Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet Kuben läsåret 2013/14

Transkript

1 1 (13) Kvalitetsanalys för Föräldrakooperativet Kuben läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett stöd för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet och omfattar de målområden Utbildningsnämnden har prioriterat. Kvalitetsanalysen ger en samlad bild av resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. Förskolechef Om förskolan Franziska Forssander Föräldrakooperativet Kuben är en fristående förskola med plats för 34 barn. Våra äldre barn går på Kottarna (ca 3 till 6 år) och de yngre går på Fröna (1 till ca 3 år). Fröna är i sin tur uppdelade i två grupper, Solrosfröna och Linfröna. Vår verksamhet inspireras av Maria Montessoris pedagogik. Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete Vilka underlag används regelbundet? Har några utvärderingar av särskilt utvalda områden genomförts under året? Nacka kommuns kundundersökning Vår kvalitetsplan som även omfattar våra interna styrdokument. Dessa är förra årets kvalitetsanalys, likabehandlingsplanen, verksamhetsplanen samt vårt pedagogiska årshjul, kulturplanen, riktlinjer och underlag för nulägesbeskrivningar och IUP- samtal, veckosammanfattningar och månadsanalyser samt utvärderingar och självskattningar på terminsbasis. Vår kompetenshöjningsplan Vår krisplan innehållande olika policyn och rutiner Tyvärr är vår förskola så liten att vi inte fick ta del av våra resultat i den självskattning som genomfördes av Nacka Kommun, därför kunde vi inte väva in denna i vårt systematiska kvalitetsarbete. Hur gör förskolan för att analysera resultaten och komma fram till åtgärder? På möten där hela personalgruppen träffas planerar och utvärderar vi gemensamt förskolans verksamhet en gång i månaden.

2 2 (13) På avdelningsmötena sker en likande process för avdelningarnas aktiviteter varje månad Veckovisa kvalitetsmöten är det forum där förskolechef och förskollärare planerar, analyserar och utvärderar förskolans verksamhet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. På styrelsemötena, som hålls minst en gång om månaden, träffas styrelse och förskolechef för att planera, analysera och utvärdera förskolans verksamhet utifrån ett huvudmannaperspektiv. Stormötena är det forum där föräldrarna har möjlighet att lyfta frågor, diskutera, lämna synpunkter och utvärdera verksamheten, vi håller stormöten minst två gånger om året, men under det gångna läsåret har vi träffats betydligt oftare. Barnrådet ger barnen möjlighet att påverka och utöva ett inflytande över verksamheten, vi håller barnråd en gång om månaden. Hur har personal, barn och föräldrar deltagit i förskolans systematiska kvalitetsarbete? Se föregående fråga. Hur dokumenteras det systematiska kvalitetsarbetet? På varje avdelning samlar pedagogerna sina planeringar, analyser och utvärderingar i en kvalitetspärm. I denna kvalitetspärm finns också de interna styrdokument och underlag som ligger till grund för kvalitetsarbetet som bedrivs på varje avdelning. Det kvalitetsarbete som avser hela förskolans pedagogiska verksamhet sammanställs i en separat pärm som sedan resulterar i kvalitetsanalysen för respektive läsår samt målen för kommande läsår. Även här finns relevanta styrdokument och underlag. Alla möten och råd som möjliggör föräldrarnas och barnens deltagande i kvalitetsarbetet protokolleras. Styrelsemötena dokumenteras i ett ärendesystem för att säkerställa att inga ärenden går förlorade. Stormötenas protokoll distribueras till alla medlemmar och hängs upp på anslagstavlor. Barnrådets innehåll delges för de barn som inte deltog i en muntlig återberättelse och skickas ut till föräldrarna i samband med veckobreven. Föräldrarna får utdrag ur pedagogernas veckoanalyser i områdena normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande och förskola och hem som

3 3 (13) stående punkt i våra veckobrev. Här synliggör vi även hur vi i praktiken efterlever de uppdrag som beskrivs i de nationella målen. Den pedagogiska dokumentation som pryder våra väggar är del av våra månatliga utvärderingar och är tillgänglig för både barn, föräldrar och pedagoger. Den kvalitetsanalys som görs av förskolechefen för det gångna läsåret är del av nästkommande läsårs pedagogiska kvalitetsarbete och kommuniceras till alla medlemmar i kooperativet. Nationella mål: Utveckling och lärande Kommunens mål: Maximal utveckling och stimulerande lärande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Förskolans prioriterade mål: Varje barn har rätt till en verksamhet som utgår från individens behov och förutsättningar och som ger möjlighet till maximal utveckling. Varje barn har rätt till en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Förskolans resultat och måluppfyllelse I kundundersökningen svarar föräldrarna på Kuben att verksamheten till 100 % är stimulerande för deras barn. 96 % av våra föräldrar upplever att deras barn trivs hos oss på Kuben och 93 % tycker att personalen är engagerad i barnens utveckling. 89 % av våra föräldrar känner också att deras barn får det stöd och den hjälp som behövs. 93 % tycker att förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik, 86 % är nöjda med hur vi arbetar med att utveckla barnens språk. Frågan som syftar på hur tydligt vi informerar föräldrarna om barnens utveckling besvaras med till 86 % positiva svar och 89 % av våra föräldrar är nöjda med hur vi dokumenterar vad barnen har lärt sig. Pedagogernas självskattning av måluppfyllelsen i ovanstående prioriterade mål ser ut så här: (1 låg 6 hög) Maximal utveckling ,45 (75 %)

4 4 (13) Stimulerande lärande ,6 (78 %)

5 5 (13) Analys Alla våra resultat i kundundersökningen ligger nära resultaten från föregående år och de genomsnittliga resultaten för hela kommunen. Pedagogernas skattning av det egna arbetet är något blygsammare än föräldrarnas bedömning. Maximal utveckling: Kottarna har under läsåret 2013/ 2014 fått handledning av Nacka Kommuns förskolepsykolog och därefter lagt stor tyngd på leken, den fria leken, samt leken som organiseras med olika pedagogiska syften. Fröna har lagt vikten på tryggheten, fokuserat på rutiner och regler samt gett barnen möjlighet att upptäcka sig själva i relation till andra barn. Turtagning, respekt och samförstånd har varit ledord i denna process. Jämfört med självskattningen under höstterminen har pedagogerna höjt sin upplevelse av att verksamheten utgår från individens behov och förutsättningar likväl som bedömningen att vi ger varje barn möjlighet till maximal utveckling. Stimulerande lärande: Alla avdelningar har arbetat med ett temainriktat arbetssätt där olika målområden som språk, matematik, skapande, naturvetenskap och teknik, rörelse och omsorg om miljön vävs in i den inspiration vi hämtar ur Maria Montessoris pedagogik. För att fånga barns förändrade kunskaper i de olika målområdena har vi kontinuerligt dokumenterat barnens lärprocesser med hjälp av observationer, intervjuer, foton och filmer. I utvärderingarna av dessa processer har vi sedan satt nya mål utifrån barnens intressen. Vi har under läsåret besökt olika teaterföreställningar, de yngsta har fått besök av en skådespelare, vi har varit på bio, på museer och de äldre barnen har deltagit i Inga Risings sångsamlingar på dieselverkstaden. Pedagogernas egen upplevelse av hur verksamheten på Kuben svarar mot målet att varje barn har rätt till en verksamhet som stimulerar till ständiga framsteg i lärande och utveckling ligger konstant över snittet för båda terminer under läsåret 2013/2014. Starka sidor Vi har valt vår inriktning mot Montessoripedagogik för att främja och stimulera barnen till utveckling och lärande. I vår barnsyn utgår vi från att barn är nyfikna och fulla av upptäckarglädje. Vi är övertygande om att barn gärna vill prova på och lära sig nya färdigheter och förvärva ny kunskap. Vi ser på barnet som kompetent, från de allra tidigaste initiativ till självständighet till intresset för läsning, matematik, kultur och sin omvärld. Därför ger vi barnen

6 6 (13) möjlighet till inlärning som knyter an till deras individuella utvecklingsnivå. När vi tillåter barnens intressen styra vägen till kunskap tar vi deras spontana lust till arbete tillvara och lägger därmed en bra grund för ett livslångt, lustfyllt lärande. Hur verksamheten ska utvecklas Område Åtgärd sedan förra året Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utformningen av den pedagogiska verksamheten Information kring barns utveckling Dokumentation av barns lärande Personalen har vidareutbildat sig, lyssnat på Nacka Kommuns föreläsningsserie om tidiga insatser, tagit del av förskolelyftet 2 på Stockholms Universitet och gått en kurs i pedagogisk dokumentation. Vi har tagit fram ett nytt skriftligt underlag för: nulägesbeskrivningen och utvecklingssamtalet som baseras på barnintervju och/eller observation hur pedagogiska dokumentationsprocesser ska utformas våra veckobrev Se spalten ovan Vi kommer att fokusera på språk och matematik under nästkommande läsår samt på att lyfta fram barnens framsteg i de olika målområdena med hjälp av vår pedagogiska dokumentation. Vi vill bjuda in föräldrarna i vår verksamhet, förtydliga i kontakten med föräldrarna vad och hur vi dokumenterar och var dokumentationen finns att tillgå. Se spalterna ovan Fortsatt utbildning för hela personalgruppen.

7 7 (13) Nationella mål: Normer och värden Kommunens mål: Trygghet, ordning och arbetsro Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Förskolans prioriterade mål: Varje barn har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Förskolans resultat och måluppfyllelse Ur kundundersökningen framgår att våra föräldrar till 96 % upplever att deras barn är tryggt på Kuben, att de känner att personalen till 100 % bryr sig om deras barn och att 89 % av föräldrarna bedömer att deras barn lär sig att lösa konflikter på ett tillfredställande sätt. 89 % kryssar för att det råder arbetsro i barngruppen, 75 % tycker att vi arbetar medvetet mot kränkande handlingar och lika många anger att personalen ingriper när något barn behandlas illa på förskolan. Pedagogernas skattning av vårt prioriterade mål ser ut på följande sett: Trygg arbetsmiljö ,3 (88 %) Analys Våra värden i kundundersökningen ligger alla strax över det kommunala genomsnittet utom i frågan som syftar på om personalen ingriper när ett barn behandlas illa, här ligger vi under genomsnittet. I förhållande till förra årets värden ligger föräldrarnas svar från i år något lägre i synnerhet i ovannämnda fråga. Anledningen till detta är inte helt klart, i de diskussioner vi har fört på ett stormöte kunde inga förklaringar hittas. Antagligen är detta en mycket känslig fråga som behöver ett annat forum för att lyftas. Vi funderar på en intern undersökning som föregår Nacka Kommuns kundundersökning. Pedagogerna bedömer sitt arbete med liknande värden som föräldrarna anger.

8 8 (13) Starka sidor Våra metoder för att säkerställa trygghet och trivsel bland barnen är: Genom att observera varje barn i olika aktiviteter och situationer blir vi medvetna om de sociala konstellationer som finns och hur de olika barnen ser ut att uppleva dem. Genom att ha en kontinuerlig och levande dialog med varje barn fångar vi upp varje barns glädje men även det individuella behovet av trygghet. På utvecklingssamtalen som vi håller med vårdnadshavarna en gång per termin för vi en viktig dialog. Vårdnadshavare erbjuds möjlighet att delge sin syn på barnets trivsel, trygghet, glädje och hälsa. Det som överenskommits om i utvecklingssamtalen ligger sedan till grund för hur vi planerar verksamheten. Vi är närvarande i barngruppen och analyserar kontinuerligt hur arbetsron är eller kan förbättras. Våra metoder för att trygga arbetsmiljön är: Våra barngrupper är små och vi har många vuxna i verksamheten (3,6 barn per årsarbetare). Vi strävar efter att vår fysiska miljö är barnanpassad : vi har möbler i barnstorlek, hyllor i barnhöjd och materielen är lättåtkomlig för barnen. Våtrummen är också anpassade efter barnens storlek så att även de allra yngsta på ett säkert sätt kan komma åt t.ex. handfatet. Vi lägger stor vikt vid ordning samt att allt materiel ska vara helt och lockande för barnen att arbeta med. Vi verkar för att ge barnen en arbetsplats som är lugn och stressfri. Kontinuerligt genomför vi barnskyddsronder där också föräldrar och barn är delaktiga. Vi har tydliga trygghetsregler vid inne och utelek och vid utflykter. När våra föräldrar kommer in i verksamheten i samband med t.ex. jourinsatser, ser de på vårt arbete med nya ögon. Förenings stadgar utformade så att ordförande och kassör väljs på två år växelvis vilket stärker kontinuiteten i verksamheten. Styrelsen har möjlighet att ta beslut med mycket kort varsel om någon akut fråga skulle uppstå. Vi främjar barnens hälsa genom att: växla koncentrerat arbete med rörelse, innevistelse med utevistelse, nytt stoff med upprepning och inarbetade rutiner. erbjuda barnen god och näringsrik hemlagad mat. vägleda barnen i god hygien. använda oss av en sjukdomspolicy som är känd för både pedagoger och föräldrar. Sträva efter ett miljömedvetet förhållningssätt där barnen får vara delaktiga i omsorgen om miljön, både inomhus och utomhus.

9 9 (13) Hur verksamheten ska utvecklas Område Åtgärd sedan förra året Åtgärder för ökad måluppfyllelse Arbetsro, respekt för andra, ta hänsyn till andra, konflikthanterin g Medvetet arbete mot kränkande handling och nolltolerans när ett barn behandlas illa Föräldrarnas delaktighet i frågor rörande trygghet, ordning, arbetsro Kompisregler Trivselregler Montessoriövningar för Grace och det sociala samspelet Vuxennärvaro i barngrupp Förebyggande insatser, se raden ovan Diskussioner på möten Fortsatt arbete med förra årets åtgärder. Fokus på likabehandlingsplan: Systematisk planering, dokumentation och utvärdering av denna varje månad som del av avdelningarnas kvalitetsarbete. Utbildningar i minimedling, fördjupat analys av likabehandlingsplanen och rollspel Fördjupad information till föräldrarna kring vårt arbete, våra rutiner, diskussioner i smågrupper på mötena, eventuell egen intern undersökning

10 10 (13) Nationella mål: Barns inflytande Kommunens mål: Reellt inflytande Se här Utbildningsnämndens mål och nyckeltal Förskolans prioriterade mål: Varje barn har rätt till en verksamhet som arbetar målmedvetet för att barn och föräldrar ska ha god insyn i och ett reellt inflytande över anordnarens verksamhet och utveckling. Förskolans resultat och måluppfyllelse I kundundersökningen svarar 93 % av våra föräldrar att deras barn uppmuntras att ta ansvar i förskolan och 89 % upplever att deras barns tankar och intressen tas tillvara. Pedagogernas upplevelse av barns inflytande ser ut så här: Reellt inflytande ,45 (75 %) Föräldrarnas upplevelse av det egna inflytande som framgår ur kundundersökningen ligger på 89 % och lika hög andel anger att personalen är intresserad av deras synpunkter och önskemål. 93 % av våra föräldrar svarar att personalen ger dem möjlighet att vara med och diskutera hur deras barn stöds på bästa sätt och lika många svarar att de är nöjda med det inflytande som de har i förskolan. Analys Våra värden i kundundersökningen som avser barns inflytande ligger över det kommunala genomsnittet och har legat mer eller mindre konstant under de gångna åren. Pedagogerna skattade sig själva med lägre värden än föräldrarna. Pedagogerna svarade relativt lågt i utvärderingen av höstterminen (72 % för ht 13 kontra 78 % för vt 14). Förändringen förklaras av att vi under vårterminen utökade barnens möjlighet att, utifrån ålder och mognad, delta i olika demokratiska beslutsprocesser och arbetssätt. Vi lade ännu större vikt vid att rösta (t.ex. om ett utflyktsmål med hjälp av stapeldiagram), vi introducerade ett barnråd och skyddspromenader tillsammans med barnen som del av vårt säkerhetsarbete.

11 11 (13) Värdena som syftar på föräldrarnas möjlighet till delaktighet, till påverkan och att utöva ett inflytande ligger över eller på det kommunala genomsnittet, men de har sjunkit något jämfört med värdena från det gångna året. Föräldrarnas förklaringar på stormötet var att föräldrarna på Kuben går in i kundundersökningen med höga krav på inflytande, mycket vilja att påverka och stort intresse att utöva sin delaktighet. Därför besvaras frågorna utifrån höga individuella förväntningar. Starka sidor Våra starka sidor är allas engagemang, personalens, föräldrarnas och inte minst barnens iver i sitt arbete. Formellt har barnen på Kuben möjlighet att utöva ett inflytande i olika demokratiska beslutsprocesser, barnrådet, och när vi involverar dem i vårt säkerhetsarbete. Utöver detta observerar vi systematiskt varje barn i olika aktiviteter och situationer för att säkerställa att vi ser alla barn och deras behov, önskemål och intressen. Dessa väver vi in i vår pedagogiska verksamhet och öppnar därmed för barnens inflytande. I vår kontinuerliga dialog med varje barn fångar vi upp var och ens tankar och intressen som ligger till grund för innehåll och utformning av vår pedagogiska verksamhet. Vi arbetar med barninitierade temaarbeten och barnen ges möjlighet till delaktighet i skapande av och omsorgen om den egna lärmiljön som systematisk del av vår pedagogiska inriktning. På Kuben erbjuder vi en miljö där barnen får bidra, får vara självständiga, där de ges frihet utifrån dess individuella kunskap och mognad. Utvecklingssamtalen fungerar som en förlängning av både barnens och föräldrarnas inflytande: barnets situation på förskolan analyseras i en nulägesbeskrivning. Denna är underlaget för den individuella utvecklingsplanen som skrivs av vårdnadshavare och pedagog. Pedagogerna planerar därefter avdelningens verksamhet i samklang med barnens individuella utvecklingsplaner. Föräldrarna kan utöva ett inflytande och vara delaktiga genom jourdagar, styrelsearbete, fixardagar, närvaro på föräldramöten och föräldrarna informeras kontinuerligt genom veckobrev och dagliga dialoger. Föräldrakooperativet Kuben är en liten kooperativ förskola där styrelsen består av föräldrar. Styrelse och förskolechef har en nära dialog så att beslutsvägarna är korta.

12 12 (13) De familjer som inte sitter i styrelsen får transparens i barnens vardag när de är med i form av jourhavande förälder.

13 13 (13) Hur verksamheten ska utvecklas Område Åtgärd sedan förra året Åtgärder för ökad måluppfyllelse Barnens ansvar och inflytande Föräldrarna s synpunkter, intressen och inflytande Tyngd på montessoripedagogiska metoder, dokumentation av barninitierade lärprocesser, barnråd, demokratiska beslutsprocesser, barnens delaktighet i säkerhetsarbetet. Vi öppnade vår verksamhet för föräldrarna t.ex. genom gemensamma fester och aktiviteter, vernissage, våra olika möten och införandet av föräldraroller på Kuben. Genom att föräldrarna bemannar olika roller har vi utökat allas ansvarsområden och påverkan. Vi fortsätter i det spår vi slog in under det gångna läsåret. Skapa strukturer för föräldrarnas inflytande där alla parter vet om och vill ha ett inflytande. Förstärka användandet av jouren. Föra en dialog kring synpunkter och idéer, återkoppla till berörd förälder. Påvisa föräldrakooperativets organiserade möjligheter till delaktighet och inflytande tillsammans med styrelsen.