Vad behöver växter för att växa och överleva? En studie om förskolebarns tankar om växters behov

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Avdelningen för biologi. Josefin Holm Vad behöver växter för att växa och överleva? En studie om förskolebarns tankar om växters behov The requirements of plants in order to grow and survive A study of preschool childrens thoughts aboute requirements of plants Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet Datum: Handledare: Nils Hallerfors Examinator: Johanne-Sophie Selmer Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Abstract The purpose with this study was to examine what kind of knowledge children in preschool have regarding what plants are, and what plants need in order to grow and survive. By means of qualitative interviews I have let 12 children in the ages of 3 to 5 years answer questions regarding the subject. From the results it is obvious that the children in the early age groups already have some knowledge of what a plant is and can also mention a few basic factors for a plants survival. In addition, the results show that their knowledge increases with the childs age and that the conversations become more distinct with more resulting questions the older the children are. Keywords. Enviroment, plants needs, Preeschool, science.

3 Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap barn i förskolan har om vad växter är för något samt vad växter behöver för att växa och leva. Jag har genom kvalitativa intervjuer låtit 12 barn i åldrarna 3-5 år svara på frågor som rör ämnet. I mitt resultatavsnitt så kan man se att barn redan i de tidiga åldrarna har en viss kunskap om vad en växt är för något samt att de kan benämna ett par grundläggande faktorer för en växts överlevnad. Man kan även se av resultaten att kunskapen ökar i takt med barnens ålder och att samtalen i intervjuerna blir mer utvecklade med mer följdfrågor ju äldre barnen är. Nyckelord. Förskola, miljö, naturkunskap, växters behov.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Bakgrund Frågeställning Metod Urval Datainsamlingsmetod Procedur Databearbetning Resultat Intervjuresultat Sammanfattning resultat Diskussion Slutsats Validitet Litteraturförteckning... 14

5 1 Inledning I dagens samhälle har människan börjat komma till insikt om hur vi med våra handlingar har påverkat vår jord. Klimatförändringen är någonting som ofta diskuteras i media, där konsekvenserna av att temperaturen på jorden stiger gör att jordens ekosystem kan komma att rubbas. För att vi människor ska kunna förbättra vår framtida natur och jordens miljö behöver vi öka vår kunskap om naturens kretslopp och om vår del i samt ansvar för den. Vi måste lära oss att tänka i kretslopp, där vi värnar om vår natur genom att återvinna och respektera vår miljö. Jag tror att det är viktigt att kunskap om vår jord och dess kretslopp tidigt ges till våra barn eftersom det är de som kommer att axla ansvaret om jordens miljö och natur i framtiden. För att kunna ge barnen den kunskapen, har förskolans pedagoger ett stort ansvar med att väcka ett intresse för miljö och natur, som kan leda till en vilja hos barnen att lära om och vårda vår jord. Genom att pedagoger i förskolan samtalar och experimenterar med naturvetenskapliga begrepp och händelser med barnen, så tror jag att det på längre sikt kommer att bidra till en ökad miljömedvetenhet bland barn och senare som vuxna. 1.1 Syfte En av naturens viktigaste del i jordens ekosystem är växterna. Utan de gröna växternas fotosyntes skulle livet på jorden inte existera eftersom människor och djur är beroende av det. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken kunskap barn i förskolan har om vad växter är för något samt vad växter behöver för att växa och leva. 1.2 Bakgrund I förskolans styrdokument läroplan för förskolan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 1998) framhålls det att förskolan ska lägga stor vikt på miljö och naturvårdsfrågor. Förskolan ska jobba efter ekologiskt förhållningssätt och att barnen på förskolan ska få lära sig hur de själva är delaktiga i naturens kretslopp. Läroplanen ger vidare riktlinjer om hur förskolan ska jobba för att barnen ska utveckla respekt för allt levande samt att lära sig att vara varsam med vår natur och miljö. Förskolan har också strävansmål som innebär att man ska arbeta så att barn utvecklar sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen, samt sina kunskaper om växter och djur. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 (2004) skriver man bl.a.: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Utbildningsdepartementet s.6). Vikten av att barn i förskolan får kunskap om natur och vår miljö, är det fler författare som anser. Lagerholm (1989) menar att genom att barnen introduceras och ges chansen att uppleva och bekanta sig med naturen, så kommer också detta så småningom att leda till att den framtida miljön

6 kommer att förbättras. Genom ökade kunskaper om hur vår natur fungerar och hur vi människor kan handskas med den på bästa sätt så kommer chanserna för att rädda vår planet öka. Helldén (1994) skriver också om hur viktigt det är för vår framtida miljös skull, att barn får kunskap om grundläggande ekologiska processer. Enligt Helldén är det av största vikt att eleverna i skola får en undervisning som formats så de kan utveckla den kunskapen. Vilka uppfattningar barn har om liv och växande har en stor betydelse för hur de förstår naturens samspel. Att kunskap om naturvetenskap behövs håller även Johansson & Rosén (1992) med om. De menar att insikten över att vi måste lära oss ett nytt sätt att handskas med naturen kommer mer och mer. Samtidigt pekar de på att mängder av undersökningar visar på att elever i skolan många gånger saknar kunskaper som gör att de förstår sig på naturvetenskap. Även Sjöberg (1998) skriver om naturvetenskap i skolan och att det är många elever som där inte uppfattar naturvetenskapliga ämnen som viktiga. Eleverna anser att de inte behöver mer av de naturvetenskapliga ämnena och därför så väljer många bort de ämnena om det är möjligt. Detta trots att naturvetenskapliga ämnen internationellt sett anses vara bland de viktigaste ämnena i skolan. Harlen (1996) visar på att det finns undersökningar som bevisar att barnens inställning till naturvetenskap formas tidigt i jämförelser till andra ämnen och att redan i års ålder så har barnen bildat sig en uppfattning huruvida man gillar ämnet eller inte. Det är därför viktigt att tidigt börja med naturvetenskap. Sjöberg (1998) menar vidare att eleverna genom undervisning av naturvetenskapliga ämnen lär sig att tänka både logiskt och disciplinerat samt att de lär sig att bli kritiska samhällsmedborgare. Eleverna får också kunskaper om processer som skulle kunna användas inom andra områden än bara de naturvetenskapliga. Helldén (1994) menar att den viktiga uppgiften att man i förskola och skola hjälper barn att förstå ekologiska processer kan uppnås genom att man i sin undervisning utgår ifrån barns tankar om fenomenen. En undersökning gjord i skolan om barns tankar om nedbrytning, visar att den grupp barn som studerat fenomenet i en kompost i förskolan, hade tydligt mer utvecklade föreställningar om nedbrytning. Barnen som fått studera fenomenet i förskolan, hade ett annat utgångsläge genom att de hade fått stimulans att utveckla sitt tänkande och därmed fått mer erfarenheter vilket hjälper dem att förstå olika fenomen. Harlen (1996) skriver att i undersökningar man gjort i olika länder, bla kommit fram till följande slutsatser då det gäller barns tankar om naturvetenskap samt vilken innebörd de ger orden som används i vetenskapliga sammanhang: Barn har idéer om naturvetenskapliga fenomen redan som småbarn och innan de har börjat studera naturvetenskap i skolan. Barnens egna förklaringar skiljer sig ofta från vetenskapsmännen, men för barnen är de förnuftiga och användbara förklaringar. Barnens egna tankar går inte alltid att påverka, eller också så händer det att de påverkas på ett oväntat sätt genom undervisningen i naturvetenskap.(s.99) Johansson & Rosén (1992) skriver om ett möte med Björn Andersson och hans tankar om barns inlärning. Vuxna i barns omgivning kan inte proppa i barn kunskaper, utan de kan finnas där för barnet som medupptäckare och försöka att väcka nyfikenheten hos barnet. Han anser att nyfikenheten är vetenskapens motor och att barn redan från början har en vilja att utforska världen runt dem. Genom barnets ökande erfarenhet ökar också barnets tankemässiga utveckling. Ställer man barn i situationer där de behöver tänka så får man också reda på hur de tänker. Även Pramling & Sheridan (1999) tar upp pedagogernas roll när det gäller att delge barnen upplevelser och erfarenheter i förskolan. De menar att barn ofta beter sig avvaktande kring saker de inte har någon erfarenhet av, men att de redan som små barn, har mål och intentioner med sitt agerande

7 Sträng & Persson (2003) berättar om ett projekt i kompetensutveckling där ett 25-tal lärare deltog. Lärarna fick vid projektets slut beskriva hur de såg på naturvetenskap och hur barnen lär sig ämnet i förskolan samt hur de själva tror att barnen får erfarenhet av naturvetenskap. Fler av lärarna svarade att de trodde att deras eget intresse och förhållningssätt för ämnet hade stor påverkan då det gällde att väcka barnens intresse och lust att lära. Lärarna belyste också att det var viktigt att synliggöra och vara en medupptäckare och att man som pedagog inte sätter stopp för deras oerhörda kompetens. Små barn kan se kopplingar, fånga väsentligheter och dra slutsatser. Det är vår uppgift som pedagoger att skapa förutsättningar och möjligheter för dem att reflektera (s.138). Pramling & Sheridan (1999) anser att barn måste ha ett intresse för det de ska lära och för att de skall kunna reflektera över det. De menar vidare att en duktig pedagog inte endast utgår från barnets eget intresse utan de skapar ett intresse för det innehåll de vill att barnen skall lära och utveckla en förståelse för. Vikströms (2005) forskning visar att de 6 lärarna i hennes undersökning tyckte att det var svårt att undervisa i naturvetenskap och att de undvek att ta upp saker de inte kände sig säkra på. Helldén (1994) anser att det är av vikt att barnen får kunskap om de viktigaste ekologiska processerna: En sådan viktig process är fotosyntesen. Genom denna process så tillverkar de gröna växterna energirika ämnen och syre av koldioxid, vatten och ljusenergi. Denna energirika biomassa är sedan det kapital, som växten själv och andra organismer utnyttjar. De gröna växternas produktion av biomassa utgör ett villkor för allt annat högre liv på jorden (s.31). Helldén skriver vidare att för att man skall kunna bedriva en framgångsrik undervisning om naturens samspel, är det viktigt att ha kunskap om barns tankar om dessa begrepp. Pramling & Sheridan (1999) skriver att man tillsammans med barnen kan utföra olika experiment och studera hur växer lever och växer och på det sättet introducera kretsloppstänkandet i barnens värld. Genom dessa experiment ökar barnens kunskap om hur människan är beroende av växterna genom att de producerar syre till oss. Författarna förklarar sedan vidare, att den grunden av kunskap barnen hade innan kan sedan utvidgas i skolan, vilket gör att de kanske förstår sig på fotosyntesens process. Tidigare studier angående elevers föreställningar om villkor för liv och växande kan bland annat hämtas från Helldén (1994). Helldén refererar till Russel och Watt (1989) som har studerat vad barn i ålder 5-11 år har för uppfattning om villkor för liv och växande, genom att låta barnen vara med om att odla bönor samt att sedan intervjua barnen kring växters groning och tillväxt. Barnen i åldern 5-8 år kunde beskriva att växterna behövde vatten och sol eller jord för att växa. Få nämnde alla tre komponenterna. Barnen i den äldre gruppen 9-11 år nämnde vatten, sol och jord för att leva. Vissa barn skilde på värme och ljus % av barnen uppgav att växtens tillväxt berodde på växtens förmåga att ta upp vatten. Att så många barn nämner vatten för att växa förklaras med att barnen har den erfarenheten i och med att det är en vardaglig handling att vattna växter

8 Andersson (2001) ställer bland annat frågan om Varifrån kommer biomassa? Till ett antal elever i årskurs 9 i Sverige. Resultatet av elevernas svar visar att man har en stark övertygelse om att en växt växer genom att ta upp näring genom rötterna. Så mycket som 28 % ger svaret att biomassan kommer ifrån näring som trädet sugit upp från marken. Endast 5 % anger koldioxid och vatten i kombination. 19 % av eleverna kunde inte ge en förklaring till var ifrån biomassan kommer. Andersson förklarar resultaten med att en möjlighet är att eleverna har en så stark övertygelse om att en växt växer då den tar upp näring genom rötterna att den tar över skolans undervisning. Vikström (2005) har forskat i relationerna och sambanden mellan elevers lärande och lärarens undervisning och kompetens. Lärarna har i studien undervisat sina elever(åk 1-6) i att förstå fröväxters livscykel. Författaren har delat in fröets livscykel i två teman. Tema B fröet och plantan växer tar huvudsakligen upp två processer, fotosyntes och cellandning. För att man skall kunna få en full förståelse för dessa processer krävs det att man kan innebörden av ett flertal naturvetenskapliga begrepp. Att undervisa i dessa processer gör också att barnen får en ökad ekologisk förståelse. Resultat från undersökningen visar att elever som fått undervisning i fröets livscykel har fått en större insikt i ämnet än vad andra barn har. Vidare visar resultaten också att mycket unga elever (7-12 år) efter undervisningen har utvecklat deras sätt att samtala om dessa naturvetenskapliga processer. Jag tror inte någon av dessa elever skulle säga något i stil med att växter får sin föda från jorden. Alla känner till att växter tillverkar socker av koldioxid och vatten i fotosyntesen, de vet var koldioxiden kommer ifrån och hur den kommer in i växten och de vet att växten använder detta socker även för egen del (s.128). Alla elever kunde efter undersökningen förklara att frön behövde syre för att gro. Att barnen hade viss kunskap även före undervisningen visade de inledande intervjuerna som gjordes innan undervisningen i ämnet. Intervjuerna visade att kunskap fanns om att växternas fotosyntes utgör förutsättningen för allt liv på jorden: Djuren äter ju växter och då får vi kött liksom utsagan alla växter och djur förbränner ju det dom får i sig (s.135). Undersökningen pekar på att barnen genom undervisning om växternas liv får möjlighet att utveckla sin förståelse för abstrakta biologiska processer. 1.3 Frågeställning Vad har barn i förskolan för kunskaper om vad växter behöver för att kunna leva och växa? - 4 -

9 2 Metod 2.1 Urval Jag har valt att till det här examensarbetet använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Intervjuerna är gjorda på en förskola och barnen som jag intervjuade går alla på en avdelning med 19 barn i åldrarna 3-5 år. Eftersom jag har spenderat mycket tid på förskolan så var barnen på avdelningen sedan tidigare bekant med mig och de kan därför svara på frågor utan att känna sig blyga eller obekväma inför mig. Urvalet av barn som jag intervjuade grundades på hur många barn som kunde och önskade vara med i undersökningen. Jag uppfattade det inte som svårt att få barnen att delta. I min undersökning så intervjuades 12 barn i åldrarna 3-5 år. Av de barnen så var fem barn 5 år gamla, fyra barn var 4 år gamla och tre barn var 3 år. 7 av barnen var pojkar och 5 barn var flickor. Enligt pedagogerna på avdelningen var ämnet som jag skulle intervjua barnen i, ingenting som barnen hade fått någon djupare introduktion i. 2.2 Datainsamlingsmetod För att ta reda på barns kunskaper om växter samt vilka förställningar de hade om vad växter är, samt behöver för att leva och växa, så valde jag att använda mig av metoden kvalitativ intervju. Kvalitativ intervju är en intervjuform som gör att man lättare kan variera och friare formulera sina frågor till barnen. Denna intervjuform är en av de primära metoderna för att få fram det man vill få svar på i sin undersökning. Genom att anpassa sina frågor kan intervjuaren få fram ett mer uttömmande svar, då man kan komplettera de redan förbestämda frågeområdena med att ställa följdfrågor kan man också undvika missförstånd. (Johansson & Svedner, 2004). För att jag skulle kunna uppnå mitt syfte med arbetet, vilket var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper barn i förskolan har, om vad växter är för något samt vad växter behöver för att växa och överleva, så hade jag några frågor förutbestämda. Frågorna som jag utgick från då jag gjorde min intervju var: Vet du vad en växt är? Var kommer en växt ifrån? Vad behöver växter för att växa och överleva? - 5 -

10 2.3 Procedur Ungefär 2 veckor innan jag påbörjade mina intervjuer, lämnade jag ett brev, enligt bilaga, till föräldrar och vårdnadshavare för barnen. I brevet förklarades vem jag var samt att jag höll på med mitt examensarbete. Då jag inte ännu var helt klar med mitt syfte uppgav jag endast att arbetet skulle bygga på resultat av de svar jag fick i intervjuerna samt att ämnet skulle ha en naturvetenskaplig inriktning. I brevet intygar jag att intervjuerna är helt anonyma där jag varken kommer att nämna namn på barn eller på förskolan där de utfördes. Jag hade också informerat pedagogerna på förskolan om mina tankar om innehållet i examensarbetet och bad dem svara på eventuella frågor från föräldrar/vårdnadshavare eller vidarebefordra dem till mig. I brevet fick vårdnadshavaren svara om de ville att deras barn skulle delta i undersökningen eller inte. Då även många föräldrar på avdelningen kände till mig så var det inga problem med att få deras tillstånd att intervjua deras barn. Jag började mina intervjuer med att 5 åringarna fick svara på frågor. Barnen fick följa med mig en och en. För att vi inte skulle bli störda letade vi reda på en plats där vi kunde prata ostört med varandra. Varje intervju spelades in och innan jag började intervjua barnen, visade jag dem mobiltelefonen som samtalet spelades in på. Eftersom samtalen spelades in så kunde jag koncentrera mig på vad barnen svarade och kunde också ställa följdfrågor. Jag började intervjuerna med att fråga om de visste vad en växt var för något, sedan fortsatte jag med att fråga om deras kunskaper om vad en växt behövde för att växa och överleva. Förutom dessa frågor blev det också följdfrågor beroende på vad barnen kunde. Då jag genomförde intervjuerna var barnen redan indelade i åldersgrupper för olika aktiviteter. Efter det att jag hade intervjuat 5 åringarna, intervjuade jag 4 åringarna och till sist 3 åringarna vilket passade bäst efter de aktiviteter barnen hade. När intervjuerna var slut fick varje barn som ville lyssna på det inspelade samtalet på mobiltelefonen, vilket var uppskattat av barnen. 2.4 Databearbetning Varje intervju som jag hade gjort med barnen har renskrivits digitalt på datorn efter det att jag lyssnat igenom de inspelade samtalen. I resultatavsnittet nedan har jag analyserat och sammanställt intervjuerna med barnen utifrån de frågor som ställdes under samtalen

11 3 Resultat För att få svar på min frågeställning: Vad har barn i förskolan för kunskaper om vad växter behöver för att kunna leva och växa, så har jag intervjuat 12 barn i åldrarna 3-5 år för att få reda på deras kunskaper i ämnet. Jag presenterar i det här avsnittet resultatet av mina intervjuer. Huvudfrågorna i intervjuerna var: Vet du vad en växt är? Var kommer en växt ifrån? Vad behöver växter för att växa och överleva? Efter mina intervjuer med barnen har jag analyserat och sammanställt dem utifrån de frågor som ställts under samtalen. Förutom dessa huvudfrågor tar jag även i resultaten upp en del av svaren på de följdfrågor som ställdes i samtalen med barnen. I resultatavsnittet tar jag även med citat från intervjuerna för att konkretisera och förtydliga resultatet. 3.1 Intervjuresultat Visste barnet vad en växt är? Tabell 1 visar hur många av de tillfrågade barnen i 3-årsåldern, 4-årsåldern respektive 5- årsåldern som visste vad en växt är för något.(ja/nej) 3 åringar 4 åringar 5 åringar N J N J N J J J J J N N 42 % Av alla barnen kunde inte svara på frågan om vad en växt är. - Nej, kan det vara en dörr? - En blå. 33 % av barnen i 3 årsgruppen kunde svara på vad en växt är. Vet du vad en växt är? - Ja som hos mormor. Några stora grejor. 75 % av barnen i 4 årsgruppen kunde svara på vad en växt är. Vet du vad en växt är? - Kan det vara en blomma? - En blomma!! - 7 -

12 En av 4-åringarna som svarat nej på frågan om dom visste vad en växt var för något, svarade sedan på den ledande frågan: Är en blomma en växt? Att det var så. 60 % av barnen i 5 årsgruppen kunde svara på vad en växt är. - Ja en blomma. - Ja den växer upp och blir stor. En av 5-åringarna som svarat nej på frågan om dom visste vad en växt var för något, svarade sedan på den ledande frågan: Är en blomma en växt? Att det var så. Visste barnen vart en växt kommer ifrån? Tabell 2 visar hur många av de tillfrågade barnen i 3-årsåldern, 4-årsåldern respektive 5- årsåldern som visste vart en växt kom ifrån. (JA/NEJ) 3 åringar 4 åringar 5 åringar N N N N J J J J J J N J 58 % Av barnen visste att växter kommer från marken/jorden. Inget av barnen i 3-årsgruppen kunde säga varifrån växterna kommer. Ett av barnen angav efter ett ledande samtal att växter kommer utifrån. Det var endast ett barn i respektive 4 och 5-års grupperna som inte kunde svara varifrån växter kommer. Var kommer växter ifrån? - Dom kommer ifrån jorden - Dom kommer från marken - Dom kommer från träden En av följdfrågorna som kom upp under intervjuerna var: Vet du vad ett frö är? På den frågan så svarade 3 barn i 5-årsgruppen samt 1 barn i 4- årsgruppen att de visste vad det var för något. De tre barnen i 5- årsgruppen förklarade ett frö så här: - Om man vattnar det så kommer det upp en blomma. Och så kan det växa upp växter. - Det blir någonting. Någon potatis eller nåt. - Hm så att blommor kan växa

13 Visste barnen vad växter behöver för att växa och överleva? Tabell 3 visar vad de tillfrågade barnen i 3-årsåldern, 4-årsåldern respektive 5- årsåldern angivit att växter behöver för att växa. Exempel på vad barnen angivit att 3 åringar 4 åringar 5 åringar växter behöver för att växa Vatten X X X X X X X X X X X X Jord X X X X X X X X X Sol X X Värme X X Luft X Gräs X Alla 12 barnen visste att växter behövde vatten för att leva. 2 av barnen i 3-årsgruppen kommer först efter samtal fram till att växter (blommor) behöver vatten för att leva och växa. Vad behöver växter för att växa och överleva? - Inget eller pappa vattnar dem. - Vatten och hm jord!! - Vi ska ha jord och sedan frö och sedan ska vi vattna dem och då blir det någon sak. Endast 42 % av barnen kunde ange något annat är vatten och jord som växter behövde för att växa och leva. Tror du att växterna behöver något mer för att leva? - Jord och vatten hm varmt, gräs och sol. - Behöver dom luft kanske? Inget av barnen i 3-årsgruppen kunde nämna något annat än att växter behöver vatten och jord för att växa och leva. Ett barn i 4-årsgruppen kunde nämna en annan faktor för att växa och leva efter en diskussion runt ämnet. Flickan nämnde då värme som en ytterliggare faktor. I 5-årsgruppen så kunde 3 av barnen ge andra förslag förutom vatten och jord på vad växter behöver. En annan följdfråga som kom upp under några av intervjuerna var: kan en växt växa och överleva om den skulle vara instängd i en mörk garderob? På den frågan var det ingen av de tillfrågade barnen som trodde att det var så. Några anledningar som framkom var bl a: - Man kan glömma att vattna. - Dom behöver värme

14 3.2 Sammanfattning resultat När jag har analyserat mina resultat ser jag bland annat att skillnaderna är större mellan 3- och 4- åringar än mellan 4- och 5-åringar. På frågan om barnen visste vad en växt är för något kunde mindre än hälften av de tillfrågade barnen förklara vad begreppet växt innebar. Av resultaten man kan se att den kunskapen ökar ju äldre barnen blir. Fler av barnen förknippade växter med blommor och kunde inte ange något annat förslag på växter. På frågan om barnen visste var växter kom ifrån, svarade mer än hälften av de tillfrågade barnen, att växter kommer från marken/jorden. De yngsta barnen kunde inte ange varifrån växter kommer. Flera av barnen i 5-årsåldern visste även vad ett frö var för något. På frågan om barnen visste vad växter behövde för att växa och överleva, så kunde alla 12 tillfrågade barnen nämna vatten som en nödvändig faktor för blommans tillväxt. Av alla 12 tillfrågade barn, så angav 9 av barnen också att växter behöver jord för att växa och leva. Av barnen i 3-årsgruppen nämnde 1 barn jord som en viktig faktor för blommans tillväxt men ingen av barnen kunde sedan säga någon ytterligare faktor av växters behov. Av de tillfrågade barnen så kunde 4 av dem nämna ytterliggare saker som påverkar hur blommor växer och lever

15 4 Diskussion Syftet med det här arbetet var att ta reda på vilken kunskap barn i förskolan har om vad växter är för något samt vad växter behöver för att växa och leva. Då jag läser inriktning naturvetenskap så väcktes intresset av att se vad barn i tidiga åldrar hade för kunskap om inom ämnet naturvetenskap. Att se barns kunskaper om vad växter har för behov var ett exempel som jag valde eftersom det finns i den omedelbara omgivningen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer (Johansson & Svedner, 2004), för att få svar på min frågeställning: Vad har barn i förskolan för kunskaper om vad växter behöver för att kunna leva och växa? Jag valde att använda mig av den typen av intervjuform för att fördelarna är att jag i mina intervjuer kunde samtala kring ämnet samt kunna ställa följdfrågor beroende på vem jag intervjuade. Jag antog att den metoden skulle passa bäst i samtal med barn i de låga åldrarna. Intervjuerna gjorde jag med 12 barn i åldrarna 3-5 år. Anledningen till att jag valde att intervjua barn i olika åldrar istället för att koncentrera mig på en åldersgrupp var för att jag ville se om de yngre barnens tankar skilde sig mycket från de lite äldre barnen samt hur mycket. Från början var mina tankar att jag även skulle se om det förelåg några skillnader mellan pojkar och flickors kunskap i ämnet. Vid en första analys av första frågan kunde jag se att det var pojkar som inte kunde svara på vad en växt var men efter en djupare analys kom jag fram till att det kunde bero på språkliga kunskaper eftersom fler av dessa barn hade annat modersmål än svenska. Av den anledningen så valde jag att inte ta med något genusperspektiv i min studie. När jag ser på mina resultat så ser jag att kunskapen om vad växter behöver för att leva och växa ökar i och med barnens åldrar. Barnen i mina intervjuer kunde nämna fler faktorer som kunde ha betydelse för växternas överlevnad ju äldre de blev. Fler av 5-åringarna kunde under intervjuerna visa en djupare förståelse under våra samtal. Jag kunde även i mina resultat se att skillnaden var större bland 3- och 4-åringar än mellan 4- och 5-åringar då det gällde kunskaper om växters behov. Helldén (1994) refererar till Russel och Watt (1989). Deras undersökning när det gäller barns uppfattning gjorda på barn i ålder 5-11 år, säger att barnen i åldern 5-8 år kunde beskriva att växter behövde vatten, jord samt sol för att leva. De skriver även att få av barnen i den åldersgruppen kunde nämna alla tre komponenterna. Mina resultat visar att alla barnen i min undersökning, med barn i åldern 3-5 år, kunde nämna en av komponenterna och 75 % av barnen kunde nämna två komponenter. Av de tre komponenterna var det solens påverkan på växter som barnen hade svårast att identifiera. Efter att ha sett stora skillnader i mina resultat mellan 3 och 4-åringar så blev jag överraskad av att skillnaderna mellan 4 och 5-åringarna som deltog i min undersökning, inte var större än barnen i 5-8 årsålder som deltog i Russel och Watt (1989) undersökning. Ett av resultaten i Russel och Watt (1989) undersökning visar att hälften av barn i åldern 9-11 år kunde uppge att växter behövde vatten för att växa. Min studie påvisar däremot att alla barnen visste att växter behöver vatten för att växa. Jag anser likt deras förklaring att barns kunskap om växters behov av vatten har att göra med den vardagliga händelsen att man vattnar växter. Under mina intervjuer var det flera barn som pratade om att deras föräldrar brukade vattna blommor

16 I Andersson (2001) undersökning så har 28 % av tillfrågade barn i årskurs 9 angivit att växters tillväxt enkom beror på att växten tar upp näring från marken. Han sammanfattar sina resultat med att förklara, att barnens så starka övertygelse om att tillväxten sker genom rötterna på växten, kan påverka skolans undervisning. I mina resultat framgår det att 75 % av barnen anger jord/mark som en komponent av vad växter behöver för att växa. Alltså ser man att barnen i de lägre åldrarna har en större övertygelse om att växter behöver jord för att växa. Jag anser att det är så att de yngre barnen, som ännu inte har några större kunskaper samt begrepp inom området, relaterar växtens behov av jord/mark för att växa till att man deltagit i att t ex plantera blommor eller att de visuellt ser att växter är planterade i jord. Jag började mina intervjuer med att fråga barnen om de visste vad en växt är för något. På den frågan så kunde bara drygt hälften av de tillfrågade barnen ge en förklaring på begreppet växt. De flesta av barnen som förklarade begreppet, angav att växter är blommor och kunde inte komma på någon annan växt. Att barnen hade svårt att benämna något annat än blommor som är växter förvånade mig, jag trodde att fler skulle kunna uppge t ex träd eller buskar som växter. Enligt Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 1998) ska man inom förskolan lägga stor vikt på att jobba med miljö och naturfrågor, barnen ska få ta del av ett ekologiskt förhållningssätt och lära sig sin del i naturens kretslopp. Förskolan ska också jobba så att barnen lär sig respektera djur och natur. Efter den kunskap vi i dagsläget har fått om hur vi människor med vårat sätt att handla bidrar till jordens klimatförändringar, så anser jag att det är viktigt att barn tidig får kunskap om vår jord och om hur den fungerar, det eftersom att barnen är vår framtid och kommer att ansvara för jorden framöver. Jag anser likt Lagerholm (1989) att om barn i förskolan ges chansen att uppleva och bekanta sig med vår natur så kommer också den framtida miljön att förbättras. Med tanke på att fler och fler människor lever i stadsmiljö och i ett industriellt samhälle allt längre ifrån naturen än förr, samt att miljöbelastning hela tiden ökar anser jag att det är av stor vikt att barnen introduceras i naturkunskap inom förskola/skola för att man ska kunna minska den ökade miljöförstöringen. Då många barn spenderar de flesta dagarna i förskolan så tycker jag att förskolan axlar ett stort ansvar med att presentera naturen för barnen genom att gå ut i skog och mark samt att även försöka hitta tillfällen i förskolans naturliga vardag. Att undervisa om processerna fotosyntes och cellandning gör att barnen får en ökad ekologisk förståelse vilket utgör förutsättningen för allt liv på jorden, skriver Vikström ( 2005). Jag är övertygad om att det är viktigt att barn redan i tidig ålder introduceras i de ekologiska systemen för att de sedan skall kunna bredda deras förstålelser och kunskaper inom ämnena. Som Vikström (2005) skriver så har hennes forskning kommit fram till att unga elever efter undervisning av naturvetenskapliga processer, har fått en ökad insikt och förståelse om detta och de har utvecklat de samtal som de för i ämnet. Sjöberg (1998) tar upp problematiken med att elever i skolan anser att de inte behöver ytterligare kunskap inom naturvetenskap vilket ofta resulterar i att många väljer bort de ämnena om de kan, detta trots att naturvetenskapliga ämnen internationellt sett anses vara bland de viktigaste ämnena i skolan. Detta tycker jag hänger ihop med det Harlen (1996) skriver att många elever redan tidigt har bildat sig en uppfattning om ämnet och om de gillar det eller inte. Jag tror likt författaren att det är viktigt att just börja tidigt med ämnet. Kan det vara så att det beror på att dagens barn kommer allt längre från naturen och lever i stadsmiljö?

17 Pedagogerna på förskolan måste på ett tidigt stadium ta ansvar för att väcka ett intresse för miljö och natur. Om detta sker så kommer et troligtvis att leda till en vilja hos barnen att lära om och vårda vår jord. Johansson & Rosén (1992) refererar till ett möte med Björn Andersson, där han berättar om sina tankar om barns inlärning, som är att vuxna och pedagoger i barnens närhet, ska finnas där som medupptäckare och väcka barnens nyfikenhet. Jag anser likt Pramling & Sheridan (1999) att tillsammans med barnen genomföra experiment gör att man på ett bra sätt väcker barnens intressen för naturvetenskap. Det ger också barnen en bra möjlighet att uppleva och reflektera kring det som sker i experimentet. 4.1 Slutsats Hade barnen på den avdelningen jag gjorde min undersökning på, fått varit med om och upplevt t ex att man planterat ett frö och sedan fått följa fröets livscykel, samt vad det behöver för att växa till en växt, så tror jag att samtalen under intervjuerna skulle ha visat ett helt annat resultat. Efter mitt intervjuarbete så märkte jag ett ökat intresse för detta ämne genom att barnen sa att dom tyckte det var roligt. Jag tror att det skulle vara lätt att fånga deras intresse för att t ex genomföra experiment så att de lärde sig mer inom området. Som Pramling & Sheridan (1999) skriver får barnen genom experiment en förståelse för kretslopp och om hur människan är beroende av växter eftersom de gör att vi får syre från dem. Även jag tror likt författarna att den kunskapen de får i förskolan sedan ger barnen en grundförståelse som de sedan kan utveckla i skolan. Sjöberg (1998) pekar också på att den kunskap barnen får i naturvetenskapliga ämnen bidrar till att de lär sig tänka logiskt, vilket jag också tror. 4.2 Validitet En sak som jag anser kan ha påverkat svaren i mina intervjuer var att jag som intervjuare från början var ovan och att jag efterhand blev bättre på att lyssna och kunde därmed ställa fler följdfrågor. Mina intervjufrågor var inte många men jag upplever att jag ändå har fått ett resultat som ger ett svar på min frågeställning. Dock upplevde jag att det var svårt att intervjua och få svar från så pass unga barn som de i 3- årsgruppen, det som lätt händer är att det kan bli en ledande diskussion. Även om jag tyckte att jag hade tänkt på att hitta en plats där jag och barnet kunde samtala i lugn och ro så märkte jag att koncentrationen hos barnen lätt stördes

18 5 Litteraturförteckning Andersson Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Kalmar Harlen Wynne (1996). Våga språnget om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Liber Ab. Helldén Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Liber utbildning Ab Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Johansson Stina, Rosén Inga-Lisa (1992). Släpp tankarna loss! Studentlitteratur: Lund Lagerholm Karin (1989). Ekologi och miljö Studentlitteratur: Lund Pramling Ingrid, Sheridan Sonja (1999). Lärandets grogrund Studentlitteratur: Lund Sjöberg Svein (1998). Naturvetenskap som allmänbildning Studentlitteratur: Lund Sträng Monica, Persson Siv (2003). Små barns stigar i omvärlden Studentlitteratur: Lund Utbildningsdepartementet, Skolverket, Fritzes AB (1998). Läroplanen för förskolan Lpfö98. Utbildningsdepartementet Studentlitteratur: Lund, Skolverket, Fritzes AB (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 Vikström, Anna. (2005). A seed for learning. A variation theory study of teaching and learning in biology. Doctoral thesis no: 2005:14 ISSN: ISRN: LTU-DT--05/14 SE Department of Educational Sciences. Luleå University of Technology

19 Bilaga 1.. Hej! Jag heter Josefin Holm och jag studerar till förskolelärare vid Karlstads Universitet. Min inriktning på lärarutbildningen är naturvetenskap och just nu håller jag på att jobba med mitt examensarbete. Examensarbetet kommer till stora delar att bygga på resultat av frågor ställda till barnen på förskolan inom ämnet naturvetenskap. Intervjuerna är helt anonyma och inga namn på barn eller förskola kommer att finnas med i examensarbetet. Jag skulle vara tacksam om jag kunde få tillstånd att intervjua ert barn. Mvh Josefin Jag tillåter att mitt barn blir intervjuat JA NEJ