friskt vatten samt bredband. Tillgången till dricksvatten har varit dålig och dessutom har kvalitén på vattnet inte varit den bästa. Byborna håller nu på att bygga en ny vattenledning som ska kopplas på den stora Vättervattenledningen som löper genom Skaraborgs län. Det kommer att kosta omkring kronor per fastighet att dra in vatten och då får vi samtidigt slang för bredband. Tomslang till bredbandskablarna läggs ner i samma dike som vattenledningsrören. Det skulle ha varit svårt om var och en av oss skulle ha fixat vatten och bredband själv. Nu tar vi i byn ett gemensamt lån på 4,5 miljoner kronor med bra villkor, betydligt bättre än om var och en skulle ha lånat till sin egen del själv, säger Per-Anders Josefsson, en av byborna som driver arbetet. EU-bidrag för landsbygdsutveckling har beviljats med kronor vilket kommer att minska slutkostnaden för projektet. Bredbandskostnaden tjänas snart in Varje fastighetsägare bestämmer själv om och när anlitad teleoperatör ska blåsa in fiber i tomslangen och när sedan bredbandet ska kopplas in. Det kostar per hus att blåsa in fiber i bredbandskablarna. Det tycker vissa är mycket pengar, men dessa tjänar man ganska snart in. Jag har själv haft ADSL och har betalat omkring 300 kronor i månaden för det. Nu kan jag köra både dator, TV och telefon på samma anslutning och det kommer att totalt kosta mellan 300 och 350 kronor i månaden. Jag kommer att spara in kronor i månaden jämfört med tidigare, säger Per-Anders Josefsson. En hel del förberedelser krävdes Ett sådant här projekt kräver en hel del förberedelser. Byborna i Håkantorp hade turen att komma i kontakt med Bengt Kindbom som hjälpt till vid flera liknande projekt i närliggande områden. Jag har svarat för myndighetskontakter och fixat alla tillstånd och överenskommelser innan själva lantmäteriförrättningen kom till. Det sparar både tid och pengar. Små bredbandsprojekt på landet är mycket effektivare än stora i staden. Att dra in bredband i städerna drar med sig så mycket annat som kostar pengar. Då måste man bryta upp asfalt, kanske tillfälligt lägga om trafiken och så vidare, säger Bengt Kindbom. Lantmäteriförrättning ger ordning och reda Håkan Faxälv på Lantmäteriet i Mariestad har försett Bengt och byborna med kartor, uppgifter om fastighetsägare samt om fornlämningar vilka det är gott om i området. Håkan har upprättat ansökan om förrättning, bildat gemensamhetsanläggning samt en samfällighetsförening, upprättat stadgar och genomfört val av styrelse. Håkan Faxälv och Bengt Kindbom har arbetat fram ett koncept som gör att det går att genomföra den här typen av projekt ganska smidigt. De handlingar som Håkan Faxälv upprättat fastställer vilka rättigheter de berörda 8 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

9 Bengt Kindbom och Per-Anders Josefsson i byn Håkantorp där man just nu håller på att gräva för nya vattenledningar och bredband bygemenskap BREDBAND har, samt innehåller beslut om andelstal som styr vad var och en ska betala. Satsning som stärker vikänslan Alla bybor har inte velat ha nytt vattenledningssystem och är därför inte heller med i den gemensamhetsanläggning som bildats. Idag är 74 fastigheter med i vattenledningsprojektet och cirka 54 är med i bredbandssatsningen. Bengt Kindbom och Håkan Faxälv har utfört ett fantastiskt bra arbete, säger Per-Anders Josefsson. Den satsning som vi nu gör på att få bra vatten och bredband hjälper till att stärka vi-känslan här i byn. Vi har redan börjat prata om att arrangera gemensamma fester, säger Per-Anders Josefsson. Totalt ska 2,1 mil vattenledning läggas ner. I dagsläget återstår cirka 4 km att gräva. GRÄNSSNITTET nr 1/2010 9

10 fastigheter L A N D E T Det har blivit lättare för människor att uppfylla sina drömmar om att starta någon form av verksamhet i anslutning till sitt boende på landet. En ändring i Fastighetsbildningslagen 1990, en Hovrättsdom år 2005 samt Lantmäteriets rekommendationer till hur lagen ska tillämpas bidrar till att hålla landsbygden levande. Det är numera möjligt att komplettera fastigheter på landsbygden med mer mark för exempelvis djurhållning, odling eller veduttag för husbehov. Lättare uppnå drömmen om ett liv på landet TEXT OCH FOTO BRITT-LOUISE MALM Lagändringen kom till tack vare ett ökat intresse för att bilda så kallade hästgårdar med tillhörande betesmark. Under senare år har det även blivit möjligt att inkludera skogsmark i fastigheterna. Vissa menar ändå att det fortfarande finns en tröghet både hos Lantmäteriet och i rättsystemet när det gäller att hitta nya lösningar som främjar landsbygdsutveckling. Den här typen av landsbygdsutveckling har blivit föremål för granskning i flera examensuppsatser. Tre studenter, Katarina Eklundh, Charlotta Glasell och Nathalie Johansson, vid Högskolan Väst i Trollhättan har i sitt examensarbete undersökt hur Lantmäteriets rekommendationer har tillämpats i Västra Götaland. De har också tittat på vilka effekter den nya tillämpningen av markförvärv har haft när det gäller utflyttning från tätort till landsbygd. Leif Norell, Lantmäteriet, har varit handledare åt de tre studenterna. Före Hovrättsdomen 2005 (då Lantmäteriet lämnade ett yttrande till Hovrätten) var det inte tillåtet att lägga produktiv skogsmark till bostadsfastigheter. I yttrandet ansåg Lantmäteriet att det numera ska vara tillåtet med hänsyn till gällande landsbygdsoch skogspolitik, säger Leif Norell. En enkät skickades ut Tretton kommuner i Dalsland och Sjuhäradsbygden ingick i studien som innefattar inventering av förrättningsakter, enkätundersökning till fastighetsägare samt intervjuer med lantmätare. Av över 2000 inventerade förrättningsakter valdes 170 akter ut för granskning. De utvalda fastigheternas ägare fick svara på en enkät. I samtliga förrättningar handlade det om bostadsfastigheter med kompletterande skogsmark som bildats/ombildats sedan 2005 i de utvalda kommunerna. Möjligheten att köpa skog är viktig Enkätundersökningen visade att de vanligaste anledningarna till att de tillfrågade önskade en bostadsfastighet med åkermark eller skog var möjligheten att ha djur, odla och ta ved. Nästan hälften av alla tillfrågade fastighetsägare svarade att möjligheten att inkludera skog haft betydelse för deras flytt till den aktuella fastigheten. Lantmätare från både statliga och kommunala kontor i länet fick svara på frågan om hur stor en bostadsfastighet med tillhörande skog kan vara. Det kan handla om maxarealer på hektar. Sju hektar verkar vara vanligast. Lantmätarna har haft svårt att försvara markanvändningen om det inte handlat om året runt boende. En slutsats som drogs i studien var att de rekommendationer som Lantmäteriet utformade 2005 i vissa fall har upplevts som otydliga och svårtolkade. Det ska dock understrykas att varje fall är unikt, varför det inte är lämpligt att detaljstyra fastighetsbildning genom preciserade arealgränser, säger Leif Norell. 10 GRÄNSSNITTET nr 3/2009

11 Tydliga tomtgränser minskar risken för grannfejd Fastighetsgränserna har betydelse när man ska göra någonting med marken, till exempel avverka skog, bygga ett hus, sätta upp ett staket eller sälja fastigheten. Då är det viktigt att veta var gränsen går. Ibland kan detta också ha stor betydelse för den vardagliga grannsämjan. Myndighetssamarbete ger ny webbportal för vindkraftsfrågor Lantmäteriet har tillsammans med 15 andra myndigheter, i ett pilotprojekt lanserat webbplatsen www. vindlov.se. Tillståndsprocessen för utbyggnad av vindkraft har varit både krånglig och tidskrävande. Det gemensamma krafttaget över myndighetsgränser ska nu råda bot på det. Den nya webbplatsen riktar sig till företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner som behöver information om tillståndsprocessen för vindkraftverk. Det handlar om en satsning där Energimyndigheten gjort all information från berörda myndigheter tillgänglig via en ingång. På webbplatsen finns information om vad man bör tänka på när man ska sätta upp vindkraftverk, oavsett om det handlar om ett litet vindkraftverk på gården eller en stor vindkraftpark till havs. Det kan gälla hur åtkomst till mark, vägar och ledningar tryggas vid vindkraftsprojekt. Att söka tillstånd för vindkraftverk är inte alltid det enklaste. Det är många aspekter att ta hänsyn till och många myndigheter som är involverade. Målet är att man på Vindlov.se ska få all information samlad på ett och samma ställe, säger projektledare Jörg Neubauer på Energimyndigheten. Det händer dock att gränsmärken blir skadade, grävs bort av misstag eller helt enkelt blir överväxta. Om det är så att markeringarna inte går att hitta och/eller att det är svårt att komma överens med grannen om var fastigheterna börjar och slutar finns hjälp att få. Lantmäteriet kan bistå på flera sätt, ett exempel är att sätta ut nya gränsmärken, något som en fastighetsägare inte får göra själv. Denna rent praktiska lösning, har dock hittills inte varit rättsligt bindande. Men från och med 1 januari 2010 gäller nya regler. Då kan vi genom en så kallad särskild gränsutmärkning slå ner gränsrör som kommit bort, markera tidigare omarkerade gränspunkter och även märka ut kompletterande gränspunkter. Och allt har rättsverkan. Detta ökar tryggheten för fastighetsägaren, säger marknadschef Agneta Ericsson. text Martin Hofvenstam illustration Anders Thyr foto jan carlsson GRÄNSSNITTET nr 1/

12 notiser Metria föreslås bli bolag Regeringen gav i höstas Christina Rogestam i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bolagisera Lantmäteriets uppdragsdivision Metria och i början av januari kom hennes rapport. Hon konstaterar där att bolagisering är bästa lösningen för Metria Viktiga, generella argument för bolagisering är att renodla statens åtagande och att åstadkomma konkurrensneutralitet - man ska kunna vara säker på att ingen affärsverksamhet har fördelar genom att ligga inom en myndighet. Dessutom passar aktiebolagsformen bättre för affärsverksamhet än myndighetsformen, säger Christina Rogestam. Hon föreslår att Metria blir bolag den 1 januari Det formella riksdagsbeslutet kommer inte att fattas förrän efter valet i höst. Men förberedelserna för förändringen pågår för fullt. Vi har tagit till oss utredarens förslag att under 2010 driva Metria under bolagsliknande former. En internstyrelse för Metria är utsedd, med tre externa ledamöter och två från Lantmäteriet, säger generaldirektör Stig Jönsson. Även i alla övriga avseenden kommer förberedelsearbetet att drivas med full kraft. Regeringsbeslut försvårar för lagfartskapare Kapningar av lagfarter förekommer ibland och ger den som drabbas stora bekymmer. Kaparen förfalskar köpekontrakt och registreras därefter som ägare av en fastighet. Men nu har regeringen nyligen beslutat att Lantmäteriet ska skicka ut besked till överlåtaren när en ändring av lagfartsuppgifter har registrerats. Det är ett resultat av den rapport Lantmäteriet lämnade till regeringen hösten 2008 om lagfartskapningar. När en sådan underrättelse skickas ut kommer risken för kapningar att minska eftersom brottet kommer att upptäckas snabbare. Det innebär att möjligheten att hinna låna pengar med den kapade fastigheten som säkerhet minskar. De nya reglerna börjar gälla från den 1 oktober i år. Geografispel för skolbarn på lantmateriet.se Lantmäteriet har tagit fram ett antal geografispel, med samlingsnamnet Finns på kartan. Ett alldeles nytt inslag är ett spel om Sveriges landskapsdjur. Spelen riktar sig främst till yngre mellanstadieelever, som just börjat läsa om Sveriges geografi men även andra åldersgrupper kan ha nöje av spelen. Många kanske inte kommer ihåg vad alla landskap heter eller har inte så bra koll på var städerna ligger. Kunskapsspelen om Sveriges geografi kan vara till nytta i läxläsningen och även en lärorik familjeaktivitet. Regeringen har sedan tidigare gett Lantmäteriet i uppdrag att bedriva en försöksverksamhet för att se hur myndigheten i handläggningen ska kunna hitta kapningsförsök. illustration anders thyr Metria producerar tryckta kartor åt Vägverket Metria har fått i uppdrag av Vägverket att producera väginformationskartor för län och regioner samt en rastplatskarta över Sverige. 12 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

13 notiser Ny handbok i mät- och kartfrågor tar form För ungefär 15 år sedan producerade Lantmäteriet handböckerna i HMK-serien (Handbok till mätningskungörelsen). Då sammanställdes det absolut senaste inom området, något som kom att påverka hela mätbranschen. Nu omarbetas serien och byter i samband med detta namn till Handbok i mät- och kartfrågor. Upplägget blir ett annat. Nya HMK får formen av ett referensbibliotek på Internet. De gamla texterna kompletteras med nya avsnitt och det som fortfarande är relevant får en tydlig kvalitetsstämpel. Först i tur att moderniseras är teknikbeskrivningarna som kompletteras med nya områden som laserskanning och Nätverks-RTK. Nya HMK ska beskriva mätningstekniken, vara underlag för kvalitetsbedömningar och kontroller och fungera som stöd i foto jan carlsson Kartläggning av vegetation utvecklas i forskningsprogrammet Emma Med laserskanning och digitala flygbilder utvecklas nu miljöövervakning och kartläggning av vegetation. I Sverige studeras området inom ett särskilt forskningsprogram (EMMA). I början av februari var Lantmäteriet värd för programmets årliga sammankomst. I dag är cirka 40 procent av Sveriges vegetationsyta kartlagd. I huvudsak bygger kartläggningen på tolkning av flygbilder men med laserskanning skapas nya metoder. Forskarna studerar bland annat hur man kan analysera vegetationsförändringar vid trädgränsen. Dessutom räknar de med att kunna följa ändringar i det öppna odlingslandskapet. Sårbarhetsanalys av Sveriges kust- och havsområden Hur varierar känsligheten för olje- och kemikalieutsläpp hos de svenska kust- och havsområden över året? Det ska Metria Geoanalys svara på inom ramen för ett uppdrag från Naturvårdsverket. Projektet går ut på att producera månatliga kartor över sårbarheten i svenska kustoch havsområden med hjälp av GIS-analyser och klassificering av befintliga ekologiska och biofysiska data. Resultatet, som ska presenteras i slutet av 2010, blir ett av underlagen i den sammanlagda risk- och sårbarhetsanalys som Naturvårdsverket genomför i samråd med Transportstyrelsen och Kustbevakningen. upphandlingar. I arbetet finns en tanke som liknar Wikipedias. Användarna ska kunna bidra med kunskap. Allt ska dock kvalitetssäkras innan det publiceras. Resestipendium GIS 2010 Lantmäteriet, i samverkan med Esri S-Group Sverige och Linfo Norrbotten, utlyser nu det årliga stipendiet till minne av Stefan Stenlunds betydelsefulla och delvis banbrytande insatser inom GIS-tekniken i Sverige. Stefan Stenlund verkade i Lantmäteriet i mer än 20 år och var en pionjär inom GIS-tekniken. Stipendiet riktar sig till GIS-verksamma i Sverige som i Stefan Stenlunds anda redovisat egna innovativa aktiviteter eller har idéer som kan bredda GIS-användningen. Det utgörs av en resa med uppehälle och övriga kostnader betalda för deltagande i ett internationellt GIS-arrangemang. En stipendiekommitté utser stipendiat. Ansökan ska avse deltagande i en konferens med tydligt inslag av GIS-teknik. Av ansökan på maximalt 3 A4-sidor ska bland annat framgå huvudsakligt intresseområde, aktiviteter/idéer enligt ovan, ekonomisk kalkyl samt namn, adress, e-postadress och telefon. Förra årets stipendium gick till Linda Algotsson, för hennes arbete med att öka kunskapen om GIS och därigenom bredda användningen av tekniken och till Johan Svensson, för hans arbete med att utveckla ett GIS och digitala stadsmodeller som förbättrar tillgängligheten till olika samhällsfunktioner för personer med nedsatt syn- eller rörelseförmåga. Sista ansökningsdag är 7 maj Ansökan kan skickas som e-post till Ange dnr /09 och Stefan Stenlunds resestipendium som ämnesrubrik. GRÄNSSNITTET nr 1/

14 metria UPPDRAG Larmsystem från Metria effektiviserar säkerhetsarbetet i Kiruna I slutet av förra året invigde Kiruna kommuns säkerhetsoch servicecentral ett nytt larmsystem. Det nya systemet som har sin grund i Metria Transport/central har ett bra kartstöd. Metria har varit lyhörd för våra behov och vi är väldigt nöjda med systemet. Det är skräddarsytt för kommunal verksamhet och det ger goda möjligheter till vidareutveckling vilket är en klar fördel för våra framtida åtaganden, säger Roger Selblom, chef för kommunens säkerhets- och servicecentral. Text Britt-Louise Malm Foto Kennet Paulsson 14 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

15 Kiruna kommuns tidigare larmsystem hade blivit omodernt. Det gick exempelvis inte längre att få support och underhåll. Metria som redan tidigare hade bistått kommunen med kartstöd till det gamla systemet fick uppdraget att utveckla det nya larmsystemet. Detta har integrerats med larmmottagning samt med radio och telefoni vilket i sin tur ger tillgång till utalarmeringsfunktioner. Just den här delen av systemet har utvecklats i samarbete med företagen Zenita och Celab. Resultatet blev ett komplett larmcentralsystem med ett gränssnitt som utgår från Metria Transports centralversion. Kiruna kommuns IT-avdelning har också varit delaktig i utvecklingsarbetet. I systemet ingår även personsökare, loggbandspelare samt kommunikation till och från fordon med mera. Anpassad tekniklösning Den tekniklösning vi nu har valt är anpassad efter kommunal verksamhet, till skillnad mot vår tidigare som var anpassad mot den verksamhet som SOS-centralerna har behov av. Med den nya tekniklösningen kan kommunens förvaltningar och bolag nyttja våra tjänster istället för att söka sig ut till externa leverantörer. Vi har exempelvis kunnat inleda ett samarbete med kommunens hemtjänst när det gäller trygghetslarm, säger Roger Selblom. Hemtjänstens mobila grupp har på försök fått flytta in i säkerhets- och servicecentralens lokaler och de ska själva ta hand om de samtal som går via trygghetslarm. Syftet med detta är att minska antalet utryckningar som beror på falskt alarm. Det händer att personer som känner sig ensamma trycker på larmet när de har behov av att prata med någon. Om en person som är bekant för vårdtagaren tar emot samtalet är det lättare att avgöra vilken typ av insats som behövs. SOS Alarm tar alla 112-samtal Alla larm som går via SOS och som rör räddningsinsatser i Kiruna går via SOS Alarm i Luleå som påbörjar en intervju. Därefter skickas ärendet vidare till centralen i Kiruna som i sin tur ser till att räddningsfordonen åker till rätt adress. Larmoperatörerna i Kiruna har lokalkännedom och kan enklare identifiera de platser på kartan som larmet kommer ifrån. På säkerhets- och servicecentralen i Kiruna har vi även hand om kommunens automatiska larm som exempelvis brand-, inbrotts-, hiss-, tekniskaoch överfallslarm. Dessutom nyttjar även LKAB och Rymdbolaget centralens tjäns-ter, berättar Roger Selblom. Efter invigningen av den nya larmcentralen i Kiruna har flera räddningstjänster varit uppe och tittat på Kirunacentralen och visat stort intresse. Vi har också levererat delmängder av Kirunasystemet (som är moduluppbyggt) till några räddningstjänster, säger Mats Dahlberg på Metria. Roger Selblom, chef för Kiruna kommuns säkerhets- och servicecentral är mycket nöjd med det larmsystem som Metria har levererat. - Tack vare det nya systemet har vi exempelvis kunnat inleda ett samarbete med kommunens hemtjänst när det gäller trygghetslarm, säger han. GRÄNSSNITTET nr 1/

16 GIS POLISEN Trots organisatorisk tungroddhet jobbar polisen enträget med att öka användandet av GIS (geografiskt informationssystem) i verksamheten. En lyckad satsning är Poliskarta med övervakningskameror som förenklar utredningsarbetet och bidrar till fler uppklarade brott. Och ytterligare landvinningar på GISområdet är på väg. Text Johan Joelsson foto Jonatan Jacobson GIS förenklar vardagligt För tio år sedan tecknade Rikspolisstyrelsen avtal med Lantmäteriet om försörjning av digital landskapsinformation. Ända sedan dess har Sveriges polismyndigheter i allt högre grad börjat använda sig av GIS. Det sker både i den operativa verksamheten, vid brottsanalyser och som verktyg ute på fältet. Malmöpolisen insåg tidigt möjligheterna och påbörjade hösten 2005, tillsammans med Länsstyrelsen och Svensk Handel, projektet Poliskarta med övervakningskameror. Syftet var att kartlägga och förbättra bilderna från länets tusentals kameror som är uppsatta vid banker, butiker, bankomater och företag. Enligt Torbjörn Persson som ledde projektet var det inte en dag för tidigt. Åtta av tio filmer som kom in gick inte att använda eftersom bildkvaliteten var för dålig. Dessutom var vi alltid tvungna att skicka ut radiobilar för att leta rätt på kamerorna, vilket var slöseri med både tid och resurser, säger Torbjörn Persson, myndighetsansvarig vid Skånepolisen. Den diskreta övervakningskameran sitter högt placerad på sekelskifteshusets fasad. Omfattande förarbete Under ett halvår besökte polisen länets samtliga kamerainnehavare. Det var ett massivt fältarbete. Kamerornas position justerades för att bilderna i fortsättningen skulle bli så detaljerade som möjligt. Dessutom samlade polisen in kontaktinformation till alla kamerainnehavare samt noterade var kamerorna satt och hur länge bilderna sparades. Väl hemma på kammaren förde man in all information i ett Exceldokument som sedan kopplades till den befintliga applikationen Polis-Karta. Trots att lösningen bygger på gammal teknik har den blivit oerhört framgångsrik, säger Torbjörn Persson. Men hur fungerar analysverktyget i praktiken? Torbjörn Persson öppnar det i sin laptop. Mitt på kartbilden, som föreställer gågatan i centrala Malmö, 16 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

17 polisarbete Bild 1: Möllevångstorget i Malmö är en av två platser i Skåne som polisen har tillstånd att kameraövervaka, berättar Torbjörn Persson. Bild 2:På bara några år har utecklingen gått från nålar på en papperskarta till röda prickar på en datorskärm, konstaterar Torbjörn Persson. ritar han in en röd prick som får symbolisera ett nyligen anmält brott. Han drar sedan ett streck som illustrerar gärningsmannens flyktväg. Därefter markerar han det aktuella området och klickar på en ikon varpå alla kameror som finns i kvarteret ploppar upp som fyrkanter på kartan. I adressetiketterna som är kopplade till varje fyrkant finns kontaktuppgifter till näringsidkaren samt information om hur länge bilderna sparas. När vi ringer upp kamerainnehavarna vet de exakt vad som gäller och kan blixtsnabbt skicka ett mejl till oss med färska bilder, säger Torbjörn Persson. Bidrar till många uppklarade brott Sedan projektet avslutades 2008 har kvaliteten på bilderna från övervakningskamerorna blivit avsevärt bättre; nu är 80 procent användbara. Systemet har spridits till Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Halland. Ytterligare län, bland annat Stockholm, håller på att införa det. Anledningen till att alla inte har hakat på är det omfattande och resurskrävande förarbetet. Med hjälp av de förbättrade bilderna har vi kunnat lösa flera mord. Vi har också kunnat använda oss av övervakningskamerorna för att klara upp mängdbrott som rån, olaga hot och snatterier, säger Torbjörn Persson. Bättre planering Under det senaste decenniet har flera andra GISlösningar förenklat polisens arbete, berättar Anders Lassi, förvaltningsledare på Rikspolisstyrelsen. En av dessa är applikationen Hobit (händelse- och brottsinformationstjänst) från 2006 som hämtar information ur polisens två anmälningssystem, RAR och STORM, och visar brotten på en karta. Vi kan plocka fram uppgifter om var och när olika typer av brott sker, exempelvis bilinbrott och misshandel utomhus. Med hjälp av uppgifterna kan vi sedan planera våra insatser, säger Anders Lassi. Hittar rörelsemönster En som dagligen använder sig av kartor och GIS i sitt arbete är Jessica Hillergård tilldelades hon Lantmäteriets, Esri S-Groups och Linfo Norrbottens GIS-stipendium och åkte till den kanadensiska staden Vancouver där hon deltog i en kurs i geografisk brottsanalys vid British Columbia Institute of Technology och ECRI Canada. Nu arbetar hon som stödfunktion vid Länskriminalpolisen i Stockholm. Geografisk brottsanalys är en metod som både används vid seriekriminalitet och enstaka förbrytelser. Genom att placera ut de begågna brotten på en karta försöker Jessica Hillergård hitta mönster. Det handlar om att peka ut vilka vägar gärningsmannen valt för att ta sig in och ut ur området. Uppgifter som i bästa fall kan användas av utredarna för att gripa brottslingen. Vi människor är extremt regelbundna och rutinmässiga i våra rörelsemönster, säger hon. Våra svenska datalagar försvårar dock arbetet med geografisk brottsanalys. Det är exempelvis förbjudet att registrera dömda brottslingars hemadresser på grund av den personliga integriteten. Något som annars hade kunnat förenkla tillvaron för polisens analytiker. Trots att det inom poliskåren finns ett visst motstånd gentemot GIS och nya tekniska lösningar ser både Anders Lassi och Jessica Hillergård ljust på framtiden: GIS inom polisen är på stark frammarsch, säger Anders Lassi. Man kan aldrig hota en kamera. Den vänder aldrig bort blicken eller blinkar utan återger alltid ett händelseförlopp exakt. Torbjörn Persson GRÄNSSNITTET nr 1/201017

18 GEODATA STANDARISERING Det talas ofta om det stora värdet av att myndigheter kan samutnyttja och återanvända geografiska data på såväl regional som nationell och internationell nivå. Att dela information över myndighetsoch landsgränser är inte minst värdefullt inom miljöarbetet och i samband med naturkatastrofer. För att underlätta samverkan mellan olika aktörer är det viktigt med standardiserade data. Johan Esko leder internationellt standardiseringsarbete Johan Esko på Metria utsågs i slutet av 2009 till projektledare för ett internationellt standardiseringsprojekt som handlar om att ta fram en ny kvalitets ISO-standard för geodata, ISO Geographic information Data quality. Representanter för ett 40-tal organisationer från olika länder deltar. Det kändes lite skrämmande att få det här uppdraget, men samtidigt som det är väldigt ansvarsfullt är det också väldigt roligt, säger Johan Esko. Den standard vi tar fram kommer att ersätta två befintliga kvalitetsstandarder. Alla standarder revideras med jämna mellanrum. Att data är kvalitetssäkrad enligt ISO gör att användarna myndigheter, privata aktörer etcetera kan lita på den informationen. Arbetet inom projektet sker på frivillig väg. Deltagarna kommunicerar och diskuterar med varandra via en projektsida på Internet. Gruppen har sedan i höstas haft arbetsmöten var tredje månad då man träffas och jobbar med standarden och försöker enas om vad som ska ingå i den. är fullständig, att uppgifter inte saknas samt precisionsnoggrannhet. I Sverige är vi generellt ganska dåliga på att använda oss av GIS-standarder. Inom industrin har man kommit mycket längre och där är det naturligt att använda standarder för att exempelvis kontrollera hållfasthet på produkter och annat. Ju mer vi använder oss av standarder inom GIS-världen, desto enklare blir det att utveckla system för att samla in, sprida och dela geodata. Dessutom borde det även bli lättare att få industrin att nyttja GIS i större utsträckning än vad som sker idag, säger Johan Esko. Nästa stora möte för projektgruppen sker i Southampton, Storbritannien i maj i år och då räknar Johan med att det ska finnas ett i stort sett färdigt förslag på en reviderad kvalitetsstandard, ISO text Britt-Louise Malm illustration anders thyr Viktigt med standarder inom GIS Den standard som tas fram måste vara kompatibel bakåt. Man får inte göra ändringar som innebär att befintliga system slutar att fungera. Kvalitetsstandarden beskriver hur man ska gå tillväga för att validera geodata för att få svar på om de krav (produktkrav, användarkrav) som definierats för en datamängd uppfylls. Exempel på kvalitetstester kan vara att kontrollera att data inte överlappar, att informationen Vill du veta mer? Gå in på: 18

19 ORTNAMN ÄNDRINGAR Inga trendiga ändringar - ortnamnen behandlas varsamt Då och då uppmärksammas i media del av beslut från Lantmäteriets ortnamnssektionen. Frågan som ställs är ofta: Varför ändrar Lantmäteriet så sällan ortnamn, trots att det finns önskemål? Senast uppmärksammades Dödbyn i Orsa kommun. En grupp ortsbor ansåg att namnet har en osmaklig klang och ville byta ut det mot namnet Österblicken. Annette Torensjö är chef för Lantmäteriets ortnamnssektion. Hon säger att dess arbete präglas av ledord som varsamhet och historisk förankring. Jobbet styrs av myndighetsinstruktioner, speciallagstiftning och en FN-konvention som skyddar det immateriella kulturarvet. Vår uppgift är inte att ändra ortnamnen efter tillfälliga trender. Tvärtom, ortnamnen är en del av vårt historiska arv och enligt lagen om god ortnamnssed så krävs det att ett nytt namn ska ha ett konstaterat bruk för att det ska godkännas. Att media uppmärksammar ortnamnsfrågor är naturligt, säger Annette Torensjö. Frågorna engagerar, de ligger nära oss och är för många en del av identiteten. Del av kulturarvet Varför räknas ortnamnen till kulturarvet och vad gör dem så viktiga att värna? De kan liknas vid språkliga fornlämningar. Ortnamnen berättar om det kulturlandskap och den miljö som de uppstått i och de speglar forna tiders levnadsförhållanden, säger Annette Torensjö. Det är i det sammanhanget som namnet Dödbyn ska ses. Det syftar på traditionen om att byns befolkning utraderades i digerdöden på 1300-talet. Propån att ändra Dödbyn till Österblicken avslogs också med hänvisning att traditionen väger tyngre och att namnet Österblicken tycks vara nykonstruerat. text Per-Erik Olsson illustration anders thyr Fotnot: Det immateriella kulturarvet är det vi bär med oss i form av till exempel sociala seder, språk, muntliga berättelser och folkmusik. GRÄNSSNITTET nr 1/

20 ORTNAMN GATUNA MN Fler stadsgator med mål för kommunala namnberedare Ända sedan de första svenska städerna grundades har mansdominansen bland gatunamnen varit massiv. Men de senaste åren har trycket från allmänheten och en ökad genusmedvetenhet hos beslutsfattarna lett till förändring. I Malmö kämpar kartteknikern Ann-Christine Nilsson för att få in fler kvinnonamn i stadsbilden. Text Johan Joelsson FOTO Jonatan Jacobson Utanför Stadshusets entré vid August Palms plats sitter en uppförstorad Malmökarta. Gatorna löper i ett asymmetriskt virrvarr: Per Albin Hanssons väg, John Ericssons väg, Jespersgatan, Rasmusgatan. Det tar en god stund innan blicken lyckas lokalisera ett kvinnonamn. En som är ytterst medveten om denna snedfördelning är Ann-Christine Nilsson, karttekniker på Stadsmätningsavdelningen, som tillsammans med stadsingenjör Allan Almqvist tar fram namnförslag till Malmös nya gator, kvarter, parker, plan, torg, broar och cykelstigar. Förslag som efter att ha gått på remiss till räddningstjänsten, tekniska nämnden, stadsarkivarien och förvaltningar klubbas igenom av politikerna i stadsbyggnadsnämnden. Män har prioriterat mansnamn Ann-Christine Nilssons skrivbord på Stadshusets andra våning är belamrat med detaljplaner, kartor och lokalhistoriska skrifter. Ända sedan hon började arbeta med namnfrågor har hon kämpat för att få in fler kvinnor i stadsbilden. För att tydliggöra obalansen visar hon en lista över Malmös memorialnamn (uppkallelsenamn efter personer). Ur ett feministiskt perspektiv är det nedslående läsning. 63 platser bär kvinnonamn medan 253 har fått sina namn efter personer av manligt kön. Den massiva mansdominansen avspeglar gamla maktstrukturer. Historiskt har det varit män som namngett gatorna, säger Ann-Christine Nilsson. De första svenska gatunamnen härrör från tidig medeltid och är ofta enkla, lokaliserande och tydliga. Adelgatan, från slutet av 1300-talet, räknas som Malmös första. Det skulle dröja ett halvt millenium innan ett kvinnligt memorialnamn dök upp. Först 1864 uppkallades en oansenlig vägstump på Gamla Väster till Agnesgatan. Det var efter Agneta Margareta Runnerström som var gift med Henrik Runnerström, handlare, konsul och fastighetsägare. Det blev alltså en kvinna till en känd man, säger Ann-Christine Nilsson lakoniskt. Samma mönster i hela landet Det är inte bara i Malmö som jämställdheten bland memorialnamnen är bedrövlig, berättar Annette Torensjö, chef på Lantmäteriets ortnamnssektion. Mönstret går igen från Smygehuk i söder till Karesuando i norr. Kvinnorna fick rösträtt 1919 och har länge haft en underställd roll. Det speglas även i namnskicket. Om kvinnor skulle komma i fråga var de tvungna att under sin livstid ha gjort något väldigt speciellt, som Alva Myrdal eller Selma Lagerlöf. Det räckte sällan med att vara lokalt framstående, säger Annette Torensjö. Ändring på gång I takt med att samhället blivit mer jämställt har fler platser runt om i Sverige fått namn efter framgångsrika kvinnor. I Malmö tog politikerna i stadsbyggnadsnämnden för några år sedan fram ett 20 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

21 1967 började Ann-Christine Nilsson arbeta på Stadsbyggnadskontoret tillträdde hon sin nuvarande tjänst och har sedan dess tagit fram ett 50-tal namnförslag om året. Området vid Malmös nybyggda lärarhögskola, ett stenkast från hamnen, har fått namnet Anna Lindhs plats. Eftersom hon var utrikesminister passade det bra. Det här är Malmös sista utpost mot världen, säger Ann-Christine Nilsson. direktiv för att öka andelen kvinnor bland förslagen till nya gatunamn. Allmänheten har bidragit till att fler kvinnor uppmärksammas. Nuförtiden är det självklart att använda Anna Lindhs och andra kvinnors namn i den urbana miljön. I dagens politiska klimat är det inte okej att som tidigare bara dundra på med gubbnamn, säger Annette Torensjö. Sedan 2004 sitter hon själv med i Gävle kommuns namnberedning. Under hennes tid i gatunamnens maktcentra har flera kvinnliga lokalkändisar fått stå förebild för geografiska platser, exempelvis folkbildaren Anna-Greta Storveta Hillbom. När vi har möjlighet försöker vi få in kvinnonamn för att främja jämställdheten. Det är inte fråga om kvotering. Namnen ska spegla kulturen och människorna som bott och verkat på en plats. Det gäller att ha ett medvetet genusperspektiv, men det får inte bli huvudändamålet, säger Annette Torensjö. Förslaget att den här parken vid stadsbiblioteket skulle uppkallas efter Astrid Lindgren fick inte majoritet i stadsbyggnadsnämnden. Många hänsyn måste tas Det finns riktlinjer för hur namngivningen ska gå till. För att stävja politiskt storhetsvansinne, som i det forna Östblocket där diktatorer uppkallade städer och gator efter sig själva, antog FN 2002 en rekommendation för hur memorialnamnen bör användas. I den framgår bland annat att den aktuella personen ska ha varit död i 3-5 år för att medborgarna ska få perspektiv på vederbörandes livsgärning. Dessutom måste städernas namnberedningar ta hänsyn till kulturminneslagens fjärde paragraf som behandlar god ortnamnssed. Där framgår bland annat att platser måste stavas enligt vedertagna regler för svensk språkriktighet. Namnen får heller inte vara för komplicerade, vilket kan försvåra arbetet för ambulans, polis och räddningstjänst. Lagom längd är viktigt Genom ett förstoringsglas studerar Ann-Christine Nilsson detaljplanen över det nybyggda sjukhusområdet i Malmö där tre gator ska namnsättas. Hon vill föreslå den framstående medicinprofessorn Inga-Marie Nilsson som avled Men namnet är långt och att bara använda efternamnet blir för anonymt. Om hon ska vara med får vi sätta ut hela namnet. Det innebär att vi får göra likadant med de övriga professorerna som är aktuella. Sedan Ann-Christine Nilsson började sin nuvarande tjänst har hon varit med om att förbereda namngivningen av ett tusental platser i Malmö. Om drygt två år går hon i pension. Skulle du själv kunna tänka dig att i framtiden få en gata uppkallad efter dig? I såna fall hade jag nog behövt ett intressantare efternamn, säger Ann-Christine Nilsson och ler. Vilka av dagens kändisar från Malmö kommer att få gator uppkallade efter sig i framtiden? Gränssnittet sätter en slant på Zlatan Ibrahimovic. GRÄNSSNITTET nr 1/

22 porträtt PIA JOHANSSON Dykarens dotter blev skåd Skådespelaren Pia Johansson har gjort en lång resa från arbetarhemmet i Umeå till firad skådespelare på Stockholms stadsteater. Min mamma har betytt mycket. Hon sa att du kan göra vad du vill, bara du vill det tillräckligt mycket, säger Pia Johansson. TEXT CARINA JÄRVENHAG FOTO JYRKI SIIKANEN Namn: Pia Johansson Född: 1960 i Umeå. Bor: Lägenhet på Södermalm i Stockholm. Familj: Mamma, två bröder och katten Eucharisto. Drivkrafter: Mötet med publiken. Älskar nya utmaningar och nya människor. Aktuell: Som Desirée Armfeldt i musikalen Sommarnattens leende och som bygger på Ingmar Bergmans filmklassiker. Och på söndagskvällarna i parlamentet på TV4. Pia Johansson kommer med andan i halsen till Stadsteaterns personalingång. Det är kyligt och hon har en röd mössa nedtryckt över det blonda håret. Hon spelar just nu i Lärare för livet och ska samtidigt börja repetera musikalen Sommarnattens leende. Det blir långa dagar på teatern, från nio på morgonen till elva på kvällen. Jag minns fortfarande yrkesvägledaren som sa till mig att skådespelare inte är ett yrke, utan en hobby! Hon har nyligen avslutat huvudrollen i Petra von Kants bittra tårar, också på Stadsteatern. Det blev hela 130 föreställningar. För svenska folket är Pia Johansson också känd från TV4:s Parlamentet och På minuten i radions P1. I senaste omgången av P1:s sommar berättade hon öppenhjärtigt om sin pappas alkoholmissbruk. Hon berättade också om sorgen över sin barnlöshet och det uppseende hon väckte när hon frågade efter friare i Aftonbladet på skottdagen Jag tycker man kan berätta och skoja om allt som är genomarbetat, om det som man själv är färdig med. För mig tog det många år att bli färdig med pappas missbruk. Pias pappa var tungdykare, vilket innebar att borra, gjuta och svetsa under vattnet, till exempel brokonstruktioner. Han var borta långa perioder och när han var hemma påverkade hans drickande hela familjen. Jag blev oerhörd känslig och en expert på att läsa av stämningar. Min roll blev att se till att alla mådde bra. Mamma stöttade Mamma har alltid varit en av Pias största fans. Hon uppmuntrande de flesta idéer och bidrog starkt till att Pia redan som 16-åring flyttade till storstaden Stockholm för att gå på Teaterverkstan och jobba som barnflicka. Mamma uppmuntrade mig ständigt. En av de få gånger hon sa nej var när jag anmält mig till att spela harpa på kommunala musikskolan. Vi hade varken bil eller råd att hyra ett instrument. Det fick bli blockflöjt i stället, säger Pia med ett skratt. En anledning till att välja skådespelaryrket var att hon ville bli sedd av vuxenvärlden. Hon minns fortfarande stoltheten när hon hörde en lärare säga att den där Pia, dykarens dotter är så rolig. Men det där med att vara rolig kom först på mellanstadiet. Som liten var jag mycket blyg och tillbakadragen. Jag gick mest för mig själv i skogen och pratade med träden. Pia är rolig att intervjua. Hon växlar mellan rikssvenska och norrländska när hon berättar anekdoter. Som när hon berättar en episod från när hon spelade Petra von Kant. Jag ligger i en säng på scenen och hör publiken men de ser inte mig. En gång beklagade sig en tant och sade: Varför är det alltid så jäkla mörkt här, jag hatar Stadsteatern. Hon insisterar ändå på att sitta längst fram. Jag tänker Herregud, ska hon sitta och kommentera allting. Men hon sitter tyst hela tiden och när Petras assistent ska lämna henne hör man henne viskande säga Nej, gå inte, och då kände jag bara: Ja, vi fick med henne!. Samiska rötter I vintras reste Pia tillbaka till sina samiska rötter i Åseletrakten I SVT:s serie Vem tror du att du är. Jag har alltid känt mig besläktad med samekulturen, trots att det var helt självklart att prata om lappjävlar när jag växte upp. Jag har också anat att jag har samiska rötter, det syntes på min mormor. Och det är något som jag är mycket stolt över. I Vem tror du att du är gick Pia också rent bokstavligen till botten med sitt förhållande till pappa Lennart och gör ett dyk i en antik dykardräkt vid en bro där han har jobbat. Jag tog dykarcertifikat när jag var 47 år. När min moster, som även hon var gift med en dykare, såg programmet med min mamma sa hon Det där är fejk! Pia skulle aldrig klara av det! Allt sagt på bred västerbottniska. Pia upptäckte också att en släkting avrättades som mördare år Pia besökte avrättningsplatsen. Hon tar fram sin mobiltelefon och visar en bild av en tuva i form av ett hjärta. Den här låg exakt på platsen där han blev halshuggen! Jag känner igen mig i den samiska tanken att allt är besjälat. Det ligger nära min egen andlighet som jag alltid burit med mig, säger Pia som för några år sedan konverterade till katolicismen. 22 GRÄNSSNITTET nr 1/2010

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia...

Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Möt ett nytt bolag med en 400-årig historia... Den 1 maj 2011 övergick Metria från att vara en division inom Lantmäteriet till att bli ett statligt aktiebolag. Därmed skapades en förutsättning för varumärket

Läs mer

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx

Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning. För och efternamn xxxx-xx-xx Bredband på landsbygden och lantmäteriförrättning NN För och efternamn xxxx-xx-xx Varför lantmäteriförrättning? Säker tillgång till mark även över tiden! Tydlighet om vad som gäller för exv framtida fastighetsägare

Läs mer

Ny sedel- och myntserie

Ny sedel- och myntserie Ny sedel- och myntserie Tema och motiv Rapport från riksbanksfullmäktiges beredningsgrupp för utformning av sedlar och mynt 2011-03-01 Dnr 2008-286-ADM Bakgrund Riksbanken har beslutat förnya den svenska

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Alla fantastiska klubbister önskas en Härligt God Jul och ett Gott Nytt År! Distriktsstyrelsen

Alla fantastiska klubbister önskas en Härligt God Jul och ett Gott Nytt År! Distriktsstyrelsen SKÅNE Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö Tel: 040-660 73 06 Mobil: 070 261 66 69 E-post: s-kvinnor@skane.sap.se Hemsida: www.s-info.se/skvinnorskane Bankgiro: 5661-1403 Innehåll Inbjudan till internationell

Läs mer

Jordbruks- och bostadsarrende - några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32)

Jordbruks- och bostadsarrende - några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd (SOU 2014:32) Regeringskansliet J ustiti edepa rtem e ntet 103 33 STOCKHOLM Yttrande BESLUTSDATUM: 2014-11-24 VÅR REFERENS: 102-2014/3464 ER REFERENS: JU2014/4181/Ll Jordbruks- och bostadsarrende - några frågor om arrendeavgift

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Exploateringsfastighet i Kall ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV

Exploateringsfastighet i Kall ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV Exploateringsfastighet i Kall ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV ÅRE NEDGÅRD 1:2, DEL AV Livskvalitet från sin bästa sida! Boende av högsta klass, jakt/ fiske och rekreation, allt i vacker fjällmiljö med mäktig utsikt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26 2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16.

Skog i Smedjebacken. Utgångspris: 1 750 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt bud oss tillhanda senast 2015-09-16. Skog i Smedjebacken SMEDJEBACKEN JOBSBO 9:13 & DEL AV 6:1 Väl samlat skogsinnehav med mycket bra tillväxt strax norr om Smedjebacken. Ca 25 ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd om ca 5 000 m³sk

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Samfällighetsföreningen fisktärnan

Samfällighetsföreningen fisktärnan Samfällighetsföreningen fisktärnan Introduktion Detta är ett dokument som innehåller information om vår förening och ger en vägledning över vad ni som medlemmar bör känna till. Historik Fisktärnans samfällighetsförening

Läs mer

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna!

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna! Föreningsstämma 28 juni 2015 Välkomna! Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande vid stämman och anmälan av stämmoordförandens val av protokollförare 3. Godkännande av röstlängden 4. Val av två

Läs mer

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft.

Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Datum Diarienummer Sida 2013-05-15 1/5 Samrådshandling Detaljplan för Ulvesunds Marina Ulvesund 1:206 m fl i Ljungskile Uddevalla kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 10 Fredag 26 mars 2010. 20 nya jobb i Kalix. sälja olika saker. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 10 Fredag 26 mars 2010 NORRBOTTEN 20 nya jobb i Kalix Företaget Kalix finans ska anställa tjugo personer. - Det går bra och vi behöver anställa fler, säger chefen Ingmar Rentzhog.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET. Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden

Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET. Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden Malmö i mars 2011 Nr. 1/2011 BRAGDBLADET Vad händer i huset? Informationsblad från Bostadsrättsföreningen Storbragden Styrelsen i vår förening består av tre ledamöter, Patrik Ekström, Lena Nilsson och

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

Samverkansprojektet Svensk geoprocess

Samverkansprojektet Svensk geoprocess Samverkansprojektet Svensk geoprocess Senaste nytt från samverkansprojektet Svensk geoprocess. Hur är dagsläget och vad händer härnäst inom projektet? Allan Almqvist, stadsingenjör, Malmö stad 1. Målen

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Aktuellt från Lantmäteriet

Aktuellt från Lantmäteriet Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Välkommen Till STORMÖTE. Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Välkommen Till STORMÖTE Angående Vatten och Avlopp i Nunnestad Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och När? Församlingshemmet i Amnehärad Måndag 18 februari 2013 kl. 18.30 Vi

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

1/5 ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Dnr 2006.

1/5 ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län. Dnr 2006. 1/5 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Frölunda 8:6 m fl fastigheter i Gällstad Ulricehamns kommun Västra Götalands län Dnr 2006.0534 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2007-11-22 1. INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Motion av Simon Alm (SD) om att stävja gatuvåld på Dragarbrunnsgatan

Motion av Simon Alm (SD) om att stävja gatuvåld på Dragarbrunnsgatan KF 27 30 MARS 2015 Handläggare Kylesten Anders Kommunfullmäktige Motion av Simon Alm (SD) om att stävja gatuvåld på Dragarbrunnsgatan KSN-2014-0181 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014.

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. Datum: 2014-08-11 Tid: 19.00 21.10 Plats: Folkets Hus Deltagare: 14 Kommunalrådet Pia Tingvall hälsar välkommen till Medborgarträffen i Kisa

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Måttet rågat - när kan man avsluta ett avtal? * några exempel från SLL * en diskussionsfråga * gruppdiskussioner och återrapportering

Måttet rågat - när kan man avsluta ett avtal? * några exempel från SLL * en diskussionsfråga * gruppdiskussioner och återrapportering Måttet rågat - när kan man avsluta ett avtal? * några exempel från SLL * en diskussionsfråga * gruppdiskussioner och återrapportering Vad gör vi om leverantörer inte levererar det som står i avtalet? Teoretiskt

Läs mer