Barnkartor i GIS Västra skolan HT2012 Falu kommun

Transkript

1 Barnkartor i GIS Västra skolan HT2012 Falu kommun Ett samarbete mellan Trafikparaplyet och Västra skolan, Falu kommun samt Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Projektledare: Sofia Möller Skog Juni 2013

2 Sammanfattning Västra skolan är en för höstterminen 2012 återöppnad högstadieskola, som är belägen mitt i centrala Falun. Upptagningsområdet täcker stora delar av Falu tätort och även områden utanför tätorten. Rektor Susanna Walter-Westberg kontaktade inför återöppnandet Thomas Sundin, Trafikparaplyet, då hon såg möjligheter att i tidigt skede påverka barnen att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt. Falu kommun hade då redan haft kontakter med SLU för att diskutera metoden Barnkartor i GIS som ett sätt att arbeta med barns perspektiv i stads- och trafikplanering. Förfrågan från Västra skolan sågs som ett tillfälle att testa metoden. Metoden Barnkartor i GIS är ett verktyg för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön. Metoden har utvecklats av forskarna Ulla Berglund och Kerstin Nordin, vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala. Intervjuerna visade att majoriteten av de elever som intervjuades tog sig på egen hand till skolan. De flesta gick eller cyklade, några åkte buss och bara någon enstaka elev fick skjuts med bil. Därmed kan sägas att delar av målet med att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt redan uppfylls för elever som intervjuats. Det arbete som gjorts efter intervjuerna har koncentrerats på det elever och lärare sett som farligt och otrevligt. De farliga och otrevliga platserna kan delas in i kategorierna mörker och dålig sikt, social otrygghet och trafik. Efter intervjuerna har en del fysiska åtgärder gjorts för att förbättra säkerheten och tryggheten längs skolvägarna. En del åtgärder kommer att genomföras inom en snar framtid. Andra åtgärder saknar än så länge finansiering men finns med i framtida planering. Metoden har klar användbarhet i stads- och trafikplaneringen samt för särintressen för vissa kontor och förvaltningar i Falu kommun. Det är tydligt och åskådligt med digitala kartor. Resultaten blir lättillgängliga i arbetet för berörda förvaltningar och gör det även möjligt med olika analyser av materialet. Om metoden ska användas föreslås arbetet i första hand kopplas till planer där närliggande skolor direkt eller indirekt berörs av nybyggnation eller förändrad miljö kring skolan. Synpunkter och kommentarer som tas in kan då vägas in i de planer som ska genomföras och som har en budget kopplad till planen. Erfarenheterna från detta och andra liknande projekt är att barn och unga visar stort engagemang om de förstår att arbetet är på riktigt och deras synpunkter tas på allvar. Förankring på skolor som berörs av liknande projekt är A och O, liksom förankring inom berörda förvaltningar som ska ta hand om och åtgärda problem och förslag som framkommer i intervjuerna.

3 Barns rätt och barns perspektiv Barn har enligt FN:s barnkonvention rätt till en god uppväxtmiljö, rätt att säga sin åsikt och att bli tagna på allvar i alla frågor som angår dem. Närmiljön där man bor är en sådan fråga. Sveriges kommuner, Trafikverket med flera har lovat att arbeta enligt barnkonventionen. Med barn avses enligt konventionen personer under 18 år. Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn och kräver bland annat kartläggning av barns situation och de faktorer som påverkar deras livsvillkor. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Man ska alltid ta hänsyn till, utreda och redovisa hur barnet påverkas av ett förslag. Artikel 6 gäller principen om barnets rätt till liv och utveckling vilket ställer krav på att man skapar en god miljö för barnet. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Artikel 31 gäller barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation och att fritt delta i det samhällets verksamheter. För att det ska vara möjligt krävs att det finns tillräckligt med utrymme för lek och att den miljö där barn vistas är säker. Barns perspektiv och barnperspektiv är två olika begrepp. Att arbeta med barnperspektiv innebär att vuxna formulerar barnens behov. Att arbeta med barnens perspektiv innebär att barnen tillfrågas och kommer med egna synpunkter. Att ha ett barnperspektiv i planeringen bör vara en självklarhet. Att arbeta med barnens perspektiv är också nödvändigt för att underlaget inte ska begränsas av uttolkarnas personliga erfarenheter, ideologier och kunskaper om barn (Berglund m fl 2009).

4 När man arbetar med barns perspektiv låter man barn själva vara med och påverka. Forskning om barn och miljö har tydligt visat på barns intresse och kompetens när det gäller att aktivt påverka planering och utformning av sin närmiljö. Men det gäller att anpassa processen till barns speciella förutsättningar. Forskning har även visat hur närmiljön, inte minst trafikmiljön, dess kvalitet och säkerhet påverkar barns rörelsefrihet och utveckling (Berglund m fl 2009). Om metoden Barnkartor i GIS Metoden Barnkartor i GIS är ett verktyg för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön. Metoden har utvecklats av forskarna Ulla Berglund och Kerstin Nordin, vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala. Forskningsprojektet som startade 2002 har skett i samverkan med elever och lärare vid skolor i Stockholm och Örbyhus. En metod har utvecklats som bygger på en arbetsgång med åtta steg för säker och etisk insamling av information från elever och lärare. 1. Kontakt med skolan, informationsbrev till lärare. 2. Brev till elever och lärare. 3. Information till elever i klassrummet med en uppgift att rita en mental karta över sin närmiljö. 4. En strukturerad intervju/enkät via en datorapplikation. Eleverna svarar genom att rita på en digital karta och skriva in text. En handledare finns med. 5. Lärarna gör motsvarande övning. 6. Temakartor (en karta/fråga) med alla klassens svar skrivs ut. 7. En eventuell vandring eller fokusgrupp med några elever för fördjupning och förklaring. 8. Återkoppling till lärare och elever som deltagit. Metoden Barnkartor i GIS har tidigare använts i: Täby kommun, Del i projektet "Plats att växa". Drygt 600 barn deltog, från 28 skolor. Syfte: Underlag till översiktsplanen. Västerås stad, Knappt 100 barn från 2 skolor deltog. Syfte: Stadsdelsupprustning och trygghetsprojekt. Örebro stad, Ca 80 barn från 3 skolor deltog. Syfte: Underlag för ÖP och trafikplanering. Hällefors kommun, : Barn från 4 skolor på två orter deltog. Syfte: Skolnedläggning, skolvägsplanering. Intervju/enkät Metoden Barnkartor i GIS är anpassad för barn från ca 10 år och för användning i skolor under skoltid. Deltagande är frivilligt och svaren anonyma. Inga namn eller andra personliga uppgifter lagras i databasen, endast uppgift om kön. Elever Varje elev arbetar individuellt vid datorn, ritar och svarar på frågor själv. Meningen är att varken vuxna eller kompisar ska påverka, utan det enskilda barnets kunskap, synpunkter och intressen ska komma fram. Datainsamlingen sker som ett mellanting mellan enkät och intervju. Frågorna ställs i form av text på dataskärmen, men en handledare finns med som kan svara på frågor och som ofta får veta mer i spontant samtal med eleven än vad eleven registrerar i enkäten.

5 De flesta elever kan orientera sig på kartan. Inte alla, men tillräckligt många för att få ett bra informationsunderlag. Genom att börja med att visa var skolan är och att eleven får leta rätt på var han/hon bor så visar erfarenhet att många barn i åldern år har goda möjligheter att orientera sig på kartan. Lärare Lärarna deltar också i arbetet. De ritar och skriver om hur skolan använder miljön. Det är viktigt att de platser och vägar som skolan använder kommer med. Det är något som planerare på kommunen ofta inte känner till. Dessutom har till exempel trafiksäkerheten stor betydelse för vart skolklasser kan ta sig på egen hand. Resultat och analys Metoden ger ett rikt material, som är användbart om man vill ha information om enskilda platser i stadsdelen. Om man vill ha överblick och kunna utvinna mer information ur material måste man göra olika typer av analyser. För närvarande pågår arbetet med att utveckla sista delen i metoden - hur det insamlade materialet kan analyseras för att på bästa sätt förmedla barns och lärares kunskaper till dem som arbetar med stads- och parkplanering. En viktig tanke med metoden är att det ska vara enkelt att arbeta med den. Allt ska göras på ett säkert sätt men inte ta onödigt lång tid. Att vi arbetar med kartor på datorn gör det lättare för t ex planerarna i kommunen att komma åt det barnen redovisat. På så sätt blir resultatet mer använt, och barnens inflytande kan öka. Arbetsgången är ständigt föremål för justeringar och anpassning till de förhållanden som råder i varje enskilt projekt.

6 Projekt Barnkartor i GIS Västra skolan Bakgrund Västra skolan är en för höstterminen 2012 återöppnad högstadieskola, som är belägen mitt i centrala Falun. Upptagningsområdet täcker stora delar av Falu tätort och även områden utanför tätorten. Rektor Susanna Walter-Westberg kontaktade inför återöppnandet Thomas Sundin, Trafikparaplyet, då hon såg möjligheter att i tidigt skede påverka barnen att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt. Falu kommun hade då redan haft kontakter med SLU för att diskutera metoden Barnkartor i GIS som ett sätt att arbeta med barns perspektiv i stads- och trafikplanering. Förfrågan från Västra skolan sågs som ett tillfälle att testa metoden. Projektet på Västra skolan ligger i linje med flera mål i Falu kommuns hållbarhetsprogram miljöprogrammet, folkhälsoprogrammet och tillväxtprogrammet. Delaktighet och inflytande är t ex en central del i folkhälsoprogrammet och stöds även av arbetet i Falu demokratikommun. Nämnas kan även t ex miljöprogrammet, där skolförvaltningen på sitt bord har åtgärden Kartlägga förskole- och skolgårdars kvalité ur ett pedagogiskt och hälsofrämjande perspektiv enligt aktuella forskningsrön för att fastställa en miniminivå. Enligt Skolpolitiskt program för Falu kommun är ett av de övergripande målen att Lärandemiljön i Falu kommuns skolverksamheter (avseende förskolegårdar och skolgårdar) skall ses över i syfte att även där stärka den pedagogiska skolverksamheten. Enligt nuvarande läroplan ska området trafik integreras i olika ämnen. Eleverna ska bland annat få möjlighet att lösa problem och samverka med andra i samhället. Projektets mål Projektets målsättning var: 1. Att få eleverna på Västra skolan att ta sig till skolan på ett säkert, miljövänligt och hälsofrämjande sätt. Som ett led i detta behövs en kartläggning av barnens skolvägar göras och möjlighet till förbättringar ses över. 2. Att testa metoden Barnkartor i GIS för att se om den är användbar i stads- och trafikplaneringen i Falu kommun. Barnens utemiljö både under skoltid och under fritid kartläggs för att utifrån elevernas svar analysera vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. 3. Att vara en del i arbetet med Falu cykelkommun, där barn och ungas perspektiv på trafikmiljöer kan tas tillvara. Falu cykelkommun är ett femårigt projekt som syftar till att fördubbla cyklandet i Falun. 4. Att få fram ett statistiskt godtagbart resultat. För att nå detta sattes en miniminivå på minst 40 elevintervjuer och fem lärarintervjuer. 5. Att eleverna ska se ett resultat av sitt deltagande i projektet i form av förändringar/förbättringar i sin utemiljö. Projektorganisation Projektledare och projektadministratör var Sofia Möller Skog, miljöförvaltningen, Falu kommun. Sofia var även handledare vid intervjuerna med elever och lärare tillsammans med Jens Ståbi, trafik- och stadsmiljöenheten, Falu kommun. I projektgruppen har även Thomas

7 Sundin, processledare inom Trafikparaplyet deltagit. Alla tre arbetar inom Trafikparaplyet som är Falu kommuns förvaltningsövergripande arbete för hållbar trafik. I metoden uttrycks tydligt att handledarna bör genomgå utbildning inför intervjumomentet för att det ska utföras på ett etiskt riktigt sätt. Handledarna i detta projekt hade erfarenhet av både undervisning och arbete med barn, vilket av SLU bedömdes räcka för ett gott handledarskap. Kerstin Nordin och Ulla Berglund som utarbetat metoden Barnkartor i GIS har varit kontaktpersoner på SLU. Kerstin har varit huvudansvarig och gjort analyserna av kartorna. GIS-applikationen tillhandahölls av Decerno. Vid projektets uppstart förankrades projektet vid de förvaltningar inom Falu kommun som direkt eller indirekt berörs av resultaten och arbetet vidare. En referensgrupp bildades med kontaktpersoner från de berörda förvaltningarna. Varje förvaltning tillfrågades om de hade något särintresse och ville lägga till någon fråga till enkäten, men ingen uttryckte en sådan önskan. De berörda förvaltningarna och kontaktpersonerna var: Kommunfastigheter Clas Murmester, markförvaltare Miljöförvaltningen Thomas Sundin, miljöstrateg och processledare inom Trafikparaplyet Lena Melander, verksamhetsledare miljö & folkhälsa Andreas Jansson, blivande projektledare Falu cykelkommun from Skolförvaltningen Susanna Walter-Westberg, rektor, Västra skolan Jonatan Block, skolchef Gittan Matsson, miljösamordnare inom skolan, projektledare skolgårdsprojektet och kartläggning av skolors närnaturområden Socialförvaltningen Ylva Renström, sektionschef Stadsbyggnadskontoret Anna Perols, planchef Mathias Westin, trafikplanerare Trafik- och fritidsförvaltningen Alexander Norling, enhetschef, trafik- & stadsmiljöenheten Johannah Rönnkvist, parkingenjör, trafik- & stadsmiljöenheten Jens Ståbi, trafikhandläggare, trafik- & stadsmiljöenheten Parallella samarbetsprojekt med SLU Samtidigt som projekt Barnkartor i GIS - Västra skolan genomfördes, pågick även två andra projekt, skolgårdsprojektet och kartläggning av skolors närnaturområden, inom Falu kommun tillsammans med SLU. Skolgårdsprojektet syftar till att kartlägga skolgårdar ur ett pedagogiskt & hälsofrämjande perspektiv och skolornas närnaturområden kartläggs för att läggas in i kommunens GIS-program. Projektledare för de båda projekten är Gittan Matsson, miljösamordnare inom skolan. Projekten beräknas pågå åren

8 Metod och genomförande Upplägget av projektet på Västra skolan har till stor del följt de steg i metoden som förespråkas av SLU. Som en uppstart på projektet hölls en videokonferens med SLU. Projektledare Sofia Möller Skog och Gittan Matsson, träffade via videolänk Kerstin Nordin, Ulla Berglund och Petter Åkerblom, SLU. Metod, upplägg och eventuella samarbeten mellan de olika projekten diskuterades. 1. Kontakt med skolan Information om projektet hölls av projektledaren vid ett skolsamråd på Västra skolan den 12 september. På plats fanns rektor och föräldrarepresentanter från huvudparten av skolans klasser. De närvarande informerades om projektet och hade möjlighet att ställa frågor. Två klasser valdes av skolans rektor ut för deltagande, klass 7C och 7E. Valet att arbeta med 7:or (13-14-åringar) gjordes för att stats- och trafikplanering är ett långsiktigt arbete och ett av målen med projektet var att eleverna ska se resultat av sin medverkan. Vid projektets början var rektor Susanna Walter-Westberg skolans kontaktperson, men inför intervjuerna tog biträdande rektor Krister Wiklund över den rollen. Projektet försenades i denna fas då arbetet inte förankrats på skolan när det var dags att enligt planeringen göra klassbesök och intervjuer. Det ledde till merarbete med ny schemaläggning, omfördelning av andra arbetsuppgifter för de inblandade, och möjligen frustration även hos lärarna som inte var förberedda på arbetet. 2. Brev till föräldrar/elever och lärare Ett brev skickades hem till alla elever och föräldrar med information om projektets syfte, elevernas förväntade arbetsinsats och möjlighet att avstå från att bli intervjuade. Ett brev skickades till skolans biträdande rektor för vidarebefordran till de lärare som på något sätt berördes av projektet. Några av lärarna skulle bli intervjuade och några lärare påverkades genom att eleverna skulle gå från deras lektioner för intervjuer. 3. Informationsträff med elever Projektledaren träffade den 8 oktober klasserna under vardera 45 minuter. Eleverna fick information om projektet. Därefter ombads eleverna sätta på sig kartögon och rita en mental karta över sin skolväg eller delar av sin närmiljö. En mental karta kan beskrivas som den bild man har i huvudet över en plats, och övningen är tänkt att fungera som en förberedelse för att få igång tankarna inför intervjutillfället. Eleverna fick välja på att rita hela eller delar av skolvägen, favoritplatser och farliga/otrevliga platser. De flesta elever tog sig an uppgiften och resultaten skiftade från enkelt skissade skolvägar till mer avancerade kartor med mycket information. Den informella informationen från dessa träffar har tagits med i analyser och slutsatser som komplement till resultaten från intervjuerna.

9 Exempel på mentala kartor 4. Intervjuer med elever Intervjuerna ägde rum den oktober på Västra skolan. Projektets två handledare satt i samma rum vid varsin dator för att handleda en elev individuellt åt gången. Handledarna hade i projektet hjälp av en tredje person som såg till att eleverna kom till intervjuerna. Eleverna får handledning under intervjuerna Vid intervjuerna fick varje elev först en kort muntlig introduktion till de ritverktyg som skulle användas i datorprogrammet. Sedan ritade de i den digitala kartan in var de bor, vägar, samt platser och områden de använder. De fick även möjlighet att lämna förslag till förbättringar i utemiljön. Varje elev fick den handledning han eller hon behövde. Vissa elever behövde mycket handledning medan andra var näst intill självgående. Frågor elever: 1. Var bor du? 2. Vilka vägar använder du till skolan? 3. Vilka vägar använder du på fritiden?

10 4. Vilka platser brukar du vara på utomhus? 5. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 6. Har du en favoritplats utomhus? 7. Förslag på förbättringar i utemiljön? Till varje fråga hörde dialogrutor där eleverna kunde fylla i information och kommentarer till hur vägarna och de olika platserna används, se exempel nedan. Här skilde det sig åt hur mycket eleverna ville berätta. Fråga1. Var bor du? Fråga 2. Vilka vägar använder du till skolan?

11 Fråga 3. Vilka vägar använder du på fritiden? Fråga 5. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? Fråga 6. Har du en favoritplats utomhus?

12 För att få ut så mycket information som möjligt av intervjuerna förtydligade handledarna frågorna genom att be eleverna tänka igenom platser både på skolgården/utanför skolan, dagtid/kvällstid samt sommar/vinter. Handledarna hade vid intervjuerna hjälp av en tredje person som såg till att eleverna kom till intervjuerna. Detta visade sig vara avgörande för det höga deltagarantalet och att få intervjuerna att flyta på trots att de tog mycket längre tid än väntat, i genomsnitt ca 30 minuter i stället för 15 minuter enligt SLU:s Guide till Barnkartor i GIS. Några elever var tveksamma till att delta, med argumentet orkar inte. De flesta valde dock efter uppmuntran att delta, utan att för den skull bli tvingade. Att intervjuerna tog längre tid än i andra projekt som arbetat enligt metoden antas bero på flera faktorer: Upptagningsområdet för skolan är stort och många av eleverna tar sig långa sträckor både till skolan och på fritiden på egen hand, främst med cykel. Det gör att både skolvägar och fritidsvägar tog lång tid att rita in. Det var även ett högt antal områden där eleverna brukar vara jämföra med tidigare enkäter. Den webbaserade lösningen för enkäten var inte så driftsäker som den utlovats vara. Under första dagens intervjuer hände det för flera elever att enkäten avbröts och de fick börja om från början med att rita in främst skolvägar och fritidsvägar. Det tog tid att börja om och många elever var ambitiösa och ville svara noggrant. Även under andra dagens intervjuer fungerade tekniken otillfredsställande med några avbrott som ledde till att eleverna fick börja om. Eleverna var äldre än i de flesta andra projekt som genomförts i andra kommuner, vilket medför att de tar sig längre sträckor på egen hand. Handledarna valde att låta intervjuerna ta den tid som behövdes för att varje elev skulle känna sig nöjd med deltagandet. Det gjorde att intervjuerna kom att vara under tre dagar istället för två som beräknat. Många svar från få elever i Falun. Handledarnas roll Handledarna som genomförde intervjuerna har god lokalkännedom vilket i hög grad bidrar till att elevernas svar blir exakt markerade. Det gör även att handledarna har större kunskap om vad svaren innebär, utöver de ord som används i svaren.

13 Handledarna kände att eleverna hade förtroende för dem och att eleverna därför kände trygghet i intervjusituationen. Det kan ha bidragit till att eleverna delade med sig av sina tankar och erfarenheter på ett så uttömmande sätt. 5. Intervjuer med lärare Intervjuerna med lärare gjordes samma datum och på samma sätt som med eleverna. Även de satt individuellt med handledare och svarade på frågor, som dock skilde sig en del från elevernas frågor. Frågor lärare: 1. Vilka områden utomhus använder skolan? 2. Vilka vägar används under skoltid? 3. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 4. Har skolan några favoritplatser utomhus? 5. Förslag på förbättringar i utemiljön? Lärarfrågorna var liksom elevfrågorna tänkta att kompletteras med uppmaning att för varje fråga tänka på skolgården/utanför skolan och sommar/vinter. Eftersom inte alla lärare hade kännedom om omgivningarna fick handledarna under intervjuerna anpassa fördjupningen av frågorna efter den som blev intervjuad. 6. Temakartor Temakartor gjordes till ansvariga personer på olika förvaltningar för att underlätta arbetet med respektive persons åtgärder. Kartor gjordes även till elever och lärare för den återkoppling de fick. De kartor elever och lärare fick var schematiska och innehöll ingen information som kunde kopplas till enskilda elever/lärare. Skolvägar, fritidsvägar och favoritplatser

14 Farliga/otrevliga platser och förslag Fokus skolområdet 7. Vandring med elever Någon vandring med elever gjordes inte under projekttiden.

15 8. Återkoppling till lärare och elever Kort efter intervjuerna i oktober 2012 delades cykellysen ut till elever på Västra skolan som ett tack för skolans medverkan i projektet. Alla elever som ville fick lysen fastmonterade på cyklarna för höjd trafiksäkerhet. Den 22 maj 2013 fick eleverna i klasserna återkoppling på ett informationsmöte i skolan. De fick ett brev med information om vad som hänt efter intervjuerna och beskrivning av åtgärder som genomförts eller ska genomföras. De fick även resultatkartor som visade delar av båda klassernas samt lärarnas vägar, punkter och förslag på åtgärder. Informationsmöte Utöver de nämnda punkterna ovan hölls den 12 december ett informationsmöte om projektet, för att informera om projektet och diskutera hur resultaten kan användas i stads- och trafikplaneringen inom Falu kommun. Till mötet var kontaktpersonerna från de olika berörda förvaltningarna inbjudna. Kerstin Nordin, SLU berättade om metoden Barnkartor i GIS och presenterade sedan resultaten för Västra skolan tillsammans med Sofia Möller Skog och Jens Ståbi. Gittan Mattson berättade om bakgrunden och sambanden mellan de olika samarbetsprojekten som pågått parallellt med SLU. Efter mötet samlades en mindre grupp för att gå igenom och ge elevernas och lärarnas kommentarer till ansvariga personer inom Falu kommun för åtgärder. Arbetet har koncentrerats på det elever och lärare sett som farligt och otrevligt, se bilaga 1. Resultat enkätsvar Elevsvar allmänt Resultatkartorna visar vägar och områden både inom och utanför Falun, men de flesta vägar och markeringar är koncentrerade till tätorten. Enligt information från Västra skolan bodde eleverna inom Falu tätort, vilket under intervjuerna visade sig vara fel. Några av eleverna bor utanför tätorten. Det medförde att en handfull elever inte kunde markera sina vägar och områden kring bostaden då den låg utanför kartutsnittet. Fokus i projektet var att titta närmare på tätorten och främst området närmast skolan men det var även tänkt att ge alla elever lika förutsättningar. Enskilda elever arbetade med olika noggrannhet vilket visar sig i resultatkartorna. Vissa elever var väldigt noggranna och zoomade in kartan för att göra sina markeringar. Andra elever arbetade mer översiktligt utan att zooma så mycket. Det gör att en viss spridning finns i markeringarna även om det är samma väg eller område som avses. Eftersom antalet personer som intervjuats inte är så stort, bör inte för långtgående slutsatser av resultaten dras. Dock kan sägas att en punkt som markerats av bara en person kan vara lika viktig att åtgärda som en punkt som markerats av många personer. Kommentarerna till de markerade punkterna och områdena är därför viktiga att analysera. Elevernas vägar Av den informella informationen som framkom under intervjuerna kan nämnas insynen i hur olika stora närområden eleverna har. En del av eleverna rör sig i vardagen över stora delar av Falu tätort (7-8 km enkel väg), medan andra har ett mycket begränsat område (1-2 km enkel väg) de rör sig inom. Elevernas områden och favoritplatser Elevernas favoritplatser var skejtparken, Kopparvallen (fotbollsplaner), stadskärnan med butiker, Källvikens slalombacke men även kring det egna hemmet.

16 Farliga och otrevliga platser De farliga och otrevliga platserna kan delas in i kategorierna mörker och dålig sikt, social otrygghet och trafik. Förbättringsförslag Kommentarerna kring förbättringsförslag är oftast kopplade till de punkter som markerats som farliga och otrevliga platser. Mest rör det önskemål om bättre belysning, om röjning/gallring och bättre trafiksäkerhet. Lärarsvar Eftersom Västra skolan är nyöppnad som högstadieskola har inte alla lärare kännedom om skolans omgivningar. De hade inte heller under höstterminen hunnit vara ute i så stor utsträckning med eleverna. Skolans studievägledare hade dock arbetat på skolan förra gången det var högstadium där. Han använde sig därför av erfarenheterna från den tiden när han genomförde enkäten. En av skolans idrottslärare var med och denne hade redan en hel del erfarenheter om vilka områden som användes och skulle komma att användas i idrottsundervisningen. Måluppfyllelse med kommentarer 1. Att få eleverna på Västra skolan att ta sig till skolan på ett säkert, miljövänligt och hälsofrämjande sätt. För det behövs en kartläggning av barnens skolvägar göras och möjlighet till förbättringar ses över. Intervjuerna visade att majoriteten av de elever som intervjuades tog sig på egen hand till skolan. De flesta gick eller cyklade, några åkte buss och bara någon enstaka elev fick skjuts med bil. Därmed kan sägas att delar av målet med att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt redan uppfylls för elever som intervjuats. Efter intervjuerna har en del fysiska åtgärder gjorts för att förbättra säkerheten och tryggheten längs skolvägarna. En del åtgärder kommer att genomföras inom en snar framtid. Andra åtgärder saknar än så länge finansiering men finns med i framtida planering, se vidare under Genomförda och planerade åtgärder. Att arbeta med beteendepåverkan som skulle kunna få fler att gå och cykla till skolan har inte rymts i projektet. Det ansvaret bör skolan ta. Skolan bör även bli bättre på att få både lärare och elever att välja säkra vägar till undervisning i idrott och för studiebesök m m. Det har under projektet framkommit att lärare och elever t ex inte använder de tunnlar som finns när de ska till Falu gruva, utan tar sig över den hårt trafikerade Hanröleden, i närheten av Gruvrondellen. 2. Att testa metoden Barnkartor i GIS för att se om den är användbar i stads- och trafikplaneringen i Falu kommun. Barnens utemiljö både under skoltid och fritid kartläggs för att utifrån elevernas svar analysera vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. Metoden har klar användbarhet i stads- och trafikplaneringen samt för särintressen för vissa kontor och förvaltningar i Falu kommun. Det är tydligt och åskådligt med digitala kartor. Resultaten blir lättillgängliga i arbetet för berörda förvaltningar och gör det även möjligt med olika analyser av materialet. Ett problem kan vara att få ansvariga personer på olika förvaltningar att känna intresse för elevernas synpunkter och att ta dem på samma allvar som andra inkommande synpunkter. Under detta projekt har dock detta fungerat relativt bra, men vissa ansvarsområden är lämnade

17 helt utan åtgärd för att ingen återkoppling kunnat fås, trots påminnelser. Ett sätt att lösa detta skulle kunna vara att intervjuhandledning sköts av representanter från flera berörda förvaltningar så att fler känner att de äger resultatet. Ett annat problem, som också visade sig under projektet, är att skolan lätt kan lämna över ett problem till andra att lösa. När rektorn kontaktade Trafikparaplyet var det övergripande målet att eleverna skulle gå och cykla till skolan. Inget arbete med beteendepåverkan eller policy kring hur eleverna t ex tar sig till och från idrottsundervisning vid gruvan har gjorts. Om fler projekt ska genomföras med denna metod föreslås att skolan har ett parallellt ansvar att aktivt jobba för ökad medvetenhet och beteendepåverkan kring trafiksäkerhet. Eleverna på Västra skolan bor utspritt vilket gör att synpunkterna som kommit in är spridda över stora delar av stan men även utanför tätorten. Vid liknande projekt framöver kan arbetet med fördel koncentreras kring skolors närområden och intervjuerna styras efter det. Det kan vara intressant att veta mer om barns och ungas hemområden också men om man inte tänker ta hand om resultaten och åtgärda problem där bör man heller inte fråga efter information. Det är svårt att säga om tidsåtgången för projektet står i relation till nyttan. Nu när metoden testats finns identifierade intressenter inom kommunens förvaltningar och en utarbetad arbetsgång. Det gör att arbetet nästa gång kommer att gå lättare även om intervjutillfällena fortfarande är personalintensiva. Med bra handledare och enskilda intervjuer visade det sig i projektet att eleverna lämnade mycket information. Det kan vara svårare att göra för enskilda elever om de arbetar i grupp i klassrummet och påverkas av varandra. Det skulle förstås gå att be eleverna rita och beskriva på papperskartor i klassrummet, men efterarbetet tar då mycket längre tid om man ändå vill att resultaten ska in i kommunens GIS-system. 3. Att vara en del i arbetet med Falu cykelkommun, där barn och ungas perspektiv på trafikmiljöer kan tas tillvara. Flera av elevernas och lärarnas synpunkter som rör trafiksäkerhet har tagits med i Falu kommuns cykelplan som tas fram i samverkan med Falu cykelkommun. Projektet på Västra skolan är integrerat i arbetet med Falu cykelkommun, men huruvida metoden ska användas som arbetssätt måste diskuteras vidare i projektgruppen för Falu cykelkommun. Om metoden ska användas kan den vara mest lämpad då det är nya planer på gång där närliggande skolor direkt eller indirekt berörs av nybyggnation eller förändrad miljö kring skolan. Synpunkter och kommentarer som tas in kan då vägas in i de planer som ska genomföras och som har en budget kopplad till planen. Till det projekt som genomförts på Västra skolan fanns ingen budget kopplad, vilket medfört att inga större ombyggnationer av t ex trafikfarliga miljöer med säkerhet kommer att genomföras. 4. Att få fram ett statistiskt godtagbart resultat. För att nå detta sattes en miniminivå på minst 40 elevintervjuer och fem lärarintervjuer. Projektet nådde målet att få ett statistiskt godtagbart resultat då antal personer som intervjuades var 41 elever och 6 lärare. Totalt går 45 elever i klass 7C och 7E. Vid intervjutillfällena var det två elever som inte ville medverka och två elever som inte var närvarande. Totalt deltog 91 % av de tillfrågade eleverna. Elevantalet var dock för litet för att statistiskt studera materialet i nedbruten form utifrån andra parametrar som t ex bostadsområden, färdsätt etc. Antal lärare som intervjuades var beroende av hur många som kunde delta de aktuella dagarna.

18 5. Att eleverna ska se ett resultat av sitt deltagande i projektet i form av förändringar/förbättringar i sin utemiljö. Arbetet som gjorts efter intervjuerna, koncentrerades till de platser som upplevdes som farliga/otrevliga. En del förändringar/förbättringar har genomförts och andra planeras att genomföras. Följande åtgärdslista fick elever och lärare som intervjuats ta del av vid återkoppling till skolan. Genomförda och planerade åtgärder Belysning skejtparken Belysning ska sättas upp i skejtparken under Falu Energi & Vatten (FEV) som har tagit över ansvaret för belysningen i Falun åtgärdar det, enligt pressmeddelande den 11 april. Belysning gång-/cykelväg ovanför skejtparken Ny plan är på gång för DD (DalaDemokraten)-tomten. När planen är godkänd ska belysningen åtgärdas. Belysning Myntgatan, vid Gruvgatan (utanför Må Bättre) FEV tittar på det senare i år. Belysning tunnlar Alla tunnlar i Falun ska få ny belysning under Arbetet är redan igång. Det kommer att sättas upp LED-lampor med starkare ljus än tidigare belysning. Mörka vägar och stråk Längs mörka sträckor kommer belysningen ses över. Arbetet med att se över om det behöver röjas eller gallras för att öka tryggheten är igång. Längs vissa vägar är belysningen redan framröjd. Dålig sikt i vägkorsningar I vägkorsningar där det är dålig sikt, t ex på Elsborg, kommer inga speglar sättas upp. Speglar kan göra att bilister och cyklister håller en högre hastighet vilket kan öka olycksrisken. Där privata husägare har stora buskar som skymmer sikten läggs en lapp i brevlådan där ägaren uppmanas att klippa buskaget så att sikten förbättras. Social otrygghet De svar som handlar om otrygghet som beror på obehagliga/farliga människor eller hundar har lämnats till socialförvaltningen. Gruvgatan Under byggnationen av resecentrum som startar under 2013 förväntas trafiken på Gruvgatan minska eftersom delar av centrum kommer att stängas av. Antal fordon på Gruvgatan förväntas bli mindre än hälften av vad det är idag. Det kommer att göra det enklare att ta sig över Gruvgatan på ett säkert sätt. När resecentrum är klart ska Gruvgatan m fl gator fungera som stadsgator i stället för genomfartsväg som nu. Hela Gruvgatan ska ses över så därför sker inga större åtgärder nu. Trafikljuset vid cirkulationen på Gruvgatan vid Västra skolan ses över och kommer möjligtvis att tas bort, då det är dåligt placerat och kan ge en falsk trygghet för gående. Det tar lång tid från det man tryckt på knappen till det blir grönt för gående. Det kan komma att ersättas av

19 blinkande skyltar som uppmärksammar bilister på att gående är på väg att korsa vägen, men det är än så länge oklart p g a tveksamheter kring om blinkande skyltar är lagenligt. Gamla Gruvgatan, vid korsningen Ornäsgatan, ses över i samband med Gruvgatan för att se om det går att förbättra trafiksäkerheten för cyklister. Cykelplanen En cykelplan är på gång att tas fram för Falu kommun. I planen tas det fram förslag för vilka cykelstråk som behöver byggas eller förbättras. Flera av de kommentarer som rör området runt Västra skolan tas med i cykelplanen, liksom kommentarer om korsningar på Svärdsjögatan. Bilar runt skolgården Ansvariga på kommunfastigheter har inte återkopplat om hur de tänker kring sina bilar och hur de kör kring skolan under skoltid. Transporter till skolan under skoltid får skolans representanter ta ansvar för att åtgärda. Trafik till skejtparken Stenar är utlagda som ska hindra bilar från att köra in till skejtparken. Gångpassager/övergångsställen Övergångsställen ska vara skyltade, men gångpassager (utan vita streck) är inte skyltade. Övergångsställen kan ge en falsk trygghet då gående ofta inte ser sig för lika noga innan de går över. För trafiksäkerheten är gångpassager bättre. Tiskbergsvägen Vecka görs spåromläggning och asfaltering av järnvägsövergången. Efter det ses beläggningen på Tiskbergsvägen över. Belysningen längs vägen är framröjd vintern 2012/2013. Hastighetsövervakning Polisen har fått uppgifter om de sträckor där trafiken upplevs ha för hög hastighet. Transport till aktiviteter under skoltid Skolan bör ta ansvar för att eleverna tar sig till idrottslektioner och studiebesök mm på ett trafiksäkert sätt och pedagoger bör föregå med gott exempel. T ex bör tunnlarna alltid användas när elever ska till och från gruvområdet. Slutord Metoden Barnkartor i GIS har klar användbarhet för användning i stads- och trafikplaneringen i Falu kommun. Det är tydligt och åskådligt med digitala kartor. Resultaten blir lättillgängliga i arbetet för berörda förvaltningar och gör det även möjligt med olika analyser av materialet. Om metoden ska användas föreslås arbetet i första hand kopplas till planer där närliggande skolor direkt eller indirekt berörs av nybyggnation eller förändrad miljö kring skolan. Synpunkter och kommentarer som tas in kan då vägas in i de planer som ska genomföras och som har en budget kopplad till planen. Erfarenheterna från detta och andra liknande projekt är att barn och unga visar stort engagemang om de förstår att arbetet är på riktigt och deras synpunkter tas på allvar.

20 Förankring på skolor som berörs av liknande projekt är A och O. Det måste finnas ett genuint engagemang från rektor och lärare, så arbetet inte upplevs inkräkta på ordinarie verksamhet utan istället tillför både lärare och elever en positiv upplevelse. Även förankring inom berörda förvaltningar som ska ta hand om och åtgärda problem som framkommer i intervjuerna är mycket viktig. När projekt enligt metoden ska genomföras föreslås att intervjuhandledning sköts av representanter från flera berörda förvaltningar så att fler känner att de äger resultatet. Referenser Berglund, U., Nordin, K & Eriksson, M Barnkartor i GIS och trafiksäkerhet. Ett forskningsprojekt i samarbete med Örbyhus skola. Rapporter Institutionen för stad och land nr 1/2009 Berglund, U., Nordin, K & Eriksson, M Guide till Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Rapporter Institutionen för stad och land 1/2010 Tekniska kontoret, Täby kommun Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer. Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret Barnkartor i GIS hemsida: Falu kommuns arbete med hållbar trafik: Falun.se/hejtrafikant Kartorna i rapporten är producerade i ArcGIS 9. Samtliga kartunderlag är reproducerade med tillstånd av Lantmäteriet: Lantmäteriverket Ur GSD - Gröna kartan, dnr Samtliga foton har tagits av Sofia Möller Skog och Susanna Mårtensson, Falu kommun. Bakgrundskarta GSD Fastighet Lantmäteriet, ärende nr i2012/901

21 Bilaga 1 ELEV FARLIG - åtgärdslista Kommentar från enkätsvar Ansvar Åtgärdsförslag Aktuell åtgärdsstatus maj finns inget övergångsställe ToF Ingen åtgärd Ingen åtgärd, gångpassage så ingen skyltning görs Det finns nästan inga gatlycktor 2 så det blir väldigt mörkt. ToF Gallring Ses över, möjlig röjning 3 Otäckt med mörker och gropiga stigar ToF Gallring (ingen belysningsåtgärd) Ingen åtgärd Se över korsningen och även trafikljuset ev Gruvgatan ses över framöver, blir 4 Mycket trafik ToF borttagning stadsgata 5 buske ivägen, dålig sikt ToF Kolla sikt, lapp i lådan Mellanvägen Daglösvägen Står på åtgärdslistan 6 Mycke bilar som kör fort SBK Tas i cykelplanen, skriva skola i backen Hyttgatan- Gruvgatan Hyttgatan- Stigaregatan Förslag finns på gång-/cykelväg mellan Stigaregatan och Gruvgatan 7 Kommentaren borttagen Soc Soc fått del av uppgifterna finns inga lampor,rullgrus lätt att 8 ramla ToF Gallring Finns lampor, men röjning ses över 9 Det sitter berusade människor och röker när man hat tex idrott eller är i skateparken. Skolan Skolans Skolans ansvar 10 Många som kör fort fast det är barn som går/cyklar hem ToF Ingen åtgärd Ingen åtgärd 11 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna väldigt mörk på kvällen, dåligt 12 med lyktstolpar. KFA Möjlig gallring Möjlig gallring 13 dålig belysning ToF Se över tunnlarna Belysningen byts i alla Faluns tunnlar 14 bucklig väg ToF Se över asfalteringen V görs spåromläggning och nyasfaltering av järnvägsövergången. Sen ses asfalteringen på Tiskbergsvägen över. 15 mörk och inte så mycke personer ToF Gallring Finns lampor, men röjning ses över 16 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna hela lsträckan läskigt (delar av 17 kommentaren borttagen) KFA Möjlig gallring Möjlig gallring 18 Dålig sikt ingen åtgärd ingen åtgärd 19 Kommentaren borttagen ingen åtgärd ingen åtgärd 20 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna 21 strömt Ingen åtgärd Ingen åtgärd 22 Ingen belysning på kvällarna ToF Belysning FEV sätter upp belysning mörkt och läskigt ToF Gallring och belysning Möjlig röjning 23 mörkt och läskigt ToF Gallring och belysning Ingen åtgärd, välj andra vägar 25 dåligt belyst ToF Koll belysning, röjning KFA? Belysning framröjd vinter 2012/ Dålig sikt ToF Koll buskage, lapp i lådan Står på åtgärdslistan utfart från fastighet, dålig sikt, 27 farligt ToF Ingen åtgärd, inte prioriterat Ingen åtgärd, inte prioriterat 28 Kommentaren borttagen Ingen åtgärd Ingen åtgärd 29 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna 30 Parkväg inga lampor ToF Ingen åtgärd, inte prioriterat Ingen åtgärd, inte prioriterat 31 mörkt och läskigt ToF Gallring Ingen åtgärd finns ingen gångväg så det är ganska obehaglit när det kommer 32 bilar ToF Se över möjligheter Se över möjligheter Läggs in i cykelplanen, tas med i 33 fins inget övergångsställe SBK Cykelplan tänket kring huvudcykelnät. 34 Ingen gång bana ToF Inget prioriterat, finns alternativ väg Inget prioriterat, finns alternativ väg Det finns nästan inga 35 övergångsställen. SBK Cykelplan Läggs möjligtvis in i cykelplanen ELEV FARLIG - åtgärdslista Läggs in i cykelplanen, mål att när en bil kör fram mot cykelbanan SBk Cykelplan cyklister ska ha företräde längs Svärdsjögatan. mörkt på grusvägen igenom skogen (inga lampor) ToF Gallring Finns lampor, men röjning ses över

22 38 Mycket trafik SBK Cykelplan Läggs in i cykelplanen, finns med i huvudstråkstänket. 39 det är fär mörkt längs vägen Trafikverket Trafikverket Trafikverket 40 fiskmåsar då dom skräpar ner Miljö Ingen skyddsjakt, funktionsupphandling städning Inte kommunalt bad längre, därför ingen skyddsjakt. Regelbunden städning. lång omväg till närmaste Ingen åtgärd, skolan tunnlar 41 övergångställe, tunnel Skolan övergångsställe Skolans ansvar 42 dålig belysning ToF FEV FEV sätter upp belysning 2013 det finns träsk och skog som på 43 natten blir obehagliga. ToF Gallring Belysning framröjd vinter 2012/ Man ser inte bilarna som kommer i full fart på gamla gruvgatan när man ska gå över vägen till skolan ToF Se över passagen Ingen åtgärd nu. Gruvgatan ses över framöver, blir stadsgata Läggs in i cykelplanen, mål att cyklister ska ha företräde längs 45 alla utfarter är farliga SBK Cykelplan Svärdsjögatan. 46 mörkt och stilla ToF Gallring Ingen åtgärd Det finns övergångsställe men Kolla om det inte finns ngn Gångpassage, inget övergångsställe - 47 ingen skylt så bilarna stanar inte ToF skylt därför inte skyltat 48 dålig belysning ToF Se över tunnlarna Belysningen byts i alla Faluns tunnlar Det är läskigt med bilar som 49 kommer i full fart ToF Övervakning polisen Haft kontakt med polisen Skicka till Landstinget Alf 50 känns otrygt att gå förbi där. Landstinget Wessman Landstinget 52 Kommentaren borttagen Soc Samla ihop till soc Soc fått del av uppgifterna 53 Mycket trafik ToF Ingen åtgärd, upphöjt övergångsställe Ingen åtgärd, upphöjt övergångsställe 54 mörkt ToF asfaltera, belysning, skylt flyttas på Inväntar ny detaljplan, ny belysning och andra åtgärder sen Det är läskigt med bilar som 55 kommer i full fart ToF Övervakning Haft kontakt med polisen Belysningen byts i alla Faluns tunnlar 56 dålig belysning ToF Se över tunnlarna under 2013 LÄRARE FARLIG - åtgärdslista 1 Kommentar från enkätsvar Ansvar Åtgärdsförslag Aktuell åtgärdsstatus maj 2013 Livsfara att korsa från Shell till gruvområdet GENOM rondellen! Skolan Skolans ansvar Skolans ansvar busstop på gatan, elever springer över vägen ToF Bygga om hållplatsen Gruvrondellen, vid rödljusen höga hastigheter och nochalerande av rödljus från bilarnas sida ToF Se över passagen Inget övergånsställe vid gamla Möjligt bygga om hållplatsen om får finansiering, eller ny linjedragning Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. Möjligen tas trafikljusen bort och blinkande skyltar sätts upp. OK, Ramhuset till 47:an Skolan Inte prioriterat, ingen åtgärd Blir inget nytt övergångsställe man ser dåligt runt hörnet och arbetsbilar åker där samtidigt som Parkera på parkeringen eleverna går och åker moped. KFA Lastintag baksidan Kontaktat kommunfastigheter, som inte svarat 5 Dålig sikt när man är på väg från 7 skolan till bussen SBK Tas i cykelplanen Tas i cykelplanen 8 bilar kommer fort i korsningen SBK Tas i cykelplanen Tas i cykelplanen Hög hastighet på bilar på 9 "Galengatan" ToF Polisen övervakning Haft kontakt med polisen Belysning saknas och grusplanen har varit sönderkörd av fordon 10 hela uteperioden. ToF Se över Stenar lagts som stopp

23 LÄRARE FARLIG - åtgärdslista 11 arbetsfordon in och ut under skoldag, tillbud har skett KFA Det har varit en tillbud/olycka med moped och bil där eleverna blev 12 skadade KFA Parkera på parkeringen Lastintag baksidan Parkera på parkeringen Lastintag baksidan 13 övergång til "macken" ToF Se över passagen Kontaktat kommunfastigheter, som inte svarat. Restriktioner ang. transporter till skolan, skolans ansvar Kontaktat kommunfastigheter, som inte svarat Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. Möjligen tas trafikljusen bort och blinkande skyltar sätts upp. 14 trångt mycket trafik ToF Bygga om hållplatsen Möjligt bygga om hållplatsen om får finansiering, eller ny linjedragning Grind saknas så att ej fordonstrafik kan förekomma på 15 idrottsplatsen ToF Bevaka, ingen åtgärd Sten lagts som stopp 16 Obevakat övergångsställe ToF Se över passagen Finns blinkande skyltar 17 ToF Se över passagen Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. 18 Mycket elever som går över vägen vid rondellen. ToF Se över passagen Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. 19 Mycket trafik på morgon och em, många elever ska korsa gatan... ToF Ingen åtgärd Ingen åtgärd 20 Mörkt svårt att se människor som går över vägarna ToF Se över belysningen FEV ser över belysningen under Belysning saknas vid skejtparken. ToF Se över belysningen FEV sätter upp belysning Utfart + korsning KFA Buskage ses över Buskage klippt KFA - kommunfastigheter Landstinget - Landstinget Dalarna SBK - stadsbyggnadskontoret Skolan - Västra skolan Soc - socialförvaltningen ToF - trafik- och fritidsförvaltningen

24 Falu kommun FALUN