VÄLKOMMEN TILL SKOLFORSK nationell konferens 2015

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL SKOLFORSK nationell konferens 2015 FÖR FORSKNING OCH SKOLA I SAMVERKAN Datum: Onsdag 28 januari 2015, 9:00 16:15 Plats: Münchenbryggeriet, Stockholm Adress: Torkel Knutssonsgatan 2 T-bana: Mariatorget Arrangör: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté

2

3 Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté bjuder in till en heldag för forskning och skola i samverkan Vetenskapsrådet genomförde under år 2014 ett omfattande projekt för att med hjälp av framstående forskare inom fältet kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Det skedde på uppdrag av föregående regering för att resultera i validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Syftet är att skapa en plattform av kunskapsunderlag till ett kommande skolforskningsinstitut. Forskare från de sexton delprojekten beskriver under dagen sina resultat i seminarieform. Då ett par av forskarna har ansvar för två projekt vardera, resulterar det i fjorton olika presentationer. Förmiddagens program innehåller två pass med parallella seminarier som upprepas på eftermiddagen, så att du ska kunna ta del av presentationer från flera olika delprojekt. Seminarierna speglar tre olika perspektiv på uppdraget: forsknings- och kartläggningsperspektivet (hur man kan göra kartläggningar); användningsperspektivet (vad man kan lära av kartläggningarna); samt användarperspektivet (hur lärarprofession, lärarutbildning och beslutsfattare nyttjar forskning). Konferensen riktar sig till politiker och myndighetsföreträdare inom skolsektorn, företrädare för lärarutbildning, rektorsutbildning och regionala utvecklingscentra samt till forskare, rektorer, skolchefer, lärare och verksamma inom utbildningsområdet. Välkommen! Cristina Robertson fil. dr, projektledare SKOLFORSK Eva Björck professor, huvudsekreterare Utbildningsvetenskapliga kommittén

4 ONSDAG 28 JANUARI FÖRMIDDAG 9:00 10:00 FIKA OCH REGISTRERING 10:00 10:30 VETENSKAPSRÅDET INLEDER OCH HÄLSAR VÄLKOMNA PARALLELLA SEMINARIER 10:40 11:20 Vilken kunskap kan skapas via systematiska forskningsgenomgångar och vad är tillämpbart inom utbildningssektorn? Vad kan vi lära av internationella jämförelser av skolresultat? Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens? Magnus Levinsson & Tine Prøitz Sverker Lindblad Glenn Hultman 11:30 12:10 Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Vad innebär praktiknära skolforskning i Sverige? Vilka frågor ställer lärare som själva forskar? Tine Prøitz Mina O Dowd Karin Rönnerman 12:15 13:30 LUNCH Forskning och policy vilka modeller för samspel finns och vilka är policyinitiativen till en skola på vetenskaplig grund? Daniel Sundberg Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning? Ninni Wahlström Förskola Tidig Intervention Ingegerd Tallberg Broman Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning? Karin Taube Vad betyder egentligen begreppet inkludering? Vad leder till ökad måluppfyllelse för elever i svårigheter och hur är deras situation när de integreras? Claes Nilholm Vad kännetecknar en rik matematikundervisning? Andreas Ryve Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning? Viveca Lindberg Betyg på betyg! Christian Lundahl

5 ONSDAG 28 JANUARI EFTERMIDDAG PARALLELLA SEMINARIER 13:30 14:10 Vilken kunskap kan skapas via systematiska forskningsgenomgångar och vad är tillämpbart inom utbildningssektorn? Vad kan vi lära av internationella jämförelser av skolresultat? Magnus Levinsson & Tine Prøitz Sverker Lindblad 14:20 15:00 Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Vad innebär praktiknära skolforskning i Sverige? Tine Prøitz Mina O Dowd 15:00 15:30 PAUS MED FÖRFRISKNINGAR KONFERENSEN AVSLUTAS 15:30 16:15 KONFERENSEN SAMMANFATTAS OCH AVSLUTAS Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens? Glenn Hultman Vilka frågor ställer lärare som själva forskar? Karin Rönnerman Forskning och policy vilka modeller för samspel finns och vilka är policyinitiativen till en skola på vetenskaplig grund? Daniel Sundberg Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning? Ninni Wahlström Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning? Karin Taube Förskola Tidig Intervention Ingegerd Tallberg Broman Vad betyder egentligen begreppet inkludering? Vad leder till ökad måluppfyllelse för elever i svårigheter och hur är deras situation när de integreras? Claes Nilholm Vad kännetecknar en rik matematikundervisning? Andreas Ryve Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning? Viveca Lindberg Betyg på betyg! Christian Lundahl

6 foton: kristian pohl PRESENTATION AV MEDVERKANDE FORSKARE Projekt Delprojekt I Nationella och nordiska koncept/ modeller Magnus Levinsson Forskare Magnus Levinsson, fil dr Göteborgs universitet Finns format för kartläggning som är tillämpbara inom utbildningssektorn? Inom flera olika discipliner och områden där evidensbasering har fått genomslag har det utvecklats en rad olika format för kartläggning och sammanställning av forskningsresultat som i olika hänseenden gör avsteg från den systematiska översiktens metodik. En viktig drivkraft bakom denna utveckling är att uppdragsgivare i allt större utsträckning efterfrågar snabba produkter som kan levereras inom relativt snäva tidsramar. I Norden är denna tendens tydlig inom såväl medicin- och hälsoområdet som inom det sociala fältet. Men vad kan det kommande Skolforskningsinstitutet i Sverige lära av de etablerade mäklarorganisationerna inom detta område? Kan och bör de olika formaten för kartläggning och sammanställning som utvecklats i Norden tillämpas även inom utbildningssektorn? Studien bygger i huvudsak på webb-, dokument- och litteraturanalys av ledande mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin- och hälsoområdet i Norden. Intervjuer har genomförts med ansvariga för att inhämta ytterligare information och praktiska exempel på kartläggningar och sammanställningar. Vidare analyseras och värderas de olika formatens kvalitet och relevans för såväl utbildningsvetenskaplig forskning som praktik inom skolans och förskolans område. I ljuset av de mäklarorganisationer som hittills har granskats är det tydligt att de olika formaten för kartläggning och sammanställning eftersträvar att följa den systematiska översiktens metodik. Det har även utvecklats enklare former av relevans- och kvalitetsbedömning anpassade till olika typer av uppdrag. I vissa kartläggningar och sammanställningar riskerar emellertid den vetenskapliga kvaliteten att bli lidande på grund av bristfällig litteratursökning, dubbelgranskning och extern bedömning. Den praktiska relevansen bedöms överlag som indirekt och begränsad eftersom många av produkterna inom detta område i första hand bildar underlag för beslut om en mer preciserad systematisk översikt eller initiering av primärstudier inom ett avgränsat kunskapsfält. Delprojekt II Internationella koncept/modeller Tine Prøitz Tine Prøitz, Dr. polit., førsteamanuensis, Høgskolen i Buskerud og Vestfold, (HBV), Norge Vilken kunskap kan skapas via systematiska forskningsgenomgångar? Projektet har till syfte att undersöka olika modeller och koncept som används för kartläggning och sammanställning av forskningsresultat inom utbildningssektorn. Olika internationella perspektiv på kartläggningar och praktiskt användbara sammanställningar för spridning av forskningsresultat och kunskap om vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt lyfts fram. Data inhämtas med hjälp av litteraturgenomgång av internationellt publicerade artiklar samt web-analys av internationella aktörers arbete i sex

7 olika länder varav hälften är icke-anglosaxiska. Denna analys utgör grund för att identifiera tre fall för mer ingående undersökning genom besök och intervjuer. Dessutom ingår dokumentanalys av ett urval av kartläggningar och sammanställningar av forskningsresultat. Preliminära resultat av studien är att det finns stor variation i arbetet med att sammanställa forskningsresultat inom området. Många aktörer arbetar i nära relation med praxis exempelvis med lokala skolmyndigheter, skolledare och lärare. Denna aktörstyp finns främst i anglosaxiska länder. Resultaten så långt indikerar att det finns goda grunder för att problematisera graden av forskningskvalitet eftersom detta i låg grad är diskuterat i kartläggningar och sammanställningar av forskning som är orienterad mot praxis. Delprojekt III Transformation teori praktik forskare och praktiker Glenn Hultman Delprojekt IV Generering av relevanta frågeställningar forskare och praktiker Karin Rönnerman Glenn Hultman, professor, Linköpings universitet Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens? Studien handlar om forskningsanvändning i skolan. Vilken typ av forskning är användbar? Och på vilket sätt realiseras och används den av lärare i deras arbete? Hur får lärare tillgång till forskning och vad händer när den överförs till den egna arbetssituationen? Användningen av forskningsresultat studeras inom ramen för den forskning som redovisat framgångsrika strategier och överföringsmekanismer vid spridning av forskning. I detta projekt intas ett lokalt och praktikorienterat perspektiv med fokus på att förstå dynamiken mellan forskning och skolor. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor där mycket av arbetet i dag har bäring på forskningens användning för att utveckla skolan. Karin Rönnerman, professor, Göteborgs universitet Lill Langelots, fil dr, Högskolan i Borås Vilka frågor ställer lärare som själva forskar? Vilka frågor ställer lärare som själva forskar? Frågan är intressant eftersom dess svar visar på områden där lärare känner behov av ny kunskap. I denna studie har 101 avhandlingar ( ) inom forskarskolorna NaPa, FontD och CUL sammanställts. I avhandlingsarbetena har de syften och frågeställningar som doktoranderna (lärare) formulerat och det forskningsfokus som dominerar studierna kategoriserats. I analyserna framträder två huvudkategorier: undervisningspraktik och pedagogisk praktik. Den kategori som är den mest framträdande är undervisningspraktiken. I denna kategori belyses undervisningsmetoder, relationer och meningsskapande i klassrummet. Studier som förts till kategorin pedagogisk praktik är inriktade mot skolan och högre utbildning i ett vidare sammanhang än klassrummet. Frågorna är riktade mot lärarprofessionen, eleven eller mot skolan som institution och hur den påverkas av policy, en speciell pedagogik eller ekonomiska förändringar. Lärarnas frågor och genomförd forskning har såväl praktisk som vetenskaplig relevans men resultaten behöver i många fall transformeras för att få en allmängiltig användning i både undervisningspraktiken och den pedagogiska praktiken.

8 Delprojekt V Transformation teori praktik forskare och policymakers Daniel Sundberg, docent, fil. dr, Linnéuniversitetet Jan Håkansson, fil dr, Linnéuniversitetet Carl-Henrik Adolfsson, fil dr, Linnéuniversitetet Daniel Sundberg Vilka är policyinitiativen till en skola på vetenskaplig grund? Genom en analys av utbildningspolitiska frågeställningar och initiativ över en 20-årsperiod söker vi svar på vår fråga. Även om formuleringarna i Skollagen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är relativt nya, har en rad olika policyinitiativ tagits de senaste två decennierna för att indirekt eller mer direkt bidra till att i större utsträckning forskningsbasera skolverksamheten. I undersökningarna har genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur på området gjorts. Därtill har ett round table med forskare och policymakers genomförts och bidragit till en fördjupning av resultatbilden. I presentationen uppmärksammas de viktigaste policyinitiativen de senaste två decennierna som indirekt eller direkt haft målsättningen att bidra till en forskningsbasering av skolverksamheten exempelvis RUCsatsningen och Lic-forskarskolor. Vidare ställs frågan om de olika frågeställningarna bakom dessa initiativ har förändrats över tid och i så fall hur. Därtill kommer också ett antal kommuners olika satsningar på forskningssamarbeten att presenteras och diskuteras. I en avslutande del presenteras slutsatser och implikationer inför inrättandet av ett nytt Skolforskningsinstitut. Delprojekt VI Generering av relevanta frågeställningar forskare och policymakers Daniel Sundberg, docent, fil.dr, Linnéuniversitetet Jan Håkansson, fil dr, Linnéuniversitetet Carl-Henrik Adolfsson, fil dr, Linnéuniversitetet Daniel Sundberg Forskning och policy vilka modeller för samspel finns? En rad förändringar har ägt rum det senaste decenniet i samspelet mellan forskning och politik inom utbildnings- och skolområdet. I samband med initiering och genomförande av reformer har frågan om forskningsstödet och den vetenskapliga evidensen aktualiserats. Men vad finns det för modeller för att utveckla samspelet? Och vilka svårigheter finns när det gäller att forskningsbasera policy inom utbildningsområdet? Via genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur på området kommer avgränsningar och definitioner av evidens-informerat beslutsfattande att göras. Därtill utgör dialogmöten med forskare och policymakers ett viktigt underlag för att inventera olika modeller för samspelet mellan utbildningspolicy och utbildningsforskning. I presentationen ingår redovisning av olika modeller för hur samspelet mellan forskningsproducenter, mäklarorganisationer och olika policyaktörer ser ut internationellt i olika länder. Dessutom ingår nedslag i några utvalda fallstudier. Även nordiska fallstudier kommer att presenteras. De olika fallstudierna visar på olika arbetssätt. Tillämpnings- och spridningsorienterade modeller kommer att ställas mot konsumtions- och användarorienterade modeller och interaktiva modeller. Slutsatser och implikationer för den svenska situationen avslutar presentationen.

9 Delprojekt VII Metoder för systematiska kunskapsöversikter Tine Prøitz Tine Prøitz, førsteamanuensis, Dr. polit. Høgskolen i Buskerud og Vestfold, (HBV) Norge Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Projektets syfte är att beskriva olika modeller och metoder för att göra systematiska kunskapsöversikter inom utbildningsområdet samt analysera huruvida dessa kan anses tillgängliga, relevanta och praktiskt användbara i ett lärarperspektiv. Frågan om de kan bidra till ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat beaktas också. Projektet basareas på litteraturstudier samt dialog och intervjuer med aktiva forskare inom detta fält. Preliminära resultat visar att trots att systematiska kunskapsöversikter utgår från och framhåller en gemensam strängt definierad metodologisk logik som skall främja transparens och sammanställa forskningsresultat för bruk i praxis och policy görs detta på flera olika sätt. Det finns olika perspektiv på vad en systematisk forskningsöversikt kan ge beträffande information, vem som är målgrupp, vilka primärstudier som är relevanta och grad av involvering av brukare. Det ställs också olika krav och förväntningar på kvalitet. Delprojekt VIII Forskningsbasering Lärarutbildning Ninni Wahlström, professor, Linnéuniversitetet Daniel Alvunger, lektor Linnéuniversitetet Susanne Liedberg, utbildningsledare Linnéuniversitetet Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet Ninni Wahlström Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning? Hur ser forskningsbasen ut i ett antal kurser inom lärarutbildningen? På vilket sätt uppfattar kursansvariga lärare respektive studerande inom lärarutbildningen att utbildningen vilar på vetenskaplig grund? Hur tas forskningen för och om lärarutbildning i anspråk inom lärarutbildningen? Projektet analyserar dels hur ett antal lärosäten i Sverige forskningsbaserar sin lärarutbildning, dels hur innebörden i begreppet forskningsbaserad lärarutbildning tar form i nationell och internationell forskning. Studien bygger på analyser av ett urval av lärarutbildningens kurslitteratur, nationella och internationella forskningsöversikter samt enkätundersökningar riktade till lärarstuderande samt ansvariga lärare. Preliminära resultat pekar på att det saknas en gemensam uppfattning om vad som menas med forskningsbasering och att den forskningsbaserade litteratur som de studerande möter ofta presenteras i läroboksform.

10 Delprojekt IX A Internationella komparativa studier Sverker Lindblad, seniorprofessor, Göteborgs universitet Daniel Pettersson, universitetslektor, Högskolan i Gävle Thomas S. Popkewitz, professor, University of Wisconsin-Madison Sverker Lindblad Vad kan vi lära av internationella jämförelser av skolresultat? En systematisk genomgång av forskning om internationella skolresultat har utförts och två frågor ställts: Vilka resultat kan forskningen visa på? Vad leder systematiska forskningsgenomgångar inom utbildningsområdet till för kunskap? En s.k. Systematic Research Review (SRR) har genomförts i enlighet med de principer som internationellt utvecklats för att uppnå systematik och transparens. Detta kräver tydliga kriterier för att finna relevant forskning och bestämma vilka publikationer som ska ingå eller uteslutas. Arbetet med att göra en SRR är tidskrävande för stora internationella forskningsprogram som PISA, TIMSS och PIRLS. Via sökmaskiner identifierade vi drygt artiklar. Detta reducerades stegvis, exempelvis för PISA-studier från till 849, utifrån bestämda kriterier. Den utvalda gruppen analyserades i sin tur och kvar blev en mindre grupp om 357 texter. Preliminära resultat är att vissa studier med stor politisk genomslagskraft hamnar helt utanför det vetenskapliga fältet, att en begränsad del faktiskt bygger på internationella jämförelser, samt att vanligt förekommande forskning försöker förklara skillnader i skolresultat. Detta gör forskarna ofta i relation till genus och utifrån elevers sociala och kulturella tillhörighet. Delprojekt IX B Inkludering/ specialpedagogik Claes Nilholm, professor, Malmö högskola Kerstin Göransson, docent, Mälardalens högskola Johan Malmqvist, docent, Högskolan i Jönköping Lena Almqvist, docent, Mälardalens högskola Claes Nilholm Inkluderande undervisning/specialpedagogik tre forskningsöversikter 1 Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? En syntes av metaanalyser 2 Hur ser situationen ut för elever i svårigheter som är integrerade i vanliga klasser? En systematisk forskningsöversikt 3 Hur ser forskningen om inkludering ut? En utveckling och tillämpning av SMART- formatet (Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies) Översikterna har genererat en mängd intressant resultat, här kan endast ges några exempel: Det är påfallande att många olika typer av metoder/arbetssätt har starka effekter. Det är ofta inte intressant att konstatera att metoder/arbetssätt ger en signifikant skillnad mellan interventions- respektive kontrollgrupp, utan det är graden av skillnad som är betydelsefull. Det råder en stor variation vad gäller hur den sociala situationen ser ut för elever i svårigheter som är integrerade i vanliga klassrum. En mindre grupp elever har en mycket utsatt situation.

11 Inkluderingsbegreppet används på flera olika sätt i forskningen och det finns en systematik i detta. I positioneringsartiklar finns ofta mer avancerade diskussioner om vad inkludering innebär medan det i de empiriska artiklarna närmast används som en synonym till mainstreaming/integrering (dvs begreppet handlar bara om var elever får sin utbildning och inte om kvalitéer i denna utbildning). I det tredje delprojektet har ett nytt format för forskningsöversikter, SMART utvecklats, prövats och befunnits vara mycket användbart. Formatets bygger på följande utgångspunkter: tydlighet i de egna teoretiska utgångspunkterna, eftersom en forskningsöversikt är en av flera möjliga konstruktioner av ett område en inkluderande syn på olika forskningsinriktningar analys av den forskning som forskarsamhället självt anser som betydelsefull en kartläggning och analys av flera aspekter av materialet såsom artikelgenrer, ämnen, teorier, metoder, resultat och användning av grundläggande begrepp fördjupad analys av en eller flera aspekter. Delprojekt IX C Läs och skriv Karin Taube, senior professor, Umeå universitet Åke Olofsson, professor Umeå universitet Ulf Fredriksson, docent Stockholms universitet Karin Taube Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning och skrivning? Leder stimulering av barns språkliga medvetenhet, undervisning om ljud och bokstäver, insatser för att öka deras läslust och läsförståelse samt användning av Ipads och datorer till en bättre läsutveckling? I studien har olika databaser använts för att få fram fackgranskade vetenskapliga artiklar som behandlar barns tidiga läs- och skrivutveckling. Vi har använt oss av meta-analyser och systematiska översikter. Några preliminära resultat pekar mot att barns tidiga läsutveckling stöds mest effektivt av en balanserad läsundervisning som innebär olika slag av språkliga aktiviteter i en miljö som stimulerar läsande och skrivande samt en tydlig och systematisk undervisning om bokstäver och ljud. Detta gäller särskilt elever som har svårt för att läsa och skriva eller som riskerar att få problem med sin läsning och skrivning. Delprojekt IX D Tidig intervention/ förskola Ingegerd Tallberg Broman, professor, Malmö högskola Ann-Christine Vallberg Roth, professor, Malmö högskola Linda Palla, fil dr, lektor, Malmö högskola Sven Persson, professor, Malmö högskola Ingegerd Tallberg Broman Förskola Tidig Intervention Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Ett flertal internationella studier med longitudinell design har påvisat att förskolan har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling och att dessa effekter tenderar att vara stabila under lång tid.

12 Detta projekt innefattar en inledande del som presenterar forskning om den svenska förskolan så som den kan avläsas avhandlingar mellan åren samt tre delprojekt som kartlägger nationell och internationell forskning som behandlar bedömning och dokumentation, specialpedagogik, samt pedagogiska relationer. Studiens design/metod bygger på inventering, kartläggning och analys av avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma ett exempel på plattform/modell för att utveckla, stärka, sprida och etablera praktiknära forskning. En enkätstudie där förskolepersonal redovisar förskolans forskningsbehov kompletterar kartläggningarna, liksom en analys av Skolportens intervjuer med avhandlingsförfattare inom förskoleområdet. Avhandlingarna om den svenska förskolan är i hög grad såväl professions- som praxisnära och tar sin utgångspunkt i de professionellas egna frågor. Forskningen visar bl a ett stort engagemang för värdefrågor, och kritisk granskning av förskolan som en del i en socialpedagogisk tradition. Barnets perspektiv uppmärksammas i hög grad och en återkommande förvåning över barnens kreativa förmåga och kompetens återkommer hos forskarna. Centrala dilemma mellan frihet och styrning, individ kollektiv; inkludering exkludering belyses. Behovet av reflektion och kommunikation utifrån den egna verksamheten framhålls som fungerande strategi för förändring. Från de fördjupande delprojekten framkommer att: Studier om dokumentation i förskola har blivit mer omfattande under senare år. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö och dilemman som hänger samman med detta. Kartläggningen visar att innehållsmässigt är inkludering och delaktighet samt relationer, samspel och interaktion de mest framträdande temana. Studier om pedagogiska relationer visar att interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan, och därmed för kvaliteten i förskolan. Kvaliteten i de pedagogiska relationerna har i forskningslitteraturen kopplats samman med strukturella faktorer som personalens utbildning och möjligheter till professionell utveckling genom riktad fortbildning, men också till förskolepersonalens engagemang och förståelse av läroplan, förmåga att föra dialog med barnet, deras emotionella stöd till barnet och didaktiska kompetens. Delprojekt IX E Matematik Andreas Ryve, professor, Mälardalens högskola Per Nilsson, professor, Örebro universitet Maria Larsson, adjunkt, Mälardalens högskola Hendrik van Stenbrugge, forskarassistent, Mälardalens högskola Torulf Palm, docent, Umeå universitet Andreas Bergvall, adjunkt, Örebro universitet Andreas Ryve Vad kännetecknar en rik matematikundervisning? Projektet syftar till att kartlägga forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik och vi engagerar oss i frågor såsom: Vad kännetecknar en rik matematikundervisning? Hur ska lärare agera för

13 att skapa en rik matematikundervisning? Vad vet vi om hur formativ bedömning realiseras i svenska skolan? Vad säger forskning om bra läromedel som hjälper lärare att planera och genomföra rik matematikundervisning? Inom projektet genomförs en kartläggning av forskning om formativ bedömning, rik klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Kartläggningen knyts an till metodologin kopplat till systematiska litteraturöversikter där artiklar publicerade i välrenommerade tidskrifter fokuseras. Resultat produceras under hösten med fokus på vilken typ av forskning som finns kring formativ bedömning, rik undervisning och läromedel. Ett speciellt fokus ligger på att söka efter teorier och resultat om hur lärare kan agera i och runt klassrummet för att etablera rik undervisning. Delprojekt X Bedömning i formativt syfte Viveca Lindberg, docent, Stockholms universitet Åsa Hirsh, universitetslektor, Högskolan i Jönköping Viveca Lindberg Vad är formativ bedömning enligt svensk och internationell forskning? På vilka sätt har formativ bedömning uppfattats och använts i forskningssammanhang? Vilka skillnader och likheter förekommer i forskning om formativ bedömning a) mellan länder b) mellan olika skolämnen? Vad karakteriserar de modeller för formativ bedömning som förefaller leda till ökad måluppfyllelse? Under vilka villkor används dessa modeller/är de framgångsrika? Översikten baseras på systematiska litteratursökningar i såväl svenska som internationella databaser. I ett första skede har vi skapat en grovkategorisering av artiklarna utifrån vilka typer av frågor de adresserar. Därefter har vi gått igenom de översikter som utgjorde ett resultat av våra litteratursökningar i syfte att göra en första validering och justering av grovkategoriseringen. I följande skede har vi valt ut sådana artiklar inom var och en av kategorierna som dels använder sig av ett tydligt redovisat perspektiv som klargör utgångspunkterna för studien, dels är tydliga i det metodiska arbetet. Ett första resultat är att formativ bedömning används i antingen snäv eller vid betydelse. Medan den snäva uttolkningen av formativ bedömning framstår som instrumentell, så visar den vidare uttolkningen av begreppet att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera olika nivåer från styrning till klassrum å den ena sidan och från lärarutbildning till lokalt utvecklingsarbete å den andra. Vad gäller skillnader mellan länder visar våra preliminära resultat att studier från asiatiska länder tenderar att relateras till IKT medan brittiska och australiensiska studier har en större bredd (empiriska och teoretiska studier från policy till klassrum) och amerikanska studier relateras till accountability å den ena sidan och No Child Left Behind å den andra.

14 Delprojekt XI Betyg Christian Lundahl, professor, Örebro universitet Magnus Hultén, docent Linköpings universitet Alli Klapp, post doc, Göteborgs universitet & Teachers College NY Larissa Mickwitz, doktorand, Södertörns högskola Christian Lundahl Betyg på betyg! År 1983 skrev Ingemar Wedman en bok med titeln Den eviga betygsfrågan, där betyg beskrivs som en evigt omdebatterad skolfråga. Trots betygs politiska och sociala betydelse saknas en ordentlig genomgång av forskningsläget och diskussion om vad vi rimligen kan säga om betygens effekter. Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan. Studien bygger på systematiska litteratursökningar om betyg, betygssättning och värdet av betyg för elevers skolresultat. Betyg fyller flera olika funktioner och syften samtidigt. I det här projektet studeras hur betyg ur ett: 1 elevperspektiv påverkar självbild, motivation och lärande, 2 lärarperspektiv påverkar undervisning och ämneskompetens vi undersöker också hur lärares bedömarkompetens ser ut och vilka krav på bedömarkompetens betyg ställer, 3 styrperspektiv tillfredsställer olika intressenters behov av resultat vi belyser också olika effekter av styrning med betygsresultat. Delprojekt XII Praktiknära skolforskning Mina O Dowd Mina O Dowd, professor, Lunds universitet Vad innebär praktiknära skolforskning i Sverige? Inför inrättande av ett Skolforskningsinstitut har frågan om praktiknära skolforsknings relevans, nytta och vetenskapliga metoder och arbetssätt aktualiserats. Vad är praktiknära skolforskning? Vad ryms inom detta begrepp? En systematisk kunskapsöversikt genomförs med en konfigurativ ansats för att inventera och kartlägga praktiknära forskning, speciellt vad gäller till dess betydelse för lärarprofessionens behov. Resultaten av detta projekt kommer att presenteras som social cartography mappings. Av betydelse är alla de forskningsansatser som ryms inom begreppet praktiknära skolforskning. När deras syften tas i beaktande framgår det att några av ansatserna har beröringspunkter medan andra står i kontrast till varandra. Uppfattningar av vad som utgör lärarnas behov skiljer sig mellan dessa ansatser och den forskning som utgår ifrån dem.

15

16 UPPDRAGET I november 2013 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av den dåvarande regeringen att bidra med underlag till det nya Skolforskningsinstitutet som är tänkt att inleda sin verksamhet den 1 januari Ur regeringens beslut: Regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Kartläggningarna ska utgå från frågeställningar som är relevanta för, och framtagna i samråd med, verksamma i skolan och förskolan. I uppdraget ingår att bedöma forskningsresultatens vetenskapliga hållbarhet. Syftet med kartläggningarna är att dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet som regeringen avser att inrätta kommer att ha i uppdrag att genomföra.