Årsredovisning Kinda kommun 2011

Transkript

1 Årsredovisning Kinda kommun 2011 Årsredovisning

2 Innehållsförteckning Årsredovisning Kinda kommun 2011 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Kommunens organisation 4 Fem år i sammandrag 5 Omvärldsanalys 6 Miljö och hållbar utveckling 7 Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning 8 Ekonomisk översikt 10 Sammanställd redovisning 14 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Finansieringsanalys 18 Notförteckning 18 Driftredovisning i sammandrag 23 Investeringsredovisning i sammandrag 24 Personalekonomisk redovisning 24 Kommunstyrelsen 28 Flyktingverksamhet 33 Överförmyndarnämnden 34 Miljö-, bygg-, och räddningsnämnden 35 Kultur- och fritidsnämnden 39 Barn- och utbildningsnämnden 44 Socialnämnden 51 VA-verksamheten 59 Redovisningsprinciper 65 Begreppsförklaring 67 Revisionsberättelse år Fotografer: Carina Lundh, Albin Waldau-Wass, Ture Göransson, Joakim Månsson, Ann-Mari Brengdahl, Erkki Saikkonen, Thomas Adolfsén 2

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2011 började med en ny spännande alliansmajoritet med centerpartiet, moderaterna, kristdemokraterna och nykomlingarna miljöpartiet. Vi har två nya partier som kommit in i kommunfullmäktige, Sverigedemokraterna och Socialisterna Välfärdspartiet, och ser en livligare debatt i kommunfullmäktige än vi haft på många år. En stark majoritet som utmanas av en aktiv opposition leder till utveckling för kommunen. Vi ser en positiv befolkningsutveckling under år 2011 och satsar på att det är en ihållande trend. För att vara en attraktiv boendekommun har vi medvetet gjort långsiktiga satsningar på expressbussar, en ombyggnad av Värgårdsskolan och utbyggnad av vatten och avlopp mot Linnäs och Udda. Kommunfullmäktige har även beslutat om en ny fördjupad översiktsplan för Rimforsa som är en förutsättning för utvecklingen av orten och Kinda. Nästa steg är en fördjupad översiktsplan för Kisa och där är arbetet redan igång med flera fokusgrupper för att fånga upp så många perspektiv och åsikter som möjligt. Under sommaren låg Björkforsbryggorna i vattnet så att de första båtarna kunde lägga till. Vi ser resultatet av ett samarbete mellan kommunen, båtklubben och frivilliga krafter som vi tror kommer att ge ett positivt resultat för bygden. I Björkfors har det även under året byggts ett nytt reningsverk. Vi kan med glädje konstatera att vårt arbete med Investors In People har gett resultat när hela kommunen nu är certifierad. Genom omcertifiering vartannat år tappar vi inte det goda arbetet utan fortsätter utvecklingen av att vara en attraktiv arbetsgivare och vara en arbetsplats där vi satsar på våra medarbetare och låter dem utvecklas. Vi fick ytterligare bevis på att vi gör ett gott arbete i kommunen och håller en hög kvalitet då vi blev nominerade till Sveriges kvalitetskommun Slutligen stod Kungsbacka som vinnare men vi fortsätter det goda arbetet inom området och är redan i full gång med spännande utvecklingsområden. Ett av våra starka områden, enligt Sveriges kommuner och landsting, är medborgardialog och under året har vi startat upp Kindaförslaget, en ny möjlighet för medborgare att komma med förslag på hur vi kan utveckla vår kommun. Det har redan kommit in flera intressanta och spännande förslag som utreds i nämnderna och som inom snar framtid kommer att vara verklighet. Kindaförslaget är en självklar del av vår nya uppdaterade hemsida som presenterades under Vi vill att den ska vara tydlig och enkel för våra medborgare, oavsett om de vill ha information, påverka eller komma i kontakt med kommunen. Den nya hemsidan, med den uppdaterade grafiska profilen, är också en del av den marknadsföringssatsning vi driver i kommunen. Under året har våra medarbetare fått möjligheten att lära sig mer om Kinda genom besök på företag, kommunala verksamheter och naturupplevelser. Genom detta tror vi att vi får goda ambassadörer för vår kommun som arbetsplats, besöksmål och hemkommun. Den 1 januari 2012 fick vi även en ny lag som innebär att vi inte längre ansvarar för kollektivtrafiken i kommunen. Den ansvarar numera Landstinget i Östergötland för. Detta finansieras via en skatteväxling som innebär att skattemedlen går till Landstinget i Östergötland istället. Under året har även arbetet med räddningstjänstens nya övningsfält påbörjats. Vi kan med glädje och stolthet se att Allhamra numera kan kalla sig Teknikcollege, vilket är ett resultat av idogt arbete och utveckling av skolan. Vår närvaro på sociala medier skapar debatt, vilket vi ser som positivt. Så länge debatten är öppen, ärlig och nyanserad ser vi den som utvecklande för vår verksamhet och får oss att prestera bättre. Framförallt ser vi det som ett bevis på att vi ska vara på de sociala medierna och att det där finns åhörare som vi kanske inte når på andra sätt. Året som gått har varit fullt av händelser och glädjeämnen, ovanstående är bara ett urval. Vi kan dock konstatera att vi är en kommun i utveckling, full med möjligheter att bli ännu bättre. Genom engagerad personal och medborgare som vill vara med och utveckla och påverka vår kommun är vår ambition att Kinda kommun ska fortsätta vara känt för bra kärnverksamhet och en kommun som ligger i framkant. Anders Ljung (c) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Kommunens organisation Årsredovisning Kinda kommun 2011 Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur-och fritidsnämnd Miljö-, bygg och räddnings-nämnd Överförmyndarnämnd Stiftelsen Kindahus 100 % tecknad av Kindahus Vökby bredband AB Delägt bolag 20 % Kommunalförbundet ITSAM Del i kommunförbund 20 % Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, kommunens riksdag. Här avgörs ärenden av principiell beskaffenhet och de av större vikt, t ex ärenden om budget, skatt samt nämndernas organisation och uppgifter. Fullmäktige väljer även ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige i Kinda kommun har 35 ledamöter och under mandatperioden är mandatfördelningen följande: Socialdemokraterna 10 Kristdemokraterna 2 Centerpartiet 8 Vänsterpartiet 2 Moderaterna 6 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 3 Sverigedemokraterna 1 Socialisterna Välfärdspartiet 1 4

5 Fem år i sammandrag Årsredovisning Kinda kommun Allmänt Invånare 31 december Kommunal utdebitering, kr/skattekrona 21,15 21,15 21,15 21,15 21,15 Personal Personalkostnader, mkr* Summa arbetstidsgrad (tillsv.anställda) * Fr.o.m inkl. pensionsförsäkring och löneskatt Resultat Nettokostn andel av skatteintäkter (inkl skatteutjämningsbidrag) 99% 98% 99% 100% 97% Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, mkr 5,6 11,2 8,7 4,2 14,6 Driftredovisning Nettokostnad, mkr 449,9 436,3 420,3 418,7 389,9 Investeringar Nettoinvesteringar, mkr 29,7 14,9 24,7 34,5 18,8 Tillgångar och skulder Tillgångar, mkr 365,1 364,2 348,6 301,1 288,7 Per invånare, kr Balanslikviditet 163% 161% 140% 146% 153% Skulder (inkl avsättningar), mkr 154,6 159,2 154,8 116,0 107,9 Per invånare, kr Skuldsättningsgrad 42% 44% 44% 39% 37% Eget kapital, mkr 210,6 204,9 193,8 185,1 180,9 Eget kapital/invånare kr Soliditet, % 58% 56% 56% 62% 63% 5

6 Omvärldsanalys Europas stora problem påverkar exportstatistik och industriproduktion men även inhemsk efterfrågan präglas av försiktighet. Den mycket svaga utvecklingen som spås 2012 är i huvudsak ett europeiskt fenomen. Övriga världen befinner sig också i lågkonjunktur, men långtifrån recession. Länder som Kina och Indien fortsätter växa med 7-8 %. Den amerikanska ekonomin har också gett vissa styrkebesked under slutet av Svensk ekonomi åker berg och dalbana. År 2010 växte BNP +5,6 %, under krisåret 2009 var minskningen 5,3 %. Prognosen för 2011 är +4,4 %. I slutet av året föll BNP och även sysselsättningen i form av arbetade timmar minskade. Sveriges kommuner och landsting, SKL tror en ökning av BNP med endast 1 % för 2012 och 2,5 % för SKL spår att styrräntan kommer att fortsätta sänkas något men att den i slutet av 2013 är ca 2,75 %. Det påverkar både korta och långa räntor. Två viktiga faktorer för kommunsektorn är arbetade timmar som först under början av 2013 kommer att börja stiga igen enligt SKL. Man tror också på en arbetslöshet som stiger något från 7,6 % 2011 till 8, och 8,1 % 2013 för att 2016 landa på 6 %. Över en längre period finns ett tydligt samband mellan antalet arbetade timmar och det reala (pris- och lönerensade) skatteunderlaget. SKL spår reala ökningar för 2012 med 1,1 % och 1,4 % för SKLs prognos i februari 2012 spår att kommunsektorn 2012 kommer nå ett resultat på 1,3 % och trots något positivare signaler för 2013 så kommer man inte klara 2 % målet, tumregeln för god ekonomisk hushållning detta år. SKL signalerar att kommun- och landstingssektorn är i behov av besked exempelvis statsbidragsutvecklingen så tidigt som möjligt under våren för att bättre kunna planera För att klara 2 % målet krävs, som läget ser ut nu, annars minskad verksamhetsvolym och personalminskningar. För första gången på många år ökar kommunens befolkning! Ökningen var under personer och befolkningen uppgick vid årsskiftet till 9799 invånare. Under 2011 föddes 90 barn och under året avled 108 personer. Immigrationsnettot var -2 men den totala nettoinflyttningen blev ett överskott på 56 personer. Arbetslösheten inom kommunen håller sig på ungefär samma nivå som Totalt arbetslösa är ca 5,2 %. För företagen har det generellt sett bra ut men med viss avmattning under fjärde kvartalet. Framtiden Vi har jobbat hårt för att ha det ekonomiska läge som vi har idag. Efter åren med underskott har vi kunnat amortera av våra lån och skapat årliga överskott i linje med god ekonomisk hushållning. Nu ser vi åter problem i verksamheterna, Socialnämndens budgetavvikelse 2010, - 3,2 mkr har försämrats och är ,7 mkr. Några snabba fix för att komma tillrätta med detta finns inte, men budgetdisciplin i samtliga nämnder är mycket viktig nu och framöver. Vi ser en mycket svag utveckling av skatter och bidrag de närmaste åren. En mycket ambitiös investeringsplan, som långt överstiger målen, kommer kräva upplåning för första gången på flera år och räntor kräver också sitt utrymme! Här är det mycket viktigt med nogsamma prioriteringar så att inte driftkostnaderna rusar iväg. Att klara 2013 utan verksamhetsneddragningar verkar svårt just nu. Vad gäller statsbidragen är osäkerheten stor. Den nya utjämningsmodellen som alla trodde det rådde politisk enighet om har plötsligt, som det verkar, lagts på is. Kommer några besked om ev. nya satsningar i vårpropositionen? Vi måste nog helt enkelt lita på att kommunen av egen kraft ska klara att långsiktigt skapa en god ekonomi. Under 2011 utfördes 714 årsarbeten. Det är 16 fler än året innan, 15 av dessa är inom barn- och utbildningsförvaltningen. Vi måste alltså vara observanta på att personalstocken åter ökar. Samtidigt står vi inför stora pensionsavgångar och vi måste kunna rekrytera kompetent personal framöver. Kinda deltar 6

7 tillsammans med bl.a. Linköpings universitet, Östsam och flera östgötakommuner i ett ESF-projekt kring kompetensförsörjning. Ett sätt att kunna bli attraktiv kan vara att jobba med mentorskap. Ett mål för kommunen är att öka antalet invånare från årsskiftets till år Under 2011 ökade vi 37 personer för att under 2012 års första månad minska ca 20 personer! Ålderskurvan för Östergötland och riket följs åt, både för män och för kvinnor, medan vi för Kindas del ser att invånarantalet i gruppen mellan år är betydligt mindre än både Östergötland och riket och på motsvarande sätt har vi fler invånare i gruppen från 55 och uppåt. Viktiga faktorer att ta hänsyn till när det gäller både att planera dagens verksamhet och när vi ska attrahera nya medborgare. I kommunkoncernen har Vimmerby kommit med som ny medlem i kommunalförbundet ITsam. Stiftelsen Kindahus fortsätter arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar organisation och vad gäller VÖKBY Bredband AB har omstart skett med att ta fram ägardirektiv. Bredbandsatsningarna är viktiga för kommunen både vad gäller att attrahera nya invånare och för företagandet. En skatteväxling sker med 42 öre från och med 2012 med anledning av förändrad ansvarsfördelning för den regionala kollektivtrafiken i Östergötlands län. Det har beslutats att Landstinget i Östergötland ska utgöra regional kollektivtrafikmyndighet och överta kommunernas nuvarande kostnadsansvar för den regionala trafiken i länet. Miljö och hållbar utveckling År 2011 var ett händelserikt år för miljö och hållbar utveckling i Kinda. Det satsades på miljö och energi genom arbetet för Kinda som Milleniemåls kommun. Arbetet som Milleniemåls kommun innebär att kommunen ska visa på det arbete som utförs för att uppnå FN:s milleniemål. En avlopps- och energimässa anordnades med lyckat resultat. Det var fokus på produkter för solenergi och enskilda avlopp som var anpassat för privata hushåll. Under året har även Miljö-, bygg- och räddningsnämndens miljöstipendium delats ut till Kisa Scoutkår för ett 90-årigt arbete med uppfostran av barn, ungdomar och äldre i naturens lära. strävan att uppfylla de miljömål som är framtagna i länet och landet. En miljöredovisning tas fram varje år för att utvärdera hur miljömålen uppfylls. Ett sätt att redovisa alla dessa mätningar eller den statistik som finns är genom nyckeltal. Dessa gör det möjligt att se förändringar över tiden och i vissa fall jämföra sig med andra kommuner. En viktig del av miljöredovisningen är nyckeltalen som visar på reningsverkens fosforrening samt hushållens avfallshantering. Mängd hushållsavfall Kilo avfall/person 200,00 100,00 0, Årtal Nyckeltalet visar den mängd hushållsavfall som förbränns varje år. Varje invånare i Kinda alstrade ca 183 kg hushållsavfall år 2011, en i stort sett oförändrad trend. Fosforrening Fosforrening %/tätort 100,0 95,0 90,0 85, Årtal Kisa Rimforsa Detta nyckeltal visar avloppsreningsverkens rening av fosfor. Gällande gränsvärden för utsläpp av fosfor har inte överskridits under år 2011 och reningsverken har en hög reduktion av fosfor. Reningen påverkas dock av stora flödesvariationer. En fullständig miljöredovisning kommer senare under året att finnas på kommunens hemsida www. kinda.se. Där belyses främst miljömålen; begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft, ingen övergödning, god bebyggd miljö, giftfri miljö, levande skogar, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv samt levande sjöar och vattendrag. I Kinda kommun finns inga lokala miljömål men en 7

8 Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning För att säkerställa den framtida välfärden krävs en hållbar ekonomisk utveckling. Motsatt innebär en svag ekonomi begränsningar i möjligheten att utveckla den kommunala verksamheten. Vi måste betala för den verksamhet vi förbrukar, inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. En kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet är viktig för en god ekonomisk hushållning. Det ska finnas ett klart samband mellan resurser, prestationer, resultat och effekter. För att uppnå god ekonomisk hushållning arbetar kommunen med vision, värdegrund, strategiska områden och kommunövergripande mål. Uppföljning av våra mål och verksamheter behövs för att man vid behov ska kunna sätta in korrigerande åtgärder. Detta gäller i första hand uppföljning av verksamheterna och den kvalitet vi har i vårt vardagsarbete. Den ekonomiska uppföljningen som sker vid varje förvaltning under året kompletteras med månatliga uppföljningar i kommunens ledningsgrupp. Den ekonomiska uppföljningen har bidragit till bättre prognoser och gett möjligheter att kontinuerligt under året kunna rätta till eventuella brister i verksamheterna. Kommunen fortsätter med att effektivt förvalta sina likvida medel. Vi måste få till säkra och effektiva placeringar både på kort och på lång sikt. Vi ska hantera framtida ökade pensionsutbetalningar men också i det korta perspektivet sköta utbetalningar av löner och andra driftsutgifter och få till en bra kontroll över investeringsutgifterna. För att säkra en effektiv och kvalitativ verksamhet arbetar vi med intern kontroll. Utifrån reglementet i intern kontroll beslutar varje nämnd om en handlingsplan för internkontrollarbetet. I handlingsplanen framgår särskilt utvalda områden för året som ska följas upp. Uppföljning av handlingsplanen sker i respektive nämnd. Under 2011 har nämnderna arbetat med och följt upp särskilt utvalda kontrollområden. Ett exempel på internkontrollområde som varit under året är inköp och upphandling. Resultat visar att det finns brister. Vidtagna åtgärder har därför varit att vid vissa tillfällen ta direktkontakt med berörda samt utbildningsinsats inom området. Området kommer att kvarstå som internkontrollområde Som hjälpmedel att uppnå god ekonomisk hushållning använder kommunen sig av olika kvalitetsverktyg. IIP, Investors in People, handlar om medarbetarnas kompetens och hur den kommer till nytta i kommunen. Det gäller att se sin egen påverkan i arbetet och hur ens utveckling och kompetens påverkar kommunens utveckling. Vi använder oss även av SKL:s kommunkompass där kommunen utvärderas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Vi gör även medborgar- och brukarundersökningar. Därutöver deltar vi i olika jämförelseprojekt. Mer information om vårt kvalitetsarbete finns på hemsidan 8

9 Mål och måluppfyllelse För att nå god ekonomisk hushållning arbetar Kinda kommun sedan flera år tillbaka med ekonomiska ramar och målstyrning av verksamheten. Denna process är under kontinuerlig utveckling. Målstyrningen bygger på att kommunfullmäktige fastställer övergripande mål, som sedan bryts ned av respektive nämnd i verksamhetsmål. De övergripande målen ger nämnderna en vägledning av de åtgärder, prioriteringar och handlande som behövs för att anpassa verksamheterna till de tilldelade budgetramarna. Utvärdering av verksamheterna är av stor vikt i målstyrningsarbetet. Strategiskt område KF mål 2011 Måluppfyllelse Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Behovet av transporter ska tillgodoses effektivt och funktionellt. Det kollektiva resandet ska gynna en hållbar utveckling. Kommunikation med data- telenät ska fungera säkert och tillförlitligt. Näringslivet i Kinda ska vara flexibelt och långsiktigt hållbart. Näringslivet och Kinda kommun ska arbeta gemensamt för att på bästa sätt vidareutveckla den privata företagsamheten. Genom lokal, nationell och internationell samverkan och dialog ska det skapas bra beslutsunderlag och goda möjligheter för Kindas utveckling. Medborgarna i Kinda ska ges möjlighet att uppnå en hög kunskapsnivå. Genom samverkan och livslångt lärande ska näringslivets och Kinda kommuns personal ha rätt kompetens för att utveckla Kinda. Fördjupad översiktsplan för ny sträckning riksväg 34 ska vara klar. Arbetet pågår. Fungerande pendling med tåg/buss såväl norr som söder ut väg 23/34 och järnvägen Stångådalsstråket. IT-infrastrukturplan antagen. Kindas rankning i svensk näringslivs mätning ska förbättras jämfört med föregående år. Ungdomsarbetslösheten ska halveras. Service från den kommunala förvaltningen till företagen ska vara rådgivande, snabb, samlad och kundanpassad ska det finnas en plan för vad Kinda kommun erbjuder ungdomar mellan år i form av stöd och aktiviteter. Utvecklad medborgardialog genom att frågor och svar finns tillgängliga på Kinda kommuns hemsida, Hela den kommunala förvaltningen är IIP-certifierad. Kommunen som organisation har en gemensam kompetensutvecklingsplan utifrån vision och mål. Bussar med expresstrafik i båda riktningarna har ökat. Restiden kommer att minska när hållplats byggs vid väg 34/23 i Rimforsa under Prioriteringslista gjord, dock inte fullständig plan. Kisas behov utreds. Kinda har klättrat från plats 125 till plats 120 från år 2010 till Ungdomsarbetslösheten har förbättrats dock inte halverats. Jämfört med årsskiftet ,5 %. Svårt att mäta och följa upp. Ingen direkt plan finns men åtgärder som ungdomens hus, communicare, tillväxt Östergötland, sommarjobb mm. E-petitioner har startat upp under Signerbara e-tjänster på hemsidan förväntas finnas under Alla medarbetare har egen kompetensutvecklingsplan, men vi har inte hunnit ta fram en för hela organisationen. Hållbar utveckling All planering och all verksamhet ska utgå från långsiktigt hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Kinda kommun står för trygghet, god social omsorg, delaktighet och likabehandling. Östergötlands Folkhälsopolitiska policy är känd och implementerad i all kommunal verksamhet. De i kommunen belägna mötesplatserna är välkända hos medborgarna. Inte hunnit prioriterat frågan. Finns på hemsidan, KindaNytt etc. 9

10 Marknadsföring Alla som är verksamma i kommunen är ambassadörer och ska bidra till att marknadsföra Kinda. Orterna i Kinda ska lyftas fram för sina specifika kvaliteter och vara lockande för boende, företagande och besökare. Kommun, närings- och föreningsliv samverkar för att marknadsföra Kinda. Kinda syns på prioriterade arenor. Basmaterial finns framtaget för att skapa goda ambassadörer i Kinda. En gemensam marknadsföringsstrategi förväntas blir klar under En samlad bild på vilka de prioriterade arenorna är tas fram Ambassadörsutbildning har genomförts under våren. Kultur Kindas rika kulturliv ska vara stimulerande och ges möjlighet att utvecklas. Kultur- och naturmiljöerna är tillgångar och ska förvaltas så att kvaliteterna består. Kulturen ska marknadsföras. Information, bokning och biljetter är lättillgängliga för alla via medborgarkontoret/biblioteken Kindas skolor har tagit del av regeringens särskilt avdelade medel för skapande skola. Bidrag för skapande skola har erhållits med 250 tkr. 1% av om- och nybyggnadskostnader i Kinda kommuns regi ska avsättas till konstnärlig utsmyckning. Horns förskola under = Uppfyllt (5) =Delvis uppfyllt (11) = Ej uppfyllt (2) Sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse 2011: Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål KS 1 MBR 1 KFN 1 BUN 0 SN 2 KS 9 MBR 7 KFN 3 BUN 4 SN 15 KS 3 MBR 7 KFN 9 BUN 3 SN 17 För redovisning av mål och måluppfyllelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse. Ekonomisk översikt Kommentarer och analys av årsbokslut 2011 Kommuner, landsting och kommunalförbund ska enligt den kommunala redovisningslagen, utöver årsbokslut, upprätta delårsrapport för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Kinda kommun har valt, att utöver de månatliga uppföljningarna, ha två gånger om året en mer utarbetad prognos om verksamheterna. En tertialrapport för perioden januari-april och en delårsbokslut för perioden januari-augusti. Samma redovisningsprinciper som för årsbokslut tillämpas för delårsrapport, vilket bland annat innebär att fordringar och skulder som uppgår till väsentliga belopp periodiseras. Detta innebär att kommunens ekonomi avstäms grundligt två gånger om året utöver årsbokslutet. Mellan dessa tillfällen gör respektive nämnd egna uppföljningar. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige får varje månad ekonomisk information som sammanställs av ekonomiavdelningen. 10

11 Denna information innehåller prognoser för drift- respektive investeringsbudgeten, likvida medel, kortfristiga fordringar och skulder, m.m. Därutöver finns en månatlig uppföljning av personalkostnadernas utveckling. Kinda har med dessa täta uppföljningar bra kontroll över sina ekonomiska transaktioner. Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att en sådan reglering inte ska genomföras för ett visst år. Kinda kommun åberopar inga synnerliga skäl. Avstämningen visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Avstämning av balanskrav (tkr) Årets resultat enl. RR Realisationsvinter Resultat 2004 enl. balanskrav Resultat 2005 enl. balanskrav Justerat resultat enl balanskrav VA-verksamheten visar för 2011 ett underskott med 70 tkr ( tkr) som ingår i årets resultat ovan. Kommunen avser att återställa detta underskott inom 3 år. Nämndernas budgetutfall Driftbudgetavräkningen för 2011 visar ett underskott på ca 9,6 mkr. Avvikelse i förhållande till nettodriftbudget Nämnd avvikelse tkr avvikelse % Kommunstyrelsen Kommunrevision Överförmyndare Miljö-, bygg och räddning Kultur och fritid Barn och utbildning Socialnämnden Kommunstyrelsen: tkr. Kommunstyrelsen skulle i överenskommelse med kultur- och fritidsförvaltningen lämna ett överskott med motsvarande belopp för skötselavtalen (där kostnaden belastat kultur- och fritidsförvaltningen) det vill säga 360 tkr. Sammantaget har kommunstyrelsen med hänsyn till överenskommelsen gjort ett överskridande med 693 tkr. En stor engångskostnad har varit entledigande av tjänst. En annan negativ budgetavvikelse är kostnaden för den politiska verksamheten inom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Överförmyndaren: -250 tkr. Verksamheten har krävt mer arbetsinsatser än vad som var budgeterat. Även inköp av verksamhetsanpassat datorprogram har påverkat utfallet. Miljö- bygg- och räddningsnämnden: 452 tkr. Hög intäktsnivå bl a genom att intäkter för inventering och prövning av avlopp ökat. Lägre kostnader förklaras av att räddningstjänsten haft ett mycket lugnt år. Antalet utryckningstimmar ligger därför mycket lägre än ett normalår. Dessutom har en tjänst på miljökontoret varit vakant under stor del av året. Kultur- och fritidsnämnden: -761 tkr. I underskottet ingår 360 tkr för skötselavtalen. Underskott exklusive skötselavtalen, -401 tkr. Underskottet beror delvis på ej balanserad budget inför budgetåret. Intäktskraven har inte heller varit fullt uppnåeliga. Det har vidtagits arbetsmiljöåtgärder i musikskolans lokaler i Folkets Hus och kostnader i förebyggande hälsoarbete. Det har varit storm- och återställandekostnader vid elljusspåren samt vandringsleden. Extra kostnader för isbanor med anledning av lång vintersäsong. Barn- och utbildningsnämnden: -67 tkr. De positiva avvikelserna, i förhållande till budget, finns framförallt inom den interkommunala ersättningen för våra gymnasieelever. Här har snittkostnaden per elever sjunkit, vilket kan bero på att fler elever har valt teoretiska program än yrkesprogram. De negativa avvikelserna kan vi se framförallt på stöd till barn/elever med särskilda behov men även på lokaler/inventarier. Främst kan vi se detta vad det gäller Värgårdsskolans omoch tillbyggnation beroende på att tillfälliga lokaler har tagits i anspråk under året. Socialnämnden: tkr. Individ- och familjeomsorg hade ett underskott med 6314 tkr. Handikappomsorgen uppvisar ett underskott med 2659 tkr. Äldreomsorgen har ett överskott med 219 tkr. Förvaltningarna har krediterats med, totalt tkr med anledning av att avgiften till AFA (avtalsförsäkringarna) under året sänktes till noll. För närmare kommentarer till nämndernas utfall och verksamhetsresultat se respektive nämnds redovisning i verksamhetsberättelsen. Finansiella mål För att uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige fastställt finansiella mål. Av dessa mål är endast ett mål uppfyllt, likviditet. Balanskravet som infördes fr. o m år 2000 (KL 8 kap 5 ) innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. För att kommunen skall kunna uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs dock ett resultat som väsentligt överstiger balanskravet. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslut om årsbudget och flerårsplan de finansiella målen. 11

12 Kommunens finansiella mål och utfall 2011 Mål Utfall Uppfyllelse Årets resultat (balanskravet) över tkr tkr Ej uppfyllt Verksamhetens nettokostnad/skatter och bidrag lägre än 98% 99,2% Ej uppfyllt Likviditet över 30 dagar 67 dgr Uppfyllt Soliditet över 60% 58% Ej uppfyllt Nettoinvesteringar lägre än tkr tkr Ej uppfyllt Årets resultat Kommunens budgeterade resultat var 3,8 mkr, inklusive den extra marknadsföringssatsningen, 0,4 mkr. Det är 4,2 mkr lägre än det finansiella målet 8 mkr. Kommunen lämnar ett positivt resultat på 5,6 mkr. Vi kan se att driftredovisningen visar avvikelse mot budget med 9,6 mkr. Se vidare avsnittet budgetutfall ovan. Årets resultat jfr med budget budget tkr utfall tkr avvikelse Årets resultat varav Driftredovisningen Finansförvaltningen Finansförvaltningen visar en budgetavvikelse med + 11,5 mkr. Den kan härledas till; Pensioner/sociala avgifter +0,3 mkr, skatter +1,8 mkr, generella bidrag + 8 mkr varav fastighetsavgiften + 1,4 mkr, finansnetto + 1,1 mkr samt en reaförlust 0,7 m kr vid försäljning villa Björksund och affärstomt Rimforsa, nedskrivning av värde Hycklinge skola -0,3 mkr. Nedan följer en bild över resultatutvecklingen för de senaste fem åren. Mkr 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Årets resultat Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Kommunens största finansieringskälla är skatteintäkter och statsbidrag. För att följa utvecklingen (tillväxten) över tiden är det intressant att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till finansieringens utveckling. Enligt kommunens finansiella mål bör nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ligga lägre än 98 %. Resterande del ska finansiera räntenetto och nettoinvesteringar. Verksamhetens nettokostnader inkluderar avskrivningar och pensionsavsättning. Kommunens strävan är att klara kravet på god ekonomisk hushållning även på längre sikt. Därför har vi satt av till pensioner även under dåliga tider. Detta påverkar målet nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader motsvarar 99,2 % av skatteintäkter och statsbidrag för året, vilket medför att målet inte är uppfyllt. År 2007 tom 2010 har extra avsättning till pensioner skett vilket påverkar verksamhetens nettokostnad och därmed nyckeltalen för dessa år. År 2011 har ingen extra avsättning skett. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag Likviditet Likviditeten visar kommunens kortsiktiga ekonomiska styrka. De likvida medlen uppgick vid årsskiftet till 87,2, vilket är en minskning från föregående årsskifte med 20,7 mkr. Minskningen förklaras bland annat med en hög investeringsnivå 2011 samt slutregleringen av skatterna avseende 2009 (11 mkr) som betalades i början av Ett av de finansiella målen är att kommunen skall ha en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Kommunens betalningsberedskap vid årsskiftet uppgick till 67 dagar, en minskning med 20 dagar jämfört med föregående årsskifte. Betalningsberedskapen har beräknats genom att relatera de likvida medlen till verksamhetens nettokostnader och nettoinvesteringar. Kommunens målsättning är en betalningsberedskap på minst 30 dagar har uppfyllts. De likvida medlen som är 87,2 mkr ska ställas mot den avsättning till pensioner som kommunen gjort för att klara ökande pensionsutbetalningar. Vid årets utgång fanns 60 mkr placerade på fasträntekonton. Utöver de likvida medlen som finns på olika bankkonton har kommunen 15 mkr i värdepapper och 2 mkr som Förlagslån hos Kommuninvest. Tabellen nedan visar våra likvida medel i bankkonton, plusgiro och våra placeringar på fasträntekonton. 150,0 100,0 50,0 48,0 Likvida medel (mkr) 88,8 118,8 108,0 87,

13 Soliditet Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella styrka, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. När man studerar soliditeten är det framförallt nyckeltalets utvecklingstrend som är intressant att följa. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutveckling, tillgångarnas och låneskuldens förändring. Soliditeten för 2011 är 58 %. Soliditeten har varierat under de senaste åren. Vi kan se en liten uppgång jämfört med föregående år. Det har skett en fortsatt mindre nedgång jämfört med tidigare år på grund av att kommunen har prioriterat pensionsreserver i stället för resultat och eget kapital. I kommunens finansiella mål ska soliditeten öka eller vara oförändrad (60 %). Då soliditeten är 58 % har detta finansiella mål inte uppfyllts. Årsredovisning Kinda kommun 2011 Mkr ,7 Nettoinvesteringar (mkr) 34,5 24,7 14,9 29, Finansnetto Kommunen har under ett antal år haft ett positivt finansnetto, d v s de finansiella intäkterna har varit större än de finansiella kostnaderna. Relativt låga räntor men en relativt stor mängd likvida medel att placera och avsaknaden av lån gör att nettot är fortsatt positivt. Nedan följer en tabell över finansnettots utveckling. Finansnetto (mkr) 64% 62% 60% 58% 56% 54% 63% Soliditet utan ansvarsförbindelse 61% 56% 56% 52% % Soliditeten inkl ansvarsförbindelsen är -8 % (-3 % för 2010). Om justering görs med gjorda avsättningar till pensioner, 50 mkr, är soliditeten inkl ansvarsförbindelsen 7 %. Investeringsredovisning Kommunens nettoinvesteringar har ökat jämfört med 1990-talet, då de var relativt låga. Nettoinvesteringarna 2011 är 29,7, vilket är högre än 2010 års nivå på 14,9 mkr. Budgeterade investeringar för 2011 är 35 mkr samt överförda medel från 2010 på 10,6 mkr. Stora investeringar under året har varit påbörjan av ombyggnad Värgårdsskolan, 10,9 mkr, Björkfors reningsverk, 5,9 mkr och Värmeförsörjning i kommunala fastigheter, 3,6 mkr. Andra investeringar som har gjorts under året är utbyggnad av avlopp och vatten till Linnäsområdet i Rimforsa, 1,5 mkr och delar inom projekt aktivitetscenter Rimforsa, 1,1 mkr. Bredbandsinvesteringar har gjorts för totalt 0,6 mkr. Under året har Horns förskola färdigställts, total investering för objektet ca 3 mkr varav 1,2 mkr belastat De stora avvikelserna mot budgeterade investeringar beror bland annat på att projekten blivit uppskjutna till 2012 och framåt däribland Rimforsa vattenverk, 2 mkr. Budgeterade medel för Industri- och exploateringsområden har inte tagits i anspråk. Det fortsatta arbetet med fördjupad översiktplan fortsätter. Behovet av Industrimark i Rimforsa kvarstår. Målet är inte uppfyllt då investeringarna är högre än 25 mkr. För kommentarer till investeringar på nämndnivå hänvisas till nämndernas redovisning i verksamhetsberättelsen. Mkr 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan 1999 minskat från 58,9 mkr till 0,4 mkr. Det som kvarstår är den s.k. simhallsfonden där medel årligen utbetalas till simskoleverksamhet i kommunen efter beslut i Kulturoch fritidsnämnden. Därutöver redovisar kommunen under va-verksamheten anslutningsavgifterna för vatten och avlopp som skuld till abonnenterna. Detta enl. den nya lagen om allmänna vattentjänster som kom Skulden är fn. 3,9 mkr, vilket motsvaras av ett värde under anläggningstillgångar och skrivs av i den takt anläggningen skrivs av. Pensioner Under 2008 tecknade kommunen en försäkring som tryggar den förmånsbestämda ålderspensionen och därmed kommer en del av pensionerna att vara finansierade genom försäkring istället för att medel reserveras via balansräkningen. Eftersom kommunen försäkrar den förmånsbestämda delen så påverkades vi endast med 178 tkr av att SKL under året ändrade diskonteringsräntan för nuvärdes-beräkningen av pensionerna. Avsättningen till pensioner är ,3 mkr (2010 ca 2,2 mkr). I 2011 års utfall ingår pensionsavsättning förtroendevalda, 1,6 mkr. Som beredskap för ökade kostnader för framtida pensionsutbetalningar har kommunen under avsatt 2 mkr per år. År 2007 avsattes 6 mkr och mkr för pensionsreserver vilket motsvarar budget. Under 2011 har ingen extra avsättning skett. Totalt avsatt är nu 50 mkr, vilket kan avräknas från ansvarsförbindelsen. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas enligt gällande redovisningsprinciper som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Dessa förpliktelser uppgår till 239 mkr inklusive löneskatt, en ökning med ca 23 mkr från föregående år, 17 mkr av dessa kan hänföras 13

14 till den ändrade diskonteringsräntan. Pensionsskuld till förtroendevalda ingår under 2011 och 2010 i ansvarsförbindelsen. För 2009 fanns ingen motsvarande beräkning. Pension (tkr) Årsredovisning Kinda kommun 2011 Borgensåtagande Borgensförbindelser är alltid förknippade med ett risktagande och skall alltid ingås med största försiktighet. Kommunens totala borgensåtagande uppgick vid årsskiftet till 240,8 mkr att jämföra med 242,2 mkr vid utgången av Avsättning pensioner enl underlag KPA Avsättning pensioner Avsättning löneskatt pensioner Summa avsättning pensioner Pensionsfond enl beslut KF Ansvarsförbindelse pensioner Pensionsåtaganden Löneskatt på pensionsåtaganden Summa ansvarförbindelse Summa pensioner (inkl. förtroendevalda) Av åtagandet avser 235,4 mkr Stiftelsen Kindahus och 4,8 mkr Folkets Hus föreningen Kisa samt 0,5 mkr förlustansvar egna hem. Vad gäller Stiftelsen så finns ett Kommunfullmäktigebeslut på ett tak på 250 mkr. Beslut om att gå borgen för Folkets hus togs 1988 (5 mkr) så att huset i Kisa skulle kunna renoveras. Idag är åtagandet 4,8 mkr, vilket är oroväckande. Diskussion pågår mellan kommunen och Folkets hus styrelse om hur verksamheten kan tänkas se ut i framtiden. Kinda kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Idag är 267 kommuner medlemmar i Kommuninvest. Mellan samtliga dessa har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett ev. infriande av borgensansvaret. Kindas andel är 0,15 %. Sammanställd redovisning Kommunens bolag Inom Kinda kommun har verksamhet hittills bedrivits i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. Bolags- och stiftelseform kan i vissa lägen vara mera fördelaktig att använda än förvaltningsformen, men kan också ha nackdelar i form av begränsad insyn för kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten. En koncern består av en grupp juridiska enheter, med en överordnad och dominerande enhet och en eller flera underordnade och beroende enheter (bolag, stiftelser mm). För att koncernförhållande ska anses föreligga, ska den överordnade enheten (här kommunen) ha ett varaktigt bestämmande eller väsentligt inflytande över underordnad enhet. Underordnad enhet kan vara helägd eller samägd. En samägd enhet anses bara ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Enligt praxis förutsätts ett väsentligt inflytande vid röstandel av minst 20 %. Detta innebär att föreliggande redovisning förutom Kinda kommun omfattar Stiftelsen Kindahus, VÖKBY Bredband AB och fr. o.m även Kommunalförbundet ITSAM. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat på 8 mkr, att jämföra med 12,1 för Stiftelsen Kindahus Grundfonden i Stiftelsen Kindahus är till 100 % tecknad av Kinda kommun. Grundfondskapitalet uppgår till 2,1 mkr. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom kommunen uppföra, förvalta och att försälja bostadshus med tillhörande affärslokaler och kollektiva anordningar. Verksamheten kan också omfatta uppförande av småhus för försäljning. Fastighetsbeståndet består av 51 fastigheter i Kisa, Rimforsa och Horn. De totala bruttohyrorna utgör 70 mkr och de kontrakterade hyresintäkterna på årsbasis 68 mkr. 14

15 Den ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 98 % visar ett överskott på 1,8 mkr, jfr med 1 mkr för Årets utfall visar på ett högre resultat än de senaste åren tack vare förbättrad uthyrning. Under året har det var fokus på underhåll. Ett antal byggnader har genomgått renovering av avloppsstammar. En stor utgiftspost under året har varit Eu-anpassning av hissar. Det pågår ett utvecklingsarbete för att nå individuell hyressättning baserat på lägenhetens standard och nytta. Man arbetar även med att utveckla servicen med begränsade resurser. Vakanserna har minskat från 3 % till 1 % på bostadssidan. Stiftelsen Kindahus framtida verksamhet, finansiella ställning och resultat påverkas av ett antal riskfaktorer. Risker som har ett stort inflytande på resultatutveckling är variationerna i hyresintäkter, ränteförändringar och framtida kostnadsutveckling. Kommunens borgen i Kindahus lån är för nuvarande 235,4 mkr vilket innebär en ansenlig risk vid eventuella ytterligare problem i Kindahus fastighetsbestånd. Under 2011 har Kindahus arbetat vidare med sitt förändringsarbete för att trygga en långsiktigt hållbar ekonomi för företaget. VÖKBY Bredband AB Hösten 2003 förvärvade Kinda 20 % av aktierna i nystartade VÖKBY Bredband aktiebolag. Bolaget ägs av de fem kommunerna Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre. Verksamheten är inriktad på att sälja tjänster i det bredbandsnät som kommunerna etablerat inom ramen för det s.k. VÖKBY-projektet. VÖKBY Bredband säljer även tjänster utanför VÖKBY-området i närliggande stadsnät. Vid en extra bolagsstämma i VÖKBY Bredband AB december 2006 beslutades det om en nyemission om 4 mkr, 0,8 mkr är Kinda kommuns andel. Totalt är Kinda kommuns andel 2,4 mkr. VÖKBY Bredband har under 2011 fått nya kunder till största delen anslutna till nät i Vadstena, Växjö och i Åtvidaberg. Bolaget har under året fortsatt att sälja tjänster till de kommunala bostadsbolagen inom VÖKBY och även till Vetlanda och Sävsjö stadsnät. Under senhösten etablerade bolaget sig i Emmaboda kommun. VÖKBY Bredand har efter upphandling tilldelats ett avtal som innebär leverans av fiber- och kapacitetsförbindelser till bl.a. Landstinget i Östergötland. Bolaget visar ett positivt resultat fö 2011 på 0,5 mkr att jämföra med 2010 års resultat på 1,2 mkr års omsättning uppgick till 15 mkr. Omsättningen är över det budgeterade men resultatet är under det budgeterade. Resultatet påverkas av att bolaget under hösten använt dubbla ekonomifunktioner och delvis dubbla kundtjänstfunktioner i och med överlämning av dessa funktioner från ITSAM till VÖKBY Bredband. Under större delen av 2011 har dessa funktioner köpts från ITSAM men kommer under 2012 hanteras av bolagets egen personal. I kommunens årsbokslut finns en fordran på VÖKBY Bredband AB för avtalade avgifter som kommunen ska ha enligt kommunikationsoperatörsavtalet. Enligt detta avtal ska kommunen få 120 kr per månad och ansluten kund. Årets fordran uppgår till 1,8 mkr (ackumulerad fordran 9,9 mkr). Kommunen redovisar varje år uppkommen fordran i balansräkningen, men eftersom denna fordran bedöms vara osäker skrivs, enligt försiktighetsprincipen, värdet ner med samma belopp. Ingen resultatpåverkan har därmed skett. Vårt krav på bolaget kvarstår tills Kommunfullmäktige fattar beslut om annat. En omstart i arbetet att utforma ägardirektiv har skett och en avrapportering av uppdraget ska ske i april Sammanhållande för detta arbete är Kinda och Vadstena kommuner tillsammans med VÖKBY Bredband AB och Kommunalförbundet ITSAM. Till hjälp har man experter på området från revisionsbyrån PWC. Kommunalförbundet ITSAM Kommunalförbundet bildades 2009 av Kinda, Åtvidaberg, Ödeshög, Ydre och Boxholms kommuner. Syftet var att ge medlemskommunerna en gemensam organisation istället för fem fristående IT-avdelningar. Detta ska bland annat ge förutsättningar för bättre resursutnyttjande. ITSAMs ekonomi 2009 byggde på att kommunerna bidrog med de belopp de hade i sina it-budgetar för Finansieringen ska successivt övergå från bidragsfinansierad till hyresfinansiering/köp av verksamhet. ITSAM visar ett positivt resultat för 2011 på 0,3 mkr att jämföra med 2010 då det var ett underskott på 24 tkr års omsättning uppgick till 51,3 mkr. Några under året viktiga händelser för ITSAM är att en upphandling av lagerlösning inför byte av e-postsystem har gjorts, den stora PA-upphandlingen slutfördes och flytt till nya lokaler har skett samt IDHA, ett ärende och dokumenthanteringsprojekt, har påbörjats. Under året har Vimmerby kommun ansökt om medlemskap i kommunalförbundet. Arbetet med ett skriva ett nytt avtal pågår och där förbundet kommer att utökas med Vimmerby kommun. Det gäller att det skapas en långsiktigt hållbar ekonomi inom kommunalförbundet. Se vidare i resultat- balansräkning och finansieringsanalys som följer på nästa sida. 15

16 Resultaträkning Årsredovisning Kinda kommun 2011 Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämn Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord. poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Aktuell skatt Uppskjuten skatt Årets resultat

17 Balansräkning Årsredovisning Kinda kommun 2011 Koncernen Kommunen Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Not Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader mm Maskiner o inventarier Summa materiella tillgångar Finansiella tillgångar Summa finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar, pensioner Pensionsfond för framtida utbetalningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital o skulder Ställda panter Borgensåtaganden Pensionsskuld före Op. leasingavtal, framtida avg Övriga förplikelser

18 Finansieringsanalys Koncernen Kommunen Indirekt metod Not Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut tusentals kronor Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övr ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inv. i immateriella anläggningstillg Försäljn. av immateriella anläggningstillg Inv. i materiella anläggningstillg Intäkter materiella anläggningstillg Försäljn. av materiella anläggningstillg Inv. i finansiella anläggningstillg Försäljn. av finansiella anläggningstillg Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Notförteckning Bokslut Bokslut Bokslut Not 1: Verksamhetens externa intäkter exkl skatter, generella statsbidrag, utjämningsbidrag och räntor. Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag (riktade statsbidrag, EU-bidrag mm) Försäljning verksamhet o entreprenader Försäljning anl.tillg, div periodisering Summa verksamhetens intäkter Not 2: Verksamhetens externa kostnader exkl skatter, räntor och avskrivningar. Personalkostnader Inköp, bidrag och transfereringar Köp av verksamhet, konsulter Lokalkostn, övr verksamhetskostn Resor, försäkringar, div kostnader Reaförlust försäljn anl-tillg Avsättning deponi Summa verksamhetens kostnader Bidrag till statlig infrastruktur Reaförlust försäljning fastigheter/utrangering Summa jämförelsestörande kostnader

19 Bokslut Bokslut Bokslut Not 3: Avskrivningar o nedsskrivningar av investeringar Avskr byggnad och tekniska anläggn Avskr maskiner och inventarier Nedskrivning av anläggningstillgång Summa avskrivningar och nedskrivningar Not 4: Prel. skatteinbetalningar Prel. slutavr. innevarande år Slutavräkningsdiff. föregående år Summa skatteintäkter Not 5: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kommunal fastighetsavgift LSS utjämningsbidrag/avgift Tillfälligt konjunkturstöd Regleringsbidrag/avgift Summa generella statsbidrag Not 6: Räntor likvida medel Räntor kravverksamhet Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7: Räntor på lån Räntor på pensionsavsättning Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8: Återbokning skadestånd kv Stöveln Summa extraordinära kostnader Not 9: Årets resultat Avstämning av årets resultat jämfört med kommunallagens krav på balans i ekonomin Årets resultat enl resultaträkningen Justerat resultat enl balanskrav varav VA-verksamheten Stiftelsen Kindahus VÖKBY Breband AB 524 Kommunförbundet ITsam 344 Redovisat resultat enl resultaträkningen. Elimineringar är sedan gjorda utifrån ägarandel och för interna poster. Not 10: Justering ej likvidpåverkande poster Utrangering och försäljning av anläggningstillgångar Summa fsg anl.tillgångar Not 11: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Exploateringsfastigheter Pågående nyanläggningar Summa mark o byggnader Not 12: Maskiner och inventarier Bilar och andra transportmedel Konst Bredbandsnät (inkl stadsnät) Förbättringsutgift annans fastighet Summa inventarier/transportmedel

20 Bokslut Bokslut Bokslut Not 13: Aktier och andelar* Kommuninvest, andelskapital* Obligationer m.m Simhallsfonden Stiftelsen Kindahus, grundfondskap Lån föreningar Södra skogsägarna, insatskapital Summa finansiella anl tillgångar *Aktier och andelar i VÖKBY Bredband AB, Kinda kanal, Östgötatrafiken, Östgötaporten och Kommuninvest Not 14: Fakturafordringar Fordringar hos staten Fordringar hos koncernföretag (VÖKBY bredband AB) Osäkra fordringar koncernföretag (VÖKBY bredband AB) Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostn/uppl intäkter Summa kortfristiga fordringar Not 15: Kassa Postgiro Bank Summa likvida medel Not 16: Avsättning pensioner: Avs pensioner exkl garantipension o visstidspension Avs garantipens o visstidspens (antal visstid 1 pers) Avs pensioner förtroendevalda Avs löneskatt pensioner Avs löneskatt pensioner förtroendevalda Pensionsfond enl beslut KF Adlerskogstippen (deponi) Bidrag till statlig infrastruktur Övriga avsättningar Summa avsättningar Not 17: Förvaltade medels kapital Anslutningsavgifter VA Summa långfristiga skulder Not 18: Övriga kortfristiga skulder/avräkn konton Leverantörsskulder Skuld t staten, slutavräkn komm.skatt Källskatt Arbetsgivaravgifter Upplupna semesterlöner/okomp övertid Upplupna arb givaravg, semester- löneskuld/okomp övertid Förutbetalda intäkter (inkl tillfälligt konjukturstöd) Flyktingmottagn./ensamk. Flyktingbarn (Migrationsverket) Upplupna kostnader Valfrihet vård o omsorg Matematikprojekt Kvarskatt Pensioner, individuell del Upplupen särsk löneskatt individuell del och pensionsutbet Anslutningsavg VA (expl omr) Summa kortfristiga skulder