Årsredovisning Kommunfullmäktige 59

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Kommunfullmäktige 59

2 Bland annat hände detta 2012 Ny busspendlarhållplats i Rimforsa I september stod en ny busspendlarhållplats färdig i Rimforsa. Den är ett steg i riktningen att räta ut vissa busslinjer som komplement till det långsammare trafiknätet. Hållplatsen är bland annat utrustade med belysta väderskydd med infravärme för ökad bekvämlighet. Råvaror från Kinda I Kinda bjuds eleverna på ett antal måltider under vårterminen 2012 där råvarorna i måltiden är producerade i Kinda. Bland annat får eleverna njuta av kalops från Kinda, het köttfärssoppa från Kinda och Kindagryta med rotfrukter. Vill du testlaga dem hittar du recepten på vår hemsida En modernare skola Under året har Värgårdskolans stora renovering och ombyggnad, för att bli en öppen skola där kunskap är i centrum och där elever känner nyfikenhet, glädje och trygghet, invigts. Måluppfyllelse Av kommunens 62 mål är 31 stycken uppfyllda, 25 stycken delvis uppfyllda och 6 stycken ej uppfyllda. Läs mer på sidan 9. Vi är invånare Vid årsskiftet bodde det invånare i Kinda. Under året flyttade 393 personer till Kinda och 434 personer härifrån. TeknikCollege Allhamra certiferade sig enligt TeknikCollege för att bli ännu mer attraktiva i gymnasievalet. Vi är IIP-certifierade Hela kommunen är certifierade enligt Investors in people (IIP) som är en internationell standard. Dess främsta syfte är att förbättra organisationens resultat genom att utveckla medarbetarna. IIP bidrar till att skapa ett ledarskap som uppmuntrar medarbetarna till ständigt lärande och utveckling och att detta är en naturlig och integrerad del i verksamheten. Kinda får också utmärkelsen Best Branding av Investors in People Sverige. Årets teknikutbildning 2012 Allhamra gymnasieskola fick pris av Teknikföretagarna i Sverige för årets teknikutbildning Priset delas ut till fem skolor i hela landet, en skola i varje region. Motiveringen till priset handlar bland annat om det goda samarbete skolan har med företagare runt om i kommunen. 2 - Årsredovisning 2012

3 Kort om Kindas ekonomi Total nettokostnad: tkr kommunstyrelsen 14,3% Kommunrevisionen 0,1% Överförmyndaren 0,2% Miljö-, bygg och räddningsnämnden 3,2% Kultur- och fritidsnämnden 3,5% Barn- och utbildningsnämnden 42,7% Investeringar Nettoinvesteringen för 2012 är 51 miljoner kronor. Den största investeringen är Värgårdsskolan med 45,1 miljoner kronor. Andra investeringar som gjorts är utbyggnad av vatten och avlopp till Linnäs-Udda området i Rimforsa, övningsfält för räddningstjänsten och bredbandsinvesteringar. Socialnämnden 36% Resultat Kommunen redovisar ett positivt resultat på 22,3 miljoner kronor. Ett positivt resultat behövs bland annat för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar, inflationsskydda det egna kapitalet, konjunkturanpassning och buffert för oförutsedda händelser. En stor post som påverkar resultatet är återbetalningen av 2007 och 2008 års premier för AGS på 8,5 mkr från FORA/AFA försäkringen. Likviditet och soliditet Ett av kommunens finansiella mål är att kommunen ska ha en betalningsberedska på minst 30 dagar. Vid årsskiftet uppgick denna till 31,5 dagar, därmed är det målet uppfyllt. Kommunen har vid årsskiftet 42,4 miljoner kronor i likvida medel, en minskning med 44,8 miljoner kronor från föregående år. Läs mer på sidan 11. Soliditeten visar kommunens långsiktiga finanasiella styrka. Vårt finansiella mål på att ha en soliditet över 60% är uppfyllt och ligger på 66,9%. Läs mer på sidan 11. Budgetutfall Driftbudgetavräkningen visar ett underskott på 3,3 miljoner kronor. Detta beror till viss del på att under året ställdes ett effektiviseringskrav på totalt 6,5 miljoner kronor. Kommunen har också fått utökade underhållskostnader, minskade intäkter inom skog/ industrifastighet, nya politiska beslut som inte budgeterats för, ökade Rakelkostnader, uppräkning av skötselavtal till föreningar, interkommunala ersättningar etc. För mer information, se sidan 9-10 och nämndernas verksamhetsberättelser. Årsredovisning

4 Innehållsförteckning Bland annat hände detta Kort om Kindas ekonomi 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Kommunens organisation 6 Fem år i sammandrag 7 Omvärldsanalys 8 Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning 9 Ekonomisk översikt 11 Sammanställd redovisning 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Finansieringsanalys 18 Investeringsredovisning i sammandrag 24 Personalekonomisk redovisning 25 Miljö och hållbar utveckling 26 Kommunstyrelsen 27 Flyktingverksamhet 32 Överförmyndarnämnden 33 Miljö-, bygg-, och räddningsnämnden 34 Kultur- och fritidsnämnden 37 Barn- och utbildningsnämnden 41 Socialnämnden 48 VA-verksamheten 55 Resultaträkning inkl noter 57 Balansräkning inkl noter Årsredovisning 2012

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2012 inleddes på samma sätt som året innan avslutades. Alliansens arbete löpte på och vissa beslut ifrågasattes av oppositionen, precis såsom det ska vara, för annars stannar debatten och utvecklingen avtar. Ett antal stora frågor har präglat diskussionerna under året, en del mera i kommunstyrelsen och andra i kommunfullmäktige. Bland de frågor som diskuterats och beslutats kan nämnas: Värgårdsskolans ombyggnad, skolverksamheten i Björkfors och Digitala hus i Rimforsa och Horn. Några beslut om att avyttra fastigheter har även tagits. Hycklinge skola och Stiftelsen Kindahus fastigheter i Horn har gått under klubban. Överförmyndarens verksamhet har slagits ihop med Vimmerby och det gemensamma infrastrukturkansliets verksamhet ska fortsätta till Förutom Kinda, Vimmerby, Hultsfred och Högsby har kansliet nu fått en femte medlem, Mönsterås som anslöt sig under året. Linköping och Åtvidaberg är stödjande medlemmar och Oskarshamn och Kalmar väntas ta beslut under Annat noterbart är att vi har två naturreservat på gång. Väsby branter och Bjärkeryd är under bildande. Ungdomens Hus har fortsatt verksamhet under minst två år och vi har fått ytterligare en pendlarparkering utmed 23/34 vid Slätmon. Vi har fått en värdefull gåva till kommunen under Berndt Öhman har donerat en summa pengar för framtagandet av en plats samt en staty av Maria Jansson, även kallad Kisamor. En av Kindas största fritidsanläggningar och varumärken har bytt ägare. Stiftelsen tolvmannabacken beslutade om en försäljning av sin anläggning till Johan Larsson och Åsa Jansson, Storstenshöjden i Örebro AB. Därmed gick en 50-årig epok i graven, permutation är inlämnad och stiftelsen kommer under 2013 att upplösas. Förmodligen kunde nog inte första säsongen börja bättre och jag önskar Johan och Åsa lycka till. Under 2012 har ett spännande arbete tagit form, en fördjupad översiktsplan för Kisa är ute på remiss under våren Ett grannlaga arbete då det handlar om Kisas framtid och anslutningspunkt för dragning av Riksväg 23/34 utanför Kisas samhälle. Slutligen några ord om det ekonomiska läget. Det är med stolthet jag kan se tillbaka på mina 10 år som kommunstyrelsens ordförande. Under den första mandatperioden präglades arbetet av att komma tillrätta med kommunens stora underskott och 2006 var vi i ekonomisk balans. Den andra mandatperiodens stora uppgift var att undersöka och utreda vad och var vi kunde och skulle satsa på. Under tiden 2006 och 2012 har Kindas ekonomi varit så pass bra att vi 2009 kunde lösa kommunens lån och bli skuldfria, vilket möjliggjort ombyggnad av Värgårdsskolan och investeringsplaner för bland annat aktivitetscenter i både Rimforsa och Kisa. Utmaningarna är så pass ekonomiskt krävande att det egna kapitalet inte kommer att räcka utan nya lån måste till, noteras bör att detta leder till ökad belastning på kommunens driftsbudget vilket kan leda till nya underskott. Med hopp om en ljus framtid och en välmående kommun tackar jag för tio år som kommunstyrelsens ordförande. April 2013 Kommunstyrelsens f.d. ordförande Anders Ljung Årsredovisning

6 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur-och fritidsnämnd Miljö-, bygg och räddnings-nämnd Överförmyndarnämnd Kommunens bolag Stiftelsen Kinda Hus % tecknad av Kinda Kommun Vökby Bredband AB - Delägt bolag 20 % Kommunalförbundet ITSAM -del i kommunalförbund 1 av 6 medlemskommuner Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, kommunens riksdag. Här avgörs ärenden av principiell beskaffenhet och de av större vikt, t ex ärenden om budget, skatt samt nämndernas organisation och uppgifter. Fullmäktige väljer även ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige i Kinda kommun har 35 ledamöter och under mandatperioden är mandatfördelningen följande: Socialdemokraterna 10 Centerpartiet 8 Moderaterna 6 Miljöpartiet 3 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Folkpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 Socialisterna Välfärdspartiet Årsredovisning 2012

7 Fem år i sammandrag Allmänt Invånare 31 december Kommunal utdebitering, kr/skattekrona 20,73 21,15 21,15 21,15 21,15 Personal Personalkostnader, mkr* Summa arbetstidsgrad (tillsv.anställda) Resultat Nettokostn andel av skatteintäkter (inkl skatteutjämningsbidrag)** 97% 99% 98% 99% 100% Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, mkr 22,3 5,6 11,2 8,7 4,2 Driftredovisning Nettokostnad, mkr 445,7 449,9 436,3 420,3 418,7 Investeringar Nettoinvesteringar, mkr 51,0 29,7 14,9 24,7 34,5 Tillgångar och skulder Tillgångar, mkr 347,9 365,1 364,2 348,6 301,1 Per invånare, kr Balanslikviditet 102% 163% 161% 140% 146% Skulder (inkl avsättningar), mkr 115,0 154,6 159,2 154,8 116,0 Per invånare, kr Skuldsättningsgrad 33% 42% 44% 44% 39% Eget kapital, mkr 232,9 210,6 204,9 193,8 185,1 Eget kapital/invånare kr Soliditet, % 67% 58% 56% 56% 62% * Inkl. pensionsförsäkring och löneskatt (2012 exkl partiell inlösen) **2012: Exkl jämförelsestörande post (AFA) Årsredovisning

8 Omvärldsanalys Världsekonomin utvecklades oväntat svagt under 2012 års slut. I flera europeiska länder, däribland Sverige, backade BNP. Efter årsskiftet har utsikterna överlag ljusnat. De finansiella marknaderna signalerar om att vi rör oss mot ljusare tider. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på ca 1,4 %. Den svaga tillväxten göra att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgången i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Arbetslösheten spås nå 8,2 % under sensommaren Det är 0,5 procentenheter högre än i genomsnittet för Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa relativt i hygglig takt. I reala termer (pris- och lönerensade) beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 % SKL spår att styrräntan kommer att fortsätta ligga på 1 % året ut Det påverkar både korta och långa räntor. Kommunernas resultat för 2012 uppgår till 14 miljarder kronor. Mycket tack vare ett framgångsrikt arbete med att minska sjukskrivningarna, i sektorn kommuner och landsting, återbetalas sjukförsäkringspremier på drygt 11 miljarder kronor Stora engångsintäkter år 2012 innebär inte att synen på den framtida ekonomin i sektorn förändras. Kostnadstrycket är kommunernas stora utmaning. Antalet invånare i olika åldersgrupper förändras och det ställer krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar som t.ex. hänger ihop med ökade medicinska möjligheter och kunskaper. SKL:s prognos i februari 2013 spår att kommunsektorn 2013 kommer nå ett resultat på drygt 8 miljarder, vilket motsvarar 1,8 % av skatter och bidrag. Kinda kommuns resultat för 2012 uppgår till 22,3 mkr. En stor post som påverkar är även här återbetalningen på 8,5 mkr från FORA/AFA försäkringen. Under 2011 var det första gången på många år som kommunens befolkning ökade. Ökningen var under personer (totalt 9799 invånare). Under 2012 har dock befolkningen minskat och uppgick vid årsskiftet till 9744 invånare dvs. en minskning med 55 personer jämfört med årsskiftet Under 2012 föddes 102 barn och under året avled 116 personer. Immigrationsnettot var 37 och den totala nettoinflyttningen blev ett underskott på 41 personer. Totalt arbetslösa i december 2012 i Kinda kommun var 5,6 % öppet + 3,3 % i program med aktivitetsstöd, dvs. totalt 8,9 %. Det är att jämföra med riket på 8,9 % och länet 10,5%. Framtiden Vi har jobbat hårt för att ha det ekonomiska läge som vi har idag. Efter åren med underskott har vi kunnat amortera av våra lån och skapat årliga överskott i linje med god ekonomisk hushållning. Det är fortfarande underskott i driftbudgeten för nämnderna. Budgetdisciplin i samtliga nämnder är mycket viktig nu och framöver. 8 - Årsredovisning 2012

9 Vid arbetet med budget 2013 och plan för 2014 och 2015 har vi räknat med nuvarande 2 % överskottsmål enligt god ekonomisk hushållning och en uppräkning av kostnaderna enl. SKL:s prognos över kostnadsutvecklingen. Då ser vi att 2015 kräver rationaliseringar/förändringar av nuvarande verksamheter för att klara 2 % målet. Vi ser också ökade behov och krav bl.a. inom äldreomsorg och psykiatrin som gör att det är mycket viktigt att de beslut vi fattar idag kring verksamhetsinnehållet är långsiktigt hållbara. En mycket ambitiös investeringsplan kommer kräva upplåning för första gången på flera år och räntor kräver också sitt utrymme! Här är det mycket viktigt med nogsamma prioriteringar så att inte driftkostnaderna rusar iväg. Vad gäller statsbidragen är osäkerheten stor. Nu är förslaget till ändring i inkomstutjämningen ute på remiss. En proposition planeras i september för beslut i riksdagen i november eller december. Det innebär att vi får sväva i ovisshet i budgetarbetet Förslaget är dock att det ska genomföras 1 januari Från och med januari 2014 kommer kommunerna att ta över ansvaret för hemsjukvården från landstinget En skatteväxling kommer att ske med 25 öre. Ett mål för kommunen är att öka antalet invånare från årsskiftets till år Kinda liksom många andra kommuner minskar sitt invånarantal. Två av många viktiga frågor att arbeta vidare med är tillväxtfrågorna och marknadsföringen av kommunen. Hur ska ett framtida Kinda kommun se ut, vad lockar nya invånare, vad önskar nuvarande invånare och hur ställer vi det mot god ekonomisk hushållning? Vi måste också klara en långsiktigt sund ekonomi. Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning För att säkerställa den framtida välfärden krävs en hållbar ekonomisk utveckling. Motsatt innebär en svag ekonomi begränsningar i möjligheten att utveckla den kommunala verksamheten. Vi måste betala för den verksamhet vi förbrukar, inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. En kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet är viktig för en god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. och verksamheter behövs för att man vid behov ska kunna sätta in korrigerande åtgärder. Detta gäller i första hand uppföljning av verksamheterna och den kvalitet vi har i vårt vardagsarbete. Den ekonomiska uppföljningen som sker vid varje förvaltning under året kompletteras med månatliga uppföljningar i kommunens ledningsgrupp. Den ekonomiska uppföljningen har bidragit till bättre prognoser och gett möjligheter att kontinuerligt under året kunna rätta till eventuella brister i verksamheterna. Kommunen fortsätter med att effektivt förvalta sina likvida medel. Vi måste få till säkra och effektiva placeringar både på kort och på lång sikt. Vi ska hantera framtida ökade pensionsutbetalningar men också i det korta perspektivet sköta utbetalningar av löner och andra driftsutgifter och få till en bra kontroll över investeringsutgifterna. Vi ska ha god kontroll så att upplåning sker i rätt tid. För att säkra en effektiv och kvalitativ verksamhet arbetar vi med intern kontroll. Utifrån reglementet i intern kontroll beslutar varje nämnd om en handlingsplan för internkontrollarbetet. I handlingsplanen framgår särskilt utvalda områden för året som ska följas upp. Uppföljning av handlingsplanen sker i respektive nämnd. Under 2012 har nämnderna arbetat med och följt upp särskilt utvalda kontrollområden. En särskild sammanställning håller på att utformas för avrapportering. Som hjälpmedel att uppnå god ekonomisk hushållning använder kommunen sig av olika kvalitetsverktyg. IIP, Investors in People, handlar om medarbetarnas kompetens och hur den kommer till nytta i kommunen. Det gäller att se sin egen påverkan i arbetet och hur ens utveckling och kompetens påverkar kommunens utveckling. Vi använder oss även av SKL:s kommunkompass där kommunen utvärderas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Vi gör även medborgaroch brukarundersökningar. Därutöver deltar vi i olika jämförelseprojekt. Mer information om vårt kvalitetsarbete finns på hemsidan Måluppfyllelse För att nå god ekonomisk hushållning arbetar Kinda kommun sedan flera år tillbaka med ekonomiska ramar och målstyrning av verksamheten. Denna process är under kontinuerlig utveckling. Målstyrningen bygger på att kommunfullmäktige fastställer övergripande mål, som sedan bryts ned av respektive nämnd i verksamhetsmål. De övergripande målen ger nämnderna en vägledning av de åtgärder, prioriteringar och handlande som behövs för att anpassa verksamheterna till de tilldelade budgetramarna. Utvärdering av verksamheterna är av stor vikt i målstyrningsarbetet. Se nästa sida. För att uppnå god ekonomisk hushållning arbetar kommunen med vision, värdegrund, strategiska områden och kommunövergripande mål. Uppföljning av våra mål Årsredovisning

10 Strategiskt område Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Hållbar utveckling Beskrivning av målområdet KF mål för mandatperioden Behovet av transporter ska tillgodoses effektivt och funktionellt. Det kollektiva resandet ska gynna en hållbar utveckling. Kommunikation med data- telenät ska fungera säkert och tillförlitligt. Näringslivet i Kinda ska vara flexibelt och långsiktigt hållbart. Näringslivet ska vara baserat på en mångsidig struktur och ge arbetstillfällen i kommunen. Genom lokal, nationell och internationell samverkan och dialog ska det skapas goda möjligheter för Kindas utveckling. Vi ska tillhandahålla och främja livslångt lärande och utveckling i samverkan med näringslivet och andra aktörer. En smart, långsiktig och hållbar utveckling för alla. Vi står för trygghet, god social omsorg, delaktighet och likabehandling. Vi har ett effektivt resursutnyttjande som präglas av god ekonomisk hushållning över tid. Kommunikation för person- och godstrafik ska förbättras. Hela Kinda ska ha möjlighet till telefon- och Internetlösning. Vi ska skapa goda möjligheter för etablering och tillväxt. Vi ska verka för att skapa förutsättningar för konstruktiva samarbeten mellan myndigheter, näringsliv och utbildningsväsende för att utveckla näringslivet. Vi ska fortsätta samverkan med Linköping, andra kommuner och regioner inom strategiska samverkansområden. Vi ska öka samverkan med andra organisationer, företag och föreningar, speciellt inom boende och kompetensförsörjning. Vi ska ha samsyn inom kommunen och kommunalverksamhet. Vi ska prioritera samverkan med medborgarna. I Kinda kommun erbjuder vi kompetenshöjande möjligheter efter omvärldens behov. Medborgarna i Kinda ska ges möjlighet att uppnå en hög kunskapsnivå genom kvalitativ verksamhet inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning i samverkan med näringslivet. Det ska vara lätt att vara klimatsmart i Kinda. Vi har ett gemensamt värdeskapande ansvar för socialt utsatta så att ingen hamnar utanför. God livsmiljö för alla. Marknadsföring Kultur Kinda ska ses som ett attraktivt alternativ som hemkommun. Vi ska lyfta fram Kinda för sina specifika kvaliteter och Kinda ska vara lockande för medborgare, företagande och besökare. Kultur ger stimulerande möten i kreativ miljö. Vi har gemensamma mötesplatser i kommunens alla delar. Både unga och gamla deltar i arbetet med vår kommuns utveckling. Varje nämnd har verksamhet som kan bidra till positiv marknadsföring. Genom vi-känsla skapar vi goda ambassadörer som marknadsför Kinda. Vi ska ha en positiv befolkningsutveckling genom att vara attraktiv för ALLA åldrar. Vi ska marknadsföra landsbygden ur ett näringslivsperspektiv. Vi ska marknadsföra kulturen som en del i att Kinda är en attraktiv kommun att bo i. Vi ska dra lärdom av vår kunskap om historiska skeenden för framtida utveckling och för att skapa förståelse Årsredovisning 2012

11 Måluppfyllelse per strategiskt områden - utfall 2012: Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Hållbar utveckling Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse 2012: Måluppfyllelse (antal) Marknadsföring Kultur får varje månad med visst undantag ekonomisk information. Denna information innehåller prognoser för drift- respektive investeringsbudgeten, likvida medel, kortfristiga fordringar och skulder, m.m. Därutöver finns en månatlig uppföljning av personalkostnadernas utveckling. Kinda har med dessa täta uppföljningar bra kontroll över sina ekonomiska transaktioner. Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att en sådan reglering inte ska genomföras för ett visst år. Kinda kommun åberopar inga synnerliga skäl. Avstämningen visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Kommunen har inga tidigare negativa resultat att återställa ej uppfyllt delvis uppfyllt uppfyllt Avstämning av balanskrav (tkr) Årets resultat enl. RR Realisationsvinter Avgår avs. Ungdomens Hus Avgår avs. Sociala prio barn och unga Justerat resultat enl balanskrav Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål KS 2 KS 8 KS 4 MBR 2 MBR 6 MBR 6 KFN 0 KFN 2 KFN 5 BUN 0 BUN 7 BUN 10 SN 2 SN 2 SN 6 För redovisning av mål och måluppfyllelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse. Ekonomisk översikt Kommentarer och analys av årsbokslut 2012 Kommuner, landsting och kommunalförbund ska enligt den kommunala redovisningslagen, utöver årsbokslut, upprätta delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Kinda kommun har valt, att utöver de månatliga uppföljningarna, ha två gånger om året en mer utarbetad prognos om verksamheterna. En tertialrapport för perioden januari-april och en delårsbokslut för perioden januari-augusti. Samma redovisningsprinciper som för årsbokslut tillämpas för delårsrapport, vilket bland annat innebär att fordringar och skulder som uppgår till väsentliga belopp periodiseras. Detta innebär att kommunens ekonomi avstäms grundligt två gånger om året utöver årsbokslutet. Mellan dessa tillfällen gör respektive nämnd egna uppföljningar. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Årets resultat enligt resultaträkningen uppgår till 22,3 mkr. Enligt balanskravet avgår realisationsvinster (Horns bibliotek och aktieöverlåtelse kollektivtrafik) på totalt 0,6 mkr. En markering av Eget kapital har gjorts på totalt 1,6 mkr för att finansiera resterande åtagande för Ungdomens Hus dvs. 800 tkr per år för 2013 och Ytterligare en markering av Eget kapital har gjorts på totalt 3 mkr, fördelat på tre år, för sociala prioriteringar av barn och unga. VA-verksamheten visar för 2012 ett underskott med 116 tkr ( tkr) som ingår i årets resultat ovan. Kommunen avser att återställa detta underskott inom 3 år. Nämndernas budgetutfall Driftbudgetavräkningen för 2012 visar ett underskott på ca 3,3 mkr. Det ska dock tas i beaktande att det under innevarande år ställdes ett effektiviseringskrav på totalt 6,5 mkr. I budget 2012 ingår även tilläggsanslag för socialnämnden på 4,8 mkr. Avvikelse i förhållande till nettodriftbudget Nämnd avvikelse tkr avvikelse % Kommunstyrelsen Kommunrevision Överförmyndare Miljö-, bygg och räddning Kultur och fritid Barn och utbildning Socialnämnden Kommunstyrelsen: tkr. I underskottet ingår bl a utökade underhållskostnader, minskade intäkter inom skog/industrifastighet samt nya politiska beslut såsom åtaganden i samband med försäljningen av Tolvmannabacken, organisationsöversyn och bidrag till Årsredovisning

12 digitalisering av biografer. Överförmyndaren: -30 tkr. Verksamheten har krävt mer arbetsinsatser än vad som var budgeterat. Miljö- bygg- och räddningsnämnden: -170 tkr. Hög intäktsnivå bl a genom att intäkter för inventering och prövning av avlopp ökat. Lägre personalkostnader på räddningstjänsten än normalt på grund av färre insatser. Däremot har driftkostnaderna blivit höga dels på grund av avskrivning av övningsfältets värden, ökade Rakelkostnader samt höga kostnader för reparationer och utbyte av material. Kultur- och fritidsnämnden: -200 tkr. Ekonomin är i balans inom såväl personal, lokal och kapitaltjänstkostnader. Viss uppräkning har skett inför budgetåret och då främst vad gäller skötselavtal med Rimforsa IF och Kisa BK, dock har en överföring från investeringar till drift medfört ett något högre driftutfall än vad som tidigare beräknats. Barn- och utbildningsnämnden: -240 tkr. De positiva avvikelserna, i förhållande till budget, finns inom läromedel, vikarier samt kompetensmedel. De negativa avvikelserna finns framförallt inom interkommunala ersättningar samt stöd till barn/elever med särskilda behov. Socialnämnden: -240 tkr. Individ- och familjeomsorg hade ett underskott på ca tkr. Handikappomsorgen uppvisar ett överskott med 389 tkr. Äldreomsorgen visar ett överskott med tkr. För närmare kommentarer till nämndernas utfall och verksamhetsresultat se respektive nämnds redovisning i verksamhetsberättelsen. Finansiella mål För att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt finansiella mål. Av dessa mål är fyra stycken uppfyllda, se nedan. finansiella målen. Se tabell 1 nedan. Årets resultat I kommunens budgeterade resultat på 14 mkr ingår tillägg 0,4 mkr för extra marknadsföringsinsatser samt innevarande års besparing och tillägg. Det vill säga besparing på totalt 6,5 mkr samt tillägg Socialnämnden 4,8 mkr. (Enligt beslut KF 50, 51). Kommunen lämnar ett positivt resultat på 22,3 mkr. Det är viktigt med ett bra resultat då vi står inför stora investeringar. Ett positivt resultat behövs bland annat för att finansiera investeringar och värdesäkra anläggningstillgångar, inflationsskydda det egna kapitalet, konjunkturanpassning och buffert för oförutsedda händelser. En stor post som påverkar resultatet är återbetalningen av 2007 och 2008 års premier för AGS på 8,5 mkr från FORA/ AFA försäkringen. Denna post är av engångskaraktär och redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Vi kan se att driftredovisningen visar avvikelse mot budget med 3,3 mkr. Se tabell 2 längst ner. Se vidare avsnittet budgetutfall ovan. Finansförvaltningen visar en budgetavvikelse med + 11,6 mkr. Den kan härledas till; Fora +8,5, pensioner/sociala avgifter -1,7 mkr, skatter +2,6 mkr, generella bidrag +1,6 mkr, finansnetto + 0,9 mkr, kapitalkostnader -0,8, nedskrivning av värde Paviljong Bäckskolan -0,1 mkr samt reavinst + 0,6 mkr vid försäljning av Horns bibliotek och aktieöverlåtelse till landstinget pga. byte av huvudman kollektivtrafik. Nedan följer en bild över resultatutvecklingen för de senaste fem åren. Balanskravet som infördes fr. o m år 2000 (KL 8 kap 5 ) innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. För att kommunen skall kunna uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs dock ett resultat som väsentligt överstiger balanskravet. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslut om årsbudget och flerårsplan de Kommunens finansiella mål och utfall 2012 Mål Utfall Uppfyllelse Årets resultat (balanskravet) över 2% av skatter och bidrag (>9mkr) tkr Uppfyllt Verksamhetens nettokostnad/skatter och bidrag lägre än 98% 97,4% Uppfyllt Likviditet över 30 dagar 31,5 Uppfyllt Soliditet över 60% 66,9% Uppfyllt Nettoinvesteringar (självfinansiering) lägre än 25 mkr tkr Ej uppfyllt Årets resultat jfr med budget budget tkr utfall tkr avvikelse Årets resultat varav Driftredovisningen Finansförvaltningen Årsredovisning 2012

13 Mkr 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Årets resultat Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens största finansieringskälla är skatteintäkter och statsbidrag. För att följa utvecklingen (tillväxten) över tiden är det intressant att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till finansieringens utveckling. Enligt kommunens finansiella mål bör nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ligga lägre än 98 %. Resterande del ska finansiera räntenetto och nettoinvesteringar. Verksamhetens nettokostnader inkluderar avskrivningar och pensionsavsättning. Kommunens strävan är att klara kravet på god ekonomisk hushållning även på längre sikt. Verksamhetens nettokostnader motsvarar 97,4 % (exkl. jämförelsestörande post; Fora) av skatteintäkter och statsbidrag för året, vilket medför att målet är uppfyllt. 101% 100% 99% 98% 97% 96% Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag Likviditet Likviditeten visar kommunens kortsiktiga ekonomiska styrka. De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 42,4, vilket är en minskning från föregående årsskifte med 44,8 mkr. Minskningen förklaras bland annat med en hög investeringsnivå samt den partiella inlösen på ca 40 mkr som gjordes under Vi har dock inte behövt tagit någon extern upplåning. Ett av de finansiella målen är att kommunen skall ha en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Kommunens betalningsberedskap vid årsskiftet uppgick till 31,5 dagar. Betalningsberedskapen har beräknats genom att relatera de likvida medlen till verksamhetens nettokostnader och nettoinvesteringar. Kommunens målsättning med en betalningsberedskap på minst 30 dagar har uppfyllts. Tabellen nedan visar våra likvida medel i bankkonton, plusgiro och våra placeringar på fasträntekonton. Utöver de likvida medlen som finns på olika bankkonton har kommunen 8 mkr i värdepapper och 2 mkr som förlagslån hos Kommuninvest. Likvida medel (mkr) 150,0 118,8 100,0 108,0 88,8 87,2 50,0 42, Soliditet Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella styrka, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. När man studerar soliditeten är det framförallt nyckeltalets utvecklingstrend som är intressant att följa. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutveckling, tillgångarnas och låneskuldens förändring. I kommunens finansiella mål ska soliditeten (utan ansvarsförbindelse) vara över 60 %. Soliditeten för 2012 är 66,9 % och visar att målet är uppfyllt. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 61% Soliditet utan ansvarsförbindelse 56% 56% 58% % Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick 2012 till 12 % (-8 % för 2011). Förbättringen förklaras av den partiella inlösen på ca 40 mkr (exkl. löneskatt) som gjordes i december. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna 2012 är 51,0 vilket är avsevärt högre än 2011 års nivå på 29,7 mkr. Budgeterade investeringar för 2012 är 80,4 mkr samt överförda medel från 2011 på 1,2 mkr. Den största investeringen som har gjorts under året har varit ombyggnad av Värgårdsskolan med 45,1 mkr. Andra investeringar är utbyggnad av vatten och avlopp till Linnäs-Udda området i Rimforsa 1,3 mkr, övningsfält för räddningstjänsten 0,5 mkr samt bredbandsinvesteringar som uppgår totalt till 0,7 mkr. De stora avvikelserna mot budgeterade investeringar beror bland annat på restriktiv användning av investeringsmedel och att projekt blivit uppskjutna såsom Kisa resecentrum och Bjärkerydsväg. Även Värgårdsskolans investeringsutgifter 2012 har påverkat budgetavvikelsen. Då budgeterat för projektet 2012 var 60 mkr och utfall 45,1 mkr. Projekt Värgårdsskolan fortsätter och total budget för projektet är 115 mkr. Det fortsatta arbetet med fördjupad översiktplan fortsätter och behovet av Industrimark i både Kisa och Rimforsa kvarstår. För kommentarer till investeringar på nämndnivå hänvisas till nämndernas redovisning i verksamhetsberättelsen. Årsredovisning

14 Mkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 34,5 Nettoinvesteringar (mkr) 24,7 14,9 29,7 51, Det finansiella målet är inte uppfyllt då investeringarna är högre än 25 mkr. Finansnetto Kommunen har under ett antal år haft ett positivt finansnetto, d v s de finansiella intäkterna har varit större än de finansiella kostnaderna. Låga räntor men en relativt stor mängd likvida medel att placera samt avsaknaden av lån gör att nettot är fortsatt positivt. Nedan följer en tabell över finansnettots utveckling. Finansnetto (mkr) Mkr 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan 1999 minskat från 58,9 mkr till 0,4 mkr. Det som kvarstår är den s.k. simhallsfonden där medel årligen utbetalas till simskoleverksamhet i kommunen efter beslut i Kulturoch fritidsnämnden. Därutöver redovisar kommunen under va-verksamheten anslutningsavgifterna för vatten och avlopp som skuld till abonnenterna. Detta enl. den nya lagen om allmänna vattentjänster som kom Skulden är fn. 4,6 mkr, vilket motsvaras av ett värde under anläggningstillgångar och skrivs av i den takt anläggningen skrivs av. Vi har klarat 2012 utan extern upplåning men under 2013 kommer vi om planerade investeringar genomförs behöva ta upp lån. Pensioner Avsättningen till pensioner är 5,6 mkr (2011; 4,3 mkr). I 2012 och 2011 års utfall ingår pensionsavsättning förtroendevalda med 1,9 mkr respektive 1,6 mkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas enligt gällande redovisningsprinciper som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Som beredskap för ökade kostnader för framtida pensionsutbetalningar har Kinda kommun under åren 2000 till 2010 totalt avsatt 50 mkr i en pensionsfond. Av dessa löstes ca 40 mkr (exkl. löneskatt) in under slutet av 2012, vilket avräknas från ansvarsförbindelsen. Den partiella inlösen av pensionsskulden beräknas medföra minskade årliga pensionskostnader på ca 3 mkr. Dessa förpliktelser uppgår vid årets slut till 191 mkr inklusive löneskatt, en minskning med ca 48 mkr från föregående år, då vi avräknat vår partiella inlösen. Pensionsskuld till förtroendevalda ingår sedan 2010 i ansvarsförbindelsen. Se tabell längst ner på sidan. Borgensåtagande Borgensförbindelser är alltid förknippade med ett risktagande och skall alltid ingås med största försiktighet. Kommunens totala borgensåtagande uppgick vid årsskiftet till 228,8 mkr att jämföra med 240,8 mkr vid utgången av Av åtagandet avser 222,3 mkr Stiftelsen Kindahus och 4,8 mkr Folkets Hus föreningen Kisa samt 0,5 mkr förlustansvar egna hem. Under 2012 ingicks även en generell borgen för Kommunalförbundet Itsam med ett tak på 30 mkr där alla medlemskommuner är solidariskt ansvariga. Under 2012 lyftes 7 mkr och Kindas borgensåtagande är 1/6 av dessa. Vad gäller Stiftelsen Kindahus så finns ett Kommunfullmäktigebeslut på ett tak på 250 mkr. Beslut om att gå borgen för Folkets hus togs 1988 (5 mkr) så att huset i Kisa skulle Pension (tkr) Avsättning pensioner enl underlag KPA Avsättning pensioner Avsättning löneskatt pensioner Summa avsättning pensioner Pensionsfond enl beslut KF Ansvarsförbindelse pensioner Pensionsåtaganden Löneskatt på pensionsåtaganden Summa ansvarförbindelse Summa pensioner (inkl. förtroendevalda) Årsredovisning 2012

15 kunna renoveras. Idag är åtagandet 4,8 mkr, vilket är oroväckande. Diskussion pågår mellan kommunen och Folkets hus styrelse om hur verksamheten kan tänkas se ut i framtiden. Kinda kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Idag är 274 kommuner medlemmar i Kommuninvest. Mellan samtliga dessa har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett ev. infriande av borgensansvaret. Kindas andel är 0,13 %. Sammanställd redovisning Kommunens bolag Inom Kinda kommun har verksamhet hittills bedrivits i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. Bolags- och stiftelseform kan i vissa lägen vara mera fördelaktig att använda än förvaltningsformen, men kan också ha nackdelar i form av begränsad insyn för kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten. En koncern består av en grupp juridiska enheter, med en överordnad och dominerande enhet och en eller flera underordnade och beroende enheter (bolag, stiftelser mm). För att koncernförhållande ska anses föreligga, ska den överordnade enheten (här kommunen) ha ett varaktigt bestämmande eller väsentligt inflytande över underordnad enhet. Underordnad enhet kan vara helägd eller samägd. En samägd enhet anses bara ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Enligt praxis förutsätts ett väsentligt inflytande vid röstandel av minst 20 %. Detta innebär att föreliggande redovisning förutom Kinda kommun omfattar Stiftelsen Kindahus, VÖKBY Bredband AB och fr. o.m även Kommunalförbundet ITSAM. Under år 2012 utökades antalet medlemskommuner i ITSAM varvid Kinda är en av sex medlemskommuner (<20%). ITSAM tas dock med i koncernbokslutet på grund av att Kinda kommun har ett betydande inflytande i kommunalförbundet. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 24,9 mkr, att jämföra med 8,0 mkr för Stiftelsen Kindahus Grundfonden i Stiftelsen Kindahus är till 100 % tecknad av Kinda kommun. Grundfondskapitalet uppgår till 2,1 mkr. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom kommunen uppföra, förvalta och att försälja bostadshus med tillhörande affärslokaler och kollektiva anordningar. Verksamheten kan också omfatta uppförande av småhus för försäljning. Fastighetsbeståndet består av 51 fastigheter i Kisa, Rimforsa och Horn. De totala bruttohyrorna utgör 73 mkr. Den ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 97 % visar ett överskott på 0,3 mkr, jfr med 1,8 mkr för Under året har det var fokus på underhåll. Underhållskostnaderna uppgick till 17 mkr, vilket motsvarar 23,5% av omsättningen. Ett antal byggnader har genomgått renovering av bland annat avloppsstammar. En stor utgiftspost under året har varit Eu-anpassning av hissar. Samtliga bostadsfastigheter i Horn såldes till dotterbolaget AB Kindafastigheter den 31 december. Dotterbolaget avyttrades den 1 januari Försäljningen är ett led i stiftelsens förändringsarbete. Vakanserna har under året legat på ca 1 % på bostadssidan. Vid årsskiftet fanns 10 uthyrningsbara lägenheter och endast ett mindre antal kontorslokaler vakanta. Behovet av större bostäder ökar och det arbetas med att anpassa bostäder efter efterfrågan. Stiftelsen Kindahus framtida verksamhet, finansiella ställning och resultat påverkas av ett antal riskfaktorer. Risker som har ett stort inflytande på resultatutveckling är variationerna i hyresintäkter, ränteförändringar och framtida kostnadsutveckling. Kommunens borgen i Kindahus lån är för nuvarande 222,3 mkr vilket innebär en ansenlig risk vid eventuella ytterligare problem i Kindahus fastighetsbestånd. Under 2012 har Kindahus arbetat vidare med sitt förändringsarbete för att trygga en långsiktigt hållbar ekonomi för företaget. VÖKBY Bredband AB Hösten 2003 förvärvade Kinda 20 % av aktierna i nystartade VÖKBY Bredband aktiebolag. Bolaget ägs av de fem kommunerna Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre. Verksamheten är inriktad på att sälja tjänster i det bredbandsnät som kommunerna etablerat inom ramen för det s.k. VÖKBY-projektet. VÖKBY Bredband säljer även tjänster utanför VÖKBY-området i närliggande stadsnät. Vid en extra bolagsstämma i VÖKBY Bredband AB december 2006 beslutades det om en nyemission om 4 mkr, 0,8 mkr är Kinda kommuns andel. Totalt är Kinda kommuns andel 2,4 mkr. VÖKBY Bredband har idag totalt drygt kunder. Bolaget har under året fortsatt att sälja tjänster till de kommunala bostadsbolagen inom VÖKBY men även till bland annat Växjö och Eksjö stadsnät. Under året har till största delen nya kunder tillkommit i Vadstena, Boxholms och Åtvidabergs kommuner. Under 2012 undertecknades även ett avtal som innebär leverans av fiber- och våglängdsförbindelser till mobiloperatören 3GIS. Avtalet, som är det enskilt största i VÖKBY Bredbands historia, är uppdelat i två olika delar, en del avseende Småland och en del avseende Östergötland. Hittills har avtal tecknats för Smålandsdelen och bolaget räknar med att ett avtal för Östgötadelen tecknas under Under året utformades ett nytt ägardirektiv som, utöver Årsredovisning

16 VÖKBY Bredband AB:s bolagsordning, definierar VÖKBY Bredband AB:s verksamhetsinriktning, mål och uppföljning till ägarkommunerna. Beslutet att införa det nya ägardirektivet fattas på bolagsstämma i januari Bolaget visar ett positivt resultat för 2012 på 0,5 mkr vilket är samma som 2011 års resultat års omsättning uppgick till 21,1 mkr (2011; 15,4 mkr). Omsättningen är över det budgeterade men resultatet är under det budgeterade. Resultatet påverkas av att bolaget under hösten använt konsulter för framtagning av ny hemsida och vid införande av nytt ekonomisystem. Ett nytt avtal för hyra av fiber från kommunerna påverkar också resultatet negativt. Tidigare har kommunen varje år redovisat en uppkommen fordran och som med samma belopp årligen har skrivits ned i balansräkningen. Den totala ackumulerade fordran på 9,9 mkr har i och med kommunfullmäktiges beslut (KF 143) avskrivits. Kommunalförbundet ITSAM Kommunalförbundet bildades 2009 av Kinda, Åtvidaberg, Ödeshög, Ydre och Boxholms kommuner. Syftet var att ge medlemskommunerna en gemensam organisation istället för fem fristående IT-avdelningar samt ge förutsättningar för bättre resursutnyttjande kom även Vimmerby kommun med som en fullvärdig medlem i ITSAM. Under årens lopp har ITSAMs ekonomi ramjusterats och produktifierats. Detta har inneburit att finansieringen övergått successivt från finansiering i form av grundersättning till hyresfinansiering. Hyresavtal tecknas inom alla ITSAMs verksamhetsområden mellan ITSAM och medlemskommunerna. ITsam visar ett positivt resultat för 2012 på 2,0 mkr att jämföra med resultatet 2011 som var 0,3 mkr års omsättning uppgick till 62,1 mkr (2011; 51,3 mkr). Några viktiga händelser som skett under 2012 är att IDHA, ärende- och dokument-hanteringsprojektet, har upphandlats och implementeringen har påbörjats. En annan viktig händelse är den stora PA-HR implementation som genomfördes under våren. Det gemensamma HRsystemet har möjliggjort ett gemensamt arbetssätt i medlemskommunerna. Se vidare i resultat- balansräkning och finansieringsanalys som följer nedan. Resultaträkning Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämn Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord. poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Aktuell skatt Uppskjuten skatt Årets resultat Årsredovisning 2012

17 Balansräkning Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader mm Maskiner o inventarier Summa materiella tillgångar Finansiella tillgångar Summa finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar, pensioner Pensionsfond för framtida utbetalningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital o skulder Ställda panter Borgensåtaganden Pensionsskuld före Op. leasingavtal, framtida avg Övriga förplikelser Årsredovisning

18 Finansieringsanalys Koncernen Kommunen Indirekt metod Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övr ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inv. i immateriella anläggningstillg Försäljn. av immateriella anläggningstillg Inv. i materiella anläggningstillg Intäkter materiella anläggningstillg Försäljn. av materiella anläggningstillg Inv. i finansiella anläggningstillg Försäljn. av finansiella anläggningstillg Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Notförteckning Bokslut Bokslut Bokslut Not 1: Verksamhetens externa intäkter exkl skatter, generella statsbidrag, utjämningsbidrag och räntor. Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag (riktade statsbidrag, EU-bidrag mm) Försäljning verksamhet o entreprenader Försäljning anl.tillg, div periodisering* Summa verksamhetens intäkter *Realisationsvinst vid försäljning av Horns bibliotek och aktier i Östgötatrafiken. Fora (AGS) återbetalning tillhörande 2007 och Summa jämförelsestörande intäkter Not 2: Verksamhetens externa kostnader exkl skatter, räntor och avskrivningar. Personalkostnader Inköp, bidrag och transfereringar Köp av verksamhet, konsulter Lokalkostn, övr verksamhetskostn Resor, försäkringar, div kostnader Reaförlust försäljn anl-tillg Avsättning deponi Summa verksamhetens kostnader Bidrag till statlig infrastruktur Reaförlust försäljning fastigheter/utrangering Summa jämförelsestörande kostnader Årsredovisning 2012