Skolforskningsinstitutet en bro mellan skola och vetenskap
|
|
- Agneta Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Östersund 1/9 Skolforskningsinstitutet en bro mellan skola och vetenskap Johan Samuelsson Linda Ekström
2 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat för elever. (Ur Skolforskningsinstitutets instruktion)
3 Skolforskningsinstitutets roller Systematiska översikter (sekundärforskning/kunskapsproduktion) Mediering (kunskapsdelning av våra produkter) Forskningsfinansiering
4 Vårt första uppdrag: systematiska översikter Sammanställa den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen som finns i relation till en specifik fråga stödja de verksammas praktik Inleddes med behovsinventering samtal med verksamma, främst lärare Arbetet kännetecknas av systematik och transparens Frågestyrd: studiens frågor bestäms i förväg Systematisk: arbetet följer en given arbetsmetod som dokumenteras noggrant Transparent: alla arbetsmoment, resonemang och beslut redovisas All relevant forskning ska sökas och beaktas Görs alltid av en grupp forskare Resultat: det mest sannolika eller djupaste/mest fullödiga svaret samt så balanserade slutsatser som möjligt. Sträva efter en så säker och oförvanskad syntes som möjligt
5 Hur kan lärare och skolledare medverka i arbetet med en översikt? Initiering Behovsinventering Genomförande Formulering av forskningsfrågor Diskussioner om avgränsningar (djup/bredd) Synpunkter på själva framställningen Användandet Skapa kapacitet i skolorna
6 De fem första översikterna 1. Klassrumsdialog i matematikundervisning med fokus på elevernas delaktighet och lärande (undervisning för att möta och ta tillvara elevers olikheter) 2. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, med fokus på elever som har svenska som andraspråk 3. Formativ bedömning med fokus på feedback inom läs- och skrivutveckling 4. It som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen 5. Att undervisa om lässtrategier 6
7 Översikt 3:Formativ bedömning med fokus på feedback inom läs- och skrivutveckling I många sammanhang betonas att feedback kan ge positiva effekter för elevens lärande, se t ex Hattie Visible Learning Del av lärares praktiska arbete och professionella samtal via t ex Förordningar (IUP) och digitala plattformar (DEXTER, UNIKUM) Facebook, Bedömning för lärande, har t ex omkring medlemmar Myndigheter Skolverket; rekommenderad metod (NP bör användas formativt; allmänna råd om bedömning)
8 Men - heterogent fenomen (stadier, ämne, typ av formativ bedömning) - effektmåtten diskuteras alltmer (Bennett, 2011) Syfte Vilket vetenskapligt stöd finns för olika feedbackmetoder inom området läs- och skrivutveckling, samt vilka förutsättningar/komponenter påverkar elevernas resultat? Status just nu - Genomfört projektmöte med forskare från Göteborg och Jönköping - Litteratursökning - Granskning av litteratur
9 Översikt 5: Undervisning om lässtrategier som ett arbetssätt för att främja elevers läsförståelse Varför behövs en systematisk översikt som fokuserar på läsförståelse och undervisning om lässtrategier? Såväl lärare som andra skolaktörer har lyfts fram att man saknar kunskap om hur man kan undervisa om läsförståelse Lässtrategier är fr.o.m. LGR 11 inskrivit i kursplanen för svenskämnet Läsförståelse är ett område med fallande resultat i internationella kunskapsmätningar (PIRLS och PISA) Tidigare forskning har visar på vikten av läsförståelse, samt på vikten av explicit undervisning kring läsförståelse (t.ex. genom undervisning om lässtrategier).
10 Vad ska undersökas i översikten om lässtrategier? Ett fokus på vad det är i detta arbetssätt (undervisning kring lässtrategier) som kan anses främja elevernas läsförståelse Vill erbjuda lärare en bredare förståelse för de aktuella processerna kring läsförståelse och hur dessa processer kan aktiveras utifrån det aktuella arbetssättet (undervisning kring lässtrategier) Modellerna eller metoderna i sig utvecklar inte läsförståelse. Det är lärarens medvetna arbete med att få sina elever att bli aktiva i sin läsning som utvecklar läsförståelsen (Westlund 2009: 37) även läs- och skrivpedagogiska program som visat sig framgångsrika blir verkningslösa om de praktiseras utan förståelse för den underliggande logiken till metoden (Myrberg 2003: 10)
11 Institutets andra uppdrag: Delning av kunskap Den kunskap som ska delas: Verksammas behov, den måste uppfattas som relevant! Formen måste anpassas, kunskapen måste vara lätt att ta till sig, testbar, synliga resultat inom rimlig tid Användarna individuella egenskaper av betydelse för förändring Utbildning Attityder Effektivitet i mottagandet Praktisk träning i t.ex. klassrummet (ger betydligt större effekt än t.ex. information eller utbildning) Samarbete inom kollegiet eller med handledare Sammanhanget organisationens kapacitet för förändring - Utvecklingsfrämjande kultur
12 Skolforskningsinstitutets försöksverksamhet: ett sätt att sprida vetenskaplig kunskap Finns en generell kritik mot att metoder/modeller inte utprövas systematiskt Projektets frågeställning: Är resultaten från Skolforskningsinstitutets systematiska översikter överförbara och användbara i en svensk kontext? Målet med projektet: Följa en grupp lärare från olika skolor som på ett systematiskt sätt ska pröva och utvärdera utvalda arbetssätt och metoder från institutets kommande översikter
13 Institutets tredje uppgift: att initiera praktiknära forskning Vad är praktiknära forskning? Behovsdriven förbättringsforskning jmfr klinisk forskning En ny forskningsprofil: Forskning för utbildning, undervisning och lärande Forskningsfrågorna utgår från tidigare forskning och professionens frågor och behov Genomförs i samverkan med professionen ( med och för inte om ) Resultaten bör ligga nära en möjlig prövning eller omsättning i praktiken
14 Vad kommer att bedömas? Grundläggande relevanskriterier (skall krav): 1. Projektet bedrivs i skolmiljö med inriktning mot lärande och undervisning 2. Samverkan med den/de skolor som är involverad(e) är upprättad (avsiktsförklaring eller redan befintliga avtal undertecknad av rektor och eventuellt huvudman, bifogas) 3. Forskningsfrågorna ska formuleras i dialog med skolans verksamma 14
15 Preliminära bedömningsområden som ska granskas av beredningsgruppen 1. Forskningsfrågornas angelägenhet och användbarhet för utveckling och förbättring av skolans undervisning 1. Här bör även ekonomiska aspekter beaktas; ett verksamt arbetssätt eller metod kan bli omöjlig att användas på grund av dess höga kostnader i form av arbetstid etc. 2. Forskningsprojektets vetenskapliga kvalitet 3. Projektets genomförbarhet (med avseende på kompetens budget etc) 4. Har genus och mångfaldsperspektiv beaktats? 5. Planer för spridning, kunskapsdelning och ev även implementering av projektresultat 6. Etiska aspekter 15
16 Några tendenser i årets ansökningar.. 1. Vår ambition tycks i stort sett vara hörsammad! - Stor andel aktionsforskningsprojekt och learning studies t.ex. (forskningsdesigner där forskningen sker i samverkan mellan lärare och forskare) - Stort fokus på att beforska en specifik metod eller ett specifikt arbetssätt (det är undervisningsverksamheten/klassrumssituationen som beforskas snarare än t.ex. skolan som system) - Lärare är subjekt i forskningsansökningarna snarare än objekt. - utlysningen har resulterat i att många värdefulla kontakter mellan forskare och verksamma tagits/initierats (till följd av vårt krav på avtal/avsiktsförklaringar)
17 Sammanfattningsvis Sammanställa relevant forskning kring arbetssätt och metoder i skola och förskola för att erbjuda en samlad bild över hur forskningsläget ser ut. Varje enskild pedagog kan inte själv göra denna omfattande analys Initiera praktiknära forskning som är relevant för verksamma men som idag fattas Kommunicera, tillgängliggöra och sprida relevant forskning så att lärare enkelt kan tillgodogöra sig vetenskaplig kunskap
18 Ett ömsesidigt utbyte! Förhoppningen är att skola och vetenskap ska berika varandra: -institutet vill bidra med vetenskaplig kunskap till skolan - skolans verksamma ger input angående de systematiska översikternas inriktning, genomförande och mottagande - skolans verksamma deltar i att beforska sin egen verksamhet och de frågor som de upplever som relevanta
19 Varför är det viktigt med vetenskaplig grund och samverkan med vetenskapssamhället? Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 tredje stycket skollagen, 2010:800) Bidrar till lärares lärande och professionella utveckling, vilket i sin tur är centralt för elevers lärande OECD:s utvärdering har pekat på att svenska skolor i alltför liten utsträckning samverkan med högre utbildning (OECD 2015: 126) och att svenska lärare i alltför liten utsträckning kommer i kontakt med the latest research evidence on effective teaching and leadership (OECD 2015: 128)
20 Vad betyder det att arbeta på vetenskaplig grund i undervisningen? (1) 1. Att så långt det är möjligt ha vetenskapligt grundade innehållsliga kunskaper om orsakerna till och om lämpliga insatser för att främja barns och elevers utveckling och lärande T.ex. systematiska översikter eller forskningsöversikter att föredra framför enskilda studier 2. Att anlägga ett kritiskt förhållningssätt Leta efter olika perspektiv på samma sak Leta efter kritiken vem kritiserar, vad kritiseras, är denna kritik relevant i mitt sammanhang? Reflektera kring relevans av forskning i den egna kontexten Utveckla kunskaper att själv granska vetenskapliga studier
21 Vad betyder det att arbeta på vetenskaplig grund i undervisningen? (2) 3. Att inte bara kopiera utan använda denna kunskap som ett beslutsunderlag i handlandet där egna kunskaper och erfarenheter vävs samman och där barns och elevers erfarenheter, synpunkter och behov tas med evidensinformerad praktik (Forskningen kan inte ge alla svar! Man måste även vara lyhörda för den kunskap som genererats av t.ex. beprövad erfarenhet och den individuella yrkesskickligheten.) 4. Att utveckla arbetsmetoder där insatsernas effekter på utveckling och lärande följs upp regelbundet
22 Skolledarens roll? Att ha fokus på, driva utvecklingen och ge förutsättningar för detta! Både utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) och Skolinspektionen pekar på att rektorer behöver bli mer drivande i arbetet med att verka för att undervisningen utvecklas generellt, och mer specifikt att undervisningen utvecklas utifrån forskning och beprövad erfarenhet (s. 72)
23 Uppgift inför mötet 1. Hur jobbar ni nu med evidens/vetenskaplig grund? 2. Vilka är de centrala områden ni behöver veta mer om? Vad upplever ni som speciellt svårt när det gäller att skapa en skola på vetenskaplig grund? 3. Har ni några goda/intressanta/belysande exempel från er skola kring att utforma undervisning på vetenskaplig grund? 4. Vilka utmaningar finns i arbetet med att arbete på vetenskaplig grund gällande: organisation, resurser och attityder?
24 Fler frågor att diskutera: TALIS visar på att svenska skolledare lägger ner betydligt mindre tid än skolledare i andra OECD-länder på att skapa förutsättningar för lärares utveckling och lärande. Känner ni igen er i denna bild, och varför tror ni i så fall att det är så? Har Ni kontakt med något universitet/högskola eller annan företrädare för högre utbildning? Varför/varför inte? Vilka hinder har ni mött när ni försökt skapa samarbete eller vilka vinster har ni upplevt av samarbetet? Har ni haft kontakt med skolkonsulter och vilka för- och nackdelar har ni då sett med detta?
Presentation den 25 maj 2016. Skolforskningsinstitutets. verksamhet
Presentation den 25 maj 2016 Skolforskningsinstitutets verksamhet Skolforskningsinstitutets roller Systematiska översikter (sekundärforskning/kunskapsproduktion) Mediering (kunskapsdelning av våra produkter)
Läs merSkolforskningsinstitutet en bro mellan forskning och praktik
Leda Lärande 2016 Skolforskningsinstitutet en bro mellan forskning och praktik Lena Adamson Direktör/Docent i psykologi Linda Ekström, Fil Dr/Projektledare Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet
Läs merSkolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet en bro mellan forskning och praktik Johan Samuelsson Projektledare Johan.samuelsson@skolfi.se Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att
Läs merLena Adamson Direktör/Docent i psykologi. Skolforskningsinstitutet undervisning på vetenskaplig grund
Lena Adamson Direktör/Docent i psykologi Skolforskningsinstitutet undervisning på vetenskaplig grund Idag! Uppdraget! Nuläget! Frågor, synpunkter https://www.youtube.com/watch?v=7vcwn9qrtbs Uppdrag bidra
Läs merSkolforskningsinstitutets forskningsmedel
Skolforskningsinstitutets forskningsmedel 2016 2016-03-07 PROMEMORIA 2016-03-07 Lena Adamson Titel Telefon Email Skolforskningsinstitutets forskningsmedel 2016 Skolans och förskolans verksamma ställs dagligen
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merUtredningen om inrättandet av ett skolforskningsinstitut (U 2014:02)
Utredningen om inrättandet av ett skolforskningsinstitut (U 2014:02) Delrapport lämnad den 13 maj 2014 Uppdrag Institutet ska inrättas fr.o.m. 1 januari 2015 systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat
Läs merSkolforskningsinstitutet
Eva Wallberg Växjökonferensen den 29 januari 2015 Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra
Läs merUndervisning på vetenskaplig grund
Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När
Läs merSkolforskningsinstitutet
Mats Miljand Skolforskningsinstitutet uppgifter och utmaningar Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd
Läs merSkolforskningsinstitutet undervisning på vetenskaplig grund
17-05-19 Skolforskningsinstitutet undervisning på vetenskaplig grund http://www.skolfi.se/ Lena Adamson, docent psykologi/myndighetschef SE Uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda
Läs merIndividanpassad vuxenutbildning. Pontus Wallin, Forskare/projektledare Presentation vid ViS konferens i Linköping den 8-9 april 2019
Individanpassad vuxenutbildning Pontus Wallin, Forskare/projektledare Presentation vid ViS konferens i Linköping den 8-9 april 2019 Skolforskningsinstitutet - En bro mellan skola och vetenskapssamhälle
Läs merVälkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket
Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merSkolforskningsinstitutet
Skolforskningsinstitutet Mats Miljand, utredningssekreterare CUL-konferensen, Stenungsund tisdagen den 4 november 2014 Skolforskningsinstitutets uppdrag bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges
Läs merSkolforskningsinstitutets Försöksverksamhet för prövning av resultat från institutets systematiska översikter omgång 2
2017-11-24 Dnr: Skolfi 2017/69 Lena Adamson Myndighetschef 08-523 29 808 lena.adamson@skolfi.se Skolforskningsinstitutets Försöksverksamhet för prövning av resultat från institutets systematiska översikter
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merSmå barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars
Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merGlappet mellan skolans praktik och forskningen
Lärardagarna Örebro kommun 2017 Glappet mellan skolans praktik och forskningen Charlotta Pettersson, fil. dr., forsknings- och utvecklingssamordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten, lektor Örebro universitet
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning
Läs merVad ryms inom detta? Mats Burström
Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.
Läs merVetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merSammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan
Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över
Läs merLäslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer
Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer Erica Jonvallen projektledare Tove Mejer expert Katarina Linnarsson undervisningsråd Läslyftet Erica Jonvallen projektledare 2015-01-12
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30-12.00 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens
Läs merNyanlända elever i fokus
Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merBRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merForskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson
Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Upplägg 10:30 11:30 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK 11:30 12:30
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merRiktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden
Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3
Läs merPubliceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merUTREDNINGEN OM Praktiknära skolforskning i Samverkan (PiS)
UTREDNINGEN OM Praktiknära skolforskning i Samverkan (PiS) Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet Cecilia Christersson, särskild utredare Ingrid Edmar,
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merKvalitetsarbetet i förskola och skola.
Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen
Läs merSammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3
Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merHuvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer
Huvudmannens ansvar och roll i det systematiska kvalitetsarbetet Utmaningar och framgångsfaktorer carl-henrik.adolfsson@lnu.se Innehåll för samtalet Huvudmannens plats, roll och ansvar i ett snårigt styrningslandskap
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merULFförsöksverksamhet. - uppdrag
ULF-AVTAL ULFförsöksverksamhet - uppdrag Försöksverksamheten syftar till att skapa långsiktigt hållbara strukturer som vilar på tre ben: Forskning - skolverksamhet - lärarutbildning Att planera och genomföra
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Läs merDelprojekt I. Format för kartläggning och sammanställning av forskning i Norden. Magnus Levinsson.
Delprojekt I Format för kartläggning och sammanställning av forskning i Norden Magnus Levinsson Skolforskningsinstitutet en ny myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merLäsförståelse och undervisning om lässtrategier
Sammanfattning Läsförståelse och undervisning om lässtrategier Den här systematiska översikten beskriver vad det samlade vetenskapliga kunskapsläget säger om relationen mellan undervisning om och användning
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merLeda digitalisering 24 november Ale
Leda digitalisering 24 november Ale Program för dagen 13.00 - Nationell strategi för skolan digitalisering (30 min) 13.30 Presentera effektkedjan i lärgrupperna (30 min) 14.00 - Gemensam reflektion (15
Läs merRektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa
Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa Gerby skola 274 elever 21 lärare Ledande forskning och inspirerande pedagoger John Hattie James Nottingham Dylan Wiliam Carol
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs mer2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN
2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda
Läs merFortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT
Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merYttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
Kommunstyrelsen Datum 2018-10-17 Diarienummer 1240/18 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2018/01470/KO Yttrande från gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning -
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat
Läs merBarns möte med naturen. -samarbete mellan Spira förskola och Luleå tekniska universitet
Barns möte med naturen -samarbete mellan Spira förskola och Luleå tekniska universitet Projektet Barns möte med naturen LTU:s Projekt: Examensarbetet och praxisnära, ämnesdidaktisk forskning Syfte: Att
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merBotkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem. Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.
Botkyrka satsar på karriärlärare Inom skola, förskola och fritidshem Kristina Gustafsson Chef Kvalitetsstöd kristina.gustafsson@botkyrka.se Fakta om Botkyrka 87 600 innevånare 22 kommunala grundskolor
Läs merDigital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström
Digital kompetens Lpfö 18 Malin Malmström Reviderad läroplan 29 augusti i år fattade regeringen beslut om en reviderad läroplan för förskolan. 1 juli 2019 börjar den gälla Läroplanen är det styrdokument
Läs merSkolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Läs merKommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015
Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som
Läs merVälkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09
Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merKollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Läs merKommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium
Skolstrategi Skolkontoret 2013-01-25 Kent Norström Revidering 2015-10-31 08-59097445 Dnr SVV/2013:18 kent.norstrom@upplandsvasby.se Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16
För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,
Läs merResultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning
Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merKristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson
rin Skolinspektionen Beslut Kristianstads kommun 2017-12-07 kommun@kristianstad.se Dnr 400-2016:6995 Rektor Annika Persson Annika.persson@kristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Läs merUtvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011
Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000
Läs merVerksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.
Verksamhetsplan version 2 Verksamhetsplanen korrelerar till mål och strategier i Skolplanen. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplanen avser verksamheter som har Kristianstads
Läs merBeslut. Skolinspektionen
Skolinspektionen Beslut Uddevalla kommun kommunen@uddevalla.se Rektor för Sommarhemsskolan F-6 marika.delvret@uddevalla.se 2019-03-19 1 (11) Dnr 400-2017:10221 Beslut efter kvalitetsgranskning av grundskolans
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merSkolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Läs merAktuellt. Vad händer sen?
Aktuellt Vad händer sen? Allmänna råd om betyg och betygssättning Lärares professionella yrkeskunnande Risker med bedömningsmatriser Behoven ska styra, inte systemen Nya webbkurser https://www.skolverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-10-29-nyarad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merBeslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,
Läs merOxledsskolans mål och verksamhetsidé
Oxledsskolans mål och verksamhetsidé 2017-2020 Hur har förslagen tillkommit? Ê 23 januari fick alla lag i uppdrag att visionera att skolan fått utmärkelse för bästa skola Ê Tysta samtal med efterföljande
Läs merFOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem
FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020
Läs merI ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)
I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011) Hur återspeglas statens åtgärder för att lösa brister i styrsystemet?
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merSkolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare
Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
Läs mer