Utbildningsvetenskaplig forskning

Transkript

1 Utbildningsvetenskaplig forskning Deltagare från VR vid lärosätesbesök under 2014: Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVK Petter Aasen, professor, rektor, ordförande UVK Kerstin Nordstrand, forskningskoordinator UVK Anders Hellström, forskningssekreterare, UVK Lena Hed, kommunikatör, UVK

2 Innehåll: Presentation av Vetenskapsrådet och Utbildningsvetenskapliga kommittén Forskningsfinansiering Utbildningsvetenskap Beredningsprocessen Ansökan Ämnesöversikt Infrastruktur

3 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Ur instruktion för Vetenskapsrådet

4 Vetenskapsrådets organisation

5 Utbildningsvetenskapliga kommittén ( ) Petter Aasen Ordförande/Chair Professor i utbildningsvetenskap, rektor vid Hogskolen i Buskerud og Vestfold, Norge Stefan Anderberg Docent i kulturgeografi, Lunds universitet Jakob Cromdal Professor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet Lisa Berlin Thorell Docent i psykologi, Karolinska institutet Ann-Carita Evaldsson Professor i pedagogik, Uppsala universitet Kontaktinformation/Contact Cecilia Kärnefelt Hultberg Professor i musikpedagogik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Mikael Lindahl Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet Lisbeth Lundahl Professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet Lars Pettersson Professor i historia med inriktning mot kunskapsbildning och ämnesdidaktik, Högskolan Dalarna Inga-Britt Skogh Professor i teknikens didaktik, Kungl. Tekniska högskolan Ryszard Szulkin Professor i sociologi med inriktning på arbete, organisation och personalfrågor, Stockholms universitet

6 FORSKNINGSFINANSIERING

7 Finansiärer av FoU i Sverige 2011 Miljarder kr

8 Forskningsfinansiärer myndigheter samt vissa stiftelser

9 Vetenskapsrådets forskningsstöd 2013 Totalt 5,7 miljarder

10 Utbetalat stöd fördelat på grupper av stödformer 2013 Totalt 5671 miljoner kr

11 Fördelning av bidragsformen projektstöd 2013

12 Forskningens verktyg och infrastruktur Ämnesområden och andra större infrastrukturer, miljoner kr 2013

13 UTBILDNINGSVETENSKAP

14 Forskningsinriktning för utbildningsvetenskap 2014 Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Grundforskning inom utbildningsvetenskap handlar om lärande, undervisning, utbildning och bildning. Avgörande vid bedömning av ansökningar är den vetenskapliga kvaliteten.

15 Våra bidrag inom utbildningsvetenskap Ca 300 ansökningar årligen Beviljandegrad 12,8 % (2013) Jämställdhet: Lägre beviljandegrad men längre projekt/större medelbidrag för kvinnor 2013 Få sökande inom internationell postdok och framstående yngre forskare Ökad långsiktighet hälften av beviljade bidrag är till projekt på mer än 3 år.

16 Sökta och beviljade projektbidrag perioden Genomsnittlig Värdhögskola Totalt antal ansökningar Beviljat beviljningsgrad Göteborgs universitet Stockholms universitet Linköpings universitet Uppsala universitet Umeå universitet Lunds universitet Karlstads universitet Malmö Högskola Örebro universitet Södertörns högskola Luleå tekniska universitet Linnéuniversitetet Mälardalens Högskola Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Högskolan i Borås Kungl. Tekniska högskolan Karolinska Institutet Högskolan i Gävle 21 0 Högskolan i Halmstad 21 0 Högskolan i Kristianstad Mittuniversitetet Övriga (vardera <20 ansökningar) Totalt

17 VR-utlysningar relevanta för utbildningsvetenskap Projektbidrag Projektbidrag ges för forskning för att lösa en definierad forskningsuppgift. Projektbidrag Lärande hjärna praktik Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning. Infrastrukturbidrag (planering, drifts- och bidrag till dyr vet. utrustning) Ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra till investeringar, drift, underhåll och användarstöd. Konferensbidrag Främja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Konferensbidrag är ett sätt att ge forskare verksamma i Sverige möjlighet att anordna en konferens med internationellt erkända föredragshållare.

18 Internationell postdok Max två år sedan doktorsexamen. Bidragstiden är månader. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands SEK per år varav SEK är lönekostnader och SEK är till forskningsomkostnader. International Career Grant (INCA) Ge forskare möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Forskare som avlagt doktorsexamen för två till sju år sedan. Bidrag till framstående yngre forskare (FYF) Finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel för de allra främsta yngre forskarna. Tre MSEK per år under sex år. Forskare som avlagt doktorsexamen för sex till tolv år sedan. Bidrag inom rådsprofessorprogrammet (2015) Skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Fem MSEK per år under tio år.

19 Lärande Hjärna Praktik Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning. Ska omfatta forskning om såväl lärande som hjärna och praktik, och fokusera på systematisk och vetenskaplig kunskapsbildning inom området. Söks av: Enskild forskare (projektledaren). Svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen. Bidragstid: Längst fem år Kostnadsslag: Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor, publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader.

20 BEREDNINGSPROCESSEN

21 Beredning Beredningsgrupper UVK har fyra beredningsgrupper med en indelning som är baserad på den områdesindelning för utbildningsvetenskap som vi tillämpar (nedan). Beredningsgrupp Beteckning Innefattar områden Värden och föreställningar UVK-1 1 Utbildningshistoria 3 Värdefrågor Individens lärande UVK-2 4 Individens lärande 5 Grupprocesser Systemfrågor UVK-3 2 Utbildningssystem 7 Professioner 8 Effektstudier Didaktik UVK-4 6 Didaktik

22 Utlysning, beredning och beslut UTLYSNING ANSÖKAN BEREDNINGS- ARBETE BESLUT JAN FEB MAR APR MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

23 Randvillkor För varje ansökan lämnar beredningsgruppen ett slutligt sammanvägt betyg på Vetenskapsrådets gemensamma sjugradiga betygsskala. Randvillkor som beaktas är: Jämställdhet

24 ANSÖKAN

25 Förutsättningar Finansiera forskning av högsta kvalitet Minska antalet ansökningar större projekt, längre perioder Ständigt förbättra beredningsprocessen PRISMA 2015

26 Hur ser en bra ansökan ut? Beaktar VR:s instruktioner Tydlig bild av bakgrund, teori, tidigare forskning som motiverar behov av studien Tydligt syfte och tydliga forskningsfrågor Tydlig bild av forskningsdesign, metod och genomförande Tydlig beskrivning av forskargruppen kompetenser och uppgifter Etiska aspekter Genomförande och budget matchar

27 Lärosätets roll Vad händer innan S-bilagan skrivs på? Process på lärosätet Initiering Ansvarig Budget Medverkande forskare Samverkan andra lärosäten Stöd i processen. Koppling till strategi för lärosätet

28 ÄMNESÖVERSIKT UVK

29 Syfte En ämnesöversikt tas fram under 2014 över det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet. Översikten ska: beskriva det nuvarande tillståndet inom området samt identifiera styrkor, svagheter och utvecklingslinjer, tillsammans med motsvarande översikter för andra vetenskapsområden utgöra Vetenskapsrådets underlag till regeringen inför nästa forskningsproposition, kunna användas som underlag för UVKs prioriteringar och som referensmaterial inom Vetenskapsrådet och av andra i forskarsamhället.

30 Detta händer under året Forskare (26 st) gör tematiska översikter Kort lägesbeskrivning av forskningen inom det egna området, styrkor och svagheter och trender Workshop med utbildningsvetenskapliga kommittén Statistiska data om läget och utvecklingen tas fram Infrastrukturfrågor till Rådet för Infrastruktur (IFR) UVK använder texter till en beskrivning av forskningen inom området och tar fram rekommendationer Diskussion och synpunkter via: Lärosätesbesök Webbforum under två veckor sept/okt Publicering i början av 2015

31

32 Utbildningsvetenskaplig forskning saknar inte kärnor Elisabet Nilfors, 2013

33 Tematisk indelning Tidigare indelning i 8 områden Utbildningshistoria Utbildningssystem Ny tematisk indelning (inspirerad av OECD) 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning 2. Sociala aspekter på utbildning 3. Undervisning, kommunikation och lärande 4. Ämnesdidaktik Utbildning för lärare och andra professioner Totalsumma Effektstudier Värdefrågor Individens lärande Gruppprocesser Didaktik Professioner Summa

34 Bidragsformer och finansiärer Totalt beviljat belopp (tkr) Bidragsform FORTE RJ VR Summa Projektbidrag Forskarskolor Personstöd Övrigt Summa

35 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildning Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i högre utbildning Organisation och ledning i utbildningssektorn Forskningsbaserad skolutveckling Utbildningsindikatorer och internationella kunskapsjämförelser Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion 2. Sociala aspekter på utbildning Medborgar- och demokratifostran Likvärdighet och jämställdhet i utbildning Mobbning och åtgärder mot mobbning Nyanlända i utbildningssystemet Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer

36 3. Undervisning, kommunikation och lärande Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande Lärande, hälsa och kropp Betyg och bedömning Multimodalt lärande och digitala verktyg Specialpedagogik/inkluderande pedagogik 4. Ämnesdidaktik Ämnesdidaktik inom NA/MA/Tekn. Ämnesdidaktik inom ämnet svenska (inkl. läs- och skrivinlärning) Ämnesdidaktik inom humaniora (exkl. språk) och samhällsvetenskap Ämnesdidaktik inom språk (även flerspråkighet) Ämnesdidaktik inom estetiska och praktiska ämnen

37 5. Utbildning för lärare och andra professioner Lärares profession och utbildning Professionsutbildning (annan) DESSUTOM: Lärande i några särskilda sammanhang Små barns lärande Vuxnas lärande och lärande i yrkeslivet Lärande i högre utbildning Informellt lärande ungas lärande under fritiden

38 4. Ämnesdidaktik 27% 6. Utbildning för lärare och andra professioner 12% 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning 28% 3. Undervisning, kommunikation och lärande 18% 2. Sociala aspekter på utbildning 15%

39 Informellt lärande 1% Högre utbildning 15% Lärande i yrkeslivet 3% Annan skolform/nivå 1% Förskola 8% Grundskola och förskola 4% Flera skolformer/ nivåer 21% Grundskola 25% Vuxenutbildning 1% Särskola 0,4% Gymnasieskola 9% Grundskola och gymnasieskola 12%

40 Forskning om förskolan Område / tema Grundskola Förskola och förskola Summa 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildning 1 1 Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion Utbildningens sociala sammanhang Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer 1 1 Medborgar- och demokratifostran 2 2 Övergångar och vägledning Undervisning, kommunikation och lärande Lärande, hälsa och kropp Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande Multimodalt lärande och digitala verktyg Ämnesdidaktik Ämnesdidaktik inom na/ma/tekn Ämnesdidaktik inom ämnet svenska 2 2 Ämnesdidaktik övriga/flera ämnen Utbildning för lärare och andra professioner Lärares profession och utbildning Totalsumma

41 Frågor Indelning i ämnesområden och teman? Viktigaste områden att utveckla? Infrastruktur? Forskning om lärande i skolan? GRUNDFORSKNING TILLÄMPAD PRAKTIKNÄRA FORSKNING

42 Antal ansökningar per bidragsform Utlysning Projektbidrag (U) Projektbidrag Lärande-hjärna-praktik (U) Bidrag till framstående yngre forskare (HS, U, KF) utlystes ej 157 International Career Grant (alla områden) 98 utlystes ej Swedish Research Links (alla områden)

43 Synliggöra utbildningsvetenskaplig forskning Forsknings-/kunskapsöversikter: Joanna Giota: Individualiserad undervisning Thom Axelsson: Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle Charli Eriksson: Kunskap om hälsa och lärande Geschwind/Forsberg: Forskning om högre utbildning Sven Persson: Likvärdighet i förskolan (kommande) Konferensen Resultatdialog november i Jönköping Forskning pågår Sök bland pågående projekt på vr.se

44 Regeringsuppdrag FOKUS förslag till peer review-baserad modell för fördelning av basanslag till universitet och högskolor SKOLFORSK underlag till nytt Skolforskningsinstitut Internationell rekrytering av framstående forskare, rådsprofessorsprogrammet och bidrag till framstående yngre forskare Förbättrad tillgänglighet till och underlättad användning av registeruppgifter för forskningsändamål Nationella riktlinjer för Open Access

45 Internationella satsningar och samarbeten Horizon 2020 NORDFORSK Education for tomorrow ESFRI European Strategy Forum for Research Infrastructures (fem initiativ inom humaniora & samhällsvetenskap) Bilaterala samarbeten (Brasilien, Sydkorea ) Samverkan NSF teknik, na, ma OECD Kartläggning av utbildningsforskning och utvecklingsarbete i Europa

46 TACK!

47 SKOLFORSK

48 Uppdrag att kartlägga forskningsresultat med relevans för skolväsendet

49 forskning relevans praktik

50 Medicine, science, technology Development Research Practice Education Development Research Practice Reading suggestion: Burkhardt, H. & Schoenfeld, A (2003). Improving Educational Research: Toward a More Useful, More Influential, and Better-Funded Enterprise. Educational Researcher. Bild: johan.lithner@umu.se

51 Uppdrag till Vetenskapsrådet Regeringens beslut : Syftet med kartläggningarna är att dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny myndighet som regeringen avser att inrätta kommer att ha i uppdrag att genomföra. Ett sådant uppdrag kommer enligt regeringens bedömning att underlätta den nya myndighetens initiala arbete.

52 Kartläggningar av skolforskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolan Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete I - II Inventering av koncept och modeller, nationella, nordiska och internationella III - IV Probleminventering trans-formation teori/praktik/ policy V - VI Relevanta frågeställningar praktik/ policy VII Metoder för att utarbeta systematiskakuns kaps-översikter VIII Forskningsbasering av lärar-utbildning XII Kartläggning av svensk praktiknära skolforskning Kartläggning av forskningsresultat specifika forskningsfrågor IX A Internationella komparativa studier IX B Inkludering/ specialpedagogik IX C Läs och skriv IX D Tidig intervention förskola IX E Matematik X - XI Bedömning & Betyg

53 Ansvariga forskare Delprojekt I. Delprojekt II. Delprojekt III. Delprojekt IV. Delprojekt V. Delprojekt VI. Delprojekt VII. Delprojekt VIII. Delprojekt IX. A. Delprojekt IX. B. Delprojekt IX. C. Delprojekt IX. D. Delprojekt IX. E. Delprojekt X. Delprojekt XI. Delprojekt XII. Magnus Levinsson, Göteborgs universitet Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Glenn Hultman, Linköpings universitet Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet Sverker Lindblad, Göteborgs universitet Claes Nilholm, Malmö högskola Karin Taube, Umeå universitet Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola Andreas Ryve, Mälardalens högskola Per Nilsson, Örebro universitet Viveca Lindberg, Stockholms universitet Christian Lundahl, Örebro universitet Mina O Dowd, Lunds universitet

54 Referensgrupp Följande personer ingår i referensgruppen: Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad Helena Bjelvenius, SKL Ingrid Carlgren, Stockholms universitet Karin Hermansson, IFOUS Anna Jändel-Holst, Lärarnas Riksförbund Fredrika Fredmark, Friskolorna Lena Linnerborg, Skolledarna Eva Minten, Skolverket Lena M Olsson, Lärarförbundet Thomas Persson, Stockholms stad