Sammanfattning Sammanställning av inkomna skrivelserna till nämnden.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning Sammanställning av inkomna skrivelserna till nämnden."

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum Vår referens Lina Engström Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse Inkomna skrivelser till nämnden SOFS Sammanfattning Sammanställning av inkomna skrivelserna till nämnden. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen, protokollsutdrag, , 81 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad Kommunstyrelsen, protokollsutdrag, , 139 Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Kommunstyrelsen, protokollsutdrag, , 145 Jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa Kommunstyrelsen, protokollsutdrag, , 148 Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Kommunstyrelsen, protokollsutdrag, , 156 Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Söder Stadsrevisionen, Granskningsrapport, , Fördjupad granskning - Områdesprogrammen Stadsbyggnadskontoret, , Meddelande om planuppdrag detaljplan för del av fastigheten Folkvisan 3 m.fl. i Fosie i Malmö Grundskoleförvaltningen, , Tider för presidiemöten 2015 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söder Ansvariga Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör. SIGNERAD

2 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (2) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Tid och plats kl. 13:00-14:05 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 81 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M) 2:e vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Carina Nilsson (S) ersätter Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Anders Rubin (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) kl. 13:05-14:05 Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Hanna Thomé (V) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, chefsjurist Tomas Bärring, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes- Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, informationsdirektör Anders Mellberg, HR-direktör Liselott Nilsson, kommunikationsstrateg Karin Lindroth, budgetchef Mats Hansson och grundskoledirektör Anders Malmqvist 62. Ej närvarande Jamal El-Haj (S), Carina Svensson (S) och Frida Trollmyr (S). Justerat datum

3 Malmö stad Kommunstyrelsen 2 (2) 81 Lokalförsörjningsplan för Malmö stad STK Sammanfattning Fastighetskontoret/LiMa överlämnar Malmö stads lokalförsörjningsplan för åren Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare på nämndernas lokalförsörjningsplaner. LiMas bedömning är att lokalbehoven för åren tillgodoses med de lokalförändringar som redovisas i nämndernas planer. Eventuellt kan det behövas fler bostäder för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till stadskontorets förslag med följande tillägg: att uppdra åt LIMA att i samråd med berörda förvaltningar och bolag utreda förutsättningarna att avveckla parkeringsanläggning vid gamla IP i syfte att frigöra yta för annan kommunal verksamhet. Ordföranden ställer proposition på bifall till sitt yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna lokalförsörjningsplanen till samtliga nämnder för fortsatt deltagande i utvecklandet av den nya lokalförsörjningsplanen, att ge samtliga nämnder i uppdrag att arbeta vidare med de föreslagna uppdragen/utvecklingsområdena angivna i lokalförsörjningsplanen, att ge stadskontoret i uppdrag att utföra skarpa befolkningsprognoser för samma period som lokalförsörjningsplanen, dvs. 10 år och eventuellt göra en utblick ytterligare 5-10 år, att ge stadskontoret i uppdrag att samordna och synkronisera lokalförsörjningsplanens utvecklingsarbete med dels förbättringsåtgärder till följd av Revisionsrapporten Granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet dels med PLASMA-rapporten (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö), samt att uppdra åt LIMA att i samråd med berörda förvaltningar och bolag utreda förutsättningarna att avveckla parkeringsanläggning vid gamla IP i syfte att frigöra yta för annan kommunal verksamhet. Särskilda yttranden, reservationer Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmande av Roko Kursar (FP), att hon avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 18. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse KS Lokalförsörjningsplan Lokalförsörjningsplan

4 Kommunstyrelsen Särskilt yttrande Ärende: KS-STK Angående: Lokalförsörjningsplan för Malmö stad Detta ärende behandlar första versionen av lokalförsörjningsplanen sedan arbetet inleddes. Folkpartiet Liberalerna ser positivt på nya krav på innehållet. Bland annat då planen ska innehålla uppgifter om befolkningsutvecklingen och andra faktorer som påverkar framtida lokalbehov. Vad Folkpartiet Liberalerna vill lyfta är att det saknas en viktig kategori, det är seniorboende och boende anpassat för äldre. Denna boendeform måste prioriteras då det belastar omsorgsbudgeten felaktigt på grund av bristerna på alternativa boenden som är anpassade efter Malmö seniorers behov. Ewa Bertz (FP) Med instämmande av Roko Kursar (FP)

5 Lokalförsörjningsplan Göteborg FM Konsulterna AB Christine Löfvenberg 1

6 Sammanfattning LiMa fick i mars 2014 i uppdrag av Styr- och ledningsgruppen för lokalförsörjning att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument och förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering. Det innebär att årets lokalförsörjningsplan har en annorlunda utformning jämfört med föregående år. Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare på nämndernas lokalförsörjningsplaner, som tillsammans omfattar 1,4 miljoner kvadratmeter. Kostnaden för lokalerna uppgick 2014 till 1,6 miljarder kr enligt redovisningen i planerna. För perioden visar befolkningsprognosen en ökande befolkning, vilket pekar på ett ökat behov av lokaler främst inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. LiMas bedömning är att lokalbehoven för åren tillgodoses med de lokalförändringar som redovisas i nämndernas planer. Eventuellt kan det behövas fler bostäder för ensamkommande flyktingbarn och hemlösa. I årets lokalförsörjningsplan är analyser av lokalanvändningen ett prioriterat område. LiMas bedömning är att den redovisade lokalanvändningen för 2014 ligger på normala nivåer men med potential för effektivisering. Uppskattningar av lokalbalansen har gjorts för bland annat grundskolor och förskolor. Uppskattningen visar ett överskott på mellan och kvadratmeter år 2019 om planerade utbyggnader genomförs. Den lägre nivån om alla elever och förskolebarn går i Malmö stads skolor och förskolor. Den högre nivån om ca 15 procent väljer friskolor eller enskilda förskolor. Lokalbalansen visar skillnaden mellan lokalbestånd och lokalbehov vid en effektiv användning. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler kommer att visa den verkliga potentialen för effektivisering. Både förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen redovisar i sina lokalförsörjningsplaner en planeringsvolym som överstiger de väntade behoven. Förskolans planering för åren innebär en nettoökning motsvarande ca platser, vilket är mer än dubbelt så mycket som den väntade befolkningsökningen. Grundskolans planering innebär en nettoökning med ca platser, vilket är ca platser mer än den väntade befolkningsökningen. Planeringsvolymen motiveras med att man behöver flexibilitet för att hantera osäkerheter, oförutsedda händelser och förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Utmaningen för de kommande åren är att klara utbyggnadsbehoven och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning. LiMas bedömning är att med god planering, noggranna analyser och effektiviseringar kan mycket av lokalbehoven lösas inom befintligt bestånd och med tillbyggnader. Detta ställer höga krav på samverkan, samordning och samplanering mellan förvaltningarna. LiMas bedömning är att planeringsprocessen behöver förtydligas och skulle kunna ta utgångspunkt i de tre delprocesserna: 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering 3) Lokalförsörjningsplanering. Även sambandet mellan den strategiska planeringen och planeringen av enskilda projekt behöver förtydligas. Under 2015 bör en genomlysning göras av nuvarande planeringsmodell för Malmö stads lokalförsörjningsplanering och som synkroniseras dels med förbättringsåtgärder till följd av Revisionsrapporten Granskning av tomtmark och lokaler för förskole- och skolverksamhet dels med PLASMA-rapporten (Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö, som är ute på samråd). 2

7 Sammanfattning Inledning Planeringsförutsättningar Lokaler och lokalkostnader Lokalanvändning och lokaleffektivitet Faktorer som påverkar behovet av lokaler Lokalbehov och planerade lokalförändringar Förskolor Grundskolor Gymnasieskolor och lokaler för vuxenutbildning Särskilda boendeformer för äldre LSS-boenden och sociala boenden Lokaler för kulturverksamhet Lokaler för fritidsverksamhet Kontor och service Lokalbalans Sammanfattande slutsatser Fortsatt utveckling Lokalbehovsplanering Lokalresursplanering Lokalförsörjningsplanering Lokalprojekt Utvecklingsområden Förskoleförvaltningen Verksamhet och lokaler Lokalbehov och planeringsvolym Planerade lokalförändringar LiMas analys Grundskoleförvaltningen Verksamhet och lokaler Lokalbehov och planeringsvolym Planerade lokalförändringar LiMas analys Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Verksamhet och lokaler

8 6.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov Planerade lokalförändringar LiMas analys Sociala resursförvaltningen Verksamhet och lokaler Lokalbehov och planerade lokalförändringar LiMas analys Kulturförvaltningen Verksamhet och lokaler Verksamhetens utveckling och lokalbehov Planerade lokalförändringar LiMas analys Fritidsförvaltningen Verksamhet och lokaler Verksamhetens utveckling och lokalbehov Planerade lokalförändringar LiMas analys Serviceförvaltningen Verksamhet och lokaler Verksamhetens utveckling och lokalbehov Planerade lokalförändringar LiMas analys Områdesförvaltningar Verksamhet och lokaler Verksamhetens utveckling och lokalbehov Planerade lokalförändringar LiMas analys Kontor Verksamhetens utveckling och lokalbehov Planerade lokalförändringar LiMas analys

9 1 Inledning 1.1 Planeringsförutsättningar LiMa fick i mars 2014 i uppdrag av Styr- och ledningsgruppen för lokalförsörjning att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt styrinstrument med starkare koppling till stadens investeringsplan. Syftet var att förbättra förutsättningarna för en strategisk god lokalplanering som ger kommunstyrelsen ett väl underbyggt beslutsunderlag som möjliggör en bättre styrning och förhindrar suboptimering. Detta är den första versionen av lokalförsörjningsplanen sedan utvecklingsarbetet inleddes. Skillnaden jämfört med tidigare år är bland annat nya krav på innehållet. Bland annat ska planen innehålla uppgifter om befolkningsutvecklingen och andra faktorer som påverkar de framtida lokalbehoven, samt uppgifter om planerade investeringsutgifter för objekten. Lokalanvändningen är ett prioriterat område i årets plan. Bland annat efterfrågas uppgifter om lokalernas kapacitet och utnyttjande, vilka lokaler som kan lämnas eller samnyttjas, samt uppgifter om genomförda och planerade effektiviseringsprojekt. Lokalförsörjningsplanen bygger som tidigare år på nämndernas lokalförsörjningsplaner. Inför sammanställningen av stadens lokalförsörjningsplan har LiMa haft samråd med förvaltningarnas lokalsamordnare och Stadsfastigheter. Under 2014 inleddes arbetet med att se över kapacitetsutnyttjandet i stadens pedagogiska lokaler. Arbetet kommer att färdigställas under Detta kommer att väsentligt underlätta möjligheterna att planera för nya lokalbehov och en effektiv lokalanvändning. Färdigställandet av kapacitetsutredningen är därför en prioriterad uppgift under Lokalförsörjningsplanen omfattar denna rapport samt bilagor. I rapporten sammanfattas lokalbehov och planerade lokalförändringar för de största lokalkategorierna, samt behov av fortsatt utvecklingsarbete. I bilagorna sammanfattas lokalförsörjningsplaneringen per förvaltning. Uppgifterna är om inget annat anges hämtade från nämndernas lokalförsörjningsplaner inklusive underliggande material som lämnats till LiMa. 1.2 Lokaler och lokalkostnader 2014 Malmö stads fastighetsbestånd omfattar 2,1 miljoner kvadratmeter ägda och hyrda lokaler. Stadsfastigheters förvaltning omfattar sammanlagt 1,6 miljoner kvadratmeter och inhyrningen från externa fastighetsägare närmare 0,5 miljoner kvadratmeter. Lokalförsörjningsplanen omfattar cirka 1,4 miljoner kvadratmeter. Skillnaden mot stadens totala bestånd beror bland annat på att det finns industribyggnader och anläggningar som inte omfattas av planeringen och lokaler som hyrs ut externt. Olikheter i redovisningen av areor spelar också in. Nämndernas redovisade årskostnad för lokaler som omfattas av lokalförsörjningsplaneringen uppgick 2014 till 1,6 miljarder kr. Årskostnaden är i huvudsak hyror. Även lokalkostnader som tagits direkt av förvaltningarna ingår i viss omfattning. 5

10 Figur 1 Lokalbestånd som omfattas av Lokalförsörjningsplan Lokalbeståndet omfattar både lokaler som hyrs av Stadsfastigheter och externa fastighetsägare. 1.3 Lokalanvändning och lokaleffektivitet Under 2014 genomfördes flera samlokaliseringar och omflyttningar som innebar förtätning och att lokaler kunde sägas upp. Det pågår också en överföring av lokaler från förskolan till grundskolan och konvertering av vårdboenden till gruppboenden som väntas bidra till en effektivare lokalanvändning. Uppgifter om antalet kvadratmeter per nyttjare eller per plats har lämnats för grundskolor, gymnasieskolor, förskolor och vissa kontor. LiMa har också gjort vissa kompletterande beräkningar för bland annat äldreboenden. Beräkningarna tyder på att den genomsnittliga lokalanvändningen ligger på normala nivåer men med potential för effektivisering. Analyserna av lokalutnyttjandet kommer att vidareutvecklas i nästa lokalförsörjningsplan. 1.4 Faktorer som påverkar behovet av lokaler Befolkningsutvecklingen är kanske den enskilda faktor som har störst betydelse för verksamheternas volymutveckling och lokalbehov. För åren visar befolkningsprognosen en prognosticerad ökning av antalet invånare med närmare personer. De största ökningarna väntas ske i Västra hamnen, Hyllievång, Limhamns hamnområde och Bunkeflostrand. Över hälften av det planerade bostadsbyggandet väntas ske i dessa områden. Expansionen i utbyggnadsområdena innebär ett ökat behov av skolor, förskolor, fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra mötesplatser. Utmaningen är att klara utbyggnadsbehovet och samtidigt upprätthålla en effektiv lokalanvändning i hela Malmö stad. 6

11 Tabell 1 Befolkningsförändring och beräknat antal färdigställda bostäder Totalt Norr Öster Söder Väster Innerstaden Befolkningsförändring Planerat bostadsbyggande För åren väntas antalet färdigställda bostäder bli per år för staden som helhet. Källa: Befolkningsprognos Även om befolkningsutvecklingen har stor betydelse för behovet av lokaler så räcker den inte som underlag för att bedöma de framtida lokalbehoven. Även andra faktorer måste vägas in, som exempelvis antalet platser i friskolor och enskilda förskolor. Därför är bedömningar av verksamheternas framtida volymer som tar hänsyn till andra faktorer än befolkningsutvecklingen, viktiga underlag för planeringen av lokaler. Verksamheternas organisation och arbetssätt har också betydelse. En decentraliserad organisation med många mindre verksamhetsställen tenderar att öka den totala lokalanvändningen. Lokaliseringen är en annan viktig faktor. Om lokalerna ligger i fel lägen, så kan man tvingas att bygga ut i expansiva områden, samtidigt som det finns gott om plats i andra områden. Byggnader som har en stor andel oanvändbar area eller dålig planlösning bidrar också till ökade lokalbehov. Likaså om kapaciteten begränsas av byggnadernas ventilationssystem eller brist på kritiska utrymmen, t ex matsalar. Grunden för en effektiv lokalanvändning läggs redan i den fysiska planeringen och i förvaltningarnas verksamhetsplanering. Dessa måste samordnas med planeringen av lokalförsörjningen och utformningen av enskilda byggnader för att upprätthålla en effektiv lokalanvändning. Denna samplanering även kallad lokalresursplanering är strategisk för att verksamheterna ska ha ändamålsenliga lokaler till lägsta kostnad över tiden. Figur 2 Faktorer som påverkar behovet av lokaler 7

12 2 Lokalbehov och planerade lokalförändringar I avsnittet sammanfattas lokalbehov och planerade lokalförändringar för åren uppdelat per lokalkategori. Planeringen för åren kommenteras översiktligt. Bakgrund och förklaringar till planerade behov och åtgärder finns i bilagorna till lokalförsörjningsplanen. 2.1 Förskolor I december 2014 var barn placerade i Malmö stads förskolor och ca barn i enskilda förskolor. Förskoleförvaltningens lokalanvändning omfattade ca kvadratmeter förskolelokaler Lokalbehov och planerade lokalförändringar Inriktningen för förvaltningens planering är att skapa plats för samtliga 1-5-åringar i stadens förskolor även om den verkliga efterfrågan väntas bli lägre. Planeringsvolymen för omfattar ett 70-tal anskaffningsprojekt och ett 60-tal avvecklingsprojekt inklusive överföring av lokaler till grundskolan. Nettoökningen är ca platser, vilket överstiger den prognostiserade befolkningsökningen med över platser. De största ökningarna väntas ske i utbyggnadsområden som Västra hamnen, Limhamns hamnområde och Bunkeflostrand. Överskottet förklaras med att förvaltningen behöver handlingsutrymme för att kunna hantera oförutsedda händelser och befarade förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Eftersom förskoleplats ska erbjudas nära hemmet måste det finnas tillgång till förskolor i hela Malmö stad även om det inte medger en optimal lokalanvändning. Det behövs också kapacitet för att klara svängningarna i behoven under året. Investeringsbehovet för den nyproduktion som beräknas ske i staden uppskattas av förvaltningen till 1,8 miljarder kr, vilket ska ses som en mycket preliminär uppgift. Exempel på aktuella projekt redovisas i bilagan Förskoleförvaltningen. Drygt 25 av förskoleförvaltningens planerade investeringsprojekt finns specificerade i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Den beräknade investeringsutgiften för projekten uppgår till 822,3 miljoner kr för åren Förvaltningens fokusområden 2015 är bland annat att hantera lokalbehoven i utbyggnadsområdena, överföringen av lokaler till grundskoleverksamheten, samt lokaler med markföroreningar och brister i den fysiska miljön LiMas analys LiMas bedömning är att delar av det planerade överskottet i antal platser från kan komma att behövas under För att tillgodose kraven på en effektiv resursanvändning bör utökningen av antalet platser ske i takt med att behoven uppstår och i möjligaste mån inom befintligt bestånd. Strategin att planera för samtliga 1-5-åringar riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. Därför behövs det också prognoser som visar den väntade efterfrågan på förskoleplatser som tar hänsyn till antalet barn i enskilda förskolor. Förståelsen skulle också underlättas om prognoserna gav en helhetsbild av de väntade behoven och tillgängliga platser. Principen att redovisa förändringar från år till år och jämföra befolkningsökningen med planerade utbyggnader, gör det svårt att få grepp om de totala behoven och det totala antalet tillgängliga platser. Det genomsnittliga lokalutnyttjandet uppgick år 2014 till 11 kvadratmeter per barn. Det är en normal nivå men med potential för effektivisering för de fall där lokalutnyttjandet är sämre. 8

13 Följande åtgärder är viktiga under året: Att färdigställa kapacitetsutredningen för stadens pedagogiska lokaler Att utveckla prognoserna över förskoleverksamhetens verksamhetsvolymer och lokalbehov Att fortsätta planeringen av nya förskoleplatser i Västra hamnen, Limhamns hamnområde och Hyllie Att planera för en bättre geografisk fördelning av platserna Att utveckla samplaneringen med grundskolan angående överföringen av lokaler 2.2 Grundskolor Hösten 2014 gick det ca elever i Malmö stads grundskolor och ca elever i friskolor. Grundskoleförvaltningens lokalanvändning omfattade ca kvadratmeter internt hyrda grundskolelokaler Lokalbehov och planerade lokalförändringar Utgångspunkt för förvaltningens planering är befolkningsutvecklingen inom respektive skolas upptagningsområde. Problemet är att den kan skilja sig från de verkliga elevtalen på grund av möjligheterna att välja skola och tillgången till platser i friskolor. Planerade lokalförändringar omfattar ett 60-tal projekt varav de flesta är ny-, om- och tillbyggnader. Den planerade nettoökningen är platser. Nettoökningen överstiger den prognostiserade befolkningsökningen med ca De största ökningarna väntas ske i utbyggnadsområden som Västra hamnen, Bunkeflostrand och Limhamns hamnområde. Men också i andra delar av staden som Lindängen, Ribersborg och Rörsjöstaden. Planeringsvolymen förklaras med att förvaltningen vill ta höjd för att procentuellt fler elever kan komma att välja kommunala skolor, samt för kapacitetsminskningar och förseningar i samband med ny- och ombyggnadsprojekt. Exempel på aktuella projekt redovisas i bilagan Grundskoleförvaltningen. Några investeringsutgifter redovisas inte i förvaltningens lokalförsörjningsplan. Ett 25-tal av de planerade projekten finns specificerade i servicenämndens investeringsplan (budget 2015.) Investeringsutgiften för dessa uppgår till drygt 4 miljarder kr för åren LiMas analys LiMas analys visar att den planerade utbyggnadsvolymen i antal platser sannolikt kommer att behövas efter år Utbyggnaderna måste dock anpassas till behovsutvecklingen och i möjligaste mån tillgodoses inom befintligt bestånd. Strategin att planera för fler elever än befolkningsökningen riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. Därför behövs det också elevprognoser som visar hur många elever som väntas gå i stadens skolor, med hänsyn till antalet elever i friskolor, som underlag för planeringen av lokalförsörjningen. Det genomsnittliga lokalutnyttjandet uppgick 2014 till 16 kvadratmeter per elev. Det är en något hög nivå för ett blandat bestånd av skollokaler och den visar på behov av effektivisering. På sikt bör målet vara att minska den genomsnittliga lokalanvändningen till 12 kvadratmeter bruksarea per elev. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler väntas ge besked om möjligheterna att förtäta användningen av befintliga skolor. Följande åtgärder är viktiga under året: Att färdigställa kapacitetsutredningen för stadens pedagogiska lokaler Att utreda möjligheterna att förtäta lokalanvändningen 9

14 Att utreda lokalbehoven för utbildningsområdet samordning och stöd Att utveckla prognoser som visar elevutvecklingen totalt och per skola 2.3 Gymnasieskolor och lokaler för vuxenutbildning Hösten 2014 omfattade gymnasieskolan och gymnasiesärskolan elever vilket motsvarade 54 procent av befolkningen i åldern år. Vuxenutbildningen omfattade heltidsplatser, varav 300 integrerade i gymnasieskolor. Lokalbeståndet för gymnasieskolor och vuxenutbildning omfattade kvadratmeter Lokalbehov och planerade lokalförändringar Gymnasieskolans lokalbehov påverkas till stor del av befolkningsutvecklingen men också av utvecklingen i friskolorna och vilka program som eleverna söker till. Lokalbehovet för vuxenutbildningen styrs i stor utsträckning av politiska beslut. Bedömningen är att gymnasieskolans lokalbehov kommer att vara relativt oförändrat fram till 2018 då det väntas öka. Det pågår flera utredningar och planerade verksamhetsförändringar som på sikt kan medföra ändrade lokalbehov. Det gäller bland annat idrottsgymnasiet och byggymnasiet som blir egen enhet 2015, en ny skola i kv Excellensen i samverkan med grundskoleförvaltningen och en ny idrottshall för Pauli gymnasium och Universitetsholmens gymnasium. Det finns också beslut om att samlokalisera vuxenutbildningen. Om projekten drivs vidare kan investeringar bli aktuella. Servicenämndens investeringsplan (budget 2015) omfattar planerade investeringar för ca 719 miljoner kr i lokaler för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Inom förvaltningen pågår utvecklingen av en scenariometodik i syfte att förfina bedömningen av elevutvecklingen. Andra prioriterade frågor är utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler samt behovet av samverkan runt planeringen av idrottshallar LiMas analys LiMas bedömning är att det behövs väl underbyggda prognoser och scenarier över den väntade elevutvecklingen som grund för att planera lokalbehoven. Särskilt som det kan uppstå brist på elevplatser i gymnasieskolan redan inom ett par år om antalet elever ökar i takt med befolkningsutvecklingen. De kommande lokalbehoven bör i första hand lösas genom att utnyttja befintligt bestånd. I dagsläget finns tomställda lokaler som skulle kunna hysa gymnasieverksamhet, t ex del av Dekanen och Heleneholm. Teoretiskt finns också möjligheter att bygga till både Latinskolan och Petriskolan. Om förvaltningen eftersträvar att gymnasieskolorna ska ligga i centrum så finns det centralt belägna tomter i kommunens regi som skulle kunna användas. Servicenämndens investeringsvolym för gymnasieskolan och vuxenutbildningen är anmärkningsvärt hög när inte gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen redovisar några konkreta investeringsplaner. Följande åtgärder är viktiga under året: Att färdigställa kapacitetsutredningen för stadens pedagogiska lokaler Att färdigställa planeringsscenarierna över elevutvecklingen Att initiera en förstudie för samlokalisering av vuxenutbildningen Att initiera en förstudie för att identifiera olika sätt att lösa en ökad tillströmning av elever till gymnasieskolan 10

15 2.4 Särskilda boendeformer för äldre Det finns ca platser i särskilda boendeformer för äldre, varav ca 1580 i Malmö stads regi och 525 via ramavtal. Arean för vårdboenden i egen regi uppskattas till kvadratmeter. Uppgiften är preliminär eftersom boendena även innehåller annan verksamhet Lokalbehov och planerade lokalförändringar Enligt stadskontorets bedömning väntas ingen ökning av behoven under de närmsta åren. Våren 2015 påbörjas ett arbete för att bedöma behovet av särskilda boendeplatser Soltofta demensboende tas i bruk 2016/2017. Bygget av Soltofta och andra mindre förändringar väntas öka det totala antalet platser till ca Lokalbeståndet väntas öka med ca kvadratmeter. Det pågår också planering för ersättningsboende till vårdboendena på Mjödet. Enligt servicenämndens investeringsplan (budget 2015) beräknas investeringarna för Soltofta uppgå till 95 miljoner kr LiMas analys Ett av syftena med de nya äldreboendena är att kunna fasa ut anläggningar som inte längre är ändamålsenliga. I denna process bör alternativ till nyproduktion utredas för att hålla nere investeringarna. När det gäller ersättningen för vårdboendena på Mjödet bör en förstudie genomföras som med utgångspunkt i den övergripande planeringen av särskilda boenden för äldre, identifierar möjliga lösningsförslag. Ur lokalförsörjningssynpunkt vore det önskvärt om stadskontorets utredning av platsbehovet kunde omfatta en längre tid än fyra år. För att planera lokalförsörjningen bör underlagen omfatta samma tidsperiod som lokalförsörjningsplanen. Följande områden är viktiga under året: Att utredningen av särskilda boendeplatser genomförs och om möjligt omfattar en längre period än fyra år Att alternativ till nyproduktion övervägs vid planering av nya boenden Att en förstudie genomförs angående ersättningen av vårdboendena på Mjödet 2.5 LSS-boenden och sociala boenden Sociala resursnämnden ansvarar för ca 890 lägenheter i olika typer av LSS-boenden och ca 360 lägenheter/platser i övriga boenden. LSS-boendena omfattar kvadratmeter och övriga boenden kvadratmeter. Dessutom hanteras ca 300 boenden av områdesförvaltningarna Lokalbehov och planerade lokalförändringar När det gäller LSS-boenden behövs erfarenhetsmässigt ett nettotillskott på ca 20 lägenheter varje år. I december 2014 uppskattades 25 personer ha aktuellt behov av LSS-bostad. Planerade LSS-boenden 2015 omfattar en ny gruppbostad på Dukatgatan samt ett 40-tal lägenheter i olika boendeformer. Dessa ersätter delvis boenden som tas ur drift. För 2016 och framåt finns planer på ytterligare grupp- och servicebostäder. Dukatgatan finns med som eget projekt i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Investeringsutgiften är beräknad till 20,3 miljoner kr för En utredning pågår om den framtida planeringen av LSS-boenden. Ett förslag finns om att tillsätta en boendestrateg. 11

16 När det gäller sociala boenden finns ett generellt behov av fler lägenheter/platser för hemlösa och ensamkommande flyktingbarn. Ett allmänt problem är bristen på smålägenheter i det ordinära bostadsbeståndet. Stadsområde Innerstaden har lämnat beställning på ombyggnad av Södervärns boende för att tillskapa fler lägenheter för individ- och familjeomsorgens behov LiMas analys Planeringen av LSS-boenden och sociala boenden kännetecknas av många objekt och höga krav på flexibilitet för att tillgodose individuella behov och snabba förändringar. Behovet av bostäder för ensamkommande flyktingbarn kan öka snabbt om fler söker sig till Malmö. För det närmsta året bedöms dock behoven vara tillgodosedda. En gemensam utmaning är att bedöma utvecklingen på lång sikt och för samma period som lokalförsörjningsplanen. LiMa stödjer därför planerna på att inrätta en funktion som boendestrateg. Under året är det viktigt: Att ha beredskap för ett ökat antal hemlösa och ensamkommande flyktingbarn 2.6 Lokaler för kulturverksamhet Kulturförvaltningens lokalbestånd omfattar ett 30-tal byggnader och lokaler, totalt ca kvadratmeter. I lokalbeståndet ingår museibyggnader, bibliotek, konsthallar och magasin Lokalbehov och planerade lokalförändringar Lokalbehovet bestäms i huvudsak av kulturinstitutionernas uppdrag och Malmö stads kulturstrategi. Planerade lokalförändringar för åren omfattar bland annat bygget av Malmö Live, som hanteras av kommunstyrelsen, nytt marinpedagogiskt centrum, samt ombyggnader av Malmö museer, Teknikens och Sjöfartens hus och stadsbiblioteket. Diskussioner pågår också om utökad användning av magasin M2. Planerade avvecklingar omfattar bland annat MSO:s lokaler i kv Davida. Den sammanlagda investeringsutgiften för ovanstående projektuppgår enligt servicenämndens investeringsplan (budget 2015) till 242,7 miljoner kr för åren , varav största delen avser Malmö Live (177,2 mkr). Utöver dessa projekt pågår utredningar om fortsatta ombyggnader på Slottsholmen, utveckling av utemiljön kring Malmö museer, samt utredningar om den framtida användningen av kulturhuset Mazetti, kommendantenbyggnaden och båghallarna i kvarteret Spårvägen. En referensgrupp har bildats för att utreda behovet av lokaler för scenkonst. Kulturskolan uppges också behöva mer lokaler, liksom Moderna museet som aviserat att de behöver mer kontorslokaler och Malmö konstmuseum som behöver lokaler där man kan visa samlingar och turnerande utställningar LiMas analys De pågående lokalutredningarna behöver komma vidare för att få en bättre bild av de framtida lokalbehoven och lokalkostnaderna. Dessutom behöver redovisningen av areauppgifter ses över så att areorna per objekt redovisas i samma enhet. I nästa års lokalförsörjningsplan bör kostnaderna för byggnader eller objekt med bevarandekrav särredovisas. Följande åtgärder är viktiga under året: Att komma vidare med prioriterade utredningar som exempelvis Mazetti och Magasinet 12

17 Att säkerställa redovisningen av areor Att initiera särredovisning av kostnaderna för byggnader och objekt med bevarandekrav 2.7 Lokaler för fritidsverksamhet Fritidsförvaltningens lokaler för idrotts- och fritidsverksamhet omfattar ett 80-tal anläggningar som förvaltningen betalar hyra för, totalt kvadratmeter exklusive kontor Lokalbehov och planerade lokalförändringar Under planeras färdigställande av följande projekt: Hylliebadet och Lindängensbadet (ombyggnad) En sporthall i Norr i anslutning till Stapelbäddsskolan, samt tre sporthallar i Väster i anslutning till nya skolor i Bunkeflostrand, Limhamn och Hyllievång Ridskoleanläggningar i Klagshamn och Husie Konstgräsplaner på Hyllie IP, Lindeborgs IP och Kroksbäcks IP, samt ytterligare tre konstgräsplaner. Omklädningsrum på Hyllie IP och Bäckagårdens IP. För åren ser fritidsförvaltningen behov av bland annat en ishall, 4-5 sporthallar, 4-5 konstgräsplaner, friidrottshall, specialhall för gymnastik och ytterligare en simhall. Utredningen kring stadionområdet kan komma att påverka de framtida lokalbehoven och bör därför följas noggrant. Det pågår också utredningar om urbant sportcenter i Mölledal och en publik sporthall i Väster. Några bedömningar av investeringsbehovet redovisas inte i nämndens lokalförsörjningsplan. I servicenämndens investeringsplan (budget 2015) ingår Hylliebadet, sporthallarna, tre konstgräsplaner och omklädningsrummen. Den totala investeringsvolymen för dessa är beräknad till ca 130 miljoner kr för åren LiMas analys De kommande lokalbehoven påverkas bland annat av utredningen kring stadionområdet. Därför är det angeläget att följa utredningen och analysera konsekvenserna för stadens idrotts- och fritidslokaler. Vidare behöver planeringen av idrotts- och fritidsanläggningar som används av flera förvaltningar samordnas för att optimera kommande investeringar. Samverkansformerna bör utredas under året. Under året är det viktigt: Att följa utredningen kring stadionområdet Att initiera en utredning kring samverkansformer och ansvarsfördelning för anläggningar som nyttjas av flera förvaltningar 13

18 2.8 Kontor och service Den redovisade arean för kontor omfattar ca kvadratmeter och den redovisade arean för serviceverksamhet ca kvadratmeter skolrestauranger, personalutrymmen, förråd, lager och växthus. Arean för kontor omfattar kontorslokaler som särredovisas i nämndernas lokalförsörjningsplaner Lokalbehov och planerade lokalförändringar Det redovisade behovet kontorslokaler handlar främst om att samlokalisera verksamheter och anpassa lokalerna för bättre kommunikation och arbetsflöden. Sociala resursförvaltningen planerar en samlokalisering av förvaltningsledningen, delar av myndighetsledningen och administrativa stödfunktioner i gemensamma lokaler från Även stadskontoret har som målsättning att samla medarbetarna fysiskt närmare varandra. Behovet av lokaler för service är delvis beroende av förvaltningarnas planering och servicebehov. Malmö stad utreder för närvarande ett kommungemensamt kontaktcenter. Om funktionen kommer att utföras i egen regi kan den leda till ändrade lokalbehov för serviceförvaltningen. Pågående verksamhets och lokalförändringar omfattar bland annat nya lokaler för specialtransporter och ersättningslokaler för platskontoret på Grängesbergsgatan LiMas analys Under året bör en förändring göras när det gäller uppföljningen av lokalanvändningen av kontorslokaler, så att den görs per byggnad och arbetsplats och inte per verksamhet. LiMa fick 2013 i uppdrag att se över behov och utnyttjande av Stadshuset. Stadskontorets önskemål om att samla verksamheten gör utredningen än mer aktuell. Under året är det viktigt: Att ställa om planeringen av kontor så att analyser av lokalanvändningen, m m, görs för hela byggnader och samtliga arbetsplatser i byggnaderna Att lösa specialtransporters lokalbehov Att initiera en utredning avseende Stadshuset framtida utformning 2.9 Lokalbalans Finns det någon potential för effektivisering och hur stor kan den i så fall vara? Ett sätt att visa potentialen är genom att beräkna lokalbalansen. Lokalbalansen visar skillnaden mellan tillgängliga lokalresurser och behovet av lokaler vid en effektiv användning. I årets lokalförsörjningsplan har en uppskattning gjorts av lokalbalansen för förskolor, grundskolor och äldreboenden i egen regi. Beräkningarna av lokalbehoven bygger på följande nyckeltal; 10 kvadratmeter per förskolebarn, 12 kvadratmeter per grundskoleelev och 60 kvadratmeter per plats i äldreboende. Lokalbeståndet antas öka i takt med planerade nettoutbyggnader, som förutsätts ske under För förskolor och grundskolor redovisas två alternativ. Alternativ 1 visar lokalbehovet och lokalbalansen om samtliga elever eller förväntat antal förskolebarn går i Malmö stads förskolor eller grundskolor. Altenativ 2 visar lokalbehovet och lokalbalansen med hänsyn till uppskattade avgångar till friskolor eller enskilda förskolor, som antas följa samma procentuella fördelning som Det är viktigt att understryka att beräkningarna endast är illustrativa eftersom de bygger på antaganden och nyckeltal. Prognoserna kommer att utvecklas i nästa års lokalförsörjningsplan och 14

19 kompletteras med investeringsbehov och kostnadsutveckling. Beräkningarna visas i tabell 2. Förklaringar till beräkningarna finns i respektive bilaga. Här redovisas endast direkta kommentarer. Tabell 2 Illustration till beräkning av lokalbalansen = lokabestånd - lokalbehov UPPSKATTAD LOKALBALANS I KVADRATMETER Förskolor Lokalbestånd 2014 plus uppskattade lokalförändringar Alt 1. Lokalbehov, alla förskolebarn(88%) Alt 1. Lokalbalans - alla förskolebarn (88%) = Alt 2. Lokalbehov exkl barn i enskilda förskolor Alt 2. Lokalbalans exkl barn i enskilda förskolor = Grundskolor Lokalbestånd 2014 plus uppskattade lokalförändringar Alt. 1 Lokalbehov hela elevunderlaget Alt 1. Lokalbalans hela elevunderlaget = Alt 2. Lokalbehov exkl elever i friskolor Alt 2. Lokalbalans exkl elever i friskolor = Gymnasieskolor och lokaler för vuxenutbildning Lokalbestånd Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans = Äldreboenden i egen regi Uppskattat lokalbestånd 2014 (egen regi) Lokalbehov Lokalbalans = LSS-boenden och sociala boenden Lokalbestånd 2014 (Sociala resursnämnden) Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans = Lokaler för kulturverksamhet Lokalbestånd plus planerade lokalförändringar Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans = Lokaler för fritidsverksamhet (exkl kontor) Lokalbestånd Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans = Lokaler för service utom kontor Lokalbestånd Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans = Kontor Lokalbestånd Lokalbehov Lokalbalans = Övrigt Lokalbestånd Lokalbehov ej beräknat Lokalbalans = TOTALT Lokalbestånd Lokalbehov Malmö stads regi Lokalbalans Malmö stads regi = KOMMENTARER TILL TABELLEN För förskolor kan det uppskattade överskottet variera mellan 3100 och kvadratmeter år 2019, beroende på avgångarna till enskilda förskolor. För grundskolor kan det uppskattade överskottet variera mellan och kvadratmeter år 2019 beroende på antalet elever i friskolor. 15

20 Om inga ytterligare utbyggnader görs kan det uppstå lokalbrist i både förskolan och grundskolan under perioden om en större andel väljer Malmö stads förskolor och grundskolor jämfört med För äldreboenden i egen regi visar beräkningarna ett underskott i antal kvadratmeter, som behöver undersökas närmare. Troligen beror det på hur redovisningen av areor gjorts. Motsvarande beräkningar för övriga lokalkategorier har inte kunnat göras utifrån tillgängliga underlag. För dessa lokalkategorier antas lokalbehoven tills vidare svara lika med tillgängliga lokalresurser Sammanfattande slutsatser TILLGODOSES VERKSAMHETERNAS BEHOV AV LOKALER? För åren är bedömningen att förskolans och grundskolans behov tillgodoses med den planeringsvolym som förvaltningarna identifierat. Även behoven under tillgodoses till stora delar. För att prioritera insatserna krävs bland annat fördjupade utredningar av behoven i utbyggnadsområdena Västra hamnen, Hyllievång, Limhamns hamnområde och Bunkeflostand. När det gäller gymnasieskolan är det inte klart hur den väntade tillströmningen av elever ska hanteras. Detta behöver utredas vidare. Likaså hur en samlokalisering av vuxenutbildningen kan ordnas. Behovet av äldreboenden bedöms vara löst för perioden, medan behovet av bostäder för hemlösa och ensamkommande flyktingbarn väntas öka. I vilken omfattning är svårt att förutsäga. När det gäller kontor behövs generellt sett inte fler kontorsplatser. Däremot finns det behov av samlokalisering inom bland annat sociala resursförvaltningen och stadskontoret, för att förbättra kommunikationen och arbetsprocesserna. Sociala resursförvaltningens behov är på väg att lösas. Stadskontorets önskemål om samlokalisering behöver utredas vidare. Helst inom ramen för en bredare utredning av lokalanvändningen inom Stadshuset. För kultur och fritid är bedömningen att planerade åtgärder bör lösa verksamheternas behov under Pågående utredningar om bland annat stadionområdets användning kan leda till en annan bedömning. HAR MALMÖ STAD EN EFFEKTIV LOKALANVÄNDNING? Det är svårt att ge ett generellt svar på frågan utan fördjupade analyser av lokalutnyttjandet och lokalkostnaderna. De översiktliga beräkningar som gjorts tyder på att det finns utrymme för effektivisering inom beståndet av grundskolor och förskolor. Den pågående kapacitetsutredningen kommer att klargöra om så är fallet. STORT BEHOV AV ENHETLIGA AREABEGREPP I kommande lokalförsörjningsplaner bör lokalanvändningen redovisas i enhetliga och standardiserade areaenheter som underlättar jämförelser över tiden och med banschnyckeltal. För planering och uppföljning av lokaleffektiviteten är kvadratmeter bruksarea (BRA) lämpligast eftersom den omfattar samtliga utrymmen som behövs för att byggnaderna ska fungera. Bruksarean omfattar i princip hela arean innanför ytterväggarnas insidor och påverkas inte av invändiga lokalanpassningar. 16

21 INVESTERINGAR Generellt för nämndernas lokalförsörjningsplaner är att de inte innehåller några investeringsbedömningar på objektsnivå, vilket efterfrågades i instruktionen till årets lokalförsörjningsplan. Enligt servicenämndens investeringsplan budget 2015 finns en beslutad investeringsvolym på 580,6 miljoner kr, samt ytterligare planerade investeringar för totalt miljoner kr under Av de planerade investeringarna är ca 880 mkr egeninvesteringar, reinvesteringar, energiinvesteringar och investeringar i vindkraftverk. En jämförelse mellan nämndernas lokalförsörjningsplaner och servicenämndens investeringsplan visar att det finns skillnader i vilka projekt som tas upp. Exempelvis innehåller investeringsplanen projekt som inte finns med i nämndernas lokalförsörjningsplaner. Orsakerna till detta har inte utretts men en förklaring kan vara att lokalförsörjningsplanerna och investeringsplanen är upprättade vid olika tidpunkter. En prioriterad fråga i det fortsatta utvecklingsarbetet är hur samordningen mellan lokalförsörjningsplaneringen och investeringsplaneringen ska lösas. STORT BEHOV AV PROGNOSER OCH NYCKELTAL Gemensamt för förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner är att de inte innehåller några prognoser över verksamheternas volymutveckling som tar hänsyn till andra faktorer än befolkningsutvecklingen. För att planera för en effektiv lokalanvändning behöver man känna till hur verksamheterna utvecklas och var behoven ökar eller minskar. Det är också angeläget att säkerställa vilka kostnadsuppgifter som ska användas i planeringen och om analyserna ska ske ur den lokalnyttjande förvaltningens eller Malmö stads perspektiv. För att upprätthålla en effektiv resursanvändning när det gäller lokaler är följande prognoser och nyckeltal viktiga: Prognoser över verksamhetens volymutveckling, t ex elevprognoser och prognoser över antal kontorsanställda Lokalbestånd i antal platser Över-/underskott på platser Lokalbehov i kvadratmeter bruksarea (BRA) Lokalbestånd i kvadratmeter bruksarea (BRA) Över-/underskott i kvadratmeter bruksarea (BRA) Investeringsbehov för beslutade och planerade projekt Kostnadsutveckling med hänsyn till beslutade och planerade projekt Lokalkostnad/verksamhetskostnad Lokalkostnad/kvadratmeter bruksarea (BRA) Lokalkostnad/nyttjare Lokalkostnad/nyttjad plats Kvadratmeter bruksarea(bra)/nyttjare Kvadratmeter bruksarea (BRA)/nyttjade Genom att hålla dessa prognoser levande kan man också förutse hur beslutade och planerade projekt kommer att påverka den totala lokalanvändningen och kostnaden för lokaler. Ett problem för de verksamheter som är direkt beroende av befolkningsutvecklingen är att befolkningsprognoserna per stadsområde endast omfattar halva den tidsperiod som lokalförsörjningsplanen omfattar. 17

22 LOKALFÖRSÖRJNINGSPLANEN OCH PLANERINGEN AV PROJEKT I samråden runt lokalförsörjningsplanen har i stort sett alla lyft fram behovet av en tydlig planerings- och beslutsprocess i tidiga skeden. Den gemensamma uppfattningen är att utredningarna drivs på olika sätt från gång till gång. LiMas bedömning är att det behövs en strukturerad planerings- och beslutsprocess som tydliggör planeringsskeden och krav på beslutsunderlag. Det bör också framgå av lokalförsörjningsplanen i vilket skede som ett projekt befinner sig som tas upp i planen. 3 Fortsatt utveckling För att lokalerna ska bidra till den gemensamma kommunnyttan behövs en samordnad planering som omfattar både verksamheternas planering, planeringen av mark och lokaler och den ekonomiska planeringen. Om man inte kan se hur planeringen av enskilda projekt påverkar den totala lokalanvändningen och ekonomin finns risk för suboptimering. Likaså om enskilda verksamheters intressen går före den gemensamma nyttan. För att upprätthålla en väl fungerande planeringsprocess behövs en struktur som tydligt beskriver vad som ska göras och vem som gör vad. Det behövs också grundläggande förutsättningar i form av styrprinciper som lagts fast av kommunstyrelsen. Planeringen av lokalerna skulle kunna beskrivas som en process i tre steg. 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering och 3) Lokalförsörjningsplanering. Här följer en generell beskrivning av huvuddragen i respektive planeringssteg. 3.1 Lokalbehovsplanering Lokalbehovsplaneringen innebär att utifrån verksamheternas planering bedöma de framtida behoven av lokaler när det gäller omfattning, lokalisering och krav på funktioner. Figur 3 Planeringen av lokaler omfattar tre processer 1) Lokalbehovsplanering 2) Lokalresursplanering och 3) Lokalförsörjningsplanering 18

23 Resultatet dokumenteras i en lokalbehovsplan som kan innehålla uppgifter om: Befolkningsutvecklingen Planerade förändringar i verksamheten som påverkar behovet av lokaler, t ex organisationsförändringar och ändrade arbetssätt Verksamhetens volymer och behov av platser (eller motsvarande) Krav på lokalisering och viktiga lokalfunktioner Lokalbestånd och lokalkapacitet Över-/underskott på platser Lokalproblem som behöver åtgärdas och som inte omfattas av hyresvärdens normala åtaganden Lokalutnyttjande (olika nyckeltal) Lokalkostnader Förslag till lokallösningar omfattas inte av lokalbehovsplanen men kan föras fram som underlag för den fortsatta samplaneringen. 3.2 Lokalresursplanering Lokalresursplaneringen skulle kunna innebära att alla lokalbehovsplaner sammanställs och analyseras. Detta görs i samverkan mellan lokalnyttjande förvaltningar, lokalförsörjaren och den strategiska lokalresursplaneraren. Även andra funktioner kan delta, som samhällsplanerare och ekonomer. På så sätt kommer både verksamhetsbehov, tekniska förutsättningar och ekonomiska konsekvenser med i planeringen. Målet med samplaneringen skulle vara att hitta samordningslösningar och effektiviseringar som förbättrar för verksamheterna och håller nere den totala resursanvändningen. Resultatet sammaställs i en Lokalresursplan som förslagsvis beslutas av kommunstyrelsen. Innehållet i lokalresursplanen skulle kunna omfatta: 1. Planeringsförutsättningar Sammanfattning av mål och direktiv för planeringen. 2. Omvärld och utveckling på lång sikt Sammanfattning av externa och interna faktorer som påverkar behovet av lokaler, t ex politiska beslut, befolkningsutveckling, fysiska utvecklingsområden, bostadsbyggande, arbetsmarknadsutveckling, organisations- och verksamhetsförändringar. 3. Lokaler och lokalbehov Sammanfattning av tillgängliga lokalresurser med hänsyn till beslutade och planerade förändringar och verksamheternas lokalbehov 4. Inriktning och prioriterade åtgärder Sammanfattning av beslut om inriktning och prioriterade åtgärder som gäller för den fortsatta lokalförsörjningsplaneringen. 3.3 Lokalförsörjningsplanering Lokalförsörjningsplaneringen bygger vidare på den genomförda samplaneringen. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska ge en helhetsbild av beslutade och planerade förändringar i lokalbeståndet. Av planen bör framgå: Vilka behov som ska tillgodoses Planerade åtgärder för att tillgodose behoven, samt i vilka projektskeden de befinner sig Tidsplan för genomförandet Investeringsbehov Bedömda effekter för lokalanvändningen och kommande årskostnader 19

24 På så sätt skulle man kunna upprätthålla en samlad bild över alla pågående projekt och i vilket projektskede som de befinner sig. Man skulle också kunna värdera säkerheten/osäkerheten i redovisade investeringsutgifter. 3.4 Lokalprojekt Genomförandet av lokalprojekt bör ske stegvis med tyngdpunkt på tidiga skeden och klara beslutstillfällen. Arbetet i de tidiga skedena behöver utvecklas när det gäller struktur, ansvarsfördelning och krav på beslutsunderlag. 3.5 Utvecklingsområden Effekten av att arbeta enligt beskrivningen ovan är att alla önskemål om lokaler först prövas i en gemensam samplanering, d v s i den gemensamma lokalresursplaneringen innan ett projekt påbörjas. Indelningen i planeringssteg gör det också enklare att klara ut gränssnitt och ansvarsfördelning mellan olika funktioner i planeringsarbetet. Årets lokalförsörjningsplan har tagit flera steg i riktning mot en lokalresursplan. Det fortsatta utvecklingsarbetet får utvisa om lokalresursplanen ska särskiljas från lokalförsörjningsplanen eller redovisas i samma dokument. En fortsatt utveckling av planeringsarbetet kan komma att beröra flera strategiska områden som rör stadens beslutsprocess, organisation och samverkansformer. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan följande områden behöva ses över och vidareutvecklas eller förtydligas. Malmö stads styrprinciper och regler för lokalförsörjningen och lokalanvändningen Arbetsprocessen för den strategiska planeringen Beslutsprocessen vid förändrade lokalbehov som kan leda till omflyttningar, investeringar, externa förhyrningar och avvecklingar Forum för samverkan och samplanering på strategisk, taktisk och operativ nivå Rutiner för samplanering på alla nivåer Planeringsorganisation för den operativa planeringen Serviceförvaltningens medverkan i planeringen av lokaler och service * Krav på dokumentation, d v s planer och beslutsunderlag *Serviceförvaltningen har en viktig roll i arbetet med att leverera lokaler och tjänster som tillsammans skapar ändamålsenliga arbetsplatser. För att förse verksamheterna med produktiva lokaler behövs en samplanering av lokaler, inredning, utrustning och service. Därför bör planeringen av lokaler och service integreras. Förslaget är att under 2015 göra en genomlysning av nuvarande planeringsmodell för Malmö stads lokalförsörjningsplanering och med den som grund fatta beslut om det fortsatta utvecklingsarbetet. 20

25 Bilaga 4 Förskoleförvaltningen 4.1 Verksamhet och lokaler Förskoleverksamheten inom Malmö Stad omfattar drygt 260 förskolor. Under 2014 varierade antalet placerade barn mellan och Dessutom var ca barn placerade i enskilda förskolor. Den genomsnittliga efterfrågan på förskoleplats motsvarar 88 procent av befolkningen, varav 85 procent i Malmö stads förskolor och 15 procent i förskolor med enskild huvudman. Lokalbeståndet omfattar ca kvadratmeter, varav ca kvadratmeter externt inhyrda lokaler. I det redovisade lokalbeståndet ingår inte lokaler för förvaltningens administration. Årskostnaden för lokalerna uppgick 2014 till 285,5 miljoner kr, varav 66,3 miljoner kr för externt inhyrda lokaler. I kostnaden ingår hyror och fastighetsskatt. Den genomsnittliga lokalanvändningen uppgick 2014 till drygt 11 kvadratmeter per barn ( dec 2014). Det är en normal nivå men med potential för effektivisering. I utredningen om kapaciteten i de pedagogiska lokalerna föreslås att målet bör vara ett snitt på 10 kvadratmeter bruksarea (BRA) per plats. Den genomsnittliga lokalkostnaden uppgick till ca kr per barn och till kr per kvadratmeter. Lokalbestånd 2014 Årskostnad 2014 Kr/kvm kvm tkr Lokalbehov och planeringsvolym Behovet av förskoleplatser styrs av antalet barn i åldern 1-5 år men också av tillgången till annan barnomsorg och rätt till förskola för barn till föräldralediga. Enligt befolkningsprognosen ökar åldersgruppen med ca personer De största ökningarna väntas ske i Norr och Väster. Inriktningen för förvaltningens planering är att skapa plats för samtliga 1-5-åringar. För åren omfattar planeringsvolymen en nettoutbyggnad på ca platser. Tillskottet är ca platser och avvecklingarna ca platser. De största utbyggnaderna väntas ske i Väster och Norr. Under 2015 räknar förvaltningen dessutom med att det startar ca 280 platser hos enskilda huvudmän. Den planerade nettoutbyggnaden är mer än dubbelt så stor som befolkningsökningen. De främsta skälen som anges till den stora planeringsvolymen är att förvaltningen behöver handlingsutrymme för att hantera oförutsedda händelser och befarade förseningar i färdigställandet av nya lokaler. Tillämpningsregeln om att förskoleplats ska erbjudas nära hemmet förutsätter dessutom tillgång på förskolor i hela Malmö. En bättre geografisk fördelning av platserna är därför en central fråga. Tabell 3 Befolkningsutveckling och planerad utbyggnad per stadsområde Öster Väster Söder Norr Innerstaden Totalt Befolkningsökning 1-5 år Utbyggnad Delområdesprognosen skiljer sig något från befolkningsprognos

26 Bilaga Bedömningen av lokalbehovet kompliceras av att behovet varierar under året, med störst efterfrågan i slutet av vårterminen och minst i början av höstterminen. Ett annat problem är att lokalförsörjningsplanen sträcker sig över dubbelt så lång tid som befolkningsprognoserna per stadsområde, vilket begränsar möjligheterna att bedöma lokalbehovet för hela den period som lokalförsörjningsplanen omfattar. Om rätten till 30-timmars förskola införs räknar förvaltningen med ett behov på ytterligare ca 500 platser 4.3 Planerade lokalförändringar Sammantaget omfattar planeringsvolymen för ett 70-tal anskaffningsprojekt och ett 60-tal avvecklingsprojekt. Projekten listas inte i lokalförsörjningsplanen. Istället hänvisas till den projektförteckning som lämnats som underlag från förskoleförvaltningen ( ). Nya förskolor med planerat färdigställande är bland annat Carl-Gustavs förskola i Innerstaden, Gånglåtens förskola i Fosie, kv Stacken i Almängenområdet, kv Spårvägen, Pilsnäckan i Limhamn, Stensjöns och Svansjöns förskolor i Hyllie, Granbackens förskola i Husie, Sofielunds förskola i Innerstaden och ny förskola på Augustenborg. INVESTERINGAR Investeringsbehovet för den nyproduktion som beräknas ske i stadens regi (4 900 platser) uppskattas av förskoleförvaltningen till 1,8 miljarder kronor. Några uppgifter om investeringsbehovet per objekt redovisas inte i nämndens lokalförsörjningsplan. Av den planerade nyproduktionen i stadens regi finns motsvarande platser med i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Projekt som beslutats i servicenämnden är Carl-Gustavs förskola Myggans förskola, Svansjöns förskola och Sofielunds förskolor. Investeringsutgiften för projekten är beräknad till 83,8 miljoner kr Sofielunds förskola är ny i årets lokalförsörjningsplan. Ytterligare ett 20-tal projekt finns med som planerade investeringar. Investeringsutgiften för dessa är beräknad till 738,5 miljoner kr Utöver dessa projekt omfattar investeringsplanen ytterligare 612,5 miljoner kr för planerade investeringar i förskolor Se tabell 3. EXTERNA FÖRHYRNINGAR Planerade externa förhyrningar omfattar i nuläget ca 600 platser. ÖVRIGA ANSKAFFNINGAR Övriga anskaffningar omfattar ca platser. Lokalbehoven kan antingen lösas genom investeringar eller externa förhyrningar. AVVECKLINGAR Avvecklingarna omfattar överlämning av lokaler till grundskoleverksamheten, samt avveckling av lokaler med brister i den fysiska miljön, evakueringslokaler och externa förhyrningar. Av den totala avvecklingsvolymen på ca platser beräknas motsvarande 770 platser föras över till grundskoleverksamheten. 22

27 Bilaga KOSTNADSUTVECKLING Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. Tabell 4 Planerade investeringar och förändringar i antal platser och kvadratmeter FÖRVALTNINGENS PLANERINGSVOLYM UTFÖRANDE- /FÄRDIGSTÄLLANDEÅR Tot Investeringar som ingår i både förskolans planeringsvolym och servicenämndens investeringsplan (bu 2015) - Antal platser Antal kvadratmeter Beslutade investeringar, SN bu 2015, tkr Planerade investeringar, SN bu 2015, tkr Exerna förhyrningar - Antal platser Antal kvadratmeter Övriga anskaffningar - Antal platser Antal kvadratmeter Avveckling - Antal platser Antal kvadratmeter Årlig nettoförändring - Antal platser Antal kvadratmeter Nettoförändringen i antal platser år 2016 och år 2019 är enligt lokalförsörjningsplanen 1.4 LiMas analys Strategin att planera för alla barn i åldern 1-5 år riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. Därför bör lokalförsörjningsplanen kompletteras med prognoser som beskriver den förväntade efterfrågan på förskoleplatser i Malmö stads förskolor. Med den som grund kan man också uppskatta lokalbehovet i antal kvadratmeter. ANTAL PLATSER OCH BARN I tabell 5 redovisas förväntad efterfrågan på förskoleplats baserad på 88 procent av befolkningen. Av dessa antas 85 procent välja Malmö stads förskolor och 15 procent enskilda förskolor, d v s samma fördelning som Jämförelsen visar ett uppskattat överskott på ca platser år 2019 i Malmö stads förskolo. Överskottet minskar till ca 880 platser år 2025 om inga nya platser tas fram än de nu planerade. LOKALBALANS I ANTAL KVADRATMETER Lokalbehovet i antal kvadratmeter har beräknats dels för alla förskolebarn, d v s 88 procent av 1-5-åringarna (alt 1) och dels för den väntade efterfrågan på förskoleplats efter avgångar till enskilda förskolor (alt 2). Lokalbehovet per barn antas vara 10 kvadratmeter. Lokalbeståndet antas öka med 10 kvadratmeter per tillkommande förskoleplats (exklusive bussar) och minskas med arean för planerade avvecklingar. Beräkningarna visar ett överskott i antal kvadratmeter som varierar mellan 3100 och kvadratmeter år 2019, beroende på hur många som väljer enskilda förskolor. 23

28 Bilaga Tabell 5 Uppskattning av lokalbalansens utveckling i antal platser och kvadratmeter Uppskattad utveckling förskolor Befolkningsutveckling 1-5 år Behov av förskoleplats (88%) Kommunal regi (85%) * Enskild regi (15%) Antal platser i Malmö stads förskolor* Antal platser - efterfrågan i Malmö stads förskolor Lokalbehov och lokalbestånd, kvm Uppskattat lokalbestånd, kvm Alt 1. Lokalbehov alla förskolebarn (88%), kvm Alt 1. Lokalbalans alla förskolebarn (88%), kvm = Alt 2. Lokalbehov exkl barn i enskilda förskolor, kvm Alt 2. Lokalbalans exkl barn i enskilda förskolor, kvm = *) Antal barn och platser 2014 = antal placerade i december 2014 Slutsatsen är att delar av planeringsvolymen kan komma att behövas under Det är dock inte ekonomiskt försvarbart att bygga upp ett överskott med investeringar på uppemot 1,8 miljarder kr innan behoven uppstår. Istället bör planeringen inriktas på att utbyggnaden ska gå i takt med lokalbehoven och att så långt det är möjligt tillgodoses i befintligt lokalbestånd. I första hand bör förändrade lokalbehov lösas genom om- och tillbyggnader framför nyproduktion. Dels för att hålla nere investeringsvolymen men också för att begränsa den miljöpåverkan som nyproduktion ger upphov till. Även när det gäller lokaler med brister i den fysiska miljön bör man i första hand utnyttja möjligheterna att renovera lokalerna framför att avveckla och bygga nytt. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler kommer att visa vilka möjligheter som finns att öka det lokalmässiga antalet platser i befintliga förskolor. 5 Grundskoleförvaltningen 5.1 Verksamhet och lokaler I Malmö stad finns 65 kommunala och 26 fristående grundskolor. Antalet elever uppgick hösten 2014 till i kommunens skolor och till i de fristående skolorna. År 2014 motsvarade grundskoleeleverna 98 procent av antalet 6-15-åringar. Av dessa gick 84 procent i kommunala skolor och 16 procent i friskolor. Lokalbeståndet omfattade i oktober 2014 ca kvadratmeter ägda lokaler, samt kvadratmeter externt hyrda lokaler för olika ändamål. I arean ingår inte förvaltningens administrativa lokaler. Den genomsnittliga lokalanvändningen uppgick till 16 kvadratmeter per elev. Det är en normal nivå i ett blandat bestånd med gamla och nya lokaler men en relativt hög nivå jämfört med en effektiv lokalanvändning. I utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler föreslås att målet bör vara att nå ett snitt på 12 kvadratmeter bruksarea (BRA) per elev. Grundskoleförvaltningens årshyra för de redovisade lokalerna uppgick 2014 till ca 403 miljoner kr, varav 4,9 miljoner kr för externt hyrda lokaler. Lokalbestånd 2014 kvm Årskostnad 2014 tkr Kr/kvm

29 Bilaga 5.2 Lokalbehov och planeringsvolym Behovet av elevplatser påverkas framförallt av befolkningsutvecklingen i åldern 6-15 år men också av andra faktorer som antalet elevplatser i friskolor. Enligt befolkningsprognosen ökar åldersgruppen med drygt personer Grundskoleförvaltningens planeringsvolym för åren omfattar ett nettotillskott med ca elevplatser som överstiger befolkningsutvecklingen med ca platser. Utbyggnadsvolymen är ca platser. Avvecklingarna omfattar 425 platser. Motiveringen till överskottet är bland annat för att ta höjd för att procentuellt fler elever kan komma att välja kommunala skolor, samt för kapacitetsminskningar och förseningar i samband med ny- och ombyggnadsprojekt Tabell 6 Befolkningsutveckling och planerad utbyggnad per stadsområde Öster Väster Söder Norr Innerstaden Totalt Befolkningsökning Utbyggnad Utbyggnad exklusive SoS. Delområdesprognosen skiljer sig något från befolkningsprognos Planerade lokalförändringar De planerade lokalförändringarna omfattar ett 60-tal projekt varav nästan alla är ny- om- och tillbyggnader samt etablering av paviljonger. Projekten listas inte här. Istället hänvisas till grundskoleförvaltningens projektförteckning som lämnats som underlag för lokalförsörjningsplanen ( ). Under 2014 lämnades beställningar för bland annat ny skola i Varvsstaden, ny skola i Elinegård, ombyggnad av Högaholmsskolan och ny skola i kv Gyllin. Planering pågår för återtagande av förskolelokaler inom tre grundskolor i Innerstaden, ny skola i Hyllie, samt ombyggnad av Djupadalsskolan. Lokaliseringsutredningar pågår för bland annat Malmö International School och en ny högstadieskola med kulturinriktning i Hyllie. INVESTERINGAR Av den totala utbyggnaden på ca platser omfattas ca platser av investeringsprojekt som redovisas i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Lorensborgsskolan, Munkhätteskolan och Stapelbäddsskolan i kv Stämpen är beslutade av servicenämnden. Investeringsutgiften för dessa uppgår till 235 miljoner kr. Ytterligare ett 20-tal projekt finns med som planerade projekt i investeringsplanen. Investeringsvolymen för dessa är beräknad till närmare 3,8 miljarder kr åren Utöver dessa projekt omfattar investeringsplanen ytterligare 1,0 miljarder kr för investeringar i skolor ÖVRIGA ANSKAFFNINGAR Övriga anskaffningar omfattar ca platser. Lokalbehoven kan antingen lösas genom investeringar eller externa förhyrningar. KOSTNADSUTVECKLING FÖR LOKALER Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 25

30 Bilaga Tabell 7 Planerade investeringar och förändringar i antal platser FÖRVALTNINGENS PLANERINGSVOLYM UTFÖRANDE- /FÄRDIGSTÄLLANDEÅR Tot Investeringar som ingår i både grundskolans planeringsvolym och servicenämndens investeringsplan (bu 2015) - Antal platser Beslutade investeringar, SN bu 2015, tkr Planerade investeringar, SN bu 2015, tkr Övriga anskaffningar - Antal platser Avveckling - Antal platser Årlig nettoförändring - Antal platser Förändringen i antal kvadratmeter redovisas inte i denna tabell, eftersom en del av de nya platserna är i form av förtätning. 5.4 LiMas analys För att planera lokalförsörjningen är det nödvändigt med prognoser som visar den väntade elevutvecklingen i skolorna utifrån den samlade kunskapen om befolkningsutvecklingen och elevströmmarna. Den stora planeringsvolymen riskerar att ge en snedvriden bild av de verkliga lokalbehoven. ANTAL ELEVER OCH ELEVPLATSER I tabell 8 redovisas en uppskattning av elevutvecklingen och antalet elevplatser. Antalet platser i friskolor antas ligga kvar på 2015 års nivå. Jämförelsen visar ett uppskattat överskott på över platser år 2019 om planerade utbyggnader görs under perioden. År 2025 visar beräkningarna ett underskott om inga ytterligare utbyggnader görs. Tabell 8 Uppskattning av lokalbalansens utveckling i antal platser och kvadratmeter Uppskattad utveckling grundskolor Befolkningsutveckling 6-15 år Antal grundskoleelever (98%) Antal elever i Malmö stads grundskolor * Friskolor Antal platser (planeringsvolym) * Antal platser - antal elever Uppskattat lokalbestånd, kvm Alt. 1 Lokalbehov hela elevunderlaget, kvm Alt 1. Lokalbalans hela elevunderlaget, kvm = Alt 2. Lokalbehov exkl elever i friskolor, kvm Alt 2. Lokalbalans exkl elever i friskolor, kvm = LOKALBALANS I ANTAL KVADRATMETER Lokalbehovet i antal kvadratmeter har beräknats dels för hela elevunderlaget (alt 1) och dels för elevunderlaget i Malmö stads skolor efter avgångar till friskolor (alt 2). Lokalbehovet antas vara 12 kvadratmeter per elev. Lokalbeståndet antas öka med 12 kvadratmeter per tillkommande elevplats och minskas med 12 kvadratmeter för planerade avvecklingar. 26

31 Bilaga Beräkningarna visar ett överskott på kvadratmeter år 2019, beroende på hur många som väljer friskolor. Slutsatsen är att förvaltningens planeringsvolym kommer att behövas efter år De verkliga överskotten beror på hur många som väljer friskolor. Utmaningen i lokalförsörjningsplaneringen är att tillgodose verksamheternas behov till så låg kostnad som möjligt över tiden. Det förutsätter att utbyggnaden sker i takt med behovsutvecklingen, att befintliga lokaler utnyttjas så effektivt som möjligt och att investeringar i om- och tillbyggnader prioriteras framför nyproduktion. Den pågående utredningen av kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler är en viktig förutsättning för att hitta möjligheter till förtätning. 6 Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 6.1 Verksamhet och lokaler Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, vuxenutbildning och sedan i maj 2014, arbetsmarknadsåtgärder i Malmö stad. Övriga verksamheter är bland annat kansli och stödfunktioner till den pedagogiska verksamheten. Kommunens gymnasieskolor hade hösten 2014 ca elever och gymnasiesärskolan ca 230 elever. Vuxenutbildningen omfattade drygt heltidsplatser, varav i egna lokaler och ca 300 integrerade i olika gymnasieskolor. Drygt personer var inskrivna i JobbMalmös verksamheter. Den totala lokalanvändning inklusive kansli omfattade kvadratmeter, varav kvadratmeter externt hyrda lokaler. Årshyran uppgick till 174,0 miljoner kr, varav 42,1 mkr för de externa förhyrningarna. I lokalbeståndet ingår samtliga lokaler inklusive kansli men inte byggymnasiets evakueringslokaler. Tabell 9 Lokalbestånd och årskostnader 2014 Verksamhet Kvm 2014 Hyra 2014 tkr Antal elever/ helårspl. ht 2014 Kvm/elev eller helårspl. Hyra/elev eller helårspl. Kr/kvm Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärd Övrig verksamhet Summa Areor och kostnader är enligt bilaga till Gymnasie- och vuxenutbildnngsförvaltningens lokalförsörjningsplan. I arean ingår inte Byggymnasiets evakueringslokaler. 6.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov GYMNASIESKOLA Behovet av utbildningsplatser i kommunens gymnasieskolor påverkas till stor del av befolkningsutvecklingen i åldern år. Andra faktorer av betydelse är antalet friskolor, antalet elever som befinner sig i gymnasieskolan under längre tid än tre år, in- och utflödet av elever till och från kommunen, antalet nyanlända i gymnasieåldern, kommunens aktivitetsansvar för ungdomar mellan 16 och 20 år, o s v. 27

32 Bilaga Problematiken kring bedömningen av elevutvecklingen i de olika programmen har medfört att förvaltningen håller på att utveckla en scenariometodik i syfte att förfina bedömningen av elevutvecklingen. I förvaltningens lokalförsörjningsplan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen år, d v s ett år längre än de flesta gymnasieprogram. Prognosen visar en liten ökning på 280 personer mellan Åren visar befolkningsprognosen en ökning på över personer. År 2014 motsvarade antalet elever i kommunens gymnasieskolor 52 procent av åldersgruppen. GYMNASIESÄRSKOLAN Elevunderlaget beräknas minska med 30 procent inför läsåret 2016/17. Minskningen motsvarar ca 70 elever. Beslut om verksamhetens placering väntas under VUXENUTBILDNINGEN Vuxenutbildningens omfattning beror i stor utsträckning på politiska satsningar. För 2015 bedöms volymerna vara ungefär desamma som Därefter är utvecklingen osäker. Några verksamhetsförändringar är inte planerade för 2015 men det finns beslut om att samla vuxenutbildningen från Komvux Malmö Paul, Komvux Malmö, Universitetsholmens omvårdnadsutbildningar och Komvux Malmö Södervärn i gemensamma lokaler. Diskussioner pågår om att nyttja Komvux Malmö Södervärn och Heleneholmskolan för detta. ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER På kort sikt förväntas antalet deltagare vara relativt konstant. 6.3 Planerade lokalförändringar Här redovisas planerade utredningar och förändringar i verksamheten som på sikt kan medföra förändrade lokalbehov. IDROTTSGYMNASIET OCH BYGGYMNASIET Under 2015 kommer idrottsgymnasiet att brytas ut från Malmö Borgarskola och byggymnasiet från Universitetsholmens gymnasium och bli en egen enhet. Idrottsgymnasiets framtida lokalisering är bland annat beroende av utvecklingen av stadionområdet och byggymnasiets framtid av beslut i tingsrätten angående Norra Sorgenfri gymnasium där byggymnasiet tidigare var lokaliserat. NY SKOLA I KV EXCELLENSEN En ny skola planeras i kv Excellensen, där parkeringen till Malmö Borgarskola finns idag. Avsikten är att skolan ska kunna användas av både grundskolan och gymnasiekolan beroende på elevutvecklingen. PAULISKOLAN Pauliskolan planerar att erbjuda ett fjärde år på teknikprogrammet. En utredning av lokalbehovet kommer att samordnas med en översyn av vuxenutbildningens lokaler. 28

33 Bilaga IDROTTSHALL TILL PAULI GYMNASIUM OCH UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM Gymnasierna är i behov av idrottshall. Enligt lokalförsörjningsplanen finns möjlighet att uppföra en idrottshall inom kvarteret Eva. SERVICENÄMNDENS INVESTERINGSPLAN I servicenämndens investeringsplan (budget 2015) finns totalt 718,9 miljoner kronor avsatta för planerade investeringar Bland annat ca 150 miljoner kr för om- och tillbyggnad av Borgarskolan och 49 miljoner kr för ombyggnad av Heleneholmskolan. KOSTNADSUTVECKLING FÖR LOKALER Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 6.4 LiMas analys Om antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att motsvara 52 procent av befolkningen i åldern år så kan man vänta en ökning med över elever mellan 2014 och Elevökningen kan i sin tur medföra underskott på gymnasieplatser från 2018 om inga utbyggnader sker. I beräkningen förutsätts att antalet elevplatser motsvarar antalet elever hösten 2014 För ytterligare bedömningar av lokalbehoven behövs säkrare uppgifter om både elevutvecklingen och den lokalmässiga kapaciteten. Därför är det angeläget att utvecklingen av planeringsscenarier och utredningen om kapaciteten i stadens pedagogiska lokaler är klar till nästa års lokalförsörjningsplan. Tabell 10 Uppskattad elevutveckling i gymnasieskolan Uppskattad utveckling - gymnasieskolan Befolkningsutveckling år Antal elever i gymnasieskolan (52%) Antal platser i Malmö stads gy-skolor * Antal platser - antal elever i gymnasieskolan * Antal platser = antal elever ht 2014 Hösten 2014 uppgick det genomsnittliga lokalutnyttjandet i gymnasieskolan till 16 kvadratmeter per elev. För att bedöma de framtida lokalbehoven och effektiviteten i utnyttjandet behövs också kännedom om fördelningen mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Någon uppskattning av den utvecklingen har därför inte gjorts. I dagsläget finns det tomställda lokaler som skulle kunna hysa gymnasieverksamhet, t ex del av Dekanen och Heleneholm. Teoretiskt finns också möjligheter att bygga till både Latinskolan och Petriskolan. Om förvaltningen eftersträvar att gymnasieskolorna ska ligga i centrum så finns det centralt belägna tomter i kommunens ägo som skulle kunna användas. En förstudie bör genomföras för att identifiera och utvärdera olika alternativ för att möta en ökad tillströmning av elever. 29

34 Bilaga 7 Sociala resursförvaltningen 7.1 Verksamhet och lokaler Sociala resursförvaltningens lokalbestånd omfattar LSS-bostäder (gruppbostäder, servicebostäder och satellitlägenheter) sociala boenden, boenden för ensamkommande flyktingbarn, kontor, mötesplatser och lokaler för daglig verksamhet. Totalt finns ca 890 lägenheter/platser i LSS-bostäder och ca 360 lägenheter/platser i övriga boenden. Lokalanvändningen omfattade i september 2014 drygt kvadratmeter enligt bilagor till förvaltningens lokalförsörjningsplan. Arean är ungefärlig eftersom objekten redovisas i olika areaenheter Av den totala arean hyr förvaltningen kvadratmeter av Stadsfastigheter, kvadratmeter av MKB och kvadratmeter av andra fastighetsägare. LiMa har beräknat den totala årskostnaden till 145 miljoner kr utifrån redovisade uppgifter om lokalernas årskostnad per kvadratmeter. Tabell 11 Sociala resursförvaltningens lokalbestånd 2014 Kategorier Area kvm Lokalkostnad 2014, tkr Kr/kvm LSS-bostäder Övriga boenden Daglig verksamhet Kontor * Summa * Kontor kan även innehålla publika lokaler 7.2 Lokalbehov och planerade lokalförändringar KONTOR Förvaltningsledningen och de administrativa stödfunktionerna finns idag på ett tiotal olika adresser. Målsättningen är att under 2016 samlokalisera dessa i gemensamma lokaler. Beställning är lämnad till LiMa. Samlokaliseringen väntas ge ett tillskott på arbetsplatser men i stort sett oförändrad area. Årshyran kommer dock att öka. LSS-BOSTÄDER Erfarenhetsmässigt behövs ett nettotillskott på ca 20 lägenheter varje år för att lösa kommande behov och ersätta boenden som fasas ut. Med en växande befolkning kan behoven öka. I december 2104 uppskattades ca 25 personer ha aktuellt behov av LSS-bostad. Under 2015 tas en ny gruppbostad på Dukatgatan i bruk. Övriga planerade utbyggnader är fem servicebostäder och ett antal satellitlägenheter. Det totala tillskottet är lägenheter. För 2016 och åren därefter finns planer på ytterligare grupp- och servicebostäder. För närvarande pågår en utredning om den framtida planeringen av LSS-bostäder. Ett förslag finns om att tillsätta en boendestrateg för LSS-boenden på stadskontoret. INVESTERINGAR Boendet på Dukatgatan är beslutat av servicenämnden. Investeringsutgiften är beräknad till 20,3 miljoner kr för

35 Bilaga Servicenämndens investeringsplan (budget 2015) omfattar ytterligare 185,6 miljoner kr för planerade LSS-boenden under LiMas analys Planeringen kännetecknas av ett stort antal objekt och krav på hög flexibilitet för att tillgodose individuella behov och snabba förändringar. Exempelvis när det gäller antalet ensamkommande flyktingbarn. Med den aktuella planeringen bedöms behoven vara tillgodosedda för Planeringen av kommande lokalbehov skulle underlättas om det fanns prognoser eller planeringsscenarier som omfattade samma tidsperiod som lokalförsörjningsplanen. Den hårda konkurrensen om bostäder och svårigheter att få tillgång till mark för nybyggnation understryker behovet av en långsiktig planering. LiMa stödjer därför planerna på att inrätta en funktion som boendestrateg för LSS-bostäder. Serviceförvaltningens investeringsvolym för LSS-boenden är anmärkningsvärt större än förvaltningens planering. 8 Kulturförvaltningen 8.1 Verksamhet och lokaler Kulturförvaltningens lokalbestånd omfattar ett 30-tal byggnader och lokaler av olika slag, t ex museibyggnader, bibliotek, konsthallar och magasin. År 2014 omfattade lokalbeståndet kvadratmeter, varav en tredjedel hyrdes av externa fastighetsägare. Magasinet, Stadsbiblioteket och Teknikens och Sjöfartens hus utgör nästan halva lokalbeståndet. Årshyran uppgick till 94,8 miljoner kr, varav 32,9 miljoner kr gick till externa hyresvärdar. Den genomsnittliga årskostnaden per kvadratmeter uppgick till kr. Lokaler Hyra 2014 Kr/kvm Kvm tkr Verksamhetens utveckling och lokalbehov Lokalbehovet bestäms i huvudsak av kulturnämndens uppdrag till kulturinstitutionerna och Malmö stads kulturstrategi. Följande uppdrag och utredningar väntas medföra ändrade lokalbehov. KOMMENDANTEN Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att finna en alternativ användning för Kommendantbyggnaden. Beroende på resultatet kan en eller flera verksamheter behöva hitta andra lokaler. SCENKONST En referensgrupp har bildats för att utreda det framtida behovet av lokaler för scenkonst. Förslag till framtida lokaliseringar tas fram under 2015 i samarbete med LiMa. 31

36 Bilaga NYA HYLLIEVÅNG Kulturnämnden är positiv till en kombinationsbyggnad med skola och kulturhus. Projektet finns med i underlaget till grundskoleförvaltningens lokalförsörjningsplan med planerat färdigställande MALMÖ KONSTMUSEUM Behov finns av en ändamålsenlig museilokal som gör det möjligt att visa samlingar och turnerande utställningar som inte kan visas idag. Någon utredning har ännu inte påbörjats. MAZETTI Under 2014 har flera omfördelningar gjorts av lokalerna för att förbättra användningen. För framtiden är målsättningen att skapa ett öppet kulturhus med inriktning på barn och unga. Detta behöver utredas vidare. MALMÖ KULTURSKOLA Kulturskolans verksamhet har vuxit de senaste åren och behöver på sikt mer lokaler, inklusive en teaterlokal för undervisningsändamål. Utredningen av lokalbehoven kan enligt förvaltningen samordnas med utredningen av Mazetti. NORRA SORGENFRI Dialog pågår om den framtida användningen av båghallarna i kvarteret Spårvägen. Kostnaderna för verksamhetsanpassningar och hyresnivåer behöver utredas vidare. MODERNA MUSEET Moderna museet har aviserat behov av större administrativa utrymmen. Frågan utreds. 8.3 Planerade lokalförändringar Planerade lokalförändringar för åren MALMÖ MUSEER (OMBYGGNAD) Under 2015 slutförs akvarieprojektet på Slottsholmen. Därefter planeras ytterligare moderniseringar med färdigställande Investeringsutgiften uppskattas av förvaltningen till 45 miljoner kr. Skissförslag finns även för ombyggnad och modernisering av Teknikens och Sjöfartens hus men projektet är senarelagt av kostnadsskäl. MARINPEDAGOGISKT CENTER (NYBYGGNAD) Arbetet med Marinpedagogiskt Center vid handikappbadet på Ribersborgsstranden pågår och beräknas stå klart Byggnaden omfattar ca 770 kvadratmeter. KONSTHALLEN (OMBYGGNAD) Ombyggnaderna fortsätter under

37 Bilaga STADSBIBLIOTEKET (OMBYGGNAD) Ett koncept har tagits fram för ny utformning av småbarnsbiblioteket med planerat färdigställande Det finns också behov av bättre personalutrymmen samt förändrad belysning utvändigt. MALMÖ LIVE (NYBYGGNAD) Det nya konserthuset invigs under Byggnaden omfattar ca kvadratmeter, varav ca kvadratmeter garage. Hyresavalet för MSO:s nuvarande lokaler löper till och med Avtalet är uppsagt och hanteras av LiMa. En avveckling av lokalerna minskar lokalbeståndet med ca kvadratmeter. INVESTERINGAR Malmö Live Malmö museer, Teknikens och Sjöfartens hus, Marinpedagogiskt Center och stadsbiblioteket finns med i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). Den planerade investeringsvolymen uppgår till 242,7 miljoner kronor, varav 177,2 miljoner kr för Malmö Live. KOSTNADSUTVECKLING Kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. Tabell 12 Planerade investeringar och förändringar i antal kvadratmeter FÖRVALTNINGENS PLANERINGSVOLYM Utfall UTFÖRANDE/FÄRDIGSTÄLLANDEÅR Tot Investeringar som ingår i både kulturförvaltningens planering och servicenämndens investeringsplan (bu 2015) - Antal kvadratmeter Beslutade investeringar, SN bu Planerade investeringar, SN bu 2015, tkr Exerna förhyrningar - Antal kvadratmeter Avveckling -Antal kvadratmeter Årlig nettoförändring - Antal kvadratmeter Totalt antal kvadratmeter Beslutade investeringar innebär att projekten är objektsgodkända och beslutade av servicenämnden. Planerade investeringar innebär att riskavtal har tecknats. 8.4 LiMas analys För att bedöma de långsiktiga lokalbehoven och lokaleffektiviteten behövs mer kunskap om kulturinstitutionernas planerade verksamhetsförändringar och nyttjande av befintliga lokaler. Kommande lokalförsörjningsplaner bör kompletteras med prognoser över verksamheternas volymer och nyckeltal som visar lokalnyttjandet. De pågående utredningarna behöver tas vidare så att det kommer fram beslutsunderlag för den fortsatta hanteringen. Flera av de redovisade projekten befinner sig i s k tidiga skeden där planerings- och beslutsprocessen uppges vara ett stort problem. LiMas bedömning är att det behövs en strukturerad planerings- och beslutsprocess för behovsutredningar och förstudier i tidiga skeden. En analys av areorna i förvaltningens lokalförteckning, visar att de är en blandning av olika areaenheter. Inför nästa års lokalförsörjningsplan bör areauppgifterna ses över och redovisas i samma enhet. 33

38 Bilaga Lokalförsörjningsplanen omfattar inte byggnader eller objekt med bevarandekrav. Eftersom kostnaderna bakas in i hyran till respektive nämnd är det svårt att få en samlad bild av omfattningen. I kommande lokalförsörjningsplaner bör objekt med bevarandekrav särredovisas. 9 Fritidsförvaltningen 9.1 Verksamhet och lokaler Fritidsförvaltningen ansvarar för ett 80-tal anläggningar som förvaltningen betalar hyra för. Merparten av anläggningarna ägs av Malmö stad. Ett mindre antal (5) ägs av privata fastighetsägare. Ett 40-tal gymnastiksalar och sporthallar samnyttjas med skolförvaltningarna. Gymnastiksalarna redovisas i skolförvaltningarnas lokalförsörjningsplaner. Verksamhet som godkänts av fritidsförvaltningen bedrivs i ytterligare 135 anläggningar. Lokalbeståndet som förvaltningen betalar hyra för omfattade 2014 totalt kvadratmeter. Årshyran uppgick till 159,7 miljoner kr. Kostnader för drift och underhåll som utfördes av förvaltningen uppgick till ca 10,9 miljoner kr (2013), exklusive kostnader för egen personal. Intäkterna från avgifter och uthyrning uppgick till ca 33,5 miljoner kr (2013). Intäkterna avser uthyrning till vuxenverksamhet. Barn- och ungdomsidrott betalas av Malmö stad. Tabell 13 Kategori Källa: Fritidsnämndens lokalförsörjningsplan Verksamhetens utveckling och lokalbehov Största delen av fritidsförvaltningens lokalbestånd används av föreningar, skolelever och allmänhet. Den primära målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 4-25 år. Andra prioriterade målgrupper är funktionsnedsatta och äldre. ISHALLAR Årskostnad tkr Area (kvm BTA) Kr/kvm Hyror 2014 Badanläggningar Ishallar Sporthallar Kontor Idrottsplatser Stadionområdet Specialanläggningar Ej specificerat Summa Drift och underhåll (2013) Summa Intäkter(2013) Summa Lokalbehoven påverkas mest av antalet utövare och tillgången till ishallar. Enligt förvaltningen finns behov av en ny ishall i stadionområdet. Man borde också undersöka om det vore mer kostnadseffektivt att ersätta Kirsebergs ishall och Limhamns ishall med en ny anläggning istället för att underhålla de gamla anläggningarna. 34

39 Bilaga SPORTHALLAR När det gäller sporthallar och gymnastiksalar finns ett samband mellan befolkningsutvecklingen, elevutvecklingen i skolorna och behovet av lokaler. Norr Behov av en ny sporthall. Innerstaden Behov av en ny sporthall. Söder Behov av en ny sporthall. Kan tillgoses om det byggs en sporthall i anslutning till den nya skolan i Fosie by. Väster Behov av två nya sporthallar, varav en publik sporthall i Hyllieområdet med kapacitet för ca åskådare. Behovet tillgodoses genom de sporthallar som byggs i anslutning till de nya skolorna i Bunkeflostrand (Gottorp), Limhamn (Glasugnen) och Hyllievång. Den publika sporthallen bör färdigställas i anslutning till färdigställandet av den nya högstadieskolan med kulturprofil och Malmö International School. GYMNASTIKSALAR Bedömningen är att behovet av gymnastiksalar är tillgodosett. Rönnholms gymnastiksal har stått tom under en längre tid. Förvaltningen avser därför att hyra objektet av Stadsfastigheter. FOTBOLLSPLANER Lokalbehoven påverkas främst av antalet utövare. Behovet av konstgräsplaner har beskrivits i tidigare investeringsäskanden. Behovet är tre planer i närtid och tre planer efter SPECIALANLÄGGNINGAR En förstudie pågår avseende ett urbant sportcenter i Mölledal för sporter som klättring, parkour, kraftsporter, m m. Omfattningen är ca kvadratmeter. Förvaltningen ser också behov av 2-3 utomhusgym under den kommande femårsperioden. STADIONOMRÅDET OCH MALMÖ STADION För närvarande pågår utredningar kring hela stadionområdet under ledning av stadsbyggnadskontoret. Flera av de lokalbehov som fritidsförvaltningen identifierat kommer att beskrivas och integreras i dessa utredningar. 9.3 Planerade lokalförändringar Utifrån de bedömda lokalbehoven räknar förvaltningen med att följande projekt kommer att färdigställas under : Konstgräsplaner på Hyllie IP, Lindeborgs IP och Kroksbäcks IP * Omklädningsrum på Hyllie IP och Bäckagårdens IP * Hylliebadet * Tre sporthallar i Väster * Ridskoleanläggningar i Klagshamn och Husie Ombyggnad av Lindängensbadet Ytterligare tre konstgräsplaner Projekt markerade med * finns med i servicenämndens investeringsplan (budget 2015). 35

40 Bilaga Stadionbadet finns också med i nämndens lokalförsörjningsplan men är tills vidare lagt på is. För åren ser fritidsförvaltningen behov av följande större anläggningar: En ishall 4-5 sporthallar 4-5 konstgräsplaner En idrottshall med friidrottsutrusning En specialhall för gymnastik En simhall Någon bedömning av framtida areaförändringar redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. INVESTERINGAR Någon bedömning av investeringsbehovet redovisas inte i nämndens lokalförsörjningsplan. Den totala investeringsutgiften i servicenämndens investeringsplan (budget 2015) för projekt markerade med * uppgår till ca 95 miljoner kr. Utöver dessa projekt omfattar investeringsplanen investeringar för ytterligare 592,5 miljoner kr åren Den största investeringen är stadionbadet (450 mkr) som är uppskjutet tills vidare. KOSTNADSUTVECKLING Någon bedömning av kostnadsutvecklingen redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 9.4 LiMas analys De framtida lokalbehoven är delvis beroende av planeringen av stadionområdet. De pågående utredningarna bör därför följas noggrant och analyseras med avseende på konsekvenserna för stadens behov av idrotts- och fritidslokaler. Planeringen av nya sporthallar bör integreras ännu mer med planeringen av nya skollokaler. Med en samordnad planering kan man ta ställning till om skolans lokalbehov kan samordnas med andra behov av idrottslokaler. Samplaneringen mellan förvaltningar som använder stadens idrottslokaler bör utvecklas så att man i god tid kan förutse förändrade lokalbehov och hitta lösningar som gynnar kommunnyttan. Förslaget är att en utredning genomförs med uppdrag att föreslå hur samverkansformerna och ansvarsfördelningen kan utvecklas. 10 Serviceförvaltningen 10.1 Verksamhet och lokaler Serviceförvaltningen förvaltar fastigheter, sköter gator, parker och byggnader, tillhandahåller administrativa tjänster och driver stadens skolrestauranger. Förvaltningen är också hyresvärd för Malmö stads fastigheter för skola, barnomsorg, äldreomsorg, kultur och fritid. Lokalbeståndet för den egna verksamheten omfattar skolrestauranger, kontor, personalutrymmen, förråd, lager och växthus, totalt kvadratmeter. Det enskilt största objektet är Förrådet 6, som omfattar drygt kvadratmeter. Årskostnaden för lokalbeståndet uppgick 2014 till 34,2 miljoner kr. 36

41 Bilaga Kontorslokalerna omfattar ca kvadratmeter fördelat på ca 500 arbetsplatser. Det motsvarar 21 kvadratmeter per arbetsplats, vilket är en bra nivå. För de enskilda objekten varierar lokalanvändningen mellan 17 och 27 kvadratmeter per arbetsplats Tabell 14 Serviceförvaltningens lokalbestånd 2014 Kategori Kvm Årskostnad Kr/kvm tkr Skolrestauranger Kontor Personal Förråd, lager Växthus Summa Verksamhetens utveckling och lokalbehov Behovet av lokaler styrs i hög grad av andra förvaltningars beslut och utnyttjande av serviceförvaltningens tjänster. Exempelvis påverkas behovet av skolrestauranger av utbyggnaden av skolor men också av verksamhetens egen organisation Planerade lokalförändringar KOMMUNGEMENSAMT KONTAKTCENTER Malmö stad utreder för närvarande förutsättningarna för ett kommungemensamt kontaktcenter. Utredningsuppdraget ska vara klart i februari SPECIALTRANSPORTER Beställning har lämnats till LiMa angående nya lokaler för specialtransporter. Olika alternativ undersöks. PILDAMMSSKOLAN Beslut kring skolans framtida användning kan påverka HR-service lokalisering efter LiMas analys Serviceförvaltningen har ingående kunskaper om Malmö stads fastighetsbestånd och lokalanvändning som behövs i den strategiska planeringen av lokalerna. Som framgår av denna plan är prognoser över förändringar i lokalbeståndet och kommande lokalkostnader viktiga underlag för planeringen. Även sambandet mellan lokaler och service bör framhållas. För att förse verksamheterna med produktiva lokaler behövs en samplanering av lokaler, inredning, utrustning och service. Därför bör planeringen av lokaler och service ske integrerat. 37

42 Bilaga 11 Områdesförvaltningar 11.1 Verksamhet och lokaler Områdesförvaltningarnas lokalbestånd omfattar boenden för äldre, sociala boenden, lokaler för dagverksamhet och rehabilitering, medborgarkontor, bibliotek, fritidsgårdar, personallokaler, mötesplatser och kontor, m m, totalt kvadratmeter Tabell 15 Områdesförvaltningarnas lokalbestånd 2014 Lokalkostnaden 2014 uppskattas till ca 234 miljoner kr. Den genomsnittliga lokalkostnaden per kvadratmeter ligger i spannet kr. Nyckeltalen är ungefärliga eftersom det saknas uppgifter för vissa lokaler. Över halva lokalbeståndet (56 %) är lokaler för vård och omsorg, 20 procent är administrativa lokaler, 12 procent är lokaler för områdesutveckling och 12 procent är lokaler för individ- och familjeomsorg. Figur 4 Områdesförvaltningarna lokalbestånd 2014 fördelat per avdelning. 38

43 Bilaga 11.2 Verksamhetens utveckling och lokalbehov SÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE Den övergripande planeringen av särskilda boenden för äldre görs av stadskontoret. Enligt Rapport om boendeplanering för äldre i Malmö stad ( ) och kompletterande uppgifter från stadskontoret, väntas ingen ökning av behoven under de närmsta åren. För närvarande pågår en omfördelning från vårdboenden där behoven minskar, till gruppboenden för demenssjuka där behoven ökar. Denna trend väntas fortsätta ett tag till. Mellan 2014 och 2025 visar befolkningsprognosen en minskning med 265 personer i åldern 85 år och äldre, vilket är den grupp som väntas ha störst behov av särskilt boende. Lokalbehoven påverkas också av möjligheterna att bo kvar i hemmet med stöd av hemtjänst, hemsjukvård och bostadsanpassningar samt tillgången till seniorbostäder och trygghetsbostäder i det ordinära bostadsbeståndet. Enligt stadskontoret fanns i januari 2014 ca platser i särskilda boenden, varav i Malmö stads regi och 525 via ramavtal. Dessutom fanns ca 250 korttidsplatser. Efter planerade lokalförändringar och konverteringar till korttidsplatser ökar antalet platser till ca Under våren 2015 påbörjas ett arbete med att bedöma platsbehovet för åren Tabell 16 Antal platser i särskilda boendeformer före och efter planerade förändringar. Antal platser Vårdboende Gruppboende Summa Totalt Egen regi Ramavtal Egen regi Ramavtal Egen regi Ramavtal Norr Öster Söder Väster Innerstaden Utanför Malmö Januari Efter förändringar Källa: Stadskontoret 11.3 Planerade lokalförändringar Följande lokalprojekt utreds aktivt eller är på väg att genomföras under SÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE Mjödet Planering pågår för ett nytt boende som ersättning för de särskilda boendena på Mjödet (Kirsebergs Torg, Kirsebergsgatan och Norra Bulltoftavägen). Planeringen väntas pågå även under Soltofta Ett nytt demensboende - Soltofta - med 72 lägenheter tas i bruk 2016/2017. Nybyggnationen beräknas ge ett tillskott på ca kvadratmeter bruttoarea (BTA) fördelat på boendeverksamhet och lokaler för hemtjänst, hemsjukvård, rehabilitering, dagverksamhet och kontor. Projektet kan även innebära att lokaler avvecklas. KONTOR Utredning pågår om verksamhetsanpassningar av Stadiongatan 10. Lokalerna används av hemtjänsten/biståndsenheten (Väster). 39

44 Bilaga MÖTESPLATSER, AKTIVITETSLOKALER, BIBLIOTEK, MEDBORGARKONTOR OCH INFOCENTER Biblioteket i Limhamn flyttar in i nya lokaler på Odengatan och lämnar lokalerna på Linnégatan (2016) Beställning har lämnats om ersättningslokal för fritidsgården Basement i område Väster. Utredning pågår om Lokstallet. Riskavtal är påskrivet. Beställning har lämnats om samlokalisering av Aktivitetshuset och Holma Infocenter i område Väster. Planerat färdigställande Lokalen för områdesprogrammet Södra Sofielund/Seve är uppsagd till 31 december Ny lokal behövs för förebyggarsektionen (Innerstaden). Förstudie pågår om kultur- och fritidshuset i Kirseberg. Behov av renovering och verksamhetsanpassningar. Om- och tillbyggnad av Oxie bibliotek och medborgarkontor pågår med planerat färdigställande Planering pågår för en nybyggnad av Lindängenbiblioteket i område Söder. Detaljplanen är antagen. HEMTJÄNST, HEMSJUKVÅRD OCH REHABILITERING Utredning pågår om lokalbehoven i Hemtjänstens hus i Limhamn. LiMa letar ersättningslokaler. Beställning har lämnats till LiMa om samlokalisering av hemtjänstlokalerna på Sundsbroskolan och Lindeborg Norr och Söder, samt om en utökning av hemtjänstlokalerna på Bellevue Park i område Väster. Mötesplatsen för äldre på Lindängsgatan i område Väster sägs upp för avflyttning i december Ersättningslokaler behövs. MATHILDENBORG Projektering pågår för utbyggnad av storköket. Beslut väntas under SÖDERVÄRNS BOENDE Beställning har lämnats för ombyggnad av gemensamhetslokaler till boende för individ- och familjeomsorgens behov. Tillskottet omfattar 12 lägenheter i befintlig byggnad. VÄSTER LARMCENTRAL Beställning har lämnats till LiMa angående utökade utrymmen. INVESTERINGAR Några investeringsbedömningar redovisas inte i nämndernas lokalförsörjningsplaner. Soltofta finns med i servicenämndens investeringsplan, (budget 2015). Investeringsutgiften är beräknad till 94 miljoner kr för KOSTNADSUTVECKLING Kommande lokalkostnader redovisas inte i årets lokalförsörjningsplan. 40

45 Bilaga 11.4 LiMas analys SÄRSKILDA BOENDEN FÖR ÄLDRE Bedömningen är att behovet är löst för de närmsta åren. Den kommande utredningen av platsbehovet är ett bra initiativ. Det vore dock önskvärt om planeringsperioden kunde förlängas. Generellt behöver underlagen för lokalförsörjningsplanen omfatta samma tid som planen avser. I tabell 17 jämförs det uppskattade lokalbehovet för äldreboenden i egen regi med uppskattat lokalbestånd. Lokalbehovet har beräknats genom att multiplicera antalet platser med riktvärdet 60 kvadratmeter bruksarea (BRA) per lägenhet. I riktvärdet är drygt halva arean bostad och halva arean gemensamma utrymmen. Lokalbeståndet är uppskattat lokalbestånd för boenden i egen regi 2014 plus beräknad area för Soltofta. I de äldreboenden som drivs av Malmö stad ligger den genomsnittliga arean på kvadratmeter per plats, med en större variation för enskilda boenden. Det är en låg nivå jämfört med riktvärdet. Troligen beror skillnaden på olikheter i redovisningen av areor och/eller i uppskattningen av den totala arean för de egna boendena. För säkrare analyser av lokalutnyttjandet behöver man också känna till areafördelningen inom boendena, d v s hur stor del av byggnaden som används för boendeverksamhet och hur stor del som används för annan verksamhet, t ex dagverksamet och hemtjänstlokaler. När det gäller planeringen av mötesplatser av olika slag kan uppföljningar av nyttjandegraden och antalet besök vara vägledande för de framtida lokalbehoven. Tabell 17 Jämförelse mellan uppskattat lokalbehov och tillgängliga lokaler för äldreboenden i egen regi Uppskattad utveckling Antal platser egen regi Uppskattat lokalbestånd 2014 (egen regi) Lokalbehov, 60 kvm per plats Lokalbalans = Kvadratmeter per plats Befolkning ADMINISTRATIVA LOKALER När det gäller administrativa lokaler redovisar Innerstaden en genomsnittlig area på 13 kvadrateter per anställd. I Norr är den genomsnittliga arean 24 kvadratmeter och i Öster 28 kvadratmeter per anställd. I Öster bygger nyckeltalet på en byggnad. För övriga områdesförvaltningar har nyckeltalet inte kunnat beräknas. Även här är det svårt att dra några säkra slutsatser beroende på olikheter i redovisningen av areor som oftast bygger på innehållet i hyresavtalen. Se även bilaga Kontor. LÄGENHETER FÖR HEMLÖSA Samtliga stadsområden lyfter fram svårigheterna att få tag i lägenheter för hemlösa och sociala boenden. 41

46 Bilaga 12 Kontor Kontorslokaler har särredovisats av områdesförvaltningarna, serviceförvaltningen, fritidsförvaltningen, gymnasieskolan, stadskontoret och stadsbyggnadskontoret. Den redovisade arean för kontor/administrativa lokaler uppgår till kvadratmeter. Gränsdragningen mellan kontor och verksamhetslokaler kan ibland vara svår att dra, varför arean är ungefärlig. Tabell 18 Redovisade kontor 2014 Förvaltning Kvm kontor Områdesförvaltningarna Serviceförvaltningen Fritidsförvaltningen Gymnasieskolan Stadskontoret Stadsbyggnadskontoret Sociala resursförvaltningen Summa Verksamhetens utveckling och lokalbehov Redovisade lokalbehov gäller främst behov av samlokalisering för att förbättra kommunikation och arbetsflöden. Bedömningen är att behovet kontorsarbetsplatser förändras marginellt under Planerade lokalförändringar Sociala resursnämnden har beslutat om en samlokalisering av förvaltningsledningen, delar av myndighetsledningen och administrativa stödfunktioner i gemensamma lokaler från Se bilaga Sociala resursförvaltningen. Även stadskontoret har som målsättning att samla medarbetarna fysiskt närmare varandra i lokaler som stödjer samarbete och gränsöverskridande arbete LiMas analys För att få en uppfattning om utnyttjandet av kontorslokaler har LiMa fördelat arean per arbetsplats för ett urval objekt. Jämförelsen visar en spridning från 12 till 29 kvadratmeter per arbetsplats. Nyckeltalen är ungefärliga eftersom areorna kan vara redovisade i olika enheter beroende på hur avtalen är skrivna. Troligen är de redovisade areorna närmast jämförbara med lokalarea (LOA), som omfattar hela våningsplan utom utrymmen avsedda för allmän kommunikation och drift. För större kontor med en blandning av cellkontor och öppna lösningar är kvadratmeter LOA per arbetsplats en rimlig nivå. Fyra objekt ligger lägre än 20 kvadratmeter per arbetsplats, vilket kan bero på vilka utrymmen som ingår. Två objekt ligger högre än 25 kvadratmeter per arbetsplats. Jämförelsen understryker nödvändigheten av enhetliga areabegrepp för att kunna analysera lokaleffektiviteten. 42

47 Bilaga Tabell 19 Kvadratmeter per kontorsarbetsplats för ett urval objekt Lokal Kvm Antal Kvm/ Förvaltning arbetsplatser arbetsplats Västra Rönneholmsvägen Innerstaden Bergsgatan Innerstaden Amiralsgatan Innerstaden Agnesfridsvägen Öster Eriksfältsvägen Söder Henrik Smithsgatan Serviceförv Augustenborg Serviceförv Rådmansgatan Serviceförv Stadshuset Stadskontoret LiMas bedömning är att användningen av administrativa lokaler i första hand bör analyseras per byggnad och inte per förvaltning för att få stabilare nyckeltal. LiMa fick 2013 i uppdrag att se över behov och utnyttjande i Stadshuset. Stadskontorets önskemål om att samla verksamheten gör utredningen än mer aktuell. 43

48 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 10:00 Sluttid: 10:35 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sessionssalen, stadshuset Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Ordförande Andreas Schönström (S), Vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M), Andre vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Frida Trollmyr (S) Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), kommunalråd Hanna Thomé (V), kommunalråd Hanna Gedin (V), kommunalråd Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör Tomas Bärring, chefsjurist Pia Kanold, sekreterare Karin Ringman-Ingvarsson, kanslichef Jan Haak, planeringsdirektör Ulla-Karin Holmberg, administrativ chef Jan Åke Troedsson, ekonomidirektör Claes-Inge Wennström, stadsjurist Per-Erik Ebbeståhl, direktör Anders Mellberg, informationsdirektör Karin Lindroth, ledningsstrateg Mats Hansson, budgetchef Anna Gawrys, administrativ sekreterare Johan Hermansson, fritidsdirektör Torbjörn Tegnhammar (M) Justeringens plats och tid Stadskontoret, :00

49 Protokollet omfattar 139 2

50 3 139 Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö STK Sammanfattning Stadskontoret har enligt beslut i kommunstyrelsen (STK ) följt upp Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, landat i organisationen. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, att Malmö ska söka en aktiv dialog med den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och de begränsningar som ettårsbudgetar och ekonomiska regelverk kan utgöra i relation till behovet av långsiktigt investeringsarbete. Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmnade av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 7. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 8. Beslutsunderlag G-Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Rapport - Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, Bilaga 1 Enskilda förvaltningar Bilaga 3 Utredningsuppdrag Bilaga 2 Samtliga förvaltningar och bolag Beredningsbrev

51 Bilaga 7 4 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Ang: 12. Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Det ter sig allt mer uppenbart att trots att Malmö stad i flera år arbetat med den sociala hållbarheten, är inte resultaten tillräckliga. Kommunen kan inte göra allt. I stället behöver de sociala investeringsfonderna utvecklas för att släppa fram civilsamhället och en modell för idéburna-offentliga partnerskap tas fram. Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP)

52 Bilaga 8 5 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Vi Sverigedemokrater menar att stadens rödgröna styre inte kommer leda till förbättrade förutsättningar för socialt utsatta i Malmö stad. Obefintlig kravställning och ett system där man gång efter gång ger allt åt alla är inte hållbart i längden. Detta i kombination med de styrande partiernas migrationspolitik leder i längden till en ökad segregation i såväl Malmö som Sverige. Vi är övertygade om att stadens arbete för social hållbarhet inte är tillräcklig sett till den politik som förs i Malmö och Sverige, stora förändringar måste ske för att förbättra problematiken. Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: Jörgen Grubb (SD) Anders Olin (SD) Med instämmande av: Rickard Åhman-Persson (SD)

53 Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö STK Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat efter överläggning i enlighet med ordförandens justerade förslag att förorda att kommunstyrelsen beslutar att att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, samt Malmö ska söka en aktiv dialog med den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och de begränsningar som ettårsbudgetar och ekonomiska regelverk kan utgöra i relation till behovet av långsiktigt investeringsarbete Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström

54 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö STK Sammanfattning Stadskontoret har enligt beslut i kommunstyrelsen (STK ) följt upp Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, landat i organisationen. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, att uppdra åt stadskontoret att fortsatt leda kommunens utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö i enlighet med vad som framgår av föreliggande ärende, samt att uppdra åt stadskontoret att återkomma till kommunstyrelsen med förslag på skrivning till den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt investeringsarbete. Beslutsunderlag G-Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Rapport - Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, Bilaga 1 Enskilda förvaltningar Bilaga 3 Utredningsuppdrag Bilaga 2 Samtliga förvaltningar och bolag Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen

55 Ärendet I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. I beslutet ingick 34 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; - Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika - Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 2 (5) Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. För dessa uppdrag har ett avdelningsöverskridande, koordinerande team tillsatts på stadskontoret. Stadskontoret har mot bakgrund av detta gjort en uppföljning av såväl processen som av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten. De samtal som har förts med förvaltningar och bolag visar att kommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har landat, uppmärksammats, påverkat tankesätt, påverkat arbetsmetoder och vilka man arbetar med osv. Man kan grovt dela upp det som följer: De som menar att det gett ytterligare skjuts i det arbete som redan bedrivs. De som uttrycker att det har bidragit till att starta en rad nya processer. De som knappast alls resonerat kring arbetets betydelse för den egna verksamheten. Det är samtidigt tydligt att Malmö stad i står i början på ett ganska långt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, då i meningen av att utveckla ett socialt investeringsperspektiv och bygga kunskapsallianser med demokratiserad styrning. Detta är ett arbete som behöver bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad har införts med syfte att bland annat skapa förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och att medvetandegöra styrningen i staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras samt hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av det arbete som sker kring ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. Samtal med förvaltningar och bolag Socialt investeringsperspektiv När det gäller ett socialt investeringsperspektiv lyfts problematiken med ettårs budgetar och flera lyfter behovet av ett resonemang som handlar om ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. Man menar också att kommissionens rekommendationer delvis krockar med system som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Inom ramen för detta område efterlyses också bättre analysverktyg för att kunna mäta utfall och effekter av investeringar.

56 3 (5) Många har nämnt att de sociala investeringsfonderna haft en stor pedagogisk betydelse för att sätta sociala investeringar på agendan samt ett sätt att finansiera insatser. Samtidigt pekar ett antal intervjuade på att investeringsfonderna är ganska små (50+50 mkr), medan hela Malmö stads budget är stor ( mkr.) Därför efterlyses en analys av hela Malmö stads budget utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Detta pekar på betydelsen av det arbete som drivs på stadskontoret kring investeringsstyrning. Demokratiserad styrning och kunskapsallinser Med utgångspunkt från rekommendationen om kunskapsallianser och demokratiserad styrning lyfts frågan om hur Malmö stad samverkar med andra; med föreningar, med näringsliv, med invånare I Malmö. Den hittillsvarande samverkan har ofta följt mönstret att Malmö stad har frågat, fått in svar och sedan har organisationen själv beslutat utifrån en egen tolkning och egna prioriteringar. Därför reses också frågan om bättre dialogverktyg, verktyg som visar på hur frågan om makt och kontroll hanteras i förhållande till stadens samarbetspartners och invånare. Hur ska staden och dess samverkanspartners bli mer jämbördiga? Hur kan Malmö stad stärka sina samarbetspartners för att bättre få fram den kunskap som behövs för att både förstå och kunna lösa komplexa utmaningar? Det finns ambitioner om att utveckla en verkligt lärande organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra i en reflekterande praktik. Utvecklingsområden och pågående arbete En del av uppföljningen avser pågående arbeten och utvecklingsområden. Förvaltningar och bolag har fått göra en bedömning av status för dessa, och den övergripande bilden är att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Syftet har varit att få en bild av hur långt arbetet kommit samt att synliggöra eventuella hinder och möjligheter inom ramen för arbetet. Förskoleförvaltningen ansvarar för tio pågående arbeten och ett utvecklingsområde, grundskoleförvaltningen ansvarar för 14 pågående arbeten och ett utvecklingsområde, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för åtta pågående arbeten, stadskontoret ansvarar för elva pågående arbeten och åtta utvecklingsområden och stadsbyggnadskontoret ansvarar för fem pågående arbeten och två utvecklingsområden. Därutöver finns det ett utvecklingsområde och två pågående arbeten som samtliga förvaltningar och bolag har att beakta. I de fall förvaltningar och bolag har gjort bedömningen att det finns vissa hinder/fördröjningar för arbetet och/eller att arbetet avstannat eller inte påbörjats, så nämns bland annat brist på struktur och praktiskt stöd som anledningar. Det handlar också om brist på personal, omorganisering i förvaltningarna, omfördelning av arbetsuppgifter samt att andra uppdrag har prioriterats. Förvaltningar och bolag lyfter några utmaningar för arbetet framåt. Det handlar bland annat om att fortsätta att bedriva de verksamheter som startats upp inom ramen för områdesprogrammen även efter Barnperspektivet är högt prioriterat i flera förvaltningar och bolag, men utmaningar framåt är att ge förutsättningar för ett effektivt uppföljningsarbete för barn och unga samt att förstärka arbetet genom att gå från ett barnperspektiv där barn och unga är i fokus, till att i större utsträckning bli bättre på att skapa en miljö där barn och unga får möjlighet att säga sin mening och få den

57 respekterad. 4 (5) Utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (se bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen två, grundskoleförvaltningen fyra, gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ett, stadsbyggnadskontoret fyra och stadskontoret 21. Av samtliga utredningsuppdrag har 12 utredningar behandlats och varit föremål för politisk behandling. Det centrala stödet Det finns ett fortsatt behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö. Det koordinerande teamet på stadskontoret har under året varit inbjudet till flera olika sammankomster inom Malmö. Syftena har varit olika men har i stor utsträckning handlat om att till exempel förvaltningar önskat få mer kunskap om kommissionen och arbetet som följer därefter för att kunna knyta det till den egna verksamheten. Värdefulla diskussioner har förts och ny kunskap har genererats i dessa sammanhang som involverat såväl förvaltningar som till exempel aktörer från civilsamhället i Malmö. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdag. Framöver finns det därför ett behov av att finna former för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Det finns dels ett behov av att Malmö stad möter andra samhällsaktörer i Malmö, dels ett behov av att olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad möts. Ett vidare arbete med kunskapsseminarier kan med fördel inleda ett sådant arbete. Det har under året funnits ett stort externt intresse utifrån för att få information om och möjlighet att diskutera kommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Genom dessa externa samtal sprids således Malmös arbete i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som de genererar ny kunskap att bära hem i det egna arbetet. Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas under lång tid framöver och kan fortfarande sägas vara i uppstart. Det kan i denna fas därför finnas anledning till att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns olika möjliga finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. Det uttrycks behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera till nya samverkansformer och allianser. Stadskontoret, menar man, har det helhetsperspektiv som förutsätts för detta uppdrag. Här har stadskontoret en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det koordinerande teamet. Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem.

58 Utifrån uppföljningen och de insamlade underlagen ser stadskontoret vidare behov av olika former av utvecklingsstöd för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. En del av de rekommendationer som lyfts nedan uppmärksammas också i några av de utredningsuppdrag som stadskontoret ansvarar för. 5 (5) Fortsatt centralt stöd ges av stadskontoret bland annat genom att med utgångspunkt ifrån föreliggande uppföljning och nedanstående rekommendationer initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag i syfte att utveckla en struktur för hur det fortsatta arbetet kring social hållbarhet kan bedrivas och utvecklas. Vidare har stadskontoret enligt beslut i kommunstyrelsen (STK ) uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Rekommendationer i syfte att stödja arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål gällande social hållbarhet: - erbjuda olika former av kunskapsseminarier som kan bidra till en djupare förståelse, större engagemang av fler personer och bättre implementering av olika dimensioner gällande social hållbarhet såsom socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser. - initiera ett arbete med syfte att genomföra kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar 1 - arbetet som pågår kring utveckling av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning mm blir allt viktigare att både synliggöra och slutföra samt omsätta i praktiken. - tillse att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel - tillskriva regeringens kommande kommission för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 1 Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling samt Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller.

59 Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Stadskontoret Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Eva Renhammar Stadskontoret Välfärdsavdelningen

60 Innehållsförteckning Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö... 1 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Uppföljningsstruktur... 6 Tillvägagångssätt och metod... 6 Avgränsningar... 8 Resultat... 9 Processbeskrivning... 9 Ett koordinerande team... 9 Styrgrupp för social hållbarhet... 9 Utredningsuppdrag/utredningsledare... 9 Mötes- och dialogformer med andra (internt och externt) Kommunikation Processen i förvaltningar och bolag Röster från olika förvaltningar och bolag Utmaningar som lyfts i samtalen Slutsatser och rekommendationer Uppföljning - pågående arbeten och utvecklingsområden Matriser Uppföljning utredningsuppdrag Relaterade uppdrag och aktiviteter Hållbarhetsintegrering i Malmö stad Processutvärdering Områdesprogrammen Malmömodellen Levande Malmö Omvärldsstrategin Arena för hållbar utveckling Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

61 Mötesplats Social Innovation Institutet för hållbar stadsutveckling Unesco LUCS Mötesplats social hållbarhet Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne Nationell kommission Omvärldsbevakning Göteborgs stad Västra Götalandsregionens arbete Östgötakommissionen Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

62 Sammanfattning Uppföljningen omfattar dels själva processen i stort gällande Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö enligt kommunstyrelsens beslut i mars 2014 och dels det som betecknas som pågående arbeten och utvecklingsområden som förvaltningar och bolag specifikt har att arbeta med. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, har landat i hela organisationen. Bland många verksamheter märks en förskjutning från att tidigare ha byggt bostäder, torg, skolor eller stad till att nu bygga ett samhälle. Detta är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten som uppföljningsarbetet identifierat. Det finns dock variationer i insikt och engagemang. En rad förvaltningar understryker att kommissionens rekommendationer givit ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra menar att de startat en rad processer som tidigare varit mer osynliga och lägre prioriterade. Ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i sin verksamhet. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att mer än hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Utmaningar som nämns för det fortsatta arbetet är bland annat att kunna omsätta kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar i praktiska rekommendationer. Det råder vidare en enighet om behovet av att nya samverkansformer till exempel i form av kunskaps- och forskningscirklar behöver utvecklas. Vidare uttrycks behov av att se helheten i Malmö stad. Det ges uttryck för att social hållbarhet behöver en kappa och ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. 4 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

63 Bakgrund I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. I beslutet ingick 32 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Det fortsatta arbetet har således delats in i tre kategorier, med de två övergripande rekommendationerna som vägledande; 1. Utredningsuppdrag Utredningsuppdragen innebär nya uppdrag som tilldelats stadskontoret eller anmodats andra nämnder och bolag. Varje utredningsuppdrag har följts av ett direktiv från kommunstyrelsen som bl.a. tydliggör att varje åtgärdsförslag ska redovisa förslag till åtgärder, tidplan samt kostnadsberäkning och finansieringsförslag Utvecklingsområde Utvecklingsområdena innebär att ett redan existerade arbetsområde inom den kommunala verksamheten bör utvecklas/intensifieras med utgångspunkt i stadskontorets bedömning och förslag i ärende STK Pågående arbete Ett pågående arbete innebär att insatsen redan är beslutad om inom kommunen, att den arbetas efter och att den går i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag. Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. För dessa uppdrag har ett koordinerande team tillsatts på stadskontoret. Föreliggande rapport utgör stadskontorets uppföljning av utvecklingsarbetet för ett socialt hållbart Malmö under Kommunstyrelsen beslutade om utredningsdirektiven i april Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

64 Uppföljningsstruktur I kommunstyrelsens beslut om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (STK ) framgår det att stadskontoret har i uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Utifrån de diskussioner som förts med andra berörda aktörer för att konkretisera formerna för uppföljningsarbetet har det blivit tydligt att såväl process som utredningsuppdrag, utvecklingsområden och pågående arbete är relevanta att följa upp. Såväl hur:et som vad:et är således viktiga att synliggöra i en uppföljning. Det pågår också en rad andra uppdrag i Malmö stad som på olika sätt knyter an till det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, och som därför är viktiga att synliggöra. Stadskontoret har mot bakgrund av detta gjort såväl en processbeskrivning som en beskrivning av enskilda utvecklingsområden och pågående arbete. I metodavsnittet nedan görs en utförligare beskrivning av tillvägagångssättet. Tillvägagångssätt och metod Uppföljningen omfattar två delar: 1) Processbeskrivning I processbeskrivningen tydliggörs snarare hur arbetet fortskrider än vad (kopplat till konkreta åtgärder) som görs, och fokus läggs på beskrivning av arbetssätt och metoder. Detta innebär en övergripande beskrivning av den process som följt efter kommissionen, och avser bland annat stadskontorets samordningsroll och de övergripande aktiviteter som genomförts. Särskilt fokus i denna del har lagts vid de två övergripande rekommendationerna, och hur (om) de har genomsyrat arbetet. Processbeskrivningen presenteras i ett senare kapitel i denna rapport och omfattas av följande två delar; 1. Det koordinerande teamets uppdrag (central koordinering av arbetet) 2. Processen i förvaltningar och bolag Som underlag för uppföljningen av processen i förvaltningar och bolag har samtal använts som metod. Samtalen har skett med representanter från förvaltningar och helägda bolag. Utgångspunkten för samtalet har varit följande frågeställningar: Två övergripande rekommendationer 6 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

65 Socialt investeringsperspektiv har ni kunnat ta till er tankarna kring det sociala investeringsperspektivet? Har det funnits verktyg tillgängliga för att arbeta utifrån ett sådant perspektiv? Demokratiserad styrning har ni inlett ett arbete med att stärka/förändra samverkan för att gynna den sociala hållbarheten? Upplever ni att sammansättningen har ändrats i olika samverkansformer (i förvaltningens/bolagets arbete och i Malmö i stort) Finns det befintliga forum för samarbete som man nyttjat? Eller har ni hittat nya samarbetsformer? Pågående uppdrag/utvecklingsområden Hur har arbetet med dessa utvecklats? Hinder? Processen Kan ni se förändrade arbetssätt/tankesätt? Hur upplevs rörelsen framåt? Respektive samtal har pågått under cirka en timme och har genererat mycket värdefull information från respektive förvaltning/bolag. Det är dock inte möjligt att i resultatavsnittet beskriva all denna information varför ett urval har gjorts. Kunskap som inhämtats kommer dock att förvaltas i det vidare arbetet genom olika former av samverkan. 2) Utredningsuppdrag, utvecklingsområden, pågående arbete Uppföljningen av utvecklingsområden och pågående arbeten har skett i matrisform för att tydliggöra hur arbetet kring varje enskild del fortskrider. Förvaltningar och bolag har fått bedöma arbetet inom respektive del genom att likt trafikljus få sätta rött, gult eller grönt beroende på hur långt arbetet kommit. En diskussion kring matrisen har sedan kunnat föras vid intervjun. Uppföljningen av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten presenteras i matrisform, se bilaga 1 och 2. Utredningsuppdragen följs upp genom enskilda ärenden till olika nämnder och ibland till kommunstyrelsen som fattar vidare beslut. De ärenden där det räcker med nämndsbeslut ska dock presenteras som informationsärende i Folkhälso- och jämställdhetsberedningen. Vidare ska dessa ärenden sammanställas två gånger per år i ett gemensamt informationsärende till kommunstyrelsen. Dessa utredningar kommer därför inte att diskuteras närmare i föreliggande uppföljning men status framgår av bilaga nr 3. 7 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

66 Avgränsningar Ett socialt hållbart Malmö Malmö stad arbetar varje dag för att bidra till en socialt hållbar utveckling. Det sker genom arbete i flera olika förvaltningar och bolag och i flera olika sammanhang. Det arbete som följer efter Kommission för ett socialt hållbart Malmö är en del av detta - det utgör med andra ord inte den totala bilden av stadens arbete för social hållbarhet. Föreliggande rapport avser specifikt processen kring det arbete som beslutats om i ärende STK På grund av att det i flera sammanhang dock är svårt, och kanske inte heller nödvändigt, att göra en tydlig avgränsning så kommer det bredare arbetet för en socialt hållbar utveckling i viss mån ändå att beröras. Hållbarhetsdimensioner Genom denna uppföljning synliggörs främst utvecklingen inom den sociala dimensionen av hållbarhet. Det behövs ett särskilt fokus på den sociala hållbarheten, ett samordnat och strategiskt arbete för att säkerställa att den process som kommissionen varit en del av fortsätter på ett framgångsrikt sätt. Däremot är det viktigt att det strategiska arbetet och uppföljningen kring hållbarhetens samtliga dimensioner också samordnas på central nivå. Uppföljning Det finns flera angreppssätt för att följa upp och mäta huruvida Malmö går mot att bli en mer socialt hållbar stad. Föreliggande rapport är en del i uppföljningsarbetet och avser som tidigare nämnts det som beslutats om i ärende STK gällande process, pågående arbete och utvecklingsområden och utredningar. 8 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

67 Resultat I följande kapitel redogörs för resultatet av såväl processuppföljningen som av uppföljningen av pågående arbeten och utvecklingsområden. Processbeskrivning I detta avsnitt presenteras resultatet av processuppföljningen. Det omfattar dels processen utifrån det koordinerande teamet och dels processen utifrån andra nämnder/förvaltningar och bolag. Ett koordinerande team För att koordinera och följa upp det fortsatta arbetet har, som tidigare nämnts, ett team tillsatts på stadskontoret. Teamet ansvarar för att övergripande samordna, leda och följa upp det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Detta innefattar de beslut som kommunstyrelsen fattat i ärende STK , men inbegriper alltså inte ansvaret för stadens arbete med social hållbarhet i stort. Teamets ansvar innebär i korthet att teamet stödjer utredningsledarna i deras utredningsarbete, verkar för att potentiella synergier mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara, förmedlar tidigare erfarenheter, arbetar med övergripande kommunikation och kommunikationskanaler samt med omvärldsbevakning. Teamet ansvarar också för föreliggande uppföljning av det fortsatta arbetet. En viktig förutsättning för att teamet ska kunna fullfölja sitt uppdrag på ett framgångsrikt sätt är att alla nivåer i organisationen arbetar efter den övergripande rekommendationen att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Denna rekommendation har varit vägledande för teamets förhållningssätt och arbete. Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt sju tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper med representation från kommunens olika verksamheter med uppdrag att utgöra styroch ledningsgrupp för olika områden. En av dessa grupper är styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och därutöver ingår de fem stadsområdesdirektörena, samt direktörerna för miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör. Styrgruppens uppdrag är att styra och följa upp, förutom arbetet med Socialt hållbart Malmö, även Områdesprogrammen, utvecklingen av försörjningsstödet/satsningen, utvecklingen av hemlösheten, utvecklingen av skolbetygen. Utredningsuppdrag/utredningsledare Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningarna. Det koordinerande teamet har under processens gång valt att lägga stor vikt vid att skapa mötesplatser för och med utredningsledarna. Frukostträffar har arrangerats som ett led i att skapa mötesplatser för utredningsledarna, men också för att fördjupa 9 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

68 kunskaperna om olika princip- och sakfrågor. Den 18 juni 2014 hölls ett upptaktsmöte och därefter har ytterligare sex träffar arrangerats. De fokusområden som behandlats har varit behovsstyrda och beslutats om i dialog med utredningsledarna. Bland annat har frågan om de två övergripande rekommendationerna hanterats genom gemensam diskussion och föreläsning av Mikael Stigendal, professor på Malmö högskola och en av huvudredaktörerna för Malmökommissionens slutrapport. Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och Martina Skrak, kommunalråd med beredningsansvar för folkhälsa- och jämställdhet, har deltagit på frukostmöte, och talat om de politiska ambitionerna. Vidare har utredningsledarna presenterat sina arbeten för varandra med efterföljande diskussion. Det koordinerande teamet har också enskilt träffat de flesta utredningsledarna för att diskutera uppdragen, förväntningar samt olika kopplingar till andra pågående uppdrag eller insatser. Det har under processen bedömts viktigt att erbjuda dessa möten jämte de bredare frukostträffarna, för att tydligare kunna djupdyka i enskilda uppdrag. Vid flera tillfällen har mindre möten arrangerats för utredningsledare som ansvarar för utredningar med tydliga kopplingar till varandra. Som exempel kan nämnas alla de utredningar som specifikt handlar om att se över kommunens samarbetsformer med andra aktörer (civilsamhället, näringslivet, högskola och universitet, statliga myndigheter etc). Det har funnits ett tydligt behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte utredningsledare emellan, samt en vilja att i så stor utsträckning som möjligt vara samspelta i de förslag till beslut som ska presenteras för kommunstyrelsen. Teamet ansvarar här för att facilitera mötesplatser och forum där sådana behov kan tillgodoses. Vidare har det arrangerats särskilda utbildningsinsatser för att skapa bättre förutsättningar för utredningsledarna. Exempel på sådana insatser är utbildningar inom jämställdhets-, mångfalds och barnperspektiv, processledning, medieträning samt gällande utredarrollen. För att ta reda på vilket fortsatt stöd utredningsledarna behöver under våren 2015 skickades en enkät ut till samtliga, cirka 30 personer, i början av december Tolv personer svarade på enkäten. I enkäten framkom att man varit nöjd med höstens frukostmöten, framförallt gällande möjligheten att knyta kontakter med varandra över förvaltningsgränserna. På frågan om det saknats något angavs att det saknats en mer sammanhållen struktur kring utredningsuppdragen, fördjupning i viktiga ämnen, fler möte med kommissionärerna och mer utrymme till diskussioner. Tio av de tolv som svarade på enkäten vill se en fortsättning på träffarna under våren. Här anger utredningsledarna skäl som att de vill se mer samordning kring utredningarna av de uppdrag som ligger inom samma område/ämne, få mer kunskap om de övergripande rekommendationerna, föreläsningar och tematisering kring gemensamma beröringspunkter. 10 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

69 I enkäten ställdes också frågan om man ser behov av andra former av stöd under våren. Några personer anger att man vill ha en övergripande funktion som ansvarar för helheten för uppdragen, mer samordning och processledning. Mötes- och dialogformer med andra (internt och externt) Flertalet förvaltningar har inte ansvar för några utredningsuppdrag inom ramen för kommunstyrelsebeslutet om Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. För dessa förvaltningar har det istället blivit centralt att fokusera på de två övergripande rekommendationerna, och på de uppdrag som anmodats samtliga nämnder och bolag. Dessutom har en rad olika förvaltningar valt att aktivt identifiera utredningsuppdrag där de kan bidra utan att själva ansvara för framtagandet av utredningen. Detta arbete har sett olika ut på olika förvaltningar, och det koordinerande teamet har varit behjälpligt i att skapa kontaktytor för detta. Teamet har besökt ett 20-tal interna ledningsgrupper, arbetsgrupper mm. för att informera om och diskutera såväl Malmökommissionens slutrapport som Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det finns också ett mycket stort intresse från andra aktörer att ta del av Mamös utvecklingsarbete vilket genererat ett 15-tal besök och presentationer för såväl kommuner och landsting som i forum arrangerade på den nationella nivån. Därutöver har ett tiotal presentationer gjorts för externa intressenter samt i internationella sammanhang. Inom ramen för det forsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö deltog i november 2014 nio medarbetare från olika förvaltningar i Malmö stad i en tvådagarsutbildning kring sociala investeringar som arrangerades av Sveriges kommuner och landsting. Målet med utbildningen var att deltagarna tillsammans ska arbeta för att utveckla arbetssätt med socialt investeringsperspektiv. Under utbildningen diskuterades hur den egna organisationens arbete kring sociala investeringar kan utvecklas. Gruppen utgör en resurs för arbetet med ett socialt investeringsperspektiv. Kommunikation Kommunikationen är ett viktigt medel och stöd i arbetet för måluppfyllelse. För att synliggöra och kommunicera arbetet togs en kommunikationsstrategi fram av teamet under hösten 2014, som beslutades av kommunikationscheferna i Malmö stad. Strategin förankrades även i styr- och ledningsgruppen för social hållbarhet och stadskontorets ledningsgrupp. För att få underlag till kommunikationsstrategin genomfördes en analys. I arbetet med analysen intervjuades 13 direktörer/chefer samt nyckelpersoner och två workshoppar genomfördes med några av förvaltningarnas kommunikationschefer och kommunikatörer. Analysen ledde fram till två övergripande kommunikationsmål, tre strategiska utgångspunkter, budskapsstrategi och aktivitetsplan för Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

70 Strategin ger vägledning och rekommendationer om vad Malmö stad bör fokusera på för att skapa engagemang, uthållighet och kunskapsspridning i det interna arbetet. De strategiska utgångspunkterna tydligt ledarskap och engagerat medarbetarskap syftar till att få fler sakkunniga och ambassadörer för arbetet. En stor del i kommunikationsarbetet består i att öka kunskapen om Malmökommissionen och dess rekommendationer, men även att informera och inspirera till det fortsatta arbetet. Det berättas och skrivs mycket nationellt i olika forum och i media om Malmökommissionens betydelse för igångsättandet av socialt hållbart arbete. Dessa berättelser är viktiga att dra in i organisationen för att öka engagemanget och skapa stolthet för Malmö stad som organisation. En medieundersökning visar att det sedan mars 2014 fram till februari 2015 publicerats 134 artiklar med direkt koppling till Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Flera olika kommunikationsaktiviteter startade under hösten 2014 för att kommunicera ärendet och beslutet samt för att följa utvecklingen av arbetet. Till exempel upprättades sidor på webben (www.malmo.se/socialhallbarhet) och på intranätet (komin.malmo.se/socialhallbarhet), en populärversion av ärendet togs fram och översattes till engelska, en film producerades (även den är översatt till engelska), ett digitalt nyhetsbrev startades och Malmö stad deltog på Kommekmässan med utställning på temat social hållbarhet m.m. De kommunikationsinsatser som beskrivs ovan utgår från stadskontoret. Parallellt pågår kontinuerligt kommunikationsarbete i övriga förvaltningar, också det med syfte att på olika sätt stärka verksamheten i sitt uppdrag och med det bidra till ett socialt hållbart Malmö. Observandum Av uppföljningen av Det fortsatta arbetet med socialt hållbart Malmö framgår med all tydlighet att det finns en medvetenhet om begreppet social hållbarhet. När stadskontoret i mars 2014 fick uppdraget att leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö var det framförallt med fokus på de utredningsuppdrag, utvecklingsområden och det som benämndes som pågående arbete. Men också att sprida kunskap kring de två övergripande rekommendationerna som kommunstyrelsen ställt sig bakom gällande socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Det har under arbetets gång uttryckts önskemål om att man från centralt håll tydligare ska synliggöra och stödja utvecklingen av Malmö stads arbete gällande social hållbarhet i vidare mening. 12 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

71 Processen i förvaltningar och bolag Samtalen har utgått ifrån de två övergripande rekommendationerna Socialt investeringsperspektiv Demokratiserad styrning och kunskapsallianser Som ett led i uppföljningsuppdraget genomfördes samtal med representanter för 19 förvaltningar och 4 bolag. Samtal genomfördes för att komma närmare verksamheterna och de observationer och tankegångar som uppkommit under arbetet med såväl de övergripande rekommendationerna som de uppdrag som åligger förvaltningar och bolag. Samtalsformen har visat sig fungera bra som ett komplement till de matriser som också skickades ut. Samtalen har varit 45 till 60 minuter långa och vid varje samtalstillfälle har en till tre representanter för varje förvaltning/bolag deltagit. Det betyder att många frågeställningar som diskuterats endast kortfattat redovisas nedan. Allt intervjumaterial, som skrivits ner ordagrant, har noggrant gåtts igenom och finns med i den samlade bedömning och de förslag till åtgärder som det koordinerande teamet presenterar. Bilden som ges är att de två övergripande rekommendationerna, med några få undantag, har landat i organisationen. Detta är nu på allas läppar, som en intervjuperson uttryckte det. Bland många verksamheter märks en förskjutning från att man tidigare byggt bostäder, torg, skolor eller stad till att nu bygga ett samhälle. Detta är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten som uppföljningsarbetet identifierat. Det finns dock variationer i insikt och engagemang. En rad förvaltningar understryker att kommissionens rekommendationer givit ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra förvaltningar framhåller kommissionens rapport, att det som kommunfullmäktige genom målen i budget 2015 och kommunstyrelsen sedan tidigare pekat på, varit en ögonöppnare som startat en rad processer som tidigare varit mer osynliga och lägre prioriterade. Ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i sin verksamhet. I intervjuerna har det framkommit att många förvaltningar fortfarande talar om kommissionen snarare än om ett socialt hållbart Malmö. Helhetsintrycket är att det finns en positiv rörelse framåt kring de två övergripande rekommendationerna om att utveckla en social investeringspolitik och skapa kunskapsallianser med ökad demokratisk styrning. Några uttryck för detta är att förvaltningar som redan sedan tidigare haft sociala investeringar som ett viktigt inslag i sin verksamhet har fått energi att ytterligare förstärka det sociala investeringsperspektivet. Man skulle kunna säga att man nu arbetar på att förlänga den sociala investeringskedjan genom att vidga kretsen av samarbetspartners. 13 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

72 Röster från olika förvaltningar och bolag Förskole-, grundskole och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen framhåller att om de genomför sitt grunduppdrag på rätt sätt så stärks det sociala investeringsperspektivet. Det finns en samsyn i att se barn och ungas väg genom hela skolsystemet, och samarbete finns kring både strategiska och operativa frågor. Förskoleförvaltningen, liksom grundskoleförvaltningen, framhåller att det var en fördel att deras förvaltning byggdes upp samtidigt som kommissionens arbete slutfördes. Detta har inneburit att kommissionens tänkesätt och den sociala hållbarheten än tydligare integrerats med själva grunduppdraget. För förskoleförvaltningen är Barnens bästa förskola, snarare än Sveriges bästa förskola en vision, och en central idé är att alla barn ska gå i förskolan, som förberedelse inför grundskolan, för att skapa bättre förutsättningar för att barnen som vuxna ska bli självförsörjande. Det finns hos förskoleförvaltningen en bred samverkan med olika interna och externa aktörer, utifrån de tre fokusområdena som också har bäring på social hållbarhet: kvalitet, kompetensförsörjning och kapacitet. Varje dag bedrivs en brukardialog i olika former i mötet med barn och vårdnadshavare. Gällande medborgardialog i vidare mening behöver samverkan med stadsområdena utvecklas för att ur ett helhetsperspektiv möta medborgaren. Grundskoleförvaltningen menar att deras resursfördelningsmodell, som bl.a. baseras på socioekonomiska förhållanden, också bidrar till att implementera det perspektiv kommissionen framhåller. Förvaltningen har bedrivit ett omfattande strategiarbete där ledarna haft dialog med elever, medarbetare samt externa aktörer. Detta för att få in synpunkter och input i strategiarbetet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar tydligare med både förskole- och grundskoleförvaltningen. Det pågår exempelvis arbete för att förebygga avhopp tidigt och det kommunala aktivitetsansvaret kommer att omfatta unga upp till 24 år. Genom att arbetsmarknadsinsatserna nu finns i samma förvaltning förstärker det ett sammanhängande perspektiv. De olika gymnasieskolorna ska också arbeta efter ett tydligare helhetsperspektiv, man eftersträvar att se alla elever som gemensamma: Då blir det en annan syn, att vi inte ska ha de bästa eleverna utan vi ska göra det bästa för eleverna. Det finns omfattande samverkan med näringslivet, både vad gäller utbildning, arbetsmarknadsinsatser och konkreta samarbetsprojekt för att skapa möjlighet till arbete för unga. Samverkan med friskolorna är ett utvecklingsområde även om det finns kontaktytor och nätverk. 14 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

73 Sociala resursförvaltningen ser att de sociala frågorna kommit på agendan i hela staden på ett tydligare sätt genom kommissionens arbete och de två övergripande rekommendationerna. Förvaltningen menar att de har det sociala investeringsperspektivet med sig i arbetet, som i tex verksamheten Alhva. Det som behöver utvecklas är att få in perspektivet i arbetet med budget och prioriteringar, och använda sociala konsekvensbeskrivningar. De ser att arbetet med samverkan med idéburen sektor har utvecklats, omvärlden kräver ändrade förhållningssätt och nya samverkansformer. Ett exempel är arbetet med ensamkommande barn där det även byggs upp en gemensam mötesplats. Samverkan med Malmö högskola har fördjupats, det är inte bara samverkan längre, utan det är ny kunskap som de skapar tillsammans. Det har också utarbetats en ny struktur för samverkan tillsammans med förvaltningarna och Fakulteten för hälsa och samhälle, med fokus på pågående frågor som praktik och grundutbildningen men också kring forskning, innovation och utvecklingsfrågor. Kulturförvaltningen framhåller verksamheter de redan bedriver, där det sociala investeringsperspektivet alltid varit starkt, som kulturskolan som bl.a. driver El Sistema i Holma-Kroksbäck, och kulturbron som syftar till att stimulera barns språkutveckling och förståelse genom upplevelsebaserat lärande. Förvaltningens utvecklingsarbete, i samverkan med stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen, har nu mycket fokus på att omvandla Kommendanthuset till en bred mötesplats i Penta Helix-anda, för många aktörer, inklusive näringsliv, högskola, föreningsliv och medborgare, kring en bred definition av hållbar stadsutveckling. Fritidsförvaltningen beskriver hur de nu ännu tydligare ser sina olika anläggningar, och den avgiftspolicy som man har, som redskap i en social investeringspolitik. Förvaltningen ser också en utökad användning av brukarundersökningar som ett medel att demokratisera styrningen: När vi pratar om vår verksamhet så ska vi prata om Malmöborna och sätta dom i det här perspektivet av socioekonomi och jämställdhet. Förvaltningen lyfter också vikten av att stärka barnperspektivet i uppföljningsarbetet. Det är angeläget att lära sig mer om vad barnen - flickor och pojkar - och ungdomarna (4-25 år) gör, var de befinner sig, hur de använder förvaltningens resurser osv. Det går också att se hur kommissionens arbete fått genomslag i de tekniska förvaltningarna. Inte minst genom att bidra till att tillskapa en ny vokabulär och en ny medvetenhet som återspeglar en växande insikt om den sociala hållbarhetens betydelse. 15 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

74 Stadsbyggnadskontoret har medvetet arbetat in den sociala hållbarheten som ledande parameter i översiktsplanen och har nu ett genomgående system för sociala konsekvensanalyser i stadsplanearbetet. Levande Malmö ses som ett projekt skapat kring dessa insikter. Serviceförvaltningen har ansökt om medel ur Malmö stads sociala investeringsfonder men fick inte ansökan beviljad. Förvaltningen efterlyser nu någon form av verktygslåda för att använda de sociala investeringsfonderna. Man verkar också på olika sätt för att implementera begreppet social hållbarhet i organisationen bland annat genom att bilda olika former av nätverksgrupper med medarbetarna. Det handlar också om att få med dem som jobbar på golvet och jag lovar dig, det finns säkert massor med idéer att hämta därifrån. Vidare har man initierat en form av samråds- och samverkansgrupp med andra förvaltningar gällande förskoleutbyggnad. Gatukontoret har sedan årsskiftet en ny avdelning för stadsliv, som särskilt riktar uppmärksamhet mot mötet mellan staden och Malmöborna, bl.a. i olika mötesplatser som Folkets park, Slottsträdgården och Stapelbäddsparken, och arbetet med medborgardialog kommer att utvecklas vidare med den nya dialogenheten. Den stora satsningen på förskolor och skolor innebär ett tydligt fokus på det sociala perspektivet att skapa bra miljöer för barn, och de kan se att nya nätverk och tankesmedjor skapats i och med att det finns en gemensam utmaning kring social hållbarhet. Kommissionsrapporten har gett insikt i att man jobbar mycket med social hållbarhet, och förvaltningen ser bl.a. vikten av att sätta instrumentella värden på det de gör, då blir det också en mätbarhet i det, tex när det gäller mötesplatser och bra arrangemang. Varför ska vi satsa på att ha vackra parker, varför ska vi satsa på att ha mötesplatser som är levande istället för döda, varför ska vi ha parker som är öppna istället för instängslade det finns svar på de frågorna som faktiskt handlar om hur människor mår och hur människor beter sig och hur en stad mår. Miljöförvaltningen ser sociala investeringar som en naturlig del när man pratar om hållbarhet, miljonprogramsutvecklingen nämns som ett exempel på detta. Miljöförvaltningen driver innovationsplattform Malmö sydost som har som övergripande idé att integrera alla tre hållbarhetsaspekterna. Förvaltningen är också involverad i utveckling av den nya hållbarhetsarenan på Kommendanthuset. 16 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

75 Fastighetskontoret tar genom bostadsenheten en aktiv del i Malmö stads arbete kring hemlöshet. I ett avtal med fastighetsbolaget Trianon har fastighetskontorets exploateringsavdelning slutit ett avtal där man över ett antal år tar ut lägre avgifter i tomträttsavgäld för att på det sättet möjliggöra för nybyggnation av 140 nya lägenheter med jämförelsevis låga kvadratmeterpriser. Fastighetsbolagets motprestation är ett löfte att rekrytera 25 procent av arbetskraften i bygget från arbetslösa hyresgäster i Lindängen. Stadskontoret framhåller att de nio mål kommunfullmäktige antagit gör det lättare att demokratisera stadens arbete, att de nio delprocessledarna liksom de sju styr- och ledningsgrupper som inrättats skapar en ny systematik i stadens hantering av kommissionens rekommendationer. Betydelsen av att stadens hela budget på 20 miljarder betraktas i ett socialt investeringsperspektiv betonas också och att inflytandet i de styrprocesserna skulle behöva breddas till att tydligare involvera det omgivande samhället. Detta kan stå i motsättning till: En mänsklig önskan att snabbt nå resultat. Då kan man lätt gena och vilja hoppa över några led, men det är viktigt att vi från start tänker på att involvera rätt organisationer och rätt personer i våra egna processer. Bland stadsområdesförvaltningarna ligger ansvaret för arbetet med social hållbarhet organisatoriskt inom områdesutvecklingsavdelningarna, där också ansvaret för förebyggande insatser och preventionsarbete finns. Stadsområde Väster ska genomföra en inventering som grund för det fortsatta arbetet, genom att synliggöra hur kommissionens förslag på insatser harmonierar med processer i den egna verksamheten och också skapa bättre möjlighet till kunskapsallianser och ett evidensbaserat arbete. Mötesplatserna har utvecklats positivt i dialog, men när det gäller medborgarna kan de se att det behöver utvecklas ytterligare. De har trygghetsvandringar tillsammans med barn för att uppmärksamma miljön utifrån barnens perspektiv. Sedan många år finns Gränsöverskridande teamet en förebyggande verksamhet i samverkan över verksamhetsgränser, vad gäller finansiering och ledning, och detta har nu startats upp även för mindre barn. Stadsområde Norr har skapat en organisation utifrån de tre hållbarhetsaspekterna och de har hållbarhetsombud i organisationen. De har inom förvaltningen gjort en kartläggning för att identifiera de egna processerna som ligger i linje med arbetet med social hållbarhet, dels för att synliggöra var de befinner sig men det blir även ett pedagogiskt verktyg för att förankra perspektivet i verksamheterna, för delaktighet och förståelse. Hållbarhetsfrågan är att se som en kvalitetsfråga men det handlar mycket om att ändra förhållningssätt och skapa förståelse. Barn blir drivs i samverkan med förskoleförvaltningen och är en insats som ses som en social investering, och där det nu finns planer på att koppla på forskning. 17 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

76 I stadsområde Söder är det sociala investeringsperspektivet tydligt i utvecklingsarbetet av investeringar såsom exempelvis Allaktivitetshuset, samverkan mellan olika aktörer i Framtidens hus 2, arbetet med lokala fastighetsägare för att skapa jobb till arbetslösa hyresgäster (Bygga om dialogen) och när det gäller investeringen i ett nytt flerbostadshus i Lindängen. Kommissionen har gett en skjuts i arbetet gällande vikten av att se hela Malmö, att se hur man bygger och hur närmiljön ser ut, och hur det i förlängningen kan påverka människors mående. Förvaltningen befinner sig i en utvecklingsfas i att hitta nya former för ungdomsråd och dialoggrupper utöver den samverkan som funnits tidigare. I stadsområde Öster tar arbetet med verksamhetsutveckling utgångspunkt i kommissionens rekommendationer kring ett holistiskt styrsystem. Det går ut på att se vad det önskade läget är, hur nuläget är för att kunna identifiera utmaningen och sedan formulera åtaganden. Arbetet behöver systematiseras även om de kommit en bra bit på vägen. Satsningarna Rosenkraft och Kraftsamling Herrgården lyfts fram som exempel på verksamheter som är kunskapsallianser och som förstärker ett socialt investeringsperspektiv. Centralt i arbetet har varit bred samverkan, inte minst med föreningsliv och idéburen sektor. Detta har krävt ett nytt förhållningssätt från kommunens sida för att hitta nya samverkansformer: Det har blivit mycket tydligare att vi inte klarar detta ensamma, så varför krångla... Vi behövs alla lika mycket om vi ska klara det. I stadsområde Innerstaden beskriver man att arbetet med att involvera berörda i utvecklingsarbetet hela vägen har systematiserats jämfört med tidigare. Att tänka långsiktigt har fått fäste och man arbetar med att hitta sätt att kvalitetssäkra det främjande och förebyggande arbetet. Modellen producerande medborgare ska stimulera till eget skapande och utveckla verksamheter. Det finns samverkan med idéburen sektor och föreningsliv och en medvetenhet om att det måste ske en förflyttning av ägandeskapet av uppdrag, att ha gemensamt mål för att kunna samutnyttja de resurser som finns. Äger man ett uppdrag, så är det också upp till den som äger uppdraget att avgöra huruvida man är intresserad av att samverka, eller samarbeta med andra aktörer som är beroende av en. Och vem ska sätta emot? Genom medel från Malmö stads sociala investeringsfond bedrivs Hela familjen där familjer, ingår i ett långsiktigt arbete för att ge familjen nya försörjningsmöjligheter. Genom BID Sofielund som syftar till att öka tryggheten i området, den yttre och inre miljön i och runt fastigheten, utvecklar stadsområdet nya samverkansformer. 2 IoF, Arbetsförmedling, idéburen sektor och den egna områdesutvecklingsorganisationen 18 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

77 Stadsrevisionen är ett exempel på en kommunal verksamhet som med kommissionens rapport fått inspiration att se på sin verksamhet med delvis nya glasögon. Så fort arbetet kring social hållbarhet kommer in i budgetarbetet så är det en fråga som kommunfullmäktige tagit till sig och därmed blir stadsrevisionen en potentiellt viktig aktör för att följa upp arbetet med social hållbarhet i förvaltningar och bolag. Uppdraget för förtroendenämndens kansli är att ta emot synpunkter på all vård och omsorg som Malmö stad ansvarar för. Verksamheten skapar förutsättningar för att brukarna ska ges möjlighet att påverka och få inflytande över de insatser de tar del av. Förtroendenämnden är den instans som tar ställning till hur man går vidare med klagomålen till berörda verksamheter, i syfte att påverka kvaliteten och patientsäkerheten. Behovet av att titta närmare på anhörigperspektivet lyfts fram. Man ser från kansliets sida en potential i att utveckla kompetensen kring hur arbetet kan bidra till social hållbarhet. Bland de kommunala bolagen finns flera viktiga tendenser men stora variationer i vilket genomslag arbetet med social hållbarhet har fått. MKB är inne i ett aktivt utvecklingsarbete kring att använda sina upphandlingar för att stärka sociala nyttor, till exempel genom lokalt jobbskapande kopplat till både renovering och nybyggnation. MKB ger uttryck för att kvaliteten på de liv som levs i deras lägenheter allt tydligare blir en central målsättning, något som på sikt för allt större betydelse för deras egen lönsamhet. Därmed blir det en viktig fråga för MKB att till exempel skolorna i ett visst bostadsområde fungerar bra och att företaget i växande utsträckning samverkar med många parter för att promota ett platsbundet socialt investeringsperspektiv. Stadsteatern är inne i en intressant utveckling där de söker ett allt starkare partnerskap med stadens skolor. Tidigare har barn och familjeföreställningar mest spelats på helger och kvällar, nu söker man sig ut på dagtid till skolorna. På så sätt utförs ett kompensatoriskt uppdrag eftersom en estetisk undervisning nu är på tillbakagång i skolorna. Genom dessa breddade kontaktytor får man också ett inflöde av nytt innehåll för stadsteaterns uppsättningar. Malmö kommuns Parkering Malmö har hittills inte haft den sociala hållbarheten som en parameter i sitt arbete. Men de gör en intressant reflektion: de är en av de kommunala aktörer som tydligast rör sig över stadens geografiska ytor och här gör olika typer av iakttagelser. De ser olika saker och får intryck som kan tas tillvara i det fortsatta arbetet med social hållbarhet. MINC är det enda bolag som i dagsläget säger att den sociala hållbarheten och kommissionens rekommendationer inte i någon större utsträckning påverkar deras verksamhet. Försök har dock gjorts för att stimulera näringslivsutveckling i vissa av Malmös stadsområden. 19 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

78 Utmaningar som lyfts i samtalen Även om en rörelse framåt sammantaget beskrivs i samtalen går det samtidigt att identifiera olika problem och utmaningar som lyfts i flera samtal. Styrning och ledning Det ges uttryck för att kommunens nya struktur för styrning och ledning tydligare behöver kopplas ihop med ett system för att följa upp och utvärdera sociala investeringar. Det finns en uttalad tilltro till den nya målstrukturen hos flera förvaltningar, det är färre och mer långsiktiga kommunfullmäktigemål som alla nämnder ska förhålla sig till och som i sin tur kan bidra till att alla arbetar mot samma mål. Men det finns också farhågor kring att det fortfarande kommer att vara fokus på ett år i taget, det långsiktiga angreppssätt som kommissionen förespråkar, den långsiktiga karaktären av sociala investeringar står i skarp kontrast till kommunens styrning av verksamheterna via ettårsbudgetar. Allt detta gör att kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar blir allt viktigare att slutföra och omsätta i praktiska rekommendationer. Implementering av kommunstyrelsens beslut om hållbarhetsintegrering blir på samma sätt viktigt. Det finns flera exempel som visar på behovet av att pröva och utvärdera nya samverkansformer och inte minst tillämpning av sociala konsekvensanalyser och hälso- och samhällsekonomiska beräkningar. Ett exempel genom vilket detta skulle kunna prövas är Amiralsstaden. Man skulle egentligen göra någon form av sammanställning av allting som pågår så att man kan se vilka grupperingar som har kopplingar till varandra och vad man jobbar med detta också för att undvika dubbelarbete utan så att man verkligen utvecklar saker tillsammans. Socialt investeringsperspektiv Det är svårt att mäta effekterna av sociala investeringar (och även demokratiserad styrning) i jämförelse med en rad hårda parametrar. Som exempel lyfts att vi kan se effekten av fartgupp i antalet olyckor på en viss plats, men hur mäter vi effekten av att en långsammare trafikrytm leder till att fler föräldrar vågar låta sitt barn gå eller cykla till skolan? Det är sällan de verksamheter som bedriver förebyggande insatser för barn och unga som skördar vinsterna av dessa sociala investeringar. Dessa vinster slår snarare igenom i lägre kostnader i socialtjänst, sjukvård eller kriminalvård. Och metoder att mäta dessa vinster är ofta trubbiga om de alls existerar. Någon uttrycker det som att vi måste bli bättre på att skärskåda det vi gör, och följeforskning lyfts också som en viktig del i att kunna utveckla arbetet. Så att det vi gör är det bästa för Malmö, i andra hand ska vi göra vad som är bäst för förvaltningen 20 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

79 På flera håll under samtalen framhålls det problematiska med att kommissionens rekommendationer ska implementeras samtidigt som staden har ett betydande underskott i budgeten och behöver genomföra stora besparingar. Dessa besparingar hotar att gå ut över framgångsrika sociala investeringar och förebyggande arbete. Det framkommer att det är svårt att med förebyggande arbete konkurrera med det som är myndighetsutövning och att det skulle behövas öronmärkta pengar. Sociala investeringsfonder Kommunens sociala investeringsfonder har spelat en roll som pedagogiskt verktyg när det gäller att förstå innebörden av sociala investeringar, men som praktiska redskap har de varit svåra att använda. Många berättar om ansökningar och ansatser till ansökningar som inte gått att föra i mål. Det går också att se att för att jobba med social hållbarhet behövs ett annat sätt att tänka än utifrån fonder, även om insatserna som erhållit medel ur fonderna kan tjäna som exempel. Många framhåller också att fonderna är väldigt små i jämförelse med kommunens totala budget. På flera håll påpekas att den riktigt stora utmaningen är riktlinjer för investeringsstyrning som grundar sig på ett socialt investeringstänkande och att sociala konsekvensanalyser behöver göras av kommunens totala budget. Demokratiserad styrning Det ges uttryck för att nya samverkansformer, till exempel i form av kunskapseller forskningscirklar behöver utvecklas. Arbete kring dessa frågor pågår inom olika utredningsuppdrag på stadskontoret. Några förvaltningar nämner att det är lättare att diskutera med andra förvaltningar än med den egna och att det behövs circle of friends Någon sorts bollplanksfunktion borde upprättas där man kan testa av olika tankar och idéer. Omorganisationen av stadsdelarna till nya stadsområden och nya skolorganisationer ökar behovet av system för tvärsektoriellt arbete. På många håll framhålls behovet av att bygga nya samarbetsrelationer, inte minst inom kommunens egen organisation. Detta kräver också att kommunen utvecklar nya samverkansformer med andra offentliga aktörer, civilsamhälle/medborgare, näringsliv och akademi. Några förvaltningar talar om att en traditionellt hierarkisk beslutsstruktur, där arbetsgrupper och beredningar är skiktade mellan medarbetare och olika kategorier av chefer, hämmar det arbetssätt med kunskapsallianser som kommissionen förespråkar. Lag eller teambaserat arbetssätt där olika kompetenser blandas borde uppmuntras menar man. Detta ligger också i linje med att verka för demokratiserad styrning där många olika aktörer har inflytande över hela kedjan från problemformulering, över lösningsutveckling till implementering av lösningar. Den tid är förbi då vår egen organisation alltid vet bäst 21 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

80 Helhetsperspektivet Det finns ett behov av att se helheten i Malmö stad, så att alla kan känna att de bidrar till något i samma riktning, det händer mycket men det är svårt att få en överblick. Vikten av holistiskt ledarskap nämns och även styrgruppen för social hållbarhet ses som en viktig del i samordningen av arbetet. Arbetet med social hållbarhet behöver en kappa och några förvaltningar lyfter att det behövs ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. En förvaltning uttrycker det så här: I skyltfönstret har du sociala kommissionens rapport och du har KS. Och så går du in i butiken och där finns inga hyllor och inga varor. Och hyllorna är strukturen. Och har vi inga hyllor, så har vi ingenstans att stoppa grejerna heller. Det är som att man hade huttat in allt på lagret, och så ska man leta sig fram. Många förvaltningar efterlyser en begreppsdiskussion i kommissionens efterföljd, för att skapa en gemensam kunskapsbas och förståelse. Vad menar vi med olika uttryck som sociala investeringar, kunskapsallianser och demokratiserad styrning? Flera förvaltningar betonar också vikten av att sätta organisationens lärande i centrum. Det kanske allra viktigaste framöver för vår förvaltning, och kanske för hela staden, är att pröva oss fram till hur vi kan bygga in och snabba upp vårt eget lärande. Om vi gör det blir det lättare att pröva nya lösningar, lösningar som det är svårt att på förhand helt räkna ut hur de kan fungera. Men det kräver också mod att både pröva och misslyckas. 22 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

81 Slutsatser och rekommendationer De samtal som har gjorts med förvaltningar och bolag visar att kommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har landat, uppmärksammats, påverkat tankesätt, påverkat arbetsmetoder och vilka man arbetar med. Det är samtidigt tydligt att Malmö i står i början på ett långsiktigt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, då i meningen av att utveckla sociala investeringsperspektiv och bygga kunskapsallianser med demokratiserad styrning. Detta är ett arbete som behöver bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad har införts med syfte att bland annat skapa förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och att medvetandegöra styrningen i staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras och också hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av det arbete som sker kring ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. Socialt investeringsperspektiv För att överbrygga kommunens nuvarande system med ettårsbudgetar, som också regleras i kommunallagen, krävs ett resonemang som handlar om ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. En ofta återkommande observation är att kommissionens rekommendationer delvis krockar med system som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Många förvaltningar efterlyser bättre analysverktyg för att kunna mäta utfallet och effekterna av dessa investeringar. Inom Malmö stad pågår ett utvecklingsarbete kring hållbarhetsintegrering. Som en del i detta arbete ska en modell för prioriteringar utvecklas. Ett liknande uppdrag ligger inom ramen för arbetet med investeringsstyrning och dessa samordnas därför. Samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar tillsammans med andra analysverktyg kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet. Om man också kan finna metoder för att konkret implementera dessa verktyg i olika utvecklingsprojekt liksom i löpande, daglig verksamhet, skulle mycket vara vunnet. Kanske skulle en nationell kommission kunna titta på systemen för kommunala, regionala och statliga verksamheter att kunna överbrygga de begränsningar som ettårs-budgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Många har nämnt att de sociala investeringsfonderna uppenbarligen haft en stor pedagogisk betydelse för att sätta sociala investeringar på agendan samt ett sätt 23 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

82 att finansiera insatser. Men på flera håll efterlyses samtidigt en verktygslåda för att kunna skriva ansökningar inte minst och då även förståelse för hur återbetalning över tid av föreslagna investeringar kan ske. Samtidigt pekar ett antal intervjuade på att investeringsfonderna är ganska små (50+50 mkr), medan hela kommunens budget är stor ( mkr.) Därför efterlyses en analys av hela kommunens budget utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Detta pekar på betydelsen av det arbete som drivs på stadskontoret kring investeringsstyrning. Demokratiserad styrning och kunskapsallianser I många samtal lyfts frågan om hur kommunen samverkar med andra aktörer, med föreningar, näringsliv och invånare i Malmö. Vår hittillsvarande samverkan har ofta följt mönstret att kommunen har frågat, fått in svar och sedan har den egna organisationen själv beslutat utifrån en egen tolkning och egna prioriteringar. Det är en ganska låg transparens i den typen av samverkan. Därför reses också frågan om bättre dialogverktyg, verktyg som visar på hur man hanterar frågan om makt och kontroll i förhållande till kommunens samarbetspartners och invånare. Hur ska kommunen och dess samverkanspartners bli mer jämbördiga? Hur kan Malmö stad stärka sina samarbetspartners för att bättre få fram den kunskap som behövs för att både förstå och kunna lösa komplexa utmaningar? En rad olika typer av förändringar, som vi pekat på här ovan, skulle med en gradvis implementering kunna underlätta och förstärka Malmö stads arbete för att bli en verkligt lärande organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra i en reflekterande praktik. Kollegiala granskningar är en metod som med fördel också kan användas. Centralt stöd i arbetet Det koordinerande teamet på stadskontoret har under året haft i uppdrag bland annat att stödja utredningsledare i deras utredningsarbete samt förmedla kunskap dels utifrån kommissionens arbete, dels utifrån det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det har också funnits ett ansvar att säkerställa att potentiella synergier mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara samt att främja samverkansformer och allianser mellan olika nivåer i organisationen och med externa parter. Utifrån den enkät som skickats ut och besvarats av utredningsledarna har det bland annat framkommit ett behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera sådana samverkansformer och allianser. Stadskontoret har det helhetsperspektiv som förutsätts för detta uppdrag menar man. Det finns således ett behov av ett vidare koordinerande stöd. Här har stadskontoret en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det koordinerande teamet. 24 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

83 Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem. Behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö Det koordinerande teamet har under året varit inbjudna till flera olika sammankomster inom Malmö. Syftena har sett olika ut men har i stor utsträckning handlat om att till exempel förvaltningar önskat få mer kunskap om kommissionen och arbetet som följer därefter för att kunna knyta det till den egna verksamheten. Värdefulla diskussioner har förts och ny kunskap har genererats i dessa sammanhang som involverat såväl förvaltningar som till exempel aktörer från civilsamhället i Malmö. Diskussionerna har rört sig kring bland annat de övergripande rekommendationerna och dess innehåll. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdag. Framöver finns det därför ett behov av att finna formerna för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Det finns dels ett behov av att Malmö stad möter andra samhällsaktörer i Malmö, dels ett behov av att olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad möts. Kolegiala granskningar kan med fördel inleda ett sådant arbete. Externt intresse Det har under året funnits ett stort tryck utifrån på att få information om och möjlighet att diskutera kommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Det koordinerande teamet har i mån av tid och resurser vid sidan av det interna arbetet, också deltagit vid sådana tillfällen. Det har till exempel varit vid konferenser såväl internationellt som nationellt och genom samtal och diskussioner med övriga kommuner. Intresset har varit och är fortfarande stort och många blickar mot Malmö och ser med tillförsikt fram emot hur Malmös arbete kan få genomslag också i den nationella kommission som tillsätts under våren Genom dessa externa samtal sprids således Malmös arbete i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som de genererar ny kunskap att bära hem i det egna arbetet. Detta arbete har utförts i begränsad utsträckning i relation till efterfrågan och för att detta ska utvecklas förutsätts ytterligare resurser framöver. Utvecklingsmedel Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas under lång tid framöver och är i flera avseenden i en uppstartsfas. Det kan i denna fas därför finnas anledning att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns olika möjliga finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. 25 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

84 Rekommendationer Fortsatt centralt stöd ges av stadskontoret bland annat genom att med utgångspunkt ifrån föreliggande uppföljning och nedanstående rekommendationer initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag i syfte att utveckla en struktur för hur det fortsatta arbetet kring social hållbarhet kan bedrivas och utvecklas. Vidare har stadskontoret enligt beslut i kommunstyrelsen (STK ) uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Rekommendationer i syfte att stödja arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål gällande social hållbarhet: - erbjuda olika former av kunskapsseminarier som kan bidra till en djupare förståelse, större engagemang av fler personer och bättre implementering av olika dimensioner gällande social hållbarhet såsom socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser. - initiera ett arbete med syfte att genomföra kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar 3 - arbetet som pågår kring utveckling av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning mm blir allt viktigare att både synliggöra och slutföra samt omsätta i praktiken. - tillse att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel - tillskriva regeringens kommande kommission för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. 3 Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling samt Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller. 26 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

85 Uppföljning - pågående arbeten och utvecklingsområden I detta avsnitt presenteras resultatet av uppföljningen gällande pågående arbeten och utvecklingsområden för respektive förvaltning och bolag. Uppföljningen har gjorts i matrisform, vilka presenteras som bilagor i föreliggande dokument. En sammanfattande bild av denna uppföljning följer nedan. Matriser I matriserna (se bilaga 1 och 2) finns de utvecklingsområden och pågående arbeten som respektive förvaltning och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma arbetet utifrån trafikljus och om önskvärt har de också fått kommentera och förtydliga val av färg på trafikljuset. Syftet är att få en bild av hur långt arbetet kommit samt att synliggöra eventuella hinder och möjligheter inom ramen för arbetet. Matrisen syftar endast till att mäta aktiviteter och inte effekter. Grönt trafikljus indikerar att arbetet fortlöper/har påbörjats med goda resultat Gult trafikljus indikerar att arbete fortlöper/har påbörjats, men med vissa hinder/fördröjningar Rött trafikljus indikerar att arbetet avstannat eller inte påbörjats Pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för (Bilaga 1). Uppdragen fördelas enligt följande: - Pågående arbeten - Utvecklingsområden Förskoleförvaltningen ansvarar för tio pågående arbeten och ett utvecklingsområde, grundskoleförvaltningen ansvarar för 14 pågående arbeten och ett utvecklingsområde, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för åtta pågående arbeten, stadskontoret ansvarar för elva pågående arbeten och åtta utvecklingsområden och stadsbyggnadskontoret ansvarar för fem pågående arbeten och två utvecklingsområden. Hälften av pågående arbeten och utvecklingsområden är grönmarkerade vilket indikerar att aktiviteter fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Förskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har nästan uteslutande grönmarkerade matriser. Flera av de pågående arbeten som markerats gula i grundskoleförvaltningens matris kräver fortsatta övergripande insatser och medel. Brist på behörig personal och omorganisering av arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen beskrivs också vara hinder för det pågående arbetet (se pågående arbete 14, 18, 19, 21, 23 och 66 samt utvecklingsområde 19). Två av tre röda markeringarna återfinns hos stadskontoret. Enligt stadskontoret har utvecklingen av ett övergripande arbete kring skade- och olycksprevention 27 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

86 avstannat. Anledningen är att andra uppdrag prioriterats. Inom Malmö stad pågår det däremot preventiva insatser för att förebygga skador och olyckor. Stadskontorets matris skiljer sig i det avseende att den innehåller fler utvecklingsområden och att samtliga utvecklingsområden är gul- eller rödmarkerade. De hinder och fördröjningar som beskrivs handlar främst om brist på struktur och praktiskt stöd (se utvecklingsområde 2, 3 och 49, där en rödmarkering av utvecklingsområde 49 beskrivs bero på en omfördelning av arbetsuppgifter). På grund av skillnaden mellan stadskontoret och övriga förvaltningars matriser kan det finnas anledning att se över hur olika förvaltningar tolkar formuleringen utvecklingsområde. ( se tidigare avsnitt om tillvägagångssätt). Miljöförvaltningen står för den tredje röda markeringen. Tjänsteärendet till KS om fortsatt satsning på Bygga om- dialogen i miljonprogramsområden har inte lett till några beslut. Förvaltningen pekar på vikten av att Malmö stad har en långsiktig plan för miljonprogramsområden och att det tas ett helhetsgrepp (såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt) för utvecklingen (se pågående arbete 55, sid 21). Pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för (Bilaga 2). Samtliga förvaltningar och bolag har ombetts att lämna uppgifter gällande Pågående arbete nr 42 och nr 53 och Utvecklingsområde nr 50. Mer än hälften av de tillfrågade beskriver att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Majoriteten av de tillfrågade beskriver att deras verksamheter bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, dock är det inte lika många som beskriver att det ställs krav vid upphandling. Malmö kommuns parkering AB beskriver tillexempel att de ligger väl framme vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete men att de inte konkret haft tillfälle att arbeta med de andra delarna och att de därför valt att göra en gul markering (se pågående arbete 42, sid 10). Vad gäller pågående arbete nr 53 deltar serviceförvaltningen tillsammans med andra förvaltningar, såsom exempelvis gatukontoret, fastighetsägare och föreningar, i den satsning som sker genom områdesprogrammet på Seved. Aktiviteterna beskrivs vara i planerings stadiet och har därför markerats gula (se pågående arbete nr 53, sid 18). Två av tre röda markeringarna finns hos Malmö kommuns Parkering AB. Ett hinder för fortsatt satsning och utveckling av lättillgängliga mötesplatser beskrivs i matrisen vara brist på dialog med stadsområdena. Samtidigt bedömer samtliga stadsområdesförvaltningar, med undantag för stadsområde Öster, att det pågående arbetet fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Stadsområde Söder beskriver hur Områdesprogram (OMP) Lindängen innefattar två mötesplatser, Framtidens hus och Allaktivitetshuset. Stadsområde Innerstaden beskriver att det finns finansiering för utveckling av lättillgängliga mötesplatser genom OMP medel men att det är 28 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

87 mer osäkert hur utvecklingsarbetet ska kunna finansieras under 2016 (se pågående arbete 53, sid 13 & 6). Stadsområdesförvaltningarnas svar skiljer sig också vad gäller utvecklingsområde nr 50. En jämförelse visar på skillnad i fråga om hur man tolkar vikten av uppföljning i det formulerade utvecklingsområdet. Många av de förvaltningar och bolag som grönmarkerat utvecklingsområdet beskriver att barnperspektivet finns med i flertalet av deras satsningar men kommenterar inte på vilket sätt de följer upp arbetet (se utvecklingsområde 50, sid 8 & 12). Stadsområdesförvaltningarna redogör för en mängd åtgärder som syftar till att förstärka barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga, men beskriver att det är hinder för uppföljning som lett till en gul markering. Stadsområde Norr beskriver exempelvis vikten av att barnperspektivet genomsyrar politiska beslut för att arbetet ska kunna fortlöpa/ påbörjas med goda resultat. Även gatukontoret beskriver uppföljningen som problematisk. Gatukontoret redogör för en verksamhet med tydligt fokus på barn och unga samtidigt som förvaltningen eftersträvar bättre uppföljningsmöjligheter. Därför bedöms statusen vara gul/grön (se utvecklingsområde 50, sid 3). Avslutningsvis beskriver stadsområde Väster vikten av att skilja mellan barnperspektiv och barnrättsperspektiv när man utvärderar hur väl arbetet med utvecklingsområde 50 fortlöper (se utvecklingsområde 50, sid 15). De menar att förvaltningens verksamheter är duktiga på barnperspektiv, där barnen är i fokus, men bör bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Hur olika förvaltningar och bolag tolkar formuleringen av utvecklingsområde 50 finns därför anledning att utreda vidare. Uppföljning utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (se bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen ett, grundskoleförvaltningen fyra, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ett, stadsbyggnadskontoret fyra och stadskontoret 21. Av samtliga utredningsuppdrag har tolv utredningar behandlats och varit föremål för politisk behandling. 29 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

88 Relaterade uppdrag och aktiviteter Föreliggande rapport fokuserar som tidigare nämnts på det arbete som kan kopplas till ärende STK Det pågår dock en rad andra uppdrag och aktiviteter inom såväl Malmö stad som regionalt och nationellt som bidrar till förutsättningarna för utvecklingen mot ett socialt hållbart Malmö. Nedan beskrivs ett urval av dessa. Hållbarhetsintegrering i Malmö stad I samband med att kommunstyrelsen godkände Malmökommissionens slutrapport beslutades samtidigt om tre utredningsuppdrag som det sedan redogjordes för i rapporten Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar (STK ). Kommunstyrelsen fattade beslut om att rapporten skulle beaktas i utvecklingen av styr- och ledningssystemet för Malmö stad och att stadskontoret inför budgetarbetet 2015 skulle återkomma med förslag på mål, budget och redovisning med ett socialt investeringsperspektiv och med beaktande av samtliga hållbarhetsdimensioner. I mars 2015 behandlade kommunstyrelsen den efterföljande utredningen - Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning samt en tillhörande projektplan. Projektplanen beskriver aktiviteter som ska genomföras under 2015 och framåt för att på ett mer systematiskt sätt planera, genomföra och följa upp Malmö stads arbete mot en hållbar utveckling. Processutvärdering Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten har tagit initiativ till en processutvärdering av utvecklingsarbetet kring social hållbarhet i Västra Götalands regionen, den sk Östgötakommissionen samt Malmökommissionen. Studien ska analysera de tre förändringsarbetena på ett jämförbart sätt i syfte att utveckla kunskap om vilka faktorer som skapade goda respektive svåra förutsättningar för det komplexa och tvärsektoriella förändringsarbete som har genomförts. Studien som genomförs av Ramböll och förväntas presentera en rapport i maj månad Områdesprogrammen Områdesprogrammen är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Beslutet om programmen togs i kommunstyrelse 2010, samma år som kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tillsattes och påbörjade sitt arbete. Kommissionen och områdesprogrammet skulle komplettera varandra genom att samtidigt både utreda och genomföra insatser som utjämnar skillnader i hälsa. Grunden till områdesprogrammet var att göra mycket på färre platser för att sedan kunna skala upp och sprida till fler områden. Områdena ska ses som innovationsområden där idéer kan utvecklas, och en viktig ingång är delaktighet och involvering av olika aktörer i området. Kommissionens övergripande rekommendation att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning har praktiserats i områdesprogrammet. Genom samverkan på lika villkor med olika 30 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

89 aktörer har ny kunskap skapats och den kommunala verksamheter har anpassats efter de frågor som medborgare och föreningar bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Arbetet i områdesprogrammet har fokuserat på de tre målområdena arbete, boende och lärande. Malmömodellen Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt för projekt inom EU:s nya sammanhållningspolitik Kärnan i modellen är kommunens särskilda uppdrag inom insatsområde fem i den regionala utvecklingsfonden, men för att kommunen ska kunna maximera nyttan med uppdraget krävs samordning med andra fonder och program. Malmömodellen omfattar fokusområden, geografiska avgränsningar, organisationsstruktur, ökad samordning mellan fonder och program, samt ökad balans mellan de tre hållbarhetsperspektiven. Inriktningen är Malmö stads gemensamma krafttag för att utveckla Malmö hållbart. Detta ska göras med fokus på att bemöta stadens utmaningar genom satsningar på ökat samspel mellan sysselsättning, bostadsutveckling och infrastruktur. Modellen eftersträvar gott samarbete mellan olika lokala och regionala aktörer samt utveckling av befintliga och nya samarbetsarenor och testbeds inom den nya programperioden Levande Malmö Levande Malmö lades fram som ett uppdrag i Malmö stads budget för 2014, och är ett projekt med syfte att presentera åtgärdsförslag som stödjer hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagssamhet. Uppdraget grundar sig på Malmö stads översiktsplan och på rekommendationerna från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Det övergripande syftet är att brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer i Malmö, att åstadkomma detta genom att bygga staden tät, grön och blandad samtidigt som hälsa och företagssamhet främjas samt att med ledorden förtätning, blandad stad och nya kopplingar nå uppdragets syfte. Projektet ska leverera sina slutsatser i slutet av Omvärldsstrategin En viktig arbetsuppgift, som är ett uppdrag från styrgruppen för Malmö i sin omvärld, är att utarbeta en sammanhållen strategi för omvärldsarbetet i hela Malmö stad. Det övergripande syftet med omvärldsstrategin är att den ska bidra till att Malmö stad kan prioritera, kraftsamla och arbeta mer strategiskt i samarbetet med andra intressenter på regional, nationell och internationell nivå. Målsättningar för strategin är: Att utnyttja samarbetsplattformar mer sammanhållet, proaktivt och offensivt för att uppnå Malmö stads mål Att uppnå större genomslag i kommunens prioriterade frågor och utmaningar 31 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

90 Att utveckla ledningen och organisationen av omvärldsarbetet i syfte att agera samlat och effektivisera resursanvändandet Att tala med en röst i våra omvärldskontakter Att öka kunskapen om omvärldsarbetet i organisationen Strategin utgår från frågor och utmaningar där Malmö stad behöver agera med omvärlden för att lösa, sakområden där Malmö stad inte har egen politiskt eller ekonomisk makt att agera. En sammanhållen omvärldsstrategi för Malmö stad planeras vara färdigställt och godkänd i augusti/september Arena för hållbar utveckling Kulturförvaltningen, Malmö museer har tagit stöd av Malmös fokus på hållbar stadsutveckling då de antagit en vision om att bli en plattform för lärande för hållbar utveckling. Arbetet kring Arena Lärande för hållbar utveckling förverkligas i ett samarbete med Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Arenan blir ett tydligt område för hållbar utveckling och knyts bland annat också till Science center Malmö och Marinpedagogiskt Center. Internt i Malmö stad är miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret samarbetspartners. Frivilligorganisationerna Röda Korset, Rädda Barnen, och Individuell Människohjälp har ställt sig bakom verksamheten och företaget Edumanity, som är en avknoppning från det internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, kommer att hyra in sig i Kommendanten som blir den fysiska platsen för arenan. Skolförvaltningarna i Malmö stad har också blivit inbjudna att gå in i projektet. Arenan kommer därför att få en Penta Helix-konstruktion med samverkan mellan akademi, offentliga aktörer, företrädare för näringslivet, frivilligsektorn, samt medborgare. Mötesplats Social Innovation Malmö högskola, Region Skåne och Malmö stad med stöd från Regeringen, finansierar driften av Mötesplats Social Innovation (MSI) som en nationell kunskapsplattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Syftet är att fortsätta det nödvändiga arbetet med kunskapsutveckling på området och att verka som en samlande nod för de många initiativ som finns idag inom social innovation. Mötesplatsen samlar akademi och näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Sverige som vill främja sociala innovationer. Mötesplatsens främsta uppgift är att aktivt följa vad som händer inom området, både i Sverige och internationellt och se till att kunskap och erfarenheter utvecklas, delas och kommer till användning. MSI initierar också forskning och annat utvecklingsarbete. Institutet för hållbar stadsutveckling Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU, är en samfinansierad samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö högskola. ISU ska inom området hållbar stadsutveckling skapa mötesplatser för forskare och praktiker, möjliggöra och utveckla kontaktytorna för arbete i samverkan. 32 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

91 ISU ska vara en samlande plattform för att uppnå visionen om Malmö som ledande inom hållbar stadsutveckling. ISU bidrar till detta genom att utveckla Malmö stad och Malmö högskola till ledande aktörer inom forskning, kunskap och lärande för en hållbar utveckling såväl socialt, ekonomiskt, ekologiskt som kulturellt- genom samverkan. ISU ska genom sitt arbete främja helhetssyn på hållbarhet, att undersöka och avslöja målkonflikter och hitta strategier för bättre helhetslösningar genom flerdisciplinärt arbete. Unesco LUCS Unesco LUCS är en förening där kommuner, lärosäten, föreningar och andra organisationer kan vara medlemmar. Unesco LUCS har sitt ursprung i samarbetet inom European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR) som etablerades 2004 på initiativ av Unesco. Idag ingår förutom Malmö stad följande i föreningen: Borlänge kommun, Eskilstuna och Rädda Barnen. Föreningens syfte är att åstadkomma en socialt hållbar utveckling i etniskt blandade områden genom att i allians mellan forskning, förvaltning och föreningsliv arbeta med begrepp som platsidentitet och social gemenskap, lika rättigheter oavsett bakgrund och härkomst samt interreligiös och interkulturell dialog. Arbetet inom Unesco LUCS handlar om att vässa arbetet med mänskliga rättigheter och synliggöra diskriminerande strukturer för att kunna åtgärda dessa. Ett led i arbetet med att skapa långsiktigt hållbar utveckling är att mobilisera gemensamma resurser och kunskaper för att bygga jämlikhet och sammanhållning över etniska och religiösa gränser. Mötesplats social hållbarhet Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Folkhälsomyndigheten skapat en nationell Mötesplats för social hållbarhet. Mötesplatsen är ett forum för att genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidra till att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Forumet har skapats för att samla och utbyta kunskap om social hållbarhet. Mötesplatsens aktiviteter är öppna för förtroendevalda, tjänstemän och forskare inom kommun, landsting, stat, näringsliv och idéburen sektor. Malmö stad finns representerad i den referensgrupp som planerar mötesplatsens arrangemang. Fem seminarier har hittills arrangerats varav Malmö stad har medverkat med presentationer om arbetet med social hållbarhet vid fyra av dessa. Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne antogs i juni Syftet är att den ska skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne. Målbilden är Det öppna Skåne Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår i både en nationell och en europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, WHO Health 2020 strategin, Europa 2020, EU:s energi- och klimatmål 2030 och EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi interagerar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå. Det avser till exempel Region Skånes koncernövergripande handlingsplan Ett socialt hållbart Skåne Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

92 Målen för folkhälsoarbetet är: En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar. En mer jämlik och social hållbar samhällsutveckling. En bra start i livet för barn och unga. Nationell kommission Regeringen kommer under våren 2015 att tillsätta en kommission för jämlik hälsa och som kommer att dra lärdom av det som gjorts i Malmö. Utgångspunkten är att arbetet för att förbättra folkhälsan bland annat stärks genom en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning. Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Med en nationell kommission som lägger fokus vid frågorna ges bland annat förutsättningar för att driva en del av de frågor som lyftes av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, men som betraktades vara av nationell karaktär. 34 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

93 Omvärldsbevakning Göteborgs stad I 2013 års budget antog kommunfullmäktige i Göteborg tre mål som innebar ett tydligare fokus på social hållbarhet. Den politiska ambitionen att påverka skillnader i hälsa och livsvillkor i Göteborg och det arbete som följt därefter har liksom Malmö tagit sin utgångspunkt i WHO:s rapport Closing the gap in a generation. Det arbete som följt kallas S2020 och står för socialt hållbar utveckling år Det är ett uppdrag till alla förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad med syftet att se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet, och det ska ske i samspel mellan de tre dimensionerna den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Sociala resursförvaltningen arbetar som en stödfunktion till arbetet. Västra Götalandsregionens arbete Regionfullmäktige i Västra Götaland gav i budget 2011 ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Utgångspunkten var att de sociala skillnaderna i folkhälsa fortfarande var tydliga och att hälsan inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. Ett förslag till åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland togs fram i bred samverkan och 2013 antog regionfullmäktige dokumentet "Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland". Folkhälsokommittén fick i uppdrag att följa upp och återrapportera genomförandet av åtgärderna. Folkhälsokommittén har fortsatt en samordnande och drivande roll i arbetet med Samling för social hållbarhet. Östgötakommissionen Liksom i bland annat Malmö tillsatte Regionförbundet i Östergötland en Östgötakommission för folkhälsa. Utgångspunkten är WHO:s Closing the gap in a generation. Kommissionen verkade under och hade i uppdrag att analysera hälsoläget utifrån bland annat socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskriminerings- och livscykelperspektiv, samt att föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Kommissionen presenterade en slutrapport i december 2014 och förbundsfullmäktige föreslogs besluta att ställa sig bakom kommissionens rekommendationer och att uppmana Region Östergötland och kommunerna att med rekommendationerna som underlag fortsätta att fördjupa arbetet för en mer jämlik hälsa bland annat genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer tillsammans med andra aktörer. Region Östergötland fick också i uppdrag att utvärdera arbetet med rekommendationerna och dess effekter på jämlik hälsa. 35 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

94 Och dessutom Malmö stad har tilldelats två priser för sitt arbete med social hållbarhet med utgångspunkt från Malmökommissionen: Årets Planpris 2014 som delas ut av Sveriges arkitekter Juryns motivering De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen. Vinnaren av Planpriset 2014 är en bra inspiration för andra kommuner: Malmö stad med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Psynkpriset 2015 som delas ut av Sveriges kommuner och landsting Juryns motivering Socioekonomipriset tilldelades Malmö stad för initiativet Malmökommissionen. Detta för att de utöver sitt ursprungliga uppdrag drivit på för att på ett nytt sätt generera en ny förståelse för social hållbarhet. De visar genom sitt arbete ett stort intresse och engagemang för att bidra till att göra samhällsfaktorerna bakom psykisk hälsa och ohälsa mer transparanta. 36 Stadskontoret Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö

95 Bilaga 1. Pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för Sida 1

96 Socialt hållbart Malmö- Pågående arbeten och Utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för Pågående arbeten - Förskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 10. Gör en årlig redovisning Förskolenämnden, Inom ramen för budgetskrivelsen tydliggör förskolenämnden för verksamhetens behov och kostnader. Det rör av skolnämndernas behov och kostnader grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden framförallt utmaningarna gällande kapacitet, kompetensförsörjning, kvalitet och likvärdighet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Det systematiska kvalitetsarbetet pågår enligt fastställd modell, dvs både på enhetsnivå och huvudmannanivå. På förskolenivå identifieras framgångs- och utvecklingsområden. Måluppfyllelsen beskrivs i kvalitetsrapporten och det fortsatta arbetet kring utvecklingsområdena beskrivs i kvalitetsplanen. Förvaltningsgemensamma prioriterade utvecklingsområden identifieras. Dokumenteras årligen i "lägesrapport". I modellen ingår dialog mellan förskolechef och utbildningschef, samt mellan utbildningschef och nämndens presidium. Förskoleförvaltningen har tagit fram ett självskattningsverktyg som ett alternativt mätobjekt och utgår från samtliga områden i förskolans läroplan och dess strävansmål. Detta används vid de kollegiala granskningarna (kvalitetsbesöken) som bedömning för hur väl förskolorna uppnår de nationella målen. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden De pedagogiska utvecklingsteamen är organiserade och arbetet är igång. De utvecklingsområden som identifieras inom det systematiska kvalitetsarbetet fångas upp av teamen som tillsammans med förskolan planerar olika insatser. Verksamhetsnära utbildningar erbjuds till förskolans personal. Kreativt lärcentrum, som drivs i samarbete mellan förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen, är ytterligare en arena för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Kvalitetsstödjare genomför kollegiala granskningar av förskolornas kvalitet, vilket spelar en viktig roll i att tydliggöra behovet av kompetensutveckling. Sida 2

97 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Barns inflytande och ansvar samt samverkan med föräldrar ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett fortbildningsprojekt för alla medarbetare kring pedagogisk dokumentation pågår som sätter fokus på barns inflytande. På många förskolor finns modeller, som exempelvis barnråd, för att utveckla barnens delaktighet. Förskoleenkäten, som genomförs årligen, används för att på olika sätt möta föräldrars synpunkter på verksamheten. Förskoleförvaltningens ambition är att, i samverkan med andra förvaltningar, ge mer och tydligare information till föräldrarna bl.a. gällande nybyggnation och ombyggnation av förskolor. Det gäller även frågan om att utveckla användningen av IT för att snabbare och enklare nå föräldrarna, som ett komplement till det dagliga mötet mellan medarbetare och föräldrar. 16. Kartlägg vilka barn som inte går i förskola och följ upp dessa Förskolenämnden Ett fördjupat utredningsarbete om varför föräldrar väljer att avstå förskola har genomförts hösten Förslag på åtgärder har tagits fram. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola upprättas och utvecklas fler kontaktytor gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter. 17. Kartlägg barngrupperna Förskolenämnden i förskolan efter sammansättning och behov för att på sikt minska barngrupperna Kartläggning är genomförd, både gällande det allmänna läget och gällande läget i särskilt flerspråkiga miljöer. Barngruppernas organisering och storlek är en komplex fråga som påverkas av många faktorer, vilket förskoleförvaltningen har hög kompetens kring. Hur förskolan organiserar barngrupperna följs upp vid kvalitetsbesöken. Generellt sett är barngrupperna för de yngre barnen förhållandevis mindre än för de äldre. Utvecklingen följs upp kontinuerligt. Sida 3

98 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Genom de pedagogiska utvecklingsteamen finns specialpedagoger och språkutvecklare kopplade till varje förskoleområde med uppdrag att stödja personalen kring språkutveckling och barns specifika behov. Psykologer och pedagogistor har även en viktig roll i arbetet. Förskoleförvaltningen har initierat ett samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) gällande alla barns rätt till stöd. Kreativ lärcentrum utgör en nod för erfarenhetsutbyte. Varje barns rätt till stöd är definierat som förvaltningsövergripande utvecklingsområde för de kommande åren. Se även kommentar vid uppdrag 19, utvecklingsområden och pågående arbete. 19. Fortsätt satsa på Förskolenämnden kompetensutvecklingsinsat och ser inom språk och läs- och grundskolenämnden skrivprocessen i förskola och grundskola I samband med beslutet om ny organisering av modersmålsstödet beslutades om ett antal åtgärder vars syfte är att stödja organisationsförändringen och arbetet för att modersmålsstöd och språkutveckling ska bli en naturlig del av det vardagliga arbetet för alla medarbetare. En genomförandeplan för perioden har tagits fram och implementeras. I varje förskoleområdes pedagogiska utvecklingsteam finns språkstödjare. Modersmålsstöd inklusive språkutveckling har varit ett av förvaltningens övergripande utvecklingsområden. Se även kommentar till uppdrag 19, utvecklingsområden. 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser Förskolenämnden och grundskolenämnden Utifrån formuleringarna i kommissionens åtgärdsförslag bedömmer vi att denna åtgärd riktar sig till grundskolenämndens ansvarsområde och verksamhet. Se dock exempelvis uppdrag 11, 18 och 19 för hur förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. Sida 4

99 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål Förskolenämnden och grundskolenämnden Utifrån formuleringarna i kommissionens åtgärdsförslag bedömmer vi att denna åtgärd riktar sig till grundskolenämndens ansvarsområde och verksamhet. Se dock exempelvis uppdrag 18 och 19 för hur förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. Utvecklingsområden - Förskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser Förskolenämnden och Workshops anordnas verksamhetsnära och på arbetstid för medarbetarna i kompetenshöjande syfte. Åtta språkutvecklare har i uppdrag att i respektive förskoleområde arbeta med kompetensutveckling/stöd inom området inom språk och läs- grundskolenämnden språk. Vidare genomgår 23 medarbetare pedagogistautbildning. Se vidare under uppdrag 19, pågående arbete. och skrivprocessen i förskola och grundskola Sida 5

100 Pågående arbeten - Grundskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 10. Gör en årlig redovisning Förskolenämnden, Grundskolenämnden har kommit långt i arbetet med att implementera den kommunala modellen för målstyrning i av skolnämndernas behov och kostnader grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Malmö stad. I detta ingår en styr- och ledningsmodell som kopplar ihop det systematiska kvalitetsarbetet (som identifierar behov) med budgetarbetet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Grundskolenämnden antog i maj 2014 en styr- och ledningsmodell som omfattar det systematiska kvalitetsarbetet enl skollagens krav. Modellen har implementerats under hösten 2014, bl.a. har det genomförts kvalitetsdialoger på alla nivåer i förvaltningen. CPI och FoU Malmö är sedan aug 2014 Pedagogisk Inspiration Malmö som ska stödja det tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Grundskoleförvaltningen arbetar med att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Tillsammans med de behov och utvecklingsområden som identifieras i det systematiska kvalitetsarbetet ska den utgöra underlag för utformning och anpassning av förvaltningens kompetensutvecklingsinsatser. Sida 6

101 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Inflytande och delaktighet är ett krav i de nationella styrdokumenten. Grundskoleförvaltningen har framför allt gett stöd till skolor i formativ bedömning, ett sätt att göra eleven delaktiga i sitt eget lärande. Detta stöd har framför allt getts inom ramen för Skolsatsningen Medel för dessa insatser utgår Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser och medel. 19. Fortsätt satsa på Förskolenämnden kompetensutvecklingsinsat och ser inom språk och läs- och grundskolenämnden skrivprocessen i förskola och grundskola Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser och medel. Sida 7

102 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser Förskolenämnden och grundskolenämnden Uppdraget är ett krav i de nationella styrdokumenten och är huvudfokus i grundskolenämndens systematiska kvalitetsarbete inom ramen för nämndes styr- och ledningsmodell. Uppföljningen av studieresultaten har utvecklats under det senaste året, både på skol- och förvaltningsnivå. Det finns dock fortsatta behov av att följa upp och utveckla de stödinsatser som eleverna får. 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål Förskolenämnden och grundskolenämnden En ny organsation för modersmålsundervisning och studiehandledning håller på att implementeras. Informationsoch kompetensinsatser har lett till en ökad medvetenhet hos skolorna. Dock ett stort antal nyanalända elever under året och svårigheter att rekrytera personal. 23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen Grundskolenämnden Fritidshemspersonalen är en prioriterad grupp i kompetensförsörjningsplanen som håller på att tas fram. Bristen på behörig personal är stor. Sida 8

103 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen Grundskolenämnden Inrättad. 27. Gör uppföljning av alla nyanlända elever Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten Utredning (nämnd mars 2015). 29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter Grundskolenämnden Del av underlaget för en utbyggnadsstrategi, beslutad av nämnden jan Sida 9

104 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Grundskolenämnden Uppdrag för förvaltningens kommunikationsavdelning som tagit fram riktlinjer för extern och intern kommunikation. och arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Samordning av grundskoleförvaltningens elevhälsa har utvecklats under året. Samverkan med gymnasieskolan har inte kunnat initieras då de genomfört en stor omorgansiation liknande grundskolan. Initiativ kommer att tas under Utvecklingsområden - Grundskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser Förskolenämnden och Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser inom språk och läs- grundskolenämnden och medel. och skrivprocessen i förskola och grundskola Sida 10

105 Pågående arbeten - Arbetsmarknads-, gymnasie- och, vuxenutbildningsförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 10.Gör en årlig redovisning Förskolenämnden, Görs löpande. av skolnämndernas behov och kostnader grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 11.Utveckla det systematiska kvalitets arbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden En omorganisation har gjorts för att åstadkomma ökad likvärdighet mellan skolorna. Nämndens mål 15 och framåt har fokus på att bygga upp systematik i kvalitetsarbetet. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Kompetensutveckling som ständigt pågår är mest effektiv. Kollegialt lärande, förvaltningsövergripande ämnesgrupper, förvaltningsövergripande lektorer har del i systematisk kvalitetsutveckling av verksamheten. Strukturer har nyligen stärkts. Sida 11

106 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Elevens viktigaste inflytande är det hen har över sitt lärande. Förvaltningen har genom skolsatsning 2012 satstat på elevinflytande genom formativ feedback/bedömning. Följer den formella strukturen för elevinflytande med stöd av Sveriges elevkårer. 25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som varken är i arbete eller studier upp till 25 års ålder Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Ett frivilligt utökat ansvar för äldre ungdomar än lagen kräver ser förvaltningen som social investering. Nämnden förväntas besluta om detta mars Gör en kartläggning, Arbetsmarknads-, strategi och åtgärdsplan för gymnasie-, och nyanlända gymnasieelever vuxenutbildningsnäm och beakta elevhälsans roll nden En resurs har tillsatts för att göra kartläggningar och framför allt bygga upp en struktur för att bättre se vilka kunskaper och erfarenheter nyanlända har med sig in i skolan. Syftet är att få utmaning och stöd på rätt nivå och att tidigare förvärvade kunskaper ska erkännas och synas. Sida 12

107 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Grundskolenämnden En publikation som på ett enkelt sätt beskriver utbildningssystemet produceras och skickas hem till familjer med och arbetsmarknads-, barn från 12 år. gymnasie- och vuxenutbildningsnäm nden 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden I den nya organisationen ansvarar en områdeschef över elevhälsan. Denne ansvarar också för att utreda och bygga upp elevhälsan på bästa sätt i samverkan med grundskoleförvaltningen. Arbete pågår. Sida 13

108 Pågående arbeten - Stadskontoret Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 6. Säkerställ att alla chefer har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram Stadskontoret Alla kommungemensamma ledarskapsutvecklingsinsatser baseras på Malmö stads värdegrund, med ett helhetsoch hållbarhetsperspektiv, i linje med Malmökommissionens inriktining. Kommissionens arbete följs och integreras fortlöpande i insatserna. Forskningssamarbete med Malmö högskola har initierats. 7. Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem, nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer Sida 14

109 32. Ta fram en handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Stadskontoret i dialog med Malmö stads övriga förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne och med civilsamhället Pågår en utredning. Det blev inget mål med exakt den formuleringen, men inriktiningen i budgettexten är tydlig. 34. Utred och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn och skolungdomars fritidsaktiviteter Stadskontoret En utredning och riktlinjer togs fram, då ändrades lagtexten. Sen var det val, och nu avvaktar vi vad regeringen gör. 36. Nya riktlinjer för internet och datorer för barn och unga inom ekonomiskt bistånd Stadskontoret SoS har i sina allmänna råd numera att datorer och internetuppkoppling ingår i hemutrustning. Sida 15

110 37. Förändrat resursfördelningssystem och nytt styr- och ledningssystem Stadskontoret I budget 2015 finns ett uppdrag om ny resursfördelningsmodell. 40. Fortsätt satsa på olika former av arbetsmarknads utbildning Stadskontoret i dialog med berörda aktörer 41. Samverka med arbetsmiljöverket kring inspektioner Stadskontoret i dialog med berörda aktörer Stadskontoret har tillsammans med repr från KS med Arbetsmiljöverket en gång i halvåret dialog om genomförda, pågående och planerade tillsynsinsatser och för dialogen vidare till berörda förvaltningar vid behov. Sida 16

111 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog Finns samverkansgrupper mellan IoF, Fsk och Grsk. med förskole-, grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförva ltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltn ingarna, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten 68. Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att omsätta till skadeförebyggande arbete Stadskontoret i Utvecklingen av ett övergripande arbete kring skade- och olycksprevention har avstannat. Anledningen är att andra samarbete med uppdrag har prioriterats. Inom olika verksamheter i Malmö stad pågår däremot preventiva insatser för att förebygga Region Skåne och skador och olyckor. andra berörda aktörer 57. Säkerställ att mödraoch barnhälsovården erbjuder vård på lika villkor Region Skåne Utgår från att Region Skåne följer upp ackrediteringsvillkoren Sida 17

112 Utvecklingsområden - Stadskontoret Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 2. Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet Stadskontoret och berörda nämnder Finns etablerat samarbete med brukarorganisationer inom socialpsykiatrin sedan många år. En uppföljning av brukarinflytande IoF är nyligen gjord. Behöver få bättre struktur och arvoderingsfrågan behöver klargöras. 3. Skala upp arbetet med Stadskontoret kollegiala granskningar och tillsammans med utveckla modeller för en övriga förvaltningar lärande organisation och representanter för civilsamhället Tror alla tycker att det är en bra metod, används i liten skala. Behöver få struktur och praktiskt stöd för att inte bli punktinsats. 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadskontoret Ett uppdrag som ursprungligen låg på SBK. Skall fördelas till Samhällsplanering på STK. Sida 18

113 58. Bistå Region Skåne i arbetet med informationsspridning för ökat deltagande i screeningprogram Stadskontoret samt i presidieöverläggning ar Region Skåne och Malmö stad En kontaktperson finns på Region Skåne, samarbete ska etableras sannolikt genom områdesutveckling på SO. 59. Lyft förslag om analys Presidieöverläggning av öppenvården i Malmö till ar Region Skåne och Region Skåne Malmö stad En kontaktperson finns på Region Skåne. Det finns statistik, men beställning måste göras och resurser för bearbetning och analys saknas idag. Eventuellt hänga samman med uppdraget om epidemiologisk bevakning. 60. Undersök möjligheten för förebyggande hembesök som tillägg till erbjudandet om hälsokontroll för alla som fyllt 80 år Stadskontoret samt i presidieöverläggning ar Region Skåne och Malmö stad Sida 19

114 61. Se över erfarenheterna från forskningsprojektet Migrationens utmaningar Stadskontoret samt i presidieöverläggning ar Region Skåne och Malmö stad Ett ärende om kompetenscentrum för mångkulturella frågor är under handläggning i Regionen. 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Presidieöverläggning ar Region Skåne och Malmö stad Region Skåne har nyligen gjort en utvärdering. Frågan om familjecentraler utreds av förskoleförvaltningen. Regionen är odelat positiv. Sida 20

115 Pågåenden arbeten - Stadsbyggnadskontoret Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 52. Förstärk arbetet med att Stadsbyggnadsnämn Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. utveckla demokratiska verktyg i stads-planeringen den i samverkan med stadens nämnder och bolag 54. Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö Stadsbyggnadsnämn den, stadsområdesnämnd erna m fl Uppdraget är en del av bostadsförsörjningens löpande arbete. 56. Utveckla arbetet med att omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande områden Stadsbyggnadsnämn den i samverkan med berörda aktörer Uppdraget hanteras bland annat i projektet Levande Malmö Utvecklingsområden - Stadsbyggnadskontoret Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadsbyggnadsnämn den i dialog med bl a övriga nämnder och bolag, näringslivet och med civilsamhället Tillhör Stadskontoret, är bytt mot uppdrag 47. Sida 21

116 Pågående arbeten - Miljöförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar Trafikljus 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden Miljöförvaltningen Bygga och dialogen (projekt) Bygga om dialogen som projekt avslutades 2013 men processen har fortsatt och behöver fortsätta i andra former tex projektform. Ett av arbetspakten inom Innovationsplattformen Malmö sydost (projekt) handlar om innovativa finansieringsmodeller, tex jobbskapande. Tjänsteärendet till KS om att fortsätta utveckla bygga om dialogen som modell har ej lett till några beslut. Ärendet har varit på remiss och trots positiv respons från olika instanser har KS skjutit upp ärendet gång på gång. Malmö stad måste ha en långsiktig plan för miljonprogramsområden och ta ett helhetsgrepp (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) för utvecklingen. Sida 22

117 Bilaga 2. Pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för Sida 1

118 Socialt hållbart Malmö - Pågående arbeten och Utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för Fritidsförvaltningen Pågående arbete 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Fritidsförvaltningen arbetar långsiktigt med fritidsnämndens mål att vara "föredöme som arbetsgivare". Förvaltningen har ett antal indikatorer uppsatta för målet: 1. MMI - motiverad medarbetarindex (högre MMI än staden i snitt för 2014, handlingsplaner framtagna efter behov, fokus på kränkande särbehandling/mobbing under 2015). 2. Personalsammansättning kön och etnisk bakgrund beakatas i samtliga rekryteringar, fler kvinnor anställda som idrottsplatsvaktmästare på driftavdelningens anläggningar).3. Timavlönade timmar (har halverats under 2014). 4. Sjukfrånvaro (har sjunkit 2014, särskilt korttids frånvaro). 5. Tjänstgöringsgrad (samtliga har önskad). 6. Händelserapportering (samtliga incidenter ska anmälas och kommuniceras till chef och verksamhetsråd) I fokus 2015: kränkande särbehandling/mobbing, utbildning i arbetsmiljö för chefer, psykosocial kartläggning. Internkontroll 2014 en kontrollpunkt gjord avseende upphandlingsförfarande enligt Malmö stads riktlinjer. Rutiner för upphandlingar anses finnas, utbildning och information kring upphandling ska dock säkerställas. Trafikljus Pågående arbete 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Målet kring "mångfald av mötesplatser". Viss svårighet med definitionen "mötesplats". Fritidsförvaltningens anläggningar den främsta resursen. Flertal nya konstgräsplaner, nya utegym. Hylliebadet i fokus av 5 Folkets hus förstärktes med kronor per hus. Spontanaktiviteter: Spontan i stan, lovaktiviteter, bidraget för kl och utveckling av spontana mötesplatser. Har varit viss samverkan i områdesprogrammen; informerat om anläggningar, föreningsliv och samverkat i vissa konkreta aktiviteter (se Årsanalys 2014 och bakåt). Spelens Hus invigdes 2014 som ny form av mötesplats. En prioritet de senaste åren för förvaltningen har varit kommunikation - mot föreningslivet och malmöborna. Nya kanaler har utvecklats. Utvecklingsområde 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet finns representerat i styrdokument på olika nivåer. Fokus på barn och unga i föreningslivet 4-25 år, primär målgrupp. Jämställda och jämlika fritidsaktiviteter är ambitionen. Vi vill i hög grad basera våra beslut, budget och verksamhet på hur behoven ser ut i Malmö stad. Olika exempel på förbättrad kvalitet och bättre uppföljning/analys: Könsuppdelad statistik (100 % av individbaserad statistik) som stöd. Resursmätning (tidrapportering av driftavdelningen), analys av statistik i ApN - nytt digitalt bidragssystem som utvecklar vår analys, föreningsinventering, besöksstatistik på bad och rekreation, anläggningsnyttjande och resursfördelningsanalys utgör grunddatan i vår s.k. resursfördelningsanalys (det GBA:n syftade till). Använda detta i framtagandet av styrdokument och när vi förhåller oss till de nya målen från kommunfullmäktige inom ramen för ett socialt hållbart Malmö. Sida 2

119 Förskoleförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Samverkanssystemet utvecklas genom att samverkansgrupper införs på förskolechefsnivå, ca 120 st. Detta för att ytterligare stärka det arbetsplatsnära arbetsmiljöarbetet och samarbetet mellan chef och skyddsombud. Som ett stöd för detta införs gemensam planering och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplatsnivå genom Checklista för planering och uppföljning av SAM på arbetsplatsnivå. Förvaltningen kommer också att ha särskilt fokus på chefers arbetsmiljö och förutsättningar för sitt uppdrag. Andelen timavlönade barnskötare ska halveras under 2015 genom Handlingsplan timavlönade och projekt Kvalitativ bemanning. Andelen utbildade barnskötare och förskolelärare ska öka genom "Strategi för kompetensförsörjning förskola" och Handlingsplan för kompetensförsörjning förskola. Kort- och långtidssjukfrånvaron ska minska genom Insatser för att minska sjukfrånvaron inom Förskoleförvaltningen där de första insatserna är att kartlägga sjukfrånvaron samt utveckla samarbete med företagshälsovård och försäkringskassan. Att säkerställa arbetsmiljöperspektivet vid ny- och ombyggnationer ses som en naturlig del i lokalförsörjningsprocessen. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser De öppna förskolorna är generationsövergripande mötesplatser för föräldrar och barn som inte är inskrivna i förskolan samt en mötesplats för dagbarnvårdare. Vissa av de öppna förskolorna är placerade på familjecentraler, som även de utgör en mötesplats som präglas av samverkan mellan olika offentliga organisationer. Ytterligare en mötesplats är Kreativt lärcenter där förskolor och medarbetare möts för exempelvis kompetensutveckling. Varje förskola utgör även i sig en mötesplats för barn, föräldrar och medarbetare. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola upprättas och utvecklas fler kontaktytor gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter (se även uppdrag 16). Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö De pedagogiska utvecklingsteamen stöder utvecklingen av förskolornas pedagogiska miljö, med fokus på barnens inflytande och delaktighet. I detta har även pedagogistorna en viktig roll. Barnrättsperspektivet förstärks även bl.a. inom ramen för intern kontroll t.ex. genom inventering av den pedagogiska miljön. Samarbete mellan IoF, skolförvaltningar och stadsområdena pågår utifrån barnperspektivet. Stödmaterialet Trygg och säker förskola är ett stöd för att kvalitetssäkra det regelbundna arbetet genom uppföljning och revidering av förskolans planer och rutiner samt att genomföra barnskyddsrond. Sida 3

120 Gatukontoret Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar INTERN ARBETSMILJÖ: Vi har, utöver samverkansgrupperna, en arbetsmiljögrupp med representanter för arbetsgivaren och våra fackliga organisationer där vi, på uppdrag av förvaltningsrådet, utvärderat vår arbetsmiljö och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Vi har tagit fram ett årshjul för arbetsmiljöprocessen och har följt upp samverkansavtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet med våra fackliga representanter. Vi genomför skyddsronder. UPPHANDLING: Vi ställer krav på byggarbetsplatsens arbetsmiljö i samtliga entreprenadupphandlingar. BAS-P, Byggarbetsmiljösamordnare för Planering och Projektering, utformar arbetsmiljöplan och BAS-U, Byggarbetsmiljösamordnare för Utförandet, uppdaterar planen under utförandetiden. Sedan 1 dec 2014 ställs särskilda kontraktsvillkor med sociala villkor, där det ingår arbetsmiljökrav, i upphandlingar av entreprenader. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Gatukontoret bygger och utvecklar en mängd fysiska mötesplatser, för att nämna några exempel: Folkets park, nya Konsthallstorget, Rosens röda matta, temalekplatser, parker, utegym, området vid Malmö Live osv. Gatukontoret erbjuder också mötesplatser i form av arrangemang, merparten för och tillsammans med barn och unga eller i samarbete med föreningslivet och andra organisationer. Ett axplock är arrangemang i Folkets park, Sommar på Ribban, skateboardtävlingar i Oxie, Sibbarp och Västra hamnen, Malmö Sail Week, Skogens dagar, Malmöfestivalen, Barnens trädgård. Mycket vikt läggs vid att göra mötesplatserna lättillgängliga i alla bemärkelser: 1. det ska vara lätt att ta sig dit via gång, cykel eller kollektivtrafik; 2. stimulera till att röra sig över hela staden; 3. de ska vara gratis; 4. de ska vara säkra, trygga och attraktiva för många olika människor - kvinnor och män, flickor och pojkar, med olika intressen och förutsättningar. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Gatukontoret har stort fokus på att skapa en stad för barn och unga. Det gäller allt från att bygga cykelvägar vilket underlättar för unga att förflytta sig över staden och skapa säkra skolvägar, till möjligheter till en meningsfull fritid för unga genom goda mötesplatser i fysisk miljö och genom arrangemang (se exempel i kommentar till uppdrag 53). Dialogen och samarbetet med unga, direkt med de unga och genom föreningslivet, är en viktig del i arbetet. Detta fokus på unga och barnperspektivet i verksamheten bedöms ha status grönt trafikljus. Gatukontoret följer upp insatserna i verksamhetsplanen i delårsrapporter och årsanalys. Uppföljning i form av ungas synpunkter kan i viss mån mätas i de enkätundersökningar som görs för att utvärdera arrangemang, resvanor, byggnation av mötesplatser och mätningar av gatukontorets arbete som helhet, men de under 16 år är svåra att nå med den typen av mätningar. Det är också en svårighet att på ett objektivt sätt genom observation mäta hur många som besöker mötesplatserna och arrangemangen på offentlig plats, och inte minst fördelningen flickor/pojkar eller t.ex. var de bor. Det finns utvecklingsmöjligheter för bättre uppföljning, vilket gatukontoret ständigt försöker hitta bättre metoder för. Därför bedöms statusen för uppföljningsarbetet ha status gult trafikljus. Gul/ Grön Sida 4

121 Grundskoleförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Modell för arbete med SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) har införts. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Intention att skolans lokaler ska utnyttjas av andra. Riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas har tagits fram. Digitala mötesplatser är under införande och utveckling. Genom att följa skolans styrdokument och uppfylla skolförfattningarnas krav införlivas barnperspektivet i det dagliga arbetet. Under året erbjuds utbildningar kring skolförfattningarna. Sida 5

122 Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar I upphandlad vux och sfi ställs krav på att entreprenören ska följa arbetsmiljölagstiftningen. Lärare upplever mycket stress och en förvaltningsövergripande grupp ledd av HR-avdelningen söker möjliga sätt att avlasta lärare och samtidigt öka lärarnas tid med eleverna. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser En utredning pågår om möjligheten att applicera lärdomarna från Bunkefloprojektet i gymnasieskolan. Möjligen kommer det att innebära mötesplatser. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sida 6

123 Stadsområdesförvaltning Innerstaden Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Stadsområdet har under 2014 påbörjat utvecklingsarbetet med nya mötesplatser samt vidareutvecklat befintliga. De som har drivits genom externa medel ska under året hitta mer långsiktiga lösningar så att de kan fortsätta inom ordinarie verksamheter i Malmö stad. Under 2015 finns finansiering genom OMP medel samt Urbana stimulansbidrag men det är mer osäkert hur de ska kunna finansieras fr o m Barnperspektivet och barnets perspektiv har varit levande i flera av våra processeer under 2014 i syfte att minska den upplevda otryggheten (MOMS - Malmös områdesundersökning). Inom de olika verksamheterna som vänder sig till barn och unga pågår ett aktivt arbete med att få in dessa perspektiv i verksamhetsutveckling, verksamhetsplaner samt uppföljning. Sida 7

124 Kulturförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Förvaltningen arbetar aktivt med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med gällande HR-processer. I de fall arbetsmiljötillbud rapporterats är ofta förvaltningens publika mötesplatser involverade. För att förebygga incidenter utbildas personalen löpande, handlingsplaner samt policys finns och är kommunicerade och riskbedömningar sker. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Kulturförvaltningen verkar kontinuerligt för att etablera platser som bidrar till att skapa möten samt öka rörligheten i staden. Kulturinstitutionerna är etablerade sådana, där även Malmö stadsarkiv nu fått en framträdande roll med en mer publik framtoning samt bättre lokalisering. Inom samma lokaler ryms även Malmös nya biograf. Förutom institutionerna har kulturförvaltningen bland annat bidragit i tillskapandet av följande mötesplatser STPLN, Moriska paviljonen i Folkets park och Kultur- och naturrummet på Torup. Kulturförvaltningen har tillsatt en särskild barnkulturenhet med övergripande uppdrag att samordna verksamhet med inriktning mot barn samt utveckla uppföljningen av dessa verksamheter. Sedan enheten kom till har bland annat en samordningsgrupp för barnkultur skapats med representanter från alla kulturinstitutioner, ett verktyg för bokning och schemaläggning av barnkulturverksamhet är implementerat och användningen breddas i nuläget. Vidare har en stor satsning på uppföljning genomförts som möjliggör helt nya möjligheter att kartlägga vilka barn som tar del av kulturen och ännu viktigare, vilka som inte gör det. Sida 8

125 MKB Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar MKB tillämpar under 2015 sociala klausuler vid upphandling. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö MKB driver själv fritidsverksamhet i några av våra bostadsområden, vi arrangerar även event av lokalkaraktär men arbetar samtidigt med att öppna upp och koppla samman staden för att möjliggöra fler möten. Kaninhotell, konstnärskollektiv, sponsring av idrottssatsningar (FC Rosengård, fotbollskola) och kulturella arrangemant (Innocarnival, ARF, Art scape) är några exempel. Barnperspektivet finns med i flertalet av MKB:s satsningar av såväl fysisk som social miljö. Några exempel är satningen på Läxhjälp på Verner Rydén skolan, Säg Hej i skolan samt lokala mötesplatser i våra bostadsområden. Sida 9

126 Stadsområdesförvaltning Norr Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Stadsområdesförvaltning Norr har specifikt planerat att utveckla fritids och kulturhuset i Kirseberg. Ett arbete pågår dels tillsammans med stadsfastigheter kring en större ombyggnad av fastigheten så att den bättre ska tjäna sitt syfte. Dessutom har SoN anställt en evenemangssekreterare som tillsammans med verksamheterna och i samverkan med civilsamhället ska skapa ett innehåll i riktning mot en levande mötesplats. I förvaltningens verksamheter inom OU som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) finns ett ständigt pågående utvecklings arbete. Stadsområdet är ett utbyggnadsområde och förvaltningen bevakar behovet av ytterligare mötesplatser både för unga och medborgare i stort genom sitt deltagande i detaljplaneprocesser och medborgardialoger. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö I förvaltningens verksamheter inom OU som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) är arbetet med barnperspektiv levande och förankrat. Här skulle färgen bli grön. Inom avdelningen Områdesutveckling ingår även ett antal tvärprocesser (Barn Blir, Familjeklass, Områdesprogram) där barnperspektivet är en naturlig del. Även här skulle färgen bli grön. Inom andra verksamheter samt i vilken utsträckning barnperspektivet genomsyrar politiska beslut blir färgen gul. Sammantaget har vi därför valt att ange gult. Sida 10

127 Malmö Kommuns Parkering AB Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Här är det mest det systematiska arbetsmiljöarbetet som vi arbetar med. Vi ligger väl framme i denna delen. De övriga delarna har vi inte konkret haft tillfälle att arbeta med och det är därför jag satte gult istället för grönt. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Här finns ingen aktivitet. Vi har ej heller blivit tillfrågade om medverkan från något stadsdelsområde. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sida 11

128 Stadskontoret Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Stadskontoret leder och samordnar arbetet med utveckling och uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Mötesplatser finns. I budget 2015 finns ett uppdrag om organisationsöversyn avseende mötesplatser. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Ett utredningsuppdrag avseende barnrättsperspektivet pågår. Sida 12

129 Stadsteatern Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Malmö Stadsteater har ett väl utvecklat arbete med arbetsmiljöfrågor. Det innefattar ett systematiskt arbetsmiljöarbete med bl a skyddsronder, arbetsmiljösamverkan, handlingsplaner mm. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Unga Teatern med pedagogisk och föreställningsverksamhet. Malmö Stadsteater bedriver sedan många år tillbaka en verksamhet som riktas mot barn. Den har utvecklats från skapandet av familjeföreställningar i början av 2000-talet och andra barnföreställningar till bildandet av Unga Teatern förra året. Den innefattar numera en pedagogisk verksamhet med olika teaterkurser för barn. Sida 13

130 Stadsområdesförvaltning Söder Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Vid upphandling av tex företagshälsovård angavs att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i Arbetsmiljölagen. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Arbetet med områdesprogram Lindängen fortlöper och innefattar två mötesplatser; Framtidens Hus och Allaktivitetshus Lindängen. Ytterligare mötesplatser är: Allaktivitetshus Hermodsdal. Gnistan på Augustenborg. Biblioteket i Oxie, som kommer byggas om för att möta de boendes behov, genom att integrera medborgarservice med nyrenoverat biblioteket för att skapa en mötesplats i området. Avdelningen för individ- och familjeomsorg äger mycket få av de styrdokument som gäller för verksamheten. Arbetet med dessa dokument måste därför primärt bedrivas på kommungemensam nivå. Uppföljning av insatser för barn och unga hanteras idag i den uppföljning av IOF-planen som samtliga stadsområden deltar i varje år. Sida 14

131 Stadsområdesförvaltning Väster Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Det fortsatta arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställa krav på arbetsmiljön i upphandlingar är uppdelade i två delar: 1. Förvaltningen har 2014 lagt grunden för det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån Malmö Stads arbetsmiljöprocess. Förvaltningen arbetar ständigt med systematisk arbetsmiljö. 2. Det finns en central upphandling, som förvaltas centralt inom Malmö Stad (Upphandlingsenheten) och en direkt upphandling, som upphandlas direkt av förvaltningen. I den direkta upphandlingen beaktas arbetsmiljön i möjligaste mån. Förvaltningen följer även Malmö Stads upphandlingspolicy för bl.a. miljökrav och etiska krav. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Arbetet med att utveckla befintliga mötesplatser samt påbörja nya utvecklingsområden fortlöper med goda resultat. Fritidsverksamheten Basement som i dagsläget ligger i en källarlokal kommer 2016 att flyttas till Lookstallet och bli en fullvärdig mötesplats. Fritidsverksamheten på Aktivitetshuset kommer 2016 att flytta till punkthuset i Holma. I samband med detta kommer även Stadsområdets medborgarservice att flytta in till punkthuset. Förvaltningen vill med detta överbygga mellan olika grupper, oavsett ålder, kön och etnicitet. Områdesutvecklingen kommer att avsätta medel i budgeten till sporthallar som mötesplats. Fältgruppens lokal Lyktan, som i dagsläget riktar sig till barn, kommer att utökas till att bli en mötesplats för ungdomar mellan 16-20, i syfte att vägleda, coacha och utrusta ungdomar inför arbetsmarknaden. Sida 15

132 Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga, både i social och fysisk miljö, fortlöper men med vissa fördröjningar. Förvaltningen har tagit fram en plan för implementeringen av de styrdokument som berör barnperspektivet både i social och fysisk miljö. Vi ser vikten av att ta fram en handlingsplan för barn och ungas delaktighet och inflytande. Förvaltningen har ett samarbete med Malmö Högskola kring den fysiska miljön utifrån ett barnperspektiv. Dessutom har barn varit delaktiga i trygghetsvandringar i syfte att få ett barnperspektiv i trygghetsfrågor. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan Barnperspektiv och Barnrättsperspektiv; vi är duktiga på barnperspektiv, där vi ständigt har barn i fokus i utvecklingsmråden, men bör bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Som en del i detta arbete kommer artikel 12 i Barnkonventionen att genomsyra dialogen med barn och ungdomar i samband med utformningen av HolmaStan. Som en del i arbetet att stärka barnperspektivet kommer man från IoF att: dels utbildas i hur man som socialsekreterare arbetar med Barnkonventionen i utredningar och dels i grundutredning för ekonomiskt bistånd utreda även barnens situation. Vidare har arbetsmarknadsenheten inom ekonomiskt bistånd gjort en strukturell förändring där ett av syftena har varit att synligöra barnfamiljer som är en prioriterad grupp. Indelningen är gjord utifrån barnfamiljernas närhet till arbetsmarknaden. En grupp inom arbetsmarknadensenheten kommer att fokusera på barnfamiljer som står nära arbetsmarknaden. Den andra gruppen kommer att lägga fokus på barnfamiljer som står långt ifrån arbetsmarknden. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL om fritidspeng för barn. Sammantaget har 85 hushåll beviljats ekonomiskt bistånd till fritidspeng under perioden till Alla enheter ska informera sina klienter om möjligheten att söka fritidspeng för sina barn. Vid nödprövning ska dessutom fullt bistånd beviljas för barnfamiljer. Vuxenenheten har utökats med en tjänst för att följa upp de ärenden som har beviljats insatsen akutboende. Barnfamiljer är en prioriterad grupp och ska ej vara placerad i akutboende längre än tre månader. Slutligen ska boendestöd inom vuxenheten, vid besök, dokumentera om barnen var hemma eller ej och att fråga föräldrarna om barnen. Sida 16

133 Stadsområdesförvaltning Öster Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Vid upphandling av tex företagshälsovård angavs att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i Arbetsmiljölagen. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Tegelhuset håller på att i samarbetet med målgruppen och andra aktörer utvecklas till ett aktivitetscenter, en mötesplats med betydligt större utbud. I samarbete med bl.a. föreningar har vi kunnat öka erbjudandet av meningsfull fritid för ungdomar utifrån önskemål t.ex. Parkour, engelsk konversation, ridning & mattehjälp. Samarbetet med näringsliv har bl.a. lett till en ny invigning av Rosengårdsfonden som stödjer ungas idéer, ledarskapsutbildning unga tjejer mm. Samarbetet med AF hjälper ungdomar att komma till arbete, praktik och utbildning. Stadsområde Öster arbetar konsekvent med att belysa barnperspektivet i styrdokument och uppföljning, ett exempel på detta är avdelningen för områdesutvecklings matris för systematisk verksamhetsutveckling där barn och unga belyses inom alla verksamhetsområden. Avdelningen arbetar även med delaktighet och närdemokrati genom t.ex. ungdomsråd och att ungdomar aktivt är med och formar verksamheter som berör dem vilket är en naturlig del av styrsystemet för verksamheten. Detta leder till att avdelningen och barn kan vara med att bidra med sin kunskap om barnperspektivet och erfarenheter om närsamhället i flera olika satsningar som t.ex. stadsutveckling culture casbah, insatser för trygghet och säkerhet, yrkesträffar, inspirationsmässor, fritidsaktiviteter m.m. Sida 17

134 Stadsrevisionen Pågående arbeten Pågående arbeten Utvecklingsområden 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Kommentar God arbetsmiljö är ett ledord i revisionens arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortskrider enligt stadens policy med kartläggningar av risker, uppföljning och åtgärder. Medarbetarnas möjlighet att påverka både arbetstider och arbetsinsatser är mycket hög. Öppen dialog mellan medarbetare och medarbetare samt medarbetare och chef är en framgångsfaktor som har gett höga värden i den senaste medarbetarenkäten. APT varje vecka samt medarbetarsamtal så ofta som medarbetare önskar är också viktigt för en välmående och framgångsrik organisation. Trafikljus Sida 18

135 Serviceförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Servicenämnden har, den 27/1 2015, beslutat om en ny Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete Serviceförvaltningen följer Malmö stads arbetsmiljöprocess och det gjordes även vissa kompletteringar för att kunna följa upp systamatiskt arbetsmiljöarbete. I våra upphandlingar, tex inom stadsfastigheters byggprojekt ställs krav där Vita Jobb-modellen ingår. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Serviceförvaltningen deltar, tillsammans med andra förvaltningar, fastighetsägare och föreningar, i den satsning som sker genom områdesprogrammet på Seved. Kommunteknik har genom satsningen ökat städningen på Seveds gator. Som en del i detta har Kommunteknik tillsammans med Jobb Malmö erbjudit ungdomar en ettårig anställning i Jobb Malmö med placering på Kommuntekniks avdelning markskötsel. På Seved är fyra resurser placerade, varav två från Jobb Malmö. Numera finns servicen även på helgerna. I samband med bildandet av BID-Sofielund så har Kommunteknik deltagit i diskussioner tillsammans med Seveds områdeskoordinator och Gatukontoret, för att tillsammans med företagare och boende inom BID-Sofielundföreningens område skapa förutsättningar för ett tryggare område. Planeringen väntas fortsätta under våren Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det har planerats initiera ett samarbete mellan Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen, Förskoleförvaltningen och Lima angående framtida planeringen vid nybyggnation och ombygnation av Malmö stads förskolor. Syftet med samarbete är att belysa och beakta barnrättsperspektivet i förekommande ärenden/processen som berör barn och ungas sociala och fysiska miljöer. Sida 19

136 Minc Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Vi har en finfin arbetsmiljö på Minc. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö StartupLabs är tillgängligt för nya entreprenörer oberoende av ålder. Vi arbetar med entreprenörsledda startups. Vi kommer aldrig i kontakt med barn. Sida 20

137 Stadsbyggnadskontoret Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar God arbetsmiljö följs årligen upp på stadsbyggnadskontoret. Trafikljus Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. Barnperspektivet behandlas i de sociala konsekvensbedömningar som görs i planarbetet Sida 21

138 Sociala resursförvaltningen Kommentar Trafikljus Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Sociala resursförvaltningen arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och har en handlingsplan för utvecklingen av detta. Medarbetarenkät genomförs årligen och förvaltningsrådet följer upp bland annat sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud. Vid upphandlingar finns krav på entreprenörer att ha avtalsliknande villkor och god arbetsmiljö. Pågående arbeten Utvecklingsområden 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sociala resursförvaltningen samarbetar med ensamkommandes förbund och flera frivilligorganisationer kring Mötesplatsen Otto. Nämnden bidrar med organisationsbidrag till föreningar som riktar sig till barn och unga. Vidare finns specialtjänster inom daglig verksamhet som arbetar med fritid och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning genom Malmönyckeln. Sociala resursförvaltningen arbetar utifrån socialtjänstens intentioner och verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och att barnets bästa särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. Nämden har i de nämndsmål 2015 kopplade till kommunfullmäktiges mål gällande barn och unga stärkt barnperspektivet utifrån flickor och pojkars behov samt tidiga och förebyggande insatser. En arbetsgrupp har bildats för att förstärka barnperspektivet i boenden inom LSS och barn och familj, och genom detta även skapa erfarenhetsutbyte. Via genomförandeplaner säkerställs att brukaren får det stöd och hjälp som det finns behov av och under året kommer även integrationsplaner att tas fram inom verksamheten ensamkommande barn. Barnperspektivet och barnkonventionen har förstärkts genom utbildning och genom kommande informationsinsatser gällande policyn för ungas inflytande. Sida 22

139 Fastighetskontoret Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Bedömer att arbetet fortgår. Vid större upphandling har har FK hjälp av GK:s upphandlare Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser FK vill inte bedöma hur stadsområdena arbetar med frågorna. Det kan dock konstateras att frågorna är aktuella och att de arbetas med i stadsplaneringen. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö FK arbetar (tillsammans med andra förvaltningar) kontiuerligt med frågan, inte minst kopplat till skolor och förskolor. Sida 23

140 Förtroendenämnden Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Ej relevant i förhållande till uppdraget. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Ej relevant i förhållande till uppdraget. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Förtroendenämndan tar emot synpunkter på den vård och omsorg som Malmö Stad ansvarar för, både utifrån socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De flesta ärenden avser vuxna personer. Vi arbetar för att informera om vårt uppdrag och kommer att hantera ärenden som berör barn eller ungdom utifrån deras behov, i den mån ett sådant ärende kommer in. Sida 24

141 Miljöförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Kommentar Miljöförvaltningen arbetar aktivt utifrån Malmö stads systematiska arbetsmiljöprocess. Trafikljus Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Brukargruppen som finns på Rosengård är aktiva unga tjejer som håller mötesplatsen levande genom olika evenemang under året. Denna grupp behöver fortsatt stöd av bla GK, MF och stadsområde Öster för att kunna bedriva verksamheten och visa hög engagemang. MF vill tillsammans med andra aktörer utveckla denna typ av mötesplats även till andra delar av Malmö som har liknande behov av lättillgängliga mötesplatser. Denna satsning sker genom ett nytt projekt (Jämställda platser i Malmö). MF avvaktar i dagläget besked för projektansökan. En annan satsning som sker på Persborgs torg inom ramen för innovationsplattformen Malmö sydost (projekt) är att Connectors Malmö testar ett nytt innovativt koncept för kunskapsallianser med boenden på Persborg. Detta bygger på att boenden, Connectors (ideell förening) och MKB skapar ett öppet utrymme för idéer för lokalt engagemang som bidrar till områdeslyft. Sådana satningar i Malmö kräver långsiktiga planer och trygga finansieringsmöjligheter från kommunens sida. Det är svårt att bedriva levande mötesplatser inom ramen av tidsbegränsade projekt. Sida 25

142 Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Implementering av matpolicyn: I arbetet med implementering och uppföljning av Malmö stads policy för hållbar utveckling och mat är målet att alla barn i skola och förskola ska få bra mat som stärker förutsättningarna för lärande och kreativ lek. Barnen ska ha möjlighet till inflytande över maten genom matråd. För att målen matpolicyn ska bli verklighet krävs mer resurser. Idag består matteamet av två personer medan det tidigare bestod av fyra personer. Nya skolorganisationen och Malmös tillväxt kräver fortsatt matarbete. Budget - och hyresrådgivning: Barn som växer upp i familjer med överskuldsättning lever på samma standard som familjer som har försörjningsstöd. Detta kan pågå under många år och alla ekonomiska förbättringar som sker i familjen i form av lägre hyra eller högre inkomst är inget som förändrar deras situation. De förblir lika fattiga och utsatta som tidigare. Att leva i en familj med skulder är dessutom i vårt samhälle lika eller till och med mer stigmatiserande än att leva med försörjningsstöd. Budgetrådgivningen arbetar med att motverka och att minska malmöbors skuldsättning. Om det finns barn i de hushåll som budgetrådgivningen kommer i kontakt med innebär det en möjlighet för dessa barn att få en dräglig uppväxt, såväl ekonomiskt, socialt och psykiskt. Budgetrådgivningens arbete kan därför hjälpa barnen att få det bättre under sin uppväxt men även förbättra förutsättningarna för deras liv som vuxna. På samma sätt kan hyresrådgivningens verksamhet med rådgivning till familjer som riskerar att förlora sin bostad vara avgörande för att tillgodose att barn i Malmö inte blir hemlösa. Bostadstillsyn: Inom ramen för bostadstillsynen (det förebyggande arbetet) involveras hela familjen så även barnen för att få en ökade delaktighet. I samband med tillsynen av skolor så är fokus alltid barnensn vistelsemiljö. Det finns även andra område avseende lokaler för ensamkomna flyktingbarn etc som omfattas av barnens vistelsemiljö och som omfattas av Miljöförvaltnigens tillsyn. Hälsa och omgivning: Miljöförvaltningens samordning av kemikaliearbetet har fokus på barn och ungas så även de kemikalieprojekt (tillsyn) som Malmö bedriver tillsammans med STHLM, GBG och HBG. För ytterligare beskrivning av de pågående arbetena och utvecklingsområdena se hänvisad länk:http://malmo.se/download/18.51dc563b14b0bf2ae44586f/ /social_hallbarhet_webb_ pdf Sida 26

143 Bilaga 3. Utredningsuppdrag Sida 1

144 Utredningsuppdrag - Socialt hållbart Malmö Stadskontoret Nr Ansvarig Beskrivning Status 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar och med civilsamhället Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän och förutsättningarna i befintliga strukturer. I en sådan översyn bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i alla Malmö stads verksamheter. Utredningen bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla former för barnkonsekvensanalyser. I detta sammanhang vill stadskontoret även uppmärksamma möjligheten att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter genom de politiska mål som formuleras. Planeras april Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet Stadskontoret - i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället Region Skåne, näringslivet och lärosäten Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet. Ett tätare samarbete med civilsamhället kan ses som en del av kommissionens övergripande rekommendation att demokratisera styrningen. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det av stor vikt att det sker en transparent diskussion om hur samarbetet framöver kan se ut och hur det kan formaliseras utifrån de olika parternas roller och ansvar. För att civilsamhället ska bli en varaktig samarbetspartner förutsätts ibland finansiering av överbyggnader som komplement till det frivilligarbete som bedrivs. Det finns därför anledning för Malmö stad att se över möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det bör ses som ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett gemensamt arbete snarare än ett byråkratiskt hinder. I sammanhanget är det också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv. Under Hösten Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar. KS STK Sida 2

145 8. Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation Stadskontoret Ta fram en kostnadsberäkning och bedömning av möjligheten att ansluta sig till Mötesplats social innovation. KS; STK Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Gör en översyn av befintliga forsknings-och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. KS ; STK Ta fram en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens och personalförsörjning Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar och bolag Ta fram förslag till en kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som omfattar hela Malmö stad. Förslaget ska innehålla en modell för kontinuerlig kartläggning, analys av kompetensbehov och uppföljning. Planeras maj Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer och Kommunfullmäktige Utredningsuppdrag 1: Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. Utredningsuppdrag 2: Inför ett nytt kommunfullmäktigemål att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. Planeras maj 2015 Sida 3

146 33. Ta fram en skrivelse till regeringen och bjud in till diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet Stadskontoret i dialog Ta fram en skrivelse till regeringen med syfte att bjuda in till en diskussion om riksnormen för det nationella med bl a försörjningsstödet. stadsområdesförvaltningar na och lärosäten Planeras maj eller augusti Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden Stadskontoret i dialog med bl a grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, Region Skåne och civilsamhället Undersök möjligheterna till ökad rörlighet bland pojkar och flickor samt gör en hälsokonsekvensbeskrivning av olika handlingsalternativ. Beakta de eventuella målkonflikter som finns gällande ökat cyklande och kollektivtrafik. KS ; STK Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med berörda aktörer för att fler ska komma i arbete Stadskontoret i dialog med bl a aktörerna inom FINSAM och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, näringslivet och civilsamhället Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer Utredningsuppdrag 1: Gör en kartläggning av FINSAM:s utvecklingsmöjligheter, som kan lägga grunden för fortsatt utvecklingsarbete. Utredningsuppdrag 2: Utred hur formerna för överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället. Planeras maj Utarbeta en modell för Stadskontoret i dialog lokala forum med med bl a arbetsmarknadssamverkande aktörer för att, gymnasie- och fler ska komma i arbete vuxenutbildningsförvaltnin gen, statliga myndigheter, FINSAM, näringslivet och civilsamhället Utarbeta en modell för lokala forum. Avvaktar utredning gällande centraliserat kontaktcenter vars utfall kan få betydelse för det vidare arbetet kring lokala forum. Sida 4

147 43. Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet i Malmö och föreslå åtgärder Stadskontoret i dialog med bl a lärosäten och civilsamhället Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet med förslag på åtgärder. Beakta särskilt det intersektionella perspektivet samt påverkan på malmöbornas inkomstnivåer. Planeras september Utveckla kommunala anställningsformer för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden Stadskontoret i dialog med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, Arbetsförmedlingen och lärosäten Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden. Planeras maj Skapa forum för förstärkt, gemensamt arbete med näringslivet för social hållbarhet Stadskontoret i samarbete med berörda aktörer Med utgångspunkt i stadens näringslivspolitiska strategi och kommissionens slutrapport skapa ett forum där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. KS ; STK Integrera modeller för rekrytering av unga medarbetare i kommunens rekryteringsprocesser Stadskontoret i samarbete med berörda aktörer Integrera modeller för rekrytering av unga med syftet att i förlängningen integreras i kommunens rekryteringsprocesser. Ett sådant arbete kan med fördel integreras i den kommunövergripande kompetens- och personalförsörjningsstrategi som föreslås i separat utredningsdirektiv. Ett sådant arbete kan med fördel integreras i den kommunövergripande kompetens- och personalförsörjningsstrategi som föreslås i separat utredningsdirektiv (åtgärd 12). KS ; STK Sida 5

148 63. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog Utred förslaget för om att se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa, inklusive vilka system som kan med förskole-, grundskole- användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som måste göras. Utifrån och arbetsmarknads-, resultatet av en sådan utredning kan det gemensamma arbetet för barns hälsa stärkas. gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningar na, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Planeras april Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog Förslaget beaktas inom ramen för översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa i föregående åtgärd med förskole-, grundskole- (63). och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningar na, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Planeras april 2015 Sida 6

149 67. Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö Stadskontoret i dialog med bl a Region Skåne och lärosäten Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. KS ; STK Utred möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet Stadskontoret i dialog med bl a näringslivet och civilsamhället Ta fram ett förslag på lämplig genomförandeorganisation, programinriktning, samarbetspartners, ekonomi med mera för en återkommande och internationell konferens på temat social hållbarhet. Konferensen ska bygga på en fortsatt kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte rörande social hållbarhet, hälsa och välfärd. Konferensen ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på Malmökommissionens arbete, både i termer av kunskapsinnehåll och av bred involvering av andra aktörer. KS ; STK Folkhälsopolicy Stadskontoret Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. KS ; STK Rapport om diskrimineringens betydelse för hälsan Stadskontoret Ta fram en rapport som beskriver vad forskningen säger om diskrimineringens betydelse för hälsan samt ger förslag på hur Malmö kan utveckla arbetet mot diskriminering för att minska ojämlikhet i hälsa. KS ; STK Sida 7

150 Grundskolenämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 15. Utred hur erfarenheterna från Bunkeflomodellen kan integreras i Malmös grundskolor samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas för gymnasiet Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utredningsuppdrag1: Utred hur erfarenheterna från Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete Under våren 2015 för ökad måluppfyllelse, både inom ämnet Idrott och Hälsa med utgångspunkt ifrån att rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan ingå även inom ramen för övriga ämnen och i organiserade aktiviteter under och efter skoldagen. Utredningsuppdrag 2: Utred möjligheten att stärka samarbetet mellan gymnasieskolorna och lokala idrottsföreningar i syfte att erbjuda eleverna möjlighet till idrotts- och hälsoaktiviteter efter skoldagens slut. 22. Utred möjligheter till mindre barngrupper i fritidshemmen Grundskolenämnden i dialog med bl a stadskontoret Utred barngruppernas storlek på fritidshemmen utifrån rekommendationerna i kommissionens slutrapport och underlagsrapporter. Planeras mars Gör en uppföljning av alla nyanlända elever Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten Gör en uppföljning av alla nyanlända elever. Planeras mars Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser Grundskolenämnden i dialog med bl a skolnämndernas lokalförsörjningsgrupp Utred hur man kan bryta de negativa segregerande effekterna i skolan och ta fram konkreta förslag på hur vi får socioekonomiskt blandade klasser. Grundskolenämnden ; GRF Sida 8

151 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 26. Utred behov av utbyggnad och Arbetsmarknads-, gymnasie- och Det är otydligt vad en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning innebär. Utifrån det är en fördjupad utredning inom detta område nödvändig. En sådan Under våren 2015 personalförstärkning vid vuxenutbildningsnämnden utredning bör ge förslag på fortsatt arbete genom att tydliggöra vilka behov av den kommunala elevhälsan i dialog med bl a förstärkning som finns samt vilka insatser som utifrån det kan ha störst förväntad effekt. och ge förslag på insatser stadsområdesförvaltningar na, Region Skåne och civilsamhället Sida 9

152 Förskolenämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 62. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödra- och barnhälsovård Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Region Skåne Ta fram ett fortbildningspaket med inriktning på hälsans sociala bestämningsfaktorer för personal verksam inom mödra- och barnhälsovården samt inom den kommunala elevhälsan. Planeras mars Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Förskolenämnden i Utred möjligheterna för etablering av nya familjecentraler. samverkan med stadsområdesförvaltningar na och Region Skåne Planeras hösten 2015 Sida 10

153 Stadsbyggnadsnämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 48. Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl a kommunens organisation för bostadsförsörjning, MKB, miljöförvaltningen och näringslivet Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd att bo i och som uppfyller kvalitets- och miljömässiga krav. Åtgärden bör ske inom ramen för den befintliga handlingsplanen för bostadsförsörjning. Ett av målen där är att Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de sökande. Antidiskrimineringsperspektivet i det befintliga programmet bör förstärkas. SBN ; Uppdraget har avrapporterats i Lägesrapport för bostadsförsörjning. Arbetet med utredningen är igångsatt och kommer att färdigställas under Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bla Malmö stads övriga nämnder och bolag, näringslivet och med civilsamhället Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Förstärk och förtydliga samarbete mellan såväl kommunala nämnder, förvaltningar och bolag, som mellan kommunala aktörer och den privata byggbranschen för att gemensamt hitta innovativa lösningar för att i synnerhet komma till rätta med hemlösheten i Malmö, enligt åtgärd 47. Under våren 2015 Sida 11

154 51. Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar Stadsbyggnadsnämnden i dialog med berörda nämnder och näringslivet Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar. SBN ; SBN Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl a berörda förvaltningar och näringslivet Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden utöver ekonomiska och miljömässiga bedömningar. Tydliggör i denna vilken typ av arbetstillfällen som förväntas skapas och i vilken omfattning med beaktande av ett jämställdhetsperspektiv. Kommentar: Ombyggnad av Amiralsgatan har utretts och en social konsekvensbedömni ng kan bli aktuell i nästa etapp. Sida 12

155 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 10:00 Sluttid: 10:35 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sessionssalen, stadshuset Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Ordförande Andreas Schönström (S), Vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M), Andre vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Frida Trollmyr (S) Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), kommunalråd Hanna Thomé (V), kommunalråd Hanna Gedin (V), kommunalråd Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör Tomas Bärring, chefsjurist Pia Kanold, sekreterare Karin Ringman-Ingvarsson, kanslichef Jan Haak, planeringsdirektör Ulla-Karin Holmberg, administrativ chef Jan Åke Troedsson, ekonomidirektör Claes-Inge Wennström, stadsjurist Per-Erik Ebbeståhl, direktör Anders Mellberg, informationsdirektör Karin Lindroth, ledningsstrateg Mats Hansson, budgetchef Anna Gawrys, administrativ sekreterare Johan Hermansson, fritidsdirektör Torbjörn Tegnhammar (M) Justeringens plats och tid Stadskontoret, :00

156 Protokollet omfattar 145 2

157 3 145 Jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa STK Sammanfattning I november 2013 beslutade kommunstyrelsen att uppdra år stadskontoret att genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa för att främja bästa praktik och likabehandling. Studien genomfördes under våren 2014 och har resulterat i en rapport som beskriver arbetet ur socialarbetarnas perspektiv. Samtliga stadsområden beskriver insatser som de tycker fungerar bra. Det finns således goda förutsättningar att lära av varandra och därigenom höja kvaliteten på hemlöshetsarbetet i Malmö som helhet och samtidigt ökad likabehandling av malmöborna. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna, samt att anmoda stadsområdesnämnderna att beakta rapporten i det fortsatta arbetet med insatser för hemlösa och verka för ett större utbyte och samarbete mellan förvaltningarna. Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmnade av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 17. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse, VoO-ber 8/4 - Jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa FoU-dokument Omslag Bästa praktik rapport FoU-dokument Inlaga Bästa praktik rapport Beredningbrev VoO VoO beredning Särskilt yttrande, SD

158 Bilaga 17 4 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Ang: 18. Jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa Det är naturligtvis helt orimligt att vi har fem olika förvaltningar som arbetar med samma sak. En forskningsstudie om bästa praktik antyder också att det finns stora skillnader inom hur olika delar av staden arbetar med hemlösa, något som riskerar strida mot likställighetsprincipen. Vi har i flera sammanhang lyft upp behovet av att ersätta stadsområdesorganisationen med centrala facknämnder. Vi har även föreslagit ett hemlöshetsråd, för att samla alla som har möjlighet att förbättra situationen; om kommunala tjänstemän samarbetar med representanter från byggaktörer, myndigheter, civilsamhället och föreningslivet i stället för att vara splittrade på fem stadsområden ökar möjligheterna att hjälpa människor till en hållbar boendesituation avsevärt. Därtill har moderaterna i budgeten för 2015 föreslagit investeringar i 100 modulhus för att lösa situationen för de mest akut drabbade barnfamiljerna och komma ifrån dyra hotellplaceringar. Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP)

159 Rapporter Rapporter från FoU Malmö från FoU kan Malmö laddas kan ner laddas från malmo.se/fou ner från malmo.se/fou eller beställas eller beställas via e-post: via e-post: Iwona Johansson På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet En jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa Iwona Johansson STADSKONTORET STADSKONTORET FoU Malmö FoU Malmö Malmö Malmö Telefon Telefon FoU-dokument 2014:2 ISBN Stadskontoret

160 Tidigare publikationer i serien FoU-dokument: På vägen mot självförsörjning. Socialsekreterare och brukare om arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad Regnéll, M. (2014:1) Trygghetshotellet i Malmö. Utvärdering Ekvall, G. (2013:2) Förstärkt hemtjänst en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal. Condelius, A. & Ekblad, J. (2013:1) Hjälper hjälpmedel? Om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedel för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Koch, I-L. (2012:5) Brukarundersökning inom missbruks- och beroendevården Noble, P. & Wesser, E. (2012:4) Skolverksamhet för ensamkommande barn i Malmö stad - en intervjustudie. Eliasson, J. (2012:3) Utmanande beteenden. Utmanade verksamheter. Björne, P., Andersson, I., Björne, M., Olsson, M. & Pagmert, S. (2012:2) Hur följer socialsekreterare i Malmö upp familjehemsplacerade barns hälsa? En kvalitativ studie. Narfeldt, P. (2012:1) Trygghetshotellet i Malmö-utvärdering. Ekvall, G. (2011:3) Socialsekreterare om missbruksvården i Malmö. En rapport om arbetsvillkor, metoder, bedömningar och likabehandling. Runersten, K. (2011:2) Att införliva barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Förslag till arbetsverktyg och implementering. Sementsova, O. (2011:1) Den existentiella sidan av åldrandet inifrån. Rosenberg, C. (2010:6) Tid för en guldstund. En beskrivning och utvärdering av projektet Guldstunder i de äldres vardag. Lindblad, J & Gunnefur, L. (2010:5) Kartläggning av kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister med relevans för kommunal rehabilitering. Rogowski, P. (2010:4) Att utnyttja drivkrafter - barnperspektiv i socialtjänstens arbete med föräldrar med missbruksproblem. Hult, B. (2010:3) Barnperspektiv i ekonomiskt bistånd - att se med barnets ögon. Stridh, J. (2010:2) Öppenvårdsbehandling för ungdomar i Malmö stad - interna och externa insatser. Gleisner, P. (2010:1) FoU Malmö 10 år. Forskning och utveckling inom välfärdsområdet. Jubileumsskrift. Malmsten, J & Pfannenstill, A. Red. (2010) Trygghetshotellet i Malmö uppföljning. Ekvall, G. (2010) Teckenspråkig hemtjänst - en intervjustudie med personal och vårdtagare om upplevelser, kommunikation och samarbete. Gunnefur, L. (2009) Det uppsökande arbetet vad är det, hur gör vi? Malmsten, J. (2009) Vem beviljas korttidsplats på Kommunens Rehabiliterings Avdelning (KRA)? Gulenius, M. (2009) Pilotprojektet Näktergalen senior. Mötet mellan senior och student. Ekblad, J. (2008) 1

161 På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet En jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa Iwona Johansson FoU-dokument 2014:2 ISBN Stadskontoret

162

163 Förord Att vara FoU-resurs vid välfärdsavdelningen på stadskontoret betyder att man som yrkesverksam inom individ- och familjeomsorgen (IoF) i Malmö stad ges möjlighet att bedriva fördjupade heltidsstudier kring någon aktuell verksamhetsrelaterad fråga. Konceptet har sedan 2009 resulterat i ett antal initierade och nyttiga genomlysningar av kärnområdena inom IoF. Under våren 2014 har två högaktuella områden blivit belysta av FoUresurser: stadsområdesförvaltningarnas arbete med ekonomiskt bistånd respektive med hemlöshet. Föreliggande FoU-dokument tar sikte på det senare, och det är Iwona Johansson från stadsområdesförvaltning Öster som studerat hemlöshetsarbetet i samtliga stadsområden. Bakgrunden till Iwonas studie är ett uppdrag från kommunstyrelsen att jämföra stadsområdenas insatser på hemlöshetsområdet med syfte att främja det som brukar kallas bästa praktik. Att syssla med begrepp som bästa praktik, goda exempel och benchmarking kan vara vanskligt av två anledningar. För det första leder de gärna till en fragmentiserad bild av kunskap; vi kan lockas att se komplexa verksamheter som endast en samling av enskilda insatser helt fristående från ett större sammanhang, där vi kan gå ut och plocka goda exempel från ett ställe och bekymmersfritt inlämna dem någon annanstans. Iwona har på ett föredömligt sätt undgått den fällan, och rakt igenom arbetet framgår en medvetenhet om såväl hemlöshetens som hemlöshetsarbetets sammansatta karaktär. Den andra risken med att nyttja begrepp som bästa praktik är att de definitionsmässigt lägger fokus enbart på det vi uppfattar som bra och fungerande lösningar, och att vi därför glömmer bort de utmaningar som vi ännu inte hittat former för att hantera, och som kanske är mer essentiella att fokusera än enskilda lyckade insatser eller arbetssätt. Även här ger Iwona en mer nyanserad bild, i det att hon inom ramen för uppdraget sätter ljuset även på angelägna övergripande frågor kring socialtjänstens verksamhet exempelvis kring barnperspektivet och brukarnas delaktighet. Ett stort tack riktas till Iwona som med stor kompetens genomfört studien, samt till avdelningschef Birgitta Vilén Johansson som möjliggjorde det hela. Malmö i juni 2014 Erik Wesser, FoU-koordinator vid välfärdsavdelningen, Stadskontoret, Malmö stad 1

164

165 Författarens tack Denna studie är ett resultat av fyra månaders arbete, ibland mödosamt men också spännande och utvecklande. Jag vill tacka alla som har varit del av processen kring textbearbetningen, inkommit med synpunkter och förslag samt lagt sin tid på korrekturläsning. Utvecklingssekreterare Karin Andersson och FoU-koordinator Erik Wesser, båda på välfärdsavdelningen vid stadskontoret i Malmö stad, var handledare under projektens gång. Särskilt tack till Karin som förutom att bidra med sina ovärderliga kunskaper gällande hemlöshetsfrågor många gånger ingett hopp om att det kommer att gå bra när förtvivlan slog till. Tack med stort T till Erik som hjälpte till att få ordning på den stundom kaotiska texten och berikade materialet med nya infallsvinklar. Jag vill också tacka alla socialarbetare som trots den pågående omorganisationen och arbetsbelastningen, i vissa fall med kort varsel, valde att ställa upp för en intervju. Utan er skulle denna studie inte vara möjligt att genomföra. Slutligen vill jag framföra min tack till alla medarbetare på enheten FoU och socialt hållbar utveckling för stöd och uppmuntran under resans gång. 3

166

167 Innehåll Förord... 1 Författarens tack... 3 Kapitel 1. Inledning... 7 Uppdraget... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Kapitel 2. Metod... 9 Utgångspunkter och metodval... 9 Genomförande Etiska överväganden Kapitel 3. Begrepp och sammanhang Centrala begrepp Organisationen av arbetet med hem- och bostadslöshet i Malmö Disposition Kapitel 4. Socialt arbete i praxis Vräkningsförebyggande arbete Det är underbart att arbeta förebyggande Bästa praktik är ju att vi samarbetar Man hinner inte med allt man ser behövs göras - behovet är större Vi skulle kunna vara kunskapsbank Handlingskraft kan man bara visa om man är kompetent Sammanfattande diskussion Att söka bostad Bästa praktik är att vara lyhörd för behoven Det räcker inte att ge en lista på hyresvärdar Bostadssökande i fokus Hjälp till självhjälp Bosökarverksamheten har försvunnit - men inte behovet Det gäller att hjälpa folk att hitta egna strategier Vi har börjat arbeta lite annorlunda med just de som är strukturellt hemlösa Sammanfattande diskussion Kommunens andrahandslägenheter Framgångssagan Matchning Att prioritera vid ärendegenomgången Det är viktigt med matchningar överhuvudtaget - för det kan ju bli så fel! Tillsammans uppnår man ett bättre resultat Det kan inte vara för mycket samarbete och delaktighet Genomgångs- och övergångslägenheter Sammanfattande diskussion Tillsyn Så att det hela tiden blir en rullande process Märkligt att ingen någonsin har reagerat på det! Mål att ta över kontrakt Sammanfattande diskussion Kapitel 5. Barnperspektiv, brukarinflytande och lärande Reflektioner kring barnperspektivet Vi slår i princip knut på oss Det borde kunna gå att göra mer med det Minimum insatser och jättestor glädje för barnen Sammanfattande diskussion Reflektioner kring brukarinflytande... 84

168 De kan inte påverka så mycket - det kan inte vi heller Låta dem berätta sin historia Sammanfattande diskussion Att lära, och att lära av varandra Oavsett vilket så behöver man input om att det finns andra sätt Det är viktigt att man tar på allvar det som händer och vad vi gör Sammanfattande diskussion Kapitel 6. Summerande slutsatser Att arbeta strategiskt Delaktighet Att arbeta mot målet Lyhördhet för behov, och möjlighet att erbjuda individ- och behovsanpassat stöd Samarbete Empowermentstänkande Bred kompetens och kunskapsuppdatering Avslutande reflektioner Referenser Bilaga 1. Intervjuguide till socialarbetarna

169 Kapitel 1. Inledning Elevernas huskonst ska hjälpa hemlösa. I tidningen läser vi om årskurs 4-6 på Lorensborgsskolan som har en heldag på temat hemlöshet. Eleverna är medvetna och solidariska, har många tankar om hemlöshet och vill hjälpa till. Materialet om hemlöshet ska så småningom ställas ut på Malmö stadsbiblioteket, trähus i miniformat som målas av eleverna ska säljas och pengarna ska gå till Malmös hemlösa. Detta är en av många tidningsartiklar som på olika sätt tar upp frågor kring hemlöshet i Malmö, och som slår fast att hemlöshet är en ytterst aktuell fråga då allt fler människor i Malmö lever utan bostad (Vårt Malmö 2014). Hemlöshet beskrivs ofta som ett storstadsproblem och Malmö är en av Europas snabbast växande städer. Staden har haft en kraftig befolkningstillväxt de senaste 20 åren, vilket är en effekt av olika faktorer såsom tillkomsten av Öresundsbron, etableringen av Malmö högskola och inflyttning från utlandet (Malmö stad 2013a). Enligt Malmö stads senaste hemlöshetsräkning var 973 vuxna och 329 barn hemlösa i oktober 2013 (Malmö stad 2014a). I samma kartläggning bedömdes att sex av tio hemlösa (58 procent) som har kontakt med socialtjänsten inte har någon social problematik. Hemlöshetsproblematiken tar sig olika uttryck i olika delar av Malmö; flest hemlösa har stadsområde Öster, och de flesta där behöver bara en bostad och inte några andra insatser från socialtjänsten. I stadsområde Innerstaden är de socialt och strukturellt hemlösa ungefär lika många (ibid). Gemensamt för alla stadsområden är dock att bostadsbristen får ett allt större genomslag i hemlöshetsproblematiken, och att ansvaret för att handskas med bostadsbristens konsekvenser hamnar hos socialtjänsten. Hemlöshet är en komplex fråga och det kan finnas olika orsaker till att en person saknar ett hem. Därmed fordras det en rad olika insatser för att hemlöshet ska kunna motverkas. Uppdraget I stadskontorets rapport Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten (Malmö stad 2013b) konstateras att det bedrivs bra och professionellt hemlöshetsarbete i Malmö, men att goda exempel inte har lyfts fram i sådan utsträckning att det varit möjligt för stadsområdena att lära av varandra. Stadskontoret föreslog i samma rapport att det skulle vara av intresse att göra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa. Erfarenheterna av de insatser som är bra och som bara finns inom något eller några stadsområden borde spridas inom staden. I vissa fall skulle verksamheterna kanske kunna drivas mer effektivt om de var kommungemensamma, vilket också skulle främja likabehandling av kommunens invånare (ibid). 7

170 I samband med att ärendet kring hur kostnaderna för hemlösheten ska minska behandlades, fattade Malmö stads kommunstyrelse i november 2013 beslut om flera uppdrag som på olika sätt berör området hemlöshet. Ett av kommunstyrelsens beslut var att ge uppdrag till stadskontoret att genomföra en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa i syfte att främja bästa praktik och likabehandling i kommunen. Studien ingår i den översyn inom hemlöshetsområdet som fortsätter under Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa stadsområdenas arbete med hemlösheten och i detta identifiera möjliga framgångsfaktorer. Detta syfte kan brytas ned i en mer specifik frågeställning med tre olika element, alla med utgångspunkt i de erfarenheter som verksamheternas företrädare själva lyfter fram. Vilka insatser, arbetssätt och förhållningssätt för hemlösa i Malmö Stad kan tjäna som goda exempel, och i så fall på vilket sätt? Studien bygger på socialarbetarnas erfarenheter av arbete med vissa insatser som finns i stadsområdena. Den gör inte anspråk på att vara någon systematisk kartläggning, ej heller någon utvärdering av de befintliga insatser som finns i de fem stadsområdena i Malmö stad. Studien genomfördes under fyra månader mellan mars och juni 2014, och med tanke på den begränsade tiden fick vissa avgränsningar göras. Det kan därför finnas insatser i Malmö stads hemlöshetsarbete som absolut kan tjäna som goda exempel, men som inte kommer till uttryck i den här rapporten. 8

171 Kapitel 2. Metod Utgångspunkter och metodval När syftet med en undersökning är att studera erfarenheter, upplevelser, åsikter, behov eller önskemål kan kvalitativa intervjuer vara en lämplig metod. En kvalitativ intervju ger tillfälle till att förstå ämnen utifrån de intervjuades eget perspektiv. Den genomförs med hjälp av en intervjuguide som koncentreras till vissa teman och kan omfatta förslag till relevanta frågor. Den typen av intervju erbjuder möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form och ordningsföljd (Kvale 1997). Huvudsakligen samlades data in genom semistrukturerade intervjuer vilket innebär att informanterna ges en stor frihet inom ramen för en på förhand given övergripande struktur. Semistrukturerade intervjuer tillåter den intervjuade att utveckla sina idéer och tala mer utförligt kring de teman som intervjuaren tar upp. Intervjuguiden bifogas i sin helhet i bilaga 1. Jag valde att använda mig av kvalitativ metod eftersom avsikten var att få en förståelse för medarbetarnas erfarenheter av deras arbete med insatser inom området hemlöshet. För att kunna uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna som belyser arbetet med olika insatser utifrån socialarbetarnas perspektiv genomfördes intervjuer med socialarbetare som arbetar inom hemlöshetsområdet. Intervjuerna genomfördes såväl i par som i mindre grupper eller individuellt. De intervjuer som genomfördes i par eller mindre grupp gav informanterna tillfälle att komplettera varandras berättelser, vilket ger intervjun mer karaktären av en diskussion. Fördelen med den typen av intervju kan vara att den genererar en större informationsmängd och bättre förståelse av ämnet. Nackdelen kan vara att någon informant, av olika skäl, kan komma i underläge. Det kan finnas en risk för att vissa synpunkter tonas ner eller inte kommer till uttryck ifall de strider mot vad som uppfattas som acceptabelt inom gruppen (Kvale 1997). Studien, och det underliggande uppdrag som kommunstyrelsen gett i frågan, fick genomgående positiv respons bland de intervjuade. Uppdraget uppfattades som viktigt och relevant i förhållande till deras dagliga arbetsuppgifter. Det uttrycktes också en förhoppning om att resultatet av studien kan bidra till förbättringar för medborgare i Malmö stad men även till erfarenhetsutbyte och lärande på medarbetar och organisationsnivå. En av informanterna uttryckte behovet av erfarenhetsutbyte mellan stadsområdena på följande sätt. Var och en sitter i sin sandlåda, vart och ett stadsområde sitter och försöker hitta en lösning. Jag är trött på experiment - gå och se vad som finns, vad som funkar och inte funkar och lär av det! I samtal med informanterna framgick, att intervjuerna gav tillfälle till reflektioner över vad man gör och på vilket sätt, samt över vad som kan 9

172 förbättras. Att reflektera kring frågor som rör arbetsrelaterad kunskap och erfarenhet i en intervjusituation behöver inte nödvändigtvis vara enkelt, och det är inte ovanligt att frågorna uppfattas som diffusa (jfr Holme och Solvang 1997). För att underlätta för informanterna att förmedla det som ofta kallas för tyst kunskap försökte jag i största möjliga utsträckning låta dem föra sitt resonemang utifrån konkreta situationer i sitt arbete. Sandberg och Targama (1998) poängterar reflektionens betydelse för lärandet och vikten att nå förståelse för sitt arbete. Självreflektion och dialog kan underlätta för individen att nå förståelse för sitt dagliga arbete. Det finns flertal sätt att skapa möjlighet till reflektion, bland annat självreflektion, där individen tar ett steg åt sidan från sin vardagliga arbetssituation och börjar reflektera över sitt arbete och sitt sätt att förstå detta. En annan form är dialog där kolleger emellan diskuterar och reflekterar tillsammans över sin förståelse av sina arbeten. Själva grunden för lärandet utgörs av individens förståelse för sitt arbete. Reflektion är därmed en viktig beståndsdel när det gäller att förändra sin yrkesrelaterade förståelse. Det sätt som vi förstår vårt arbete på kan endast uppnås om någon form av medvetenhet finns med. För att kunna utvecklas och förändras i sitt arbete ingår även att kunna förändra sitt lärande, och även här spelar förståelsen för sitt arbete en viktig roll; att planera in tid i arbetsschemat för att ge tillfälle till reflektion kan vara ett sätt att ge nödvändiga förutsättningar (Sandberg och Targama 1998). Genomförande De som intervjuades arbetar antingen som utredare eller med tillsyn i olika typer av boenden, eller i vissa fall med båda delar. Totalt genomfördes 17 intervjuer med sammanlagt 31 informanter, bara en lämnade svar på frågorna i skriftlig form. Informanterna är socionomer, socialpedagoger eller har en annan relevant utbildning inom området, och de arbetar som socialsekreterare, socialrådgivare, tillsynare eller boendevärdar. Gemensamt för dem är att de alla har praktisk erfarenhet av arbete inom hemlöshetsområdet; deras arbetslivserfarenhet inom området varierar mellan ett och 25 år. I rapporten kallas alla informanter för enkelhetens skull för socialarbetare. En anledning till att jag väljer att använda detta begrepp är att fokus i studien ligger på just det sociala arbete som sker i direkta möten med människor vars livssituation man avser att förbättra i det individ- och familjeinriktade arbetet. Inledningsvis planerades intervjuer med socialarbetare och med brukarrepresentanter. Insamling av data påbörjades med intervjuer med socialarbetare. Under arbetets gång gjorde jag bedömningen att intervjuer med brukarrepresentanter skulle bli alltför fragmentariska i jämförelse med det omfattande intervjumaterialet utifrån socialarbetarnas perspektiv. Brukarnas erfarenheter och deras eget perspektiv på socialtjänstens arbete utgör en viktig och unik kunskapskälla för vidare utveckling av socialt arbetet. Att belysa socialtjänstens arbete med insatser för hemlösa utifrån brukarperspektivet förtjänar därför en egen studie. 10

173 I intervjuerna är alla fem stadsområdesförvaltningar i Malmö representerade: Norr, Öster, Söder, Väster och Innerstaden. Undersökningen avgränsar sig till att enbart belysa just stadsområdenas insatser inom hemlöshetsområdet. Vid sidan av dessa finns även insatser bland annat inom ramen för sociala resursförvaltningens verksamhet. Sociala resursförvaltningen ansvarar för de kommungemensamma insatserna mot hemlöshet i Malmö. Vidare omfattar studien inte heller stadsområdenas insatser som riktas till våldsutsatta individer/familjer. Hot och våld i nära relationer, samt hedersrelaterat respektive gängrelaterat våld, kan vara utlösande faktorer för hemlöshet. Själva hemlöshetsproblematiken är i dessa fall dock av sekundär karaktär, och i prioriteringen av vilka verksamheter som studien bör omfatta har dessa insatser inte tagits med. Kommunen har ett stort antal lägenheter som hyrs ut i andra hand. Insatser i andrahandslägenheter, som följer av stadsområdesförvaltningarnas ansvar för tillsyn och boendestöd, omfattas därför av studien. Studien omfattar också förebyggande insatser som till exempel vräkningsförebyggande arbete, då detta ingår i det professionella arbetet inom området hemlöshet. Kontakten med respektive enheter inom de olika stadsområdena togs inledningsvis via mail med en kort presentation av syftet med studien. Tiden det tog att komma i kontakt och boka intervjuer med socialarbetarna varierade mellan stadsområdesförvaltningarna. I tre av de fem stadsområdena fick jag möjlighet att besöka boendeenheter och informera om studien på plats i samband med teamträffar eller andra typer av personalmöten. I andra fall tog socialarbetare som var intresserade av att delta i studien direkt kontakt med mig och bokade tid för intervju. I ytterligare andra fall tog jag kontakt med personer som arbetade med någon viss insats som väckt mitt intresse utifrån stadsområdenas årliga rapporter om de aktuella insatserna för hem- och bostadslösa 2013 (se referenslistan) - eller utifrån tips från andra medarbetare. I de stadsområden där intervjuer genomfördes i ett senare skede av studien upplevde informanterna att man kontaktats av mig med väldigt kort varsel, och det var i dessa fall svårt att hitta en passande tid för intervju. Därmed har urvalet av insatser och informanter - samt antalet intervjuer till vis del påverkats av informationen om stadsområdenas respektive insatser, och som framgår av deras rapporter. Vidare styrdes urvalet av den information om olika insatser som kom fram under intervjuerna, samt av medarbetarnas möjlighet att ställa upp för intervjuer inom en överskådlig tid. Sammanfattningsvis kan urvalet generellt sägas vara av strategisk karaktär, men med moment som i vissa sammanhang brukar kallas för snöbollsurval. Genom att fråga ett antal personer vilka som skulle kunna vara relevanta informanter ökar snöbollen i omfång då intervjuaren tar kontakt med nya informanter. Snöbollsurval kan utgöra ett användbart sätt att utöka antal informanter utifrån de frågor som är kopplade till undersökningen (Denscombe 2000). Samtliga intervjuer spelades in på diktafon. Intervjuerna skrevs sedan ut med syfte att göra materialet överskådligt och hanterligt, samt för att så långt möjligt återge informanternas egna ord i den skrivna texten. Till viss del har dock materialet undergått redaktionella justeringar. Informanernas utsagor har förkortats eller dragits samman, exempelvis vid återkommande upprepningar. 11

174 Detta har gjorts för att så långt som möjligt undvika osammanhängande och repetitiva intervjuutskrifter. De delar av intervjuerna som innehöll information av mindre värde för studiens syfte sammanfattades kort. Etiska överväganden Informerat samtycke Samtliga informanter fick information om studiens syfte och upplägg samt om att deras deltagande i intervjuer bygger på frivillighet. Principen om informerat samtycke är dock inte helt oproblematisk i praktiken, till exempel i frågan om vem som ska ge sitt samtycke (Kvale 1997). Stadsområdenas delaktighet i intervjuerna var en nödvändig förutsättning för genomförandet av studien. Arbetsledningens samtycke till organisationens deltagande i denna studie kan därmed ha medfört ett mer eller mindre subtilt tryck på deras medarbetare att delta. Konfidentialitet Konfidentialitet i forskning innebär bland annat att privata data som identifierar personer som deltar i intervjuer inte kommer att redovisas (Kvale 1997). I den här studien finns en risk att viss information som lämnats av informanterna kan kännas igen av andra. Detta gäller framför allt de informanter som är ensamma om att arbeta med någon specifik insats inom hemlöshetsområdet. Deras identitet kan vara svår eller i vissa fall omöjlig att dölja. Informanterna uppmärksammades därför på de eventuella riskerna som kan vara förenade med deltagandet i studien. Intervjuerna genomfördes enskilda, i par eller i mindre grupp. Intervjuer med flera personer är inte oproblematisk utifrån kravet på anonymitet och konfidentialitet. Informanterna har inte samma skyldighet som intervjuaren när det gäller tystnadsplikt. Min ambition har varit att värna konfidentialiteten för informanter, andra människor och händelser som nämns i det publicerade materialet. Förförståelse Begreppet förförståelse innebär att varje tolkning förutsätter en föregående föregripande förståelse. Tolkningen är aldrig i absolut mening förutsättningslös utan vägleds av en förväntan. Felaktiga förväntningar kan korrigeras i efterhand men någon sorts föregripande finns alltid i tolkningsprocessen. (Nationalencyklopedin 2014). Jag har arbetat i många år med hem- och bostadslösa, och dessutom har jag min ordinarie tjänst som socialsekreterare i stadsområdesförvaltning Öster. Detta stadsområde ingår i studien, och jag har intervjuat en del av mina medarbetare. Jag är medveten om att jag har en viss förförståelse gällande arbete med hem- och bostadslösa generellt men också kännedom om stadsområdesförvaltning Öster som kan ha påverkat min tolkning av det insamlade materialet. Jag har även läst rapporter om insatser för hem- och bostadslösa i 12

175 stadsområdena och detta har som tidigare nämnts också i viss mån påverkat bland annat mitt urval av informanter. Att finna distinktion mellan forskarrollen och yrkesrollen var inte alltid helt oproblematisk. Arbete inom hemlöshetsområdet är en del av mitt dagliga arbete som socialsekreterare, och det var en utmaning att kunna problematisera det som jag kände igen; inte minst det som man ut professionell synvinkel betraktar som självklarheter. Samtidigt har min yrkesbakgrund i andra hänseenden varit till fördel i intervjusituationerna. Min upplevelse är att jag möttes med informanternas öppenhet, nyfikenhet och intresse. Kännedom om arbetsfältet kan innebära att de frågor som ställs är av större relevans och vissa frågor skulle kanske inte ha ställts om personen som genomförde studien inte hade inblick i området. 13

176 Kapitel 3. Begrepp och sammanhang Centrala begrepp I detta avsnitt presenteras definitioner av några centrala begrepp som används i rapporten. Avhysning är den juridiska termen för det som i vardagligt tal kallas för vräkning. Det innebär att en person på grund av obetald hyra eller störning tvingas flytta från sin bostad, sitt kontor eller affärslokal (Kronofogdemyndigheten 2014). Hyreslagen (1970:994) är en lag som reglerar förhållandet mellan den som hyr ut och den hyrande, omnämnd i samband med bland annat lägenhetsuthyrning. Hyreslagen ingår i Jordabalken (JB, 12 kapitlet) (Wikipedia 2014) Med klient avses i rapporten en person som är aktuell hos socialtjänsten och i behov av någon typ av insats, exempelvis i form av boende. Begreppet används här endast i relation till socialtjänsten. De människor som kommer i kontakt med socialt arbete kan få olika benämningar exempelvis klient eller brukare. Enligt Salonen (1998) är klient en individ som i sin kontakt med socialtjänsten måste anpassa sig efter organisationens regler för att få tillgång till dess resurser. Klienter har liten möjlighet att välja vilken socialbyrå de ska vända sig eller vilken insats de kan få (ibid). Klient i denna bemärkelse befinner sig i beroendeställning i förhållande till socialtjänsten. Brukare kan definieras som en person, som till skillnad från benämningen klient, konsumerar välfärdstjänster och medverkar till att utforma och välja bland desamma. Brukarmedverkan innebär en delaktighet i en beslutsprocess medan brukarinflytande avser en faktisk påverkan av själva beslutet (Svensson, Johnsson & Laanemets 2008). Med sekundär bostadsmarknad avses boendelösningar med någon form av hyresavtal, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor och regler (Socialstyrelsen 2007). Med genomgångslägenhet avses i rapporten en lägenhet med andrahandskontrakt, utan besittningsrätt och som inte kan inte övergå i förstahandskontrakt. Med övergångslägenhet avses i rapporten en lägenhet med andrahandskontrakt som kan övergå till förstahandskontrakt efter en med hyresvärden avtalad tid. Med akut boende avses i rapporten kortsiktiga boendelösningar där bakgrunden till placering oftast är ett snabbt uppkommet behov av boendelösning i form av exempelvis hotellboende. 14

177 Begreppet hemlöshet är givetvis ett centralt begrepp i studien, och förtjänar en lite mer utförlig behandling. Sedan år 2005 används Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år 1999 vid de årliga kartläggningarna av antalet hemlösa i Malmö (Malmö stad 2014a). Enligt denna definition är en person hemlös om han/hon saknar stadigvarande boende i form av egen bostad eller har förhyrd bostad med en varaktighet understigande 3 månader samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det centrala är att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls (ibid). Med Malmö stads definition är en person inte hemlös om hon/han hyr i andrahand av kommunen i en övergångslägenhet som anses utgöra ett stadigvarande andrahandsboende. Definitionen särskiljer hemlösa personer från bostadslösa, som visserligen då saknar en permanent lösning på sin boendesituation i form av till exempel lägenhet med förstahandskontrakt, men som alltså har ett boende i mer varaktigt form. Sedan 2011 använder Socialstyrelsen en bredare definition av hemlöshet som omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i för en kortare eller längre tid. I denna definition ligger fokus på situationen istället för på personen. De olika hemlöshetssituationerna omfattar sålunda personers akuta brist på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som beträffande kontraktsform inte kan jämställas med eget boende. Enligt denna definition (situation 3) lever alltså även personer som bor i kommunens andrahandslägenheter i en hemlöshetssituation. En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenad med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. (Socialstyrelsen 2014) I denna studie talas om hemlöshet utifrån Socialstyrelsens definition från Organisationen av arbetet med hem- och bostadslöshet i Malmö I en rapport om Malmö stads insatser för hemlösa görs klart att hemlöshet först och främst är ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant (Malmö stad 2014b). Bristen på bostäder får allt större genomslag i hemlösheten i Malmö och hemlösheten är en för staden som helhet prioriterad fråga. Ett utarbetande av en handlingsplan för bostadsförsörjningsprogrammet sker i samverkan mellan stadsbyggnads-, fastighets- och stadskontoret i Malmö stad (ibid). Sex av tio hemlösa (58 procent eller 566 vuxna och 311 barn) har vad man kan kalla en strukturellt betingad hemlöshet vilket innebär att de skulle kunna lösa sitt bostadsproblem på egen hand på en fungerande bostadsmarknad. Övriga 42 procent av de hemlösa har en socialt betingat hemlöshet. Den senare gruppen minskar i antal, vilket också går i linje med kommunfullmäktiges mål 15

178 om att den socialt betingande hemlösheten ska minska (Malmö stad 2013c). Genom att kommunens yttersta ansvar för kommuninvånarna regleras av socialtjänstlagen hamnar ansvaret för att lösa följderna av bostadsbristen hos socialtjänsten - oavsett om personerna som vänder sig till socialtjänsten har social problematik eller inte. I samtliga stadsområdena bedriver individ- och familjeomsorgen ett omfattande arbete för att förebygga hemlöshet och att möta behoven hos hemlösa. Genom beslut i kommunfullmäktige i december 2004 fick fastighetskontoret ansvaret för anskaffning av lägenheter och andra objekt för målgrupper med speciella behov som inte kan få sitt boende tillgodosett på den ordinarie bostadsmarknaden (Malmö stad 2014b). Fastighetskontorets lägenhetsenhet fick ansvar för kontraktsskrivning och all hyresjuridik förknippad med bostäderna. De lägenheter som fastighetskontoret tecknar förstahandskontrakt på fördelas mellan stadsområdena enligt en särskild fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln grundas på relationen mellan antalet hemlösa och det antal lägenheter respektive stadsområde disponerar (ibid). Ansvar för bedömning och tilldelning av boenden, samt tillsyn och eventuellt stöd i boendet, ligger på stadsområdenas socialtjänst. Alla stadsområden har anställda som arbetar särskilt riktat mot hem- och bostadslöshetsfrågor. År 2013 var cirka 80 anställda involverade på olika sätt i stadsområdenas arbete med hemlösa (ibid). Alla stadsområden har lägenheter för andrahandsuthyrning. År 2005 disponerade Malmö stad drygt 600 lägenheter för andrahandsuthyrning. Trots en årlig övergång till förstahandskontrakt med cirka 80 till 100 lägenheter fördubblades antalet lägenheter fram till år Enligt uppgift från fastighetskontorets lägenhetsenhet var det totala antalet lägenheter 1128 den 1 januari En dryg tredjedel av lägenheterna (37 procent) fungerar som referens- eller genomgångsboenden och ska inte övergå till förstahandskontrakt. Till dem hör exempelvis lägenheterna för äldre personer med missbruksproblematik på Lönngården. Övriga två tredjedelar av lägenheterna är övergångslägenheter som ska gå över till förstahandskontrakt efter en med hyresvärden avtalad tid. Stadsområdena ska aktivt arbeta med kontraktsövertag, vilket vill säga att andrahandskontrakt ska övergå till förstahandskontrakt. För att en hyresgäst ska kunna ta över kontrakt krävs att hyrorna blir inbetalda i tid av hyresgästen eller god man/förvaltare. Det får inte heller förekomma några störningar eller annan misskötsel under boendetiden (ibid). En viktig del av hemlöshetsarbetet är det förebyggande arbetet för att förhindra vräkning av personer som har en egen bostad. I Malmö kontaktas alla som riskerar avhysning av stadsområdenas individ- och familjeomsorg. Hushåll med barn och äldre prioriters särskilt. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik till och med september 2013 var 12 barn i Malmö berörda av verkställda avhysningar (ibid). Bland många andra uppdrag ansvarar Sociala resursförvaltningen även för de kommungemensamma insatserna mot hemlöshet. Sedan 2012 finns exempelvis en permanent Bostad först-verksamhet i Malmö. Målet var att den skulle omfatta 20 lägenheter, men det var svårt att få hyresvärdar att lämna lägenheter till verksamheten. I oktober 2013 ingick 13 lägenheter i denna verksamhet. Det 16

179 har varit stort intresse för att delta i programmet men verksamheten satte under en period stopp för nya remisser i avvaktan på att få in fler lägenheter (ibid). Disposition I studiens första kapitel presenteras studiens syfte och frågeställningar. I det andra kapitlet beskrivs de metoder och tillvägagångsätt som har använts i insamlingen av det empiriska materialet. Några centrala begrepp som förekommer i studien introduceras och definieras i det tredje kapitlet. Kapitlet innefattar också en kort redogörelse för organisationen av arbetet med hemoch bostadslösheten i Malmö. I kapitel 4-5 redovisas det empiriska materialet. Kapitel 4 innefattar socialarbetarnas reflektioner kring sitt vräkningsförebyggande arbete, sitt arbete med bostadssökande, samt för det sociala arbete som bedrivs i kommunens andrahandslägenheter. Kapitel 5 handlar om olika förhållningssätt och innefattar socialarbetarnas reflektioner kring barnperspektivet, brukarinflytande samt lärande i organisationen. Det avslutande kapitel 6 består av summerande slutsatser av vad socialarbetarna anser vara ett gott socialt arbete inom deras respektive ansvarsområden. Slutligen presenteras några förslag på förbättringar inom olika områden, som kan bidra till fortsatt utveckling av socialt arbete inom hemlöshetsområdet. 17

180 Kapitel 4. Socialt arbete i praxis Detta kapitel bygger i huvudsak på de intervjuer som genomförts och beskriver informanternas reflektioner över sitt arbete inom hemlöshetsområdet. Av intervjumaterialet framgår att det inte är alltid är lätt att reflektera kring det som ter sig givet och självklart i ens dagliga arbete. En del av de intervjuade uttryckte att intervjutillfället även var ett utmärkt tillfälle att reflektera över bland annat vilka arbetsätt som ger goda resultat i deras arbete inom hemlöshetsområdet, vad skulle kunna göras annorlunda och vad skulle behövas för att kunna göra det. Vräkningsförebyggande arbete Vräkningar är inte den främsta orsaken till hemlösheten i Malmö, men det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Forskning inom hemlöshetsområde visar att personer som en gång blivit vräkta har svårt att åter komma in på den öppna bostadsmarknaden. Att förebygga vräkning är därför en viktig del i det samlade arbetet mot hemlösheten (Socialstyrelsen 2010a). Målgruppen är bred och omfattar människor som av olika orsaker riskerar att förlora sitt boende. Det kan handla om personer med missbruksproblematik, psykisk funktionsnedsättning, äldre personer som drabbas av åldersförändringar, och personer i olika åldrar som lever i ekonomisk fattigdom. Det vräkningsförebyggande arbetet är en del av socialtjänstens permanenta verksamhet i samtliga stadsområden i Malmö stad, och insatser för att rädda boendet kommer oftast igång i mycket tidigt skede och barnfamiljer är prioriterade i arbete. I detta avsnitt presenteras socialarbetarnas reflektioner kring deras arbete som vräkningsförebyggare. Det är underbart att arbeta förebyggande Hyresskulder är en vanlig orsak till att en värd säger upp en hyresgäst, men även annan problematik som störningar eller sanitär olägenhet kan leda till en avhysning. Att arbeta vräkningsförebyggande ger möjlighet att sätta in lämpliga insatser i ett tidigt skede. För att kunna hjälpa människor gäller det, om vi lyssnar på socialarbetarna i studien, att redan i så tidigt stadium som möjligt etablera kontakten med den enskilde och med andra aktörer. Det kan handla om kontakt med hyresvärden, enheten för ekonomiskt bistånd eller med vårdoch omsorgsverksamhet. Tittar man på genomförda vräkningar så är de huvudsakligen baserade på hyresskulder för det är det enklaste sättet för hyresvärden bli av med hyresgästen. Men många gånger så har vi en annan problematik som finns ute bland våra medborgare: äldre med åldersrelaterade sjukdomar, sanitär olägenhet och psykisk ohälsa. Det är rätt så många delområden, så när du jobbar förebyggande har du bättre möjlighet och komma in i tidigt stadium för att kunna hjälpa människor, och då gäller det att etablera kontakt med 18

181 hyresvärdar, etablera förtroende baserat på sekretess - självklart - men då har man möjlighet att komma i ett tidigt skede och hjälpa människor, det som är grundtanken med socialt arbete så som jag ser det. Det är underbart att jobba förebyggande, gå in i olika familjer, ensamstående, försöka knyta an, vara spindel i nätet. Här beskriver socialarbetaren sig själv som spindeln i nätet ; arbetsuppgiften kan variera från att hjälpa den enskilde att komma i kontakt med andra enheter eller myndigheter, till att vara ett stöd i kontakten med hyresvärden eller att skriva sociala utredningar gällande godmanskap eller förvaltarskap. I flera av intervjuerna ges uttryck för att det grundläggande är att lyckas skapa en fungerande relation med den enskilde byggd på professionalitet och respekt för den enskildes integritet och självbestämmande. En av socialarbetarna uppger att ett samarbete med den enskilde är det grundläggande för att kunna hitta en bestående lösning på dennes situation. Lyssna på människor. Bemöta människor med respekt. Det är inte bara ett ord som jag säger. När det kommer en person så försöker jag hitta det friska hos människor, deras styrkor - oavsett om du har psykisk sjukdom - och inte försöka lägga i det du själv tror och vill. Och aldrig peka på med fingrarna. Det kan fungera på vissa med inte på alla, du ska göra det här och det här, det är att ta ansvar ifrån dem när du gör så. Lite grann att man jobbar tillsammans med personen. Min erfarenhet säger att ibland fixar vi allting jättebra - så hann inte klienten med mig och då fallerar allting. Så om man inte når klienten - även om alla samarbetsparter går på allt - om man inte har klienten med sig så faller allting. Vräkningsförebyggande arbete som ger resultat gynnar både den enskilde och socialtjänsten. En av socialarbetarna beskriver sitt arbete som ett brett uppdrag med den huvudsakliga uppgiften att förebygga att människor blir beroende av socialtjänstens insatser. För min del handlar det om att förhindra, förebygga hemlöshet, och det handlar ju inte bara om att människor måste ha någonstans att bo, utan det handlar om en helhetssyn också kring dem som bor på stadsområdet. Det handlar inte om att spara pengar - det handlar om att förhindra kostnader både för individerna, hyresvärdarna men också för stadsområdet. Så det är ganska brett det uppdraget som jag har. Jag ska hindra människor att komma hit och bli klienter. En annan socialarbetare betonar vikten av bemötande och att arbeta uppsökande, men även ett fungerande samarbete både med kollegor men också andra aktörer, det kan vara hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, vård och omsorg, psykiatrin och inom samma förvaltning. Samma socialarbetare berättar om att det är viktigt att inte ge upp klienten. Ibland gäller det att bli kreativ för att nå personen, det kan handla om att exempelvis skriva ett brev för hand. 19

182 Jag försökte kontakta honom via brev och jag gick till honom. Han öppnade inte så jag lämnade handskrivet brev, för jag tycker att det är mycket mer personligt. Och jag märkte att människor reagerar på det, så jag skrev att jag vill ha kontakt med dig, jag vill hjälpa dig så du kan ringa mig. Jag märkte att det går mycket bättre när jag skriver för hand. Bästa praktik är ju att vi samarbetar Samarbete, och konsten att samarbeta, är ett återkommande tema i intervjuerna. En av socialarbetarna resonerar kring förutsättningar för ett gott samarbete och vikten av att hitta en gemensam nämnare samt ha förståelse för samarbetsparternas uppdrag. Jag märker att det som gör att jag utvecklar ett gott samarbete är att jag har förståelse för deras arbete. Man måste ha förståelse för det som människor står för, sedan kan man utveckla väldigt goda relationer med människor. När jag kommer till en hyresvärd så vet jag att de vill att den här personen ska betala sin hyra, eller inte störa. Det är deras jobb. Att man inte kräver mer egentligen än man ska kräva från den andra personen och samtidigt försöka hitta en gemensam nämnare och hjälpas åt i ett gemensamt arbete. Man får inte glömma vilken roll den andra personen har, det är jätteviktigt! Man kan inte komma in och kräva när man ska samarbeta, då blir det fel. Man kan inte kräva att den andra personen ska tänka som jag, man måste förstå att de har en roll och sina arbetsuppgifter som de måste göra. En annan socialarbetare delar med sig med sin erfarenhet av internt samarbete med en annan enhet inom samma organisation, och betonar vikten av att se varandra som en tillgång. Det finns gott om exempel på fungerande samarbete, men ett samarbete kan alltid förbättras. Alla socialarbetare som arbetar förebyggande betonar vikten av samarbete både internt och med andra externa aktörer. Den enskilde socialarbetaren kan inte lösa problemet på egen hand utan endast i samarbete med andra enheter inom individ- och familjeomsorgen och andra aktörer såsom vård och omsorg eller psykiatrin. För att kunna möta den enskilde individens behov krävs samverkan såväl på individnivå som mellan organisationerna. Bästa praktik är ju att vi samarbetar. Här har vi ju alltid varit angelägna om att vi ska samverka, för det är inte bara en del som hjälper till när det är hemlöshetsfrågor eller akut boende, utan vi är flera stycken som hjälps åt. Och det är egentligen inte bara IoF:en utan det är vård och omsorg, psykiatrin. Samverkan är den bästa praktiken för att man ska nå goda resultat och för att kommuninvånarna ska må bra. Det ligger inte ute på handläggande socialsekreterare. Och då har vi varit tidigt ute och sett det här att vi är beroende av varandra, och det är nog en av de större orsakerna till att vi har rätt så bra framgångar i hur vi arbetar. Samarbetet är viktigt också utifrån att socialtjänsten ibland saknar adekvata lösningar. Samarbete är då en viktig förutsättning för att kunna hjälpa individen utifrån individens behov. 20

183 En stor del av det vräkningsförebyggande arbetet handlar om att hjälpa klienten att komma i kontakt med de rätta instanserna för att få adekvata insatser. Mycket samarbete bygger på de personliga kontakterna som man har knutit och som fungerar som en ingång. En av socialarbetarna berättar att det är viktigt att man har en nyckelperson inom olika områden, annars kan man ringa väldig mycket och länge utan att komma någonvart, det kan ta otroligt lång tid att komma rätt. Det kan vara svårt att uppge vad som ger ett gott resultat i vräkningsförebyggande arbete. Ett gott samarbete med alla andra, att alla jobbar med samma målsättning att det ska lösa sig, menar en av socialarbetarna. Även om den egna praktiken är fungerande så kan den alltid förbättras i samarbete med andra för i slutändan är det medborgarnas bästa som gäller. En socialarbetare uttrycker det som att i samarbete med andra så kan vår praktik kanske förbättras, vi jobbar ju för medborgarna så att medborgarna blir nöjda. Socialarbetarna har många exempel på vad ett fruktbart samarbete kan vara. Ibland kan det behövas samordning av flera insatser samtidigt för att rädda personens boende, exempelvis i form av boendestöd genom LSS, hemtjänst, stödsamtal genom psykiatrin eller god man. En av de intervjuade menar att det handlar om att bygga upp arbetsallianser - med klienter, med fastighetsägare - med alla måste man ha allianser. Man hinner inte med allt man ser behövs göras - behovet är större I intervjuerna görs det tydligt att det tar tid att arbeta vräkningsförebyggande. Det kan ta lång tid för att lyckas komma i kontakt med den enskilde och bygga upp en relation baserad på tillit och förtroende. Detta är en nödvändig förutsättning för att kunna gå vidare och hjälpa den enskilde att komma rätt och få tillgång till de insatser som kan behövas för att kunna bo kvar. Flera socialarbetare uppmärksammar vikten att satsa på förebyggande arbete. Mer tid på tjänsten, behovet är större - man skulle behöva 1,5 tjänst. Vi sparar pengar till stadsdelen och vi sparar på människors lidande. Önskar att man skulle satsa på förebyggande, höja statusen för den delen av socialarbetet. Jag försöker vara effektiv men barnfamiljer prioriteras, och sedan i mån av tid. Det andra behövs också, till exempel hyresskulder, man vet aldrig vad som ligger bakom hos de ensamstående - det kan vara psykisk ohälsa, andra hinder. Det återkommande i socialarbetarnas berättelser är att det inte går att förutse vad som ligger bakom en inkommen underrättelse om hyresskulder och störningar. Allt det som kommer från hyresvärdar, och från bostadsrättsföreningar. Det händer ganska så ofta faktiskt, att de säljer lägenheten, tvångsförsäljning, och då vet man aldrig vad man hittar där, det kan bli äldre som insjuknar och börjar bli dementa, det kan handla om missbruk, det är samma om man inte betalar avgifter till föreningen eller om det förekommer störningar. 21

184 Flera socialarbetare uppger att barnfamiljer prioriteras i det vräkningsförebyggande arbetet, vilket ses som rätt och självklart men behovet är större och det finns en del ensamstående som av olika anledningar är i behov av insatser. Behovet är större - det är så svåra ärenden, man ser så mycket fattigdom som de flesta inte tror att den existerar. Det finns äldre som inte har någon fungerande spis, eller kylskåp. De bor i bostadsrätter som de har köpt för länge sedan men de har inte pengar. Fattigpensionärer som inte har pengar att köpa en ny spis - oftast kvinnor som inte har varit i arbetslivet så länge. Ibland kan de få hjälp från försörjningsstödet eller så hjälper jag dem att söka fonder, det beror på. Flera socialarbetare ser behovet av ett förbättrat arbete kring uppföljningar av ärenden som är aktuella utifrån vräkningsförebyggande insatser. En del uppföljningar görs redan idag men behovet är större och det handlar om att ständigt prioritera bland arbetsuppgifterna. En socialarbetare delger sina tankar kring uppföljningar. Bättre uppföljningar, vi skulle ha uppföljningar lite längre och se att allt fungerar som det ska. Man släpper dem ibland för tidigt, man skulle se att hyran funkar varje månad, en del behöver lite stöd. Man behöver ringa, påminna, kolla upp kvitton. Man skulle se först: är det ok nu, funkar det nu?. Vi gör en del uppföljningar men behovet är större, man får sortera. En annan socialarbetare uppmärksammar att risken med att ärendena avslutas för tidigt är att de återkommer. Vi är duktiga på uppföljningar men vi måste bli ännu bättre - och inte bara här utan i hela Malmö stad. Vi måste bli bättre att följa upp ärenden även när man har reglerat skulden, så att vi inte får tillbaka klienterna. Om man kommer igång och betalar sin hyra i 6 månader så har man en mycket bättre förutsättning att klara sig senare. Många har ju kvar sin handläggare, till exempel på försörjningsstöd, och där borde man kanske lägga lite mer krut på att följa upp att hyran blir inbetald, genom att se kvitto, eller besök. Lite strategier som vi faktiskt måste ha, det håller inte alltid att säga att det är den enskildes ansvar framför allt om det visar sig att den enskilde inte kan ta det ansvaret, framför allt om det finns barn. Vi skulle kunna vara kunskapsbank Samtliga intervjuade socialarbetare som arbetar vräkningsförebyggande har en lång erfarenhet av arbete inom hemlöshetsområdet, och vissa har också arbetat länge med just vräkningsförebyggande åtgärder. En av socialarbetarna berättar att vi var tidiga med förebyggande, så vi har haft möjlighet att bygga upp verksamheten, vi har lång erfarenhet och vi skulle kunna fungera som kunskapsbank. Socialarbetare som arbetar förebyggande i Malmö stad har ett eget nätverk och träffas regelbundet på Miljöförvaltningen. Socialarbetare som arbetar med 22

185 vräkningsförebyggande i Innerstaden och Söder har även kontakt med liknande verksamheter i andra kommuner i Skåne. På de gemensamma mötena finns det möjlighet till utbyte av information och erfarenheter med arbetskollegor i andra kommuner. Vi träffas två gånger per år. Vi ska försöka få ihop så många i Skåne som möjligt - innan har det inte varit så många kommuner: Höganäs, Kävlinge, Helsingsborg, Lund, Trelleborg. Och nu blir det flera kommuner. I vissa kommuner arbetar man med både vräkningsförebyggande och med hyresoch budgetrådgivning, det blir olika sorts diskussioner. Ibland har man ärenden med sig som man kan diskutera allmänt. Man går en runda lite och tittar på tendenser i kommunerna, hur man arbetar och hur man är organiserad. Möjligheten att träffas i ett professionellt nätverk innebär även att socialarbetarna har möjlighet till en gemensam kunskapsuppdatering. Detta efterfrågas mer, exempelvis genom en mer regelbunden uppdatering av de förändringar som sker inom olika verksamheter och som påverkar vräkningsförebyggarnas arbete. Att ha aktuell information är viktigt då den information som socialarbetaren själv besitter förmedlas vidare till klienterna. Vi som jobbar med vräkningsförebyggande, vi träffas redan. Vi har utbildningar tillsammans i hela Region Skåne och sådant också. Vi pratar, vi får information. Det som jag skulle vilja mer av, det är mer information om de aktuella förändringarna som sker i samhället och som påverkar vårt arbete. För det är den information som vi har som vi förmedlar till våra klienter och arbetar utifrån. Så att man kanske har nyckelpersoner inom olika verksamheter, till exempel inom psykiatrin, som kan berätta om de aktuella förändringar som sker hos dem. Kronofogdemyndigheten, vi har haft dem hos oss och vi vet att det hjälper väldigt mycket. Intrum Justitia, lite etik, en mer regelbunden uppdatering om deras verksamheter, vad kan man göra och inte göra. De regelbundna träffarna ger ett tillfälle till reflektioner kring hur man arbetar med vräkningsförebyggande inom olika stadsområden. En av socialarbetarna berättar att de resonerar kring idén om att arbeta lite mer likartat stadsområdena emellan, inte minst med tanke på medborgarnas rätt till likabehandling. Vi träffas och vi tittar på och resonerar kring att arbeta lite mer likartat. Jag tycker att det är bra, oavsett var man bor i Malmö nu så ska man ha likartade resurstillgångar, det tycker jag är viktigt, det ska inte skilja sig för medborgarna. Till exempel vill jag gärna att vi tittar på de breven som skickas ut till vår målgrupp, de som får breven från fastighetsägarna, att de ska se likartade ut, att breven skrivs inte i alltför mycket byråkratiskt språk. För personerna får redan ett brev från fastighetsägarna där de hänvisar till lagparagrafer, så det är kanske inte särskilt nödvändigt att vi skickar också, utan mer att de kan vända sig till oss om de behöver hjälp. Till barnfamiljer skickar vi alltid en tid, barnen kommer i första hand. 23

186 En annan socialarbetare pekar på det skulle gynna den enskilde och underlätta samarbete med hyresvärdarna om man arbetade mer lika än man gör i nuläget. Vi skulle också försöka att komma överens om att vi arbetar någorlunda lika, alla vräkningsförebyggarna. Hyresvärdarna skulle nog tycka att det skulle underlätta om vi arbetar ungefär lika i alla stadsområden - det tycker jag att det är ganska viktigt ur medborgarnas perspektiv, att det är lika. Det kan kanske inte bli hundra procent lika, men så lika som möjligt. Alltså lägsta nivå det ska vara lika, att ärenden kring till exempel hyresskulder hanteras olika. Sedan beroende på hur de övriga organisationerna ser ut och hur behoven ser ut, så jobbar man utifrån det. Handlingskraft kan man bara visa om man är kompetent Som en led i att förstärka det förebyggande arbetet med hyresskulder satsade stadsområde Söder på kompetenshöjning i form av utbildning i hyreslagstiftningen hos medarbetare inom individ- och familjeomsorgens olika enheter, framförallt inom enheten för ekonomiskt bistånd. Utbildningen genomfördes i grupper på 15 till 18 personer under fyra timmar, och kunde genomföras med hjälp av enkla medel. Den förväntas ge utdelning i form av mer självständigt arbete för handläggarna på enheten för ekonomiskt bistånd och bidra till att förebygga avhysningar på grund av hyresskulder. Socialarbetaren som arbetar vräkningsförebyggande berättar om sin erfarenhet av arbetet med denna satsning. Jag tillsammans med personal från hyresrådgivningen, vi har utbildat nästan alla ekonomisocialsekreterarna i hyreslagstiftning men tiden räcker bara inte riktigt till. Vi har några kvar. Kompetensutveckling det måste till, det kostar nästan ingenting. Det kostar i vår tid att göra pärmar, trycka ut exempel så här kan det stå i alla varningsbrev, störningsbrev. Det handlar om väldigt enkla saker, så att man själv kan hantera de vanliga traditionella påminnelserna som på någon månad kan bli avhysning och det har vi prioriterat, det sparar jobb i förlängningen för oss. Jag önskar att alla skulle kunna få den utbildningen. Hyreslagstiftning är väldigt specifik, stenhård, den är inte luddigt på något sätt. Utbildningen gav deltagarna möjlighet att lära sig hur ett varningsbrev är utformat, och man gavs utrymme att ställa frågor inom området. Samma socialsekreterare betonar vikten av att känna till lagstiftningen och ha kunskap om de varningsbrev som inkommer till förvaltningen. Att snabbt kunna se vilken information som är viktigt underlättar socialsekreterarnas arbete. Det som har gett mest - vad jag uppfattar i alla fall - det är den här utbildningen i hyreslagstiftning. En av framgångarna var att det fanns utrymme för alla att ställa frågor, att alla fick möjlighet att läsa genom de här varningsbreven. Det är fyra sidor men det är bara den raden som är viktig, de här små praktiska detaljerna som är viktiga att se och förstå, att man hade kunnat ge den här utbildningen till alla. Framför allt till de som arbetar med försörjningsstöd, för det är de som ska hantera det. Självkänslan har förstärks 24

187 hos alla socialsekreterare för efter att man fick den utbildningen då kom man inte lika ofta och frågade lika mycket, för mycket blev självklart och man förstår den röda tråden i hyreslagstiftningen. Enligt socialarbetaren skulle en gemensam kompetenshöjning inom organisationen gynna medborgarna. Det är därför av betydelse att ha en gemensam grund inom olika enheter som på olika sätt berörs av vräkningsförebyggande arbete. Jag tror att det är väldigt viktigt att alla får samma grund att stå på. Hyreslagstiftningen är väldigt svår och snårig även om den är fyrkantig. Det blir mer och mer viktigt att förstå reglerna, det ökar det här att kunna reglerna, bodelningar och skilsmässor. Där kan man med enkla medel bespara mycket sorger för framför allt en del kvinnor. Jag tror faktiskt att kompetenshöjning är grundläggande - att göra det lite viktigt. I linje med detta framkommer det också att bristande kunskap om hyreslagstiftningen kan medföra allvarliga konsekvenser för den enskilde. Man kan inte som handläggare skicka in en hyresskuld dag 22 när man ska betala inom 21 dagar, för då är hyresrätten förverkad, och då är det katastrof om någon hyresvärd har bestämt sig för att hyresgästen ska ut. I intervjuerna framgår att en bred kompetens är en förutsättning för att möta klienter och andra aktörer på ett professionellt sätt. Adekvat kunskap är ett viktigt verktyg i samarbetet med inte minst hyresvärdarna. Vi inser värdet av kompetenshöjning, vi inser hur viktigt det är att möta klienter, hyresgäster och hyresvärdar med kunskap och inte med att gissa, utan med kunskap. De får ett säkrare intryck av oss, om jag säger nu är det så här, det är det och det som gäller, om jag är säker på min sak, då säger jag det på ett särskilt sätt. Är jag osäker så märker man det. Om man kommer hit och är i underläge när man står och är avhyst, då behöver man inte någon som velar och inte vet utan då behöver man någon som kan ta itu med situationen. Man måste visa lite handlingskraft och handlingskraft kan man bara visa om man är kompetent, om man har lärt sig och vet vad som gäller. Sammanfattande diskussion En allmänt utbredd inställning bland de intervjuade är att samarbete är av godo för att skapa den helhetssyn som eftersträvas utifrån klientens olika behov. Socialarbetaren har ett ansvar att samarbeta och samverka med andra myndigheter och organisationer, både utifrån de enskilda ärendena och utifrån övergripande organisationssamverkansprojekt. Socialarbetarens roll som spindeln i nätet är ett välbekant fenomen inom det sociala arbetet. Samarbete och samverkan kan ses ur flera aspekter. Den kan till exempel vara till gagn för de medborgare som är i behov av hjälp genom en samordning av resurser från olika organinsationer utifrån en helhetssyn på individens behov. Det kan också vara så att man snarare vill samarbeta för att nå den andras resurser än för att dela med sig av sina egna. I samarbetet med andra är det viktigt att rollerna är 25

188 tydliga och avgränsade, och att fokus ligger på vad som ska göras (jfr Svensson, Johnsson & Laanemets 2010). Av intervjuerna framgår att samarbete är en naturlig och samtidigt en efterfrågad beståndsdel i det sociala arbetet. Bilden som framkommer är att det förebyggande arbetet är omöjligt att bedriva med ett gott resultat utan fungerande internt och externt samarbete. Det framgår även att den stora fördelen med samarbete är att det optimerar möjligheten att erbjuda den enskilde bättre och mer individuellt anpassade insatser i form av till exempel missbruksvård, boendestöd genom vård och omsorg, eller personligt ombud. Insatser kan behövas från olika aktörer eftersom en eventuell vräkning kan medföra konsekvenser för den enskilde på flera livsområden. För att kunna rädda boendet är vräkningsförebyggare beroende av tillgång till indirekta insatser, det vill säga insatser som är ämnade att tillgodose ett annat behov men som har vräkningsförebyggande effekt. En viktig förutsättning för ett effektivt vräkningsförebyggande arbete är att dessa olika typer av insatser är tillgängliga. Detta kräver samarbete med andra interna eller externa aktörer som till exempel försörjningsstödsenheten, missbruksenheten, vård och omsorg eller psykiatrin. Effekterna av ett fungerade samarbete är enligt intervjuerna ett bättre nyttjande av de samlade resurserna. I samverkan på individnivå och mellan organisationer kan den enskildes behov tillgodoses på mer adekvat sätt, utifrån individuella behov, och samtidigt kan individens förväntningar på service och flexibilitet mötas. Begreppet kunskapsarbetaren myntades av Peter Drucker, och syftar på arbetare vars huvudkapital är kunskap (Drucker 1959). Kunskapsarbetarens centrala arbetsuppgift är icke-rutinerad problemlösning som bygger på teoretiska kunskaper, praktisk erfarenhet och kreativitet. Kunskapsarbetaren tar inte endast ansvar för att definiera sitt arbete, utan även för sina utvecklingsbehov och kunskapsuppdatering. Den enskilde arbetaren besitter inte all kunskap själv utan söker aktivt efter relevant kunskap. I dagens arbetsliv ser socialarbetaren själv till att ha tillräcklig och adekvat kunskap för att klara av jobbet. Av intervjumaterialet framgår att socialarbetarna inom vräkningsförebyggande arbete sätter värde på kompetensutveckling. De ger uttryck för ett analytiskt förhållningsätt till omvärlden och efterfrågar aktuell information om de förändringar som sker i samhället och som påverkar deras arbete. Exempelvis kan detta ske genom gemensamma informationssatsningar om olika samarbetsparters arbetsmetoder eller aktuella och relevanta förändringar i lagstiftningen som berör verksamheterna. Att ha relevant och aktuell information upplevs som viktigt då det är den informationen som socialarbetaren arbetar utifrån och förmedlar vidare till sina klienter. Hyreslagstiftningen kan uppfattas som komplicerad och svåröverskådlig, och inom socialtjänsten har man generellt sett en begränsad kännedom om hyreslagen. Exempel ges på tillfällen då vräkningsförebyggarnas arbete försvåras på grund av bristfälliga rutiner och bristande kännedom om hyreslagstiftningen inom den egna organisationen (jfr SOU 2005:88). Kunskap och information om aktuell lagstiftning och om möjligheterna att agera är en grundläggande förutsättning för att bedriva ett verkningsfullt 26

189 vräkningsförebyggande arbete. Även Socialstyrelsen betonar vikten av att känna till exempelvis hyreslagsstiftningen för att en rättssäker handläggning i ärenden ska kunna garanteras. Kunskap behövs för att öka förståelsen för samverkande parters olika roller och befogenheter (Socialstyrelsen 2008). Kompetenshöjning i form av den utbildningsinsats kring hyreslagstiftning som skett i stadsområde Söder kan utgöra ett bra exempel på en relativ enkel insats som rimligtvis gynnar såväl den enskilde som socialarbetarna och socialtjänsten i stort. Kännedom om hyreslagstiftningen kan vara ett enkelt sätt att höja rättsäkerheten i ärendehanteringen. Den kan också tjäna som exempel på skapandet av en gemensam kunskapsbas som främjar samarbetet mellan enheterna inom ramen för vräkningsförebyggande arbete. En bred kompetens torde vara en förutsättning för att möta klienterna och olika samarbetsparter på ett professionellt sätt. Organiserade professionella nätverk i arbetslivet kan definieras som en grupp individer med ett gemensamt yrkesområde och ett gemensamt behov av utbildning eller erfarenhetsutbyte inom ett kunskapsområde (Gustavsen & Hofmaier 1997). Nätverk är en enkel och okomplicerad form för kunskapsoch erfarenhetsutbyte som oftast inte kräver så stora resurser. Möjlighet till erfarenhetsutbyte inom ramen för ett professionellt nätverk utgör ett exempel på initiativ som bidrar till att de professionella, på bästa sätt, kan möta medborgaranas behov. Nätverkets fördel är att det handlar om det konkreta i arbetet eftersom det bygger på deltagarnas praktiska erfarenhet (Statens Kvalitets-och kompetensråd 1996), vilket känns igen i intervjuerna där det framgår att de gemensamma möten som man har på Miljöförvaltningen ger socialarbetarna möjlighet till utbyte av information och erfarenheter av det dagliga och praktiska arbetet. Socialarbetarna som arbetar vräkningsförebyggande har sin organisatoriska hemvist i fem olika stadsområden, och vid intervjutillfället var det endast ett stadsdelsområde som hade två medarbetare inom denna verksamhetsgren. Även om samtliga intervjuade socialarbetare inom det vräkningsförebyggande arbetet har en lång erfarenhet av arbete inom hemlöshetsområdet, ges uttryck för att nätverk och nätverksträffar stadsinterna eller externa har en viktig funktion att fylla. Att känna till och veta räcker inte. Det krävs också att den professionelle kan tillämpa sina kunskaper, och då behövs andra dimensioner av kompetens. Dessa andra former av kompetens kan vara svåra att beskriva i ord, och har därför kallats för tyst kunskap (Polyani 1967). Forskningen visar att nätverk i vissa fall kan möjliggöra den dialog som krävs för att den tysta kunskapen ska bli möjlig att höra (jfr Statens kompetens- och kvalitetsråd 2003). En process av medvetandegörande av den kunskap som vilar på erfarenhet och värderingar kan ske i dialog med andra, när man berättar vad man gör i sitt arbete och varför. Informationsutbyte och gemensam reflektion kan vara verktyg för fördjupning av sina kunskaper inom sitt yrkesområde. Avstämningen och erfarenhetsutbyte inom nätverk kan också bidra till att skapa en samsyn och enhetlighet när det gäller hantering av vissa ärenden inom ett visst arbetsfält. En samsyn krävs för att upprätthålla en gemensam praxis, att kunna agera på lika sätt i liknande fall och skapa större effektivitet (ibid). 27

190 Socialarbetarnas gemensamma möten över stadsområdesgränserna utgör också ett forum för reflektion kring hur man arbetar och hur man skulle kunna arbeta. Deltagarna har möjlighet till avstämning, hur man arbetar själv och hur andra arbetar. De resonerar kring att arbeta någorlunda lika i samtliga stadsområden, och man ger uttryck för att avstämningen och erfarenhetsutbytet är viktiga förutsättningar för skapandet av en gemensam praxis. En väl spridd uppfattning är att ett gemensamt arbetsätt skulle kunna underlätta samarbetet med exempelvis hyresvärdar och bidra till medborgarnas likabehandling. Sammanfattningsvis tycks det centrala i det vräkningsförebyggande arbetet vara att förhindra kostnader och människors lidande. I intervjuerna framgår det att det kan vara svårt att beskriva det egna arbetssättet, och att mycket av det man gör i sitt arbete kan beskrivas i termer av tyst kunskap. I den mån det ges indikationer om vad som ger resultat i vräkningsförebyggande arbete, så handlar det om en kombination av olika beståndsdelar; egna rutiner, kunskap om olika aktörers arbetsförutsättningar, kännedom om ingångar, möjlighet till att börja arbeta i tidigt skede, och möjlighet att hjälpa medborgarna till adekvata insatser utifrån deras individuella behov. De intervjuade vräkningsförebyggarna fick även frågan i vilka avseenden de kan tjäna som förebild för andra i sitt arbete. Ett genomgående tema härvidlag var att man uppnår bra resultat i samarbete med andra, samt genom att man bemöter den enskilde och samarbetsparters med respekt och kunskap. Som en av socialarbetarna uttryckte det: Rutiner för ärendegången är klara men det är själva mötet som är viktigast - och samarbete. Att söka bostad I en vägledning om boendelösningar för hemlösa familjer ger Socialstyrelsen ett antal relevanta infallsvinklar på vad ett eget boende kan ha för betydelse (Socialstyrelsen 2010). Bostad innebär självbestämmande egen nyckel och ett tryggt hyreskontrakt som innebär att hyresgästen har uttalade rättigheter. En bostad har en annan kvalitet än tillfälliga lösningar såsom härbärgen, akutboenden, lågtröskelboenden och institutioner. Den är också mer än en lägenhet som upplåts på kort sikt, i andra hand och med särskilda restriktioner. Hyreslagen ger hyresgästen rättigheter och skyldigheter, och målsättningen i hemlöshetsarbetet är att så många som möjligt omfattas av denna lagstiftning. Vidare poängteras att bostaden inte bara är en plats där man kan ha sina personliga tillhörigheter, där man kan stänga dörren om sig och själv bestämma vem som får komma in; den är också mycket mer. Att ha ett hem är grundläggande för möjligheten att forma sin tillvaro och planera för framtiden. Det handlar om att kunna arbeta, att kunna sköta sin hälsa och ha ett stabilt socialt nätverk. Bostaden är ett grundläggande behov oavsett eventuellt övriga problem som en människa kan ha (ibid). I detta avsnitt presenteras socialarbetarnas reflektioner kring sitt arbete med att stödja medborgare i deras bostadssökande. 28

191 Bästa praktik är att vara lyhörd för behoven I Innerstaden återupptogs bosökarverksamheten Nya Nyckelhålet under år 2014 (Stadsområde Innerstaden 2014). Verksamheten utgör enligt de intervjuade socialarbetarna på Innerstaden ett gott exempel som man skulle vilja berätta om för andra medarbetare i Malmö stad. Målet med verksamheten är att den sökande med tiden ska kunna söka bostad på egen hand. Nya Nyckelhålet vänder sig till alla medborgare som söker stöd i sitt bostadsökande eller rådgivning i boendefrågor. En gång i veckan erbjuds drop in-verksamhet och under denna tid kan man få hjälp anonymt. Nya Nyckelhålet hanterar också de ärenden som inkommer från den egna stadsområdesförvaltningen. I ärenden från mottaget kan man exempelvis stödja familjer som hyr lägenhet i andra hand och riskerar att stå utan boende och är i behov av stöd för att hitta annat boende. Från vräkningsförebyggande verksamheten kommer ärenden där man kan aktualisera en stödinsats i god tid före avhysningsdatum. Utredarna kan bevilja bistånd när de ser ett behov av stödinsats hos den sökande. Det kan handla om att den sökande får korrekt information och en realistisk bild av den hjälp och det stöd som finns tillgängligt. Nya Nyckelhålet kan tillhandahålla information kring befintliga lägenhetsresurser, boendealternativ och andra typer av insatser från socialtjänstens sida. Insatspersonalen kan hänvisa personer som exempelvis bor i socialtjänstens andrahandslägenheter och som behöver extra stöd i att vara aktivt bostadssökande. Från Slussen (insatssektionens öppenvård) kan man hänvisa personer med komplexa behov som även kan behöva extra stöd i att söka ett annat boende. Vid första besöket görs en inventering av stöd- och hjälpbehov tillsammans med individen. Därefter upprättas en överenskommelse om vad personen konkret behöver och vill ha stöd i. Det kan innebära hjälp att skapa mailadress, att lägga upp personliga söksidor, stöd i att utforma intresseanmälningar, hjälp med att ta kontakt med hyresvärdar skriftligt, per telefon eller att besöka deras kontor. Förutom det praktiska stödet i individens eget bostadsökande är en viktig del att ge aktuell information om bostadssituationen i Malmö och övriga orter samt skyldigheter och rättigheter enligt hyreslagen (ibid). Socialarbetaren som är verksam i Nya Nyckelhålet berättar att det kan finnas många anledningar till att människor behöver stöd i sitt bostadsökande. Bästa praktik är därför att vara lyhörd för behoven för att de kan se så olika ut för olika personer. Det kan handla om att på ett respektfullt sätt ta reda på vad det är som gör att personen inte söker bostad på egen hand. Många gånger är det svårt för personer att erkänna att de inte kan eller har orken och uthålligheten att på egen hand ta sig igenom hyresvärdars hemsidor. De sätter upp en front om att det inte är lönt det går inte - 29

192 som kan vara svår att ta sig igenom. Det kan vara svårt för vissa att erkänna inför en handläggare att man inte har någon datorkunskap, i synnerhet för de yngre. För den äldre generationen är det viktigt att de får känna att de klarar av några moment själv i bostadssökandet på nätet, att de själv får göra valen. Det finns många som har läs- och skrivsvårigheter och som med åren blivit duktiga på att dölja detta. Vid gemensamt bostadssökande blir detta tydligt och kan kännas väldigt jobbigt att få det avslöjat. Det är därför viktigt att visa vägen men inte ta över. Socialarbetaren pekar på vikten av kontinuitet i stödet eftersom det tar tid att få ett eget hyreskontrakt i Malmö idag. Det kan ta tid, och tappas kontakten med stödet är risken stor att personer glömmer betala in köavgift och mister därmed sin kötid. Efter en registrering hos exempelvis Boplats Syd hittar personer kanske ett inneboendekontrakt eller andrahandskontrakt och tappar intresset för att fortsätta vara aktivt bostadssökande. När dessa tillfälliga kontrakt tar slut står plötsligt personen där, åter hemlös och - tyvärr ganska ofta - åter på ruta noll i intjänad kötid. I intervjuerna görs det tydligt att akuta placeringar helst bör undvikas eller förkortas eftersom de är kostsamma och eftersom människor ofta inte mår bra av att vara hänvisade till tillfälliga boendelösningar. Boende är viktigt för människors hälsa och mående. Socialtjänsten kan inte kompensera för den rådande bostadsbristen så därför är det viktigt att de som kan snabbt kommer vidare till bostäder utanför socialtjänstens bestånd. Trångboddhet leder till många onödiga problem i familjer och är något som kan förebyggas genom att människor känner till lagar och regler bättre. Akuta placeringar är aldrig bra placeringar, och om tiden går blir de akuta placeringarna oerhört kostsamma, samtidigt som personerna ofta inte mår bra i de boendealternativen. Så för varje månad en akutplacering kan förkortas desto bättre för både personerna själv, socialtjänsten samt samhället i stort. Socialarbetaren uppger att det finns en stor efterfrågan på stöd och råd samt praktisk hjälp kring bostadssökandet och att verksamheten utgör ett bra stöd till den enskilde i detta hänseende. Det finns en stor efterfrågan efter en bredd, det vill säga en kombination av praktisk hjälp, samt stöttning och motiverande samtal som leder till bra resultat för de bostadssökande. Kombinationen av drop in och bistånd tror jag också är bra. Socialarbetaren påpekar att medborgarnas behov av stöd i bostadssökande dock är större än det som verksamheten kan erbjuda. Givetvis hade det varit ultimat att alla som behövde stödet hade kunnat erbjudas det. Idag kan människor behöva vänta i flera timmar på drop intiderna vilket inte är så bra. En datorlokal med sittplatser hade breddat 30

193 möjligheterna att hjälpa fler än vad som är möjligt idag. Bra hade också varit om Nya Nyckelhålet hade kunnat kopplas till mottaget, för att komma i kontakt i ett ännu tidigare stadium än vad som är möjligt idag. Här uppmärksammas också att behoven kan förändras över tid eller i perioder. Därför är det viktigt att föra statistik för att kunna upptäcka eventuella förändringar och anpassa verksamheten till de aktuella behoven. Behovet av stöd i bostadssökandet skiljer sig också åt mellan olika målgrupper. Socialarbetaren berättar exempelvis att människor med betalningsanmärkningar har svårare att hitta bostad på den öppna bostadsmarknaden. Att rikta verksamheten mot vissa målgrupper hade gett bättre resultat. Generellt tar det längre tid för personer med betalningsanmärkningar att få ett förstahandskontrakt hos hyresvärdar på den öppna bostadsmarknaden. Stöd behövs i ekonomisk planering och skuldsanering för att förbättra möjligheten. Detta kan ta några år. Från tidigare verksamhet inom området har det framkommit att denna grupp sällan eller aldrig blir kallad till visningar. Tiden för att dessa personer ska komma tillbaks på fötter igen förlängs i och med att billiga bostäder saknas inom socialtjänsten att erbjuda. Strukturellt hemlösa har inte denna problematik och kan därför få en bostad mycket snabbare, ofta inom några månader. Om personen utökar sitt bostadssökande utanför Malmö ökas möjligheterna ytterligare, både att få större bostäder i barnvänliga områden och till mycket rimligare hyror än i Malmö. Det räcker inte att ge en lista på hyresvärdar De socialarbetare som intervjuades på Väster uppgav bland annat Boskola /rådgivning som ett gott exempel på arbetet inom hemlöshetsområdet. Verksamheten, som är öppen två timmar i veckan, vänder sig till alla som bor i stadsområdet. Syftet med verksamheten är att deltagare ska få insikter i hur man söker bostad på egen hand, och det finns datorer och telefoner tillgängliga. Boskolan är välbesökt och bedömningen är att det behövs minst två personer i personalen närvarande så att deltagarna får den hjälp och det stöd som kan behövas (Stadsområdesförvaltning Väster 2013). Socialarbetarna har egentligen andra huvudarbetsuppgifter och turas om att vara på Boskolan. En socialarbetare informerar om att Boskolan har tillkommit utifrån att man uppmärksammade att det finns människor som har behov av stöd i bostadssökandet. Uppfattningen är att verksamheten erbjuder bra service till stadsområdets medborgare oavsett om de är aktuella hos socialtjänsten eller inte. Alla kanske inte är så duktiga på att skriva. Vi har flera datorer och så finns det två handläggare som kan hjälpa till, alla är välkomna, både de som är aktuella inom socialtjänsten och inte. Vi kan hjälpa dem om de frågar hur man söker, informerar om lägenheter i andra delar av Sverige, andra kommuner, info om hyreslagstiftning. Vad de efterfrågar. Vissa använder våra datorer utan att de behöver hjälp, och vissa frågar alltid. Det är bra service till medborgare. Vi startade efter en hemlöshetsrapport i samband att vi fick många strukturellt hemlösa - då började vi fundera kring lösningar. 31

194 Målgruppen varierar. Ungdomar som inte kan bo hemma och som inte har några skulder, eller de som kommer att stå utan boende inom kort - exempelvis i samband med separation eller att man vet att man kommer att stå utan boende kanske om sex månader. Och man ser att det hjälper många gånger, det är många som har gått vidare i Boskolan, kanske hjälp med att söka boende med andrahandskontrakt. Ibland har vi upp till 30 sökande och vi kan se att många är väldigt flitiga och kommer hit varje onsdag och söker regelbundet. Att hjälpa människor i deras bostadssökande kan inte begränsas endast till att dela ut listor med hyresvärdar. Det räcker inte att ge en lista på hyresvärdar, man måste hela tiden undersöka och hela tiden följa upp deras bostadssökande, vad är det de har sökt, var har de sökt, är det realistiska boenden som de har sökt. Det gäller att träffas ofta och diskutera kring det här, att man måste vidga sitt perspektiv. Socialarbetaren poängterar att Boskolan är en efterfrågad verksamhet, men att alla som är i behov av stöd i sitt bostadssökande av olika skäl inte kan hänvisas dit. Det finns ett stort behov av mer individuellt stöd. Man behöver inte anmäla sig, men en förutsättning är att man kan svenska eller engelska och att man inte har skulder. Jag har många som behöver tolk. Det gäller att kunna söka utifrån olika sökkriterier nu går vi på blocket, eller nu skriver vi ett brev, eller ringer och kollar andrahandskontraktet, hjälper dem att registrera sig och kollar. Då har de inte betalat avgiften, då kunde de inte söka aktivt. Om problemet är att de inte kan språket, då hjälper jag dem som jag har på tjänsten när tolken är med. Detta fungerar inte i Boskolan, det är svårt att hjälpa dem som inte kan språket. Någonstans är det de som är självgående, de som söker själva, som är realistiska som Boskolan passar för. Det är bäst att man ser de individuella behoven vad folk behöver för att uppnå resultat i sitt lägenhetssökande, att erbjuda att följa upp deras sökande är viktigt om man ska få ett resultat. Bostadssökande i fokus Stadsområdesförvaltning Öster har två egna kollektiva boenden. De intervjuade socialarbetarna från Öster uppger att boendevärdarnas insatser i form av stöd i bostadssökandet till människor som bor i stadsområdets egna boenden utgör ett gott exempel som man skulle vilja berätta om för andra medarbetare i Malmö stad. Boendevärdarna berättar. Vårt arbete bygger främst på tillsyn och nära kontakt med våra boende, och en av våra uppgifter är att de ska hitta sin egen lägenhet och få vara självständiga i sina liv. För att hjälpa dem så har vi en bosökarverksamhet, det är vårt bidrag till att de blir självständiga. 32

195 Boendevärdarna betonar vikten av att stödja de boende i eget bostadssökande i och med att de i nuläget har ett boende som utgör endast en tillfällig lösning. Det är också viktigt att skapa ett genomflöde i boendena vilket är inte den lättaste uppgiften då behovet av lägenheter är större än tillgången. Vi förstår också att det är tillfälligt boende, folk kommer hit med tanken att de vill flytta härifrån så fort som möjligt. Oftast när de flyttar in frågar de hur länge ska vi behöva stanna här?. Så jag tycker att det allra viktigaste av det vi gör är att vi stödjer dem i deras lägenhetssökande, att de hittar något eget - deras mål är att de flyttar till sitt eget, det är det de strävar efter, och det är även vårt mål så vi erbjuder stöd till dem som behöver och efterfrågar, utan att ta över deras eget ansvar. Boendevärdarna har avsatt fasta tider för att vara tillgängliga för de som efterfrågar hjälp och stöd i sitt bostadssökande. De motiverar, rekommenderar att söka utanför Malmö, och bistår med boendelistor allt detta med varierande respons; vissa vill bo på landet och andra i en stor stad, och ibland kan det bero på var de har sitt nätverk. De boende får hjälp med praktiska saker som att registrera sig på Boplats Syd och att följa upp sitt lägenhetssökande där, men även att kontakta fastighetsägare. Speciellt när de har hittat någon lägenhet som de är intresserade av och kommer till oss och vill ha hjälp med att komma i kontakt med fastighetsägaren, då hjälper vi till. Att söka bostad direkt kan vara ett stort steg för många - vad som ska sägas och hur. De flesta hyresvärdar accepterar inte försörjningsstöd och då är det svårt. Och vad skriver man då? Hjälp till självhjälp Det är inte endast socialarbetare som arbetar direkt i bosökandeverksamhet som möter medborgare som har behov av stöd och hjälp i sitt bostadssökande. Detta är fallet även för de som arbetar med akuta placeringar, utredningar eller med tillsyn i egna kollektiva boenden eller andrahandslägenheter. Många av de som söker hjälp hos socialtjänsten söker på egen hand, men att det tar tid att få en lägenhet. Brist på egen försörjning gör det inte lättare. I många fall så har de ställt sig i kö på Boplats Syd. Men har de stått där ett halvt år så hjälper det inte dem. Två år? Ja då är det en annan sak. Och har de gamla skulder, då är det jättesvårt. Och väldigt många fastighetsägare vill ju inte ha boende som är beroende av försörjningsstöd trots att de har hyresintyg. Så det är inte lätt för dem heller. Den enskilde individen kan behöva ytterligare stöd och hjälp i sitt bostadsökande. Socialarbetarna pekar på att det handlar om hjälp till självhjälp och inte om att ta ifrån medborgarna deras eget ansvar. Det bästa i det vi gör idag - bästa praktik - är att man fokuserar på individen och individens styrkor, och att det är individens liv och ansvar och att man 33

196 inte tar ifrån dem det och gör dem till mer klienter än de behöver vara. Jag hade en klient som inte visste hur man går till väga när man söker på Boplats Syd. Jag visade henne rent praktiskt, satt med henne och visade henne hur man gör för det fanns ingen annan som kunde göra det. Vilket ledde till att hon har kunnat söka på egen hand och visade mig massor med lägenheter som hon sökte på Boplats Syd och kom längre fram i kön. Det är viktigt att bli flexibel - lite hjälp till självhjälp var är det man ska klicka?. Genomgående uppger socialarbetarna att det största ansvaret för att lösa sin boendesituation ligger på individerna själva. Framför allt när det gäller individer utan social problematik. Det ges dock uttryck för att en del människor som vänder sig till socialtjänsten och efterfrågar hjälp med boende saknar verktyg för att kunna söka boende på egen hand. Det kan handla om bristande datakunskaper eller bristande kunskap om olika sökvägar. Socialarbetarna från olika stadsområden berättar att det inte alltid finns utrymme till att praktiskt hjälpa till i människors bostadssökande även om man ser behovet. Vi ställer ju krav också, att man måste försöka ordna sitt boende, så det är inte kravlöst. Man måste försöka bidra - göra sitt yttersta - att försöka få tak över huvudet, hos vänner eller familjen för det är ändå bättre än att bo via kommunen. Vi har ju cirka 40 ärenden så det är svårt - att kalla en och en och kolla och hjälpa till. Då är det bra att ha det var tredje vecka för då kan man se vilka som söker och anstränger sig. De får hyreslistor på olika hyresvärdar och vi uppmuntrar dem att kontakta hyresvärdar och gå till deras kontor och presentera sig. Vi ser behovet hos nykomna familjer som inte har språket med sig, hur man går ut på internet. Ibland vet man inte på vilken knapp man ska trycka. Socialarbetarna försöker motivera familjer att inte begränsa sitt bostadssökande till enbart Malmö. Vi informerar om möjligheten att söka lägenheter utanför Malmö. Jag har jobbat med några stora familjer, kollat om det finns lägenheter utanför Malmö, mindre kommuner i Skåne där man har registrerat dem och ringt till hyresvärdar. Sedan om de kom iväg eller inte - det är en annan sak. Det är många familjer som vill det, de tycker inte att det är så himla bra i Malmö. De vill att deras barn växer upp någon annanstans. Det finns en del familjer som är utbildade som har jättemycket resurser men inget boende. Bosökarverksamheten har försvunnit - men inte behovet I Öster erbjuder boendevärdarna, på stadsområdets egna kollektiva boenden, hemlösa möjlighet till stöd i bostadssökande. De intervjuade socialarbetarna uppger att behovet egentligen är större. En socialarbetare gav i ett ovanstående citat uttryck för att det finns människor som bor i andrahandslägenheter och som skulle behöva stöd i sitt bostadsökande; att det ibland krävs väldigt lite hjälp för att individen ska komma igång och börja söka på egen hand. En annan socialarbetare uppger att man hjälper till med bostadssökande i mån av tid, vilket innebär att klienten inte alltid får hjälp när det behövs. 34

197 Just då hade jag utrymme, då satte jag mig med klienten och då fick klienten hjälp. Just nu har jag en annan klient som behöver hjälp, men just nu har jag inte utrymme för det och då får klienten inte hjälp. En annan socialarbetare bekräftar att det finns ett behov av praktisk hjälp. Det finns behov av praktisk hjälp. Man lägger tid när man får utrymme och då är det bättre att ta den tiden denna gång - det ger kanske utdelning i längden. Man har inte tid för det och gör det inte jätte ofta heller, man kanske har språkförbistringar. Men man väljer kanske klienten som är extra utsatt, har extra svårt. Det jag tror är väldigt bra, att skriva brev till privata hyresvärdar och presentera sig. Det ger jag ofta som tips men det är inte många som gör, för det är inte många som klarar av att göra det. Det skulle jag också sitta och hjälpa till med men jag har inte tid för detta. Behovet av ett professionellt stöd är större. Det kan handla dels om att den enskilde socialarbetaren uppmärksammar behovet, dels om socialsekreterarnas egna kunskaper kring bostadssökande. Detta innebär att det finns en risk att alla inte kommer att erbjudas samma service. Jag vet inte om man kan se vilka konsekvenser det har att bosökarverksamheten inte finns längre. De jobbade just med sådana saker, och då fick man den hjälpen. För behovet av den hjälpen har inte minskat, dels handlar det om utrymme men även om kunskap, för jag har inte kunskap om allt vad det gäller att söka lägenhet, var och hur. Inte för att jag ska jobba med det också utan att det kan finnas någon sorts bosökarverksamhet - det vet jag har funnits någonstans - dels för att de som behöver då kan få hjälp och för att de som jobbar med det, de är just bra på det - de är experter på det! Idag blir det väldigt olika beroende på om socialsekreteraren ser behovet och är lyhörd och har utrymme för det utifrån sina egna kunskaper, vilket gör att alla som behöver inte får samma service. Man ger ett tydligt uttryck för att det finns ett behov av en bosökarverksamhet som är tillgänglig för alla som är i behov av sådant stöd. Dock kan det finnas en risk för att verksamheten inte kommer att nå alla ifall den ligger utanför stadsområdet. Att människor får det stöd de behöver för att kunna gå vidare i sitt bostadssökande är viktigt inte minst om de bor i lägenheter utan möjlighet att ta över kontraktet. De som bara har varit max tre år i Sverige. Strukturellt hemlösa. De som bor i tillfälliga boenden genom oss och de som bor i lägenheter - just de som bor i våra lägenheter kan jag tycka att det är extra viktigt att fortsätta motivera till fortsatt bostadssökande. Erbjuda dem stöd i deras bostadsökande om behov finns, att de inte slutar söka - framför allt i våra genomgångsboenden där de inte kan ta över kontraktet. Eller om de inte är nöjda med den tilldelade lägenheten. Motivera dem att fortsätta stå i kö glöm inte betala årsavgiften, det är en billig försäkring att vara där och hålla sin plats i kön!. 35

198 I Söder är socialarbetarna i mottaget engagerade i att stödja familjer som är hemlösa av strukturella skäl i deras bostadssökande utanför Malmö. Men behovet är större än så. Även socialarbetarna som arbetar med tillsyn och boendestöd i andrahandslägenheter uppmärksammar att en del klienter skulle behöva mer stöd i sitt bostadssökande. Man hinner kanske inte mycket med det, det är inte så mycket som man kanske skulle behöva. Man märker att det finns vissa klienter som tycker att det är svårt, som inte riktigt vet hur det fungerar. De har kanske registerat sig men man vet inte riktigt hur man sen söker lägenhet varje månad. Förr hade man bosökarskolan här, sedan lades den på is. Hade vi haft mer tid så hade det inte varit fel att kunna sätta sig ner - när man är på hembesök - hos de som behöver, och gå ut på Boplats Syd och kolla hur man söker. En del behöver praktiskt stöd. Som i övriga stadsområden där socialarbetarna arbetar med tillsyn i lägenheter eller i egna boendekollektiv uppmärksammas att det finns mäniskor som behöver stöd i sitt bostadssökande. I Norr har socialarbetarna möjlighet att ta med sig en dator på hembesök. Att ha en dator med sig ger en praktisk möjlighet att hjälpa till så att det blir gjort. Ibland behöver man visa mer än en gång för att det ska bli en rutin - det underlättar för många. Vi hjälper till att ställa sig i kö på Boplats Syd, hjälper till att skapa en profil, visar hur man gör och så vidare. Man ska vara aktivt bostadssökande medan man bor på andrahandskontrakt - och då kan vi hjälpa dem som uppger sig ha svårigheter att aktivt söka lägenheter. Vi får fler och fler arbetsuppgifter och då gäller det att prioritera. Behov finns - det är en del av klienterna som är i behov av praktiskt stöd och hjälp. Socialarbetarna måste prioritera, och ett sätt är att uppmärksamma de som stått i kö länge. Hur mycket tid som man lägger på bostadssökande beror på exempelvis hur länge har man varit bostadssökande. Typ, hur länge man har varit på Boplats Syd. Det vet ju alla att det kan ta några år innan man kommer fram i kön. Däremot, de som har stått i kö lite längre där kan man börja jobba lite mer ingående med det Vilka områden söker du?. I början är det att man ska registrera sig. Vitsen är att tiden går oavsett, varför vi motiverar till sökande utanför Malmö, i kranskommuner. Vi får en del lägenheter men listan över de som behöver är längre. Men ibland kan det vara tufft att söka utanför Malmö - många kräver att man har en egen inkomst och inga skulder. I Norr är bosökarverksamheten Boskolan, i uppstartsfasen. Verksamheten kommer i första hand vara tillgänglig för de personer som har insatser via socialtjänsten i form av exempelvis boende. Det som jag tycker är bra - som vi har haft innan i stadsdelen och som vi försöker få igång - det är det här med Boskolan. Det har vi ju haft i många år, för att folk kommer hit. Då går vi ju igenom hur man ska söka lägenhet på 36

199 egen hand, så att de också kan gå vidare från våra boenden. Tanken är först och främst att verksamheten ska vara tillgänglig för de som vi har på våra boenden. Socialsekreterare på försörjningsstödet har möjlighet att informera dem som kanske är på väg att förlora sitt boende. Då får de prata med oss först och då kan vi ta emot dem. Det är både bra för klienterna men också för oss. En av socialarbetarna som arbetar i ett av de stadsområden där det finns bosökarverksamhet uppmärksammar att: Vi behöver forum såsom Boskolan på alla stadsområden för de klienter som är mer självgående. Det gäller att hjälpa folk att hitta egna strategier I stadsområde Väster finns en tjänst som fokuserar på uppföljningar av de akuta placeringarna i olika boenden. Ursprungligen var socialarbetarna som arbetade i mottaget ansvariga för både utredning och uppföljning i akutboendena, det vill säga boendena av en tillfällig karaktär. För att ha möjlighet till bättre uppföljningar skilde man på dessa två roller, och en särskild tjänst skapades med tydlig fokus på uppföljningar. Så som det var tidigare, var det mycket stressigt. De skrev utredningar och var ansvariga för den första placeringen och uppföljningarna i de akuta boendena. Det var ganska svårt för dem att följa den tidsbegränsning som gällde för uppföljningen. Till exempel var det sexveckorsuppföljning men ibland gick det mycket längre tid än så. Så klart så valde man att prioritera barnfamiljer utifrån barnperspektivet. Det fanns en frustration bland handläggarna. Vi hinner inte med uppföljningar i den graden vi vill, vi måste samtidigt hinna med akuta placeringar. Det kostar kommunen för mycket - vi måste fånga upp det med uppföljningar. Socialarbetaren berättar att den största vinsten med tätare uppföljningar var att man fick en klarare bild av familjens behov av stöd. Därmed kunde familjen erbjudas ett mer individuellt utformat stöd i det egna bostadssökandet. Det som var den största vinsten med att fokusera på uppföljning var att kunna erbjuda familjerna tätare uppföljning. Tanken var att träffa dem oftare, två gånger per månad. Och att hjälpa dem också, erbjuda dem snabbare och mer individuellt utformat stöd, stöd att gå vidare. Man träffade familjen, satte sig ner tillsammans vid det första uppföljningsbesöket - det handlar om att få en övergripande bild av familjens situation Hur ser det ut, hur resonerar de? vad kan ni göra själva för att komma vidare, och vad kan vi göra för att hjälpa er att komma vidare?. Så man sätter sig tillsammans och samlar fakta och så gör man en planering efter att man har diskuterat. Kan man språk eller klarar sig bra på engelska, klarar man att söka på egen hand, har man datakunskaper för att kunna göra det? Så får de listor med hyresvärdar, och så bokar vi tid om två veckor. Vid uppföljningsmötena följer socialsekreteraren upp hur klienten söker lägenhet. 37

200 Man märker vid avstämningsbesök om de till exempel söker avgränsat, bara i Malmö eller på ett visst område i Malmö. Vi berättar om hur bostadsmarknaden ser ut idag och motiverar till att söka utanför, det kan vara svårt med det ibland. Ibland kan det vara på grund av nära anknytning, familjeband, nätverk, barnens skola och så vidare. Det är viktigt att ha realistiska förväntningar, informera om att det kan vara lång väntetid. Man har inte någon aning om att det kan ta år innan man får lägenhet, man har felaktigt information, oklart var informationen kommer ifrån - kanske klientens nätverk. Socialarbetaren erbjuder sitt stöd i bostadssökandet till de boende som är i behov av praktisk hjälp, och stödet anpassas utifrån klientens behov. Det kan handla om allt från att hjälpa till med att skaffa adress till att följa med på en lägenhetsvisning. De som klarar av att söka på egen hand gör det själva eller kan besöka Boskolan. Vilka som behöver hjälp, det ser olika ut. Om klienten kan svenska eller engelska, kan det här med datorer, har resurser, själv kan ta kontakt med hyresvärdar och gå på visningar - då får klienten sköta sitt bostadssökande själv, eller besöka Boskolan. Men i många situationer så är det inte så, i många situationer så har de någonstans svårigheter, det kan vara med språket, kan inte datorer, saknar ekonomiska resurser att ringa hyresvärdar via sin egen telefon, har ingen aning om hur man mailar, har inte ens mailadress. Och då sätter vi oss ner. Då föreslår jag vissa kommuner, eller så har de något förslag - känner någon kompis som bor i en annan kommun och då söker vi där, ringer hyresvärden och det händer att vi följer med på visning. De som inte kan hänvisas till Boskolan får stöd i samband med ett inbokat hembesök då socialarbetaren tar sin dator med sig. Jag brukar ta med mig min dator när jag går på hembesök. Det gäller att följa upp deras sökande och inte nöja sig med återrapportering över de sökta lägenheterna, att inte ha insyn i mer än att de har skrivit - det räcker inte. Man måste gå igenom grejer och erbjuda uppföljningen. Det är lönt att titta närmare på vilka lägenheter de har sökt, och ge feedback. Det viktiga är att snabbt avgöra vilka som behöver mest stöd och med vad. Och täta uppföljningar. Socialarbetaren berättar att tätare uppföljningar i kombination med helhetstänkande kring klientens behov och stöd i aktivt bostadssökande kan ge en viss utdelning. När jag började jobba med uppföljningar så tänkte jag hur ska vi kunna hitta lägenheter till folk? Finns det lägenheter? Hur ska vi lyckas med detta?. Men vi började träffa klienterna väldigt ofta och hade täta uppföljningar. Då insåg vi att när vi var aktiva med klienterna så hittade vi nästan alltid boende, när vi var väldigt aktiva. Det är strukturella boendeproblem och brist på lägenheter - hur ska detta gå? Men på en och en halv månad lyckades vi hitta lägenheter till tretton familjer. Det är ganska mycket! Det funkar men man måste se alla 38

201 aspekter. Det går inte att bara prata om boende och sedan tro att man ser alla behov - man måste prata om allt omkring först. Det var inte heller så svårt att etablera kontakt med hyresvärdarna. Vi gjorde som så att vi samlade alla hyresvärdar i en pärm, i hela Skåne och Sverige, vi var mycket ute på nätet, kollade till exempel via blocket, uthyrningar i andra hand. Ibland fanns det lägenheter med förstahandskontrakt som de snabbt ville hyra ut. Att etablera en kontakt med en hyresvärd är inte så jättesvårt, vi har ringt många och frågat och informerat. Vissa vill inte hyra ut till de som har försörjningsstöd och andra sa att det spelar ingen roll, bara de betalar hyran!. Socialarbetaren berättar att familjerna motiveras till att utöka sitt bostadsökande och söka utanför Malmö. Socialarbetarens uppgift är att visa vilka alternativ som finns på den öppna bostadsmarknaden och stödja människor i deras bostadssökande. Detta, i kombination med praktiska möjligheter att i vissa fall kunna följa med på visningarna, har gett resultat. Det vi har gjort som gett resultat har varit att när vi har föreslagit områden utanför Malmö, så många gånger så har majoriteten av fallen var helt emot det. Vi har gjort så att vi bokar en tid för visning. Vi går dit tillsammans, jag har följt med dem på visningarna och träffat hyresvärden tillsammans. Och när man har varit på plats och har sett området då har det helt plötsligt varit något annat. Det var enkelt att ta sig med tåget dit, det låg inte i helt annan värld. Det som är främmande. Man är rädd för det. Man känner en viss trygghet i en viss miljö. Vår uppgift är att hjälpa personerna, visa vilka alternativ som finns och stödja dem i processen. Socialarbetaren berättar att man försöker ta hänsyn till de boendes önskemål så långt det går. Vår uppgift är att lyssna in. Se hur de känner, tycker och tänker. Vill de bo i närheten av sitt nätverk så försöker vi hjälpa dem med det. Men ibland så dyker det upp andra alternativ som inte ligger så långt ifrån Malmö. Att ta tåget Kristianstad eller Trelleborg, det är inte så långt. Ibland vet de inte riktigt hur långt det är mellan städerna. Någon gång har vi åkt på visning, och då har klienten upptäckt att det inte ligger så långt ifrån Malmö. De upptäcker att det är lätt och smidigt att ta sig med allmänna kommunikationsmedel. Socialarbetaren uppmärksammar att människor ibland kan vara i behov av insatser från andra myndigheter eller sjukvården. Att endast fokusera på boende kan vara otillräckligt. Detta understryker vikten av en helhetssyn kring människors situation för att kunna hjälpa dem att hitta egna strategier. Det gäller att hjälpa folk någonstans att hitta fram, att hitta egna strategier, att försöka få en helhetssyn kring klienten. Vad är det nu som gjorde att du hamnade här. Det sociala perspektivet, kanske till exempel det här. Många av 39

202 dem som kommer till oss har inte koll på sin ekonomi, då är det nästan omöjligt för dem att lägga fokus på boende och komma framåt. De delarna hänger ihop väldig mycket med varandra. Att hjälpa dem att få igång barnbidrag, att få igång underhållstöd eller föräldrapenning, eller vad det är. Att diskutera det med hälsan också. Kanske hjälper det med att komma i kontakt med psykiatrin eller någon läkarkontakt. När man jobbar med hemlöshet så måste man se till alla aspekter och inte låsa sig fast vid att nu ska vi bara prata om hur du ska komma vidare till nästa boende. Det finns så klart ett visst antal sådana klienter också som sköter sig helt själva, men många som hamnar i hemlöshet behöver stöd i olika områden. Du måste se till helheten, du kan inte bara fokusera på boende. Det kan vara lika viktigt att uppmärksamma ett behov av stöd som att hitta människors styrkor så att de kan framöver vara självständiga i sitt bostadssökande. Så fort man är anmäld på Boplats Syd har vi möjlighet att hjälpa till att kolla upp hur klienten söker. Och inte nöja sig bara med att de har anmält sig, det är inte det som ger resultat. Då går vi in och kollar var de har sökt, till en rimlig hyra. Se vad som ska hända i nästa steg. Ser man att behovet av stöd finns, då måste man gå in och hjälpa till och hjälpa hitta dem motivationen till att fortsätta sedan på egen hand. Vinsten är på båda sidor, mindre kostnader för oss, ett självständigt liv för klienten, barnen får ett hem. Det gäller att hitta människors styrkor - bara att man inte kan språket betyder inte att man inte kan göra någonting. Hjälpa dem med motivation, förklara syftet med att fortsätta söka. Ibland handlar det om att ge verktyg, sedan brukar det funka. Socialarbetaren pekar på vikten av att uppmärksamma människor på att en lägenhet genom socialtjänsten inte är målet i sig, utan att den kanske är den nödvändiga lösningen ifall man inte lyckas hitta någon boendelösning på egen hand. Det framgångsrika är att lyckas skapa ett genomflöde i boendena. Hjälpa klienten att hitta lägenhet på egen hand, medan klienten bor på tillfälliga lösningar så att klienten inte ska behöva gå vidare till andrahandskontakt. Det viktiga är att resonera med klienten kring syftet med täta uppföljningar och fokus på aktivt bostadssökande. Peka på fördelar med att vara oberoende av socialtjänsten Om ni får egen lägenhet då blir du inte beroende av socialtjänsten. Man måste få klienten med på planeringen. Vi har börjat arbeta lite annorlunda med just de som är strukturellt hemlösa I Söder läggs stort arbete ned på att motivera hushållen till att inte enbart söka bostad i Malmö utan även i kranskommuner - ibland med glädjande resultat i form av bostad med eget kontrakt. Detta har resulterat i en nedgång av hemlösa barn (Stadsområde Söder 2013). Av intervjumaterialet framgår att det pågår ett aktivt arbete med de familjer som av strukturella skäl saknar eget boende och som har blivit placerade i ett tillfälligt boende. I de fall bedömningen är att det inte föreligger några hinder 40

203 för familjerna att söka bostad på egen hand är utgångspunkten att familjerna ska kunna lösa sin situation på egen hand och därmed göra sitt yttersta för att bidra till en lösning. Det ställs därför krav på familjerna att utöka sitt bostadsökande och söka även utanför Malmö. Vi har börjat arbeta lite annorlunda med just de som är strukturellt hemlösa. Där har vi försökt - och med framgång - med samarbete kring hyresvärdar på andra orter lite längre upp i Sverige. Inte att vi skickar dit folk. Man kan initiera en kontakt med en hyresvärd på en annat ort där det faktiskt finns lägenheter som står tomma, och där familjer då eventuellt skulle kunna få ett förstahandskontrakt. Det finns familjer som flyttar och det har fallit väl ut faktiskt. Vissa familjer vill ju inte flytta, och när man då presenterar detta sättet så ordnar de själv för att de vill stanna här. Så det har faktiskt varit ett bra sätt att arbeta tycker vi. Socialarbetarna har lagt mycket arbete på att skaffa sig information om vilka hyresvärdar det finns i andra kommuner, vilka krav de har, om hyrorna är rimliga och så vidare. De poängterar att de inte söker lägenheter åt familjerna, men de kan i vissa fall bli behjälpliga med att förmedla kontakten. Gå på internet, söka vilka kriterier som finns, vilka krav som finns, om det är rimliga hyror. Så får man undersöka. Det är inte så att vi söker åt folk. Man tar den informationen och att det finns en flexibilitet i det, att man kanske kan förhandla med hyresvärden så att säga. Man är mellanhand så att säga, vi har ingenting med själva kontraktet att göra. Allting är frivilligt, vi tvingar inte någon att skriva på kontraktet. Socialarbetarna berättar att det finns en del solskenhistorier att berätta och det finns familjer som har flyttat från Malmö och som har fått en lägenhet med eget kontrakt. Vi har ju familjer som har flyttat. Man presenterar då en väg för dem till att få förstahandskontrakt fast på en annan ort. Och familjen sa faktiskt Vi prioriterar detta, vi flyttar. Sedan kan man vara behjälplig och hjälpa till att samordna det praktiska, hjälpa med flyttkostnader och så vidare. Ibland kan det gå väldigt fort, ibland kan det ta en längre tid beroende på hyresvärden och vad som krävs, det kan variera. Finns det erbjudande och hyresvärden godkänner dem - för det måste ju också till, givetvis - finns det en lägenhet och det finns ett kontrakt och det finns en vilja, så kan det gå på några veckor bara. En av informanterna påpekar att man resonerar annorlunda kring de som söker hjälp med boendet och där det finns en annan ytterligare problematik - detta oavsett om det gäller ensamstående eller familjer. Där det finns en hemlöshet men där det också finns en annan social problematik, där arbetar vi inte på detta sätt. De blir ju oftast prioriterade till socialtjänstens egna lägenheter om det är möjligt. Med insatser. 41

204 Sammanfattande diskussion I boken Handläggning inom socialtjänsten gör Clevesköld m fl en poäng av att socialtjänstens ansvar inte är att ta över ansvaret för människors handlingar och livsföring, men att istället förstärka och komplettera människors eget ansvar (Clevesköld, Lundgren & Thunved 1994). Man menar att socialtjänstens insatser därför ska utformas med hänsynstagande till den enskildes eget ansvar för sin och andras sociala situation. Därför är det viktigt att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser och samtidigt komma ihåg att det finns omständigheter som gör att människor kan ha mycket små faktiska möjligheter att klara sin egen tillvaro. Socialtjänstens verksamhet, menar man, ska därför bygga på respekt för människors självbestämande och integritet och insatserna ska inte utformas över huvudet på den enskilde (ibid). I intervjuerna kom det tydliga indikationer från samtliga stadsområden att det finns personer som är i behov av hjälp och stöd i sitt bostadssökande. Olika stadsområden försöker tillgodose dessa behov på olika sätt. I Innerstaden och i Väster finns särskilda verksamheter som vänder sig till människor som är i behov av stöd i sitt bostadssökande. Dessa bosökarverksamheter vänder sig till medborgare som bor i stadsområdet - oavsett om de är aktuella hos socialtjänsten eller inte. Målgruppen som besöker verksamheterna är bred. Det kan vara unga människor som behöver flytta hemifrån, människor som kommer att stå utan bostad inom överskådlig tid på grund av exempelvis separation eller på grund av att de hyr bostad i andra hand och andrahandskontraktet håller på att upphöra. Verksamheten vänder sig också till de som bor genom socialtjänsten i olika boenden av tillfällig karaktär eller i andrahandslägenheter. Bosökarverksamheten kan på detta sätt bidra till att människor finner bostad på egen hand och att eventuella placeringar genom socialtjänsten kan undvikas eller förkortas. Särskilda bosökarverksamheter har tillkommit bland annat med bakgrund i att man uppmärksammat att det finns människor som har behov av praktiskt stöd i sitt bostadssökande. Socialtjänstens tillgång till bostäder är begränsad, och det är därför viktigt att så många som möjligt kommer vidare till bostäder utanför socialtjänstens bestånd. Bristfälliga datakunskaper, språksvårigheter eller läsoch skrivsvårigheter kan innebära att människor har svårare att vara självständiga i sitt bostadssökande. I intervjuerna poängteras gång på gång att ett ökat genomflöde i olika typer boenden men även i andrahandslägenheterna är essentiellt. Från alla fem stadsområden kommer signaler om att det är viktigt att individer och familjer fortsätter söka lägenhet - i synnerhet om man bor i akuta boendelösningar som exempelvis hotell, stadsområdenas kollektiva boenden eller i lägenheter utan möjlighet att ta över hyreskontraktet. I ljuset av detta är det nödvändigt med fortsatt motiverande arbete till att fortsätta söka lägenheter på egen hand när det gäller människor som bedöms ha förutsättningarna och en rimlig chans att finna en lägenhet på den öppna bostadsmarknaden. Med utgångspunkt i vad som framkommer i intervjuerna arbetar alla stadsområden med att motivera till att söka lägenheter även utanför Malmö. Socialarbetare från Söder och Väster påtalar att det finns positiva 42

205 erfarenheter av sådant arbete; denna strategi har resulterat att en del människor har fått eget bostad med förstahandskontrakt. Paternalism i socialt arbete handlar om att individens valmöjligheter eller handlingar begränsas och att detta motiveras för individens eget bästa utan dennes uttryckliga medgivande (Meeuwisse, Sunesson & Swärd 2000). Den paternalistiska modellen, som handlar om över- och underordning, bygger på en uppfattning om överlägsenhet; bedömningen för vad som är bäst för människor blir en fråga för experter. Empowerment betraktas som motsatsen till paternalism. På ett mycket förenklat sätt kan empowerment definieras som ett förhållningssätt som sätter klientens integritet i fokus. I praktiken kan detta innebära att klientens egna initiativ och deltagande uppmuntras. Klientens synpunkter och önskemål tas på allvar, och socialarbetaren roll kan vara att arbeta stödjande när det gäller att stärka klientens självtillit och tilltron till den egna förmågan att själv avgöra vilka insatser från samhällets sida som underlättar den egna situationen. Socialarbetaren kan också hjälpa till att undanröja hinder för klientens integrering i samhället. Empowerment associeras gärna till företeelser som exempelvis socialt stöd, delaktighet eller inre styrka - det vill säga tron på den egna förmågan att nå de mål man har ställt upp. Om samarbete och deltagande är två viktiga komponenter, så är en tredje komponent tanken om medborgarnas mobilisering, att människan ska finna egna resurser och agera på ett nytt sätt. Socialarbetarens roll kan då ses som en coach med ambitionen att göra sig överflödig (ibid). En viktig princip som kommer till utryck i intervjuerna är att den enskilde har ett eget ansvar för sitt liv och därmed även sin boendesituation. Socialarbetarna beskriver sin uppgift som att lyssna in, se hur de känner tycker och tänker, erbjuda stöd till dem som behöver och efterfrågar utan att ta över deras ansvar, visa vägen utan att ta över, erbjuda hjälp till självhjälp, hjälpa folk att hitta egna strategier, hitta människors styrkor eller ge verktyg. En av socialarbetarna uttrycker att bästa praktik är att man fokuserar på individens styrkor och att det är individens liv och ansvar - och att man inte tar ifrån dem det och gör dem till mer klienter än de behöver vara. Socialarbetarna strävar efter att människor blir självständiga i sitt bostadssökande, och att de därefter blir oberoende av socialtjänstens insatser avseende boendet. Det kan finnas olika anledningar till att människor behöver stöd i sitt bostadssökande. Socialarbetarens uppgift blir då att på ett respektfullt sätt ta reda på vad som gör att personen inte söker bostad på egen hand, och ta reda på vad människor efterfrågar. Målet är att människor så småningom ska vara självständiga i sitt bostadssökande. För en del människor kan det vara viktigt att själv klara vissa moment av bostadssökande på nätet, att kunna göra egna val även om de kommer att vara i behov av fortsatt stöd en tid framöver. Det räcker inte att ge de bostadssökande en lista på hyresvärdar, som en socialarbetare uttrycker det. I Innerstaden görs tillsammans med den sökande någon sorts inventering av stöd och hjälpbehov, en genomlysning av vad personen konkret behöver och vill ha stöd i. Det praktiska stödet kan innebära att skapa adress, lägga upp personliga söksidor, utforma intresseanmälningar, hjälp med att ringa upp hyresvärdar, eller besöka dessas kontor. Förutom det praktiska stödet erbjuds även information om den aktuella 43

206 bostadssituationen i Malmö och andra kommuner, samt information om hyreslagen. En kombination av praktisk hjälp, stöttning och motiverande samtal, samt ett utökat bostadssökande (exempelvis att man söker bostad utanför Malmö) uppges vara ett koncept som ger resultat i form av egen bostad. Socialarbetaren uppmärksammar att individens behov respektive organisationens behov kan förändras över tid, och då är det viktigt att anpassa verksamheten till de aktuella behoven, det som efterfrågas. Det ges tydligt uttryck för att behovet av stöd i bostadssökandet är större än det som verksamheten kan erbjuda. Ett exempel som ges gäller drop in-verksamheten, där man i nuläget paradoxalt nog - får vänta i flera timmar för att få hjälp. Även en större datorlokal efterfrågas. I Väster finns en tjänst som är fokuserad på att följa upp de akuta placeringarna. Enligt den intervjuade socialarbetaren ger kombinationen av täta uppföljningar i tillfälliga boenden och stöd i människors eget bostadssökande ett bra resultat i form av minskat antal placeringar i andrahandslägenheter; detta, menar man, bidrar till att människor finner bostad med eget kontrakt. Socialarbetarens fokus ligger på att erbjuda mer individuellt utformat stöd, möjlighet till att följa individens bostadssökande på nätet, visa olika sökvägar samt i vissa fall följa med på lägenhetsvisningarna. Strategin som beskrivs är att se människans situation i ett helhetsperspektiv. Vid sidan om stöd i bostadssökandet kan det finnas andra behov som att få en fungerande ekonomi eller få hjälp med att komma i kontakt med sjukvården. Bosökarverksamheten är efterfrågad, men alla som är i behov av stöd i sitt bostadssökande kan inte hänvisas dit. En av förutsättningarna är att människor klarar av att kommunicera på svenska eller engelska. Tack vare detta koncept - det vill säga kombinationen av täta uppföljningar och stöd i bostadssökandet - kan individuellt utformat stöd erbjudas dem som av olika skäl inte kan hänvisas till stadsområdets Boskola. I andra stadsområden har det tidigare funnits bosökarverksamheter som av olika anledningar inte finns längre. Socialarbetare i studien menar att bosökarverksamheten må ha försvunnit, men att behovet finns kvar. Det finns enligt de intervjuade socialarbetarna individer som är i behov av stöd och praktisk hjälp i sitt bostadssökande, och detta verkar gälla för alla stadsområden. I Norr har socialarbetarna möjlighet att ta dator med sig på hembesök; detta för att visa hur man söker bostad och kanske skapa en rutin kring sökandet. Även då gäller det att prioritera, och en av strategierna är att fokusera på de sökande som är långt framme i bostadskön. Bosökarverksamhet skulle enligt vad som framkommer i intervjuerna kunna effektivisera arbetet för de socialsekreterare som huvudsakligen har andra arbetsuppgifter, och då sådana arbetsuppgifter som inte sällan prioriterar sig själv. Klienter, menar man, skulle få ett mer adekvat stöd av de socialarbetare som specialiserar sig på just bosökarverksamhet och som kunde fungera som experter inom ämnesområdet. Där det saknas en bosökarverksamhet får inte alla som är i behov av stöd och hjälp tillgång till samma service. De kan istället vara beroende av att just deras socialarbetare uppmärksammar behovet och har utrymme samt relevanta kunskaper för att hjälpa till med det praktiska. Eftersom dessa socialarbetare får passa in 44

207 bostadsökandestöd bland sina andra arbetsuppgifter, så innebär detta, att det inte alltid finns utrymme för att praktisk hjälpa till i den enskilde individens bostadssökande - även när socialarbetaren uppmärksammar behovet. Kommunens andrahandslägenheter Hemlösheten påverkas av tillgången på bostäder och hyresvärdarnas villkor för att erbjuda hyreskontrakt (SOU 2005:88). Ett allt tuffare klimat på bostadsmarkanden är märkbart; det handlar dels om brist på hyreslägenheter, dels krav på referenser, en fast inkomst från en anställning, samt frånvaro av betalningsanmärkningar. Det har till exempel blivit allt vanligare att hyresvärdar inte accepterar hyresgäster som har ekonomiskt bistånd som sin försörjningskälla (ibid). Socialstyrelsen slår fast att det främsta problemet verkar vara den stora bristen på bostäder i allmänhet och på hyreslägenheter i synnerhet (Socialstyrelsen 2008b). Bostadsbristen tvingar ibland kommunerna till kortsiktiga lösningar, som exempelvis att använda kategoribostäder för personer eller grupper. Många lösningar som idag tillhandahålls för hemlösa personer finns inom den sekundära bostadsmarknaden. På den sekundära bostadsmarknaden finns både hyresgäster som har individuell problematik och individer som inte har något annat problem än just brist på bostad. Etableras en sekundär bostadsmarkand finns det risk att det skapas förväntningar hos hyresvärdar att kommunen står för kontraktet när hyresgästerna saknar regelbundna löneinkomster eller på annat sätt betraktas som en risk av hyresvärden. Hyresvärdarna tar en minimal risk då kommunen betraktas som en säker hyresgäst; en påtaglig risk är därmed att trösklarna till den ordinarie bostadsmarknaden höjs ytterligare och att den sekundära bostadsmarknaden växer (ibid). I detta avsnitt reflekterar socialarbetare kring sitt arbete inom den sekundära bostadsmarknaden. Till att börja med resonerar socialarbetarna kring ett koncept som nämns som matchning, det vill säga tanken om att man ska hitta rätt boende till rätt person. I Innerstaden görs matchningen på beslutskonferensen med myndighets- och tillsynssektionen samt båda sektionscheferna och första socialsekreterare. Även i andra stadsområden för man ett gemensamt resonemang kring placeringar på ett gemensamt möte med socialarbetare som ansvarar för myndighetsarbete och tillsynsarbete utredningar och deras arbetsledning. I ett stadsområde är det huvudsakligen en enskild ärendegenomgång med den ansvarige chefen som gäller. Vidare handlar det om hur man arbetar och tänker kring placeringar i genomgångs- eller övergångslägenheter, respektive hur man arbetar med tillsyn i lägenheterna utifrån målet att människor ska få eget hyreskontrakt. I vissa stadsområden är det tydligt uttalat vilket arbetsätt som gäller, och i andra har socialarbetarna gjort förbehållet att omorganisationsprocessen inte är avslutad och att det finns en pågående diskussion kring hur hemlöshetsarbetet ska bedrivas. Detta är en bra anledning att inte förstora de skillnader som 45

208 framkommer avseende arbetssätten mellan stadsområdena. Hemlöshetsarbetet genomgår i flera avseenden relativt stora förändringar i skrivande stund. Framgångssagan Matchning De intervjuade socialarbetarna i Innerstaden understryker vikten av en bra matchning, så att placeringar fungerar för såväl klienten som för grannar och hyresvärdar. Den andra delen i den framgångssagan, det är vår matchning. Vi har väldigt många boende att spela med. Vi är många som har jobbat i många år. Vi har väl utarbetat och har väldigt bra samarbete med hyresvärdar. Vi har bra kännedom om vårt område och om våra klienter så att vi matchar väldigt bra. I den bästa av världar så ska vem som helst bo var som helst. Men i verkligheten, det måste passa på många sätt omgivningen, hyresvärden och klienten. Till exempel. Jag hade en familj, grannarna var på den här familjen, de kunde knappt andas - den familjen blev så utsatt. Många av klagomålen var rent ut sagt rent löjliga. Det var en svag familj som de gav sig på. Vi måste vara realister [om hyresvärdarna] är kinkiga - vi flyttade dem därifrån så att de kunde leva i lugn och ro. Vi måste vara realister, vi är så beroende av andra, typ hyresvärdar, så ser vår verklighet ut. Bästa praktik är att se klienternas behov och kunna erbjuda insatser som är anpassade efter dessa individuella behov, menar några av socialarbetarna. Rätt placering är ett gemensamt ansvar och en förutsättning för att lyckas skapa ett flöde inom stadsområdets boenden inklusive lägenheter. Bästa praktik? Jag tänker väl lite så, hur vi tänker kring våra placeringar. Vi ser klientens behov och anpassar insatser efter dem, vilket vi försöker göra på ett ganska bra sätt. Ibland kan klienten fara illa på det stället och då behöver man tänka om och flytta klienten därifrån. Vi lyckas åstadkomma ett rätt så bra flöde. Och det är också att vi tänker inte bara det här är min klient utan man ta hänsyn till alla andra som också behöver komma dit. Så att vi kan se att detta är vårt på något sätt. Att lösa det så att det blir ett flöde. En utredande socialsekreterare menar att man vid matchningen tar ansvar för kunskapen om klientens behov. Man träffar klienterna, bra kontakter. Ibland krävs det lite längre kontakter för att få fram vilka behov som finns men det är oftast jag som är socialsekreterare, som kanske känner klienten bäst. Sedan är ju allas ansvar, gemensamt, men det är jag som har information om klienten utifrån våra kontakter. De socialarbetare som har ansvar för tillsyn i lägenheter bidrar med sin kunskap om området och lägenheterna. Vi tillsynare, vi ska vara experter på lägenheten och området där lägenheten är, då vet vi hur stor familj som kan bo där. Om det finns trappor, hiss och så vidare. De kunskaperna har vi med oss och vi ska vara väl förberedda och 46

209 kunna lägga fram på beslutskonferensen en gång i veckan. Och samma sak för utredarna. De är experter på klienten. Så kan vi matcha ihop det. Vi är väl förberedda och det är de också, det är något som vi har jobbat mycket med. Jag är expert inom mitt område och de är experter på sitt. Den kunskapen du tar med dig - du ska kunna lägga fram det, du är väl förberedd, det är det som gjort att det har funkat så bra. Vi vet vem som har ansvar för vad och har respekt för varandras bedömning. Rent praktiskt kan det gå så här på beslutskonferensen. Jag har den här familjen, de bor på det här hotellet så och så länge, skuldbilden, hyresskulder, har svårt att få egen bostad på egen hand. Då kan man föreslå att de kanske ska ha en lägenhet genom oss, och så kollar vi Har vi en ledig lägenhet? Passar lägenheten storleksmässigt och lägesmässigt om barn går i skolan? Och så försöker vi matcha på det sättet. Då beslutar vi på det här mötet - beslutet fattas tillsammans med både sektionschefer och första socialsekreterare. Tillsyngruppen bidrar med kunskap om själva lägenheten som kan ligga på ett annat område: Finns det en hiss? Vilket skick är lägenheten i? Hur långt är lägenheten från skolan? Man måste resonera hur barnen ska ta sig till skolan. Det är inte alltid det går, och ibland kan det vara viktigast att komma in i lägenheten, att få ett mer långsiktigt boende. Men vi försöker diskutera de viktiga aspekter som berör barnen, utifrån att vi ska beakta barnperspektivet. Det är viktigt att de som har tillsyn har den informationen, då är det de som tar över ansvaret efter kontraktsskrivningen. En socialarbetare går närmare in på hur matchningen grundas på kunskap om klientens situation samt om kunskap om lägenheten som klienten ska flytta till. De som deltar i beslutskonferensen är experter på var sitt område och bemöter enligt den intervjuade socialarbetare varandra med ömsesidigt respekt för varandras expertis. Vi testar inte, utan försöker göra en genomtänkt matchning, undvika felmatchning. Från vår sida gäller det att ha kunskap om området, hyresvärdar, och lägenheten. Så det är vår expertis och deras som vi slår ihop på mötena. Och så har vi en samsyn när det gäller matchning och en ömsesidig respekt för att vi är experter på våra respektive områden. Jag kan mitt och du kan ditt. På frågan om områden där man ansåg sig vara goda förebilder i hemlöshetsarbetet nämndes genomgående just matchningsprocessen, som alla är delaktiga i. Att vi försöker hjälps åt att matcha, och att alla är delaktiga. Och att det finns ett flöde, en röd tråd på något sätt. Att barn prioriteras till lägenheter utifrån barnperspektivet som vi ska ha, vilket är jätteviktigt så klart, det är också viktigt att lyfta fram. Vi gör säkert mycket mer. Ibland reflekterar man inte så mycket på vad man gör. Eller hur man tänker just då. Man bara kör på, det sköter sig självt på något sätt. 47

210 En av socialarbetarna pekar på att rätt matchning är viktig för människor som placeras och att målet är att de ska kunna vara oberoende av socialtjänstens insatser framöver. Ska man lyckas med detta då gäller det att se varandra som en tillgång och ha respekt för varandras kunskap. Det är viktigt att göra rätt placering framförallt för klientens skull. Att man tänker till lite innan man gör placeringar Vilket stöd kan de behöva så att de framöver kan sköta sin lägenhet på egen hand? Och då utifrån samhällsperspektivet är det viktigt att de blir oberoende av oss framöver. En viktig förutsättning för en lyckad matchning - förutom kunskap och som lyfts fram i intervjuerna är samarbete och delaktighet. En av socialarbetarna uttrycker det så här. Grunden är det arbete som vi gör tillsammans. Samarbete, matchning, att man lyssnar på varandra, att man tar till sig vad de andra är duktiga på. Alla kan inte vara lika duktiga och bäst på allt, att man har respekt för det. Att man respekterar varandras kunskaper. Att man är proffs inom ett visst område och att vara prestigelös. Att man ser varandra som en tillgång. Att köra bara sitt eget skulle vara alltför enkelriktat, tror jag. En annan socialarbetare uppger att ett gemensamt beslut, fattat utifrån en samlad kunskap, minimerar risken för ett misslyckande för klienten. Att prioritera vid ärendegenomgången I Öster ansvarar socialarbetarna för både utredningar, tillsyn och boendestöd i andrahandslägenheter. Socialsekreteraren har den dubbla rollen som utredare och tillsynare. I vissa fall när det gäller strukturell hemlöshet görs den tekniska tillsynen i andrahandslägenheter av boendevärdar. Socialarbetarna har ärendegenomgång med sin sektionschef och aktualiserar familjer för boende i andrahandslägenheter. Du har din ärendedragning, du ställer din familj i kö. Strukturellt boende, det är så speciellt. Många av dem skulle aldrig ha haft kontakt med oss, det är ett systemfel. Vi ställer dem i kö till stadsdelens egna boende eller andrahandslägenheten och sedan, om det är illa - barnen mår dåligt, fysiskt handikapp, psykisk ohälsa är det rimligt också att vissa familjer måste prioriteras. Är det en helt ordinarie familj - även om de inte mår bra av att bo på hotell - då lägger jag mycket mer krut på att familjen söker på egen hand än att de prioriteras till våra lägenheter. Men ser jag att det är större behov då försöker jag påverka, prioritera vid ärendegenomgången med chefen. I Öster använder socialarbetarna inte begreppet matchning i sitt arbete, även om det nyttjas i intervjuerna för att lättare följa resonemangen kring hur man tänker kring tilldelningen av lägenhet med andrahandskontrakt. Socialarbetarna uppger att de gör en individuell bedömning i det enskilda ärendet och föreslår en boendelösning. 48

211 Vi föreslår jo ja att jag tycker att den familjen ska vara tilldelad lägenheten, sedan är det upp till chefen. Det jag tittar på - det som avgör - är hur deras förutsättningar ser ut för att lyckats hitta en lägenhet själv, hur länge de har varit placerade i tillfälligt boende, hur det fungerar, om de har höga skulder, tänker jag. Om de har barn som går i skolan. Man ska utgå från barnperspektivet. Den enskilde socialarbetaren gör den individuella bedömningen och uppmärksammar sin chef på de behov som personen eller familjen har. Barnfamiljer med många barn har ofta svårast att hitta lägenhet, så om det finns en tillgänglig lägenhet som passar storleksmässigt kan det hända att en familj får lägenheten trots att de bott endast en kortare tid i en tillfällig boendelösning. Det individuella vi kan göra för vår klient är till exempel att min klient står på listan, att situationen är ohållbar, att de måste ha någonstans att flytta. Vi kan bara framföra behovet, och det är kanske flera sådana och då måste det graderas. Det är en ganska lång lista och många av dem har stått länge. Matchningen är hur stora är lägenheterna och hur stora är familjerna, och hur länge har man stått på listan. Barnfamiljer med många barn har svårast att komma vidare - vi får inga stora lägenheter för i Malmö byggs inte så stora lägenheter. Så de är fast. Så ibland är det den som har stått kortast i kö som kan få lägenhet för att det finns en lägenhet som passar storleksmässigt. Ibland kan det vara lätt att förstå vad som styr tilldelningen av lägenheter och ibland inte. Några av socialarbetarna uttrycker det så här. Det ser lite olika ut. Ibland kan det vara svårt att förstå varför det här beslutet har tagits, men ibland så kan man se logiken bakom det hela och att det är en bra matchning. _ Det är kanske de som har svårast, de erbjuds ju lägenhet. Eller de som var hemlösa längst i vissa fall. Sen ibland. Alltså kanske är det de som inte varit hemlösa lika längre - jag blir inte riktigt klokt på hur det resoneras ibland. Genomgångsboende, där är det väl inga konstigheter utan har vi något ledigt där så är det som gäller istället för hotell, om det finns plats. _ Det är cheferna som sitter där med listorna, och säger att nu har vi ledigt där - flytta den familjen dit. Vi är inte med i de diskussionerna. Nej, det är inte klart för oss hur man resonerar, det tycker inte jag. Ibland har man känslan att någon familj glöms bort, någon familj som har väntat väldigt länge, som kanske inte har alls samma förutsättningar att ta sig vidare, som har kanske skulder, som har inte det så lätt. Ett sätt att prioritera kan vara att ta hänsyn till exempelvis en sjukdom som gör att det kan vara svårt att bo i ett tillfälligt boende. 49

212 Jag tror att i första hand tar man hänsyn till familjens storlek, lägenhetens storlek, antal månader som man varit boende på olika tillfälliga lösningar, att det är det som gör att de kvalificerar sig till den här lägenheten. Såvida det inte är någon annan som är jättesjuk eller har ett barn med särskilda behov eller någonting sådant som måste gå före. Och så utifrån MKB:s eller lägenhetsenhetens krav. Det är viktigt med matchningar överhuvudtaget - för det kan ju bli så fel! En av de intervjuade socialarbetarna i Söder berättar att strukturellt hemlösa som söker hjälp med boende vid behov kan placeras i tillfälliga boenden. Om det inte finns några formella hinder att söka på den öppna bostadsmarknaden ska människor kunna lösa sin boendesituation på egen hand, menar man. När det gäller strukturellt hemlösa familjer läggs ett stort arbete ned på att motivera familjerna att söka bostad på egen hand och utöka sitt bostadssökande till andra orter. En av socialarbetarna berättar att det är barnfamiljer med social problematik och ungdomar som kommer från institutioner som prioriteras till andrahandslägenheter. Där det finns hemlöshet men också en annan problematik, de jobbar vi annorlunda med än med strukturellt hemlösa. De blir ofta placerade i andrahandslägenheter, med insatser då. Det kan vara folk där det finns insatser eller utredning på barnen från barn och familj[-enheten], det är svårt att säga exakt vad det kan vara. Det behöver inte finnas någon insats heller; ibland behöver det inte vara så uttalat. Ibland kan man få uppfattning att här finns det någonting annat som felar - inom citationstecken - som gör att det är svårt för dem kanske att flytta härifrån. Det kan vara någonting kring barnen, att man har barnperspektiv på det. Det är familjer och ungdomar som kommer från institutioner som prioriteras till andrahandslägenheter i första hand. Socialarbetaren är tydlig med att även om det är familjer eller ensamstående med social problematik i bilden som prioriteras till andrahandslägenheter, så är det inte så att vi låter lägenheter stå tomma, utan vi placerar ändå. På det gemensamma mötet går man igenom vilka resurser som är tillgängliga, vilka som är i behov av en lägenhet, och vilka placeringar i lägenheter som rimligtvis kan fungera i längden. Socialarbetaren pekar på att de som arbetar med tillsyn i lägenheterna har en del kunskap om fastigheter och samtidigt är i behov av att ta del av kunskap om klienternas situation. Jag tänker att det är rätt så bra att vi är med vid genomgången, just för vi har rätt så mycket kännedom om de olika husen och fastighetsägarna, hur det är och vem som kan passa och funka bra. Och sedan behöver vi höra lite om klienterna innan vi skickar förfrågan till hyresvärden. Matchningen är en viktig del i arbetet, och därmed också att de som beslutar om placering och de som ansvarar för tillsyn är med och bidrar med sina respektive kunskaper. 50

213 Det är väldigt viktigt med matchningar överhuvudtaget, för det kan ju bli så fel om man inte tänker efter utan bara placerar. Om man inte tittar på helheten. Så därför tänker jag att vi alla har ju olika tankar och kunskaper och då är det viktigt att alla är med. Tillsammans uppnår man ett bättre resultat En av de intervjuade socialarbetarna i Väster betonar att förutsättning för en bra placering är att man tänker långsiktigt, att den ska leda till att människor på sikt blir oberoende av socialtjänstens insatser. Vi träffades en gång i veckan och gjorde en matchning. Man tog sin lista på de klienter man hade och man satte sig ner och stämde av vilka lägenheter som har tillkommit eller var lediga. Och då kollade jag på min lista vilka som inte går vidare, vilka som har svårt att komma vidare. Barn, om de går i skolan och i så fall var. Antal personer i hushållet. Och sedan sitter man och diskuterar detta. Exempelvis. Vi har en etta, en övergångslägenhet och jag har någon som har skulder och har jättesvårt att kunna gå vidare. Det är bättre att vi prioriterar honom om han har en rimlig chans att ta över kontraktet än att jag placerar någon som inte har skulder och är framme i kön på Boplats Syd och kan få lägenhet på egen hand om fyra till fem månader. Då är det bättre att han som har skulder tar över så att han kan bli oberoende framöver. Det är jätteviktigt hela tiden att man tänker långsiktigt. Det är bättre att tänka till vid matchningen än att senare tänka varför gjorde vi det?. I likhet med socialarbetare från andra stadsområden betonas att de olika kompetenserna kompletterar varandra. En av de intervjuade utredarna formulerar det som att ibland kommer de som har ansvar för boenden med ett annat förslag, de ser ibland saker ur ett annat perspektiv än jag har, och en annan påtalar att alla har en lämplig kompetens men vi kan ha olika arbetslivserfarenheter och olika långa erfarenheter. God kännedom om människors livssituation är en förutsättning för en fungerande placering. Tack vare de täta uppföljningarna av de akuta placeringarna får socialarbetaren en helhetsbild av klientens behov. Ska man ha en bra matchning så måste man kunna ha täta uppföljningar - det är enda sättet att få en så bra helhetsbild som möjligt. För det är inte så att alla behov upphör bara för att man har fått boende. Socialarbetaren som ansvarar för uppföljningar i det akuta boendet bidrar med sin kunskap om människors livssituation, medan de som har ansvar för tillsyn i övergångs- eller genomgångslägenheter kan allt detta kring närområde, hyresvärden, vilken våning, marklägenhet och så vidare, och stämmer av med mig. En annan socialarbetare som arbetar med tillsyn instämmer. Det vi kan bidra med är uppgifter om det är ett känsligt hus, hyresvärd, hur många det kan bo i lägenheten. Har man bott hos en viss hyresvärd tidigare 51

214 och blivit vräkt så är kanske placeringen inte aktuellt där. Har de skulder ska de till genomgångsboende eller till övergångsboende, det beror på. Det kan inte vara för mycket samarbete och delaktighet Även i Norr diskuteras placeringar på ett gemensamt möte. Under mötet har socialarbetarna möjlighet att tillsammans resonera kring vem eller vilka som ska prioriteras till lägenheterna och på vilka grunder. Liksom socialarbetarna från andra stadsområden förklarar representanterna från Norr att man på så sätt är delaktig i ett gemensamt beslut. Det är det som jag tycker är så bra. Vi sitter en gång i veckan, vi diskuterar detta med bomyndighet och chefen, och nu tillkommer även de som har tillsyn och som har kännedom om våra klienter som redan bor i våra boenden då de träffar dem oftare. Och om lägenheter, om bostadsområdet och fastighetsägaren och sådant. Vi funderar tillsammans vilka som ska prioriteras, resonerar kring på vilka grunder prioriteringen ska göras. Bomyndigheten har sin kunskap och tillsynare har kännedom om områden men även om personer som har bott i våra boende. Och sedan bestämmer man tillsammans med tillsynsgruppen - man är delaktig i ett gemensamt beslut. Allas erfarenheter och kompetens tas till vara vilket ska bidra till en bättre matchning. Uppfattningen är att det inte kan vara för mycket av samarbete och delaktighet socialarbetarna sinsemellan när det gäller att göra rätt matchning och undvika ett misslyckande. Det blir smidigare för klienten också, att just den här processen går snabbare liksom. Det är jättebra att man tar till vara allas kompetens och erfarenheter, de har ju jobbat med det jättelänge. Delaktighet! Vi vill ha ännu mer delaktighet. Det är samarbete som måste ske mellan oss så att vi verkligen kan matcha rätt. Det kan inte vara för mycket samarbete och delaktighet i den här biten, utan det är bättre att tala med varandra för mycket än för lite. Genomgångs- och övergångslägenheter Några socialarbetare i Innerstaden funderar kring placeringar i övergångs- och genomgångslägenheter. Ibland är det svårt att veta vad som styr placeringen, om det är strategiskt tänkande eller de befintliga resurserna. Hur tänker vi där. Det kan vara beroende på vad som är ledigt. Ibland kan det vara akut för tillfälligt. Det kan handla om en familj som bor på hotell vilket är ingen bra lösning. Och då, i vissa fall, så kvittar det om det är en övergångs- eller genomgångslägenhet, då kan det handla om att erbjuda ett mer stabilt boende för barnen. Ingenstans har man råd med att låta lägenheten stå tom, det har med resurser att göra. Ibland är det svårt att veta vad som är strategiskt och vad som är resurs. Ibland har vi råd att tänka strategiskt. Och med råd menar jag att vi har alternativ att välja mellan. 52

215 Men när socialarbetarna tänker fritt och bortser från vilka resurser som är tillgängliga i en viss situation, så resonerar de på följande sätt kring övergångslägenheter. Har man skulder så kan detta utgöra ett hinder att få lägenhet på den öppna bostadsmarknaden, då skulle man kunna tänka sig övergångslägenheten. De kan ju ta över lägenheten, men får inte ha nya skulder och måste betala hyran i tid. Genomgångslägenheter, menar en socialarbetare, kan man tänka sig för de som behöver lite mer stöd i sin boendesituation, de som vi behöver jobba lite mer med från vår sida. En annan menar att genomgångslägenheter är det optimala för de som är självgående och står längre fram i bostadskö, och inte har skulder och är aktiva i sitt bostadssökande. Socialarbetarna i Söder hade liknande tankar gällande placeringar i genomgångslägenheterna; en av dem menar att det kanske är bättre att placera de som är strukturellt hemlösa i de svårare lägenheterna, där man inte kan ta över, för det kanske finns chans att de inom de två åren blir självförsörjande. Och när det gäller övergångslägenheterna. Att placera de som har skulder i övergångslägenheten. Om man kan hålla sig skuldfri och ta över kontraktet. Annars kan det bli så att om vi placerar dem i en lägenhet där man har så höga krav, då blir de där tills vi kan placera dem någon annanstans, och då kommer de vara i behov av våra resurser under mycket längre tid än det skulle behövas. I Väster har socialarbetare följande tankar kring placeringar i övergångslägenheter kontra genomgångslägenheter. De ska egentligen kunna ta över kontrakten. Har man stora skulder då är det mindre lönt att söka på egen hand. Har man inga skulder och är långt framme i kö, då är det kanske lättare för en att få lägenhet med eget kontrakt på egen hand. Och då blir det en ledig lägenhet till någon som har ett större behov av den. Det är viktigt att tänka rätt för att kunna skapa ett genomflöde. Detta bekräftas av en annan socialarbetare, som i sammanhanget dock för in ytterligare ett perspektiv genom att tillägga att sedan prioriterar vi alltid barnfamiljer utifrån barnperspektivet, och det är rätt. I Norr berättar en socialarbetare att det i första hand är behovet som styr när det gäller tilldelning av andrahandslägenheter. Behovet styr i förstahand. Men vi har ju faktiskt de som är självförsörjande och så, som av någon anledning står utan boende. Då kan de få komma till en övergångslägenhet för att de kanske inom ett år kan få ett förstahandskontrakt. För vi vill ju avveckla lägenheter också, vi har ju väldigt många lägenheter. 53

216 En annan socialarbetare resonerar kring klienter som har skulder men som klarar av ett boende ifall man hade olika boendealternativ att välja mellan. Tyvärr, det är väl nästan så att det handlar om att om det kommer en ledig lägenhet så är det som styr. Det är väldigt sällan vi har två lika lägenheter där man kan välja. Vi har ju klienter som har jätteskulder och som aldrig kan bli aktuella på Boplats Syd men som är helt välfungerande och kan smyga in den vägen och få ett eget kontrakt, vilket de aldrig hade fått om de har stått i kö för de kommer aldrig fram. Hade det funnits en bättre lämpad lägenhet [så] men man har inte tid att sitta på vänt, utan då får man ta det som finns. Ett sätt att resonera är att tilldela övergångslägenhet personer som har skulder som utgör ett hinder att söka bostad på den öppna bostadsmarknaden i syftet att de inte fastnar på våra boenden eller i genomgångslägenheter, för det är lätt hänt, under flera år. En annan socialarbetare menar att det är individuellt, och att de som inte har skulder och som stått i kö på Boplats Syd, de kan vi ibland placera i våra genomgångsboenden och då vet vi att det är tidsfråga att de har förutsättningar att ta sig vidare på egen hand. Vissa övergångslägenheter fungerar i praktiken som genomgångslägenheter. Brist på egen inkomst utgör ett hinder för kontraktövertag, och enligt socialarbetarna är hyresvärden inte heller alltid så tydlig i vad som gäller för kontraktsövertag vid inflyttningstillfället. Det händer att människor bor i lägenheten och tror sig kunna ta över kontraktet under förutsättning att hyran betalas i tid och boendet sköts. Sedan har jag en del som aldrig kommer få ta över kontraktet, som sitter i lägenheten där hyresvärden aldrig kommer att ge dem förstahandskontrakt. Men har du egen inkomst så kan det diskuteras, tror jag. Jag tror inte att det är någon garanti, men har du försörjningsstöd så är det helt kört, du har fel sorts inkomst. Jag har en där hyresvärden lovat förstahandskontrakt men ändrat sig sedan under resans gång och då skulle man önska sig att man kunde flytta dem till en lägenhet där de kan ta över kontraktet. Men då prioriteras de inte för att de har ett ordnat boende. En av socialarbetarna i Öster menar att vi kan ju önska fritt medan cheferna har ett ekonomiskt ansvar som inte vi har, och att vi därför inte enbart utgår ifrån klientens behov eller förmåga. Det kan ju också vara så enkelt att en familj som idag bor på ett hotell som kostar jättemycket pengar, och där ett genomgångsboende är ledigt, så placeras de där på grund av ekonomiska skäl, så är det ju också. Det finns betydligt färre genomgångslägenheter än övergångslägenheter. En socialarbetare förklarar att familjer som bor i genomgångslägenheter får bo där länge och kommer inte vidare till vare sig en övergångslägenhet eller till egen bostad på den öppna bostadsmarknaden. 54

217 Nu får vi tänka att vi har 180 lägenheter, och i vårt bestånd så har vi tolv lägenheter som är genomgångsboende. Så avseende antalet lägenheter där man kan ta över kontraktet så är det många fler. Det kan ju vara bra att veta hur människor kan hantera sitt boende och vad de behöver hjälp med, men många bor i genomgångslägenheter ganska så länge för att de inte kommer vidare. Ytterligare en socialarbetare tar upp att det finns förhållandevis få genomgångslägenheter, vilket innebär att alla kan inte testas utan man hamnar på ett tillfälligt boende först, för det är i princip lediga platser som avgör - i alla fall tilldelas ingen andrahandslägenhet först. En annan socialarbetare funderar på vad som skulle öka skuldsatta familjers möjlighet att ta sig vidare. Om en familj är på tillfällig boende och har väldigt svårt att hitta lägenhet på egen hand på grund av skulder, då skulle jag prioritera den familjen till en av våra övergångslägenheter. Det är ändå större chans för dem att ta över kontraktet om de kommer till vår övergångslägenhet än att de fortsätter söka på begränsat antal hyresvärdar på Boplats Syd, till exempel. Vissa hotellboenden är i form av lägenheter och erbjuder relativt bra boendestandard. En av socialarbetarna pratar om vidare placeringar och lyfter fram att det kan bli en ytterligare svårighet att hantera om familjen ska behöva flytta vid flera tillfällen, till exempel från hotellboende till genomgångslägenhet och vidare till övergångslägenhet. Att behöva flytta flera gånger, utan att boendet utgör en långsiktig lösning på familjens situation, kan enligt socialarbetaren inte vara bra speciellt om man begrundar barnperspektivet i det hela. Nu har vi hotell med rimligt, hanterbart boende och det behöver inte bli jättedyrt. Man får hela tiden tänka på att minimera skadan med olika placeringar, att flytta på barnen, man får tänka så också. Var går barnen i skola, förskola och sådana delar. I det akuta skedet hotell, och om de har det hyfsat bra avvakta och sedan tilldela en av våra övergångslägenheter, det tycker jag skulle vara det bästa. Och sedan i vissa lägen om det är ledigt i genomgångslägenhet, då får man ta det - det är kostnaden också som vi måste beakta. Ju mindre man behöver flytta desto bättre och om familjen redan är i gungning så är det ännu en svårighet att hantera. Sammanfattande diskussion Systemet med övergångslägenheter skapades under 1990-talets början, när dessa ersatte det som kallades vistelselägenheter. Övergångslägenheterna, som ingår i den sekundära bostadsmarknaden, är boendetrappans sista steg, och de fick en annan målgrupp i och med socialtjänstens prioritering av barnfamiljer. För de som lyckas ta sig in på den sekundära bostadsmarknaden finns det möjlighet att även komma ur den. Om en hyresgäst sköter sitt boende, inte stör, och betalar hyran i tid kan hyresgästen ta över kontraktet på lägenheten. Knutagård (2009) slår fast att det är viktigt för bostadsekreterare att skapa en bra relation till klienterna, men att även ett gott samarbete med hyresvärdarna blir viktigt. 55

218 Detta samarbete har konsekvenser för hur bostadssekreterare bedömer vilka som kan flytta in i en övergångslägenhet. Ett bra samarbete med hyresvärdarna är nära sammanlänkat med bostadsekreterarnas prognos av klientens möjligheter att klara av boende. En förklaring som används vid placeringar är att man inte ska bjuda människor på en massa misslyckanden. Hyresvärdarna vill ha garantier från socialtjänsten för att ta sig an hyresgäster (ibid). I organiseringen av det sociala arbetets praktik, blir just organisering ett viktigt verktyg för att koppla samman de boendealternativ som står till buds med de personer som söker hjälp för sin boendesituation. Socialsekreterarnas möjligheter att agera villkoras av tillgången på bostäder, gällande lagstiftning, organisatoriska förutsättningar och bilden av den sökandes problem. Myndighetsföreträdarna blir med Knutagårds ord skälens fångar ; det finns skäl till varför det sociala arbetet organiseras som det gör och det finns skäl som begränsar tjänstemannens möjligheter till att agera annorlunda. I en organisation möter socialarbetare på förhand bestämda rutiner och regelverk som de måste förhålla sig till. Det ter sig som om vissa platser är till vissa kategorier av klienter. Detta medför att vissa sätt att arbeta blir tagna för givet och självklara. Det finns dessutom krav utifrån - både från andra organisationer och från allmänheten - som påverkar vad som är möjligt att göra (ibid). I Knutagårds studie om socialtjänstens organisering av hemlöshetsarbete berörs bland annat en organisation för matchning; att klientkategori matchas med en boendeform är ett specifikt sätt att arbeta när man bestämmer vilka klienter som ska flytta i ett boende. Mötena ger en möjlighet för boendesekreterarna att till organisationen ge sina förklaringar och argument för ett visst beslut. Förklaringar blir institutionellt förankrade, och Knutagård hänvisar till Börjesson och Palmblads (2008 s 48) resonemang: Att komma fram till en gemensam bedömning tycks göra beslut mer försvarsbara än enskilda individers åsikter (Knutagård 2009 s 233). Genomtänkt matchning uppges av de intervjuade socialarbetarna ge bra resultat i hemlöshetsarbetet. Generellt tittar man på hur klienternas egna förutsättningar för att lyckas hitta en lägenhet på egen hand ser ut, hur det fungerar i deras tillfälliga boende, ifall de har hyresskulder eller andra skulder, om de har barn som går i skolan, hur länge har de varit placerade i tillfälligt boende, om de har behov av stöd eller andra insatser och så vidare. Placeringen ska vara genomtänkt. Succén är inte given bara för att det finns något ledigt boende och att det finns människor som är i behov av boende. Det handlar om att hitta rätt boende till rätt person, och den förväntade effekten av rätt matchning är att risken för misslyckande - både för den enskilde och för socialtjänsten - minimeras. Om matchningen inte stämmer så kan det bli fel. Boendet ska fungera för klienten, för hyresvärden och för grannarna. Alla ska vara nöjda. Så långt det är möjligt har man enligt socialarbetarna ett strategiskt tänkande vid placeringar. I verkligheten är det dock behovet av lägenhet och tillgången på lägenheter som styr. Det är inte alltid möjligt att hitta den optimala matchningen då socialtjänstens tillgång till lägenheter är begränsad. Socialarbetarna betonar att det inte någonstans står lägenheter tomma i väntan på rätt matchning. 56

219 De socialarbetare som arbetar utifrån matchning betonar som sagt vikten av rätt matchning - den ska vara bra för klienten, hyresvärden och omgivningen. Bästa praktik uppges vara att se klientens behov och anpassa insatserna efter dem. I matchningsprocessen deltar både socialarbetare som utreder behovet och socialarbetare som ansvarar för fortsatt tillsyn, samt deras chefer. Ansvaret för rätt placering är därmed inte bara den enskilde socialarbetarens ansvar utan gemensamt. Socialarbetarna betonar att en av de positiva aspekterna av matchningsprocessen är att den är av en gemensam karaktär. De medverkande är experter inom var sitt område, och med sin expertis bidrar de till att matchningen blir så bra som möjligt för alla berörda. Utredarna bidrar med sin kunskap om klientens livssituation och eventuella behov, och ansvariga för tillsyn bidrar med sina kunskaper om området, fastigheter och hyresvärdar. Socialarbetarna bidrar med sina specifika kunskaper och erfarenheter. Det är en klar ansvarsfördelning och man har respekt för varandras bedömningar. Samarbete och att kunna se saker ur olika perspektiv anges som viktiga förutsättning för rätt placering. Tillsammans uppnår man ett bättre resultat som ska gynna klienten. En annan positiv aspekt som tas upp är allas delaktighet i processen och en gemensam strävan efter att skapa ett flöde i boendena. Målet är att klienten ska kunna ta över kontraktet och vara oberoende av socialtjänstens insatser i form av boende framöver. Det kan också vara så att målet kan vara att människor med svår social problematik ska kunna bo kvar under mer varaktiga boendeförhållanden. Med hjälp av den rätta matchningen ska ett misslyckande för klienten och socialtjänsten undvikas. I ett av stadsområdena är processen kring tilldelning av lägenhet organiserad på ett annat sätt. Socialarbetarna har den dubbla rollen och ansvarar för både utredning och tillsyn i andrahandslägenheter. Deras delaktighet i matchningsprocessen innebär prioritering av de enskilda ärendena vid ärendegenomgången med den ansvarige chefen. Grunden som styr tilldelningen av lägenheter, hur man resonerar och prioriterar, kan därför vara mer eller mindre tydlig för den enskilde socialarbetaren. Det finns inget gemensamt forum där man är delaktigt i processbeslutet som grupp, men det framgår inte om socialarbetarna efterfrågar en större delaktighet i själva matchningsprocessen. För att sammanfatta de framgångsfaktorer som socialarbetarna lyfter fram för rätt matchning är det rimligt att poängtera delaktighet, samarbete, respekt för varandras expertis, tillit till varandras bedömningar samt helhetstänkande kring klientens livssituation och behov av stöd. I ett av stadsområdena där man har satsat särskilt på täta uppföljningar av akuta placeringar uppges just dessa täta kontakter med klienter vara en förutsättning till att skaffa sig helhetsbild kring klientens livssituation, vilket därefter skapar bättre förutsättningar för rätt matchning. Den grupp som går vidare till andrahandslägenheter är huvudsakligen barnfamiljer, vilket uppfattas som självklart eftersom barnperspektivet ska beaktas. I ett av stadsområdena prioriteras dock hemlösa familjer med mer eller 57

220 mindre uttalat social problematik före familjer som är hemlösa på grund av strukturella skäl. Trappstegmodellen bygger på tanken att de hemlösa succesivt skall ta sig uppför en boendetrappa i viss ordning. Man kanske börjar med en härbärgesplats och avancerar så småningom till träningslägenhet, sociala kontrakt för att så småningom nå det högsta trappsteget med en egen bostad. Tanken är att de hemlösa skall träna sig i bo (Denvall m fl 2011). Med undantag för de tre storstäderna; Stockholm, Göteborg och Malmö, placeras barnfamiljer sällan i trappstegsboende. Ett kärvt läge med stor brist på bostadsmarknaden och samtidigt stor inflyttning gör att Malmö stad hänvisas till att använda alternativa lösningar för att hjälpa barnfamiljer i behov av bostad. För att lösa barnfamiljers akuta brist på bostad behöver man ibland använda sig av hotell eller andra alternativa boendelösningar (Socialstyrelsen 2011). Det finns ett visst inslag av trappstegtänkande i socialarbetarnas resonemang kring placeringar - det vill säga att de hemlösa placeras först i en tillfällig boendelösning för att senare kvalificera sig till en genomgångs- eller övergångslägenhet. Detta gäller först och främst ensamstående med social problematik. När det gäller placeringar av barnfamiljer så görs den akuta placeringen exempelvis på ett hotell eller vandrarhem huvudsakligen på grund av brist på andra resurser och inte utifrån tanke om ett strategiskt steg i boendetrappan. Däremot finns det inslag av trappstegstänkande, i vissa fall, när det gäller placeringar av familjer i genomgångs-och övergångslägenheter. Ibland kan genomgångslägenheten fungera som någon sorts referensboende och ibland fungerar den som en mer varaktig lösning på individens/ familjens boendesituation i väntan på att de tar sig vidare på den öppna bostadsmarknaden på egen hand. När genomgångslägenheter användas som någon sorts referensboende, är tanken att de som bor där ska visa att de klarar av att betala hyran på egen hand och sköta sitt boende för att kunna kvalificera sig till att flytta vidare till en övergångslägenhet. I detta fall är syftet med placeringen att få en klarare bild av individens/familjens förmåga och behov av stöd för att kunna flytta vidare till en övergångslägenhet. Det kan också vara så att individen/familjen har goda förutsättningar att ta sig vidare på den öppna bostadsmarknaden på egen hand, och då kan en genomgångslägenhet tilldelas i väntan på den egna lägenheten. Det händer att man har råd (det vill säga att man har alternativ att välja mellan) med strategiskt tänkande vid placeringar i genomgångs- och övergångslägenheterna, men även där upplevs det som att behoven och tillgången styr i första hand. Men om det finns möjlighet att välja, då kan man resonera kring placeringar på olika sätt. Ett exempel kan vara resonemang kring skulder som klienten kan ha och som utgör ett hinder för att skaffa sig bostad utan socialtjänstens hjälp. Klienter som har skulder och inte lyckas att gå vidare med egen kraft kan därför placeras i en övergångslägenhet och därmed få möjlighet till eget kontrakt. 58

221 Tillsyn Så att det hela tiden blir en rullande process Några socialarbetare som arbetar med tillsyn i andrahandslägenheter i Innerstaden tänker att bästa praktik i deras vardag skulle vara om man lyckades skapa ett flöde i lägenheterna. En av socialarbetarna uttrycker det på följande sätt, och drar en parallell med försörjningsstödets (tänkta) tillfälliga karaktär. Precis som försörjningsstöd faktiskt är tänkt att vara en kortvarig hjälp, och sedan har visat sig att människor ibland lever på försörjningsstöd i flera år, men det är inte tanken. Det bästa skulle vara att de som är behov av bostad, om vi kunde ge dem en kortvarig hjälp, helst hjälp till självhjälp. Så att det hela tiden blir en rullande process. För som det är idag så fastnar ju många - väldig många - i systemet i många år och det tycker inte jag är bra. En annan socialarbetare håller med, men tillägger att De som klarar av det. Men de som inte klarar av det de får man arbeta med på ett annat sätt, exempelvis i våra lågtröskelboenden, så de också kommer vidare; de måste man erbjuda lite mer än bara tillsyn. Enligt en socialarbetare ser arbetet olika ut beroende på om tillsynen gäller genomgångslägenheter eller övergångslägenheter. Arbetet i genomgångslägenheter och övergångslägenheter ser väldigt olika ut. Det är tänkt att de som bor i våra egna genomgångsboenden, där man inte kan ta över kontraktet, tanken är ju att de ska kunna gå vidare till övergångslägenheter och få ett eget kontrakt. Och det är ett jättearbete som ligger bakom. Det behövs mer resurser, exempelvis flera lägenheter där man kan ta över kontraktet, man kan ju inte arbeta mer än utifrån de resurser och de förutsättningar man har. Återigen betonas skillnaden i förutsättningar mellan de som är hemlösa av strukturella respektive sociala skäl. En av de intervjuade socialarbetarna betonar att socialtjänstens hjälp endast ska vara tillfällig och att det ska löna sig att vara aktiv och lägga energi på att söka sitt eget boende, men att med de som har sociala problem, där får man ha andra krav. Många är i aktivt missbruk. Då får man vara glad att de klarar av och behåller det boende de har. Men de strukturella ska bort från systemet - fokus på att söka boende. Medan de som har sociala problem, där får vi acceptera att det kan ta många år eller hela livet. Men det gör ingenting, det kan vara bra ändå, man ska kunna lägga krafter så att de ska klara av att bo. Människor som är hemlösa med anledning av social problematik bor huvudskaligen i stadsområdets lägenheter utan möjlighet att ta över kontraktet. De kan vara i behov av mycket praktisk hjälp, som att skapa rutiner med hyresinbetalningar. 59

222 Då kan jag gå när det är den nittonde i månaden och påminna många gånger Tänk på att pengarna ska till hyran!. Det kanske kan låta väldigt basic, men att se att de kan klara av det, månad efter månad, att bo. Det tycker jag är jättestort. Och det är det för dem också, man kan se hur de växer i det. Märkligt att ingen någonsin har reagerat på det! Socialarbetare som har ansvar för tillsyn i lägenheterna ska i regel vara på hembesök en gång i månaden. Detta utifrån kravet på den tekniska tillsynen av lägenheter. I flera av stadsområdena har man framfört sina synpunker kring detta. Vi är ålagda - kanske för något år sedan - att oavsett vilket skulle vi gå på hembesök och kontrollera lägenheter en gång i månaden. Det kommer vi inte undan, det är det vi ska göra, och för min del innebär det att det tar tid från någon annan som skulle behöva den tiden. En annan socialarbetare bekräftar detta och menar att det är så mycket tid som går till spillo bara för att konstatera allt går bra, tack och hej! - jag kunde lika väl ringa till dem och kolla. Socialarbetaren menar att en mer individuellt utformad tillsyn skulle ha flera positiva effekter. Då skulle man öka deras inflytande - jag klarar detta!. Det skulle höja deras motivation att klara saker på egen hand och visa att man är självgående och redo att ta över kontraktet. Och då kunde man bekräfta dem i att de klarar sig utan oss, och då kan vi komma till exempel om två månader eller om tre. Jag vet inte riktigt varifrån kravet kommer. Från hyresvärden? Märkligt att ingen någonsin har reagerat på det! I intervjuerna luftas en del tankar om vad som skulle kunna göras bättre i socialarbetarnas vardagsarbete. Det gäller exempelvis om det finns utrymme att planera sina tillsynsbesök utifrån människors faktiska behov även när det gäller de som är hemlösa på grund av strukturella skäl. Drömmen hade ju varit att vi kunde jobba jättemycket i början, och sedan sakta ner och dra ut på det liksom. Att vara där tills alla insatser kommer igång, till exempel, att barn kommer in på dagis, skolan, särskolan. Får man alla bitar på plats i början så är det inte så mycket arbete längre fram. Personen behöver kanske god man eller så, så att man inte kommer på det efter ett halvt år när man får hyresskuld eller hyresinbetalningarna blir försenade, och då får det kanske gå ett år till. Vi försöker jobba på detta sätt i alla fall med de som har sociala problem. Två socialarbetare som arbetar med tillsyn reflekterar över vad som utgör bästa praktik i deras arbete, nämligen att man lägger resurser på rätt ställe; socialarbetare, menar man, är ju utbildade för att kunna göra den bedömningen. En av dem uttrycker som att man ska låta oss avgöra, för det är vi som känner klienten. Den andra säger så här. 60

223 Det har hänt att jag har träffat människa en gång i veckan i början, och sedan har man då tunnat ut när man börjar känna sig säker på att detta kan fungera. Sen är det inte så, det ska ändå vara en gång i månaden! Man binder knut på sig själv ibland för att man vill göra den andra biten också. Vi är utbildade - det är okunskap att man resonerar på det viset. Och det kan vara så att allt fungerar, och då kan man ha färre besök. Och så händer det något, då ska man vara där oftare. Två andra socialarbetare har liknande tankar kring vad som utgör den bästa praktiken: Den bästa praktiken skulle ju vara att vi inte skulle behöva lägga resurser på den tekniska tillsynen; att kolla hemförsäkring, brandvarnare, kolla köket. Att ta bort det och fokusera på den egentliga problematiken, varför kan man inte betala hyran, stöd att komma igång och skapa rutiner, söka god man eller vad det nu kan vara. En annan socialarbetare menar att teknisk tillsyn tar en stor del av tillsynsarbetet, och att man vill bli av med den delen för att kunna gå in i mer aktivt arbete med familjerna så att de antingen kan ta sig vidare ut på den öppna bostadsmarknaden eller klara av att behålla ett boende. En av socialarbetarna uppger att om någon gjorde den tekniska tillsynen där, då skulle man inte behövt gå dit varje månad, då kunde vi fokusera på de som behöver mer stöd. En annan resonerar på liknande sätt och poängterar att man inte heller har den rätta utbildningen för att på ett fackmannamässigt sätt utföra den tekniska tillsynen. Det är lätt att vi missar något när vi gör den tekniska tillsynen. Vi har inte den rätta utbildningen. Jag kan se det som är tydligt men inte annars, typ kolla så att det är inte stopp i toaletten och att det inte läcker när man spolar i toaletten, att ventilerna är öppna och att de funkar och att det inte läcker från elementen. En annan socialarbetare bekräftar detta genom att konstatera att jag har ingen byggnadsteknisk utbildning i bakgrunden!. Ytterligare en annan reflekterar kring skillnaden mellan tillsyn och boendestöd. Omvärlden här tycker att vi ska ha tillsyn i lägenheten så hyresvärdarna är nöjda. Men de tilldelas också bistånd som kallas boendestöd, och då får man definiera vad boendestöd är - för det har ingenting med luftuttag och spisar att göra, utan det är lägenhetsenhetens och hyresvärdarnas krav att vi ska ha tillsyn av lägenheten. Boendestöd - för mig är det en väg fram till att ta över sitt kontrakt vilket stöd behöver du för att kunna klara av ditt boende?. Är det psykisk ohälsa i bilden då behöver du kanske hjälp med det, kontakta läkare. Har du problem med ekonomin då behöver du kanske komma i kontakt med budgetrådgivningen, kolla om du kan sanera din ekonomi. Det man menar är resursslöseri kan enligt en socialarbetare sättas i perspektiv av att övergångslägenheter i realiteten kan tjäna som genomgångslägenheter. Vi har det som kallade övergångslägenheter men vissa av våra hyresvärdar kräver att man har en fast inkomst från arbete, och då blir övergångslägenheten i praktiken en genomgångslägenhet. Jag har en klient som har bott 61

224 i lägenheten i flera år, sköter hyresinbetalningar prickfritt. Lägenheten ser ut som om ingen bor där och han får inte ta över kontraktet då han har försörjningsstöd. Och där ska vi lägga våra resurser och dit ska jag springa en gång i månaden. En socialarbetare påpekar att det här med att ha boendestöd utan att det behövs är förnedrande inte bara för den boende utan även för socialarbetaren själv. Jag tänker mer på människorna alltså - det är förnedrande för dem att ha oss i bilden, att ha oss springades dit i tio år fast de sköter sig. Det är förnedrande för oss också - det är människors hem. Det är inte alltid kul, jag mår inte bra av det. Jag har haft kontakt med familjen i många, många år och sen ska jag springa dit en gång i månaden - det känns förnedrande alltså. En annan resonerar kring kraven som ställs och konstaterar att våra klienter ska helst vara perfekta. Till detta kommer att folk ska till och med ta ledigt från jobbet för att jag ska komma och titta på lägenheten - eller att de ska ljuga om att de ska till tandläkaren. En socialarbetare gör klart att vi är oftare där också - när det behövs - men ibland inte en gång i månaden, men enligt reglerna ska vi vara där en gång i månaden, och en annan berättar om sin strategi att hantera det uppfattade dilemmat. Eftersom man har så mycket att göra så är man tvungen att prioritera bort, och det man prioriterar bort det är folk som är välfungerande naturligtvis. Har man inga problem alls, har finare hemma än vad jag har, hyran kommer in prickfritt, inga skulder - där lägger jag inte min tid. Och naturligtvis hade man gjort det ännu mer om man hade fått göra det officiellt. Nu går man ändå på de här besöken därför att man är tvungen, med jämna mellanrum. Men i vissa fall så hade man i ärlighetens namn inte behövt gå dit var tredje eller var fjärde månad. Det är inget jobb för socialtjänsten. En anledning till att människor inte får ta över kontrakt kan vara att det uppstår en skuld - som inte har med hyresbetalningar att göra - under tiden de bor i lägenheten. Detta bidrar till att socialtjänstens resurser kommer att krävas under en längre tid, och att antalet lägenheter som kräver tillsyn en gång i månaden blir fler. Om jag skulle bestämma så tycker jag att sköter man sin hyra och sköter man sitt boende så ska man ha sitt kontrakt. Om man sedan har skuld, till exempel tv-licens. Det klart det är inte bra att man har skulder, men antalet lägenheter, det bara utökas och utökas utan någon sorts handlingsplan, hur vi ska göra. Och svaret blir vi ska ha flera lägenheter, vi ska ha flera lägenheter. Och tillsyn en gång i månaden. I intervjuerna görs tydligt att man inte bara kan motverka hemlöshet genom att skaffa flera lägenheter till socialtjänsten. Bristen på lägenheter medför att hyresvärdarna har större krav på människor som bor i andrahandslägenheter: 62

225 Det är nästan mer kontroll på de som bor i våra lägenheter än på de som har egen lägenhet, menar en socialarbetare och fortsätter: Du får inte ha tvlicensskuld - det är ganska hårda krav i lägenheterna. Detta delar två andra socialarbetare med sig sina tankar kring. Man kan inte bara motverka hemlöshet genom att skaffa fler och fler lägenheter till socialtjänsten och så ta för givet och utgå ifrån att bara för att människor bor i våra lägenheter så kan de inte sköta sig. Och då ska man ha detta som en morot till hyresvärdar, att vi går dit och kollar hela tiden. Vi ska sätta mer personal så ska de se att det blir bra. _ Det är klart att i en del av våra lägenheter så har vi människor som har svårare att klara boende och är i behov av olika insatser, behöver stöd, och att de inte sköter allting som de ska. Men det är faktisk ett färre antal. Det värsta är att man på något sätt skrämmer upp hyresvärdarna. Det är misstaget man gör, istället för att tala på ett bra sätt om eventuella hyresgäster. Och då blir det att vi ska kolla. Det är bristen på lägenheter som gör att hyresvärdar har fått sån oerhört makt - de kan kräva vad som helst. Mål att ta över kontrakt Innerstaden har uppvisat bra resultat när det gäller antal övertag av kontrakt i övergångslägenheter 2013 (Malmö stad 2013d). Socialarbetare som arbetar med tillsyn i andrahandslägenheter menar att man lägger mycket kraft på att de boende ska kunna ta över kontraktet. En stor del av detta arbete handlar om att hyran kommer i tid. Några socialarbetare berättar om sitt arbete. Se vår statistik! [skratt]. Vi arbetar aktivt för att man själv ska kunna betala sin räkning och att man efter ett år eller två ska kunna ta över kontraktet. Det gäller att man inte gör några nya skulder och då gäller det att bli aktiv på de tillsynsbesök vi gör. Vi påminner dem hela tiden om det, nu har det väl inte dykt upp nya skulder?, du har inte tagit onödiga lån? och så vidare, påminner om vikten att betala hyran och betala hyran i tid. Om hyran är försenad då kontaktar vi direkt personen. Oftast så är det telefonsamtal som är det första steget. Får man inte tag i personen i fråga så bokar vi tid för besök så fort som möjligt. Ju längre tiden går desto mer pengar hinner folk göra av med. Det har vi blivit jättebra bra på. Och vi har också några som vi lägger våra hembesök hos runt den nittonde i månaden för att kunna påminna nu kommer hyran. Det här viktigt, att inte släppa för tidigt, påminna. Man kan bli behjälplig med att sitta med dem och hjälpa dem betala ifall de har internetbanken. Vi går med på banken om detta behövs - det är ju en av våra huvuduppdrag att hyran ska betalas. Av intervjumaterialet från Öster framgår att den vanligaste orsaken till att klienter inte tar över kontraktet är just försenade hyror. Det kan finnas olika anledningar till att hyran inte kommer i tid. En av socialarbetarna berättar om en klient som missat att ansöka om bostadsbidrag, och då blev hyran försenad, vilket gör att nu är frågan om bedömning sex månader framåt i tiden eller om ett helt år igen. 63

226 Genomgående uppger man att det är uttalat att man ska fokusera på kontraktsövertag. Ingen socialsekreterare arbetar med endast strukturell hemlöshet, utan de har också andra typer av ärenden inom ett bestämt område, som till exempel missbruk eller hot och våld. Man har också ansvar för både myndighetsarbete och tillsyn i lägenheterna. Trots att socialsekreterarna är medvetna om vikten av att arbeta för att klienten ska ta över kontraktet kan det vara svårt att genomföra detta i praktiken. En av informanterna förklarar. Det är ärenden där man tänker det är inget socialt problem, det är strukturell hemlöshet, det löser det själv - och så kommer det. De betalar försent och så blir det inget övertag. Men då jag har andra klienter som har sociala problem och skriker högre och då blir det de som prioriteras först. En annan socialarbetare resonerar kring att klienter skulle kunna få mer praktisk hjälp om man har kunnat fokusera mer på tillsyn. Klienten skulle få bättre hjälp med diverse problem. Kanske hjälp med att felanmäla om det behövs, och så höra hur det gå i bostadskö och motivera att söka och kanske kunna hjälpa rent praktiskt: Om de står i kö, hur söker de, om de har betalat hyran, om de har en aktuell hemförsäkring, hur barnen i familjen har det. Tillsynen blir lidande när man inte har tid att hinna med, du ska ju skriva dina utredningar och du måste bevilja insatserna, det kan du inte vänta med. Och då måste myndighetsutövningen prioriteras - och då blir det att man väntar med tillsynen. Man skulle behöva mer tid - eller dela upp myndighetsutövning och tillsyn, menar en socialarbetare. En annan är inne på liknade tankar eftersom man i nuläget sitter på två stolar; man utreder och verkställer. Det skulle vara tydligare för klienten med en uppdelning. Man skulle kunna ha tillsynare eller typ en öppenvård eller liknande som skulle kunna ge familjerna stöd. Idag tillsätts kontaktperson till höger och vänster istället, som ska göra detta. Det skulle underlätta för familjerna och oss, och de skulle kunna gå vidare snabbare. Att klienten tar över kontraktet och blir oberoende av socialtjänstens insatser ses inte sällan som det övergripande målet med arbetet. En av socialarbetarna formulerar det som att de ska bli självständiga, det är det som är målet, om man gör tillsyn regelbundet så ska det leda till ett övertag. Det är uttalat att socialsekreterarna ska prioritera och fokusera på arbetet gällande övertag av kontrakt. Däremot framkommer åsikter om att det saknas diskussioner kring hur detta ska göras; det finns en risk att var och en gör det på sitt eget sätt. Det är väl uttalat, att vi måste fokusera på övertag men det är inte uttalat sedan hur vi ska göra, att det finns någon strategi kring det. Bara att vi ska jobba för det, och sedan blir det enskilda lösningar igen, att alla arbetar på sitt sätt. 64

227 Att få till att vi faktiskt arbetar likadant; så länge man inte har ett gemensamt forum där vi diskuterar strukturellt hemlöshet så gör man inte likadant heller. Och sedan har vi ingen aning hur man arbetar i de andra stadsområdena heller. Det ska inte vara så att min klient kommer till mig och säger snälla avsluta mig - jag ska söka på (ett annat stadsområde) för där beviljar de på det här och det här sättet. De arbetar på annat sätt än vi och då vill de hellre gå dit. Det är också väldigt konstigt, det är en och samma stad och då ska man behandlas på samma sätt. I praktiken kan det vara så att socialsekreterarna inte enbart har fokus på lägenheten, motivationsarbete och kontroll av hyresinbetalningar, utan att det kanske även finns frågor om tvångsvård på grund av missbruk eller om hot och våld med i bilden. För en socialarbetare är det dock klart att ta över kontrakt, det tycker jag har lite grann prioriterats. Även i Söder menar en av socialarbetarna som arbetar med tillsyn i övergångslägenheter att man har fokus på övertag målet blir tydligt att man ska ta över och att arbeta med skulder; det största hindret för att ta över kontraktet är att folk får nya skulder, och då jobbar vi jättemycket med det. En annan socialarbetare berättar om problematiken med försenade hyror. Jag har gjort så att jag tillsammans med lägenhetsenheten hade ett gemensamt möte och förklarade hur försenade hyror påverkar övertag. Ibland så finns det vissa svårigheter som klienten har och då lägger vi besök vid ett visst datum. Problemet är att man inte ansöker om försörjningsstöd i tid, att man ansöker precis när det är dags att betala hyran. Ibland har klienten kompletterande försörjningsstöd och då gäller det att få ihop pengar till hyran vid en viss tidspunkt. Man kanske mår dåligt periodvis, och då kan ekonomiskt bistånd ta över hyresinbetalningar under en begränsad tid. Men detta är en kortsiktig lösning för problemet är att man inte får ta över kontraktet. Socialarbetaren indikerar att i fråga om familjer med utbrett social problematik med många insatser skulle det kanske vara lämpligare med genomgångsboende för att upprätthålla ett fungerande boende före målet att ta över kontraktet. En annan socialarbetare tillägger att man brukar ta upp frågan om god man; det kan vara svårt att få klienten att ansöka, det är en frivillig insats. Som vi redan tidigare sett är det inte självklart att människor får ta över kontraktet även om de sköter sitt boende. En av socialarbetarna förklarar att man upplever att det blir hårdare krav från vissa fastighetsägare och att vi har familjer, klienter som sköter sig och betalar sina hyror i tid men inte får ta över i och med de inte är självförsörjande, eller för att de har gamla skulder. En del av klienter är i behov av omfattande hjälp och stöd. Så här beskriver en socialarbetare gången. Vi tar ärendet från vuxenmottaget, börjar med att godkänna dem hos fastighetsägaren, vi som skriver kvarboendebeslut i samråd med chefen. Vi arbetar med de hinder som finns för att ta över kontraktet - vi pratar med dem när det inkommer klagomål, kollar om de betalar hyran, vi arbetar 65

228 mycket med skulder. Vi hjälper dem med att komma i kontakt med budgetrådgivningen och vi kontaktar enheten för ekonomiskt bistånd. Vi har kontakt med kronofogdemyndigheten så att vi har koll på situationen om det behövs, vi kollar upp gamla skulder om det går att göra nåt hos inkasso - kanske avbetalningsplan om det går. Så det är mycket samverkan med de övriga i huset. När det gäller gamla skulder - kanske tio år gamla och funnits på inkasso jättelänge - uppger socialarbetaren att man kan föra en dialog med lägenhetsenheten eller med hyresvärden om det verkligen är relevant att titta på den här skulden. Som på andra håll betonar man det fruktbara i att arbeta aktivt med skulder. En socialarbetare uttrycker att det ger utdelning att arbeta med skulder, det är lönt och ger ett exempel kring skulder till CSN som går snabbt att åtgärda om man har försörjningsstöd. Socialarbetarna menar att man uppmärksammar frågan kring eventuella skulder från allra första början. Tanken är att man ska arbeta med skuldfrågan i ett förebyggande syfte. Vi känner från andra stadsområden igen utsagor om att en upptäckt skuld i samband med förfrågan om övertag kan innebära att klienten inte får ta över kontrakt, och får fortsätta bo med boendestöd i ytterligare ett eller två år. En av de intervjuade socialarbetarna uppger att regeln om att man inte får ha nya skulder under tiden man bor i lägenheten utgör ett hinder för en del människor som bor i andrahandslägenheter. Återigen betonas att det inte räcker med att vara skötsam i sitt boende och betala hyran i tid för att kunna ta över kontraktet, och att detta är en skillnad från förr. En socialarbetare tar upp frågan om att man inte tillåts ha nya uppkomna skulder, och att så har det inte varit tidigare, då handlade det om boendet; hade man skött sitt boende och betalat sin hyra i tid, då fick man ta över kontraktet. Att reda ut orsakerna till att människor har svårt att få pengarna till hyran vid den rätta tidspunkten - och i förlängningen kanske inte får ta över kontraktet är inte alltid helt lätt. Anledningen till att folk inte betalar i tid, att de är försenade kanske med en dag, kan vara strul med CSN, försäkringskassan, pengarna kommer på fel tid i början av månaden, och då får man pengar till hela hyran och betalar i början av månaden - de har ingen buffert. Många har kompletterande försörjningsstöd, andra inkomster. Det finns alltid en anledning till att folk missköter sina betalningar, och ibland tar det tid att klura ut vad detta bero på - det är en process innan klienter berättar. I Norr, precis som i andra stadsområden, är försenade hyresinbetalningar en av orsakerna som gör att människor inte tar över kontraktet. En av socialarbetarna lyfter fram att det kan handla om mer komplex problematik, och berättar om sitt arbete kring detta. Sedan kan det vara så att folk bor hos oss på grund av annat också, psykisk ohälsa, missbruk. Och det kan också ställa till det. Det kan också göra att de inte betalar hyran i tid för att de inte mår bra, och där kommer vi in i bilden 66

229 och hjälper folk vidare. Om de inte betalar hyran i tid, det kan vara så att folk prioriterar annat än hyran och då kan vi hjälpa klienten att ansöka om god man, så vi gör även det. Socialarbetaren försöker ta reda på vad som gör att klienten inte betalar hyran, och man gör en gemensam planering kring hanteringen av hyresinbetalningar. När vi träffar folk då har vi en plan, alltså utifrån vad klienten säger, i samråd med klienten, hur vi ska gå tillväga med hyran. Det kan vara så att det bero på utbetalningsförseningar men det kan vara också så här att det händer någonting på vägen. Är det så att klienten spenderar pengar på någonting annat? Då är det någonting annat vi får jobba med senare - men först fokuserar vi på hyran och då kan man göra en avbetalningsplan när det gäller den hyran. Vid sidan av själva insatserna tar en av de intervjuade från Norr upp att det viktigaste är bemötandet, det är grunden till att skapa tillit och det hjälper dem vidare, faktiskt. Socialarbetaren menar att vi i socialtjänsten får inte glömma att alla människor har egna resurser, och att vår uppgift är att stärka dem. Även i Norr förklarar socialarbetarna att övriga skulder ( det är sällan obetalda hyror som är största problemet ) kan bli ett hinder och dröjsmål för kontraktövertag. Socialarbetarna lägger mycket tid på att hjälpa klienten att ta itu med sina gamla skulder eller att förebygga att nya skulder uppstår, och att även om det är bara en liten summa det handlar om så försöker vi ändå att uppmana dem att påbörja avbetala sin skuld. Klientens ekonomiska situation är inte alltid tydlig från början. När folk har fått lägenhet så vet vi bara om de har skulder hos kronofogden eller hos inkasso baserat på vad de själva har sagt. Ibland har man inte koll på läget. Det är den informationen som vi har som grund. Sedan under resans gång så får man okej från dem, och då kan vi kolla med kronofogden hur det står till, så vi vet vad vi har att jobba med. Arbetet kring skulderna påbörjas så fort klienten flyttar till en andrahandslägenhet, och i en hel del av arbetet är man hänvisad till samarbete och information från andra aktörer. Att kontakta andra myndigheter, vänta i köer. Det går mycket tid till detta. Vi har ändå det som mål att de ska ta över kontraktet, det gör stor skillnad. Vi har flera stycken där vi har gått in aktivt, hjälpt dem att ringa myndigheter, hjälpt dem göra avbetalningsplaner och få ordning på deras ekonomi så att de har kunnat ta över kontraktet. Sådana exempel har vi allihop. Ett sådant exempel gäller en klient med skulder för bland annat sjukhusräkningar, där han gjorde avbetalningsplan på alla sina inkassoskulder och de drog tillbaka hans skulder från kronofogden, och han tog över kontraktet, det tog två år. 67

230 Vidare kan enligt socialarbetarna en del klienter behöva stöd i att skapa rutiner vid hyresinbetalningar. Vissa har mer rutiner än andra. Ibland går man med individen och hjälper betala, vi har en liten dator när vi går på hembesök och då kan vi hjälpa dem att skaffa internetbank och skaffa rutiner kring hyresbetalningar. Ibland handlar det att man lägger tid för hembesök när det är dags att betala hyran, att man är där gång på gång till det blir en rutin kring detta. Ibland ringer man vid tidspunkten när det är dags. Det är individuellt, det är inte alltid som man måste göra ett hembesök, det beror på vilket problem eller behov man har. Sammanfattande diskussion Svensson m fl (2010) tar upp frågan om olika typer av kunskap i det sociala arbetets praktik. Att utföra professionellt socialt arbete innebär enligt dem att kunna överföra och använda sig av teoretisk och abstrakt kunskap i sin konkreta yrkespraktik. Saknas denna kompetens så finns det en risk att socialarbetaren följer de principer och förhållningssätt som finns inom just den aktuella organisationen man arbetar i. Man blir ett med organisationen och gör som organisationen säger. Den teoretiska kunskapen ger möjlighet till analys och förståelse. Man kan distansera sig från det omedelbara, jämföra det med hur man gör någon annanstans och reflektera över i vad mån det skulle kunna fungera på det egna arbetet i relation till den aktuella klienten. På så sätt skaffar man sig överblick och tar handlingsutrymmet i besittning och, om så krävs, utvidgar det (ibid). Som socialarbetare ligger man alltid ett steg före organisationen, eftersom det är socialarbetaren som träffar klienterna och fångar upp deras önskemål och intressen. På detta sätt kan man säga att den professionella socialarbetaren skapar betingelserna och sätter gränserna för det egna arbetet. Detta innebär bland annat att definiera vad som är problemet och vad som ska åtgärdas, fastställa målet och vad interventionen ska leda till. För att kunna göra detta krävs makt så att man kan använda sig av det som organisationen tillhandahåller och förändra det om så behövs. Det krävs alltså ett för arbetsuppgifterna lämpligt handlingsutrymme (ibid). Andrahandslägenheter kräver resurser i form av personal som ansvarar för tillsyn och boendestöd. I övergångslägenheterna är huvudmålet att människor tar över kontraktet och bli oberoende av socialtjänstens insatser i förhållande till boende. Ju fler som tar över kontraktet, desto färre lägenheter som kräver socialtjänstens resurser, och detta kan uppnås bland annat genom att arbeta för att fler och fler tar över kontraktet. Socialarbetarna strävar efter och lägger mycket arbete på att stötta klienter i deras mål att ta över kontraktet. De hinder som förekommer för övertag är hyresskuld, försenade hyror, skulder som har tillkommit under tiden människor bor i socialtjänstens lägenheter eller skulder som man har haft tidigare men som har gått till kronofogden under den tiden. Socialarbetarna uppger att man lägger mycket tid på att ge stöd utifrån personers individuella behov. Det kan handla om att 68

231 skapa rutiner gällande hyresinbetalningar, att förebygga nya skulder, eller att ta itu med de skulder som finns sedan tidigare. Samtidigt ökar det totala antalet lägenheter - dels genom att nya lägenheter tillkommer, dels genom att en del lägenheter som är ämnade att vara övergångslägenheter fungerar som genomgångsboenden. Brist på egen inkomst utgör för en del människor ett stort hinder för att ta över kontraktet. Även om människor sköter sitt boende utan anmärkning ska det ändå göras hembesök en gång i månaden, och detta kan pågå i många år vilket kräver socialtjänstens resurser. För att man ska kunna ta över kontraktet krävs en allmän skötsamhet, men att sköta sitt boende och betala hyran i tid är inte alltid tillräckligt för att ta över kontraktet. En skuld i form av till exempel en obetald TV-licens som uppstår under tiden någon bor på ett andrahandskontrakt kan sätta käppar i hjulet. För socialarbetarnas del medför detta merarbete, men bidrar även till att antalet lägenheter med tillsyn ackumuleras. Samtidigt som man efterfrågar fler övergångslägenheter så önskar man även en handlingsplan för hur tillsyn och boendestöd i ännu flera lägenheter ska kunna hanteras. Socialarbetarna talar om vikten att skapa ett flöde i lägenheterna. Tanken är att de människor som har förutsättningar att klara av eget boende på egen hand - exempelvis de som är hemlösa av strukturella skäl - skulle kunna gå snabbt vidare ut på den öppna bostadsmarknaden med hjälp till självhjälp. Socialtjänstens resurser skulle då kunna läggas på de som är i större behov av stöd och insatser i boendet. Ibland kan det vara lika viktigt att familjen får bo kvar som att de ska ta över kontraktet. Även om klienten sköter sina hyresinbetalningar och sitt boende finns det hinder för övertag. Merparten av hyresvärdarna accepterar inte försörjningsstöd som inkomstkälla vilket innebär att en del lägenheter som teoretiskt ska vara övergångslägenheter i praktiken fungerar som genomgångslägenheter. I sin tur medför detta att om klienten, på grund av tidigare hyresskulder, inte kan ta sig in på den öppna bostadsmarknaden så fastnar de i systemet, vilket kräver socialtjänstens resurser i form av tillsyn och boendestöd i flera år. En lösning som diskuteras i intervjuerna kan vara att klienten tilldelas en övergångslägenhet, och på detta sätt får eget kontrakt. Men på grund av den begränsade tillgången på lägenheter måste prioriteringar göras. Detta kan innebära att de familjer som bor på hotell går vidare till övergångslägenheter medan de som inte kan ta över kontraktet - trots att de sköter sitt boende - bor kvar utifrån resonemanget att de ändå har ett stabilt boende. I sammanhanget är det värt att återigen nämna regeln om en allmän skötsamhet, det vill säga att inga nya skulder får uppstå under provtiden. Regeln utgör ett hinder för de som får skulder, även om detta inte påverkar förmågan eller viljan att betala hyran. Boendetiden förlängs med ytterligare ett eller flera år, och det förväntade flödet i lägenheterna uteblir. Människor kan vara hemlösa av olika anledningar, och en del kan vara i behov av praktisk hjälp som att skapa rutiner med hyresinbetalningar, eller att komma i kontakt med sjukvården. Dessa individer ska enligt några av de intervjuade socialarbetarna kunna erbjudas mer än tillsyn. Därmed är det av betydelse att socialarbetarna får planera sina besök utifrån de individuella 69

232 behoven hos de boende. Ibland kan det handla om att komma på besök vid en viss tidspunkt, exempelvis i anslutning till utbetalning av försörjningsstöd, för att klienten ska få det stöd som krävs för att hyran ska betalas i tid. Det handlar om att resurser i form av boendestöd skulle kunna nyttjas bättre ifall socialarbetarna hade utrymme att göra en individuell bedömning av hur ofta de ska genomföra hembesök. I nuläget ska socialsekreterarna komma på hembesök en gång i månaden utifrån kravet på den tekniska tillsynen i lägenheterna. Flera socialarbetare uttrycker att om man inte behövde lägga resurser på den tekniska tillsynen så skulle man kunna i en större utsträckning fokusera på den egentliga problematiken. Att själv bestämma besöksintervaller utifrån klientens individuella behov skulle innebära att resurserna kunde användas på ett bättre sätt och där de behövs mest. Här hänvisar socialarbetarna till sin yrkeskompetens och erfarenhet, samt förmågan att själv kunna göra en bedömning hur ofta ett hembesök behöver göras. Människor som bor i andrahandslägenheter bor där av olika anledningar och har olika behov av stöd; man kan ha mer behov av stöd i vissa perioder, och behoven kan också förändras. Detta kräver en flexibilitet och ständig prioritering i det dagliga arbetet och då gäller det att fördela resurser på rätt sätt. Ibland innebär detta att de som klarar sitt boende på egen hand nedprioriteras. Några av socialarbetarna beskriver att de oftare gör hembesök där det behövs, men det finns också en risk att den obligatoriska tillsynen en gång i månaden inte efterlevs av alla. Att behöva ha hembesök en gång i månaden och att inte låta människor ta sitt ansvar kan enligt några av de intervjuade upplevas förnedrande för såväl socialarbetaren som för den enskilde. Eftersom vissa lägenheter fungerar som ett genomgångsboende och klienter som sköter sig inte prioriteras till övergångslägenheterna då de redan har ett boende, är det en del som fastnar i systemet. Detta innebär att de kräver socialtjänstens resurser i form av personal år efter år. Att kunna erbjuda ett fungerande stöd i boendet, utformat utifrån människors individuella behov, är en viktig del för ett lyckat resultat. Socialarbetarna i studien ser det som sin uppgift att bygga upp det stöd som personen vill ha och är i behov av. I ett stadsdelsområde har socialarbetarna ansvar för både utredningar och tillsyn i lägenheterna. De arbetar även med andra typer av ärenden förutom boende, exempelvis missbruk eller hot och våld. Av intervjumaterialet framgår att om socialarbetaren måste prioritera så går myndighetsarbetet före tillsynsarbetet i hushåll med strukturell hemlöshet. Ett annat sätt att arbeta, menar socialarbetarna, skulle kunna vara att dela upp myndighets- och tillsynsarbetet för att på detta vis skapa utrymme för motivationsarbete samt ett mer individuellt anpassat stöd och då även praktiskt stöd. Att ge enbart information till klienterna om konsekvenserna vid misskötta hyresinbetalningar visar sig ur socialarbetarnas perspektiv otillräckligt många gånger. Sammanfattningsvis ger de intervjuade socialarbetarna uttryck för att de regelbundna besöken om en gång i månaden, och som är ålagda som en generell regel, följs i varierande utsträckning. Mer tillit till socialtjänstens egna bedömningar efterfrågas, samt utrymme för socialarbetare att göra det de är utbildade för. 70

233 Ibland smälter boendestöd och tillsyn av lägenheter ihop. Den tekniska tillsynen - praktiska problem som läckande kranar med mera - tar bort fokus från den egentliga problematiken som socialarbetarna menar att de ska arbeta med. Resursen boendestöd har ett bredd innehåll och är inte alltid lätt att definiera. I intervjuerna ges uttryck för att ett välfungerande och individanpassat boendestöd i många fall är en nödvändig förutsättning för att ett boende ska fungera, men också för att inflödet av lägenheter från fastighetsägare ska kunna säkras. 71

234 Kapitel 5. Barnperspektiv, brukarinflytande och lärande I detta kapitel presenteras socialarbetarnas reflektioner kring barnperspektivet och hur det påverkar deras dagliga arbete. Socialarbetarna svarar utifrån sina respektive ansvarsområden, och resonerar kring i vilken utsträckning barnperspektivet genomsyrar arbetet med akuta placeringar i tillfälliga boendelösningar, matchningsprocessen vid tilldelningar av andrahandslägenheter, tillsynen i lägenheterna respektive det vräkningsförebyggande arbetet. Reflektioner kring barnperspektivet Barn i Sverige som räknas som hemlösa är vare sig gatubarn eller barn som tvingas sova ute. Men de har inget som de kan kalla ett eget hem; de bor i någon form av tillfälligt kategori- eller hotellboende av varierande standard och kvalitet. I socialtjänstlagen anges att hänsyn till vad barnets bästa kräver ska beaktas vid åtgärder som rör barn. Denna paragraf har skrivits med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 27 3 i konventionen behandlar barnets rätt till bostad. Konventionsstaterna skall i enlighet med nationella förhållanden och inom ramen för sina resurser vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar och andra som är ansvariga för barnet att genomföra detta rätt och skall vid behov tillhandahålla materiell bistånd och utarbeta stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostäder. Barnets bästa ska med utgångspunkt i detta alltid sättas i första rummet. Socialstyrelsen (2010) slår fast att utgångspunkten i arbetet med hemlösa familjer är att ett barn alltid behöver en bostad. Barnets bästa innebär i fråga om tillgång till bostad bland annat att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. Barnets bästa kräver också en stabilitet i relationen till förskola, skola och kamratgrupp. Det kan synas självklart att barnets bästa alltid tas till vara, men forskning på området visar att barnen ses som en del av den hemlösa familjen och sällan framträder som egna individer. Det är också vanligt att vuxna hemlösa personer, i synnerheten männen, ses som barnlösa (ibid). Vi slår i princip knut på oss I det akuta skedet styrs placeringen av tillgången på lediga boendeplatser. Huvuduppgiften är att hantera den akuta hemlösheten. Vid placeringen av barnfamiljer ska som tidigare nämnts barnperspektivet beaktas. Trots de 72

235 begränsande möjligheterna så uppger socialarbetarna att de försöker göra en individuell bedömning i varje enskilt fall. I första hand gäller det att hitta ett boendealternativ där familjen har möjlighet att laga mat och tvätta. Ifall det finns en tillgänglig resurs försöker man placera familjer i närheten av barnets skola eller förskola. Strävan är att barnens tillvaro ska vara så stabil som möjligt trots en förändrad boendesituation. Nedan resonerar tre socialarbetare kring hur barnperspektivet beaktas vid akuta boendeplaceringar. Vi är ju väldigt bra på att hitta lösningar när människor står utan bostad. Vi slår i princip knut på oss för att vi ska kunna tillgodose det här behovet. Vi pusslar, och på något sätt så löser det sig alltid. Och då gäller det barnfamiljer - vi är sämre på par eller ensamstående. Där är det uttalat att vi ska vara restriktiva; barnfamiljer prioriteras alltid. _ Vi har lite hotell och lite vandrarhem. På längre sikt genomgångs- och andrahandslägenheter, men det är inte aktuellt i det akuta skedet. Vi tittar främst på att helst ska det finnas kök - att de kan laga mat och tvätta sina kläder. Sedan barnen. Om de går i skolan så ska de helst fortsätta med det, vi har ju ändå skolplikt i landet. Och deras tillvaro ska vara så stabil och orubbad som möjligt, trots förändrad boendemiljö. Skola och dagis och sådant är bra om det kan fortgå, det är ju något som man tar i beaktning så långt som möjligt, så gott vi kan. Ibland är det inte möjligt - är de akut hemlösa så tar vi något hotell, det är bättre än ingenting. Och sedan flyttar vi dem när vi får en ledig plats där skola/förskola är närmare. _ Vi letar på allt och vi har en lista också i Malmö och Lund och i närkommunerna, där vi ibland får placera för att det inte går att placera här. Att hitta lösningar i det akuta skedet då får man till internet och leta boende där och börja ringa, kanske ta ett vandrarhem där man inte har möjlighet till att laga mat eller tvätta. Eller så tjatar man på stället där man vill ha familjen. Om vi vet att man får en ledig plats på måndag, då får man placera dem någon annanstans under helgen. Och det innebär att familjen kanske får flytta ett par gånger men vi tror ändå att det i slutändan är bättre för dem att kunna laga mat och tvätta än att sitta på ett hotell längre iväg med svårigheter ta sig till Malmö och kanske vara delaktiga i det livet de har här. Om barnen går i skolan och om de bor på ett hotell desto större anledning så att de kommer ut från hotellet och får umgås med andra barn. Barnperspektivet har vi redan vid ingången eftersom det endast är barnfamiljer -nästan reservationslöst som erbjuds boende eftersom vi inte kan ha barn på gatan. Skolan och förskolan och närheten till deras kamrater - men det viktigaste är ibland tak över huvud som går först. Då får vi jobba med det andra sedan. Ytterligare en annan socialarbetare nämner också möjligheter att laga mat och tvätta, men menar också att naturligtvis arbetar vi utifrån barnperspektivet, för det ska vi alltid göra, mot föräldrarna och deras ansvar, ser vi någonting då skickar vi orosanmälan så klart. Samma socialarbetare resonerar vidare kring barnperspektivet; uppfattningen är att föräldrarnas ansvar är att söka bostad 73

236 utanför Malmö även om barnen går i skolan här. Att säkra ett eget boende går först - detta utifrån barnperspektivet. Nätverk, skolor, dagis. Vi tänker så här. Det basala måste finnas till först, och det basala är att man har inkomst, att man har mat på bordet och att man har bostad. Sedan det praktiska - vi förstår att det är klart att om barnen har gått i skolan här ett tag så vill de fortsätta här men att det ändå blir sekundärt - detta också utifrån barnperspektivet. Det som är basalt bli primärt och det andra blir sekundärt. Skolor och sjukhus och allting sådant det finns ju på andra orter också givetvis, det finns överallt. En av socialarbetarna lyfter frågan om att barnen inte ska behöva uppleva otrygghet i samband med att stadsområdena inte är eniga kring familjens stadsområdestillhörighet. Jag tycker att [det egna stadsområdet] beviljar rätt så snabbt boende till barnfamiljer. Om det är en kamp mellan stadsområden så tycker jag vi är bra på att. Ja men då tar vi detta, så kan vi fortsätta diskussionen senare, men familjen ska inte stå på gatan. Att vi tar ansvar och det är utifrån barnperspektivet då. Barnen ska ha någonstans att bo och de ska inte bli otrygga och slängas runt nu ska ni gå dit och nu ska ni gå dit. Det tycker jag faktiskt att vi är bra på, barnperspektivet överhuvudtaget. Enligt en socialarbetare kan ett sätt att tänka kring barnperspektivet vara att fokusera på föräldrarna. Ibland ser vi enorm fattigdom, då har vi samarbete med ekonomiskt bistånd. Alla barn ska ha fritidsaktiviteter och då pratar vi med föräldrarna om detta och att de har rätt att söka. Vi arbetar dagtid, vi träffar inte alltid barn, vi vet vilka skolor de går i men fullt ut kan vi inte veta. Ett annat sätt att tänka är att om man fokuserar på föräldrarna så att de mår bra och får den hjälp de behöver så gynnar detta deras barn. En annan socialarbetare gör en tydlig åtskillnad mellan att fokusera på barnen och på föräldrarna, och menar att vi måste se till barnperspektivet hela tiden, vad som är för barnets bästa och inte föräldrarnas bästa. Flera av de intervjuade gör kopplingar mellan bostadsmarknaden och barnperspektivet. En av dem menar att när det gäller barnperspektivet har vi stora problem; det är svårt att finna lägenheter för barnrika familjer, vi hyr av privata hyresvärdar till fantasisummor. Om man hade sänkt kraven lite och sänkt hyrorna, resonerar en annan socialarbetare, så kanske vissa familjer inte behövt komma till socialtjänsten, och då tänker jag utifrån barnperspektivet och samhällsperspektivet. Ytterligare en av de intervjuade gör en koppling till bristen på lägenheter till rimliga hyror. Vi har ju en gemensam policy här, att det är barnen som har rätt till tak över huvud och sedan får man jobba med föräldrarna om det är där det brister, om de som saknar förmåga att prioritera tak över huvudet. Det finns många anledningar till att man är hemlös, till exempel att man inte är ute på 74

237 bostadsmarknaden för att det är för höga hyror, man har inte jobb, man har inte utbildning, man har inte språket. Och då är det inte lätt att ta sig in på bostadsmarknaden. I det vräkningsförebyggande arbetet prioriteras barnfamiljerna. Det är självklart att barnperspektivet ska beaktas och att inga barn ska avhysas. Inget konstigt. Barn får inte vara hemlösa. Barn ska inte behöva flytta på grund av vad föräldrarna har gjort, bevittna en avhysning och så vidare. Så länge hyresskulden ligger kvar så släpper vi inte dem. Är de aktuella på försörjningsstöd så kontaktar vi dem vid behov och bokar tid för ett gemensamt besök, kommer de inte hit efter två kallelser då går vi på hembesök. I värsta fall kan man ta hjälp av hyresvärden och gå dit på ett gemensamt hembesök. Skulle de vägra ha kontakt, en väg skulle vara orosanmälan utifrån barnperspektivet. En av socialarbetarna tänker på ett annat sätt kring nollvisionen gällande avhysningar av barnfamiljer. Ibland så ska man inte bo kvar. Man är körd i trappan. Ibland har föräldrarna burit sig så illa åt och det är barnen som betalar priset. Det här med nollvisionen med avhysningar det är jättebra att ha det. Jag kan köpa det men man måste också ha förståelse för att ibland måste man jobba annorlunda och då är det viktigt att vi finns där då och kan hjälpa till. Ibland får man ta steget att låta familjen flytta för att där bör barnperspektivet komma först. Ytterligare en annan socialarbetare uppmärksammar svårigheten att bemöta barnen i vissa situationer. Föräldrarna kan ibland försöka missbruka barnperspektivet lite grann, till exempel för att stanna i det boende man bor för det har högre standard. De pratar med barnen men de berättar inte hur det egentligen är. Information som inte stämmer, som barnen tar med sig till skolan, då blir det en hysteri och alla blir jätteoroliga. Ibland är det jättetufft att veta hur man ska bemöta barnen i en sådan situation, du kan inte ta den diskussionen med barnen. Det är ibland den tuffaste utmaningen, barnen är så utsatta på många sätt, ibland vill de inte berätta för kompisar hur de bor. Konsekvensen kan bli att man låter bli att prata med barnen om boendesituationen. Om man gör besök där familjen är placerad så per automatik stöter man på barnen, då ser man barnen på ett annat sätt i vårt uppdrag. Då kan man fråga lite generella frågor om skolan Hur trivs du, har du en bra lärare? eller om deras miljö där de vistas, om de kan leka. Inte gå in på ämnet hemlöshet. Om man pratar med barnen för mycket om boendet då kanske kan det skapas för mycket förväntningar från barnens sida om vad man kan göra. Ibland har vi inte resurser att hjälpa folk med det de vill. Det är de vuxna som vi ska prata med, det är deras ansvar för att barnen har det bra. 75

238 Några socialarbetare pekar på vikten att ta hänsyn till barnens situation för att undvika misslyckanden för både familjen och socialtjänsten. Vi kan inte hålla på och rycka upp barn från det ena boendet till det andra, och så ska de byta skola och så ska de byta klasskamrater. Det är ännu viktigare där med rätt matchning när det gäller barnfamiljer. Vi försöker ta hänsyn till barnens situation. En vuxen ensamstående kanske får tvingas till att bo utanför Malmö, men när barnen har sina skolor och allt vad de har här i staden, så är det extra viktigt att vi gör rätt matchningar. Det är en personlig katastrof ifall familjen skulle tvingas till att flytta. Det går inte alltid att matcha, menar en annan socialarbetare; det är sällan så att man har flera lägenheter att välja emellan, och ibland gäller det att snarare fokusera på att säkra ett långsiktigt boende för familjen. Får man en lägenhet så kan man försöka matcha var barnen går i skolan och så vidare men går det inte så får man ta det som finns, man kan inte bara vänta att det kommer en lägenhet som matchar skolområdet utan det är kommunen som gäller. Säkra boende i första hand, men kan man matcha så gör vi det ändå. Enligt vad som framkommer i intervjuerna finns barnperspektivet i åtanke när socialarbetarna gör hembesök. Man betonar vikten av att lyfta frågan kring barnen, och ibland får man koppla in enheten för barn och familj. Barnperspektiv har vi även i åtanke när vi går hem till familjerna, där man frågar lite om man har barn hemma, om det finns förskola, varför man har barnen hemma, eller så upptäcker man att det är någonting som tyder på att barnen har för lite stimulans, där har vi lite ansvar att göra något åt det också. _ Vi hade en kvinna, barnen är alltid hemma, ibland visar sig att barnet är hemma för att tolka, för att man inte vill att vi bokar tolk. Men då har vi ett samtal och säger till tjejen att du ska gå till skolan, du ska inte behöva tolka åt dina föräldrar. Vi bokar tolk givetvis och då löser det sig. Att fråga hur går det med barnen?, hur går det på dagis och i skolan? - det är också relationsskapande. Där visade sig också att hon har två små barn hemma, där fick vi ta upp frågan om förskolan. Då fick vi höra jo jag ska, jo jag ska, jag ska. Nu har det kommit så långt i alla fall att hon visade brev om att han fick en förskoleplats. _ Ibland kommer man hem till familjen och där är madrasser överallt och då frågar man var sover barnen?, och då får man svar att barnen trivs med det och liknande. Ibland visar det sig att man prioriterar att köpa fina möbler till vardagsrummet och då frågar vi vad barnen tycker, och då visar sig att de vill ha sängar. Det är viktigt att lyfta frågan kring barnen, då får man återkoppla till barn och familj[-enheten] om hur vi går vidare. 76

239 Att fokusera på att skapa ett så hemlik miljö som möjligt i stadsområdenas egna kollektiva boenden där barnfamiljer placeras kan också vara ett sätt att tänka utifrån barnperspektivet. Vi pratar mycket om barnperspektivet. Barnfamiljerna går alltid före in i lägenheter, det ska vara en bra boendemiljö, den ska alltid vara i fokus och så ska det vara. Och det är samma på kollektiven där barnfamiljer ingår, de ska vara så pass bra och fina att det ska kännas som att man bor i ett hem. Vi inreder våra lägenheter med tanke på att barnen också ska ha det mysigt och trevligt. Exempelvis har vi en stor lägenhet för ensamstående mammor. Lägenheten är välmöblerad, barnmöbler, vi ser till att det finns leksaker, vi fyller på hela tiden. Vi står till och med stryker lakan för att det är bebisar och små barn - det är mycket arbete bakom. Det borde kunna gå att göra mer med det Några socialarbetare uttrycker tydligt att det finns mycket mer att göra när det gäller att beakta barnperspektivet inom hemlöshetsarbetet. Barn prioriteras på pappret. När barn finns med i bilden så är det absolut prioriterat, men rent generellt så tänker jag också att när det handlar om barn. Utifrån vårt arbete, så har vi inte det barnperspektivtänket alls, och det är synd. En av socialarbetarna efterfrågar en bättre förståelse och kunskap kring barnperspektivet. Att i realiteten utgå från ett barnperspektiv kräver en tankeförändring, och socialarbetarens ambition är större än att tillgodose familjens behov att kunna tvätta och laga mat och att barnen får ett utrymme att leka. Vi tänker: lösa boendesituationen, lös boendet!, det är vårt fokus. Och då har vi beaktat barnperspektivet, precis! [sagt ironiskt] Och kanske oh, det finns barn med i bilden och då måste de kunna laga mat. Ja precis. Men jag tycker det är en stor brist överhuvudtaget, det är en jättestor brist. Samtidigt är det jättesvårt om vi ska fördjupa oss i allting vad barnen gör i skolan och på förskolor, och tänka i sådana banor. Då måste vi ha resurser, man kan inte bara lägga det på oss. Jag tänker i en vuxenutredning så kanske det är så att vi behöver lägga mycket mer tid och energi på fokus på barnen. Många olika frågeställningar, punkter som man kanske kunde hämta från BBIC eller någon annanstans och koppla in, och då måste vi få lite tid och möjlighet till detta också. Det krävs tankeförändring, det måste till lite utbildning och förutsättningar för att kunna göra det. Så det är en del som behöver förändras, i dagsläget så är det inte tillräckligt, det tycker inte jag. Några socialarbetare tar upp frågan om hur barnperspektivet beaktas vid tillsyn i det beviljande boendet. En av socialarbetarna berättar om hur detta kan gå till men gör samtidigt tydligt att det behövs mer diskussioner kring vad ett barnperspektiv egentligen är. Vi behöver mycket mer. Vi har alltid med barnperspektivet, men vi behöver nog som arbetsgrupp prata samman oss. Vad är barnperspektiv? För det 77

240 kan vara godtyckligt, och vad är det vi har att rätta oss efter rent juridiskt, och vad är det vi faktiskt ska göra. Rubriken barnperspektivet efterfrågas men den ska vara på gång nu. Tanken är alltid med i bedömningen kring varför man placerat här istället för där, men att man skriver ner det. Och inte bara det utan även under tiden när de är placerade, ha kollen på hur barnen mår för vi jobbar som sagt med vuxna. Utifrån hur de mår i själva boendet, där är det ofta att man går på det föräldrarna säger om barnet. Hon mår så och så, och han mår jättedåligt, han kan inte ta hem kompisar. Då har jag bokat en tid vid när han kommer hem från skolan nästa gång så vi kan prata om vad det har varit för fel då, vad det är han tyckt är fel med boendet, varför han mår dåligt. Vi kan inte förändra vissa saker till exempel att i boendet, man kan inte ta emot besök där. Men då fick han istället beviljat ett busskort så att han kunde åka till sina kompisar, och så fick han beviljat extra pengar till fotbollskläder så att han kunde gå med i sitt lag som han ville. Så att man kunde ta de kontakterna så han kunde må bättre, och sedan var han nöjd. Att veta hur man ska beakta barnperspektivet i det dagliga arbetet är inte alltid helt klart. En av socialarbetarna uttrycker sig så här kring att det finns en efterfrågan på tydligare riktlinjer för vad som ska uppmärksammas. Vi har ju fått riktlinjer att vi ska ha med barnperspektivet i alla utredningar. Vi har en egen rubrik, och jag tycker att det är jättepositivt bara att det kommer mer och mer. Barnen kan inte välja, de följer med på något sätt. Där skulle jag vilja ha lite tydligare riktlinjer i vad det innebär egentligen att ha barnperspektiv. Jag förstår att det innebär att vi tänker på barnen när vi placerar och kommer på hembesök, att de ska gå i skolan och ha nära till den, och att de ska ha det bra hemma. Jag förstår det men lite tydligare riktlinjer, vad ska vi tänka på, gå lite mer i detalj, tänk på det och det. Även från annat håll betonas att det kan behövas mer diskussioner kring vad som är barnets bästa. En av de intervjuade menar att det borde kunna gå att göra mer med det, att få in det generella tänket, att se det utifrån barnets bästa, sådana diskussioner behövs det mer av, och föreslår att man kan dra nytta av den erfarenhet som finns när man bestämde sig att införliva barnperspektivet i försörjningsstöd. De intervjuade socialarbetarna som arbetar vräkningsförebyggande uppger genomgående att det är en självklarhet att beakta barnperspektivet. Man tar upp att de förändringar som sker i lagstiftningen - till exempel i föräldrabalken bör återspeglas i socialtjänstens arbete. Som exempel uppges att det idag inte längre är så att mamman får vårdnaden per automatik, utan att många föräldrar har delad vårdnad. Flera socialarbetare uppmärksammar att vräkningar påverkar barn även om de inte bor stadigvarande, utan växelvis eller har umgänge men den förälder som riskerar att förlora sitt boende eller har vräkts. Socialarbetarna pekar på ett behov av att utvidga barnperspektivet och utifrån det uppmärksamma den förälder som har umgängesbarn. En av socialarbetarna formulerar det som att man måste tänka på pappan också som har umgänge, delad vårdnad, där måste man också tänka vid en avhysning, var hans barn ska träffa honom. En annan socialarbetare är inne på samma linje och menar att kommer de att bo på härbärge eller vandrarhem, då kan inte barnen umgås 78

241 med pappan i hemmiljö - eller mamman för den delen, för det kan vara så också. Minimum insatser och jättestor glädje för barnen Stadsområdesförvaltning Öster har ett eget boende för hemlösa barnfamiljer, Vandraren, där barnen enligt stadsområdesförvaltningen särskilt uppmärksammas (Stadsområdesförvaltning Öster 2013). Sångleken är stadsområdets eget boende i form av genomgångslägenheter och vissa aktiviteter som boendevärdar samordnar omfattar också barn som bor på där. Boendevärdarnas insatser uppmärksammades av socialarbetarna som intervjuades på Öster när frågan om barnperspektivet lyftes fram. Deras arbete utgör ett gott exempel som man skulle vilja berätta om för andra medarbetare i Malmö stad: De gör ett jättejobb på boendena och framför allt är de jätteengagerade i barnen och ordnar olika aktiviteter för dem. De är en mycket viktigt del i arbetet med hemlösa. Boendevärdarna berättar att de har ett nära samarbete med olika aktörer i området. Vi har ett nära samarbete med olika aktörer här i området också, såsom Folkets Hus och Rädda Barnen. Vi har lagt in en fast tid nu när Rädda Barnen ska komma till våra boende och ha olika aktiviteter för barnen. Vi har haft föräldrakommunikatörer som har varit på vårt boende och pratat med föräldrarna, vi försöker få in olika aktörer som finns i området och som jobbar inom olika områden, speciellt föräldraskap och barnen. Vi har också utflykter som vi själva ordnar, så fort det blir lite bättre väder så bjuder vi på lite utflykter, uteaktiviteter, grill. Det händer ganska mycket. Boendevärdarnas roll är att bland annat att vara länk mellan föräldrarna och de olika verksamheter som finns i närområdet. Sesam, där finns till exempel möjlighet för ensamstående mammor och deras barn. De kan delta i gemensamma aktiviteter, och de har också utflykter. Vi lämnar alltid information till våra boende om vad som finns, och ibland händer det att vi följer med dem dit. Föräldrakommunikatörer, deras huvuduppgift är att stärka föräldraskap. De är stöd för föräldrarna, har haft olika workshops, sedan har de ett kafé där man kan bara umgås - föräldrar träffar andra föräldrar. Vi bjuder in dem och de informerar om sin verksamhet. Om det finns intresse så tar föräldrarna kontakt med dem, det är upp till föräldrarna, vi försöker vara länken. Att beakta barnperspektivet uppges vara särskilt viktigt, och ett sätt att göra det är att uppmärksamma barnen i stadsområdets eget boende för hemlösa familjer genom att erbjuda barnen möjlighet att delta i olika aktiviteter. Vi har aktiviteter för barnen på Vandraren men även för barnen på Sångleken. Vi brukar ha fasta aktiviteter två gånger om året vid midsommar och någon gång på sommaren, vi är ute, har olika lekar. Vi samarbetar med Folkets hus, 79

242 de tar emot ung i sommar-ungdomar, kommer till våra boende. De tar med sig barnen ut på de aktiviteter och utflykter som de har inplanerade i sin sommarverksamhet. Vi är bara två, och de är två eller tre stycken så vi kan ta flera barn ut på en gång. Vi kan ta ut 20 barn på en gång. Boendevärdarna berättar att många idéer kommer från barnen själva - att de helt enkelt tillfrågas om vad de vill - och att aktiviteterna inte nödvändigtvis behöver bli avancerade för att barnen ska bli glada. Vi har frågat barnen, men man behöver inte göra mycket för att barn ska vara glada. Exempelvis vi kör fotboll på gräsmattan i närheten av vårt boende, det är en enkel grej som kan engagera 15 barn - så det är inte alls så att de måste gå på museet. Boendevärdarna får hjälp av Rädda Barnen som kommer till Vandraren på fasta tider, och som står för en del aktiviteter men också för läxhjälp. Behovet av läxhjälp är stort när det gäller matematik och språk. Vi har samarbete med Rädda Barnen så att vi har läxhjälp minst en gång i veckan. De stannar en eller två timmar och hjälper - jag ringde till Rädda Barnen och frågade, och fick jättebra kontakt och de kom ofta och hade olika aktiviteter, lekar och bakning och matlagning och utflykter och bio. Mycket handlar om att nyttja det som redan finns och göra det tillgängligt. De flesta aktiviteter kostar ingenting eller hålls till en minimal kostnad. Vi har kontakt med Folkets Hus då i detta fall och de har kontakt med till exempel vikingaveckan. De vet vad som händer där, det är en gratis aktivitet, vi får ut barnen och då står vi för bussbiljett och vi står för fikan. Vi bjuder barnen på lite kakor och godis. Vi hade utflykter till Vellingeblomman, det var uppskattat av barnen, där kan man vara en eller två timmar, vi behöver bara tillgång till stadsdelens bil. Och vi bjuder barn på lite läsk och så, minimum insatser och jättestor glädje för barnen. _ Det är viktigt att visa möjligheter. Det finns ishallen. Förra året var det en loppis för barnen då barnen kunde gå dit och byta leksaker med andra barn, så slipper man köpa nya leksaker och de får det som de tycker är roligt, vi hade skänkta leksaker som barnen fick av oss. Det var faktisk en del barn som gick dit och bytte mot nya leksaker, och de fick leksakerna av oss eftersom de inte hade egna. En av boendevärdarna uppger att när jag tänker på barnperspektiv, så handlar det om att barnen ska kunna ha en meningsfull fritid, som fyller en funktion och inte bara hänga någonstans. Boendevärdarna poängterar att vad gäller barnens fritid så är mycket hos föräldrarna, det är deras ansvar. Värdarnas ansvar är att informera om vad som händer i närområdet och i övriga Malmö. I sammanhanget lyfts fram att en del föräldrar befinner sig i en besvärlig livssituation och mår dåligt. 80

243 Är du i en situation där du inte har något jobb och där du inte har någon bostad så tänker du inte så jättemycket på aktiviteter, att gå ut och grilla, och spela fotboll. Du tänker på hur jag ska ta mig ut ur denna situation och då kan vi vara stöd för att hjälpa att hantera vardagen och erbjuda barnen ett alternativ. Föräldrarna fokuserar på det grundläggande, att försöka finna ett eget boende, en del mår dåligt, orkar inte med, all energi går ut på att försöka finna någon lösning. Sammanfattande diskussion Rädda Barnen (2014) tydliggör skillnaden på barnperspektivet och barnets perspektiv. Barnperspektivet innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Barnkonventionen uttrycker enligt Rädda Barnen ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder. Barnets perspektiv däremot är barnets egen berättelse och tolkning, medan då barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv och som görs av vuxna - i förhållande till rådande villkor. Barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna som barn har och att säkerhetsställa barnets rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn. En verksamhet genomsyras av barnrättsperspektiv när exempelvis barnets bästa uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt, när barnet får säga sin mening och får den respekterad eller när barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter (ibid). Av intervjumaterialet framgår att socialarbetarna har en hel del tankar kring barnperspektivet och kring hur barnperspektivet kan beaktas. Genomgående uppger man att det både är viktigt och självklart att beakta barnperspektivet i arbete inom hemlöshetsområdet. Barnperspektivet finns enligt socialarbetarna redan i ett inledningsskede när barnfamiljer söker socialtjänstens hjälp med boende. Barnfamiljer är en självklar målgrupp som erbjuds tillfälligt boende ifall familjen saknar egen lösning på sin boendesituation. Socialarbetarna menar att man försöker hitta så bra lösningar som möjligt. Oftast handlar det om ett tillfälligt boende i form av hotell eller vandrarhem. Här menar man att barnperspektivet beaktas genom att familjens behov av boende - helst med möjlighet att laga mat och tvätta - tillgodoses. Strävan är att barnets tillvaro ska vara så stabil som möjligt trots förändrad boendemiljö. För socialarbetarna innebär detta att man beaktar närheten till barnens skola eller förskola, och barnets nätverk vid placeringar. Ibland måste familjen flytta från det ena tillfälliga boendet till den andra för att dessa behov ska kunna tillgodoses. I intervjuerna ges uttryck för att man så långt som möjligt försöker undvika att familjer ska behöva flytta mer än nödvändigt, men ibland är det tillgången till resurser som styr placeringen. Knutagård (2009) konstaterar att det sociala arbetet framkallar en ambivalens hos socialarbetare som många gånger tvingas välja boendelösningar som inte är de mest önskvärda men som är tillgängliga här och nu, och ändå är bättre än den hemlöshet som individen befinner sig i. Att arbeta utifrån barnperspektivet är utifrån intervjumaterialet också att arbeta gentemot föräldrarna och deras ansvar för familjens boendesituation. 81

244 Det kan innebära att föräldrarna motiveras till att utöka sitt bostadssökande utanför Malmö. Socialarbetaren kan då resonera att bostad är det primära och skolor och annat blir det sekundära då skolor även finns på andra orter. Detta även om det innebär att barnet kommer att byta skola. Detta framförs också som ett sätt att resonera utifrån barnperspektivet. Ibland kan familjer hamna i ingemansland när stadsområdena inte är eniga om familjens stadsområdestillhörighet. En av socialarbetarna betonar vikten av att socialtjänsten tar sitt ansvar genom att beakta barnperspektivet - och att barnen inte ska behöva uppleva otrygghet i fall stadsområdena sinsemellan försöker hålla ifrån sig ansvaret. När det gäller matchningsprocessen uttrycker en del av socialarbetarna att barnperspektivet beaktas när socialarbetarna försöker tillgodose barnfamiljens behov av exempelvis tillräckligt stor lägenhet och helst i närheten av barnets skola eller förskola. Vid matchningen, menar man, tas så långt som möjligt hänsyn till barnets situation; barnet ska inte behöva flytta från det ena boendet till det andra och byta klasskamrater. Rätt matchning ses som förutsättning för att minimera risken för ett eventuellt misslyckande för både familjen och socialtjänsten. Den optimala matchningen är dock inte alltid möjlig; familjerna kan inte alltid vänta och lägenheterna står inte tomma i väntan på den perfekta matchningen. Även de intervjuade socialarbetarna som jobbar med tillsyn och går på hembesök anger att man arbetar med barnperspektivet i åtanke. Barnens situation uppmärksammas på olika sätt. Det kan handla om att barnen inte går i förskolan, eller stannar hemma från skolan för att tolka åt föräldrarna eller saknar sängar. Här förs fram att det kan vara relationsskapande att våga fråga hur det går för barnen hemma och i skolan. I intervjuerna ges uttryck för att detta med att beakta barnperspektivet kan vara att se vad som är barnets bästa och inte föräldrarnas bästa. Ett annat sätt att tänka kring barnperspektivet är att fokusera på föräldrarna, att de får det stöd de behöver vilket gynnar deras barn. Bostadsbristen generellt, men även bristen på hyresrätter till rimliga priser samt hyresvärdarnas ökade krav på hyresgäster, bidrar till att en del barnfamiljer med svag ekonomi har svårt att hävda sig på den öppna bostadsmarknaden. Dessa familjer söker hjälp med boende hos socialtjänsten. Barn kan då tvingas att bo under osäkra boendeförhållanden under längre perioder vilket uppmärksammas av socialarbetare i resonemangen kring barnperspektivet. När det gäller vräkningsförebyggande arbete finns det som tidigare framkommit vissa tydliga hållpunkter när det gäller att beakta barnperspektivet. Barn får inte bli hemlösa och behöva flytta på grund av föräldrarnas agerande. En av socialarbetarna uppger dock att det kan finnas situationer när det är önskvärt att familjen får hjälp med att flytta istället för att bo kvar, just utifrån barnperspektivet. Ett sätt att uppmärksamma barn, och som kommer fram i intervjuerna, är att värna om att de har en bra boendemiljö. Ifall barnen bor i stadsområdenas egna boenden för hemlösa familjer kan det handla om att anpassa boendemiljön till barnens behov genom att till exempel inreda med barnmöbler. Det kan också handla om att erbjuda barnen möjlighet till att delta i olika aktiviteter eller få hjälp med läxor. 82

245 Enligt Barnkommittén betyder barnperspektiv att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill säga att se med barns ögon (SOU 1997:116). Det handlar om att försöka ta reda på hur barn uppfattar och upplever sin situation och eventuella förändringar. Det räcker inte med att göra någonting som man som vuxen anser vara till barnets bästa. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär att man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn (SOU 1997:116). Barnperspektivet kan ibland stå i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn kan dock inte ses isolerade från sina föräldrar och omvänt. Vid intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde (Prop.1996/1997:124). Det råder varierande uppfattningar bland socialarbetarna om huruvida det görs tillräckligt mycket för att beakta barnperspektivet. Vissa socialarbetare uttrycker att det borde gå att göra mer när det gäller att beakta barnperspektivet inom boendet. Socialarbetarnas resonemang kring barnperspektivet väcker en rad relevanta frågor. Att beakta barnperspektivet i hemlöshetsarbetet är rimligtvis mer än att tillgodose barnets behov till ett boende i närheten av exempelvis skolan och familjens möjlighet till att laga mat och tvätta. Med ett vidare synsätt krävs då en tankeförändring och en bättre förståelse och kunskap kring barnets perspektiv för att i realiteten införa ett barnperspektiv. I så fall krävs rimligtvis utbildning och förutsättningar för att kunna göra det. Det kan behövas mer diskussion kring vad ett barnperspektiv är, mer diskussioner kring att kunna se utifrån barnets bästa och vilket som är bäst för barnet. Socialarbetarna träffar huvudsakligen vuxna, och de förhåller sig till föräldrarnas berättelse om hur barnen har det. Det behöver inte alltid vara helt klart vilket som är barnperspektiv och vilket som är vuxenperspektiv. Med begreppet barnkompetens menar Rädda Barnen krav på relevant kunskap om barn och ungdomar hos alla som i sin verksamhet har med barn att göra (Rädda Barnen 2014, jfr Rädda Barnen/Malmö stad 2011). Det behövs kunskap om barns och ungas utveckling, levnadsvillkor och behov för att kunna göra prioriteringar och vidta åtgärder. Det handlar också om förmågan att bemöta och kommunicera med barn och ungdomar på deras nivå. Detta kan handla exempelvis om att den information man ger barnet är anpassad till barnets ålder och andra förutsättningarna. Med barnrättskompetens menas kunskapen om barnets rättigheter och vad dessa innebär i praktiken (ibid). Socialarbetarna träffar barnen i deras boendemiljö som inte alltid är optimal utifrån barnets behov. Man menar att det kan vara svårt att bemöta barnen i vissa situationer; det kan vara en utmaning att bemöta barnets besvikelse och samtidigt undvika att skapa för mycket förväntningar på att vad socialarbetaren kan göra. Löfstrand (2001) slår fast att vräkningar påverkar barn som bor stadigvarande, växelvis eller har umgänge med en förälder som riskerar att stå utan boende. Hur hushållet definieras påverkar socialtjänstens agerande i det vräkningsförebyggande arbetet. Det är inte ovanligt att det sker en omdefiniering av hushållet från barnfamilj till ensamstående. Om till exempel ett barn som bor med den vårdnadshavare som blir vräkt flyttas över 83

246 till den andra föräldern, är det inte en barnfamilj som blir vräkt (ibid). I socialtjänstlagen anges att hänsyn till vad barnets bästa kräver ska beaktas när åtgärder rör barn, och på bostadsområdet kan man utgå ifrån att barnet alltid behöver en bostad. När kommunerna handlägger ärenden angående hushåll som hotas av vräkning är det enligt Socialstyrelsens Vägledning om boendelösningar för hemlösa familjer (2010) särskilt viktigt att undersöka om det finns barn som berörs och planera de fortsatta insatserna utifrån detta. Med berörda barn menas inte bara de barn som finns i hushållet. Det gäller också att undersöka om den eller de vuxna som riskerar vräkning har barn som inte stadigvarande bor i lägenheten. Utgångspunkten är att ett barn alltid behöver en bostad. Om föräldrarna är separerade bör de ha var sin bostad där barnet kan umgås med sina föräldrar (ibid, jfr SOSFS 2003:5). Socialarbetarna i studien gör klart att barnfamiljer prioriteras inom det vräkningsförebyggande arbete. I praktiken handlar det om att säkra barnets behov av boende genom att i första hand fokusera på boendet hos den förälder som barnet bor hos stadigvarande. Socialarbetarna pekar, utifrån förändringar i omvärlden, på ett behov av att utvidga barnperspektivet och utifrån det utvidgade perspektivet uppmärksamma barnen i umgängesfamiljer. Det räcker inte att arbeta med barnperspektivet på individnivå utan perspektivet behöver genomsyra hela organisationsstrukturen. Det finns i Malmö stad speciellt två dokument avsedda att stärka arbetet med barnets rättigheter: Gula kortet /Barnkonventionen - handledning för politiker och tjänstemän med tillhörande kunskapsunderlag (Malmö stad 2004, Rädda Barnen/Malmö stad 2011) och Jag bor i Malmö policy för ungas inflytande (Malmö stad 2012). Dessa kan användas som handledning i beslutsfattande, och även som verktyg i det praktiska arbetet i verksamheterna. Reflektioner kring brukarinflytande I detta avsnitt presenteras socialarbetarnas reflektioner kring brukarperspektivet och brukarinflytande. Det finns pågående diskussioner i både forskning och praktik hur man bör använda begreppet brukare, men enligt Socialstyrelsen (2012) saknas det någon annan term för att representera alla individer som får insatser eller är aktuella för utredning i socialtjänsten. En viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten är att stärka brukarens medverkan och inflytande över sina insatser. Brukarens medverkan och inflytande kan ske på tre nivåer: system-, verksamhets- och individnivå. Inflytande på individnivå kan handla om den enskildes möjlighet att påverka exempelvis det sociala stöd han eller hon erhåller. Individuellt inflytande eller individuell medverkan har stöd i socialtjänstlagen där huvudregeln säger att insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde (3 kap 5 SoL). Brukarens medverkan och inflytande på verksamhetsnivå handlar däremot om möjlighet till medverkan, utveckling och beslut på verksamhetsnivå (ibid). 84

247 Begreppen brukarinflytande, medverkan och delaktighet används när man avser att brukare på något sätt kan ta del av eller påverka besluten som rör deras egna insatser eller när brukare kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna. Det handlar helt enkelt om hur de personer som får insatserna ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för hans eller hennes eget liv och vardag. (ibid, s 10) Det kan finnas flera argument för brukarmedverkan och inflytande. I ett exempel tas utgångspunkt i begreppet empowerment, som innebär att genom att medverka och få makt över beslut och handlingar som rör det egna livet ökar individens självförtroende och förändrar självbilden. Samtidigt bidrar detta till att de professionella får en annan syn på brukaren (ibid). Enligt Malmö stads plan för individ- och familjeomsorgen (Malmö stad 2014c) ska denna sträva efter att utveckla en evidensbaserad praktik som består av tre källor: den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen, brukarens erfarenhet och önskemål samt den professionelles erfarenhet och förmågor. Bästa rådande evidens Det måste finnas olika arbetsätt och metoder som möter brukarnas individuella behov. Individ-och familjeomsorgen ska sträva att använda evidensbaserade metoder. Det ställer krav på medarbetarnas förmåga att avgöra när en viss metod går att tillämpa. Brukarens erfarenheter och önskemål Brukarna är experter på sina egna problem och deras önskemål måste genomsyra hela processen för att rätt beslut ska kunna tas. Brukarnas egna åsikter ska väga tungt om det finns flera insatser med samma förväntade resultat och de måste därför ges makt att göra dessa val utifrån bästa tillgängliga information. Professionellas erfarenhet Den som arbetar med socialt arbete ska kunna söka och integrera vetenskaplig kunskap med brukarens önskemål och den egna praktiska erfarenheten. Detta förhållningssätt innebär att den professionella kompetensen är en förutsättning för utveckling av en evidensbaserad praktik. En god kompetens kräver ett brett synsätt på lärande och en genomtänkt kompetensutveckling för organisationens medarbetare. (ibid s 5f) Ett brukarperspektiv kan som Socialstyrelsen (2005) konstaterar bara ses och uttryckas av brukarna själva. Man slår fast att det handlar om relevanta och legitima perspektiv på socialt arbete, som forskare och professionella kan närma sig på olika sätt. Om och när detta sker kan socialtjänstens verksamhet utvecklas så att brukarna önskemål, kunskaper och erfarenheter står i centrum. (Socialstyrelsen 2005 s 50). 85

248 De kan inte påverka så mycket - det kan inte vi heller Inledningsvis ska sägas att det inte alltid var lätt för socialarbetarna att reflektera kring brukarinflytande. Det kan vara svårt att komma på något så spontant, som en av de intervjuade uttrycker det. I det akuta skedet har stadsområdena olika lösningar i form av tillfälliga boenden att erbjuda. Det kan vara svårt att erbjuda ett adekvat boende som efterfrågas av de sökande trots att socialarbetarna uppmärksammar behovet. Detta eftersom man menar att det är tillgången till resurserna som styr de eventuella placeringarna. Angående brukarinflytande i det akuta så är det inte jättemycket. Det är utifrån våra resurser, vi har vad vi har, oavsett hur mycket av brukarperspektivet vi hade velat ha med. Det kan bli de som kommer ut från fängelse, eller de som är i ett akutbehov av drogfritt boende eller ensamstående män utan social problematik då hade jag självklart velat ha någonting annat än att informera om stadsmissionen. Sedan är det barnfamiljer - jag hade önskat att det skulle bli någonting annat än hotell, men finns det inget annat alternativ, så det är alltid bättre än ingenting men sedan kan det diskuteras hur bra det är. Vid akuta placeringar är det tillgång till resurser som styr i första hand, uppger även en annan socialarbetare som menar att de kan inte påverka så mycket - det kan inte vi heller, i första hand handlar det om att man säkrar ett boendebehov. Ytterligare en socialarbetare är inne på samma spår, och ger uttryck för att brukarinflytande handlar om att man försöker ta hänsyn till den enskilde individens önskemål utifrån deras behov. Brukarinflytande finns ju, exempelvis om de inte kan bo kollektivt eller om de behöver ha tillgång till en enskild toalett. Att man försöker ta hänsyn till det och vi försöker ordna det. Men det är inte alltid vi har resurser till de enskilda önskemålen, utan vi kan ta det som kanske ändå är närmast deras egna önskemål. Våra egna boenden täcker inte behovet. Två socialarbetare ger uttryck för liknande tankar när det gäller tilldelning av andrahandslägenhet, men menar att det är viktigt att den enskilde är delaktig i sin planering. Vi har ju en diskussion med klienten, vi försöker ha liksom den diskussionen gemensam. Sedan tyvärr, när vi erbjuder lägenheten så kan vi inte alltid ta hänsyn till var den ligger, de resurserna har vi inte. Vi får lägenheten tilldelad oss, liksom, och så får vi göra det bästa av det. Men så långt det går, självklart vill man att de ska vara delaktiga i sin planering, har man inte klienterna med sig då kommer man inte så långt. För jag tror inte på att man kan göra en massa saker åt människor som kanske egentligen inte vill. Två av socialarbetarna som arbetar på ett av stadsområdenas egna boenden resonerar kring brukarinflytande. En tanke som ligger bakom alla de aktiviteter som ordnas för de boende är att motverka eventuell isolering och att de boende lär sig känna närområdet och vad som finns där - men också vad som finns i 86

249 övriga Malmö. Socialarbetarna menar att de själva har många idéer men att det är viktigt att vara lyhörd för de idéer som de boende har. De boende har möjlighet att komma med förslag ibland i ett informellt samtal, och ibland på ett husmöte. Att delta i gemensamma aktiviteter är frivilligt. De kan påverka, jag kan inte säga allt, men nästan allt. Framför allt vad de vill ta del av, när det gäller exempelvis olika aktiviteter, man är delaktig i boendet. Det finns tillfällen, exempelvis vid ett husmöte. Vi kommer med våra ideér, men det handlar om öppna förslag. Vi frågar alltid vad vill ni göra?, vad tycker ni att vi kan göra för att förbättra boendemiljön eller trivseln?. Om de kommer med egna idéer då kollar vi upp vad som är möjligt, de har möjlighet att framföra sina synpunkter. Om det finns problem, exempelvis med städning, då frågar vi har ni någon lösning? Jag vill också säga en sak angående utflykter, om de har lust så finns det möjlighet, vi vill inte att de ska känna sig tvingade att göra saker bara för att de bor här - det är utsatta människor och de har sina egna bekymmer och problem. Socialarbetarna betonar att eventuella aktiviteter planeras i dialog med de boende, som är delaktiga och involverade i planeringen. Många aktiviteter sker på de boendes initiativ. Ett exempel på en enkel aktivitet är en gemensam matlagning på ett kvinnoboende. Detta var ett initiativ som kom från de boende. En gång i månaden har vi ett husmöte, eller vid behov. Vi försöker bli lyhörda och se vad det finns för behov, vi frågar vad vill ni göra?. När de kommer med konkreta förslag så försöker vi genomföra deras idéer. Två andra socialarbetare funderar kring brukarnas inflytande när det gäller boende i stadsområdets kollektiva boenden och andrahandslägenheter. En del funderingar handlar även om hur man förmedlar information. Människor måste godkännas av hyresvärdar innan de kan tilldelas en lägenhet och då är det viktigt med tydlig information. Angående tilldelningen av en lägenhet. Klienten ska vara med från början, men jag ser faran med att informera en klient innan det är klart att man får lägenheten. Problemet är att man inte hör reservationen du får lägenhet om du blir godkänd - då har man redan slutat lyssna. Vi har haft många diskussioner, hur lägger man fram den informationen så att klienten uppfattar rätt. För att man uppfattar lägenhet hos MKB tack!. Det är alltid en balansgång. På kollektiven har vi lite det att man försöker ha gemensamma möten där de har möjlighet att säga vad de tycker och tänker. I lägenheter är det annorlunda, de kan tycka och tänka vad de vill bara de följer mina tre grejor - betala hyran, inga störningar, inga nya skulder. I kollektiven, där finns det vissa saker som man kan diskutera. Det är klart att man kan diskutera reglerna, men det är sällan som det bli en regelförändring, de reglerna är ju satta för att annars skulle inte ett boendekollektiv fungerat. 87

250 Angående regler berättar en av socialarbetarna att man från början hade nästan två sidor med regler för kollektivboendet, men att vi insåg att det var ingen människa som visste vad är det de skrev under, så vi tog bort typ nittio procent av informationen och lade reglerna på ett informationsblad som heter värt att veta, ungefär. Man får inte glömma den människa som flyttar till våra boenden eller lägenheter - du är hemlös, du hade skrivit under vad som helst därför att du har inget annat val, du har ingenstans att ta vägen, du har inget alternativ. Därför får man räkna med att vissa människor måste man prata om vad som gäller kontinuerligt, inte en gång. En socialarbetare berättar att klienter som bor i andrahandslägenheter är delaktiga i sin planering. När man bokar tid för kontraktsskrivning berättar man enligt socialarbetaren hur mycket information det kommer att bli, och att till nästa hembesök så ska vi gå genom allt en gång till, och vi delar upp vad som förväntas utav oss och vad som förväntas utav er, man gör upp en gemensam planering. Klienten erbjuds möjlighet till att framföra sina synpunker gällande exempelvis tillsynsbesök, och det är kanske inte så mycket krav men det kan ändå vara önskemål om vad som ska ske på dessa tillsynsbesök. En annan socialarbetare menar att brukarperspektivet måste finnas med hela vägen, från dag ett som de kommer i kontakt med oss, och det är viktigt att planeringen utformas på ett sätt som känns meningsfullt för klienten. Ytterligare en av de intervjuade uppger följande. Det bästa är att man involverar dem i sin egen planering, exempelvis genom genomförandeplanen. Den gör man tillsammans med klienten. Då går man igenom vad deras mål är, hur de ska nå målet och vem gör vad. De har inflytande på det sättet, de kan inte påverka på det sättet att du ska söka lägenhet åt mig, men de är med i planeringen och de kan uttrycka sina åsikter och man bekräftar dem i det. Ett annat sätt att resonera kring brukarinflytande kan vara att se över barnens situation och föräldrarnas önskemål om att barnen ska ha nära till skolan. Resonemanget fortsätter. Det går inte att lösa frågan om hemlöshet utan brukarperspektivet, hela matchningen handlar om brukarperspektivet. Kan brukaren bo till exempel på tredje våningen när det inte finns någon hiss trots att de har problem med sitt knä? Sannolikt inte, då är den matchningen inte aktuell. Vi måste se över sådana aspekter för att brukaren ska kunna erbjudas så god hjälp som möjligt. Men det gäller att hitta en god balans, brukarens förväntningar och krav måste vara realistiska. Har man inget brukarperspektiv i detta arbete så är man fel person för jobbet. 88

251 Låta dem berätta sin historia En av socialarbetarna funderar över brukarnas inflytande i mötet med socialtjänsten, och menar att ett sätt att åstadkomma påverkan på den individuella nivån är att lyssna och involvera klienten i dennes planering. Vi pratar väldigt mycket om brukarinflytande i Malmö stad, och jag känner någonstans att de har fått mindre och mindre inflytande med åren, det är min känsla. Jag har mina ramar och inom dessa ramar kan man hitta möjlighet så att den här personen har inflytande på det som görs istället för att jag kommer med färdiga lösningar och lägger det på klienten. Att det är klienten som är med och vi formar detta tillsammans, så att det blir bra för klienten. Socialarbetaren fortsätter. Brukarinflytandet ökar om vi har personerna med och lyssnar på det personen vill. Om personen kommer med en hyresskuld och jag bara fokuserar på hyresskulden - medan människan är deprimerad och det är många andra saker i människans liv som inte fungerar - så kanske det blir bra en gång och så hände det igen klienten kommer med en hyresskuld igen. Och då får man höra att han är lat och inte gör vad han ska, att han inte vill ha hjälp. När det egentligen handlar om att vi inte har hittat vad som är det egentliga problemet. Vi menar väl, men det är inte det som personen behöver. Lyssnar vi inte på brukarna så får vi problem. Två andra socialarbetare tänker på brukarinflytande när det gäller placeringar, och en av dem menar att när det gäller val av placeringar kan de inte påverka, inte mycket, man ska ta det man får i princip - eller när de får boende eller andrahandslägenheter, det kan de inte heller påverka. Återigen uttrycks en koppling mellan planering och brukarinflytande, och en av socialarbetarna menar att klienterna kan inte påverka på det sättet att du ska söka lägenhet åt mig, men de är med i planeringen och de kan uttrycka sina åsikter, och man bekräftar dem i det. Man efterfrågar även brukarnas åsikter om hur de upplever sina kontakter med socialtjänsten, samt information om brukarorganisationernas arbete, framför allt inom området hemlöshet. Det skulle alltid vara bra att veta hur de upplever kontakterna med oss, tänker jag. Och vad de skulle vilja ha. Alltså vad de faktiskt efterfrågar för hjälp - för vi kan sitta här och tycka de behöver det och det men vad efterfrågar de själva för hjälp, det är kanske helt någonting annat. Jag skulle vilja veta mer om vad är det för brukarorganisationer som finns i Malmö vad gäller boende. Vad har de gjort i sitt arbete kring just brukarfrågor? Vad de har tagit upp och vad de har kommit fram till. För det kan vara mycket information som vi kan ta del av och som kan bli till hjälp för oss. En socialarbetare berättar om sin erfarenhet av enkäter som mäter kundnöjdheten, vilket tas som ett exempel på brukarinflytande. 89

252 Kundnöjdhetsenkäter - det är lite brukarinflytande. Vi lämnade ut den, gav dem ett kuvert, lät dem sitta kvar och så gick vi ut ur rummet och så fyllde de i den och så fick vi det stängda kuvertet med oss. Man fick lite bekräftelse på det man gör, att man gör ett bra arbete. En annan socialarbetare från ett annat stadsområde pekar på att det kanske behövs göras mer än att lägga ut blanketter i receptionen för att få veta vad den enskilde tycker och tänker om socialtjänsten; att det pratas väldigt lite kring brukarnas inflytande på ett mer substantiellt sätt. Tidigare försök där de kunde skriva någonting i receptionen. Ska man göra någonting som är värt namnet så får man nog ha någon som kan fånga upp klienter, kan jag få avsätta tid med dig, ställa frågor, fördjupa sig och inte bara lägga ut en blankett och fylla i den det tror jag inte alls på. Hur våra medborgare ser på socialtjänsten, och deras påverkan, vilken möjlighet de har - man får satsa lite grann på det, på arbetsplatsen pratar vi om brukarinflytande mycket mycket lite. En av socialarbetarna tar upp vikten av att lyssna och bemöta människor och deras berättelser med respekt för att kunna hitta ett sätt att mötas, ett sätt att hitta en gemensam lösning. Framför allt lyssna på brukarna, låta dem berätta sin historia. Och sedan vad vi kan göra tillsammans. Och inte försöka påtvinga dem vår tolkning, tolka dem utan lyssna - vi tolkar väldigt mycket i socialtjänsten och vi bygger historier, och egentligen vet vi inte om de är sanna eller inte. Vi bygger en historia men vet inte vad det är som har hänt i människans liv. Och jag menar inte att vi ska tycka synd om - för det är förnedrande - utan det är att hitta ett sätt att mötas som fungerar, ett sätt att hitta en gemensam lösning. En annan socialarbetare påpekar att det finns brister när det gäller att beakta brukarperspektivet i socialt arbete och att det finns mer att göra i detta avseende. Två socialarbetare berättar om sina tankar kring mötet mellan socialarbetare och brukare vid en så kallad Open Space inom ramen för ett projekt kring ökat brukarinflytande i individ- och familjeomsorgen under Vi har varit på Open Space. Det är väl bra, men jag vet inte vilket inflytande brukarna har egentligen. Det är i alla fall bra att de blir lyssnade på och de kan komma kanske med en del bra grejer. Det kändes att någon tog det på allvar, och det skrevs ner. Det var kanske för få brukare, och de som är mest kritiska och känner sig illa behandlade, de kommer inte dit. Sammanfattande diskussion År 2003 beslutade Socialstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp i syfte att följa upp den då pågående satsningen på integration mellan forskning, utbildning och praktik från ett brukarperspektiv. Gruppens allmänna iakttagelser utifrån samtalen med olika socialarbetare var att brukarperspektivet kan komma till uttryck på olika sätt i socialarbetarnas praktiska arbete (Socialstyrelsen 2005). När socialarbetare anser sig utgå från ett brukarperspektiv sker det främst i 90

253 situationer där det står klart att brukarnas värderingar och önskemål tas tillvara, exempelvis vid ett husmöte. Att man talar med den enskilde och inte till honom eller henne tycktes vara centralt för att tillgodose brukarperspektivet. Ett annat exempel på att tänka ur ett brukarperspektiv var enligt socialarbetarna att hitta det friska hos den enskilde. Man ser då inte bara till klienten utan till hela personen. Kommunikation och dialog anses vara viktiga för att minska maktobalansen (ibid). En annan iakttagelse var att socialarbetarnas antagande om att brukarmedverkan alltid ska leda till att man är överens inte är oproblematiskt. Tvärtom kan strävan efter konsensus eventuellt utgöra ett hinder för brukarmedverkan. Socialarbetarna vill eller vågar inte se att det finns situationer där man som företrädare för det offentliga kan ha ett annat intresse än brukarna. Istället utgår man från att de ställningstaganden man själv gör är goda och bra för brukarna. Man vill undvika de situationer där man måste agera som företrädare för det offentliga och ta emot kritik från dem som är föremål för hjälpen. Socialarbetaren vill vara till stöd och hjälp, samtidigt som man enligt lag är skyldig följa regelverk som är förknippad med socialtjänstlagens myndighetsutövning. Detta kan innebära att det kan vara svårt att acceptera den senare rollen vilket kan resultera i att socialarbetaren helst vill förklara sitt handlingssätt med att det är bra för klienten. Alltför många möten där klienterna får möjlighet att hävda motsatsen skapar oro kring socialarbetarens yrkesroll (ibid). Klienten har traditionellt haft en svag ställning i socialtjänsten och har främst betraktats som föremål för socialtjänstens insatser. Det kan därför i vissa situationer vara svårt för socialarbetaren att möta nya krav på likställdhet och demokrati. Den dubbla rollen att å ena sidan hjälpa och stödja och å andra sidan utöva makt och kontroll kan uppfattas som svåra att hantera i en öppen dialog och ömsesidigt meningsutbyte (ibid). En annan slutsats var att brukarmedverkan och brukarinflytande i lokalt kvalitetsarbete, verksamhetutveckling och utvärderingar inom socialtjänsten visserligen förekommer, men inte alltid på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Störst brister tycks det finnas inom individ- och familjeomsorgen (ibid). I föreliggande studie reflekterar socialarbetarna utifrån sina arbetsuppgifter och utifrån de resurser de har tillgång till som kan se olika ut i olika stadsområden när det gäller exempelvis egna boenden. När människor står utan boende och söker hjälp akut, då är det enligt flera av de intervjuade socialarbetarna tillgången till resurser som styr i första hand. Man menar att man tar hänsyn till människors särskilda behov och önskemål om möjligt, men att det annars handlar om att säkra boendebehovet i första hand. En större möjlighet till inflytande i det individuella fallet tycks finnas i den vidare planeringen av boendet, exempelvis när människor beviljas bistånd i form av boende i stadsområdets egna kollektiva boende eller i en andrahandslägenhet. Ett sätt att åstadkomma påverkan är att involvera klienten i dennes planering med socialtjänsten. En av socialarbetarna uttrycker att om man inte har klienterna med sig så kommer man inte så långt, och därför är det viktigt att klienten är delaktig i planeringen kring sin boendesituation. Genomförandeplanen uppges som ett exempel på brukarnas delaktighet i 91

254 planeringen kring sin situation. I genomförandeplanen har klienten möjlighet att själv formulera sina mål och tillsammans med socialarbetaren planera för hur dessa mål ska uppnås. Enligt socialarbetarna kan klienterna påverka en del i stadsområdenas egna kollektiva boenden och de har möjlighet att framföra sina synpunkter i samband med exempelvis husmöten. Ett annat exempel på brukarnas inflytande är möjligheten att framföra sina önskemål om vad som ska ske vid socialarbetarnas tillsynsbesök. Att lyssna på brukarna, låta dem berätta sin historia och bemöta dem med respekt kan enligt några av socialarbetarna vara ett fungerande sätt att mötas i syfte att hitta en gemensam lösning på brukarens boendesituation. Det är svårt att dra några större slutsatser om det förs några diskussioner - och i så fall i vilken omfattning - kring brukarperspektiv eller brukarinflytande inom verksamheterna. Intervjumaterialet är begränsat och det var inte alltid så lätt och självklart att reflektera kring brukarinflytande i socialarbetarnas dagliga arbete. Enligt en av socialarbetarna pratar man mycket om brukarinflytande i Malmö stad, men att det kan vara så att brukarna har fått mindre och mindre inflytande med åren. Enligt en annan socialarbetare så pratas det väldigt lite om brukarinflytande på dennes arbetsplats. Även de enstaka socialarbetare som deltog i Open Space undrar vilket inflytande brukarna egentligen har. Generellt ger de intervjuade socialarbetarna uttryck för en positiv syn på brukarinflytande. Det finns socialarbetare som är nyfikna på hur brukarna upplever sina kontakter med socialtjänsten och vad de faktiskt efterfrågar, för detta är kanske inte alls vad socialarbetaren tror sig veta. Finns det brukarorganisationer vad gäller boende? Vilka frågor har de arbetat med? Vad har de kommit fram till? Hur är deras perspektiv på socialtjänstens arbete? De kanske har erfarenheter som socialarbetarna kan ta del av och förbättra socialtjänstens arbete inom hemlöshetsområdet. Det finns socialarbetare som har en positiv erfarenhet av kundnöjdhetsenkäter och det finns andra som anser att det behövs göras mer än att lägga ut blanketterna i socialbyråns reception. Socialstyrelsens (2005) material är inte dagsfärskt och mycket arbete för att öka brukarinflytande och brukarmedverkan inom socialtjänsten har gjorts sedan dess. Strategier och metoder för deltagande, delaktighet och inflytande har utformats och är kända i Malmö stad. Ett steg i detta arbete var projektet Ökat brukarinflytande inom IoF i Malmö stad (Malmö stad 2014d). Målet var att ett strukturerat brukarinflytande ska utgöra en del av det systematiska kvalitetsarbetet inom individ- och familjeomsorgen i Malmö. Av intervjumaterialet att döma är arbetet med brukarmedverkan och brukarinflytande långt ifrån avslutat. Socialarbetarnas handlingsutrymme begränsas dels av bristande tillgång till adekvata resurser och dels av den dubbla rollen som kräver en balans mellan hjälp och stöd och kontroll och makt. Den dubbla rollen kan framkalla en viss ambivalens kring hur man ska förhålla sig till brukarinflytande samt vilket inflytande som den enskilda individen egentligen har (jfr Socialstyrelsen 2005). Bristande resurser kan också framkalla känslan av någon sorts dubbel maktlöshet där varken den enskilde eller 92

255 socialarbetaren är nöjda med en eventuell placering som inte motsvarar behovet. Några socialarbetare nämner kommunikation som ett viktigt verktyg i mötet med den enskilde individen. Detta innebär allt från respektfullt bemötande, att lyssna och låta dem berätta sin historia, till att ge information. Vikten av att ge rätt information och information anpassad till mottagaren kan i en vid mening ses som ett steg i SKL:s delaktighetstrappa (se Malmö stad 2013). Men det är bara det första steget. Förutom arbete på individnivå behövs även ett systematisk fortsatt arbete på organisationsnivå - både när det gäller kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling: Att skala upp arbetet med brukarinflyttande som en del av kvalitetsarbete (Malmö stad 2014 s 16). Att lära, och att lära av varandra Ett sätt att ge ett sammanhang till socialarbetarnas resonemang kring lärande inom hemlöshetsarbetet i Malmö stad är att sätta det i perspektiv av begreppen single loop learning respektive double loop learning (Argyris & Schön 1996). Lite förenklat kan man säga att single loop-lärande handlar om hur vi kan göra saker bättre medan double loop-lärande handlar om varför vi överhuvudtaget gör som vi gör. Det förra utgör en enklare form av lärande och den som lär bygger vidare på redan existerande kunskap. Det senare kräver att den som lär tar ett steg tillbaka och reflekterar över det man gör, ifrågasätter den egna verksamheten och de tillvägagångssätt genom vilka man löser sin uppgift. Det som utvärderas och ifrågasätts är det egna tankesättet som är grunden till varför man gör som man gör. Argyris & Schön menar att detta kan leda till ett förändrat tankesätt och en starkare tilltro till det man gör. När en organisation tillämpar single loop-lärande handlar det exempelvis om att rätta till strategier inom det ramverk av normer och värderingar som finns i organisationen och på så sätt öka effektiviteten. Vid en tillämplig av double loop-lärande förändrar man grundläggande ramverk av normer och värderingar för att kunna fortsätta utvecklas. Många organisationer fungerar bra när det gäller att tillämpa single loop-lärande men har svårare att hantera double loop-lärande (ibid). Resonemanget har betydelse för det som Statens kompetens- och kvalitetsråd (1996) för fram kring erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling inom organisationer. Man menar att erfarenhetsutbyte kan bidra till de enskilda medarbetarnas eller organisationernas utveckling, men för att åstadkomma förändring krävs att nya idéer är förankrande hos ledningen i en organisation. Innan man sätter igång olika typer av utbildningar bör man vara säker på att man i organisationen är beredd att ta vara på kunskaperna och omsätta dem i praktiken (ibid). Oavsett vilket så behöver man input om att det finns andra sätt Två socialarbetare resonerar kring erfarenhetsutbyte mellan de som har liknande arbetsuppgifter men arbetar på olika stadsområden. Det kan vara bra med uppslag på andra arbetsätt än det egna. 93

256 Jag personligen tycker att det skulle vara jättekul att träffa de andra från andra stadsområden, och det har vi gjort någon gång. Och det har man verkligen känt att det var nyttigt att prata med någon annan som jobbar precis med samma sak, känner samma frustration, som har testat något annat. Men det finns ju aldrig tiden till det. Innan hade man regelbundet möten på Per Albin och där träffade man representanter från andra stadsdelar. På det här med MI också, då har man gått med folk från andra stadsdelar, och man tar ju egentligen alla chanser, höra hur jobbar ni?. Det kan man känna att man saknar. Den enda gången som det blir någonting sådant utbyte, det blir när vi ska lämna över lägenheten till en annan stadsdel, då blir det jobbar ni så?, gör ni så?. Då tänker man. Vi har samma arbete och ändå så jobbar vi så olika. Oavsett vilket så behöver man input om att det finns andra sätt. Flera av socialarbetarna är inne på behovet av erfarenhetsutbyten och att knyta kontakter med andra stadsområden för att stimulera nya sätt att tänka och arbeta med hemlöshetsfrågorna. En av dem uttrycker att det finns ett behov av större samarbete med andra stadsområden i Malmö och att tjänstemän emellan behöver utbyta idéer med varandra. En annan menar att det är underligt att man inte har större kontakt, större utbyte med andra stadsområdens liknade verksamheter, och diskuterar vad är bra?, vad är dåligt?. Någon pekar på att det inte alltid finns en öppenhet för det, att det kan vara så att var och en sköter sitt. Men jag tänker rent generellt att man borde knyta större kontakter med andra stadsområden. Erfarenhetsutbyte, och hur man skulle kunna tänka, olika sätt. Jag gissar att det att det inte finns så väldigt mycket av det. Man vill sköta sitt eget, och man vill inte beskriva sina tillkortakommanden det här är min lilla borg, det är lite så! Att dela med sig av sina erfarenheter är inte alltid en självklarhet. Samma socialarbetare som menar att man kanske håller sig lite för sig själv i stadsområdena berättar om sina egna iakttagelser vad gäller att ta del av andra verksamhetens erfarenheter. Vi försökte ta kontakt med andra kommuner och med andra stadsdelar för att få kunskap och till viss del fungerade detta. Men emellanåt blev det också väldigt tydligt att det inte var självklart att få tillskansa sig massa goda idéer och goda kunskaper här sitter jag på min lilla ö, det här är mitt!. Och då vill man kanske ogärna dela med sig. Det tror jag att vi är dåliga på generellt att dela med sig med goda idéer och kunskaper, och vara positiv och informera andra om goda saker man gör och hur kan man göra. En del gemensamma forum där representanter från olika stadsområden träffades har försvunnit genom åren. En socialarbetare berättar att jag kommer ihåg att innan hade vi gemensamma boendemöten till exempel, och att det ändå varit rätt så bra. En annan socialarbetare efterfrågar nätverksträffar där socialarbetare med liknande arbetsuppgifter kan träffa varandra för utbyte av 94

257 information och erfarenheter. Nätverksträffar kan kanske vara ett tillfälle till en diskussion kring hur man kan arbeta mer enhetligt. Det man saknar kanske, stadsområden emellan, det är att se om just vi skulle kunna göra något mer eller på annat sätt. Man saknar en större samverkan med andra stadsområden, man kanske ska försöka jobba lite mer likartat, enhetligt. Min ambition hade ju varit om man hade haft de det som vräkningsförebyggarna har, nämligen nätverksträffar med de som jobbar till exempel med uppföljningar i akuta boenden i andra stadsområden. Det saknas det här med erfarenhetsutbyte, någonstans det skulle gynna utveckling av verksamheten. En annan socialarbetare fokuserar frågan om utbildning, och menar att alla medarbetare borde vara uppdaterade kring hyreslagen, uppdatering kring hur andra jobbar, exempelvis Migrationsverket, och att återkommande kunskapsuppdatering - det är väldigt snålt med det. Några andra socialarbetare efterfrågar mer gemensamma arbetsätt både i det egna stadsområdet och över hela Malmö stad. Få till att vi faktiskt arbetar likadant. Det är en och samma stad och då ska man behandlas på samma sätt, det är samma hjälp man ska få. Samma regler och samma villkor, framförallt. En annan socialarbetare har liknande tankar kring vikten av att ha lika strukturer vilket skulle gynna medborgare i Malmö stad. Det ska inte vara så att det inom en och samma stad arbetas på olika sätt med hemlöshetsfrågor. Att se hur andra arbetar, ta det bästa av det som fungerar: Sitta här och hitta på alla bra lösningar själv när det kanske finns andra som har kommit längre eller tvärtom - man kan ta det bästa, tillsammans skulle vi kanske kommit längre. Socialarbetaren konstaterar att var och en sitter i sin sandlåda, var och ett stadsområde sitter och försöker hitta en lösning - jag är trött på experiment, gå och se vad som finns, vad som funkar och inte funkar och lär av det!. Det är viktigt att man tar på allvar det som händer och vad vi gör En av informanterna berättar om att det formulerades kommungemensamma rutiner gällande vräkningsförebyggande arbete för några år sedan. Medarbetarna fick också en del kompetenshöjande utbildning angående bland annat Kronofogdens, Överförmyndarmyndighetens och Hyresgästföreningens verksamhet. I nuläget, menar socialarbetaren, är det oklart om strukturen följs, av hur många och i vilken utsträckning. För sex år sen skulle vi skriva ner rutiner för avhysningar, hur vi jobbar över hela Malmö så det blir samma. Och det var rätt mycket arbete som lades ner på detta, typ alla som jobbade med boendefrågor i Malmö stad, och det skrevs ner rutiner för hur vi ska arbeta. Och för två år sedan när vi hade möte på hyresrådgivningen så sa nittio procent av de som kom från stadsdelarna att de hade ingen aning om detta - och det är precis det som är 95

258 så jätteviktigt!. Om vi gör sådana insatser så måste det bli någonting av det också. Det ska bäras på högre nivå, det är arbetsledning det handlar om. Arbetsledarna har en skyldighet att se till att om vi bestämmer oss för att vi ska jobba utifrån detta, då ska vi göra det också. Även andra socialarbetare pekar på att man ibland sätter igång med gemensamma strukturer men att det är osäkert ifall detta bidrar till någon varaktig förändring. Falla mellan stolarna, det var ju länge sedan. Jag kommer inte ihåg hur det var tänkt - det kom inte riktigt igång utan det sipprade ut i sanden alltihopa. Det måste finnas intresse bland cheferna att hålla detta vid liv men det blir ofta så här med projekt: nu ska vi göra så här, och så blir det ingenting av det. Någonting händer vid implementeringen i verksamheten, och till slut är man där igen. Det har inte förbättrats någonting - och även om det hade det så slutar chefen och då är vi på ruta ett. _ Falla mellan stolarna - tanken var god. Det fanns en struktur hur ett ärende skulle hanteras [mellan IoF och VoO]. Den användes i princip inte alls. Det är mycket möjligt att den var bra, men då måste man från chefsnivå lägga mycket krut på att den ska användas. En av socialarbetarna pekar dock på att det är kanske inte dags att sätta igång med nya saker då medarbetarna inte har landat i de nya organisationerna än. Jag tror inte att man är mogen för det, det är inte läge, det tar tid för organisationer att landa. Just nu är det turbulent inom de olika stadsförvaltningarna, det gäller att smälta ihop [två stadsdelsförvatningar till en stadsområdesförvaltning]. Man har inte hittat sin plats, det är nya kolleger, nya chefer, organisationerna är inte klara. I första hand gäller det att lära sig av varandra på förvaltningarna innan man går utanför. När man har gjort sina framsteg och baksteg, då kan det vara dags att börja lära av varandra i Malmö stad. Sammanfattande diskussion Enligt Ekman (2004) kan kunskap som resultat av lärande innehas av enskilda individer eller materialiseras i form av rutiner, strukturer och så vidare. Inom många professioner finns så kallad tyst kunskap som kan yttra sig genom en gemensam organisationskultur. Resultatet av lärande i form av kunskap kan med andra ord finnas hos själva individen, mellan människor genom dialog och interaktion och i rutiner, system eller organisationskultur. En organisation i sig självt kan inte lära. Organisationen kan bara lära genom att individen lär (ibid.) Behovet av erfarenhetsutbyte och lärande stadsområdena emellan kan variera. Generellt är de intervjuade socialarbetarna nyfikna på hur andra arbetar. Av intervjumaterialet framgår att kännedom om hur man arbetar med liknande arbetsuppgifter är begränsad. Detta med undantag för socialarbetare som 96

259 arbetar vräkningsförebyggande då de har möjlighet till att träffas i ett professionellt nätverk och utbyta erfarenheter. I de stadsområden där medarbetare uppger att de har en fungerande praxis verkar de också ha lättare att se sig själv som en förebild och uppger sig ha större behov av att dela med sig med sin erfarenhet och lära ut snarare än att lära av andra. I de stadsområden där medarbetare uppger att deras arbete inom hemlöshetsområdet är i behov av förändring och utveckling, verkar de på motsvarande sätt mer nyfikna på hur andra arbetar. Man ger visst uttryck för att man har svårare att se sig som en förebild, och uttrycker tydligare ett behov av erfarenhetsutbyte och att lära av andra. I Vräkningsförebyggande arbete (2008) lyfter Socialstyrelsen en farhåga om att kunskap om metoder och rutiner riskerar att stå och falla med eldsjälar i organisationen, och poängterar att en gedigen kunskapsbas i form av nedskrivna vräkningsförebyggande arbetssätt minskar risken för personbundenhet. För några år sedan utformades förvisso gemensamma rutiner inom vräkningsförebyggande arbete inom Malmö stad, men det är oklart om dessa rutiner följs i alla stadsområden och i så fall i vilken utsträckning. Dokumenterade arbetsätt, gemensamma rutiner och modeller må minska risken för att arbetet blir personbundet, men rimligtvis är även chefsstöd en viktig förutsättning för att de utarbetade arbetssätten fortlever. Det finns en viss efterfrågan bland socialarbetare på erfarenhetsutbyte och lärande av varandra. Men det finns även socialarbetare som uppmärksammar att mycket av det arbete som görs kan vara kortsiktigt och personbundet. Resultatet av lärande kan finnas kvar i rutiner och arbetsmodeller, men när personer slutar försvinner ofta också mycket av den kunskap som har funnits. Socialarbetarna ger exempel på en arbetsmodell och på utarbetade rutiner som inte följs, då medarbetare som har använt dessa slutar arbeta i organisationen eller på grund av att de utarbetade arbetsätten inte efterfrågas av ledningen. Falla mellan stolarna kan utgöra ett exempel på en arbetsmodell som vissa socialarbetare har kännedom om, men där det på sin höjd finns begränsad erfarenhet av den praktiska användningen. Det är också oklart huruvida strukturen fortfarande används eller ens om den fortfarande är aktuell. Kontinuerlighet och långsiktighet är rimligtvis en viktig förutsättning för att hålla fast vid utarbetade arbetsätt. Metoden för benchmarking kan i korthet beskrivas som en metod som handlar om att jämföra sin egen verksamhet med en förebild, analysera skillnader, sätta mål för förändringar samt genomföra och utvärdera dessa förändringar. Huvudsyftet är att sprida kunskap av användningen av olika metoder och modeller för verksamhetsstyrning (Statens kvalitets- och kompetensråd 2003). Ett arbetssätt inspirerat av benchmarkingmetoden är lärande jämförelser, som kan tillämpas i benchmarkingnätverk. Erfarenheter av detta arbetsätt visar dock att det kan finnas vissa svårigheter att lyfta från erfarenhetsutbyte till lärande jämförelser; en lärdom är att jämföra är lätt att göra, men att det är svårare att lära. I praktiken kan processen av olika anledningar avstanna på informationsutbytesnivå och erfarenhetsutbyte. En annan erfarenhet är att det krävs att idéer är förankrade hos ledningen i en 97

260 organisation - att organisationen är beredd att ta vara på kunskaperna och omsätta dem i praktiken - för att åstadkomma en förändring (ibid). I ljuset av detta är det viktigt att det finns ett tydligt mål och efterfrågan innan man sätter igång med olika former av erfarenhetsutbyten och lärande av varandra, exempelvis genom en workshop. Det finns i linje med resonemanget ovan en risk att målet att lära av varandras erfarenheter inte blir av om socialarbetarna återkommer till sin arbetsvardag och organisationen inte är beredd att göra några förändringar. Bilden som framträder i studien är att olika stadsområden har organiserat sitt arbete inom hemlöshetsområdet på olika sätt och med varierande resultat. Man ger uttryck för att om det finns lösningar som fungerar bättre så bör man ta dem till sig. I intervjuerna uppges det vara en viktig förutsättning för medborgarnas likabehandling att ha en enhetlig organisation och arbetsstruktur och därmed kunna erbjuda samtliga medborgarna samma service i Malmö stad. Att skapa en god praxis kan i linje med detta ses som ett gemensamt ansvar, och i samarbete med varandra kan stadsområdena rimligtvis komma längre än på egen hand. Att ta till sig de befintliga erfarenheterna av det som är beprövat och fungerande i Malmö stad och lära av det kan på så sätt vara ett alternativ till att vart och ett stadsområde letar efter egna lösningar. 98

261 Kapitel 6. Summerande slutsatser Det centrala i rapporten är socialarbetarnas erfarenheter av arbetet inom hemlöshetsområdet i Malmö stad. Dessa erfarenheter belyses utifrån socialarbetarnas reflektioner kring de arbetssätt som fungerar och ger ett resultat i det dagliga arbetet. Även socialarbetarnas reflektioner kring vad som skulle kunna göras bättre, eller på ett annat sätt, har lyfts fram i studien. Finns det goda exempel att hämta från det sociala hemlöshetsarbete som bedrivs i stadsområdena? Av de intervjuade socialarbetarna att döma finns det gott om solskenhistorier vilka kan tjäna som någon sorts bekräftelse - ett kvitto - på att deras arbete ger resultat och bidrar till en förbättring eller permanent lösning på medborgarnas boendesituation. De intervjuade socialarbetarna fick ett tolkningsföreträde när det gäller att ge exempel på egna insatser som skulle kunna inspirera andra stadsområden i deras fortsatta utveckling av det sociala arbetet inom hemlöshetsområdet. Socialarbetarna fick fundera och resonera kring vad som utgör bästa praktik i deras dagliga arbete samt på vilket sätt de är förebilder för andra i Malmö stad. Vad är då vid en samlad bedömning bästa praktik inom hemlöshetsarbetet om man utgår från vad socialarbetarna har berättat i studien? Frågan kan besvaras på många olika sätt. Till att börja med kan en del av det som kommer fram i intervjuerna på ett övergripande sätt sammanfattas i ett par exempel. Det första är att arbeta strategiskt när det gäller placeringar i andrahandslägenheter, i kombination med en ömsesidig respekt och tillit till varandras kompetens, samt med delaktighet i beslutprocessen. Ett andra exempel är att ha fokus på uppföljningar av tillfälliga placeringar av hemlösa familjer i kombination med praktiskt stöd i familjernas bostadssökande. Om man vill ha några förslag på mer konkreta arbetssätt eller insatser som deltagarna i studien menar kan vara goda exempel att sprida i Malmö stad, så kan bland annat dessa nämnas. Arbete med kontraktsövertag med fokus på arbete med skulder i Söder och Norr Kompetenshöjningen avseende hyreslagstiftningen i Söder Fokus på barnen i hemlösa familjer i socialtjänstens eget boende i Öster Stöd i eget bostadssökande - Nya Nyckelhålet i Innerstaden och Boskolan i Väster Strategiskt arbete i andrahandslägenheter med fokus på kontraktsövertag i Innerstaden Arbete med uppföljningar i samband med akuta boendeplaceringar i kombination med stöd i människors eget bostadsökande i Väster Vräkningsförebyggande arbete med fokus på samarbete och kunskapsuppdatering i samtliga stadsområden Det ska tydliggöras att de ovan nämnda förebilderna endast är några exempel på socialarbetarnas insatser i hemlöshetsarbetet. Arbete med kontraktsövertag pågår i samtliga stadsområden och i samtliga stadsområden hjälper socialarbetarna på olika sätt människor som behöver stöd och praktisk hjälp i sitt bostadssökande. Det finns med all säkerhet även andra fruktbara arbetssätt 99

262 som inte nämns i rapporten. Av intervjumaterialet framgår till exempel att det inte alltid är lätt att reflektera kring det som ter sig givet och självklart i ens dagliga arbete. Resultatet av socialarbetarnas resonemang kring goda exempel och bästa praktik förtjänar dock att utvecklas en smula. Med hela materialet samlat kan man skilja ut vissa teman och faktorer som är återkommande i intervjuerna, och som verkar fånga fruktbara eller rent av essentiella moment i vad socialarbetarna anser vara ett gott socialt arbete inom hemlöshetsområdet utifrån deras respektive praktiker. Några av de faktorer som kommit fram i studien och som man menar kan bidra till goda resultat i det sociala arbetet presenteras tematiskt samlade här nedan. Att arbeta strategiskt Tanken om att man ska göra en genomtänkt placering, att hitta rätt boende till rätt person kan utgöra ett exempel på strategiskt tänkande när det gäller tilldelning av andrahandslägenheter. Placeringen görs ultimat utifrån individens behov men också utifrån hyresvärdarnas krav. Den ska resultera i att alla är nöjda; klienten, hyresvärden och grannarna. Den ska också optimera klientens förutsättningar till exempelvis kontraktsövertag. Tanken är att människor inte ska vara beroende av socialtjänstens insatser längre än nödvändigt. Socialarbetarna värnar om att bygga en god professionell relation till klienten men är också måna om att ha ett bra samarbete med hyresvärdar. Ibland kan det vara svårt att se vad som styr placeringen, strategiskt tänkande eller de befintliga resurserna. Men om socialarbetarna har råd att tänka strategiskt så finns det ett resonemang kring hur placeringar i genomgångslägenheter eller i övergångslägenheter kan ske. Ett sätt att tänka är att göra strategiska placeringar utifrån klientens skuldbild. Skulderna kan utgöra ett hinder för att få lägenhet på den öppna bostadsmarknaden. Därmed kan en placering i övergångslägenhet vara ett alternativ och en möjlighet för klienten att ta över kontraktet inom överskådlig tid. Genomgångslägenheter kan ibland fungera som ett referensboende utifrån ett trappstegstänkande där de som placeras ska kunna påvisa att de klarar av att bo i en lägenhet, och sedan kan avancera och gå vidare till en övergångslägenhet. Ett annat sätt att tänka är att placera de som inte har några skulder och som är aktivt bostadssökande och kanske står längre fram i bostadskön. Personen eller familjen erbjuds då ett boende av en mer varaktig karaktär under tiden de väntar på att få en lägenhet på den öppna bostadsmarknaden. Ett annat exempel på strategiskt tänkande är strävan efter att åstadkomma ett flöde i tillfälliga boenden och andrahandslägenheter. Här talar man om en rullande process. Människor ska erbjudas det stöd de är i behov av för att kunna gå vidare genom att exempelvis ta över kontraktet. Tanken är att de som har förutsättningar att klara av eget boende på egen hand - exempelvis de som är hemlösa endast på grund av strukturella skäl - med lite hjälp till självhjälp snabbt skulle kunna gå vidare ut på den öppna bostadsmarknaden. Detta skulle 100

263 då frigöra socialtjänstens resurser som då skulle kunna läggas på dem som är i behov av mer omfattande stöd och insatser i boendet. Delaktighet I ett gemensamt resonemang kring placeringar deltar både de socialsekreterare som utreder klientens behov i förhållande till boende, och de som fortsätter arbeta med klienten efter placeringen. Klar ansvarfördelning, samarbete, samsyn, helhetstänkande kring klientens situation och en ömsesidig respekt för varandras expertis uppges vara förutsättningar för att kunna göra så genomtänkta placeringar som möjligt. Matchningen, menar man, blir bättre när man tänker utifrån olika perspektiv och kan se olika lösningar. Tillsammans uppnår man ett bättre resultat, som ska gynna klienten. Placeringen blir på detta sätt ett gemensamt ansvar och ett gemensamt beslut. En av socialarbetarna uttrycker det som att det inte kan vara för mycket samarbete och delaktighet i detta. Att arbeta mot målet När det gäller övergångslägenheter är kontraktsövertag ett viktigt mål som socialarbetarna anger att man arbetar mot. Det finns flera hinder för kontraktsövertag. Det kan handla om försenade hyresinbetalningar eller om att nya skulder uppstår i form av exempelvis obetald tv-licens. Socialarbetarna menar att man lägger mycket arbete på att förebygga att nya skulder uppstår och på att hyran betalas och kommer in i tid. Det finns flera strategier man använder för att uppnå målet. Det kan till exempel handla om att man uppmärksammar frågan kring eventuella skulder redan under utredningstiden och följer detta efter placeringen. Tanken är att man ska arbeta med skuldfrågan i ett förebyggande syfte eller hjälpa människor att ta itu med de befintliga skulderna. Ett sätt att se till att hyrorna kommer i tid är att planera tillsynsbesök på ett strategiskt sätt, exempelvis i anslutning till att klienten får utbetalning. Praktiskt stöd erbjuds de som är i behov av det, och det utformas i samråd med klienten. Arbetet kring kontraktsövertag är ett exempel på hur man med ett tydligt och uppnåbart mål i sikte kan forma insatser utifrån de individuella behoven. I sammanhanget får inte glömmas att många av de som bor i andrahandslägenheter i praktiken endast är i behov av boende och inte i behov av boendestöd. Det gäller exempelvis de som är hemlösa endast på grund av strukturella skäl. Lyhördhet för behov, och möjlighet att erbjuda individ- och behovsanpassat stöd Socialarbetarna betonar att det är av vikt att kunna erbjuda klienter det stöd de efterfrågar och är i behov av för att kunna bo kvar eller kunna ta över kontraktet. Som en av socialarbetarna uttrycker det, är den bästa praktiken att socialarbetaren ser klientens behov och anpassar insatserna efter dem. Socialarbetarna som arbetar med tillsyn i andrahandslägenheter betonar vikten av att kunna utforma stöd utifrån individens faktiska behov då människors behov av stöd, förutsättningar att komma ut på den öppna bostadsmarknaden, och mål gällande boende är olika. Ibland kan det vara lika viktigt att kunna bo 101

264 kvar som att kunna ta över kontraktet. Att ge socialarbetaren makten att kunna bestämma besöksintervaller utifrån deras professionella bedömning gällande klienternas faktiska behov och inte utifrån en generell regel skulle kunna vara ett sätt att lägga rätt resurser på rätt ställe. Samarbete I intervjuerna är frågan om konsten att samarbeta ett återkommande tema. För att kunna åstadkomma ett gott samarbete lyfter man fram förmågan att hitta en gemensam nämnare, kunskap om samarbetsparters arbetsförutsättningar, medvetenhet om varandras roller, samt förmågan att se varandra som tillgång och att bygga allianser. Vidare poängteras vikten av samsyn, flexibilitet, kreativitet och förmågan att tänka nytt - och att alla tar ansvar inom sitt ansvarsområde. Vräkningsförebyggande arbete kan utgöra ett exempel på socialt arbete där mycket handlar om samarbete och samverkan. Rutiner finns och är bra att ha, men samarbete och samverkan både internt och externt uppges vara den bästa praktiken och en förutsättning för att uppnå goda resultat. Den enskilde socialarbetaren kan inte lösa problemet på egen hand utan endast i samarbete med andra. Ett samarbete med olika samarbetsparter beskrivs som en förutsättning för att kunna hjälpa individen utifrån individens behov. I praktiken kan det handla om att hjälpa människor att komma i kontakt med de rätta instanserna för att få tillgång till adekvata insatser som socialtjänsten inte förfogar över, insatser som behöver samordnas för att individer ska kunna bo kvar exempelvis i samverkan mellan socialtjänst, sjukvård och psykiatri. Empowermentstänkande Respektfullt bemötande och att man fokuserar på individen och individens styrkor är ett annat exempel på vad som kan utgöra bästa praktik. Stöd i bostadssökande är ett exempel där socialarbetare i studien menar att man strävar efter att människor ska bli självständiga i sitt bostadssökande och därefter förhoppningsvis oberoende av socialtjänstens insatser i förhållande till boende. Socialarbetarens uppgift blir då att på ett respektfullt sätt ta reda på vad människor efterfrågar. Det finns olika anledningar till att människor är i behov av stöd men behovet kan variera och det är inte konstant utan kan förändras över tiden. Socialarbetaren ser som sin uppgift att hitta människors styrkor, ge verktyg och erbjuda stöd till de som behöver utan att ta över deras ansvar. I bosökarverksamheten i Innerstaden gör socialarbetaren tillsammans med den sökande någon sorts inventering av stöd och hjälpbehov, vad personen konkret behöver och vill ha stöd i. Ultimat ses då individen som expert på sina behov och socialarbetarens stöd utformas utifrån dessa. I enlighet med en av komponenterna i empowermentmodellen ses socialarbetaren som coach som mobiliserar människors egna resurser med ambitionen att människor blir oberoende av socialtjänstens insatser och att socialarbetaren därmed blir överflödig. 102

265 Bred kompetens och kunskapsuppdatering Av intervjumaterialet att döma är en bred kompetens en viktig förutsättning för att möta klienter och andra aktörer på ett professionellt sätt. Adekvat kunskap förs fram som ett essentiellt verktyg i samarbetet med andra. Socialarbetarna som arbetar förebyggande kan utgöra ett exempel på kunskapsarbetaren som finner problemlösningar som bygger på teoretiska kunskaper, praktisk erfarenhet och kreativitet. Socialarbetarna träffas i sitt professionella nätverk och ser till att de har adekvat kunskap för att klara av sina arbetsuppgifter genom fortsatt kunskapsuppdatering. Exempelvis kan detta ske genom gemensamma informationssatsningar om samarbetsparters, arbetsmetoder eller aktuella och relevanta förändringar i lagstiftningen som berör respektive verksamheter. En av socialarbetarna uttrycker detta som att handlingskraft, det kan man bara visa om man är kompetent. Avslutande reflektioner Socialarbetarna har lyft en del goda erfarenheter av socialt arbete inom hemlöshetsområdet men också vad som skulle kunna förbättras. Att arbeta förebyggande är en självklar del i det samlade arbetet mot hemlösheten. Barnperspektivet ska beaktas i ett vräkningsförebyggande arbete och barnfamiljer är en grupp som prioriteras. Behovet är dock större då det finns andra stora grupper: ensamstående, äldre med åldersrelaterade sjukdomar, människor med psykisk ohälsa eller människor med missbruksproblematik som är i behov av insatser. Av intervjumaterialet framgår att vräkningsförebyggarna ser behov av förbättringar av rådande praxis. Som exempel nämns behov av ha bättre uppföljningar av ärenden som är aktuella utifrån vräkningsförebyggande insatser. Risken med att ärendena avslutas för tidigt och inte följs upp är att personerna återkommer. En del uppföljningar görs redan idag men behovet är större då det handlar om att prioritera bland arbetsuppgifterna på grund av arbetsbelastning. Även om barn prioriteras inom vräkningsförebyggande arbete så ser socialarbetarna ytterligare förbättringsmöjligheter när det gäller att arbeta utifrån barnperspektivet. Socialarbetarna pekar på ett behov att uppmärksamma barn i umgängesfamiljer. Trots socialarbetarnas strategier när det gäller placeringar och uppföljningar i andrahandslägenheter så är det fortfarande så att de lägenheter som socialtjänsten har tillgång till inte täcker behoven. Varken matchningar eller strävan efter att skapa ett flöde i boendena är tillräckliga för att bekämpa hemlösheten i Malmö stad. Å ena sidan ser socialarbetarna behovet av flera lägenheter, och å andra sidan finns de som pekar på att man inte kan motverka hemlöshet bara genom att skaffa fler och fler lägenheter till socialtjänsten utan någon handlingsplan hur det ständigt ökande antalet lägenheter ska hanteras. Socialarbetarna som arbetar med tillsyn i lägenheterna ser också förbättringsmöjligheterna gällande rådande praxis. Att låta socialarbetaren göra en individuell bedömning hur ofta hembesök ska göras utifrån individens faktiska behov av stöd i boende kan utgöra ett exempel på hur man skulle lägga rätt resurs på rätt ställe. 103

266 Mycket arbete läggs på att hjälpa människor praktiskt i deras bostadssökande. Två stadsområden hade vid intervjutillfället bosökarverksamhet i olika former, och i ett tredje stadsområde var en sådan verksamhet under uppstart. Men även där det finns sådana verksamheter täcks inte behovet av stöd och praktisk hjälp i bostadssökandet. Socialarbetarna ser både behov och förbättringsmöjligheter när det gäller service till medborgarna. De enskilda individerna kan ha olika behov av stöd i sitt bostadssökande men alla borde ha rätt till professionell service oavsett i vilket stadsområde man bor. Barnperspektivet är ständigt närvarande i socialarbetarnas berättelser om deras arbete inom hemlöshetsområdet. Det råder varierande uppfattningar bland socialarbetarna om huruvida det görs tillräckligt mycket för att beakta barnperspektivet inom vuxenenheterna. Det finns dock socialarbetare som uttrycker att det borde kunna gå att göra mer. Att införa barnperspektivet kräver tankeförändring och en bättre förståelse av barnets perspektiv och då måste det till utbildning och mer diskussion kring barnperspektivet och barnets bästa och vad det innebär i socialarbetarnas vardagliga arbete. Det råder en positiv syn på brukarinflytande bland socialarbetarna även om det inte är lika självklart att reflektera kring brukarinflytandet som kring barnperspektivet. En del socialarbetare uttrycker sin nyfikenhet på brukarnas perspektiv på socialtjänstens arbete med insatser inom hemlöshetsområdet, och uttrycker att man borde uppmärksamma frågor kring brukarinflytande i socialt arbete mer än vad som görs idag. De slutsatser som har dragits av intervjumaterialet är i karaktären relativt generella, medan behov och efterfrågan av förbättringar kan variera mellan de olika stadsområdena. Detta kan exempelvis bero på vilken problematik som är framträdande, hur hemlöshetsarbetet är organiserat och vilka resurser som stadsområdena disponerar över i form av exempelvis egna boenden. Det gemensamma för alla tycks dock vara att de resurser som finns inte täcker de behov som socialarbetarna möter i sitt dagliga arbete. Slutord Det finns kanske inga optimala och perfekta arbetssätt eller koncept inom hemlöshetsarbetet. De arbetssätt och förhållningssätt som presenteras i rapporten kan problematiseras vidare. Ett exempel gäller processen med matchning, där det kan handla om att placera rätt person i rätt boende snarare än att hitta rätt boende till rätt person. Detta för att undvika ett misslyckande för både klienten och socialtjänsten och för att det är viktigt att upprätthålla ett gott samarbete med hyresvärdarna. Samtliga goda exempel på arbetet med olika insatser har en vidare utvecklingspotential. I samarbete med andra går det alltid att göra något bättre eller på annat sätt. Vissa arbetssätt kan vara lättare att applicera eller arbeta efter än andra, de kan kanske inte kan tas efter rakt av, beroende på vilken målgrupp eller problematik som dominerar i det egna stadsområdet. De goda exemplen behöver därför inte vara den perfekta lösningen som man jämför 104

267 sig med - men det kan vara något som kan inspirera och som kan leda till förbättringar i den egna verksamheten. Min ambition var att belysa de insatser i Malmö stad som upplevs vara fruktbara men tiden räckte inte till att intervjua alla enheter för att kunna få en heltäckande bild av det omfattande arbete som bedrivs inom hemlöshetsområdet. I studien belyses exempelvis inte det arbete som bedrivs i stadsdelarnas egna kollektiva boenden. Vidare presenteras endast enstaka exempel på det arbete som bedrivs i stadsområdenas mottagsenheter. Studien bygger inte på någon systematisk kartläggning eller utvärdering av stadsområdenas befintliga insatser. Det kan därför finnas exempel på andra goda exempel av insatser som inte kom fram under intervjuernas gång. Studien är utförd utifrån socialarbetarnas perspektiv och det är med deras hjälp och utifrån deras berättelser som de goda exemplen har identifierats och belysts. Källan av goda exempel är därmed inte uttömd. Med tanke på den relativ korta tiden för studien fick vissa avgränsningar göras varför tyngdpunkten ligger främst på det empiriska materialet. Detta innebär att ämnet inte är uttömt och det finns uppenbar potential till vidare undersökningar avseende arbetet med hemlöshet i Malmö stad. Det skulle exempelvis vara fruktbart att lyfta upp det empiriska materialet i ljuset av tidigare forskning, både nationell och internationell. Förhoppningsvis väcker studien läsarens nyfikenhet och reflektion, och bidrar till en vidare utveckling av det sociala arbetets praktik. Utifrån det empiriska materialet har några områden med förbättringspotential identifierats och presenteras nedan. Barnkonventionen. Barnets bästa. Barnperspektivet. Barnets perspektiv och Barnrättsperspektiv. Vad betyder det i hemlöshetsarbetet? Hur kan arbete med barnperspektivet förbättras i det konkreta arbetet med insatser för hemlösa familjer? Hur ska brukarperspektivet synliggöras och beaktas i socialarbetarnas dagliga arbete inom hemlöshetsområdet? Brukarnas perspektiv på socialarbetarnas arbete, vad är den bästa praktiken? Medborgarna i Malmö stad kan ha varierande behov av stöd i bostadssökande, men alla borde tillgång till professionell service oavsett var i Malmö bor man eller om man har insatser via socialtjänsten eller inte. Hur kan socialarbetarnas erfarenheter av arbete inom hemlöshetsområdet lyftas upp och synliggöras? Forum för lärande, dialog och reflektion. Seminarier och workshops i syftet att främja likabehandling inom hemlöshetsarbete. 105

268 Referenser Argyris, C & Schön, D (1996) Organizational Learning. Theory, method and practice. Reading: Addison-Wesley Ekman, A (2004) Lärande organisationer i teori och praktik. Apoteket lär. Stockholm: Elanders Gotab Denvall, V, Granlöf, S, Knutagård, M, Nordfeldt, M & Swärd, H (2011) Utvärdering av Hemlöshet - många ansikten, mångas ansvar Lunds universitet: Socialhögskolan. Denscombe, M (2000) Forskningshandboken Lund: Studentlitteratur Drucker, P F (1959) Landmarks of tomorrow. New York: Harper och Brothers Publishers Gustavsen, B & Hofmaier B (1997) Nätverk som utvecklingsstrategi. Stockholm: SNS Förlag Holme, I & Solvang, B (1997) Forskningsmetodik-om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur Knutagård, M (2009) Skälens fångar. Hemlöshets organisering, kategoriseringar och förklaringar. Malmö: Författaren och Égalité Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Löfstrand, C (2001) Vräkningar i praktiken. Vilka vräks och vilka får stanna. Stockholm: Fritzes Levesköld L., Lundgren L. & Thunved,A (1994) Handläggning inom socialtjänsten. Stockholm: Norstedts juridik Meeuwisse, A, Sunesson, S & Swärd, H (2000) Socialt arbete. En grundbok. Stockholm: Natur och Kultur. Nationalencyklopedin (2014)

269 Rädda Barnen (2014) Föreläsning om barnkonventionen i Stadshuset, Malmö stad (Opublicerat skriftligt material gällande begreppen barnperspektivet, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv) Rädda Barnen/Malmö stad (2011) Barnkonventionen. Handledning för politiker och tjänstemän i Malmö stad. Kunskapsunderlag. Malmö: Rädda barnen/malmö stad Sandberg, J & Targama, A (1998) Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur Salonen, T (1998) Klient i Denvall,V & Jacobson,T Vardagsbegrepp i socialt arbete Stockholm: Norstedts juridik Svensson, K, Johnsson E & Laanemets, L (2010) Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete Stockholm: Natur och Kultur Statens kompetens-och kvalitetsråd (2003) Nätverk för lärande och utveckling Stockholm: Global företagstryck AB. Wikipedia (2014) Sv. Wikipedia.org Offentligt tryck m m: Kronofogdemyndigheten (2014) Proposition (1996/1997:124) Ändring i socialtjänstlagen Stockholm: Fritzes Socialstyrelsen (2014) Socialstyrelsens definition av hemlöshet Socialstyrelsen (2012) Metoder för brukarinflytande och medverkan inom socialtjänst och psykiatri- en kartläggning av forskning och praktik. Publicerad på januari 2012 Socialstyrelsen (2010a) Hemlöshet - många ansikten, mångas ansvar. Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2010b) En fast punkt. Vägledning om boendelösningar för hemlösa familjer Stockholm: Socialstyrelsen 107

270 Socialstyrelsen (2008a) Hemlöshetsprojekt Lokala erfarenheter, resultat, slutsatser och bedömningar. Publicerad på juni 2008 Socialstyrelsen (2008b) Vräkningsförebyggande arbete. Stöd till socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2007) Hur utvecklas den sekundära bostadsmarknaden? Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen(2007) Förslag till uppföljning av kommunernas boendelösningar för hemlösa personer Stockholm: Socialstyrelsen Socialstyrelsen (2005) Integration mellan forskning, utbildning och praktik ur brukarperspektiv. Lindesberg: Bergslagens Grafiska SOSFS 2003:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Stockholm: Socialstyrelsen SOU (2005:88) Vräkning och hemlöshet - drabbar också barn. Utredning om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer. Stockholm: Fritzes SOU (2001:95) Att motverka hemlöshet. Bilagadel. Slutbetänkande av hemlöshetskommittén. Stockholm: Fritzes SOU (1997:116) Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter. Socialdepartamentet huvudbetänkande från Barnkommittén. Stockholm: Fritzes Publikationer Malmö stad: Malmö stad (2014a) Kartläggning av hemlösa år Stadskontoret. Tjänsteskrivelse. Malmö stad (2014b) Rapport om insatser för hemlösa år Stadskontoret. Tjänsteskrivelse Malmö stad (2014c) Plan för Individ-och familjeomsorgen i Malmö stad. Stadskontoret Malmö stad (2014d) Metoder för delaktighet och inflytande. Stadskontoret 108

271 Malmö stad (2014e) Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Inriktning för Malmö stad från Stadskontoret. Malmö stad/vårt Malmö (140414) Elevernas huskonst ska hjälpa hemlösa. Malmö stad (2013a). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Slutrapport Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö stad (2013b) Hur kostnaderna för hemlösheten ska sänkas med hjälp av aktörer på bostadsmarknaden och socialtjänsten. Stadskontoret. Malmö stad (2013c) Rapport om kommungemensamma insatser mot hemlöshet. Sociala resursförvaltningen Malmö stad (2013d) Lägenhetsenhetens statistik för Fastighetskontoret. Malmö stad (2012) Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande. Stadskontoret Malmö stad (2004) Gula kortet /Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän Lathund. Malmö stad: Serviceförvaltningen Stadsområde Innerstaden (2014) Processbeskrivning till Nya Nyckelhålet Stadsområdesförvaltning Innerstaden (2013) Årlig rapport om hemlöshet i stadsområde Innerstaden. Stadsområdesförvaltning Norr (2013) Rapport om insatser för hem och bostadslösa 2013 Stadsområdesförvaltning Söder (2013) Aktuella insatser för hem-och bostadslösa i stadsområde Söder 2013 Stadsområdesförvaltning Väster (2013) Insatser för bostadslösa och hemlösa 2013 Stadsområdesförvaltning Öster (2013) Aktuella insatser hem-och bostadslösa

272 Bilaga 1. Intervjuguide till socialarbetarna Bakgrundsinformation Utbildning, antal år i arbete inom hemlöshetsområdet Målgrupp och vad målgruppen efterfrågar Vilken målgrupp arbetar du/ni med? Vad efterfrågas av målgruppen? Vad skulle behövas för att tillmötesgå efterfrågan? Erfarenheter av att arbeta med målgruppen Berätta: Hur arbetar du/ni med denna målgrupp? Berätta om dina/era arbetsuppgifter, vilka arbetsmoment som ingår? Vilka resurser har du/ni för att kunna utföra ert arbete? Vad/vilka sätt att arbeta/sätt att förhålla sig som ger ett gott resultat i ert arbete? Vad skulle kunna göras bättre? (vad kan göras mer av/på annat sätt, vad skulle behövas för att kunna göra det?, ev. behov, idéer?) Andra aktörer Vilka externa/interna kontakter har ni utifrån ert uppdrag Hur åstadkommer man ett gott samarbete? Perspektiv/gemensamma förhållningssätt Barnperspektiv i ert arbete. Eventuella tankar. Brukarinflytande i ert arbete. Eventuella tankar. Ev. efterfrågan? Annat som efterfrågas? Övriga frågor: Hur skulle du/ni definiera vad som utgör bästa praktik i ditt/ert arbete? På vilket sätt är ni förebilder för andra i Malmö stad? Goda exempel Vad skulle du/ni vilja lyfta fram och förmedla till andra stadsområden? Varför? Annat Dessa insatser är nämnda i den årliga rapporten Finns det andra insatser som inte nämns? Vilka andra insatser inom IoF Vuxen som ni uppfattar som framgångsrika, ger ett bra resultat i arbete inom området hemlöshet? 110

273 Tidigare publikationer i serien FoU-dokument: På vägen mot självförsörjning. Socialsekreterare och brukare om arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad Regnéll, M. (2014:1) Trygghetshotellet i Malmö. Utvärdering Ekvall, G. (2013:2) Förstärkt hemtjänst en utvärdering av projektet med fokus på brukare och personal. Condelius, A. & Ekblad, J. (2013:1) Hjälper hjälpmedel? Om vardagsteknik och kognitiva hjälpmedel för personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. Koch, I-L. (2012:5) Brukarundersökning inom missbruks- och beroendevården Noble, P. & Wesser, E. (2012:4) Skolverksamhet för ensamkommande barn i Malmö stad - en intervjustudie. Eliasson, J. (2012:3) Utmanande beteenden. Utmanade verksamheter. Björne, P., Andersson, I., Björne, M., Olsson, M. & Pagmert, S. (2012:2) Hur följer socialsekreterare i Malmö upp familjehemsplacerade barns hälsa? En kvalitativ studie. Narfeldt, P. (2012:1) Trygghetshotellet i Malmö-utvärdering. Ekvall, G. (2011:3) Socialsekreterare om missbruksvården i Malmö. En rapport om arbetsvillkor, metoder, bedömningar och likabehandling. Runersten, K. (2011:2) Att införliva barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Förslag till arbetsverktyg och implementering. Sementsova, O. (2011:1) Den existentiella sidan av åldrandet inifrån. Rosenberg, C. (2010:6) Tid för en guldstund. En beskrivning och utvärdering av projektet Guldstunder i de äldres vardag. Lindblad, J & Gunnefur, L. (2010:5) Kartläggning av kvalitetsindikatorer i Nationella Kvalitetsregister med relevans för kommunal rehabilitering. Rogowski, P. (2010:4) Att utnyttja drivkrafter - barnperspektiv i socialtjänstens arbete med föräldrar med missbruksproblem. Hult, B. (2010:3) Barnperspektiv i ekonomiskt bistånd - att se med barnets ögon. Stridh, J. (2010:2) Öppenvårdsbehandling för ungdomar i Malmö stad - interna och externa insatser. Gleisner, P. (2010:1) 111

274 112

275 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 10:00 Sluttid: 10:35 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sessionssalen, stadshuset Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Ordförande Andreas Schönström (S), Vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M), Andre vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Frida Trollmyr (S) Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), kommunalråd Hanna Thomé (V), kommunalråd Hanna Gedin (V), kommunalråd Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör Tomas Bärring, chefsjurist Pia Kanold, sekreterare Karin Ringman-Ingvarsson, kanslichef Jan Haak, planeringsdirektör Ulla-Karin Holmberg, administrativ chef Jan Åke Troedsson, ekonomidirektör Claes-Inge Wennström, stadsjurist Per-Erik Ebbeståhl, direktör Anders Mellberg, informationsdirektör Karin Lindroth, ledningsstrateg Mats Hansson, budgetchef Anna Gawrys, administrativ sekreterare Johan Hermansson, fritidsdirektör Torbjörn Tegnhammar (M) Justeringens plats och tid Stadskontoret, :00

276 Protokollet omfattar 148 2

277 3 148 Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna STK Sammanfattning Den 16 januari 2013 beslutade kommunstyrelsen att ge Stadskontoret i uppdrag att göra en inventering av det nuvarande blankettsystemet. Syftet var att ta reda på hur det förhåller sig till de sju diskrimineringsgrunderna vilka är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och ålder. Granskningen av de 150 blanketter och informationsmaterial kopplat till blanketterna som ingick i undersökningen visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det framkom dessutom att malmo.se behöver en mer samordnad och tydlig webbstruktur för blankettsystemet för att göra det lättare för användare att hitta information. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten, att översända rapporten till samtliga nämnder att beakta i sitt utvecklingsarbete, att anmoda nämnderna att när man i kommunikation med malmöborna efterfrågar kön ska tre alternativ anges "kvinna","man" och "annat", att anmoda nämnderna se över blanketter som rör vårdnadshavare så att det inte reproducerar förutfattade meningar om familjekonstellationer, samt att handlingsplanen för diskrimineringsfri kommunikation enligt tidigare uppdrag presenteras för kommunstyrelsen senast hösten Beslutsgång Torbjörn Tegnhammar (M) yrkar att ärendet återremitteras för utredning om det alltid är relevant att efterfråga kön. Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska avgöras idag eller återremiteras och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras idag. Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M) och Noria Manouchi (M) reserverar sig, med instämmnade av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M) och Helena Nanne (M), till förmån för Torbjörn Tegnhammars (M) återremissyrkande. Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmnade av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 21.

278 4 Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 22. Beslutsunderlag G-tjänsteskrivelse - Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Slutversion Rapport- Inventering av blanketter på malmo se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Beredningsbrev

279 Bilaga 21 5 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Ang: 21. Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Vi yrkade att ärendet återremitteras för att få en redovisning av huruvida det är nödvändigt att kommunen efterfrågar kön på dessa blanketter. I förekommande fall kan man också ifrågasätta om annat är en etikett som är mindre kränkande att tvingas sätta på sig. Det är viktigt att ingen känner sig utelämnad eller diskriminerad och man kan fundera på om det är oproblematiskt att kommunen delar in människor efter överhuvudtaget. Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Med instämmande av: Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M)

280 Bilaga 22 6 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Till att börja med ställer sig Sverigedemokraterna positiva till att Malmö arbetar hårt med frågor gällande diskriminering. Ingen människa ska diskrimineras på grund av vem de är. Vi tycker dock det är märkligt att man i kommunikationen vill ange tre alternativ när man efterfrågar kön när det bara finns två biologiska kön - man och kvinna. Vi sverigedemokrater menar också att Malmö redan idag utövar diskriminering eftersom staden har mål om att en viss procent av de anställda i staden ska ha utländsk bakgrund. För oss spelar det ingen roll om 10, 20, 30 eller 60 procent av de anställda i staden har utländsk bakgrund det viktiga är att man utgår från kompetens och inte vilken bakgrund personerna i fråga har. Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: Jörgen Grubb (SD) Anders Olin (SD) Med instämmande av: Rickard Åhman Persson (SD)

281 Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Javed Akhter Stadskontoret FoU/SHU

282 Innehållsförteckning Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Antidiskrimineringsarbete... 3 Inledning Bakgrund Uppdraget Orsak till inventeringen Problemformulering Syfte Diskriminering och begreppsdefinition Metodval och arbetssätt Materialunderlag Avgränsningar och frågeställningar Undersökning De sju diskrimineringsgrunderna Kön (K) Könsöverskridande identitet eller uttryck (KI) Sexuell läggning (SL) Etnisk tillhörighet (E) Religion eller annan trosuppfattning (R) Funktionsnedsättning (F) Ålder (Å) Åtkomlighet till blanketter och informationsmaterial Sammanfattning av språklig tillgänglighet på mottagarens villkor Diskussion utifrån två perspektiv Slutsatser Källförteckning Litteratur Några bra länkar Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

283 Sammanfattning Den 16 januari 2013 beslutade kommunstyrelsen att 1 ge Stadskontoret i uppdrag att göra en inventering av nuvarande blankettsystem. Syftet var att ta reda på hur blankettsystemet förhåller sig till de sju diskrimineringsgrunderna 2. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och ålder. Resultat Granskningens primära resultat är: Malmö stad följer diskrimineringslagen. Granskningens sekundära resultat är: malmo.se behöver en tydligare och mer samordnad och tydlig webbstruktur för blankettsystemet för att göra det lättare för användare att hitta information. Vissa blanketter behöver genomgå språkgranskningar och bearbetningar. Antidiskrimineringsarbete Stadskontoret genomför idag, tillsammans med antidiskrimineringsbyrån Malmö mot Diskriminering en juridisk grundutbildning i diskrimineringslagen (2008:567) för chefer och ledare i Malmö stad. Grunden till utbildningsinsatsen är Malmö stads utvecklingsplan Strategisk utvecklingsplan för arbete mot diskriminering som antogs av kommunfullmäktige hösten 2014 (STK ). Utvecklingsplanens syfte är att Malmö stads bolag, förvaltningar, styrelser och nämnder ska kartlägga och analysera sina verksamheter och vid behov hitta åtgärder och insatser för att bli fria från diskriminering. Planen, som också innehåller arbetssätt och indikatorer för uppföljning, kommer att vara en viktig del i det samlade arbetet mot diskriminering. Kommunstyrelsen har beslutat 3 att stadskontoret i den kommande kommunikationspolicyn särskilt ska se till att allt informationsmaterial ska vara 1 STK Nedan anges den definition av diskriminering som använts i utredningen.". (Diskrimineringslag 2008:567 4 ) I denna lag avses med diskriminering: 1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 3. Bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. Riksdagen har beslutat ändringar i diskrimineringslagen (2008:567). Ändringarna innebär dels att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som ny form av diskriminering, dels att ordet funktionshinder ersätts med funktionsnedsättning. 3 Beslut vid kommunstyrelsens sammanträde den 16 januari RAPPORT AVSEENDE ANTIDISKRIMINERINGSARBETET INOM KOMMUNIKATIONSOMRÅDET (D 1047/2012) 3 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

284 fritt från diskriminering. Utöver detta har stadskontoret tagit fram en verktygslåda 4 som ska hjälpa till med att komma igång eller utveckla förvaltningens normkritiska arbete, utbilda inom diskrimineringslagen och inte minst vara fortlöpande stöd för förvaltningar. Utgångspunkten är användarperspektivet. Parallellt utbildas kommunikatörer i frågor om hur de ska motverka diskriminering i kommunikationen med invånarna i Malmö. Det finns även ett förslag på att ta fram en handlingsplan för diskrimineringsfri kommunikation inom Malmö stad. Ytterligare insatser avvaktas i väntan på handlingsplanen. Målen är att alla Malmöbor ska ha tillgång till den samhällsinformation som ges ut av Malmö stad, att språket och texterna är icke-diskriminerande samt skrivna på ett sätt som främjar och underlättar invånarnas möjlighet att få tillgång till Malmö stads service på ett sådant sätt att var och en kan ta del av den och meddela sig på sina villkor. Inledning Den aktuella inventeringen har sin grund i undersökningen Genus och mångfald i trycksaker 5 från 2010 som handlar om hur Malmö stads olika förvaltningar arbetar med kommunikation ur ett antidiskrimineringsperspektiv. Resultatet visade att det finns stora skillnader i arbetet mellan olika förvaltningar. Det undersökta materialet består av 150 blanketter 6 och informationsmaterial som finns på malmo.se under sidan Tjänster & blanketter 7. I undersökningen har det även ingått genomgång av styrdokument kopplat till diskrimineringsfrågor samt samtal med tjänstepersoner som äger och administrerar blanketter. Ytterligare samtal har förts med representanter från frivilligorganisationer med kunskap på området. Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se har visat att det material som granskats inte är i strid med diskrimineringslagen. Det är här dock av vikt att poängtera att begränsad praxis finns på området och att diskrimineringslagen genomgått en rad förändringar sedan dess tillkomst Så sent som våren 2015 kom ytterligare en diskrimineringsform, bristande tillgänglighet som har en direkt koppling till diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning, att läggas till. Vad detta i praktiken kommer innebär i relation till exempel informationsmaterial är ännu inte juridiskt klarlagt. Granskningen har därför också tagit hänsyn till formuleringar som av personer tillhörande de i lagen skyddade grunderna kan uppfattas som diskriminerande, detta även om det inte går att säga vad utgången skulle bli i en rättslig process. Diskrimineringslagen utgör minimilagstiftning och möjlighet finns att gå längre än vad lagen kräver så länge detta inte inverkar negativt på någon annan grupp. 4 Verktygslådan är under produktion och är klar i februari i år. 5 Amelie Othén. Rapport utgiven Malmö stad. 6 Idag har Malmö stads förvaltningar cirka 150 PDF-blanketter på malmo.se. Något övergripande centralt mandat och ansvar för dessa finns inte även om viss koordinering förekommer. Blanketterna utformas mer eller mindre efter respektive förvaltnings egna behov och idéer. 7 Tjänster & Blanketter för Malmö stad, som finns att nå på malmo.se, är till för att besökare på ett enkelt sätt ska kunna hitta den blankett som de eftersöker. 4 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

285 Åtkomligheten 8 på blanketter och informationsmaterial skiftar också stort mellan ansvariga förvaltningar. Granskningen ger inte stöd för att det förekommer diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningen. Däremot kan vissa blanketter och informationsmaterial vara svår åtkomliga för alla som söker efter information. Ett mer övergripande problem som uppmärksammats är att språket i vissa blanketter och informationsmaterial innehåller användning av förkortningar, fackuttryck eller svåra juridiska termer, språk 9 vars syftningar en ovan läsare kan ha svårt att följa. Detta gör att en del blankettanvändare har svårt att förstå och fylla i blanketter utan att känna sig exkluderade. 1. Bakgrund 1.1 Uppdraget Uppdraget var att göra en inventering av nuvarande blankettsystem i syfte att undersöka hur systemet förhåller sig till de sju diskrimineringsgrunderna. Dessa är: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt religion eller annan trosuppfattning Orsak till inventeringen I dagens e-samhälle är webbplatser ansiktet utåt för offentlig verksamhet. Via webbsidan kan myndigheter kommunicera med omvärlden genom att bland annat sprida information om sin verksamhet och även föra dialog med kommuninvånarna. Syftet med IT-verktyg är inte bara att nå fram till användarna utan även att göra det på rätt sätt 10. Informationen på webbplatsen ska visa på legitimitet och inge förtroende till den kommunala verksamheten, men inte vara diskriminerande eller uteslutande. En diskrimineringsfri kommunikationskanal där alla känner sig lika värda innebär att användarna ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett kön, sexuell läggning, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, religion eller ålder 11. Icke-uteslutande information innebär att alla ska ha tillgång till budskapet. Informationen ska förmedlas på ett klart och tydligt sätt så att alla känner sig delaktiga och välkomna att delta i den demokratiska dialogen. För att kontakten med Malmöborna ska fungera effektivt krävs gedigen kunskap om användarna vem kommunicerar Malmö stad med? Vad har de för behov och förväntningar? Kommunen ska inte bara använda ett klart och tydligt språk, utan kommunikationen 12 bör även ske på ett sådant sätt och i sådana forum att medborgaren bjuds in att delta i den demokratiska dialogen och får en positiv 8 Här talar användaren primärt att hen måste ha tillgång till blankettsystemet och sekundärt hur effektivt det går röra sig i det från en del till en annan 9 Språklag (2009:600). 10 Helgeson m.fl Diskrimineringslagen 2008:567, 1 kap I Malmö stad kan likvärdig verksamhet, service och bemötande, liksom likvärdig myndighetsutövning garanteras för alla. Detta innebär att stadens resurser styrs så att lika rättigheter och möjligheter för alla uppnås. Stadskontoret handlingsplan för jämnställdhet och mångfald Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

286 bild av myndigheten. Webbplatsen ska få myndigheten att framstå som "seriös men samtidigt inte alltför distanserad" Problemformulering I denna studie undersöks eventuella diskriminerande formuleringar och frågor, samt hur det ser ut med tillgängligheten 14 på blanketterna och den information som finns om dem. Enligt diskrimineringslagen 15 råder förbud mot all diskriminering inom offentlig verksamhet som på något sett bistår med upplysningar, vägledning och råd. Det omfattar insamling av information via blanketter och spridning av informationsmaterial. Ansvariga utgivare av blanketter och informationsmaterial är samtliga förvaltningar som representerar Malmö stads verksamhet. Var och en av förvaltningarna ansvarar för den egna verksamheten och har olika strategier för insamling och spridning av information. Detta gör att tillgänglighet på information varierar. Ansvaret för insamling och spridning av information ligger på olika nivåer inom kommunen, det vill säga nämnder, förvaltningar, avdelningar och enheter. Det gör att Malmö stads webbplats saknar en samordnad helhetsbild vad gäller sökfunktion, innehåll, struktur och språk i sina kommunikationskanaler. Användarna i sin tur uppfattar ibland Malmö stads blankettsystem som svårnavigerat 16 där informationen är svåråtkomlig. De är en varierad grupp med olika behov och förutsättningar. Oåtkomlig information och oåtkomliga blanketter kan ses som en typ av exkludering 17. Projektet Jämbredd (2012) visar att kommunikationsproblem och bristande stöd från myndigheternas sida påverkar hur uppgiftslämnare fyller i blanketter och lämnar in lämpligt underlag till ansökningar. Ett onödigt svårt språk, felaktiga formuleringar eller onödiga förfrågningar leder till missförstånd och förvirring hos uppgiftslämnaren 18 vilket ökar risken för att felaktig information lämnas. Detta kan leda till en ömsesidig misstro mellan myndigheten och uppgiftslämnaren. Brister i åtkomligheten beror bland annat på otydlig ansvarsfördelning inom arbetet för spridning av information, samt okunskap om vilken information uppgiftslämnare behöver för att fylla i blanketter. En otydlig ansvarsfördelning leder till onödig belastning i verksamheten och därmed ökar administrativa kostnader. Bristande kunskap om målgruppens informationsbehov gör att kommunikationen förlorar sin funktion, vilket kan orsaka inkomstförluster 19 genom exempelvis felaktiga beslut om försörjningsstöd, etableringshinder för nya företag, mm. 13 Nyström Höög m.fl. Myndigheterna har ordet, 2012: FN:s konvention om som rör kommunikativ tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 15 Diskrimineringslagen 2008:567, kap Samtal med 10 blankettanvändare på medborgarkontoret. 17 Bristande tillgänglighet från och med 1 januari 2015 också utgöra en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.. 18 Försäkringskassan har tagit ett lite större designgrepp för att anpassa sina tjänster till medborgarna. Vad kan man göra med design på hälsoområdet bättre? 19 Intelligenta tjänster och elektroniska blanketter, STATSKONTORET ISBN: Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

287 1.2 Syfte Syftet med inventeringen var att undersöka hur Malmö stads blankettsystem förhåller sig till de sju diskrimineringsgrunderna. Blankettsystemet Tjänster & blanketter har även undersökts ur ett språkligt och informationsperspektiv Diskriminering och begreppsdefinition 20 - Direkt diskriminering är enligt diskrimineringslagen om någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. - Indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer som representerar någon av diskrimineringsgrunderna. - Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon avgrunderna. Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Även instruktioner att diskriminera till någon i lydnads- eller beroendeförhållande är förbjudet. - Bristande tillgänglighet utgör en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Det innebär att information ska gå att få i alternativa format, som till exempel i punktskrift och Daisy-format eller översatt till lättläst svenska. Språket ska vara klart och tydligt och t.ex. tänkt efter vem texten vänder sig till och att välja en disposition, meningsbyggnad och ordval som är anpassad efter läsaren. Formgivningen ska också underlätta läsningen. Varje enskild medborgare ska ha möjligheter att lämna synpunkter utifrån sin förmåga. - Upplevd diskriminering. Individernas egna definitioner av diskriminering och närliggande begrepp oavsett vad de vet om lagens definition. Resultatet ska därför inte blandas ihop med lagens tolkning av de begrepp som jämförs nedan. Avsikten är snarare att klargöra vad blankettanvändarna menar med diskriminering i vardaglig mening. I första kapitlet 1 diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om att det i Sverige finns sju diskrimineringsgrunder. Dessa är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. I första kapitlet 5 ges sex av dessa diskrimineringsgrunder en legaldefinition. Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning definieras inte i lagen utan fastställs genom praxis. Här nedan förklaras de sju grunderna närmare: Kön: att någon är kvinna eller man. Det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen, eller det kön som senare fastställts för henne eller honom, enligt folkbokföringsregistret. 20 Diskrimineringsombudsmannens ordlista, publiceringsdatum: Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

288 Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell, intersexuell, asexuell eller heterosexuell läggning. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning: åskådningar såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism, men inte exempelvis rasistiska övertygelser. Även etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppnådd levnadslängd. 1.3 Metodval och arbetssätt Undersökningen har inneburit granskning av blanketter och informationsmaterial kopplat till blanketterna bygger på en systematisk kontroll av 150 blanketter och informationsmaterial. Blanketterna finns att hämta på malmo.se under sidan Tjänster & blanketter och dessa ägs och administreras av Serviceförvaltningen. Blanketterna har inte enbart granskats förekomsten av diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Det har även tillämpats ett mottagarperspektiv för att komma åt begrepp eller formuleringar som kan upplevas diskriminerande för läsaren. Tillvägagångssättet har varit att granska: blanketter och informationsmaterial i Tjänster & blanketter utifrån de sju diskrimineringsgrunderna blanketterna och webbsidorna utifrån ett åtkomlighetsperspektiv på information och kommunikation. 21 Granskning har också skett genom dokumentgranskning av styrdokument 22 och samtal med tjänstepersoner som administrerar blanketter som finns på malmo.se. De senare för att få kompletterande information samt verifiera granskningsresultatet. För att få en bättre förståelse om hur blankettanvändaren uppfattar den information som finns under Tjänster & blanketter har dialoger hållits med ett antal föreningar, företagare och organisationer 23 i Malmö samt med representanter från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Kontakter har även skett med individer som kommer i kontakt med Malmö stads förvaltningar och avdelningar för att få hjälp med att fylla blanketter. Sådana platser är till exempel medborgarkontor och företagslots Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad som ska användas i arbetet med att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck, 22 maj, Malmö stads Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, september, 2011 Värdegrunden och Personalpolicyn Kommunikationspolicy, Malmö stad. 23 Almi, Almi, IFS rådgivning, Ung Företagssamhet, Ny företagarcentrum syd, Tillväxt Malmö 8 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

289 Materialunderlag Undersökningen baseras på blanketter och informationsmaterial som finns tillgängliga på Malmö stads webbsida. Den omfattar blanketter och informationsmaterial under sidan Tjänster & blanketter samt information från webbsidan till respektive ansvarig utgivare för de olika blanketterna. Definitionen på blanketter i undersökningen är: alla blanketter i blankettsystemet Tjänster & blanketter i Word- eller PDF-format. Informationsmaterial definieras som alla informationsblad, anvisningar till blanketter i blankettsystemet Tjänster & blanketter i Word- eller PDFformat samt kompletterande information som finns till blanketterna. Totalt ingår 150 blanketter och informationsmaterial. Tabell 1 nedan visar en sammanfattning av det undersökta materialet. Tabell 1: Ansvarig utgivare, tjänst och antal blanketter 150 st. Ansvarig utgivare Tjänst Antal Tillståndsenheten, Social Resurs Förvaltning Alkohol, tobak och serveringstillstånd 12 Individ och Familjeomsorg Anmälan till socialtjänsten 2 Stadsbyggnads och Fastighetskontoret Bo & bygga 17 Miljöförvaltning Djur 1 Stadskontoret Ekonomiavdelning/donationer Donationer 5 SoF Familj 4 Fritidsförvaltning Fritid 21 Serviceförvaltning Färdtjänst 3 Förskola & skola 16 Grundskoleförvaltning, Förskoleförvaltning, Malmö stad, Särskolans resursteam, Debiteringsenheten Malmö stad Försörjningsstöd 1 Kulturförvaltningen Kultur 4 Miljöförvaltning, Miljönämnden Livsmedel 4 Miljönämnden, Miljöförvaltning Miljö 33 Gatukontoret Trafik 5 Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltning Utbildning 7 Avdelning för Vård och Omsorg Vård & Omsorg 2 Avdelning för överförmyndarärenden Överförmyndarärenden 13 Källa: Egen bearbetning, information från fler tjänster & blanketter, Avgränsningar och frågeställningar Studien avgränsas till att undersöka materialet som finns beskrivet under avsnitt Länkar till externa tjänster och e-tjänster eller beräkningsmallar i Excel ingår inte i undersökningen. Bland de tjänster som finns tillgängliga under Tjänster & blanketter utesluts kategorierna Bibliotek, Jobb & praktik och Vatten & avfall eftersom de har endast e-tjänster. De primära frågeställningarna är följande: Stämmer texter, ordval, formuleringar, beskrivningar och andra informationsbudskap i blanketterna överens med vad som anges i diskrimineringslagen? Vem kommer till tals i texten? Vem kommer inte till tals? 9 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

290 De övriga övergripande frågeställningarna som rör Malmö stads blanketter är: Hur uppfattar blankettanvändaren den information som finns på Tjänster & blanketter? Är blanketterna och informationsmaterial lätt åtkomliga? Hittar användarna informationen de söker på webben malmo.se? 2. Undersökning Granskningen av blankettsystemet på malmo.se har analyserats dels utifrån de sju lagstagade diskrimineringsgrunderna, dels utifrån ett språkligt informationsperspektiv. Analysen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se har visat att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Blanketterna utformas mer eller mindre efter respektive förvaltnings egna behov och idéer och åtkomligheten på information bland blanketter och informationsmaterial varierar mellan olika förvaltningar. Analysen har också visat att det finns ett fåtal blanketter i det undersökta materialet som innehåller någon typ av formulering eller uttryck som ses eller upplevs som problematiska av olika grupper av blankettanvändare. Webbsidorna kan lätt förbättras genom att till exempel skapa könsneutralt språk, vardagliga ord, tydligt sammanhang, struktur och textbindning, klar ton och tydligt språk De sju diskrimineringsgrunderna Nedan visas resultaten från granskningen av samtliga diskrimineringsgrunder. Därefter kommenteras resultaten av Malmö mot Diskriminering (MmD) och andra organisationer 25 som har kunskap och erfarenheter inom området Kön (K) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden kön. Kommentar (MmD) Frågor kring kön är vanligt förekommande på alla former av blanketter. Ett behov av detta kan finnas t.ex. för statistiska syften men då är det viktigt att informationen också används till just detta och att det inte enbart förekommer på slentrian Könsöverskridande identitet eller uttryck (KI) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck. 24 Checklista för dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2010 numera myndigheten för delaktighet. 25 T.ex. RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och FPES (transföreningen) 10 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

291 Kommentar (MmD) För att underlätta för grupper som inte definierar sig utifrån kön eller upplever sig tillhöra ett annat kön än vad som är folkbokfört bör alla blanketter göras så könsneutrala som möjligt. Kön bör endast efterfrågas när det krävs enligt lag eller då det används i statistiska syften 26, detta ska då förklaras så att det blir tydligt vad informationen används till och varför den behövs. I fall där det folkbokförda könet inte behöver uppges enligt lag men där det ändå finns skäl att föra fram statistik bör det ges möjlighet att ge ett alternativ till kvinna och man t.ex. i form av ordet "annat" eller hen. Organisationer som särskilt arbetar med frågor som rör könsidentitet (t.ex. RFSL eller FPES) kan här med fördel rådfrågas gällande vilket ord förutom man och kvinna som kan vara passande att använda sig av Sexuell läggning (SL) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Kommentar (MmD) Kärnfamiljer och heteronormen är stark i Sverige. Ord som mamma eller pappa bör därför inte användas, inte heller bör meningar som vårdnadshavare (kvinna), vårdnadshavare (man) användas. Använd bara ord vårdnadshavare Etnisk tillhörighet (E) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Kommentar (MmD) Enligt 13 personuppgiftslagen är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung. Dock kan statistik i vissa fall föras gällande en persons födelseland, detta skall då hanteras som känslig personuppgift. Till skillnad från kön efterfrågas således information som kan kopplas till etnicitet sällan. Istället bör kommunen här tänka på att blanketter, då det är möjligt, finns att tillgå på fler språk än svenska. Om blanketter inte finns på andra språk kan det lösas med att tolk tillhandahålls eller att anställda inom kommunen noggrant går igenom och förklarar blanketternas innehåll och syfte. Speciellt viktiga blir blanketter som fylls i utan kontakt med t.ex. handläggare Religion eller annan trosuppfattning (R) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning. Denna diskrimineringsgrund har inte förekommit under denna förstudie. 26 I av Kommunfullmäktige antagna Budget 2015 Med plan för står under avsnittet om nämndernas och styrelsernas uppdrag att all individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. (Se sid 4). 11 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

292 Kommentar (MmD) Diskrimineringsbyrå Malmö mot diskriminering har genom åren inte fått in någon information kring diskriminering kopplat till blankettsystem och religion. Detta behöver dock inte innebära att sådana inte finns, Funktionsnedsättning (F) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Kopplat till grunden funktionsnedsättning ses frågan om tillgänglighet som den viktigaste i relation till ett eventuellt blankettsystem. I Diskrimineringslagen (2008:567) infördes bristande tillgänglighet som ny form av diskriminering från 1 januari Enligt Sveriges kommuner och landsting (cirkulär 14:41) påverkas bland annat kommuner inom flera olika områden av den nya lagstiftningen. Till exempel är enkel och tydlig information en del av serviceskyldigheten och ett led i att genomföra funktionshinderspolitiken 27. Kommentar (MmD) Är språket tillgängligt? Många blanketter tenderar att vara väl onödigt svårt i sitt språk. Hur stor/liten är texten/grafisk utformning, vilken typsnitt används, hur kan en person som har en synnedsättning tillgodogöra sig informationen 28, personer utvecklingsstörning behöver en mer lättläst text med förenklat innehåll, personer med hörselnedsättning behöver teckentolkad information etc Ålder (Å) Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se visar att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån diskrimineringsgrunden ålder. Kommentar (MmD) I vissa fall krävs information om ålder enligt lag. Det kan handla t.ex. om olika typer av insatser, service och stöd som ändras beroende på ålder eller i fall där kännedom om åldern inte går att förhindra då det krävs t.ex. personnummer. I fall där personnummer inte krävs enligt lag eller för statistiska syften bör det tas bort Åtkomlighet till blanketter och informationsmaterial Många av blanketterna saknar anvisningar om ifyllnad eller syftet med blanketten. Tjänster & blanketter är till för att användarna på ett enkelt sätt ska kunna hitta den blankett som de söker. Det finns dock inga direkta länkar mellan Tjänster & blanketter och de olika förvaltningarnas webbsidor. 27 Se förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för funktionshinderpolitiken. 28 (Prop. 2013/14:198) "Regeringen anser att i den utsträckning det finns regler om tillgänglighet, så bör dessa vara starkt vägledande också för bedömningen av vilka åtgärder som kan komma i fråga i olika situationer. Sådana regler kan finnas i lagstiftning, EU-förordningar, föreskrifter och allmänna råd eller riktlinjer för olika samhällsområden." s. 64 prop. 2013/14: Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

293 Endast elva blanketter innehåller en direkt länk till ansvarig webbsida. I de fall det inte finns direktlänk behöver man först identifiera ansvarig utgivare för att via sökmotorn söka sig fram till webbsidan. Det mest naturliga tillvägagångssättet är att gå via startsidan och hämta information kring ärendet och aktuell blankett. Åtkomligheten på information bland blanketter och informationsmaterial varierar mellan olika förvaltningar. De flesta webbsidor rörande blanketter kännetecknas av ett stort informationsflöde i behov av uppdatering och förenklad navigering, speciellt gäller det för större förvaltningar. Allmänna synpunkter gällande samtliga webbsidor är att de ofta innehåller onödigt mycket information vilket gör det svårt att navigera och hitta och ta del av just den information som användaren söker. Andra webbsidor brister i kontaktinformation och i vissa fall framgår inte vilken den ansvariga utgivaren är. Det framgår av analysen att det saknas en tydlig övergripande och enhetlig profil bland förvaltningarnas webbsidor. En gemensam funktion som bestämmer innehållet kan göra att strukturen på webbsidorna förbättras. Det kan hjälpa användaren att känna igen sig hos alla förvaltningar. Strukturproblemet kan lätt lösas genom att varje förvaltning har sin egen startsida som bas där de förklarar vilka områden de har hand om med en länk till informationen. Sammanfattning av språklig tillgänglighet på mottagarens villkor o Information om hur man fyller i blanketterna är oftast krånglig och ofullständig. o Det råder otydlig struktur och svår navigering på många webbsidor kopplat till blanketterna. o Vissa blanketter behöver genomgå språkgranskningar och bearbetningar. o Otydlig struktur och svår navigering på många webbsidor 3. Diskussion utifrån två perspektiv Utifrån ett diskrimineringsperspektiv Det är viktigt att statistik i inom Malmö stads verksamheter könsuppdelas i alla de sammanhang där vi kan få kunskap om i vilken utsträckning könsrepresentationen är ojämställd så att vi kan vidta åtgärder för att skapa jämställdhet. Däremot, kan det vara diskriminerande att dela upp befolkningen i enbart kvinnor och män eller flickor och pojkar när vi frågar brukare, anhöriga, elever med flera efter deras könstillhörighet. Analysen av blanketter och informationsmaterial tillgängliga på Malmö stads webbsida visar ett fåtal inslag av vad som av användaren skulle kunna uppfattas som exkluderande. Uppdelningen flicka/ pojke make/maka, moder/fader i vissa blanketter kan bidra till en känsla av exkludering. 29 Detta då det bidrar till 29 Exempelvis: en pojke som ställs inför valet att kryssa pojke eller flicka ställs direkt inför heteronormen. För att kunna fylla i blanketten måste han ha en kropp/kroppsuttryck som bedöms av samhället som en pojkes kropp, han måste själv uppleva att han är en pojke och han måste, för att uppfylla heteronormens krav om 13 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

294 såväl hetero- som tvåkönsnormen. Det är dock inte oproblematiskt att till exempel ge alternativen pojke/flicka/övriga då det också upprätthåller tvåkönsnormen trots eller just på grund av betoning av att vissa personer står utanför den. Huruvida en blankett ska förses med parametrarna flicka/pojke, make/maka, moder/fader, bör vara en bedömningsfråga utifrån relevans i förhållande till syftet. Flicka/pojke, moder/fader bör endast användas i syfte att öka förståelsen för hur ojämställdhet en resursfördelning fungerar eller ge relevant information om uppgiftslämnaren som inte riskerar återskapa heteronormen och därmed ojämställdhet eller om krav på informationen finns i lag. Utifrån ett åtkomlighetsperspektiv Tydlig information och tillgängliga blanketter som är fria från diskriminering ökar medborgarnas förtroende för kommunen. Det är dessutom viktigt ur ett åtkomlighetsperspektiv att den information som exempelvis finns att tillgå via nätet är lätt att ta till sig för kommunens alla invånare. 4. Slutsatser Granskningen av de utvalda blanketterna och informationsmaterialet på malmo.se har visat att Malmö stad följer diskrimineringslagen utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. En viktig slutsats från granskningen är att statistik inom Malmö stads verksamheter könsuppdelas i alla de sammanhang där vi kan få kunskap om i vilken utsträckning könsrepresentationen är ojämställd så att nödvändiga åtgärder vidtas för att skapa jämställdhet. Däremot, kan det vara olämpligt att dela upp befolkningen i enbart kvinnor och män eller flickor och pojkar när vi frågar brukare, närstående, anhöriga, elever med flera efter deras könstillhörighet. När det finns behov att fråga efter könstillhörighet ska tre alternativ anges: kvinna, man och annat. En annan slutsats från granskningen är att använda termen vårdnadshavare i alla blanketter och informationsmaterial. Ordet vårdnadshavare öppnar upp för andra familjekonstellationer 30 än den traditionella heterosexuella kärnfamiljen. Under granskningen gjordes en del upptäckter utöver de primära frågeställningarna. En genomgående uppfattning i granskningen är att det idag är många blanketter och informationsmaterial som av olika anledningar är komplexa och svårbegripliga. Det handlar framför allt om användning av facktermsmässiga begrepp som förekom i en del av blanketterna och informationstexterna. Det finns också några exempel på formuleringar och frågor som riskerar att skapa missuppfattningar och feltolkningar hos användare. För att komma till rätta med detta föreslås tänka på följande. förenkla språket förklara nödvändiga facktermer manlighet, känna begär gentemot flickor. Så snart pojken inte uppfyller ett eller flera av dessa krav samtidigt som han tvingas fylla i en blankett och välja pojke eller flicka föreligger risk för diskriminering. 30 Johansson 2009, s Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

295 inför tydliga rubriker ge texterna en logisk disposition målgruppsanpassa informationen Några andra iakttagelser som är viktiga att notera handlar bland annat om åtkomligheten på blanketter och informationsmaterial kopplat till blanketterna på malmo.se. Idag har Malmö stads förvaltningar cirka 150 PDF-blanketter på malmo.se. Något övergripande centralt mandat och ansvar för dessa finns inte även om viss koordinering förekommer. Blanketterna utformas mer eller mindre efter respektive förvaltnings egna behov och idéer. PDF-blanketter brukar man idag kalla dumma blanketter eftersom de helt saknar interaktion och inte ger något stöd för användaren. De har därmed väldigt dålig tillgänglighet och återkoppling. Därför har de flesta myndigheter och många kommuner gjort om dessa PDF: er till olika former av e-tjänster. En e-tjänst 31 har helt andra möjligheter att ge brukaren/användaren/medborgaren stöd och hjälp hen behöver för att förstå och för att fylla i sitt ärende rätt. Det finns också möjlighet att bygga i olika former av tillgänglighetsanpassningar (t.ex. för personer med kognitiva funktionsnedsättningar) och automatiserade återkopplingar. De spar också tid för användaren av olika behov och förutsättningar och väl utformade brukar de också stärka varumärket för avsändaren/myndigheten. Skatteverket är ett bra exempel på det. Naturligtvis finns här stora möjligheter att effektivisera den egna organisationen också. Malmö stad har ambitionen att utveckla tillgängliga e-tjänster ända sedan kommunfullmäktige beslutade om Malmö stads e-strategi Men mycket få e-tjänster har utvecklats hittills. Orsaken är förmodligen 32 att detta är kostsamt och kräver stora ekonomiska och personella resurser inledningsvis men också många organisatoriska förändringar. Åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering i kommunikation och dialog med malmöborna Sedan maj 2014 finns i Malmö stad en strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering som utgör grunden för alla verksamheters antidiskrimineringsarbete. Planen ska bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges övergripande mål att Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfald en är en tillgång. Granskningen är kopplad till ett antal större arbeten 33. Syftet med dessa är att säkerställa att all information som sänds ut till Malmöborna och där Malmö stad är avsändare ska vara tillgänglig och begriplig. 31 e-strategi e-strategin utarbetad av e-strategi-projektgruppen och har godkänts av styrgruppen för e-strategden 4 februari 2004, godkänts av IT-rådet den 26 februari 2004 och godkänts av den Politiska IT-styrgruppen den 10 mars Malmö stad. Se sidan 5,8 och Samtal med tjänstepersoner på kommunikationsavdelningen, Malmö stad. Såväl i den digitala agendan som i den funktionshinderspolitiska strategin betonas att kunskap och kompetens kring tillgänglighetskvalitet och användbarhet för alla oavsett funktionsförmåga stärks av e-tjänster. 33 Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad som ska användas i arbetet med att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck, 22 maj, Malmö stads Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering, september, 2011 Värdegrunden och Personalpolicyn Kommunikationspolicy, Malmö stad. 15 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

296 Källförteckning 1. Amelie Othén. Rapport av analysarbete. Syftet för undersökningen var att ta reda på hur väl trycksaker utgivna av Malmö stads förvaltningar under 2010 representerar Malmös befolkning utifrån en antidiskrimineringssynpunkt. 2. Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering antog av Kommunfullmäktige Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering september Strategisk utvecklingsplan för arbetet mot diskriminering i Malmö stad, antogs av Kommunfullmäktige den 22 maj Utredningsdirektiv för gemensamt kontaktcenter. STK , Malmö stad 5. Värdegrund Malmö stads värdegrund, som gäller samtliga anställda, fastslår att anställda i Malmö stad möter varje människa med förståelse och respekt och att de har engagemang och mod att påverka. 6. Malmö stads personalpolicy, Malmö stads personalpolicy, som antogs 2008, beskriver värderingar och förhållningssätt i relationerna inom Malmö stad och relationerna anställda har till de människor de möter i arbetet. 7. Handlingsplan för jämställdhet och mångfald Stadskontoret har en egen handlingsplan för jämställdhet och mångfald på förvaltningen Malmökommissionens slutrapport publicerad: Information Overload en studie om informationsarkitektur och användbarhet på webben Examensarbete: Nina Felixsson Laura Persson Susanne Åkesson Lunds universitet Campus Helsingborg, Lund Undersökning om diskriminering i Malmö stad maj 2014, Markör Marknad och Kommunikation AB. 11. SGEL36 Samhällsgeografi: Examensarbete inom Kandidatprogrammet i samhällsplanering Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Vårtermin 2014 av Klara Svensson Lunds universitet. 12. Rapport om åtgärder mot diskriminering 2012 Utbildningsförvaltningen Therese Herrman, Mattias Holmesson Utbildningsförvaltningen UF kansli. Malmö stad. 13. Diskriminering en (o)-naturlig del av vardagen 2006:01 Länsstyrelsen Västra Götalands län. 14. Schyst! En inspirationskälla till jämlik kommunikation. Schyst! Mångfald? Schyst! är producerad av Region Värmland Delfinansierad av Tillväxtverket. 15. Genus och mångfald i trycksaker av Amelie Othén. Stadskontoret Kommunikationsavdelningen i Malmö stad. 16. Checklista för diskrimineringsfri kommunikation, Checklistan är framtagen av Katja Ligneman, Maria Hultin, Karin Lidén och Henrik Eklundh Paglert. SoF söder, Malmö stad Diskriminering som vardagsföreteelse för brukare med funktionsnedsättning enligt LSS av Viktor Nilsson FoU- trainee Uppsats nr 17 december e-strategi, e-strategin utarbetad av e-strategi-projektgruppen, Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

297 Litteratur Klarspråk lönar sig. Klarspråksarbete i kommuner, landsting och statliga myndigheter Ds 2006:10. Justitiedepartementet. Centrum för lättläst också kallat LL-stiftelsen Melin, L. (2000): Språk som syns. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket Betänkande av Kommittén för svenska språket. SOU 2002:27. Nyström, C. (2001): På väg mot ett bättre myndighetsspråk. Statskontoret 2001:18. Stockholm. Nyström, C. (2006): Den mottagaranpassade myndigheten. I: Josephson, O. (red.): Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 94. Norstedts. Visst går det att förändra myndighetsspråket! En rapport från Språkvårdsprojektet Ds 1993:61. Finansdepartementet Den uteblivna dialogen En studie i Malmö stads dialogskapande på Facebook PONTUS LUNDGREN & EMMA ULLMAN RAUTIAINEN Lunds universitet, Institutionen för strategisk kommunikation Examensarbete för kandidatexamen Några bra länkar Här är några länkar som kan vara värt att kolla på skl.se/.../webbgranskninginformationtillalla.671.html Utvidgade skyddet se propositionen Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering (prop. 2013/14:198), som finns här: (Försäkringskassan. Gäller kontakten med målgruppen föräldrar. Kammarkollegiet samt till länsstyrelsen (se p. 14). Kommunikationspolicy för Malmö stad (2014). Hämtad 2 april 2014, från webb.pdf, s Detta är HSOs hemsida, som du ser kan du få information i lättläst text samt talande text under fliken anpassa webbplatsen. 17 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

298 Här finns info om tillgänglig information, samt vilka experter/konsulter man kan ta hjälp av om inte Malmö har någon egen som ansvarar för tillgänglig information. Övriga informationskällor Peter Adamsson (Serviceförvaltningen); Ulrica Bengtsdotter (familjerättsbyrån); Maria Engström (Näringslivskontoret); Jesper Bylund (Enhetschef, Kommunikationsavdelning); Sven Sennevall (Huvudredaktör malmo.se); Ullabritt Hjort (ekonomiavdelningen; Gunilla Konradsson-Mortin (Kommunikationsavdelningen Stadskontoret); Gunilla Lawerentz, projektledare för blivande kontaktcenter; förskoledirektör Andreas Norbrant; Torsten Herbertsson, projektledare för klarspråksprojektet i Helsingborgs stad; Ena Dzekovic och Daniel Blennow (Fritidsförvaltningen); Karin Henrikz (MmD); Ammar Makboul och Sara Stenberg (DO); Elin Dagerbo, kommunikatör Centrum för Publikt Entreprenörskap; samtal med civila samhället, lokala föreningar/invandrar föreningar; Peter Nilsson på FIFH; Ilona Holmgren (Råd för funktionshinderfrågor); Johanna Hesselman Tillgänglighetsrådgivare (Stadsbyggnadskontoret) 18 Stadskontoret Rapport: Inventering av blanketter på malmo.se utifrån de sju diskrimineringsgrunderna

299 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 10:00 Sluttid: 10:35 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sessionssalen, stadshuset Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Ordförande Andreas Schönström (S), Vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M), Andre vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Abdirahman (S) Frida Trollmyr (S) Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), kommunalråd Hanna Thomé (V), kommunalråd Hanna Gedin (V), kommunalråd Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör Tomas Bärring, chefsjurist Pia Kanold, sekreterare Karin Ringman-Ingvarsson, kanslichef Jan Haak, planeringsdirektör Ulla-Karin Holmberg, administrativ chef Jan Åke Troedsson, ekonomidirektör Claes-Inge Wennström, stadsjurist Per-Erik Ebbeståhl, direktör Anders Mellberg, informationsdirektör Karin Lindroth, ledningsstrateg Mats Hansson, budgetchef Anna Gawrys, administrativ sekreterare Johan Hermansson, fritidsdirektör Torbjörn Tegnhammar (M) Justeringens plats och tid Stadskontoret, :00

300 Protokollet omfattar 156 2

301 3 156 Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Söder STK Sammanfattning Stadsområdesnämnderna har lämnat ansökningar om medel för att förstärka personalen i syfte att göra en särskild satsning och utveckla metoder för ett mer individanpassat arbete med hemlösa barnfamiljer. Satsningen har ett uttalat barnperspektiv och vänder sig till en, ur ett socialt investeringsperspektiv, mycket angelägen målgrupp. Den ligger i linje med kommunstyrelsens uppdrag i budget 2015 att, inför kommande budgetperioder, utarbeta konkreta exempel på möjliga sociala investeringar. En stadsområdesövergripande samordnare föreslås ska driva och hålla samman arbetet. Väldfärdsavdelningens forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att följa upp satsningen om medel beviljas. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att hänskjuta stadsområdesnämnd Söders ansökan om sammanlagt kronor för en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer till beredning av budget 2016 och Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmnade av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 26. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 27. Beslutsunderlag Stadsområdesnämnd Söders ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer G-Tjänsteskrivelse Särskilt yttrande M o FP Beredningsbrev KS särskilt yttrande (SD) KS yttrande (M och FP) Protokollsutdrag KS Stadsområdesnämnd Söders kompletterng till ansökan om medel till satsning för hemlösa barnfamiljer+ SD särskilt yttrande G-Tjänsteskrivelse, AU - 20/4 - Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa

302 barnfamiljer - stadsområdesnämnd Söder 4

303 Bilaga 26 5 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: STK Ang: 29. Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämndernas sammantagna ansökningar för 2016 och 2017 om tillhopa 32,1 mkr för riktade satsningar till hemlösa barnfamiljer är en direkt följd av den röda majoritetens oförmåga och bristande vilja att på allvar bekämpa hemlösheten. Ansökningarna avser cirka 600 barnfamiljer och antalet flickor och pojkar i hemlösa familjer ökar. Inget barn i Malmö ska behöva leva som hemlös! Malmö behöver med tydlighet en helt annan politik på hemlöshetens område. Förutom en aktiv jobbpolitik måste bostäder till hemlösa byggas i betydligt större omfattning än tidigare och där kan Malmö Kommunala Bostadsbolag vara en betydelsefull aktör. Samarbete med ideella föreningar och organisationer bör bli ett naturligt inslag när det gäller att bekämpa hemlösheten. Vidare bör bostad först, som endast kommit att beröra ett fåtal hemlösa, rullas ut i full omfattning i arbetet för att bekämpa hemlösheten i Malmö på bred front. Torbjörn Tegnhammar (M) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP)

304 Bilaga 27 6 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: nr Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från Stadsområdesnämnder. STK , STK , STK , STK , STK Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnderna Vi Sverigedemokrater har tidigare yttrat oss i ärendet och följer upp våra synpunkter från tidigare yttrande från kommunstyrelsen och stadsområdena. Magnus Olsson(SD) Anders Olin (SD) med instämmande av: Jörgen Grubb Rickard Åhman-Persson (SD

305 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Söder STK Sammanfattning Stadsområdesnämnderna har lämnat ansökningar om medel för att förstärka personalen i syfte att göra en särskild satsning och utveckla metoder för ett mer individanpassat arbete med hemlösa barnfamiljer. Satsningen har ett uttalat barnperspektiv och vänder sig till en, ur ett socialt investeringsperspektiv, mycket angelägen målgrupp. Den ligger i linje med kommunstyrelsens uppdrag i budget 2015 att, inför kommande budgetperioder, utarbeta konkreta exempel på möjliga sociala investeringar. En stadsområdesövergripande samordnare ska driva och hålla samman arbetet och väldfärdsavdelningens forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att följa upp satsningen om medel beviljas. Särskilt yttrande av (SD) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att hänskjuta stadsområdesnämnd Söders ansökan om sammanlagt kronor för en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer till beredning av budget 2016 och 2017 Beslutsunderlag Stadsområdesnämnd Söders ansökan om medel för att arbeta med barnfamiljer G-Tjänsteskrivelse Särskilt yttrande M o FP Beredningsbrev KS särskilt yttrande (SD) KS yttrande (M och FP) Protokollsutdrag KS Stadsområdesnämnd Söders kompletterng till ansökan om medel till satsning för hemlösa barnfamiljer+ SD särskilt yttrande G-Tjänsteskrivelse, AU - 20/4 - Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer - stadsområdesnämnd Söder Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen KS Arbetsutskott

306 Kommunstyrelsen (4) Ärendet Bakgrund I oktober 2014 behandlade kommunstyrelsen ansökningar från de fem stadsområdesnämnderna om totalt 15,3 mkr per år för att under 2015 och 2016 kunna utöka personalen och göra en särskild satsning riktad till hemlösa barnfamiljer. Satsningen skulle vara ett led i arbetet med att skapa en social hållbar utveckling, den hade ett uttalat barnperspektiv och bedömdes dessutom kunna minska kostnaderna för kommunen. Den skulle riktas till hemlösa barnfamiljer som bodde i olika kortvariga boendeformer, i kommunens andrahandslägenheter eller var aktuella inom stadsområdena för sin boendesituation vilket vid tidpunkten för ansökan rörde sig om ca 600 familjer. Stadsområdena skulle delvis basera sitt utvecklingsarbete på två evidensbaserade metoder, Bostad först och Hela familjen, som båda betonar helhetssyn och individualiserade insatser. För utförligare beskrivning av ansökan och bedömning se de bifogade handlingar som låg till grund för ärendet när det behandlades av kommunstyrelsen i oktober Kommunstyrelsen beslutade att hänskjuta samtliga stadsområdesnämnders ansökningar till beredning av budget 2015 och I budget 2015 avsattes inga särskilda medel för satsningen däremot räknades hemlöshetsbudgeten upp till 196 Mkr i enlighet med den prognosticerade kostnaden för 2014 och fördelades till stadsområdena i enlighet med hemlöshetskriterierna och inte utifrån de reella kostnaderna för stadsområdena som, när bokslutet var klart, kom att uppgå till totalt 209 Mkr. Hemlöshetskriterierna kommer att bli föremål för översyn med början I stadsområdenas ansökningar för satsningen beskrevs även en för staden gemensam samordningstjänst och i den delen beslutade kommunstyrelsen att återremittera ansökan till nämnderna för förtydligande avseende samordningstjänstens finansiering, organisatoriska placering och uppdrag samt hur uppföljning och utvärdering av satsningen skulle genomföras. Samtliga stadsområdesnämnder har nu inkommit med remissvar. Förnyade ansökningar och remissvar Samtliga stadsområdesnämnder har tillsammans med remissvaren inlämnat förnyade ansökningar om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer nu avseende åren 2016 och De betonar satsningens betydelse ur ett socialt investeringsperspektiv och att bakgrunden till behovet är den ökande strukturella hemlösheten även om alla hemlösa barnfamiljer omfattas. Syftet är att förkorta tiden i hemlöshet och förbättra levnadsvillkoren för barnfamiljerna genom att hjälpa dem till hållbara boendelösningar så att barnen kan växa upp under trygga boendeförhållanden. Alla nämnderna lyfter fram att de hemlösa barnfamiljerna kommer att öka bl a som följd av att antalet flyktingar enligt Migrationsverkets prognoser kommer att bli fler men också för att Malmö tar emot ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn både genom anvisning och genom placeringar i hem som på något sätt har anknytning till barnen. De ensamkommande flyktingbarnen kan återförenas med sina familjer och bedömningen är att dessa barnfamiljer kommer att ha svårt att själva lösa sin boendesituation. Stadsområdesnämnderna ansöker också om kr per stadsområde för att gemensamt kunna finansiera en samordningstjänst under två år. Samordningstjänsten har en central drivande och sammanhållande roll i satsningen och ska organisatoriskt placeras i stadsområde Öster men arbeta stadsområdesövergripande. Forsknings- och utvecklingsenheten inom stadskontorets välfärdsavdelning kommer att involveras i uppföljningsarbetet från projektets start och en detaljerad plan för uppföljningen kommer då att upprättas.

307 3 (4) För att satsningen ska vara möjlig att genomföra behöver stadsområdena, efter en gemensam bedömning, tillskott på personal och medel enligt nedanstående tabell. Antal tjänster och ansökta medel inkl samordningstjänst för respektive stadsområde per år Norr 5,5 tjänster kr Öster 7 tjänster kr Söder 7 tjänster kr Väster 4 tjänster kr Innerstaden 7 tjänster kr Totalt 30,5 tjänster kr Stadskontorets bedömning Stadsområdesnämnderna ansöker ånyo om medel för att kunna utveckla metoder för arbetet med hemlösa barnfamiljer. För att det ska finnas förutsättningar för det planerade utvecklingsarbetet behövs tillskott på personal så att arbetsbelastningen minskar. Stadsområdena bedömer att de hemlösa barnfamiljerna kommer att öka bl a som en följd av ett ökat flyktingmottagande och ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Stadskontoret delar stadsområdesnämndernas bedömning och av Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa framgår också att antalet barnfamiljer ökar. Den 1 oktober 2013 var barnfamiljerna 146 till antalet och vid samma tidpunkt 2014 hade de ökat till 213. Antalet barn i hemlösa hushåll var vid samma tidpunkter 329 respektive 467, en ökning med 138 barn. För att möta de ökande behoven är det av vikt att stadsområdena kan arbeta effektivare och mer individualiserat med barnfamiljerna så att dessa så snabbt som möjligt får stabila boendeförhållanden och både barn och föräldrar kan leva ett normalt vardagsliv. Förutom förbättrade förhållanden för familjerna kan kommunen minska kostnaderna för dyra placeringar och tillsyn i andrahandslägenheter om den tid som familjerna har behov av kommunens insatser för sitt boende kan minska. Som en följd av kommissionsarbetet beslutade MKB att under ett år bidra med 100 extra lägenheter riktade till hemlösa barnfamiljer i dyra boendelösningar. Den första familjen flyttade in i oktober 2014 och fram till slutet av mars 2015 hade 55 lägenheter fördelats med varierande inflyttningsdatum. Familjerna som hittills tilldelats lägenheter har bott i boendelösningar som kostat mellan och kronor per månad, vilket innebär att hemlöshetskostnaderna minskar med motsvararande belopp när familjerna flyttar in i lägenheterna. Hyrorna i de lägenheter de flyttat till ligger mellan 5000 och strax över 9000 kronor per månad. MKB är flexibla med överlåtelsetiderna vilket gör att de familjer som uppfyller villkoren för övertag har möjlighet att ta över lägenheterna efter sex månader. Satsningen med de 100 lägenheterna följs upp särskilt och den visar mycket påtagligt att kommunens kostnader kan minska avsevärt genom att familjerna får en lägenhet. Ett exempel ur ett socialt investeringsperspektiv: En vanlig månadskostnad i externt boende är kr och om varje stadsområde kan korta ner boendetiden i ett sådant boende med 3 månader för 10 familjer per år minskar kostnaderna per stadsområde med kr, dvs kr för hela staden. Ett annat exempel där det är möjligt att minska kostnaderna är tillsynen i kommunens andrahandslägenheter. Tillsynskostnaden är schabloniserad och uppgår fn till kr per lägenhet och år. Vid årsskiftet 2014/2015 hade kommunen 708 lägenheter för andrahandsuthyrning där

308 kontrakten kan övergå till förstahandskontrakt. Den sammanlagda tillsynskostnaden för dessa lägenheter under ett år är nästan 11 miljoner kronor och den kostnaden borde kunna minska. Under 2014 anskaffades 186 sådana lägenheter medan 148 övergick till förstahandskontrakt varför kommunens bestånd för andrahandsuthyrning ökade totalt. Ambitionen är att öka övertagen så att den sekundära bostadsmarknaden inte blir allt för omfattande och helst ska den minska, t ex genom att tiden innan övertag kan ske blir kortare. Ett av stadsområdena har arbetat mycket strategiskt för att öka övertagen och arbetssättet har gett avsett resultat. Den satsning som stadsområdesnämnderna ansöker om medel för vänder sig till alla hemlösa barnfamiljer och eftersom 97 % av de hemlösa barnen ingår i de familjer som bedöms vara hemlösa av strukturella skäl borde förutsättningarna vara goda för familjerna att kunna överta kontrakten om de får adekvat hjälp och information. 4 (4) Stadsområdena behöver utveckla barnperspektivet i sitt arbete med hemlösa barnfamiljer och det finns en ambition att göra så. Samtidigt finns det en ambivalens i att rikta sig till barnen eftersom de hemlösa familjerna i huvudsak är välfungerande utan brister i föräldraskapet. I FoUdokumentet På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet, en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa, belyses hur socialsekreterarna resonerar kring barnperspektivet i arbetet. Samtidigt innebär hemlöshetssituationen i sig en påfrestning för alla inte minst för barnen. I de intervjuer som barnombudsmannen gjorde med hemlösa barnfamiljer i Malmö vintern 2013/2014 framkom att barnen själv tyckte att det viktigaste var att socialsekreterarna pratade med dem och berättade ärligt om situationen, t ex att de inte visste när de kunde ordna ett mer permanent boende till familjen men att de arbetade för det. En viktig faktor att väga in är att många hemlösa barn lever i familjer med försörjningsstöd eller etableringsersättning och att hemlösheten fördröjer tiden innan familjen kan bli självförsörjande. Av de totalt 467 barn som var hemlösa den 1 oktober 2014 levde 250 i familjer med försörjningsstöd. Av dessa 250 barn hade 109 (44 %) varit i Sverige kortare tid än 3 år. 82 barn levde i familjer med etableringsersättning och av dem hade 78 varit i Sverige kortare tid än 3 år. Det finns belagt i forskning att barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd har en ökad risk för framtida social och psykisk ohälsa och i kombination med att som relativt nyanländ i Sverige befinna sig i den utsatta situation som hemlöshet i sig innebär ökar sannolikt risken ytterligare. Sammanfattningsvis anser stadskontoret att den satsning som stadsområdenas ansöker om medel till är angelägen både ur ett barnperspektiv och ur ett socialt investeringsperspektiv. Den kan ses som ett konkret exempel på en social investering för i första hand de två kommande budgetperioderna. Svårigheten är att bedöma hur hemlöshetsproblematiken och kostnaderna för den kommer att utvecklas med tanke på att frågan är komplex och avhängig förändringar i befolkning och på bostadsmarknaden. Vad som är tydligt är att kommunen kan hålla kostnaderna nere genom att arbeta för att korta ner tiden som hemlösa bor i olika boendelösningar genom kommunen och då särskilt tiden i dyra boendelösningar. Om stadsområdesnämnderna beviljas sökta medel bör en återrapportering avseende hur arbetet utvecklas, vilka effekter man kan se, hur samarbetet internt och externt har utvecklats samt hur metodiken implementerats ske till kommunstyrelsen en gång per år. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

309 Malmö stad Stadsrevisionen 1 (1) Datum Vår referens Richard Magnusson Sakkunnig revisor Till Malmö kommunstyrelse och stadsområdesnämnderna Innerstaden, Norr, Söder, Väster och Öster Fördjupad granskning - Områdesprogrammen SR Revisorskollegiet behandlade granskningsrapporten Områdesprogrammen vid sitt sammanträde Revisorskollegiet beslutade att skicka rapporten till kommunstyrelsen för yttrande samt till stadsområdesnämnderna Innerstaden, Norr, Söder, Väster och Öster för kännedom. Yttrande ska vara ställt till revisorskollegiet och vara revisionskontorets expedition tillhanda senast Kännedomskopia ska samtidigt sändas via e-post till revisionskontorets handläggare: Sten Dahlvid ordförande George Smidlund revisionsdirektör Stadsrevisionen Adress: August Palms plats 1 Tel: Org.nr E-post: Webbplats:

310 Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGSRAPPORT Områdesprogrammen - kortgranskning av uppföljning och utvärdering Sakkunnig revisor: Richard Magnusson Beslutad av revisorskollegiet RAPP Områdesprogrammen(359646).docx Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida:

Stadshuset, sessionssalen

Stadshuset, sessionssalen Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-05-27 kl. 13:00 Sluttid: 14:00 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Stadshuset, sessionssalen

Läs mer

Ärendet Bakgrund Ansökan Tidplan och ekonomisk kalkyl över investeringskostnad

Ärendet Bakgrund Ansökan Tidplan och ekonomisk kalkyl över investeringskostnad SIGNERAD 2015-06-17 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2015-06-29 Vår referens Bertil Siöström Enhetschef bertil.siostrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om medel för införandet av digitala lås och

Läs mer

2015-08-26 kl. 17:00 Sluttid: 18:30. Klockan 17:10-18:05, samt klockan 18:10-18:20. Motetten Folkets hus, Munkhättegatan 202 Malmö

2015-08-26 kl. 17:00 Sluttid: 18:30. Klockan 17:10-18:05, samt klockan 18:10-18:20. Motetten Folkets hus, Munkhättegatan 202 Malmö Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 1 Protokoll Sammanträdestid Ajournering Plats 2015-08-26 kl. 17:00 Sluttid: 18:30 Klockan 17:10-18:05, samt klockan 18:10-18:20 Motetten Folkets hus, Munkhättegatan 202

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning

Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2014-11-27 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Boendestödsinsatser till personer med lindrig utvecklingsstörning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Inkomna skrivelser till nämnden

Tjänsteskrivelse. Inkomna skrivelser till nämnden Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (2) Datum 2015-08-21 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Inkomna skrivelser till nämnden SN-2015-915 Sammanfattning

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Malmö stad Grundskolenämnden 1 (6) Sammanträdestid 2014-01-29 kl 9.00 Kallelse och föredragningslista Plats Grundskoleförvaltningen, Rönnblomsgatan 6B, konferensrum E0-1 Ledamöter Anders Rubin (S), ordförande

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

1. Lokaler och lokalbehov 2011-2020... 4 2. Omvärld och långsiktig utveckling... 21 3. Planeringsförutsättningar... 25 BILAGA 1: Lokalrevision -

1. Lokaler och lokalbehov 2011-2020... 4 2. Omvärld och långsiktig utveckling... 21 3. Planeringsförutsättningar... 25 BILAGA 1: Lokalrevision - 1. Lokaler och lokalbehov 2011-2020... 4 2. Omvärld och långsiktig utveckling... 21 3. Planeringsförutsättningar... 25 BILAGA 1: Lokalrevision - förskoleverksamhet... 29 BILAGA 2: Lokalrevision grundskoleverksamhet...

Läs mer

Sociala resursnämnden

Sociala resursnämnden Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (7) Sociala resursnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2009-12-10 Plats Sociala resursförvaltningen, Ingrid Marie Klockan 10.00 12.20 Paragrafer 143-155 Närvarande

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014 BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag juni 2014 1 Bilaga 1. Effektmål De nedanstående punkterna är de effektmål som Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö ämnar

Läs mer

Överflytt av investeringsmedel samt resultatkrav för IT från servicenämnden

Överflytt av investeringsmedel samt resultatkrav för IT från servicenämnden Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-05-13 Vår referens Karin Göranson Controller karin.goranson@malmo.se Tjänsteskrivelse Överflytt av investeringsmedel samt resultatkrav för IT från servicenämnden

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

ERSÄTTNING AV PLATSER I SÄRSKILT BOENDE beställning av lokalanskaffning/investering till Fastighetskontoret, LiMa (Lokal i Malmö) SOFV-2013-1053

ERSÄTTNING AV PLATSER I SÄRSKILT BOENDE beställning av lokalanskaffning/investering till Fastighetskontoret, LiMa (Lokal i Malmö) SOFV-2013-1053 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2013-11-26 Vår referens Stig Persson Stig.persson@malmö.se Tjänsteskrivelse ERSÄTTNING AV PLATSER I SÄRSKILT BOENDE beställning av lokalanskaffning/investering

Läs mer

Protokollsutdrag KS 2014-08-13 257 Uppföljning av effektmål i plan för vård- och omsorgsverksamheten

Protokollsutdrag KS 2014-08-13 257 Uppföljning av effektmål i plan för vård- och omsorgsverksamheten Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (2) Datum 2014-09-17 Vår referens Annika Suarez Assistent Tjänsteskrivelse annika.suarez@malmo.se Inkomna skrivelser SOFS-2014-375 Sammanfattning Inkomna skrivelser

Läs mer

Lokalresursplan för åren 2014-2022 BILAGA 3

Lokalresursplan för åren 2014-2022 BILAGA 3 Lokalresursplan för åren 2014-2022 BILAGA 3 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Malmö stad Servicenämnden 1 Kallelse och föredragningslista Sammanträdestid tisdag 20 oktober 2015 14:00 Plats Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Henrik Smithsgatan 13, rum Studion Petra Bergquist (S),

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tecknande av tilläggsavtal för Cellon 1, Mellanhedsskolan

Tjänsteskrivelse. Tecknande av tilläggsavtal för Cellon 1, Mellanhedsskolan SIGNERAD 2015-05-25 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-06-08 Vår referens Vera Chaimart Planeringssekreterare Vera.Chaimart@malmo.se Tjänsteskrivelse Tecknande av tilläggsavtal för Cellon

Läs mer

Intervjuförteckning, bilaga 4 till utredningen om kommungemensamt kontaktcenter

Intervjuförteckning, bilaga 4 till utredningen om kommungemensamt kontaktcenter Intervjuförteckning, bilaga 4 till utredningen om kommungemensamt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-04-01 1.0 Gunilla Lewerentz Kommunikationsstyrning Innehållsförteckning Intervjuförteckning,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Sociala resursnämnden

Sociala resursnämnden Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (5) Sociala resursnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2009-06-10 Plats Baltzarsgatan 4, vån 2 Klockan 10.00 11.20 Paragrafer 68-78 Närvarande Ledamöter: Katrin

Läs mer

Till hyresvärdar och övriga samarbetspartners i Malmö. Härmed översändes Malmö stads samlade aktuella behov av lokaler, gruppbostäder mm.

Till hyresvärdar och övriga samarbetspartners i Malmö. Härmed översändes Malmö stads samlade aktuella behov av lokaler, gruppbostäder mm. LiMa - företräder Malmö stad vid lokalanskaffning och hyresförhandling Till hyresvärdar och övriga samarbetspartners i Malmö Härmed översändes Malmö stads samlade aktuella behov av lokaler, gruppbostäder

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo. 1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under

Läs mer

Sociala resursnämnden

Sociala resursnämnden Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (9) Sociala resursnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2011-05-24 Plats Sociala resursförvaltningen, Plattform Malmö, Djäknegatan 16 Klockan 09.00 11.15 Paragrafer

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Sociala resursnämnden

Sociala resursnämnden Malmö stad Sociala resursförvaltningen 1 (9) Sociala resursnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2011-06-16 Plats Stadshuset, Pelarrummet Klockan 09.00 11.30 Paragrafer 119-137 Närvarande Ledamöter: Carina

Läs mer

Den 25 mars 2015. Protokollet föres av undertecknad, kommunfullmäktiges sekreterare.

Den 25 mars 2015. Protokollet föres av undertecknad, kommunfullmäktiges sekreterare. Den 25 mars 2015 Närvarande vid uppropet: ordföranden, förste och andre vice ordförandena samt övriga ledamöter utom Ilmar Reepalu, Carina Svensson, Per Ramhorn, Angelica Bengtsson, Olof Lavesson, Sofia

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ansökan från servicenämnden om objektsgodkännnande inför fortsatt upphandling av vindkraft

Tjänsteskrivelse. Ansökan från servicenämnden om objektsgodkännnande inför fortsatt upphandling av vindkraft SIGNERAD 2013-10-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-10-22 Vår referens Åsa Björkén Seydlitz Budgetsekreterare Tjänsteskrivelse asa.bjorken-seydlitz@malmo.se Ansökan från servicenämnden om objektsgodkännnande

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Kommunbidragsväxling för objektet Dokument- och ärendehantering

Kommunbidragsväxling för objektet Dokument- och ärendehantering SIGNERAD 2015-02-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-02-10 Vår referens Karin Ringman Ingvarsson Kanslichef karin.ringman-ingvarsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommunbidragsväxling för objektet

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-06-16

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-06-16 STENUNGSUNDS KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS PERSONAL- OCH EKONOMIUTSKOTT Tid 8:30: - 12:50 Plats Kommunhuset, Skeppet Ledamöter Sofia Westergren (M) ordförande Bo Pettersson (S) vice ordförande Lisbeth Svensson

Läs mer

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen)

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) 1(21) 2011-02-21 Kommunförvaltningen Kommunsekreterare Ingegerd Svensson Tfn 040-42 5151 Sammanträdesdatum Plats Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) Tid 19:00 Ärendelista 1. Upprop 2. Val

Läs mer

Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum. Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag

Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum. Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag Barn- och utbildningsnämnden 2014-10-07 Plats: Stora Dalslundskolans matsal i Åkarp Tid: 2014-10-14 kl. 19:00 Kl. 18:00 Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum Vid eventuellt

Läs mer

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-04-14 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-1001 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i Malmö.

Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i Malmö. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2014-01-10 Vår referens Annette Larsson Projektledare Tjänsteskrivelse Annette.Larsson@malmo.se Detaljplan för fastigheten Kamelen 14 i Innerstaden i

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ny ekonomimodell gällande IT- och Telekostnader

Tjänsteskrivelse. Ny ekonomimodell gällande IT- och Telekostnader SIGNERAD 2014-02-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-02-11 Vår referens Ulf Linderoth Utredare Tjänsteskrivelse Ulf.Linderoth@malmo.se Ny ekonomimodell gällande IT- och Telekostnader STK-2014-166

Läs mer

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden SIGNERAD 2015-03-06 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-06 Vår referens Jan Walhagen Utredningssekreterare jan.walhagen@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Skolinspektionen - ansökan

Läs mer

Utbildningsutskottet. Sammanträdesprotokoll 2014-04-07. Plats och tid Lokal Strået, kl 13.30 15.25 Ajournering, kl. 15.05 15.10.

Utbildningsutskottet. Sammanträdesprotokoll 2014-04-07. Plats och tid Lokal Strået, kl 13.30 15.25 Ajournering, kl. 15.05 15.10. Sida 1/14 Plats och tid Lokal Strået, kl 13.30 15.25 Ajournering, kl. 15.05 15.10 Beslutande Övriga deltagare Torbjörn Ekelund (FP), ordförande Annie Carlsson (S) Christer Laurell (C) Torsten Vigre (M)

Läs mer

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2013-12-10 Vår referens Anders Spjuth Utredare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge

Läs mer

Nämndsbudget och intern kontrollplan 2015 för Finansförvaltning -ekonomisk redogörelse

Nämndsbudget och intern kontrollplan 2015 för Finansförvaltning -ekonomisk redogörelse Malmö stad Stadskontoret 1 (1) Datum 2015-03-16 Vår referens Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Nämndsbudget och intern kontrollplan 2015 för Finansförvaltning -ekonomisk

Läs mer

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Sammanträdesdatum s. 1 (12) Plats Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Beslutande Robert Wenglén (M) Yvonne Andreasson (FP) Richard Jerneborg (M) Mozghan

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträdesdatum 2015-05-25

PROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträdesdatum 2015-05-25 KOMMUNSTYRELSEN Tid Kl. 10:00 11:50 Ajournering 11.40 11.45 för överläggningar Plats Ledamöter Skeppet, Kommunhuset Se bilaga Övriga Kicki Nordberg kommunchef Anette Oscarsson sektorschef sektor stödfunktioner

Läs mer

SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-01-21 Vår referens Tjänsteskrivelse Ansökan om föreningsbidrag Malmö Romska Idécent er GrF-2013/2546 Sammanfattning Malmö Romska Idécenter ansöker

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Malmö stad Revisorskollegiet 1 Kallelse och föredragningslista Sammanträdestid tisdag 26 maj 2015 15:00 Plats Stadshusets KC, Möllevången 2-4 Ledamöter Sten Dahlvid (S), Ordförande Per Lilja (M), Vice

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista Malmö stad Sociala resursnämnden 1 (7) Sammanträdestid 2015-01-28, kl 9.00 Kallelse och föredragningslista Plats Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Stadshuset, Sessionssalen Carina Nilsson (S) Ordförande

Läs mer

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m manträdesprotokol I 20L3-O2-t4 t4 (t7) 926 Förslag som säkerställer ett positivt resultat 2013 (KS 2012.580) Beslut Arbetsutskottet ställer sig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Lars-Gunnar Wallin (FP), 1:e vice ordförande Anette Jellve (S) 2:e vice ordförande

Lars-Gunnar Wallin (FP), 1:e vice ordförande Anette Jellve (S) 2:e vice ordförande 1(11) Plats och tid Tranholmen, Mörby centrum, plan 6, kl 18:30-20:25 Paragrafer 49-58 Beslutande Torsten Sjögren (M), ordförande Ersättare Lars-Gunnar Wallin (FP), 1:e vice ordförande Anette Jellve (S)

Läs mer

Strukturförändring Svanens skola

Strukturförändring Svanens skola TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) 2012-04-01 BUN-390/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-15 18 12 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring

Läs mer

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet SIGNERAD 2014-03-14 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-17 Vår referens Mats Åhgren HR-specialist Tjänsteskrivelse mats.ahgren@malmo.se Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2015-04-28 1(9) Charles MacWange (KD) Håkan Sandberg (FP) 96-del av 98

Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 2015-04-28 1(9) Charles MacWange (KD) Håkan Sandberg (FP) 96-del av 98 2015-04-28 1(9) Plats och tid Päronsalen kl. 14:00-15:50 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Fredrik Bengtsson (S) Christoffer Karlsson (MP) ersätter Per-Arne Andersson (V) Linda Strand (S) Lisa Malm

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Eva Engström Sekreterare Mona Franzén-Lundin Tf kommunchef

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Eva Engström Sekreterare Mona Franzén-Lundin Tf kommunchef NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (6) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson (S) Åke

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 108 Begäran från valnämnden om ytterligare kommunbidrag för anordnande av val till Europaparlamentet och allmänna val 2014 (Dnr

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Projekt Medverka, fas 5 - kommunövergripande utveckling av dokument- och ärendehantering

Projekt Medverka, fas 5 - kommunövergripande utveckling av dokument- och ärendehantering SIGNERAD 2013-11-20 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2013-11-15 Vår referens Johanna Fransson Projektledare johanna.fransson@malmo.se Tjänsteskrivelse Projekt Medverka, fas 5 - kommunövergripande utveckling

Läs mer

2014-05-27. Beslutande Fredrik Axelsson (M), ordf. Jonas Fasth (FP), 1:e vice ordf. Anders Tell (S), 2:e vice ordf.

2014-05-27. Beslutande Fredrik Axelsson (M), ordf. Jonas Fasth (FP), 1:e vice ordf. Anders Tell (S), 2:e vice ordf. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Plats och tid Rådhus Skåne, rum 303/304 08:30-09:45 Beslutande Fredrik Axelsson (M), ordf. Jonas Fasth (FP), 1:e vice ordf. Anders Tell (S), 2:e vice ordf. Ida Nilsson (MP)

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) 2015-04-13 Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende

Läs mer

Barngruppernas storlek inom förskolan

Barngruppernas storlek inom förskolan Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-04-29 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508 22 064 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus

Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010. Haninge kommun. Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Revisionsrapport 1 / 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna juni 2010 Haninge kommun Granskning rörande kostnader Ungdomens hus Innehåll 1. Inledning...2 1.1. Syfte och avgränsning...2 2. Bakgrund och

Läs mer

Kostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn

Kostnadsbokföring av ej beviljad ersättning från Migrationsverket 2014, verksamheten ensamkommande barn SIGNERAD 2014-12-18 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-18 Vår referens Elisabeth Eklund Enhetschef elisabeth.eklund@malmo.se Tjänsteskrivelse Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN

PROTOKOLL UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-06-03 1 (9) NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ej tjänstgörande ersättare Övriga Sekreterare Pia Möller (M) Louise Stjernquist (FP) Britt-Marie Kahl (M) Torbjörn Brorsson (M)

Läs mer

LOKALFÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER

LOKALFÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER NYTT TILLFÄLLE KONFERENSEN ÄR TILLBAKA! LOKALFÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER I KOMMUN 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 december 2014 VÅRA TALARE Hagfors kommun Louise Sjöholm Västerås stad Frederick

Läs mer

Janet Andersson (S) ledamot Henrik Wöhlecke (M) vice ordförande Annette Linander (C) ledamot Håkan Svensson-Sixbo (V) ledamot

Janet Andersson (S) ledamot Henrik Wöhlecke (M) vice ordförande Annette Linander (C) ledamot Håkan Svensson-Sixbo (V) ledamot Sammanträdesprotokoll Sida 1 (9) Plats och tid Stadshuset, 14.00-15.15 ande Johan Andersson (S) ordförande Janet Andersson (S) ledamot Henrik Wöhlecke (M) vice ordförande Annette Linander (C) ledamot Håkan

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7)

ANSLAG/BEVIS. Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Kommunstyrelsen 2014-03-24 1(7) Plats och tid Kommunhuset, Nämndrummet kl 08.30-09.00 Beslutande Leif Sandberg (M), ordförande, jäv 41 Per Helsing (KD) ersättare för Charlie Weimers (KD) Thomas Otto (M)

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Lokalförsörjningsplan för år 2013-2022

Lokalförsörjningsplan för år 2013-2022 Malmö Stad Utbildningsförvaltningen Datum 2012-12-28 Handläggare Lars Holmström Direkttelefon 040-34 29 03 Lokalförsörjningsplan för år 2013-2022 Malmö latinskola 2 (10) Nuläge förhyrningar 3 Planering

Läs mer

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN 2009-01-21

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN 2009-01-21 KOMMUNSTYRELSEN 2009-01-21 Tid och plats: Ledamöter: Ersättare: Onsdag den 21 januari 2009 kl 08.30-09.25, Demokratin i Stadshuset Anders Lago (s) ordförande Marita Lärnestad (m) 1:e vice ordförande Susanne

Läs mer

Tid Onsdagen den 3 februari 2010 kl. 14.00 16.00. Plats Lokal: Sessionssalen, Stadsbyggnadshus 2, Tomtagatan 9, Örebro

Tid Onsdagen den 3 februari 2010 kl. 14.00 16.00. Plats Lokal: Sessionssalen, Stadsbyggnadshus 2, Tomtagatan 9, Örebro Tid Onsdagen den 3 februari 2010 kl. 14.00 16.00. Plats Lokal: Sessionssalen, Stadsbyggnadshus 2, Tomtagatan 9, Örebro Närvarande ledamöter Hannah Ljung (M), ordförande Mats Einestam (FP), 1:e vice ordförande

Läs mer

Annette Linander (C) Håkan Svensson-Sixbo (V) David Westlund (S) ersättare Håkan Larsson (MP) ersättare Fredrik Ottesen (SD) ersättare

Annette Linander (C) Håkan Svensson-Sixbo (V) David Westlund (S) ersättare Håkan Larsson (MP) ersättare Fredrik Ottesen (SD) ersättare Sammanträdesprotokoll Sida 1 (8) Plats och tid Stadshuset, 14.00-14.45 ande Johan Andersson (S) ordförande Janet Andersson (S) Henrik Wöhlecke (M) Annette Linander (C) Håkan Svensson-Sixbo (V) ledamot

Läs mer

16.00-17.30, Mus-Olle (kommunhuset i Krokom)

16.00-17.30, Mus-Olle (kommunhuset i Krokom) KROKOMEN TJ1ELTE 31 mars 2014 1 (5) Plats och tid Beslutande 16.00-17.30, Mus-Olle (huset i Krokom) Karin Wallén, C, ordf Leif Olsson, C Leo Olofsson, M, 1:e vice ordf. Roger Nilsson, M Marianne Hallsten,

Läs mer

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Fastighetsnämnden 2006-10-18

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Fastighetsnämnden 2006-10-18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (11) Plats och tid Fastighetskontoret E 520 kl 13:15-14:40 Beslutande Övriga deltagande Stefan Bergman Karl-Erik Gustavsson Margareta Lundgren Lars Carlsson Jan-Erik Ershag

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 101 Hemställan om godkännande för försäljning av Malmö kommuns parkeringsaktiebolags fastighet Aktern 4 (Dnr STK-2013-813) Till

Läs mer

Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer, ansökan till kommunstyrelsen

Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer, ansökan till kommunstyrelsen Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2015-02-10 Vår referens Eva Hansson Planeringssekreterare Eva.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer, ansökan

Läs mer

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan

Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-17 Dnr: 2013/2540-BaUN- 285 Barn- och ungdomsnämnden Information Ombyggnation av Tillbergaskolan Förslag

Läs mer

Marge Aab Svensson (m), ordförande Karin Unnerstad (fp) Tommy Eckelöv (s) Jan-Åke Bredberg, fritidschef Marie-Louise Bornholm, nämndsekreterare

Marge Aab Svensson (m), ordförande Karin Unnerstad (fp) Tommy Eckelöv (s) Jan-Åke Bredberg, fritidschef Marie-Louise Bornholm, nämndsekreterare Fritidsnämndens arbetsutskott 16 april 2007 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Mörbyrummet, Fritidskontoret Tuna torg 15, Vallentuna, måndagen den 16 april 2007, kl. 08.00-10.00 Marge Aab Svensson

Läs mer

PM 2011-03-03. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden

PM 2011-03-03. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden 1(5) KS 2011/0056 Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2011-02-14 uppdragit åt kommunledningskontoret att, i samråd med socialförvaltningen,

Läs mer

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2008-06-12 1(18)

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2008-06-12 1(18) 1(18) Plats och tid: Barnkammaren, kl 10.00 13.00 ande och tjänstgörande ersättare Närvarande ersättare och övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Eje Engstrand, s, ordf Toni Andersson,

Läs mer

Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare

Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Lars Haraldsson, chef för Miljö och bygglov Margareta Stensaeus Linder, nämndsekreterare arbetsutskott 22 augusti 2005 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 22 augusti 2006 kl 17.00 17:40.

Läs mer

Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar

Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-08-21 Vår referens Claes-Inge Wennström Stadsjurist claesinge.wennstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende fastställande av verksamhetsområde i Malmö stad jämte allmänna bestämmelser

Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende fastställande av verksamhetsområde i Malmö stad jämte allmänna bestämmelser SIGNERAD 2014-03-20 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-26 Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Tjänsteskrivelse Lovisa.Hansson@malmo.se Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende

Läs mer

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-04-22 Handläggare, titel, telefon Lotta Rengart, ekonomistrateg 011-153312 Vård- och omsorgsnämnden Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till

Läs mer

2012-10-09. Tommy Nilsson (SD) Kjell Bornhager (KD) Tony Nilsson (SD) Kerstin Ekstén (MP) Christer Björkegren (KD) Jan Björkman (MP)

2012-10-09. Tommy Nilsson (SD) Kjell Bornhager (KD) Tony Nilsson (SD) Kerstin Ekstén (MP) Christer Björkegren (KD) Jan Björkman (MP) 1(12) 2012-10-09 Nämndsekreterare Vesna Casitovski Tfn 040-42 Sammanträdesdatum Plats Herrestorpskolan, Vellinge, OBS! Tid 17:00 Ledamöter Ersättare Närvarorätt Carina Wutzler (M) (ordföranden) Gustav

Läs mer

Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att godkänna delårsuppföljning 2 av intern kontrollplan för 2015.

Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att godkänna delårsuppföljning 2 av intern kontrollplan för 2015. SIGNERAD 2015-09-14 Malmö stad Fastighetskontoret 1 (5) Datum 2015-09-15 Vår referens Susann Knutsson Utvecklingssekreterare Susann.Knutsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Intern kontroll 2015, delårsuppföljning

Läs mer