Granskning av kommunens samverkan kring unga arbetslösa i åldern år

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av kommunens samverkan kring unga arbetslösa i åldern år Kramfors kommun November 2010 Therese Runarsdotter Revisionskonsult Revisorerna i Kramfors kommun har den 10 november 2010 behandlat denna rapport och beslutat att överlämna den till BAS - nämnden för yttrande samt till BKU nämnden, kommunstyrelsen och Kommunfullmäktiges presidium för kännedom.

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND REVISIONSFRÅGA METOD OCH AVGRÄNSNING JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR GÄLLANDE REGELVERK (LAGSTIFTNING) UNGDOMARS BRISTANDE ETABLERING ETT VÄXANDE PROBLEM RESULTAT AV GRANSKNINGEN KOMMUNENS ORGANISATION FÖR ARBETSMARKNADSINSATSER BAS-förvaltningen Kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG TILL BAS-NÄMNDEN OCH KS LEDNING OCH STYRNING AV VERKSAMHETEN Mål- och policydokument för arbetet med målgruppen REVISIONELL BEDÖMNING KRAMFORS KOMMUNS INSATSER FÖR ARBETSLÖSA UNGDOMAR Omfattning av arbetslösa ungdomar under 25 år i kommunen Projekt/insatser för arbetslösa ungdomar under 25 år kommun SAMVERKAN/SAMARBETE Ansvar- och uppdragsfördelning mellan berörda/samverkande aktörer Samverkan inom kommunen Samverkan med andra aktörer Revisionell bedömning UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRDA INSATSER Revisionell bedömning...17 Bilaga 1: Statistik från AF: Arbetslöshet hos ungdomar i Kramfors kommun. Bilaga 2: Statistik från BAS-förvaltningen.

3 1 Sammanfattning Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Kramfors kommuns förtroendevalda revisorer granskat hur BAS-nämnden säkerställer att det råder en ändamålsenlig och tillfredsställande (intern och extern) samverkan med berörda aktörer i frågor som rör arbetslösheten hos unga mottagare av försörjningsstöd? Granskningen visar att den omorganisering som genomfördes 2009 av arbetsmarknadsenheten/integration i kommunen har inneburit att enheten fortfarande är under uppbyggnad och till viss del står stilla. Det pågår dock ett aktivt och engagerat arbete med att försöka stötta målgruppen. Kommunen arbetar, internt och tillsammans med externa aktörer, med ett antal insatser/projekt för att stärka arbetslösa ungdomars chans att komma in på arbetsmarknaden. Vi anser det mycket positivt att kommunen aktivt arbetar för att ungdomar idag snabbare ska få hjälp. Av intervjuer framkommer att samverkan har förbättrats mycket men att det kan utvecklas ytterligare. Vi bedömer att BAS-nämnden är på god väg i arbetet för att säkerställa att det råder en ändamålsenlig och tillfredsställande intern och extern samverkan med berörda parter i frågor som rör arbetslösheten inom denna målgrupp. Vi anser dock att vissa områden bör utvecklas ytterligare. Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande förslag på åtgärder: Att BAS-nämnden säkerställer att den interna och externa strukturen för samverkan tydliggörs samt hur det är tänkt att inblandade myndigheter ska samverka kring målgruppen. Att BAS-nämnden upprättar mätbara aktiviteter/mål för kommunens samverkan. Att BAS-nämnden tydliggör rollfördelning/ansvarsfördelning mellan berörda parter avseende samverkan kring målgruppen. Att BAS-nämnden säkerställer att det upprättas bättre verktyg för uppföljning och utvärdering av genomförda insatser. Uppföljningen bör i större utsträckning kopplas till kvalitet, produktivitet och effektivitet. Det kommunala uppföljningsansvaret om information av icke skolpliktiga ungdomar behöver tydliggöras så att det framgår vem i kommunen som är ytterst ansvarig samt att kommunen med system/metoder säkerställer identifiering, uppföljning och tillräckligt stöd till dessa ungdomar i enlighet med Skollagen, kap 1, 18. 1

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Ungdomar drabbades hårt av arbetslöshet mellan åren då den öppna arbetslösheten inom denna målgrupp ökade från drygt till ca individer. Sverige har det senaste året varit inne i en djup lågkonjunktur och behovet av samordning mellan olika aktörer, både internt och externt i en kommun, är stort för att i möjligaste mån undvika att unga hamnar i ett beroende av ekonomiskt bistånd och riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Kramfors följer den nationella trenden där arbetslöshet och ekonomiskt bistånd har ökat hos denna målgrupp. En jobbgaranti har även nyligen införts för ungdomar mellan 16 och 24 år. Ungdomar omfattas av jobbgarantin vid tre månaders inskrivningstid hos AF. I Kramfors kommun svarar BAS-nämnden (Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden) för insatser inom såväl arbetsmarknadsområdet som ekonomiskt bistånd. Kommunledningskontorets tillväxtavdelning ansvarar i sin tur för vuxenutbildningen i kommunen. Syftet med granskningen är att belysa på vilket sätt berörda aktörer (externa och interna) samverkar i frågor som rör arbetslösheten inom denna målgrupp och i vilken mån nämnden har säkerställt en tillräckligt god intern kontroll på området. 2.2 Revisionsfråga Hur säkerställer BAS-nämnden att det råder en ändamålsenlig och tillfredsställande (intern och extern) samverkan med berörda aktörer i frågor som rör arbetslösheten inom denna målgrupp? Kontrollfrågor i granskningen: Vilka mål och policydokument finns för arbetet med denna målgrupp? Ansvars-/uppdragsfördelning mellan berörda aktörer (internt och externt) Finns rutiner för hur förvaltningarna, internt och externt, ska samverka kring målgruppen? Finns konkreta samverkansprojekt mellan förvaltningarna och med andra aktörer kring målgruppen och vad är i så fall syftet/målet med samverkan? Hur fungerar samverkan i praktiken? Hur sker uppföljning/utvärdering av genomfört arbete (intern kontroll)? 2.3 Metod och avgränsning Arbetsmarknadspolitikens insatser är inte något väl avgränsat område utan omfattas av flertalet frågor, bl.a. inom social-, utbildnings- och näringspolitiken. Denna granskning har avgränsats till att beröra verksamheten inom BAS-nämndens ansvarsområde samt kommunstyrelsens vuxenutbildning/verksamhet inom Tillväxtavdelningen. 2

5 Intervjuer har genomförts med BAS-nämndens ordförande, IFO-chef med ansvar för bl.a. Arbetsmarknads- och integrationsenheten, socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd som arbetar med målgruppen unga arbetslösa, vuxenutbildningschef, rektor för Studiecentrum, samt representant från Arbetsförmedlingen (nedan förkortad AF). Vidare har mål- och styrdokument, riktlinjer/rutiner samt uppföljningsdokument studerats/analyserats. Granskningen har delgivits intervjuade tjänstemän för faktagranskning. 2.4 Jobbgarantin för ungdomar 1 Den 1 december 2007 infördes jobbgarantin för ungdomar. Det är ett arbetspolitiskt program som ersätter de tidigare ungdomsprogrammen kommunalt ungdomsprogram och ungdomsgarantin. Syftet med jobbgarantin för ungdomar är att erbjuda dem särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium så att de så snabbt som möjligt ska få ett arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En anvisning till jobbgarantin för ungdomar får göras om: - ungdomen har fyllt 16 år men inte 25 år - ungdomen under en period om tre sammanhängande månader har varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga AF. Inom ramen för jobbgarantin för ungdomar ska AF göra följande: - snarast genomföra en fördjupad kartläggning som visar vilka aktiviteter deltagaren behöver för att ytterligare stärka sin position på arbetsmarknaden, - lämna det intensifierade stöd som deltagaren bedöms behöva för att kunna uppfylla vad som överenskommits i den individuella handlingsplanen. Inledningsvis, i normalfallet minst tre månader, ska aktiviteterna i jobbgarantin för ungdomar omfatta fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning, jobbsökaraktiviteter med coachning. Därefter bör aktiviteterna kombineras med arbetspraktik och utbildning. Ungdomen får ta del av jobbgarantin tills denne påbörjat anställning, utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, påbörjar en frånvaroperiod med föräldrapenningförmån eller har deltagit i garantin under sammanlagt 15 månader. Jobbgarantin är ett erbjudande, inte ett krav. 1 Förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar. 3

6 2.5 Gällande regelverk (lagstiftning) Staten har huvudansvaret för arbetsmarknads- och näringslivspolitiken i Sverige och är även huvudansvarig för arbetsmarknadsåtgärder. Sedan den 1 januari 2008 har Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmarknadsverkets och länsarbetsnämndernas uppgifter övertagits av AF som idag ska verkställa arbetsmarknadspolitiken i landet. Kommunerna har ett huvudansvar för kommuninvånarnas försörjning. Det innebär att arbetslöshet bland invånarna får både ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Dels handlar det om kostnader för ekonomiskt bistånd, dels om behov av arbetsmarknadsinsatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kommunernas lagreglerade ansvar för arbetsmarknadsfrågor är dock begränsat. I lagen om arbetslöshetsnämnd står att kommunen ska ha en arbetslöshetsnämnd som ska främja kommunala åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna därav. Av kommunstyrelsens reglemente i Kramfors framgår att styrelsen har hand om sysselsättnings- och näringslivsfrågor och ansvarar för åtgärder för att allmänt främja utveckling och tillväxt i kommunen. Styrelsen ansvarar även för vuxenutbildningen i kommunen. Av BAS-nämndens reglemente framgår att nämnden inom sina arbetsuppgifter bl.a. ansvarar för arbetsmarknadsfrågor och för daglig verksamhet och sysselsättning för de personer som omfattas av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I kommunallagen (2 kap, 1 KL) finns lagstöd som ger kommuner möjlighet att åta sig uppgifter/angelägenheter av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Enligt Socialtjänstlagen (3 kap, 2 SoL) ska socialnämnden främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Enligt rättspraxis kan socialnämnden också ge akut bistånd i avvaktan på annan åtgärd. Det finns även en lagenlig möjlighet att ställa krav på deltagande i aktiviteter för ungdomar under 25 år som har ekonomiskt bistånd (4 kap, 4 SoL). Enligt LSS framgår att kommunen inom målgruppen är skyldig att ombesörja daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder om de saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Kommunen ska även medverka till att målgruppen får tillgång till arbete eller studier. 2.6 Ungdomars bristande etablering ett växande problem Sedan 1990-talets början har ungdomarna varit förlorare på arbetsmarknaden. Även om inkomsterna och den sociala standarden överlag har ökat även för unga har denna förbättring varit mycket blygsam i relation till de förbättringar som övriga generationer upplevt under perioden. Generationsskillnaderna har med andra ord ökat. 4

7 För en arbetslös individ under 25 år är det lätt att hamna mellan myndigheternas stolar och utanför de mer effektiva jobbsatsningarna. Ungdomar som tidigt blir arbetslösa har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar som snabbt får jobb och får därmed svårare att utöva inflytande i samhället. Ungdomsstyrelsen 2 presenterade i juni 2010 en ny sammanställning av indikatorer som beskriver ungas levnadsvillkor 3. Sammanställningen visar att den ekonomiska krisen slår hårt mot unga där ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, skuldsättningen ökar och andelen med låg ekonomisk standard tycks öka. Vidare framgår att de allra flesta ungdomar har bra levnadsvillkor men statistiken visar på en fortsatt negativ utveckling av ungas arbete och försörjning. Det mest alarmerande är att: Antalet arbetslösa i åldrarna år var strax under i månadsgenomsnitt under 2009 vilket är nästan fler än 2008 och motsvarar en ökning på 56 %. Utvecklingen under de första 4 månaderna 2010 är positivt för unga generellt, men för utrikes födda är utvecklingen fortsatt negativ. Prognosen tyder på att andelen ensamstående unga med barn i åldern år med låg ekonomisk standard har ökat från 19 % 2001 till 76 % Resultat av granskningen 3.1 Kommunens organisation för arbetsmarknadsinsatser BAS-förvaltningen Kramfors kommun har idag främst organiserat dessa frågor under BAS-förvaltningen som är indelad i tre områden: Individ- och familjeomsorg (IFO), Funktionsstöd och Äldreomsorg. Området IFO berörs i denna granskning. BAS-förvaltningen har genomgått ett antal större organisationsförändringar de senaste två åren sammanfördes vård- och omsorgsförvaltningen och socialtjänstförvaltningen till en gemensam socialförvaltning övergick även verkställigheten av integrations- och arbetsmarknadsinsatser till förvaltningen som därmed bytte namn till 2 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Styrelsen ger även stöd till föreningsliv och kommuner samt till internationellt samarbete. 3 Ungdomsstyrelsen (2010:9)- Ung idag 2010 En beskrivning av ungdomars villkor. Rapporten görs på uppdrag av regeringen och är en sammanställning med uppgifter från 17 myndigheter och Riksidrottsförbundet. Rapporten beskriver bl.a. ungdomars ekonomi, hälsa, utbildning, fritid och inflytande. 5

8 BAS-förvaltningen. Syftet med sammanslagningen har främst varit att erhålla ekonomiska och verksamhetsmässiga samordningseffekter. Detta innebär att arbetsmarknadsfrågorna sedan år 2009 är ett nytt ansvarsområde för BAS-nämnden. IFO leds av en områdeschef och består idag av tre enheter som vardera leds av en enhetschef; Insatsenhet, Arbetsmarknads- och integrationsenhet (AMIE) och Ensamkommande flyktingbarn. Vid granskningstillfället är AMIE utan enhetschef och rekrytering till tjänsten pågår. Inom arbetsmarknadsenheten arbetar 3 socialsekreterare och inom integrationsenheten finns en coach som arbetar mer med dessa frågor (främst praktik/språkpraktik). Personalen inom IFO:s enheter arbetar med klienter inom alla målgrupper vilket innebär att det exempelvis inte finns någon ungdomsgrupp som arbetar specifikt mot ungdomar. BAS-förvaltningen arbetar även med att föra över funktionsstöd/daglig verksamhet till AMIE för att på så sätt få all verksamhet under ett tak då kommunens samlade resurser blir allt mindre och effektiviseringar därför måste genomföras. Förvaltningen beskriver att för att kunna möta dessa personer så måste de kunna erbjudas nya arbetsplatser. Arbetet påbörjas, om planerna håller, i januari Intervjuade inom BAS-förvaltningen beskriver att den nya organisationen fortfarande är under uppbyggnad och att samtliga enheter fortfarande utvecklas för att hitta sin mer slutgiltiga form. Ordförande och IFO-chef beskriver att under 2009 har mycket tid och energi gått åt till att hitta en lösning kring enhetschefsfrågan inom AMIE. Detta har inneburit att uppbyggnaden av verksamheten till viss del stått stilla. Det har även tagit tid att få en bild av vilka arbetsuppgifter BAS-nämnden övertog på arbetsmarknadsområdet samt för att utreda vad förvaltningen själva framöver vill med den framtida verksamheten Kommunstyrelsen Tillväxtenheten är sedan 2009 en ny del i kommunens förvaltningsorganisation. Enhetens verksamheter är idag organiserade under kommunstyrelsen i två delar: näringsliv, turism och utveckling (NTU) och vuxenutbildningen (utvecklingsavdelningen). I vuxenutbildningen ingår Studiecentrum, Powerhouse och Träakademien Höga kusten och verksamheten innefattar även utbildning på grundskole-, gymnasie-, eftergymnasial nivå, svenskundervisning (SFI) och särvux. I början av 2010 anställdes en tillväxtchef. Kommunstyrelsen inrättade under 2009 även ett tillväxtutskott för utvecklings- och vuxenutbildningsfrågor i kommunen. Intervjuade inom vuxenutbildningen beskriver att stora delar av arbetet stod stilla under 2009 med anledning av omorganisationen. Beslut togs om den nya tillväxtenheten men det har tagit lång tid att fylla upp hela verksamheten. 6

9 I kommunen finns idag inga OSA-anställningar. Enligt uppgift från BAS-förvaltningen finns en oenighet mellan kommunen och AF till varför dessa anställningar försvann. 3.2 Kommunfullmäktiges uppdrag till BAS-nämnden och KS Av budget 2010 framkommer att: Budget och plan grundare sig på den makroekonomiska bedömning som SKL gjorde i april I bedömningen förutses en kraftig försämring av arbetsmarknaden såväl 2009 som arbetsmarknaden vänder uppåt 2011 men uppgången blir mycket svag: I budget 2010 fick KS, BAS och BKU i uppdrag att var och en genomföra ytterligare besparingar på en miljon vardera. Ramarna för dessa tre nämnder sänktes därmed jämfört med ramar enligt direktiv. Ett av fullmäktiges övergripande verksamhetsmål i budget 2010 är att kommuninvånarna ska vara nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning. I fullmäktiges budget för 2009 och 2010 finns i övrigt inga direktiv till BAS-nämnden eller tillväxtenheten/utvecklingsavdelningen under kommunstyrelsen som har direkt bäring på granskningsområdet unga arbetslösa. 3.3 Ledning och styrning av verksamheten Mål- och policydokument för arbetet med målgruppen Av GV-nämndens budgetdokument 2009 framgår att arbetsmarkandsenhetens budget uppgick till 3,767 Mkr. I BAS-nämndens budgetunderlag för 2011 är förslaget att minska nettobudgeten för arbetsmarknadsåtgärder med 2 Mkr, från 3, 406 Mkr i budget 2010 till 1, 406 Mkr i budget BAS-nämndens vision: Vara lättillgänglig för alla medborgare och insatserna ska vara av god kvalitet, kostnadseffektiva samt utföras av professionell personal. Visionen har brutits ner till övergripande verksamhetsmål i förvaltningen: Ekonomi budget i balans genom effektiv resursanvändning Medborgare ge insatser med god kvalitet kvalitetssäkring Medarbetare nöjd medarbetare i hälsofrämjande arbetsmiljö och hälsofrämjande arbetsplatser Verksamhetens processer/utveckling effektiv organisation genom flödesoptimering Under verksamhetsmålet Ekonomi finns för 2010 bl.a. följande mål antagna: Sänka de administrativa kostnaderna för utbetalning av försörjningsstöd till 220 kr/invånare, 7

10 Genomföra ett nytt arbetssätt på ekonomienheten med fördjupade utredningar gällande orsaker till behov av försörjningsstöd, Effektivt använda de resurser som finns på Arbetsmarknadsenheten och integration i syfte att få fler i egen försörjning, Samverkan såväl internt som externt skall prioriteras. Verksamheten skall också fortsättningsvis fokuseras på en budget i balans. Intervjuade beskriver att BAS-nämnden och förvaltningen arbetar med att bryta ner nämndens övergripande mål i inriktnings- och effektmål för respektive verksamhetsområde. Tjänstemännen beskriver BAS-nämnden som engagerad med tydliga direktiv för verksamheterna. Ordföranden upplever dock att lagstiftningen inte är fullt tydlig och att omfattningen av kommunens ansvar kontra andra myndigheter är något oklar. Vuxenutbildningen/utvecklingsavdelningen har sedan tidigare mål för den utbildning som bedrivs samt för att starta utbildningarna. I dagsläget pågår arbetet med att bryta ner de nya, övergripande målen som tillväxtutskottet nyligen antagit för tillväxtavdelningen i mätbara mål för de olika verksamheterna inom vuxenutbildningen/utvecklingsavdelningen. Arbetet beskrivs fortsätta under 2010 och I kommunen finns i övrigt inget styr- eller policydokument som reglerar/tydliggör arbetet/målsättningen för målgruppen unga vuxna utanför arbetsmarknaden. 3.4 Revisionell bedömning Vi bedömer att det formellt finns ett tydligt uppdrag om vem som har ansvaret för att motverka arbetslöshet bland unga internt inom kommunen. Det finns idag även en tydligare koppling mellan ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser då verksamheterna idag ingår i samma förvaltning. Granskningen visar att organisationen inom både BAS-förvaltningen och Tillväxtavdelningen är under omorganisation/uppbyggd vilket försenat arbetet med att påbörja utvecklingen av ett väl fungerande samarbete mellan berörda aktörer. Däremot beskrivs tanken med omorganisationen vara god och förhoppningar om stora samordningsvinster på sikt finns. BAS-nämndens mål har inte direkt bäring på målgruppen unga arbetslösa under 25 år. Däremot framgår av verksamhetsplanen att det finns ett antal aktivitet och mättal som även berör målgruppen, främst inom ekonomiskt bistånd. Vi menar dock att nämnden kan öka ledning och styrning på området genom att ta fram mät- och uppföljningsbara mål för arbetsmarknadsenheten, målgruppen unga vuxna samt för de fasta arbetsplatserna. Målen 8

11 kan även tydligare kopplas till kvalitet, produktivitet och effektivitet för bättre uppföljning på området. Vi saknar även tydlig dokumentation som övergripande beskriver strukturen för samverkan mellan inblandade parter samt hur kommunen internt och externt ska samverka i alla led. Vi menar därför att detta bör upprättas mellan inblandade aktörer. 3.5 Kramfors kommuns insatser för arbetslösa ungdomar Omfattning av arbetslösa ungdomar under 25 år i kommunen Enligt intervjuad politiker och tjänstemän är målgruppen unga arbetslösa ett viktigt fokusområde för kommunen och ett uttalat prioriterat område. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) följer månadsvis utvecklingen för försörjningsstödet. Bortsett från augusti månad (2009) har kostnaderna ökat markant i landet under 2009 och SKL tror att kostnaderna för försörjningsstödet, inkl. introduktionsersättning, kan öka med 50 % mellan åren Kommunerna gjorde själva bedömningen att ökningen för målgruppen unga arbetslösa år skulle bli cirka 35 % för I Kramfors kommun var ökningen för det totala försörjningsstödet ökat 1 % 2009 jämfört med 2008 medan ökningen i riket var ca 20 %. Förvaltningen beskriver att orsaken till skillnaden till viss del kan vara att Kramfors och andra mindre kommuner ofta uppvisar en eftersläpningseffekt jämfört med större kommuner. Andra förklaringar beskrivs vara utvecklandet av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som förvaltningen arbetat med under några år samt att det 2009 gavs möjlighet till statliga medel i form av överenskommelser med AF gällande fas 2 och 3. Detta har givit organisationen en starkare ekonomi som möjliggjort finansiering av förvaltningens aktiviteter. Antalet arbetslösa ungdomar i åldern år har i Kramfors ökat med 17 personer mellan åren 2008 och 2009, från 116 till 133 personer. Detta ger en ökning på ca 13 %. AF beskriver att Kramfors kommun ligger bättre till än riket när det gäller antalet arbetslösa ungdomar. Under 2008 var statistiken dock negativ medan den vände åt rätt håll igen under 2009 (se statistik i bilaga 1). Det finns dock ett mörkertal i statistiken då inte AF har kännedom om samtliga arbetslösa ungdomar som kommer till myndigheten, alternativt tar kontakt med kommunen. Av bilaga 2 framgår den statistik som kommunen på begäran har kunnat redovisa kring antalet ungdomar under 25 år i kommunen som befinner sig i sysselsättning och i olika arbetsmarknadsåtgärder utifrån olika orsakskoder. 9

12 3.5.2 Projekt/insatser för arbetslösa ungdomar under 25 år kommun Kommunen kan idag främst erbjuda nedanstående arbetsplatser/arbetsmarknadsåtgärder för arbetssökande: Projektet Kuggen: Projektet startade 2006 som en verksamhet inom Samordningsförbundet i Kramfors 4 och arbetssättet har nu implementerats i ordinarie verksamhet. Kuggen vänder sig till unga vuxna mellan år och som har ett behov av minst två parter i förbundet. Frivilligt deltagande med en vilja att komma ut i arbete eller studier har varit en viktig grund och 20 personer har samtidigt deltagit i verksamheten. Individerna kan ha ett dokumenterat handikapp eller funktionshinder, psykosocial problematik och/eller en utsatthet på arbetsmarkanden. Via Kuggen får deltagaren enskilt samtalsstöd, möjlighet att delta i tematräffar och workshops, praktik ute på arbetsmarknaden samt fysisk aktivitet i samband med träning. Coacher och medarbetare håller tät kontakt med deltagarna. Vid avslut ska de som inte fått arbete söka jobb aktivt. Ris till flis: BAS-förvaltningen är projektägare och en styrgrupp med samverkanspartners 5 finns representerade. Bakgrunden till projektet är att Kramfors kommun har ett stort antal arbetssökande registrerade hos AF varav många är långtidsarbetslösa, med eller utan funktionshinder, och riskerar att drabbas av ett fördjupat utanförskap på arbetsmarknaden. Individen anställs på lönebidrag och erhåller en ettårig anställning inom Ris- och flisverksamheten, utbildning i röjningsarbete av skogsstyrelsen samt genomgår ett utbildningsprogram med coachning för egenutveckling. Målet för individen en anställning på arbetsmarknaden och för kommunens del bl.a. sänkta kostnader för försörjningsstöd och arbetskraftstillförsel till kommunen. Personalmässigt finns idag en arbetshandledare för det praktiska arbetet samt befintlig coach från AMIE. Projektet Nytänk: I maj 2009 tecknades ett avtal mellan Kramfors kommun/integration, AF och Samordningsförbundet. Målet med projektet har varit att erbjuda nyanlända invandrare en snabb start och väg ut mot eget arbete och egen försörjning, främst genom snabbare språkinlärning och ett utökat kontaktnät. Inom projektet har 8 personer varit anställda, bl.a. från Resurscentrum och Erikshjälpen. Erikshjälpen: Verksamheten har tagit över Återvinningens verksamhet och är en secondhand-butik med 30 platser där individer kan träna och testa olika saker. 4 Samordningsförbundet i Kramfors som bildades 2004 innefattar medlemmarna Landstinget, Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 5 Samverkanspartners är Kramfors kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Samordningsförbundet, Skogsstyrelsen och Transportstyrelsen. 10

13 Genomslussningsgrupp: BAS-nämnden beslutade under 2009 att starta en genomslussningsgrupp vid AMIE där individen erbjuds anställning under ett år med kommunen som arbetsgivare och med viss möjlighet till subvention från AF. Att kommunen anställer individerna under ett år ger dem möjlighet att komma in i trygghetssystemet med löneanställning som är a-kasseberättigande. Målgruppen är de som har ramlat ur försäkringssystemet och uppbär försörjningsstöd. Målsättningen är att sysselsätta 10 personer för att kunna hålla en nivå som kommunen klarar både ekonomiskt och personellt. Samarbete sker med AF i syfte att hitta bra lösningar för den enskilde. Finansiering sker inom befintlig budget för AMIE samt via ersättning från AF. Skolkuggen: ett projekt på Ådalsskolan där en resurs arbetar med ungdomar som har olika typer av problem vilket försvårar skolgången. Ungdomarna kan t.ex. erbjudas praktik några dagar i veckan. Chansen: är ett samarbetsprojekt mellan BAS-förvaltningen, BKU-förvaltningen och BUP. Chansen ska ge stödjande/vägledande insatser till ungdomar i åldrarna år och deras föräldrar. På Chansen arbetar ett mobilt team bestående av en ungdomspedagog, behandlingsassistent och familjebehandlare. Utifrån behovet finns även BUP som en resurs. Praktikplatser: Arbetsmarknadsenheten har idag en praktikplatsbank med ett 60-tal praktikplatser inom de kommunala verksamheterna. Viktigt i arbetet är att hitta rätt matchning av praktikplats till respektive ungdom. Intervjuad coach/handläggare AMIE beskriver att de coachar relativt få ungdomar vilket gör att de har god koll på dessa individer. Kompetenslyftet: Projektet sträcker sig mellan 1 januari december 2011där Länsstyrelsen tillsammans med AF, kommunerna och Kommunförbundet tagit ett initiativ till ett mer strategiskt arbete med kompetensförsörjning. Kramfors kommun har inom ramen för projektet bl.a. fått resurser för en ungdomscoach på en halvtidstjänst. Kvalitetslabb: Ett länsöverskridande EU-projekt som drivs i samverkan mellan Sundsvall, Ånge, Timrå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Målgrupperna är invandrare/flyktingar, arbetssökande år och långtidsarbetslösa år och målet är att öka anställningsbarheten för dessa. Projektet startade i maj 2008 och beräknas pågå i 3 år. Intervjuade inom BAS-förvaltningen beskriver att de mest anställningsbara ungdomarna (de enligt 4:4 SoL) ofta hoppar mellan kommunen och olika myndigheter. Dessa ungdomar gör oftast allt de kan för att hitta egen praktik/arbete. Förvaltningen har ännu inte genomfört någon specifik satsning/projekt på unga arbetslösa, exempelvis de enligt 4:4 SoL. Det framkommer att det oftast är svårast att fånga upp och hjälpa de ungdomar som inte ber om hjälp. De som söker själva beskrivs överlag få relativt bra hjälp. 11

14 Intervjuade från både kommunen och AF beskriver att det generellt är mer svårbedömda fall idag. Åtgärderna ser olika ut beroende på om ungdomen har ett funktionshinder, är helt arbetslös eller har tim- eller deltidsarbete. Om ungdomen har ett påvisat funktionshinder får individen snabbare hjälp och praktik kan bli aktuellt om funktionshindret tillåter. Om ungdomen kommer till AF och inte har ett funktionshinder skrivs denne in och först vid arbetslöshet i 90 dagar kallas ungdomen till jobbgarantin. Har ungdomen däremot deleller timanställning och inte a-kassa kan denne däremot inte ta del av AF:s program. 3.6 Samverkan/samarbete Enligt kommunallagen kan kommunen ägna sig åt verksamhet som inte ingår i andra huvudmäns uppgifter. Gränsdragningen kan vara otydlig när det gäller grupper som står långt från arbetsmarknaden och då ställs höga krav på både en tydlig rollfördelning och en välfungerande samverkan mellan berörda parter Ansvar- och uppdragsfördelning mellan berörda/samverkande aktörer Intervjuade inom BAS-förvaltningen anser att ansvars- och uppdragsfördelningen i grova drag är tydligt men att det fortfarande finns otydliga områden, både internt och externt. Det är framförallt förändrade förutsättningar för AF:s arbete, förändringar i a-kassa samt Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringen som bedöms ge främst negativa ekonomiska konsekvenser för kommunen på kort sikt. Samtidigt leder dessa förändringar till ökad arbetsbelastning på arbetsmarknadsenheten och försörjningsstöd. BAS-nämndens ordförande samt IFO-chefen beskriver att, trots att nämnden har ansvar, har de inte alltid mandat att fatta beslut, vilket försvårar arbetet. AF upplever att ansvarsfördelningen över lag är tydlig men att det är från fall till fall vilken ansvars- och uppgiftsfördelning som råder. Vidare beskrivs att det har förts diskussioner kring ansvar mellan inblandade parter. AF har inte medel för sociala frågor vilket gör att detta faller mer på kommunens ansvar, även om AF önskar att de kunde göra mer. Rektor för Studiecentrum anser att ansvarsfördelningen är tydlig mellan bl.a. kommunen, AF och vuxenutbildningen. Vuxenutbildningschefen upplever dock att ansvar och uppdrag försvåras när staten ofta genomför förändringar i arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet vilket ofta leder till samarbetssvårigheter mot de statliga myndigheterna. Denne menar vidare att detta område är dåligt skött av staten men att kommunerna har lyckats något bättre. Kopplingen mellan staten och kommunerna upplevs också vara dålig. Enligt Skollagen (kap 1, 18) skall en hemkommun, enligt det kommunala uppföljningsansvaret, löpande hålla sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullgjort gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Detta i syfte för att kommunen ska kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. 12

15 Av intervjuer framgår att det finns en viss gränsdragningsproblematik mellan BKUförvaltningen och BAS-förvaltningen kring dessa ungdomar under 20 år, dvs. vem har i praktiken ytterst uppföljningsansvar för dessa ungdomar? De ungdomar som inte söker hjälp hos socialtjänsten beskrivs vara de som främst faller mellan stolarna. Vid granskningstillfället hade kommunen ingen uppföljning eller statistik kring hur många ungdomar som finns inom denna kategori för att därefter kunna erbjuda lämpliga åtgärder Samverkan inom kommunen Samtliga intervjuade ger en relativt samstämmig bild av att den interna samverkan har varit bristfällig. Bl.a. hade arbetsmarknadsenheten, integration och försörjningsstöd inte någon strukturerad samverkan tidigare. Däremot beskrivs att både den interna och den externa samverkan nu har förbättrats, bl.a. som ett resultat av den omorganisering av arbetsmarknadsinsatserna som skett inom kommunen. Av flera intervjuer framkommer att omorganisationen är lyckad utifrån flera aspekter; dels möjliggör omorganisationen en förbättrad och mer effektiv samverkan, dels utifrån individens behov som nu erbjuds en dörr in till kommunens insatser/åtgärder via socialtjänsten som sedan kan slussa individen vidare till eventuell insats/åtgärd. Som nämnts tidigare i rapporten så har dock ännu inte samtliga tänkta samverkansgrupperingar i kommunen funnit sin slutgiltiga form med anledning av genomförd omorganisering innefattande nya ansvarsområden. Det beskrivs idag pågå ett betydande och engagerat arbete i kommunen kring arbetslösa ungdomar. Det framkommer att kommunen måste vara drivande i arbetsmarknadsfrågor eftersom enbart försörjningsstöd återstår när en individ uttömt alla andra möjligheter till ersättning. I och med omorganisationen 2009 håller BAS-förvaltningen inom och mellan enheterna på att hitta/utveckla nya strukturer, arbetssätt och metoder inom arbetsmarknadsområdet. Intervjuade menar dock att det fortfarande finns mycket arbete kvar att göra. BAS-förvaltningen arbetar med att utveckla samverkan även med andra förvaltningar inom kommunen, bl.a. med BKU-förvaltningen genom arbetet inom skolkuggen och Chansen samt med Vuxenutbildningen genom nätverksträffar och arbetsmarknads- och ungdomsråden (se beskrivning nedan). Det framkommer dock att den interna samverkan behöver utvecklas mellan förvaltningarna, bl.a. behöver nya rutiner arbetas fram Samverkan med andra aktörer Samverkan med AF regleras främst i de avtal/lagkrav som finns kring exempelvis jobbgarantin och samverkan sker kring enskilda ärenden vid behov med handläggare från kommunen, arbetsförmedling, försäkringskassa och hälso- och sjukvård. BAS-förvaltningen (främst AMIE) och AF beskriver båda att det överlag råder ett gott samarbete mellan myndigheterna i konkreta fall men att samverkan kan förbättras. BASförvaltningen har direktnummer till AF:s handläggare och får bl.a. vetskap om när en ung- 13

16 dom går in i AF:s system. Intervjuade inom BAS-förvaltningen beskriver att AF gör så gott de kan utifrån lagstiftning och statliga direktiv och att samtliga parter vill samarbeta mot målgruppen då medvetenheten är stor kring att samverkan krävs då alla aktörer har allt mindre medel och resurser att förfoga över. Kommunen och AF har inbokade träffar ca var 3:e månad. Därutöver tillkommer regelbundet flertalet träffar med olika aktörer vilket innebär att vissa parter kan träffas veckovis i olika grupperingar. Där diskuteras arbetsmarknadsläget, resultat från olika insatser samt hur myndigheterna ska kunna samarbeta bättre, främst kring ungdomar som inte riktigt är berättigat försörjningsstöd men som inte heller har jobb, d.v.s. de som hamnar mellan stolarna. Samarbete sker även genom de arbetsmarknadsinsatser som finns där t.ex. AF och Försäkringskassan är delfinansiärer i några åtgärder. Intervjuade inom AMIE upplever dock att de tidigare ungdomsavtalen med AF, bl.a. ungdomsgarantin, var mer konkreta i sin utformning samt gav ett bättre resultat än dagens avtal. Det framkommer även att AF och kommunen, i individärenden, ofta arbetar på var sitt håll vilket upplevs ge dubbelarbete. IFO-chefen beskriver att kommunen inte kan bygga verksamheten enbart kring avtalen med AF och vara beroende av stöd från AF. Kommunen måste ha en egen fungerande verksamhet inom arbetsmarknadsområdet. Inom ramen för Samordningsförbundet träffas även tjänstemän från kommunen (BAS och BKU), AF och FK för att bl.a. diskutera frågor kring utökad samverkan mellan parterna. I dagsläget försöker parterna hitta en bra struktur för befintliga delar, t.ex. kring ansvarsfördelning, rutiner, avvikelsesystem och vem som ska göra vad. Som ett led i ökad samverkan har ett arbetsmarknadsråd upprättats med representanter från kommunen (BAS och Tillväxtenheten), AF, Samordningsförbundet och fackliga organisationer. Här diskuteras vad parterna tillsammans kan göra för ungdomarna i kommunen. Utifrån arbetet i arbetsmarknadsrådet har även ett ungdomsråd bildats med representanter från AF, BAS och vuxenutbildningen. En förhoppning är att få till en sådan samverkan att ungdomarna ska kunna erbjudas en aktivitet från första dagen de skrivs in hos AF. Ungdomarna ska därmed inte behöva vänta i tre månader innan de kan anvisas till ungdomsgarantin. Enligt uppgift ska verksamheten försöka komma igång under hösten Enligt uppgift från BAS-förvaltningen är ett utvecklingsområde för ökad samverkan i kommunen att bygga och effektivisera utsluss för individen tillsammans med AF och Studiecentrum. Det framkommer att dessa aktörer egentligen borde sitta tillsammans i någon form av Navigatorcentrum. Syftet med en gemensam enhet är främst att skapa en struktur som ger ökad effektivitet, ökade intäkter och som underlättar för den enskilde individen i mötet med olika myndigheter/aktörer samt för dem som tar individbesluten. En gemensam 14

17 enhet kan även leda till ökad tydlighet avseende ansvaret för arbetsmarknadspolitiken/sysselsättningen i kommunen. Som en tänkbar modell nämns Solkraft i Skellefteå. Integrationsverksamheten kommer att förändras i och med en lagändring som träder i kraft den 1 december 2010 då AF tar över huvudansvaret från kommunen för kvotflyktingmottagandet. BAS-förvaltningen är i dagsläget osäker vad detta kommer att innebära men inriktar sig nu på att implementera återstående flyktingverksamhet i ordinarie verksamhet Revisionell bedömning Det är positivt att samverkan upplevs ha förbättrats under de senaste två åren samt att det finns en hög ambition och vilja att tillsammans arbeta för målgruppen unga arbetsslösa. Däremot är detta ett komplext område med flertalet inblandade myndigheter vilket ställer krav på tydlig struktur, styrning, ansvar m.m. Vi menar att arbetet i dessa delar kan utvecklas. Utifrån granskningen gör vi bedömningen att det finns ett antal områden där ansvarsfördelningen inte är fullt tydliggjord. Gällande lagstiftning ger inte heller stöd för någon tydlig ansvarsfördelning inom vissa områden. För att lösa gränsdragningsproblematiken bör BAS-nämnden överväga om det behöver tas fram dokumenterade riktlinjer för samverkan med samtliga berörda parter/förvaltningar eller genom någon form av samverkansavtal. En otydlig rollfördelning mellan aktörerna kan leda till risken att kommunens insatser alltmer ersätter AF:s istället för att komplettera dem. För att undvika en sådan utveckling är det därför viktigt att både rollfördelning/ansvar för samverkan mellan parterna förtydligas. Arbetssätt för utökad samverkan mellan olika aktörer är under utveckling. Initiativ finns för en breddad samverkan kring unga utanför arbete och studier och ett antal samverkansgrupperingar/projekt har upprättats/eller är under upprättande. Vi noterar att det internt i kommunen inte finns något motsvarande samverkansforum på politisk nivå, vilket efterfrågats i intervjuer. Vi anser därför att behovet av detta bör undersökas på politisk nivå. Externt finns rutiner för samverkan till viss del tydliggjort i avtalen med AF. Vi saknar däremot en tydlig dokumenterad struktur för hur samverkan ska bedrivas internt i kommunen samt i vilken mån externa aktörer ska bedriva praktik/kompetenshöjande verksamhet gemensamt med kommunen. Vi saknar även dokumenterade policydokument eller rutiner/riktlinjer som fullt ut beskriver hur olika aktörer ska samverka kring målgruppen. Vi bedömer att detta bör upprättas för att tydliggöra styrning, ansvar och uppföljning. Vi upplever även att det är svårt att få en tydlig bild av t.ex. vilka effektiva och systematiska verktyg kommunen använder för att nå unga arbetslösa samt för att ta reda på vad de gör. I och med att unga lätt tenderar att hamna i glappet mellan olika myndigheter (AF, socialtjänsten, utbildningsförvaltning och FK) så menar vi att en grundläggande faktor är att tydliggöra ungdomarna utanför arbete och utbildning var de ska vända sig för att få stöd. 15

18 Vi menar även att inblandade aktörer bör fortsatt utreda möjligheterna om en gemensam arbetsmarknadsenhet och vilka effektivitetsvinster detta kan leda till. 3.7 Uppföljning och utvärdering av genomförda insatser BAS-nämnden ansvarar för uppföljningen av de egna arbetsmarknadsinsatserna. Nämnden har en fast struktur och rutiner för uppföljningsarbetet som ansluter till den modell för styrning som finns i kommunen. Inom BAS-nämnden finns även en ekonomigrupp som följer upp ekonomin, arbetar med olika besparingsförslag och konsekvensanalyser samt arbetar med mål och mått inför kommande verksamhetsplanering. Nämnden får månatligen ekonomisk uppföljning av verksamheterna. Redovisningen kompletteras med prognoser och viss detaljinformation/nyckeltal. I delårsrapporter och årsbokslut/verksamhetsberättelse sker även uppföljning av de mål som finns framtagna. Regelbundet eller vid behov sker även diskussioner mellan nämnd/arbetsmarknadsutskott och verksamhet vilket ger nämnden möjlighet att korrigera med hänsyn till utfallet. Inom ekonomiskt bistånd sker löpande en individuell dokumentation och uppföljning av ärenden. Nämnden har dock inte några riktlinjer för dokumentation och uppföljning på individnivå av olika arbetsmarknadsinsatser. Den dokumentation som sker görs i verksamhetssystemet. Förvaltningen följer främst upp utbetalt försörjningsstöd, förändringar i antalet bidragshushåll samt bistånd per hushåll och registrerar till viss del statistik över deltagande i de olika insatserna som erbjuds. Däremot följs inte effekterna av genomförda insatser upp på ett strukturerat sätt, dvs. i vilken utsträckning deltagarna i arbetsmarknadsåtgärder får och behåller ett arbete på längre sikt. Av intervjuer beskrivs detta vara ett utvecklingsområde. Samtliga intervjuade beskriver att den kommunala uppföljningen av unga arbetslösas situation, resultat/analys av genomförda kommunala insatser/åtgärder på området samt kommunens samverkan mot målgruppen idag är bristfällig och behöver utvecklas. IFO-chefen beskriver att förvaltningen arbetar med att bl.a. hitta nya nyckeltal för att kunna mäta en effektiv verksamhet och ska framöver bl.a. utveckla kvalitetsindikatorer. BASförvaltningen har dock genomfört uppföljning av projekten Chansen och Kuggen. Kommunstyrelsen saknar i årsredovisningen för 2009 helt uppföljning och resultat av vuxenutbildningens verksamheter. Vuxenutbildningen beskrivs bl.a. följa upp antalet individer i olika insatser/utbildningar samt genomför kursuppföljningar. Av BAS-förvaltningens verksamhetsberättelse framgår att område IFO påvisar en kraftig kostnadsökning, framför allt inom området ekonomiskt bistånd och placeringar av barn och vuxna Ekonomiskt bistånd påverkas av samhällsklimat och samhällsstrukturer. Det kan vara förändringar på arbetsmarknaden, arbetsförmedlingens och försäk- 16

19 ringskassans ändrade förutsättningar, men även det ekonomiska läget i samhället. Antalet biståndstagare minskade, men omfattningen av biståndet ökade och därmed även kostnaderna. En liknande trend ses i hela riket. Det framgår vidare att den ökande arbetslösheten och utförsäkringarna från FK gav ett ökat behov av försörjningsstöd. Därav ska möjligheter till sysselsättning och försörjning även utvecklas framöver. Även samarbetet med andra aktörer ses som avgörande för adekvata insatser utöver försörjningsstöd Revisionell bedömning Utöver den ekonomiska uppföljning och statistik som nämnden får har det hittills inte genomförts några mer genomgripande utvärderingar/uppföljningar av resultat och effekter av de olika verksamheterna/insatserna som kommunen idag erbjuder. Vi bedömer att uppföljningen på området kan utvecklas. Vi menar att det är svårt att, utifrån granskningen, få en fullständig bild av resultatet av kommunens arbetsmarknadsinsatser, hur ungdomarna själva blir berörda av det arbete som faktiskt läggs ner eller i vilken mån kommunen har mätt resurseffektiviteten. Uppföljningssystemet behöver därför utvecklas för att möjliggöra en samlad uppföljning och analys av både resursanvändning och måluppfyllelse, t.ex. i vilken mån arbetsmarknadsinsatserna leder till målet egen försörjning. Det är dock positivt att förvaltningen påbörjat åtgärder för att förbättra uppföljning och utvärdering på området. Vi vill även trycka på att BAS-nämnden framöver säkerställer att de, enligt uppföljningsansvaret i Skollagen, förbättrar informationen om sysselsättningen för berörda ungdomar så att kommunen kan erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. 17

20 Bilaga 1 Statistik från AF: Arbetslöshet hos ungdomar i Kramfors kommun: Ungdomar upp t.o.m. 24 år inskrivna på AF i kramfors i maj 2009 och maj Mått resultatet är de som gått ut i jobb under månaden: Statusgrupp Antal 2009 Antal 2010 Måttresultatet Arbetslös Deltidsarbetslös/timanställning Program Övrigt 8 7 Totalt Det är fler inskrivna 2010 men fler som går ut i jobb och färre som är helt arbetslös, jämfört med Nedanstående individer är inskriven i AF:s Jobbgaranti för ungdomar (definition jobbgarantin för ungdomar: inskriven 90 dagar och först då kan de få praktik, utbildning eller annat stöd från AF. Dessa individer ökade under vintern men många är på väg ut och man ser en minskning. Under det senaste året har inflödet till jobbgarantin minskat ordentligt medan utflödet ökar ordentligt. Under sommaren 2010 totalt 9 ungdomar(6 män och 3 kvinnor) som riskerar långtidsarbetslöshet, dvs ungdomar inskrivna dagar). AF anser inte att långtidsarbetslöshet är ett stort problem i Kramfors just nu. 18

21 Bilaga 2 Statistik erhållen från BAS-förvaltningen: BAS-förvaltningen beskriver att de inte för statistik över de ungdomar som beviljats insats enligt 4:4 SoL. Istället sysselsätts de enligt sammanställningen nedan som socialsekreterare och handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd redovisat utan uttalade villkor. Enligt uppgift från BAS-förvaltningen var det vid tidpunkten av insamlandet av material för granskningen (juni 2010) 90 ungdomar mellan år inne i socialtjänstens system. BAS-förvaltningen har kunnat redovisa totalt 54 personer av dessa och statistiken presenteras nedan: Enligt uppgift från AF var det vid samma tidpunkt 232 ungdomar inskrivna i jobbgarantin men det beskrevs finnas betydligt fler ungdomar (16-24 år) som var öppet arbetslösa, 319 st i juni 2009 och 371 st i september Statistik rörande ungdomar i Kramfors kommun som BAS-förvaltningen inventerat och redovisat på uppdrag av revisionen: 33 st var inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin - 2 av dessa är inskriven i Kuggen - 2 av dessa är anmälda till vårt sommarjobbserbjudande - 1 av dessa har kontakt med SISUS konsulent, AF och Iris Hadar - 1 arbetar extra och erhåller lön - 2 har ordnat eget arbete över sommaren 1 st uppbär a-kassa 2 st läser SFI 2 st uppbär föräldrapenning 1 st söker aktivt högskola 1 st har fått nystartsjobb och blir självförsörjande fr.o.m. augusti 2 st arbetar men har otillräcklig ersättning 2 st är sjukskrivna, varav 1 sjukskriven med läkarintyg och utan sjukpenning 1 st studerar på gymnasienivå, 2 st har särskilda skäl till ekonomiskt bistånd varav en ensamkommande 2 st har studieuppehåll över sommaren, har sommarjobb inom vården och blir via CSN självförsörjande från och med i höst I st har erhållit lönebidragsanställning från april st var arbetsförutsättningar är oklart 4 st har socialt hinder 1 st medverkar ej till utredning och får avslag för juni månad. 19