Lokalförsörjningsplan

Transkript

1 Lokalförsörjningsplan Socialnämnden Inledning Det finns många osäkerhetsfaktorer i lokalförsörjningsplanen. Den ekonomiska situationen i samhället påverkar inflyttningen och nybyggnationen i kommunen. Detaljplaner kan överklagas, vilket kan försena byggandet av boenden. Nationella politiska beslut om krav på olika boendeformer kan förändra förutsättningarna. Den stora ökningen av antalet flyktingar och ensamkommande flyktingbarn är också en stor osäkerhetsfaktor. Befolkningsprognosen utgår från Skatteverkets folkbokföringsregister. Det tar lång tid innan beslut fattas om uppehållstillstånd och folkbokföring, vilket innebär att många av de som bor i kommunen inte finns med i befolkningsprognosen. Lokalförsörjningsplanen består dels av en beskrivning av behoven inom Socialnämndens fyra verksamhetsområden och dels av en bilaga med en sammanställning med de olika behoven. Kostnaderna avser endast uppskattade hyror och inventarieinvesteringar. Socialnämndens budget innehåller inga medel för utökade behov under perioden. Lokalförsörjningsplanen omfattar perioden I bilagan finns endast de fem första åren med. Behovet är mycket osäkert. Den kraftiga ökningen av antalet invånare, som är 80 år och äldre under perioden, kommer att innebära behov av olika former av boenden för äldre. En god tillgång till trygghetsboenden och servicelägenheter kan innebära ett lägre behov av äldreboende längre fram. Kommunen har beslutat att införa LOV beträffande särskilda boenden. Det innebär att byggandet av särskilda boenden inom kommunen beror på olika entreprenörers intresse av att driva särskilda boenden här. LSS och socialpsykiatri beräknas ha behov av nya lägenheter vartannat år liksom i tidigare lokalförsörjningsplaner. Några av dem kan vara i form av servicelägenheter t ex enligt trapphusmodell. Socialnämnden hyr sina boenden av KKB eller privata fastighetsägare, vilket innebär att det inte blir några investeringskostnader för lokalen, utan endast för inredning och inventarier. Bostadsbyggnadsprognosen visar på fler nya lägenheter de närmaste åren uppskattas antalet lägenheter till 183, 2018 till 179, 2019 till 317, 2020 till 284 och 2021 till 250 lägenheter för att sedan ligga på lägenheter per år under den följande perioden. Gunilla Malmgren Socialnämnden gunilla.malmgren@kavlinge.se Kävlinge kommun, Socialtjänsten, Kävlinge

2 LSS och socialpsykiatri För att kunna planera utbyggnaden av bostäder enligt LSS för personer med funktionsnedsättning på ett bra sätt görs årliga inventeringar. Enkät skickas ut till de som har kontakt med LSS-handläggare, som har insats enligt LSS och är 16 år eller äldre. För daglig verksamhet har årliga inventeringar gjorts över hur många som slutar skolan. Behovet påverkas även av nya personkretsbedömningar och inflyttningar. Detaljplaner för framtida behov måste tas fram i god tid innan behovet uppstår, för att man ska vara säker på att ha lokalerna när de behövs. Bostad med särskild service LSS LSS och socialpsykiatri har i tidigare lokalförsörjningsplaner för LSS-boenden räknat med att behöva ett nytt boende vartannat år. Behovet av ett nytt LSS-boende vartannat år kvarstår. I slutet av 2015 togs en ny gruppbostad i bruk i Furulund. Den senaste inventeringen visar att det kommer att behövas en ny gruppbostad i slutet av 2017/början av En gruppbostad kan innehålla 6 lägenheter. Eftersom det inte är realistiskt att tro att en ny LSS-bostad blir färdig under 2017 har nästa LSS-bostad lagts in 2018 i bilagan. Det är viktigt att LSS-bostäder integreras i framtida bostadsområden i kommunen. För vissa funktionsnedsatta kan ett boende enligt trapphusmodellen, med en lägenhet som personal- och gemensamhetsutrymme, vara ett bra alternativ. Med hänsyn till att det byggs relativt få lägenheter i flerfamiljshus är det viktigt att LSS-verksamhetens behov beaktas i varje nybyggnation. Daglig verksamhet Ökningen av antalet personer som behöver daglig verksamhet har varit stor det senaste året. Under 2017 beräknas ytterligare 7-8 personer att ha behov av daglig verksamhet. Ökningen beräknas vara fortsatt hög under planperioden. Det kommer därför att behövas lokaler av mindre storlek och/eller utbyggnad av Trähästen. Kommunen har beslutat att införa LOV inom daglig verksamhet. Detta kan komma att påverka kommunens behov av nya lokaler inom daglig verksamhet. Korttidsboende/Korttidstillsyn Korttidsboendet har lokaler på Södervång. Möjligheten att bygga ut Södervångs korttidsboende bör snarast undersökas då behoven kommer att öka i framtiden. 2

3 Hemvård Särskilt boende I kommunen finns 120 särskilda boenden med dygnet runt bemanning, 36 boenden för personer med somatiska behov och 84 boenden för personer med demenssjukdom. Sedan juni 2015 har kommunen haft behov av ca 20 platser fler än de som finns i särskilt boende, vilket innebär ett behov av totalt 140 lägenheter. Under 2015 gjordes en Fördjupad analys av behovet av särskilt boende. I den kom man fram till att 10,5% av antalet invånare som var 80 år och äldre skulle behöva särskilt boende. Den nya befolkningsprognosen visar på lite fler personer som är 80 år och äldre, men kön ligger fortfarande på 20 personer, så behovet av platser inom särskilt boende är oförändrat under den första femårsperioden. I slutet av tioårsperioden ligger behovet 15 platser högre än i förra årets lokalförsörjningsplan. I nedanstående sammanställning har behovet av 20 bostäder 2016 lagts in i summan av behov av särskilt boende under perioden. Möllebacken som är kommunens senast byggda äldreboende har 20 fasta boendeplatser. Med de behov som finns de närmaste åren bör kommunen bygga större äldreboenden. Idag är det vanligt att bygga äldreboenden med upp till 56 bostäder. Billingshäll har 56 bostäder utöver servicelägenheterna. Kommunen har behov av ett nytt äldreboende snarast. Byggs det med 56 bostäder kommer det att räcka fram till 2021 då ett nytt äldreboende av samma storlek behöver planeras in. År 80 år - Särbo Behov av 10,5% nya Befolkn av befolkn särbo Kö Tot Tot hela perioden 126 3

4 Om behovet av särskilt boende år 2026 ligger på samma nivå som år 2015 behöver kommunen fördubbla antalet platser i särskilt boende fram till år Behovet av särskilt boende kan skifta mycket över tiden och nuvarande topp kan vara tillfällig, men det är inte realistiskt att räkna med färre än två större äldreboenden under tioårsperioden. Det är knappast troligt att den medicinska utvecklingen kommer att göra så stor skillnad under den perioden. I kommunen finns även 134 servicelägenheter. Behovet av specialanpassade lägenheter för äldre kommer också att öka under perioden. Denna ökning bör kunna ske genom en ökning av antalet trygghetsboenden i det allmänna bostadsbeståndet. En välanpassad trygghetsbostad kan innebära att behovet att flytta till särskilt boende kan komma lite senare. Korttidsplatser/anhörigstöd Kommunen har idag 22 korttidsplatser, 3 platser får vård i livets slut och 3 trygghetsplatser, dvs totalt 28 olika typer av korttidsplatser. Många av dessa används idag till fast boende för att möta kön av personer med behov av särskilt boende. Kommunen har upphandlat 10 korttidsplatser i Lund för att möta behovet av korttids-platser. Nuvarande antal korttidsplatser motsvarar 2,29% av befolkningen som år 80 år och äldre. Om det blir samma relation mellan befolkningssiffrorna och antalet korttidsplatser i framtiden skulle det behövas 7 nya korttidsplatser under den närmaste femårsperioden. Under tioårsperioden ligger behovet på totalt 21 nya korttidsplatser. Korttidsplatser har hitintills planerats in i de äldreboenden som har byggts. Det finns också möjlighet att lägga korttidsboenden i en egen enhet. Det måste finnas separata korttidsboenden för personer med somatiska behov och för personer med demenssjukdom. När fler personer vårdas i hemmet ökar behovet av avlastning i form av växelvård. Även avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) kan innebära ökat behov av korttidsplatser, liksom det nya hälso- och sjukvårdsavtalet med Region Skåne. Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet trädde i kraft den 1 september Det är ett utvecklingsavtal som beräknas vara fullt genomfört år Det kommer att innebära att fler personer vårdas i det egna hemmet, vilket kan kräva fler korttidsplatser med hänsyn till anhöriga och den enskildes trygghet. Betalningssansvarslagen ändras fr o m år 2018 så att kommunen får betala redan tre kalenderdagar efter besked om att en person är medicinskt färdigbehandlad i stället för fem vardagar, som det är idag. Även detta kan innebära ett ökat behov av korttidsplatser. Dagverksamhet Dagverksamheten i Kävlinge har tillfälligt löst sitt behov av mer ändamålsenliga lokaler genom lokalen på Bygdegatan. En permanent lösning måste tas fram. Tidigare har en placering på Kullagården diskuterats. 4

5 Hemtjänst Den beräknade kraftiga utökningen av hemtjänsten under de närmaste åren kommer att innebära ökat behov av personallokaler och omklädningsrum. Hjälpmedelsförråd Nuvarande hjälpmedelsförråd finns i kommunens Centralförråd. Eftersom dessa lokaler kommer att sägas upp har socialtjänsten behov av ett nytt hjälpmedelsförråd. 5

6 Individ- och familjeomsorg Inom Individ- och familjeomsorgen är behoven av lokaler inte kopplade till befolkningsprognosen på samma sätt som inom Hemvården. Här får man därför utgå mer från inventeringar av dagens situation. Bostadsbristen leder till att vissa svaga grupper inte får några bostäder. Kommunen har en skyldighet att hjälpa till att ordna bostäder för dessa. Individ- och familjeomsorg behöver därför ha tillgång till lägenheter som de kan hyra ut till hemlösa, våldsutsatta och ensamkommande flyktingbarn. Lägenheter behövs också till personer som är placerade på behandlingshem och där planering görs att de ska flytta hem. Individ- och familjeomsorgsavdelningen räknar med ett behov på 30 nya lägenheter per år till personer som inte kan få ett eget hyreskontrakt. Dessa lägenheter ska täcka hela socialtjänstens behov. När hyresvärden godkänner den boende som hyresgäst, med eget kontrakt, förs kontraktet över till den boende. Planen utgår ifrån att ca 20% av hyreskontrakten förs över på den som bor i lägenheten. Socialtjänsten räknar inte med att ha några kostnader för de här lägenheterna. De som bor i dem ska betala hyran, i vissa fall genom att familjen får ekonomiskt bistånd, men detta hade de haft rätt till även i en lägenhet som inte hyrts genom socialtjänsten. Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn kommer att ställa stora krav på bostäder de närmaste åren. Det kommer visserligen färre till Sverige f n, men antalet barn på flykt har inte minskat. Kommunen har f n 110 ensamkommande flyktingbarn. De flesta av dem är placerade utanför kommunen. Pilgården har efter utbyggnaden plats för 22 ensamkommande flyktingbarn. Det råder stor osäkerhet kring hur många som Kävlinge kommer att få ta emot under kommande år. För att 18- åringarna ska kunna flytta ifrån boendena beräknas ett behov av 10 lägenheter. Det finns ett beslut att omorganisera vissa delar av socialtjänstens verksamhet. Ensamkommande flyktingbarn är en del av den verksamhet som planeras bli överförd till Bildning. 6

7 Måltidsservice Socialtjänst De utökningar som görs inom socialtjänstens verksamhet kommer inte att innebära några ökade lokalbehov. Kommunen har infört LOV för särskilda boenden och utförarna kommer troligtvis inte att köpa tjänster från kommunens måltidsservice. Bildning Planen förutsätter att utökade behov av lokaler p g a utbyggnad av förskolor och skolor tas med i Bildnings lokalförsörjningsplan. 7