Barnkartor i GIS Västra skolan HT2012 Falu kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnkartor i GIS Västra skolan HT2012 Falu kommun"

Transkript

1 Barnkartor i GIS Västra skolan HT2012 Falu kommun Ett samarbete mellan Trafikparaplyet och Västra skolan, Falu kommun samt Sveriges Lantbruksuniversitet SLU Projektledare: Sofia Möller Skog Juni 2013

2 Sammanfattning Västra skolan är en för höstterminen 2012 återöppnad högstadieskola, som är belägen mitt i centrala Falun. Upptagningsområdet täcker stora delar av Falu tätort och även områden utanför tätorten. Rektor Susanna Walter-Westberg kontaktade inför återöppnandet Thomas Sundin, Trafikparaplyet, då hon såg möjligheter att i tidigt skede påverka barnen att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt. Falu kommun hade då redan haft kontakter med SLU för att diskutera metoden Barnkartor i GIS som ett sätt att arbeta med barns perspektiv i stads- och trafikplanering. Förfrågan från Västra skolan sågs som ett tillfälle att testa metoden. Metoden Barnkartor i GIS är ett verktyg för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön. Metoden har utvecklats av forskarna Ulla Berglund och Kerstin Nordin, vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala. Intervjuerna visade att majoriteten av de elever som intervjuades tog sig på egen hand till skolan. De flesta gick eller cyklade, några åkte buss och bara någon enstaka elev fick skjuts med bil. Därmed kan sägas att delar av målet med att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt redan uppfylls för elever som intervjuats. Det arbete som gjorts efter intervjuerna har koncentrerats på det elever och lärare sett som farligt och otrevligt. De farliga och otrevliga platserna kan delas in i kategorierna mörker och dålig sikt, social otrygghet och trafik. Efter intervjuerna har en del fysiska åtgärder gjorts för att förbättra säkerheten och tryggheten längs skolvägarna. En del åtgärder kommer att genomföras inom en snar framtid. Andra åtgärder saknar än så länge finansiering men finns med i framtida planering. Metoden har klar användbarhet i stads- och trafikplaneringen samt för särintressen för vissa kontor och förvaltningar i Falu kommun. Det är tydligt och åskådligt med digitala kartor. Resultaten blir lättillgängliga i arbetet för berörda förvaltningar och gör det även möjligt med olika analyser av materialet. Om metoden ska användas föreslås arbetet i första hand kopplas till planer där närliggande skolor direkt eller indirekt berörs av nybyggnation eller förändrad miljö kring skolan. Synpunkter och kommentarer som tas in kan då vägas in i de planer som ska genomföras och som har en budget kopplad till planen. Erfarenheterna från detta och andra liknande projekt är att barn och unga visar stort engagemang om de förstår att arbetet är på riktigt och deras synpunkter tas på allvar. Förankring på skolor som berörs av liknande projekt är A och O, liksom förankring inom berörda förvaltningar som ska ta hand om och åtgärda problem och förslag som framkommer i intervjuerna.

3 Barns rätt och barns perspektiv Barn har enligt FN:s barnkonvention rätt till en god uppväxtmiljö, rätt att säga sin åsikt och att bli tagna på allvar i alla frågor som angår dem. Närmiljön där man bor är en sådan fråga. Sveriges kommuner, Trafikverket med flera har lovat att arbeta enligt barnkonventionen. Med barn avses enligt konventionen personer under 18 år. Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn och kräver bland annat kartläggning av barns situation och de faktorer som påverkar deras livsvillkor. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Man ska alltid ta hänsyn till, utreda och redovisa hur barnet påverkas av ett förslag. Artikel 6 gäller principen om barnets rätt till liv och utveckling vilket ställer krav på att man skapar en god miljö för barnet. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. Artikel 31 gäller barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation och att fritt delta i det samhällets verksamheter. För att det ska vara möjligt krävs att det finns tillräckligt med utrymme för lek och att den miljö där barn vistas är säker. Barns perspektiv och barnperspektiv är två olika begrepp. Att arbeta med barnperspektiv innebär att vuxna formulerar barnens behov. Att arbeta med barnens perspektiv innebär att barnen tillfrågas och kommer med egna synpunkter. Att ha ett barnperspektiv i planeringen bör vara en självklarhet. Att arbeta med barnens perspektiv är också nödvändigt för att underlaget inte ska begränsas av uttolkarnas personliga erfarenheter, ideologier och kunskaper om barn (Berglund m fl 2009).

4 När man arbetar med barns perspektiv låter man barn själva vara med och påverka. Forskning om barn och miljö har tydligt visat på barns intresse och kompetens när det gäller att aktivt påverka planering och utformning av sin närmiljö. Men det gäller att anpassa processen till barns speciella förutsättningar. Forskning har även visat hur närmiljön, inte minst trafikmiljön, dess kvalitet och säkerhet påverkar barns rörelsefrihet och utveckling (Berglund m fl 2009). Om metoden Barnkartor i GIS Metoden Barnkartor i GIS är ett verktyg för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön. Metoden har utvecklats av forskarna Ulla Berglund och Kerstin Nordin, vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala. Forskningsprojektet som startade 2002 har skett i samverkan med elever och lärare vid skolor i Stockholm och Örbyhus. En metod har utvecklats som bygger på en arbetsgång med åtta steg för säker och etisk insamling av information från elever och lärare. 1. Kontakt med skolan, informationsbrev till lärare. 2. Brev till elever och lärare. 3. Information till elever i klassrummet med en uppgift att rita en mental karta över sin närmiljö. 4. En strukturerad intervju/enkät via en datorapplikation. Eleverna svarar genom att rita på en digital karta och skriva in text. En handledare finns med. 5. Lärarna gör motsvarande övning. 6. Temakartor (en karta/fråga) med alla klassens svar skrivs ut. 7. En eventuell vandring eller fokusgrupp med några elever för fördjupning och förklaring. 8. Återkoppling till lärare och elever som deltagit. Metoden Barnkartor i GIS har tidigare använts i: Täby kommun, Del i projektet "Plats att växa". Drygt 600 barn deltog, från 28 skolor. Syfte: Underlag till översiktsplanen. Västerås stad, Knappt 100 barn från 2 skolor deltog. Syfte: Stadsdelsupprustning och trygghetsprojekt. Örebro stad, Ca 80 barn från 3 skolor deltog. Syfte: Underlag för ÖP och trafikplanering. Hällefors kommun, : Barn från 4 skolor på två orter deltog. Syfte: Skolnedläggning, skolvägsplanering. Intervju/enkät Metoden Barnkartor i GIS är anpassad för barn från ca 10 år och för användning i skolor under skoltid. Deltagande är frivilligt och svaren anonyma. Inga namn eller andra personliga uppgifter lagras i databasen, endast uppgift om kön. Elever Varje elev arbetar individuellt vid datorn, ritar och svarar på frågor själv. Meningen är att varken vuxna eller kompisar ska påverka, utan det enskilda barnets kunskap, synpunkter och intressen ska komma fram. Datainsamlingen sker som ett mellanting mellan enkät och intervju. Frågorna ställs i form av text på dataskärmen, men en handledare finns med som kan svara på frågor och som ofta får veta mer i spontant samtal med eleven än vad eleven registrerar i enkäten.

5 De flesta elever kan orientera sig på kartan. Inte alla, men tillräckligt många för att få ett bra informationsunderlag. Genom att börja med att visa var skolan är och att eleven får leta rätt på var han/hon bor så visar erfarenhet att många barn i åldern år har goda möjligheter att orientera sig på kartan. Lärare Lärarna deltar också i arbetet. De ritar och skriver om hur skolan använder miljön. Det är viktigt att de platser och vägar som skolan använder kommer med. Det är något som planerare på kommunen ofta inte känner till. Dessutom har till exempel trafiksäkerheten stor betydelse för vart skolklasser kan ta sig på egen hand. Resultat och analys Metoden ger ett rikt material, som är användbart om man vill ha information om enskilda platser i stadsdelen. Om man vill ha överblick och kunna utvinna mer information ur material måste man göra olika typer av analyser. För närvarande pågår arbetet med att utveckla sista delen i metoden - hur det insamlade materialet kan analyseras för att på bästa sätt förmedla barns och lärares kunskaper till dem som arbetar med stads- och parkplanering. En viktig tanke med metoden är att det ska vara enkelt att arbeta med den. Allt ska göras på ett säkert sätt men inte ta onödigt lång tid. Att vi arbetar med kartor på datorn gör det lättare för t ex planerarna i kommunen att komma åt det barnen redovisat. På så sätt blir resultatet mer använt, och barnens inflytande kan öka. Arbetsgången är ständigt föremål för justeringar och anpassning till de förhållanden som råder i varje enskilt projekt.

6 Projekt Barnkartor i GIS Västra skolan Bakgrund Västra skolan är en för höstterminen 2012 återöppnad högstadieskola, som är belägen mitt i centrala Falun. Upptagningsområdet täcker stora delar av Falu tätort och även områden utanför tätorten. Rektor Susanna Walter-Westberg kontaktade inför återöppnandet Thomas Sundin, Trafikparaplyet, då hon såg möjligheter att i tidigt skede påverka barnen att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt. Falu kommun hade då redan haft kontakter med SLU för att diskutera metoden Barnkartor i GIS som ett sätt att arbeta med barns perspektiv i stads- och trafikplanering. Förfrågan från Västra skolan sågs som ett tillfälle att testa metoden. Projektet på Västra skolan ligger i linje med flera mål i Falu kommuns hållbarhetsprogram miljöprogrammet, folkhälsoprogrammet och tillväxtprogrammet. Delaktighet och inflytande är t ex en central del i folkhälsoprogrammet och stöds även av arbetet i Falu demokratikommun. Nämnas kan även t ex miljöprogrammet, där skolförvaltningen på sitt bord har åtgärden Kartlägga förskole- och skolgårdars kvalité ur ett pedagogiskt och hälsofrämjande perspektiv enligt aktuella forskningsrön för att fastställa en miniminivå. Enligt Skolpolitiskt program för Falu kommun är ett av de övergripande målen att Lärandemiljön i Falu kommuns skolverksamheter (avseende förskolegårdar och skolgårdar) skall ses över i syfte att även där stärka den pedagogiska skolverksamheten. Enligt nuvarande läroplan ska området trafik integreras i olika ämnen. Eleverna ska bland annat få möjlighet att lösa problem och samverka med andra i samhället. Projektets mål Projektets målsättning var: 1. Att få eleverna på Västra skolan att ta sig till skolan på ett säkert, miljövänligt och hälsofrämjande sätt. Som ett led i detta behövs en kartläggning av barnens skolvägar göras och möjlighet till förbättringar ses över. 2. Att testa metoden Barnkartor i GIS för att se om den är användbar i stads- och trafikplaneringen i Falu kommun. Barnens utemiljö både under skoltid och under fritid kartläggs för att utifrån elevernas svar analysera vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. 3. Att vara en del i arbetet med Falu cykelkommun, där barn och ungas perspektiv på trafikmiljöer kan tas tillvara. Falu cykelkommun är ett femårigt projekt som syftar till att fördubbla cyklandet i Falun. 4. Att få fram ett statistiskt godtagbart resultat. För att nå detta sattes en miniminivå på minst 40 elevintervjuer och fem lärarintervjuer. 5. Att eleverna ska se ett resultat av sitt deltagande i projektet i form av förändringar/förbättringar i sin utemiljö. Projektorganisation Projektledare och projektadministratör var Sofia Möller Skog, miljöförvaltningen, Falu kommun. Sofia var även handledare vid intervjuerna med elever och lärare tillsammans med Jens Ståbi, trafik- och stadsmiljöenheten, Falu kommun. I projektgruppen har även Thomas

7 Sundin, processledare inom Trafikparaplyet deltagit. Alla tre arbetar inom Trafikparaplyet som är Falu kommuns förvaltningsövergripande arbete för hållbar trafik. I metoden uttrycks tydligt att handledarna bör genomgå utbildning inför intervjumomentet för att det ska utföras på ett etiskt riktigt sätt. Handledarna i detta projekt hade erfarenhet av både undervisning och arbete med barn, vilket av SLU bedömdes räcka för ett gott handledarskap. Kerstin Nordin och Ulla Berglund som utarbetat metoden Barnkartor i GIS har varit kontaktpersoner på SLU. Kerstin har varit huvudansvarig och gjort analyserna av kartorna. GIS-applikationen tillhandahölls av Decerno. Vid projektets uppstart förankrades projektet vid de förvaltningar inom Falu kommun som direkt eller indirekt berörs av resultaten och arbetet vidare. En referensgrupp bildades med kontaktpersoner från de berörda förvaltningarna. Varje förvaltning tillfrågades om de hade något särintresse och ville lägga till någon fråga till enkäten, men ingen uttryckte en sådan önskan. De berörda förvaltningarna och kontaktpersonerna var: Kommunfastigheter Clas Murmester, markförvaltare Miljöförvaltningen Thomas Sundin, miljöstrateg och processledare inom Trafikparaplyet Lena Melander, verksamhetsledare miljö & folkhälsa Andreas Jansson, blivande projektledare Falu cykelkommun from Skolförvaltningen Susanna Walter-Westberg, rektor, Västra skolan Jonatan Block, skolchef Gittan Matsson, miljösamordnare inom skolan, projektledare skolgårdsprojektet och kartläggning av skolors närnaturområden Socialförvaltningen Ylva Renström, sektionschef Stadsbyggnadskontoret Anna Perols, planchef Mathias Westin, trafikplanerare Trafik- och fritidsförvaltningen Alexander Norling, enhetschef, trafik- & stadsmiljöenheten Johannah Rönnkvist, parkingenjör, trafik- & stadsmiljöenheten Jens Ståbi, trafikhandläggare, trafik- & stadsmiljöenheten Parallella samarbetsprojekt med SLU Samtidigt som projekt Barnkartor i GIS - Västra skolan genomfördes, pågick även två andra projekt, skolgårdsprojektet och kartläggning av skolors närnaturområden, inom Falu kommun tillsammans med SLU. Skolgårdsprojektet syftar till att kartlägga skolgårdar ur ett pedagogiskt & hälsofrämjande perspektiv och skolornas närnaturområden kartläggs för att läggas in i kommunens GIS-program. Projektledare för de båda projekten är Gittan Matsson, miljösamordnare inom skolan. Projekten beräknas pågå åren

8 Metod och genomförande Upplägget av projektet på Västra skolan har till stor del följt de steg i metoden som förespråkas av SLU. Som en uppstart på projektet hölls en videokonferens med SLU. Projektledare Sofia Möller Skog och Gittan Matsson, träffade via videolänk Kerstin Nordin, Ulla Berglund och Petter Åkerblom, SLU. Metod, upplägg och eventuella samarbeten mellan de olika projekten diskuterades. 1. Kontakt med skolan Information om projektet hölls av projektledaren vid ett skolsamråd på Västra skolan den 12 september. På plats fanns rektor och föräldrarepresentanter från huvudparten av skolans klasser. De närvarande informerades om projektet och hade möjlighet att ställa frågor. Två klasser valdes av skolans rektor ut för deltagande, klass 7C och 7E. Valet att arbeta med 7:or (13-14-åringar) gjordes för att stats- och trafikplanering är ett långsiktigt arbete och ett av målen med projektet var att eleverna ska se resultat av sin medverkan. Vid projektets början var rektor Susanna Walter-Westberg skolans kontaktperson, men inför intervjuerna tog biträdande rektor Krister Wiklund över den rollen. Projektet försenades i denna fas då arbetet inte förankrats på skolan när det var dags att enligt planeringen göra klassbesök och intervjuer. Det ledde till merarbete med ny schemaläggning, omfördelning av andra arbetsuppgifter för de inblandade, och möjligen frustration även hos lärarna som inte var förberedda på arbetet. 2. Brev till föräldrar/elever och lärare Ett brev skickades hem till alla elever och föräldrar med information om projektets syfte, elevernas förväntade arbetsinsats och möjlighet att avstå från att bli intervjuade. Ett brev skickades till skolans biträdande rektor för vidarebefordran till de lärare som på något sätt berördes av projektet. Några av lärarna skulle bli intervjuade och några lärare påverkades genom att eleverna skulle gå från deras lektioner för intervjuer. 3. Informationsträff med elever Projektledaren träffade den 8 oktober klasserna under vardera 45 minuter. Eleverna fick information om projektet. Därefter ombads eleverna sätta på sig kartögon och rita en mental karta över sin skolväg eller delar av sin närmiljö. En mental karta kan beskrivas som den bild man har i huvudet över en plats, och övningen är tänkt att fungera som en förberedelse för att få igång tankarna inför intervjutillfället. Eleverna fick välja på att rita hela eller delar av skolvägen, favoritplatser och farliga/otrevliga platser. De flesta elever tog sig an uppgiften och resultaten skiftade från enkelt skissade skolvägar till mer avancerade kartor med mycket information. Den informella informationen från dessa träffar har tagits med i analyser och slutsatser som komplement till resultaten från intervjuerna.

9 Exempel på mentala kartor 4. Intervjuer med elever Intervjuerna ägde rum den oktober på Västra skolan. Projektets två handledare satt i samma rum vid varsin dator för att handleda en elev individuellt åt gången. Handledarna hade i projektet hjälp av en tredje person som såg till att eleverna kom till intervjuerna. Eleverna får handledning under intervjuerna Vid intervjuerna fick varje elev först en kort muntlig introduktion till de ritverktyg som skulle användas i datorprogrammet. Sedan ritade de i den digitala kartan in var de bor, vägar, samt platser och områden de använder. De fick även möjlighet att lämna förslag till förbättringar i utemiljön. Varje elev fick den handledning han eller hon behövde. Vissa elever behövde mycket handledning medan andra var näst intill självgående. Frågor elever: 1. Var bor du? 2. Vilka vägar använder du till skolan? 3. Vilka vägar använder du på fritiden?

10 4. Vilka platser brukar du vara på utomhus? 5. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 6. Har du en favoritplats utomhus? 7. Förslag på förbättringar i utemiljön? Till varje fråga hörde dialogrutor där eleverna kunde fylla i information och kommentarer till hur vägarna och de olika platserna används, se exempel nedan. Här skilde det sig åt hur mycket eleverna ville berätta. Fråga1. Var bor du? Fråga 2. Vilka vägar använder du till skolan?

11 Fråga 3. Vilka vägar använder du på fritiden? Fråga 5. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? Fråga 6. Har du en favoritplats utomhus?

12 För att få ut så mycket information som möjligt av intervjuerna förtydligade handledarna frågorna genom att be eleverna tänka igenom platser både på skolgården/utanför skolan, dagtid/kvällstid samt sommar/vinter. Handledarna hade vid intervjuerna hjälp av en tredje person som såg till att eleverna kom till intervjuerna. Detta visade sig vara avgörande för det höga deltagarantalet och att få intervjuerna att flyta på trots att de tog mycket längre tid än väntat, i genomsnitt ca 30 minuter i stället för 15 minuter enligt SLU:s Guide till Barnkartor i GIS. Några elever var tveksamma till att delta, med argumentet orkar inte. De flesta valde dock efter uppmuntran att delta, utan att för den skull bli tvingade. Att intervjuerna tog längre tid än i andra projekt som arbetat enligt metoden antas bero på flera faktorer: Upptagningsområdet för skolan är stort och många av eleverna tar sig långa sträckor både till skolan och på fritiden på egen hand, främst med cykel. Det gör att både skolvägar och fritidsvägar tog lång tid att rita in. Det var även ett högt antal områden där eleverna brukar vara jämföra med tidigare enkäter. Den webbaserade lösningen för enkäten var inte så driftsäker som den utlovats vara. Under första dagens intervjuer hände det för flera elever att enkäten avbröts och de fick börja om från början med att rita in främst skolvägar och fritidsvägar. Det tog tid att börja om och många elever var ambitiösa och ville svara noggrant. Även under andra dagens intervjuer fungerade tekniken otillfredsställande med några avbrott som ledde till att eleverna fick börja om. Eleverna var äldre än i de flesta andra projekt som genomförts i andra kommuner, vilket medför att de tar sig längre sträckor på egen hand. Handledarna valde att låta intervjuerna ta den tid som behövdes för att varje elev skulle känna sig nöjd med deltagandet. Det gjorde att intervjuerna kom att vara under tre dagar istället för två som beräknat. Många svar från få elever i Falun. Handledarnas roll Handledarna som genomförde intervjuerna har god lokalkännedom vilket i hög grad bidrar till att elevernas svar blir exakt markerade. Det gör även att handledarna har större kunskap om vad svaren innebär, utöver de ord som används i svaren.

13 Handledarna kände att eleverna hade förtroende för dem och att eleverna därför kände trygghet i intervjusituationen. Det kan ha bidragit till att eleverna delade med sig av sina tankar och erfarenheter på ett så uttömmande sätt. 5. Intervjuer med lärare Intervjuerna med lärare gjordes samma datum och på samma sätt som med eleverna. Även de satt individuellt med handledare och svarade på frågor, som dock skilde sig en del från elevernas frågor. Frågor lärare: 1. Vilka områden utomhus använder skolan? 2. Vilka vägar används under skoltid? 3. Finns det farliga eller otrevliga platser utomhus? 4. Har skolan några favoritplatser utomhus? 5. Förslag på förbättringar i utemiljön? Lärarfrågorna var liksom elevfrågorna tänkta att kompletteras med uppmaning att för varje fråga tänka på skolgården/utanför skolan och sommar/vinter. Eftersom inte alla lärare hade kännedom om omgivningarna fick handledarna under intervjuerna anpassa fördjupningen av frågorna efter den som blev intervjuad. 6. Temakartor Temakartor gjordes till ansvariga personer på olika förvaltningar för att underlätta arbetet med respektive persons åtgärder. Kartor gjordes även till elever och lärare för den återkoppling de fick. De kartor elever och lärare fick var schematiska och innehöll ingen information som kunde kopplas till enskilda elever/lärare. Skolvägar, fritidsvägar och favoritplatser

14 Farliga/otrevliga platser och förslag Fokus skolområdet 7. Vandring med elever Någon vandring med elever gjordes inte under projekttiden.

15 8. Återkoppling till lärare och elever Kort efter intervjuerna i oktober 2012 delades cykellysen ut till elever på Västra skolan som ett tack för skolans medverkan i projektet. Alla elever som ville fick lysen fastmonterade på cyklarna för höjd trafiksäkerhet. Den 22 maj 2013 fick eleverna i klasserna återkoppling på ett informationsmöte i skolan. De fick ett brev med information om vad som hänt efter intervjuerna och beskrivning av åtgärder som genomförts eller ska genomföras. De fick även resultatkartor som visade delar av båda klassernas samt lärarnas vägar, punkter och förslag på åtgärder. Informationsmöte Utöver de nämnda punkterna ovan hölls den 12 december ett informationsmöte om projektet, för att informera om projektet och diskutera hur resultaten kan användas i stads- och trafikplaneringen inom Falu kommun. Till mötet var kontaktpersonerna från de olika berörda förvaltningarna inbjudna. Kerstin Nordin, SLU berättade om metoden Barnkartor i GIS och presenterade sedan resultaten för Västra skolan tillsammans med Sofia Möller Skog och Jens Ståbi. Gittan Mattson berättade om bakgrunden och sambanden mellan de olika samarbetsprojekten som pågått parallellt med SLU. Efter mötet samlades en mindre grupp för att gå igenom och ge elevernas och lärarnas kommentarer till ansvariga personer inom Falu kommun för åtgärder. Arbetet har koncentrerats på det elever och lärare sett som farligt och otrevligt, se bilaga 1. Resultat enkätsvar Elevsvar allmänt Resultatkartorna visar vägar och områden både inom och utanför Falun, men de flesta vägar och markeringar är koncentrerade till tätorten. Enligt information från Västra skolan bodde eleverna inom Falu tätort, vilket under intervjuerna visade sig vara fel. Några av eleverna bor utanför tätorten. Det medförde att en handfull elever inte kunde markera sina vägar och områden kring bostaden då den låg utanför kartutsnittet. Fokus i projektet var att titta närmare på tätorten och främst området närmast skolan men det var även tänkt att ge alla elever lika förutsättningar. Enskilda elever arbetade med olika noggrannhet vilket visar sig i resultatkartorna. Vissa elever var väldigt noggranna och zoomade in kartan för att göra sina markeringar. Andra elever arbetade mer översiktligt utan att zooma så mycket. Det gör att en viss spridning finns i markeringarna även om det är samma väg eller område som avses. Eftersom antalet personer som intervjuats inte är så stort, bör inte för långtgående slutsatser av resultaten dras. Dock kan sägas att en punkt som markerats av bara en person kan vara lika viktig att åtgärda som en punkt som markerats av många personer. Kommentarerna till de markerade punkterna och områdena är därför viktiga att analysera. Elevernas vägar Av den informella informationen som framkom under intervjuerna kan nämnas insynen i hur olika stora närområden eleverna har. En del av eleverna rör sig i vardagen över stora delar av Falu tätort (7-8 km enkel väg), medan andra har ett mycket begränsat område (1-2 km enkel väg) de rör sig inom. Elevernas områden och favoritplatser Elevernas favoritplatser var skejtparken, Kopparvallen (fotbollsplaner), stadskärnan med butiker, Källvikens slalombacke men även kring det egna hemmet.

16 Farliga och otrevliga platser De farliga och otrevliga platserna kan delas in i kategorierna mörker och dålig sikt, social otrygghet och trafik. Förbättringsförslag Kommentarerna kring förbättringsförslag är oftast kopplade till de punkter som markerats som farliga och otrevliga platser. Mest rör det önskemål om bättre belysning, om röjning/gallring och bättre trafiksäkerhet. Lärarsvar Eftersom Västra skolan är nyöppnad som högstadieskola har inte alla lärare kännedom om skolans omgivningar. De hade inte heller under höstterminen hunnit vara ute i så stor utsträckning med eleverna. Skolans studievägledare hade dock arbetat på skolan förra gången det var högstadium där. Han använde sig därför av erfarenheterna från den tiden när han genomförde enkäten. En av skolans idrottslärare var med och denne hade redan en hel del erfarenheter om vilka områden som användes och skulle komma att användas i idrottsundervisningen. Måluppfyllelse med kommentarer 1. Att få eleverna på Västra skolan att ta sig till skolan på ett säkert, miljövänligt och hälsofrämjande sätt. För det behövs en kartläggning av barnens skolvägar göras och möjlighet till förbättringar ses över. Intervjuerna visade att majoriteten av de elever som intervjuades tog sig på egen hand till skolan. De flesta gick eller cyklade, några åkte buss och bara någon enstaka elev fick skjuts med bil. Därmed kan sägas att delar av målet med att ta sig till skolan på ett hälsofrämjande sätt redan uppfylls för elever som intervjuats. Efter intervjuerna har en del fysiska åtgärder gjorts för att förbättra säkerheten och tryggheten längs skolvägarna. En del åtgärder kommer att genomföras inom en snar framtid. Andra åtgärder saknar än så länge finansiering men finns med i framtida planering, se vidare under Genomförda och planerade åtgärder. Att arbeta med beteendepåverkan som skulle kunna få fler att gå och cykla till skolan har inte rymts i projektet. Det ansvaret bör skolan ta. Skolan bör även bli bättre på att få både lärare och elever att välja säkra vägar till undervisning i idrott och för studiebesök m m. Det har under projektet framkommit att lärare och elever t ex inte använder de tunnlar som finns när de ska till Falu gruva, utan tar sig över den hårt trafikerade Hanröleden, i närheten av Gruvrondellen. 2. Att testa metoden Barnkartor i GIS för att se om den är användbar i stads- och trafikplaneringen i Falu kommun. Barnens utemiljö både under skoltid och fritid kartläggs för att utifrån elevernas svar analysera vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. Metoden har klar användbarhet i stads- och trafikplaneringen samt för särintressen för vissa kontor och förvaltningar i Falu kommun. Det är tydligt och åskådligt med digitala kartor. Resultaten blir lättillgängliga i arbetet för berörda förvaltningar och gör det även möjligt med olika analyser av materialet. Ett problem kan vara att få ansvariga personer på olika förvaltningar att känna intresse för elevernas synpunkter och att ta dem på samma allvar som andra inkommande synpunkter. Under detta projekt har dock detta fungerat relativt bra, men vissa ansvarsområden är lämnade

17 helt utan åtgärd för att ingen återkoppling kunnat fås, trots påminnelser. Ett sätt att lösa detta skulle kunna vara att intervjuhandledning sköts av representanter från flera berörda förvaltningar så att fler känner att de äger resultatet. Ett annat problem, som också visade sig under projektet, är att skolan lätt kan lämna över ett problem till andra att lösa. När rektorn kontaktade Trafikparaplyet var det övergripande målet att eleverna skulle gå och cykla till skolan. Inget arbete med beteendepåverkan eller policy kring hur eleverna t ex tar sig till och från idrottsundervisning vid gruvan har gjorts. Om fler projekt ska genomföras med denna metod föreslås att skolan har ett parallellt ansvar att aktivt jobba för ökad medvetenhet och beteendepåverkan kring trafiksäkerhet. Eleverna på Västra skolan bor utspritt vilket gör att synpunkterna som kommit in är spridda över stora delar av stan men även utanför tätorten. Vid liknande projekt framöver kan arbetet med fördel koncentreras kring skolors närområden och intervjuerna styras efter det. Det kan vara intressant att veta mer om barns och ungas hemområden också men om man inte tänker ta hand om resultaten och åtgärda problem där bör man heller inte fråga efter information. Det är svårt att säga om tidsåtgången för projektet står i relation till nyttan. Nu när metoden testats finns identifierade intressenter inom kommunens förvaltningar och en utarbetad arbetsgång. Det gör att arbetet nästa gång kommer att gå lättare även om intervjutillfällena fortfarande är personalintensiva. Med bra handledare och enskilda intervjuer visade det sig i projektet att eleverna lämnade mycket information. Det kan vara svårare att göra för enskilda elever om de arbetar i grupp i klassrummet och påverkas av varandra. Det skulle förstås gå att be eleverna rita och beskriva på papperskartor i klassrummet, men efterarbetet tar då mycket längre tid om man ändå vill att resultaten ska in i kommunens GIS-system. 3. Att vara en del i arbetet med Falu cykelkommun, där barn och ungas perspektiv på trafikmiljöer kan tas tillvara. Flera av elevernas och lärarnas synpunkter som rör trafiksäkerhet har tagits med i Falu kommuns cykelplan som tas fram i samverkan med Falu cykelkommun. Projektet på Västra skolan är integrerat i arbetet med Falu cykelkommun, men huruvida metoden ska användas som arbetssätt måste diskuteras vidare i projektgruppen för Falu cykelkommun. Om metoden ska användas kan den vara mest lämpad då det är nya planer på gång där närliggande skolor direkt eller indirekt berörs av nybyggnation eller förändrad miljö kring skolan. Synpunkter och kommentarer som tas in kan då vägas in i de planer som ska genomföras och som har en budget kopplad till planen. Till det projekt som genomförts på Västra skolan fanns ingen budget kopplad, vilket medfört att inga större ombyggnationer av t ex trafikfarliga miljöer med säkerhet kommer att genomföras. 4. Att få fram ett statistiskt godtagbart resultat. För att nå detta sattes en miniminivå på minst 40 elevintervjuer och fem lärarintervjuer. Projektet nådde målet att få ett statistiskt godtagbart resultat då antal personer som intervjuades var 41 elever och 6 lärare. Totalt går 45 elever i klass 7C och 7E. Vid intervjutillfällena var det två elever som inte ville medverka och två elever som inte var närvarande. Totalt deltog 91 % av de tillfrågade eleverna. Elevantalet var dock för litet för att statistiskt studera materialet i nedbruten form utifrån andra parametrar som t ex bostadsområden, färdsätt etc. Antal lärare som intervjuades var beroende av hur många som kunde delta de aktuella dagarna.

18 5. Att eleverna ska se ett resultat av sitt deltagande i projektet i form av förändringar/förbättringar i sin utemiljö. Arbetet som gjorts efter intervjuerna, koncentrerades till de platser som upplevdes som farliga/otrevliga. En del förändringar/förbättringar har genomförts och andra planeras att genomföras. Följande åtgärdslista fick elever och lärare som intervjuats ta del av vid återkoppling till skolan. Genomförda och planerade åtgärder Belysning skejtparken Belysning ska sättas upp i skejtparken under Falu Energi & Vatten (FEV) som har tagit över ansvaret för belysningen i Falun åtgärdar det, enligt pressmeddelande den 11 april. Belysning gång-/cykelväg ovanför skejtparken Ny plan är på gång för DD (DalaDemokraten)-tomten. När planen är godkänd ska belysningen åtgärdas. Belysning Myntgatan, vid Gruvgatan (utanför Må Bättre) FEV tittar på det senare i år. Belysning tunnlar Alla tunnlar i Falun ska få ny belysning under Arbetet är redan igång. Det kommer att sättas upp LED-lampor med starkare ljus än tidigare belysning. Mörka vägar och stråk Längs mörka sträckor kommer belysningen ses över. Arbetet med att se över om det behöver röjas eller gallras för att öka tryggheten är igång. Längs vissa vägar är belysningen redan framröjd. Dålig sikt i vägkorsningar I vägkorsningar där det är dålig sikt, t ex på Elsborg, kommer inga speglar sättas upp. Speglar kan göra att bilister och cyklister håller en högre hastighet vilket kan öka olycksrisken. Där privata husägare har stora buskar som skymmer sikten läggs en lapp i brevlådan där ägaren uppmanas att klippa buskaget så att sikten förbättras. Social otrygghet De svar som handlar om otrygghet som beror på obehagliga/farliga människor eller hundar har lämnats till socialförvaltningen. Gruvgatan Under byggnationen av resecentrum som startar under 2013 förväntas trafiken på Gruvgatan minska eftersom delar av centrum kommer att stängas av. Antal fordon på Gruvgatan förväntas bli mindre än hälften av vad det är idag. Det kommer att göra det enklare att ta sig över Gruvgatan på ett säkert sätt. När resecentrum är klart ska Gruvgatan m fl gator fungera som stadsgator i stället för genomfartsväg som nu. Hela Gruvgatan ska ses över så därför sker inga större åtgärder nu. Trafikljuset vid cirkulationen på Gruvgatan vid Västra skolan ses över och kommer möjligtvis att tas bort, då det är dåligt placerat och kan ge en falsk trygghet för gående. Det tar lång tid från det man tryckt på knappen till det blir grönt för gående. Det kan komma att ersättas av

19 blinkande skyltar som uppmärksammar bilister på att gående är på väg att korsa vägen, men det är än så länge oklart p g a tveksamheter kring om blinkande skyltar är lagenligt. Gamla Gruvgatan, vid korsningen Ornäsgatan, ses över i samband med Gruvgatan för att se om det går att förbättra trafiksäkerheten för cyklister. Cykelplanen En cykelplan är på gång att tas fram för Falu kommun. I planen tas det fram förslag för vilka cykelstråk som behöver byggas eller förbättras. Flera av de kommentarer som rör området runt Västra skolan tas med i cykelplanen, liksom kommentarer om korsningar på Svärdsjögatan. Bilar runt skolgården Ansvariga på kommunfastigheter har inte återkopplat om hur de tänker kring sina bilar och hur de kör kring skolan under skoltid. Transporter till skolan under skoltid får skolans representanter ta ansvar för att åtgärda. Trafik till skejtparken Stenar är utlagda som ska hindra bilar från att köra in till skejtparken. Gångpassager/övergångsställen Övergångsställen ska vara skyltade, men gångpassager (utan vita streck) är inte skyltade. Övergångsställen kan ge en falsk trygghet då gående ofta inte ser sig för lika noga innan de går över. För trafiksäkerheten är gångpassager bättre. Tiskbergsvägen Vecka görs spåromläggning och asfaltering av järnvägsövergången. Efter det ses beläggningen på Tiskbergsvägen över. Belysningen längs vägen är framröjd vintern 2012/2013. Hastighetsövervakning Polisen har fått uppgifter om de sträckor där trafiken upplevs ha för hög hastighet. Transport till aktiviteter under skoltid Skolan bör ta ansvar för att eleverna tar sig till idrottslektioner och studiebesök mm på ett trafiksäkert sätt och pedagoger bör föregå med gott exempel. T ex bör tunnlarna alltid användas när elever ska till och från gruvområdet. Slutord Metoden Barnkartor i GIS har klar användbarhet för användning i stads- och trafikplaneringen i Falu kommun. Det är tydligt och åskådligt med digitala kartor. Resultaten blir lättillgängliga i arbetet för berörda förvaltningar och gör det även möjligt med olika analyser av materialet. Om metoden ska användas föreslås arbetet i första hand kopplas till planer där närliggande skolor direkt eller indirekt berörs av nybyggnation eller förändrad miljö kring skolan. Synpunkter och kommentarer som tas in kan då vägas in i de planer som ska genomföras och som har en budget kopplad till planen. Erfarenheterna från detta och andra liknande projekt är att barn och unga visar stort engagemang om de förstår att arbetet är på riktigt och deras synpunkter tas på allvar.

20 Förankring på skolor som berörs av liknande projekt är A och O. Det måste finnas ett genuint engagemang från rektor och lärare, så arbetet inte upplevs inkräkta på ordinarie verksamhet utan istället tillför både lärare och elever en positiv upplevelse. Även förankring inom berörda förvaltningar som ska ta hand om och åtgärda problem som framkommer i intervjuerna är mycket viktig. När projekt enligt metoden ska genomföras föreslås att intervjuhandledning sköts av representanter från flera berörda förvaltningar så att fler känner att de äger resultatet. Referenser Berglund, U., Nordin, K & Eriksson, M Barnkartor i GIS och trafiksäkerhet. Ett forskningsprojekt i samarbete med Örbyhus skola. Rapporter Institutionen för stad och land nr 1/2009 Berglund, U., Nordin, K & Eriksson, M Guide till Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Rapporter Institutionen för stad och land 1/2010 Tekniska kontoret, Täby kommun Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer. Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret Barnkartor i GIS hemsida: Falu kommuns arbete med hållbar trafik: Falun.se/hejtrafikant Kartorna i rapporten är producerade i ArcGIS 9. Samtliga kartunderlag är reproducerade med tillstånd av Lantmäteriet: Lantmäteriverket Ur GSD - Gröna kartan, dnr Samtliga foton har tagits av Sofia Möller Skog och Susanna Mårtensson, Falu kommun. Bakgrundskarta GSD Fastighet Lantmäteriet, ärende nr i2012/901

21 Bilaga 1 ELEV FARLIG - åtgärdslista Kommentar från enkätsvar Ansvar Åtgärdsförslag Aktuell åtgärdsstatus maj finns inget övergångsställe ToF Ingen åtgärd Ingen åtgärd, gångpassage så ingen skyltning görs Det finns nästan inga gatlycktor 2 så det blir väldigt mörkt. ToF Gallring Ses över, möjlig röjning 3 Otäckt med mörker och gropiga stigar ToF Gallring (ingen belysningsåtgärd) Ingen åtgärd Se över korsningen och även trafikljuset ev Gruvgatan ses över framöver, blir 4 Mycket trafik ToF borttagning stadsgata 5 buske ivägen, dålig sikt ToF Kolla sikt, lapp i lådan Mellanvägen Daglösvägen Står på åtgärdslistan 6 Mycke bilar som kör fort SBK Tas i cykelplanen, skriva skola i backen Hyttgatan- Gruvgatan Hyttgatan- Stigaregatan Förslag finns på gång-/cykelväg mellan Stigaregatan och Gruvgatan 7 Kommentaren borttagen Soc Soc fått del av uppgifterna finns inga lampor,rullgrus lätt att 8 ramla ToF Gallring Finns lampor, men röjning ses över 9 Det sitter berusade människor och röker när man hat tex idrott eller är i skateparken. Skolan Skolans Skolans ansvar 10 Många som kör fort fast det är barn som går/cyklar hem ToF Ingen åtgärd Ingen åtgärd 11 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna väldigt mörk på kvällen, dåligt 12 med lyktstolpar. KFA Möjlig gallring Möjlig gallring 13 dålig belysning ToF Se över tunnlarna Belysningen byts i alla Faluns tunnlar 14 bucklig väg ToF Se över asfalteringen V görs spåromläggning och nyasfaltering av järnvägsövergången. Sen ses asfalteringen på Tiskbergsvägen över. 15 mörk och inte så mycke personer ToF Gallring Finns lampor, men röjning ses över 16 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna hela lsträckan läskigt (delar av 17 kommentaren borttagen) KFA Möjlig gallring Möjlig gallring 18 Dålig sikt ingen åtgärd ingen åtgärd 19 Kommentaren borttagen ingen åtgärd ingen åtgärd 20 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna 21 strömt Ingen åtgärd Ingen åtgärd 22 Ingen belysning på kvällarna ToF Belysning FEV sätter upp belysning mörkt och läskigt ToF Gallring och belysning Möjlig röjning 23 mörkt och läskigt ToF Gallring och belysning Ingen åtgärd, välj andra vägar 25 dåligt belyst ToF Koll belysning, röjning KFA? Belysning framröjd vinter 2012/ Dålig sikt ToF Koll buskage, lapp i lådan Står på åtgärdslistan utfart från fastighet, dålig sikt, 27 farligt ToF Ingen åtgärd, inte prioriterat Ingen åtgärd, inte prioriterat 28 Kommentaren borttagen Ingen åtgärd Ingen åtgärd 29 Kommentaren borttagen Soc Samlas ihop till soc Soc fått del av uppgifterna 30 Parkväg inga lampor ToF Ingen åtgärd, inte prioriterat Ingen åtgärd, inte prioriterat 31 mörkt och läskigt ToF Gallring Ingen åtgärd finns ingen gångväg så det är ganska obehaglit när det kommer 32 bilar ToF Se över möjligheter Se över möjligheter Läggs in i cykelplanen, tas med i 33 fins inget övergångsställe SBK Cykelplan tänket kring huvudcykelnät. 34 Ingen gång bana ToF Inget prioriterat, finns alternativ väg Inget prioriterat, finns alternativ väg Det finns nästan inga 35 övergångsställen. SBK Cykelplan Läggs möjligtvis in i cykelplanen ELEV FARLIG - åtgärdslista Läggs in i cykelplanen, mål att när en bil kör fram mot cykelbanan SBk Cykelplan cyklister ska ha företräde längs Svärdsjögatan. mörkt på grusvägen igenom skogen (inga lampor) ToF Gallring Finns lampor, men röjning ses över

22 38 Mycket trafik SBK Cykelplan Läggs in i cykelplanen, finns med i huvudstråkstänket. 39 det är fär mörkt längs vägen Trafikverket Trafikverket Trafikverket 40 fiskmåsar då dom skräpar ner Miljö Ingen skyddsjakt, funktionsupphandling städning Inte kommunalt bad längre, därför ingen skyddsjakt. Regelbunden städning. lång omväg till närmaste Ingen åtgärd, skolan tunnlar 41 övergångställe, tunnel Skolan övergångsställe Skolans ansvar 42 dålig belysning ToF FEV FEV sätter upp belysning 2013 det finns träsk och skog som på 43 natten blir obehagliga. ToF Gallring Belysning framröjd vinter 2012/ Man ser inte bilarna som kommer i full fart på gamla gruvgatan när man ska gå över vägen till skolan ToF Se över passagen Ingen åtgärd nu. Gruvgatan ses över framöver, blir stadsgata Läggs in i cykelplanen, mål att cyklister ska ha företräde längs 45 alla utfarter är farliga SBK Cykelplan Svärdsjögatan. 46 mörkt och stilla ToF Gallring Ingen åtgärd Det finns övergångsställe men Kolla om det inte finns ngn Gångpassage, inget övergångsställe - 47 ingen skylt så bilarna stanar inte ToF skylt därför inte skyltat 48 dålig belysning ToF Se över tunnlarna Belysningen byts i alla Faluns tunnlar Det är läskigt med bilar som 49 kommer i full fart ToF Övervakning polisen Haft kontakt med polisen Skicka till Landstinget Alf 50 känns otrygt att gå förbi där. Landstinget Wessman Landstinget 52 Kommentaren borttagen Soc Samla ihop till soc Soc fått del av uppgifterna 53 Mycket trafik ToF Ingen åtgärd, upphöjt övergångsställe Ingen åtgärd, upphöjt övergångsställe 54 mörkt ToF asfaltera, belysning, skylt flyttas på Inväntar ny detaljplan, ny belysning och andra åtgärder sen Det är läskigt med bilar som 55 kommer i full fart ToF Övervakning Haft kontakt med polisen Belysningen byts i alla Faluns tunnlar 56 dålig belysning ToF Se över tunnlarna under 2013 LÄRARE FARLIG - åtgärdslista 1 Kommentar från enkätsvar Ansvar Åtgärdsförslag Aktuell åtgärdsstatus maj 2013 Livsfara att korsa från Shell till gruvområdet GENOM rondellen! Skolan Skolans ansvar Skolans ansvar busstop på gatan, elever springer över vägen ToF Bygga om hållplatsen Gruvrondellen, vid rödljusen höga hastigheter och nochalerande av rödljus från bilarnas sida ToF Se över passagen Inget övergånsställe vid gamla Möjligt bygga om hållplatsen om får finansiering, eller ny linjedragning Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. Möjligen tas trafikljusen bort och blinkande skyltar sätts upp. OK, Ramhuset till 47:an Skolan Inte prioriterat, ingen åtgärd Blir inget nytt övergångsställe man ser dåligt runt hörnet och arbetsbilar åker där samtidigt som Parkera på parkeringen eleverna går och åker moped. KFA Lastintag baksidan Kontaktat kommunfastigheter, som inte svarat 5 Dålig sikt när man är på väg från 7 skolan till bussen SBK Tas i cykelplanen Tas i cykelplanen 8 bilar kommer fort i korsningen SBK Tas i cykelplanen Tas i cykelplanen Hög hastighet på bilar på 9 "Galengatan" ToF Polisen övervakning Haft kontakt med polisen Belysning saknas och grusplanen har varit sönderkörd av fordon 10 hela uteperioden. ToF Se över Stenar lagts som stopp

23 LÄRARE FARLIG - åtgärdslista 11 arbetsfordon in och ut under skoldag, tillbud har skett KFA Det har varit en tillbud/olycka med moped och bil där eleverna blev 12 skadade KFA Parkera på parkeringen Lastintag baksidan Parkera på parkeringen Lastintag baksidan 13 övergång til "macken" ToF Se över passagen Kontaktat kommunfastigheter, som inte svarat. Restriktioner ang. transporter till skolan, skolans ansvar Kontaktat kommunfastigheter, som inte svarat Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. Möjligen tas trafikljusen bort och blinkande skyltar sätts upp. 14 trångt mycket trafik ToF Bygga om hållplatsen Möjligt bygga om hållplatsen om får finansiering, eller ny linjedragning Grind saknas så att ej fordonstrafik kan förekomma på 15 idrottsplatsen ToF Bevaka, ingen åtgärd Sten lagts som stopp 16 Obevakat övergångsställe ToF Se över passagen Finns blinkande skyltar 17 ToF Se över passagen Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. 18 Mycket elever som går över vägen vid rondellen. ToF Se över passagen Hela Gruvgatan måste ses över, saknas finansiering i nuläget. 19 Mycket trafik på morgon och em, många elever ska korsa gatan... ToF Ingen åtgärd Ingen åtgärd 20 Mörkt svårt att se människor som går över vägarna ToF Se över belysningen FEV ser över belysningen under Belysning saknas vid skejtparken. ToF Se över belysningen FEV sätter upp belysning Utfart + korsning KFA Buskage ses över Buskage klippt KFA - kommunfastigheter Landstinget - Landstinget Dalarna SBK - stadsbyggnadskontoret Skolan - Västra skolan Soc - socialförvaltningen ToF - trafik- och fritidsförvaltningen

24 Falu kommun FALUN

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

Trygghetsrond Lextorp 2014-10-23

Trygghetsrond Lextorp 2014-10-23 Trygghetsrond Lextorp 2014-10-23 Vad är en trygghetsrond? Trygghetsrond är en metod för att skapa en bättre närmiljö. Under trygghetsronden inventerar man hur området ser ut och det sker en dialog mellan

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 1(5) PM Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 2013-09-10 2(5) Dialog om Ursviks västra delar NAI Svefa och Sundbybergs kommun träffade elevråden och pratade om Ursvik idag

Läs mer

Skolvägsplan. Näsviken skola

Skolvägsplan. Näsviken skola Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog

Läs mer

Säkra och trygga skolvägar

Säkra och trygga skolvägar Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande

Läs mer

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare... Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,

Läs mer

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta

Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-04-13 Dnr 50/2010.30 Gatu- och parkenheten Birgitta Ejderfelt Trafiksäkerhetsutskottet Skolvägsprojektet år 2010 i Vallatorp, Erikslund, Visinge, Ensta, Vallabrink och Ensta Sammanfattning

Läs mer

ARB ETSPLAN trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161

ARB ETSPLAN trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161 ARBETSPLAN Ny trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161 Uddevalla kommun, Västra Götalands län BARNKONSEKVENSANALYS 2012-10-15 Objek ktnummer: 85 54 59 10 Omslagsfoto: Med tillstånd av Per Pixel Petersson 2011-12-19.

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

20xx-xx-xx. Skolvägsplan för Malsta skolan

20xx-xx-xx. Skolvägsplan för Malsta skolan 20xx-xx-xx Skolvägsplan för Malsta skolan Innehåll 1. Fakta om skolan 3 2. Vi som tagit fram planen 3 3. Resvanor 3 4, Skolvägen 4 5. Trafikmiljön vid skolan 4 6. Mål 5 7. Övergripande syfte 5 8. Insatser

Läs mer

Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan

Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan Trafikenkät vt 2012 Trafikenkäten fylldes i av elever och föräldrar 415 enkäter sammanställdes(av 950 elever totalt) Ganska jämt fördelat i ålder, men flest i åk

Läs mer

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet

Trygghetsvandring. i Vilstaområdet i Vilstaområdet 7 november 2012 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Vad är en trygghetsvandring? 6 2.1 Metod... 6 2.2 Trygghetsvandring i Vilstaområdet... 6 2.3 Reaktioner efter vandringen... 6 3 Vilstaområdet 7

Läs mer

Trygghet i Upplands Väsby

Trygghet i Upplands Väsby Trygghet i Upplands Väsby rapport från en trygghetscharette Vad gjorde vi och varför? I juni 2010 genomförde Upplands Väsby kommun en Trygghetscharette för att ta reda på vad invånarna i Upplands Väsby

Läs mer

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga

Barns perspektiv i den fysiska planeringen. Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga Barns perspektiv i den fysiska planeringen Mania Teimouri, arkitekturkonsulent för barn och unga mania.teimouri@kulturivast.se Upplägg Arkitekturpedagogik Metoder för dialog och delaktighet Frågor Arkitekturkonsulentens

Läs mer

Guide till Barnkartor i GIS. - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Ulla Berglund & Kerstin Nordin

Guide till Barnkartor i GIS. - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Ulla Berglund & Kerstin Nordin Landskapsarkitektur Guide till Barnkartor i GIS - ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering Ulla Berglund & Kerstin Nordin Rapporter Institutionen för stad och land nr 1/2010 Landsbygdsutveckling

Läs mer

Barnkonsekvensanalyser

Barnkonsekvensanalyser 2010-03-12 Thomas Larsson 1 Barnkonsekvensanalyser Thomas Larsson Vägverket Samhälle thomas.larsson@vv.se 0771-119 119 (Trafikverket 1 april 2010) 2010-03-12 Thomas Larsson 2 Barnkommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Trafiken i praktiken Åk 2-3 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Nr Beskriv vilken åtgärd som ska vidtas. Vidtas ingen åtgärd ska detta motiveras. Ansvarig förvaltning/ avdelning/ namn

Nr Beskriv vilken åtgärd som ska vidtas. Vidtas ingen åtgärd ska detta motiveras. Ansvarig förvaltning/ avdelning/ namn Gångstråket används frekvent av fotgängare mellan parkeringsplatsen och centrumhandeln. Rådhuset har flera gången fått fönstren krossade.gångstråket upplevs som mörkt och otryggt. Platsen nyttjas som toalett.

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &

Läs mer

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Bilaga 1b BARNKONSEKVENSANALYS Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Lidköping och Götene kommun, Västra Götalands län Enkät till elever på Källby Gård Skola 2013-05-29. Sammanställning av

Läs mer

TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS

TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING I DALSJÖFORS HÖSTEN 2013 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ) STADSDEL ÖSTER TRYGGHETSVANDRINGAR - SDF ÖSTER För att klara s prioritering gällande säkerhet och trygghet för

Läs mer

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.

Läs mer

Resultatrapport Invånardialog - Trygghet

Resultatrapport Invånardialog - Trygghet Resultatrapport Invånardialog - Trygghet 2 Panelfråga angående Trygghet Den 5 februari skickades panelfrågor ut till vår vuxenpanel och ungdomspanel angående trygghet. Syftet med undersökningen var att

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna

Läs mer

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014

Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Teckenförklaring Utredning pågår Ska åtgärdas et åtgärdat Struket, ska ej åtgärdas Protokoll trygghetscykling 1 sep 2014 Slinga A, medsols Ledare Karolina Oxfall (Vit markering på kartan). 1 Kungsbron

Läs mer

Förbättringsvandring i Smedby 18/9

Förbättringsvandring i Smedby 18/9 Handläggare Malin Vikman Sofie Nyström Datum 12 2013-09-25 Förbättringsvandring i Smedby 18/9 Drygt 40 Smedbybor hade samlats utanför ICA i Smedby för att delta på kvällens förbättringsvandring. Det var

Läs mer

Skolvägar och hållbar utveckling. -Västra skolan

Skolvägar och hållbar utveckling. -Västra skolan Skolvägar och hållbar utveckling -Västra skolan Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning av skolan Vår skola heter Västra skolan och ligger i Hudiksvalls kommun. Skolan är centralt belägen på stadens västra sida,

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

I det här häftet kan du läsa om när klass 5 på Kristinebergsskolan hjälpte kommunen med att komma på idéer om hur utemiljön vid Mötesplats

I det här häftet kan du läsa om när klass 5 på Kristinebergsskolan hjälpte kommunen med att komma på idéer om hur utemiljön vid Mötesplats I det här häftet kan du läsa om när klass 5 på Kristinebergsskolan hjälpte kommunen med att komma på idéer om hur utemiljön vid Mötesplats Kristineberg kan bli trevligare. Många elever går förbi på väg

Läs mer

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan

Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade

Läs mer

GATSMART INTRODUKTION OCH ARBETSBLAD

GATSMART INTRODUKTION OCH ARBETSBLAD 1 GATSMART INTRODUKTION OCH ARBETSBLAD GATSMART - EN SERIE OM TRAFIK FÖR LÅGSTADIET 5 tv-program à 15 minuter Målgrupp: årskurs 1-3 I serien Gatsmart ingår följande program: 1. Korsa gatan AV nr: 102478tv1

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport

Läs mer

DIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN

DIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN DIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN Arbete pågår med att ta fram en utvecklingsplan för Hertsön/ Lerbäcken. För att ta reda på vad de som bor i området tycker är viktigast har Luleå kommun bjudit in till ett

Läs mer

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss

Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Sida 1 (5) 2015-08-28 Handläggare Fariba Daryani 08-508 400 34 Till Trafiknämnden 2015-09-24 Lovisa Strandlund 08-508 261 31 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Förslag

Läs mer

Trygghetsvandring Ljungsarp våren 2016

Trygghetsvandring Ljungsarp våren 2016 Trygghetsvandring Ljungsarp våren 2016 En trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre närmiljö med trygghet, tillgänglighet och trivsel i fokus. Metoden bygger på att det är de som bor och är

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014(VT+HT) Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN

LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN Se denna handledning som ett hjälpmedel för att på ett enkelt och smidigt sätt få igång diskussioner kring trafik. Trafikanter blir vi så fort vi lärt oss gå,

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Protokoll trygghetsvandring Ubbhult 2013-05-22

Protokoll trygghetsvandring Ubbhult 2013-05-22 Protokoll trygghetsvandring Ubbhult 2013-05-22 En trygghetsvandring är en metod för att skapa bättre närmiljöer med fokus på trygghet, tillgänglighet, och trivsel. Vandringarna kan också ses som ett demokratiskt

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby BARNKONSEKVENSANALYS Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län 2013-07-01 1 Titel:, Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Dokumentslag:

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom, Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Trygghetsvandring Hemmingsmark 2012-09-20 Området kring skolan

Trygghetsvandring Hemmingsmark 2012-09-20 Området kring skolan Trygghetsvandring Hemmingsmark 2012-09-20 Området kring skolan Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vid trygghetsvandringar upptäcker man många saker som man annars

Läs mer

Trygghetsvandring i Alafors den 3 december 2014

Trygghetsvandring i Alafors den 3 december 2014 Trygghetsvandring i Alafors den 3 december 2014 Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandring är en metod som ger människor möjlighet att påverka sin närmiljö. Olika grupper kan ta initiativet till att

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Min skolväg Djupadalsskolans temavecka

Min skolväg Djupadalsskolans temavecka Min skolväg Djupadalsskolans temavecka Dag 1 Undersökningar och experiment kring energi. Skolår 1-3 gör dessa studier på skolan Skolår 4-5 åker till Klimat-X halva dagen och diskuterar olika sätt för dem

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte om organisationsförändringar inom förskola och grundskola i Floda

Minnesanteckningar från dialogmöte om organisationsförändringar inom förskola och grundskola i Floda MINNESANTECKNINGAR 1 (6) 2012-09-19 Lärande Lärande Centralt Minnesanteckningar från dialogmöte om organisationsförändringar inom förskola och grundskola i Floda Tid: 19 september 2012, kl 18.00 Plats:

Läs mer

Trygghetsvandring. Simlångsdalen den 5 maj 2015

Trygghetsvandring. Simlångsdalen den 5 maj 2015 Trygghetsvandring Simlångsdalen den 5 maj 2015 Tre olika grupper bestående av boende och tjänstemän vandrade i tre förutbestämda områden i Simlångsdalen och noterade iakttagelser, förslag på åtgärder samt

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7)

ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7) ÅTGÄRDSPROTOKOLL TRYGGHETSVANDRING 1(7) Stationen Klotter Klottersanering Banverket Västttrafik/Vägenhete Stationen Klotter Banverket är meddelat och arbetar för en långsiktig lösning Nedgången till tunneln

Läs mer

SPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn.

SPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn. Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn.se Till samtliga medlemmar SPARAS! Information från styrelsen Hastighetsbegränsning

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan

Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan 2015-04-30 MEDBORGARDIALOG - SAMRÅDSHANDLING Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan Samrådshandlingen upprättad i april 2015 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

2010 TRYGGHETSVANDRING (23 maj och 14 oktober 2010)

2010 TRYGGHETSVANDRING (23 maj och 14 oktober 2010) 2010 TRYGGHETSVANDRING (23 maj och 14 oktober 2010) PLATS PROBLEM MÖJLIGHET ANSVAR GJORD Övergång Jon Jespersgatan/ Dålig belysning Undergång vid skolan Dålig belysning (23/3-10). Undergången- stora farliga

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Trygghetsvandring Malmköping. Februari/mars 2010

Trygghetsvandring Malmköping. Februari/mars 2010 Trygghetsvandring Malmköping Februari/mars 2010 Bakgrund Att minska brottsligheten samt öka tryggheten i Flens kommun är ett prioriterat område för både polisen i Flen och Flens kommun som verksamhet.

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Tätortsupprustning Pajala

Tätortsupprustning Pajala SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tätortsupprustning Pajala Pajala, Norrbottens län projektnummer 881028 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress: Bo 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Beslut. Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och. Blomlådor eller inte? Inlämnas senast den: 27 /4. Kent Nilsson Hagagatan B5.

Beslut. Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och. Blomlådor eller inte? Inlämnas senast den: 27 /4. Kent Nilsson Hagagatan B5. HÄRNÖSAND 20r2-04-18 Blomlådor eller inte? IA Namn: Gatuadress: Inlämnas senast den: 27 /4 Till Hans-Äke Heinemo Vitbergsgatan 72 och Kent Nilsson Hagagatan B5 Beslut uännösanr 2012-04-r8 Förslag till

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum

Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum Uppföljning av trygghetsrond i Trollhättans centrum 2012-10-16 genomfördes en uppföljning av den trygghetsrond som gjordes i Trollhättas centrum den 29 februari samma år. Bakgrund: 29 februari genomfördes

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Hagfors kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Hagfors kommun Våren 2013

Läs mer

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2013-12-16 TN-295/2012 623 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2012 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn

Läs mer

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg!

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg! Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg! Projektet En lättare framtid arbetar nu med att se över barnens resvanor och skolvägar inom Norrtälje kommun. För att detta arbete ska bli så bra som möjligt

Läs mer

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona

Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter

Läs mer

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Trygg i trafiken Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015 Tr ygg i tra fiken? V i vi ll ve ta va d d u so m b o r i N o rr vi k tr a fi k m il jö e n ty c k e r o m n i d it t o m rå d e. 2/8 Innehåll

Läs mer

Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö

Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? Växel: Mobil: Lidingö Det blir viktigt när det är på riktigt! Nio steg? thomas.larsson@trafikverket.se Lidingö 2014-10-15 Växel: 0771-921 921 Mobil: 0705-175 221 2 2014-10-30 Skolan ett utredningsinstitut i och för kommunen

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lomma kommun Våren 2007 genomförde

Läs mer

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

Inkomna synpunkter till Trafikplanen Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

Onsdagen den 1 oktober 2014 Upprättat Reviderat

Onsdagen den 1 oktober 2014 Upprättat Reviderat Trygghetsvandring på Hertsön Onsdagen den 1 oktober 2014 Upprättat 2014-10-22 Reviderat 2014-12-05 Vad är det här för dokument? En trygghetsvandring är när en grupp människor promenerar en förbestämd slinga,

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. 1 (14) PM Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun. Sundsvall 2009-10-05 WSP Samhällsbyggnad Oskar Haggren Lundblad WSP Samhällsbyggnad Box

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Högstorps förskolas likabehandlingsplan

Högstorps förskolas likabehandlingsplan Högstorps förskolas likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Trygghetskartan i Ulricehamn - rapport utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Trygghetskartan i Ulricehamn - rapport utifrån ett jämställdhetsperspektiv Trygghetskartan i Ulricehamn - rapport utifrån ett jämställdhetsperspektiv Winnet Västra Götaland och Jämställdhetskartan Winnet Västra Götaland arbetar på regeringens uppdrag för att bidra till en jämställd

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer