1. Lokaler och lokalbehov Omvärld och långsiktig utveckling Planeringsförutsättningar BILAGA 1: Lokalrevision -

Transkript

1

2 1. Lokaler och lokalbehov Omvärld och långsiktig utveckling Planeringsförutsättningar BILAGA 1: Lokalrevision - förskoleverksamhet BILAGA 2: Lokalrevision grundskoleverksamhet BILAGA 3: Lokalrevision - gymnasieskolan BILAGA 4: Lokalrevision - administrativa lokaler BILAGA 5: Lokalrevision äldreboenden BILAGA 6: Lokalrevision - sporthallar

3 Förord Kommunen disponerar ungefär kvadratmeter ägda och inhyrda lokaler till en årlig kostnad av ca kr. Lokalresursplanens mål är att lokalerna ska stödja och utveckla kommunens verksamheter och bidra till att de når sina mål. Lokalerna skall vara ändamålsenliga, attraktiva, sunda och säkra. Fastighetskostnaderna skall vara så låga som möjligt och största möjliga effektivitet skall uppnås. Detta kräver samordning, planering ur ett koncernperspektiv. Under våren 2011 kom den första Lokalresursplanen tillsammans med ett förslag till Styrdokument för lokalförsörjning och lokalanvändning samt ett förslag till Arbetsmodell för lokalresursplanering. Under hösten 2011 beslutade kommunfullmäktige att anta styrmodellen och arbetsmodellen. Kommunstyrelsen beslutade att en ny Lokalresursplan årligen skall framtas och redovisas under oktober månad. Denna plan innehåller konkreta kort- och långsiktiga förslag. Lokalresursplanen redovisar lokalernas ändamålsenlighet och en fördjupad redovisning av pågående och planerade projekt och framtida årskostnader för lokalerna. Denna lokalresursplan bygger på uppgifter som redovisats under 2012 samt befolkningsprognoser, elevprognoser och kommunprognos jan Med denna lokalresursplan har kommunen nu kvalitetssäkrat tidigare material och har ett material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om tillgängliga lokaler, planerade investeringar och kostnader. Därmed har grunden lagts för kommunens fortsatta lokalresursplanering med ett helhetsperspektiv. Lokalresursplanen har genomförts i ett givande samarbete med verksamheterna och överlämnas härmed till kommunstyrelsen. Enköping Vilhelm Backman Synnöve Fridén Oscar Bogren 3

4 1. Lokaler och lokalbehov I avsnittet redovisas en sammanfattning av kommunens lokalbestånd år 2011 samt planerade lokalförändringar åren enligt tekniska nämndens investeringsplan. I avsnittet redovisas också en bedömning av de framtida lokalbehoven baserade på reviderade lokalrevisioner för kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskola, äldreboenden, administrativa lokaler och sporthallar. Lokalbehoven jämförs med tillgängliga lokaler och visar beräknat över- eller underskott på lokaler. I denna version av lokalresursplan för Enköpings kommun har verksamheternas volymer och lokalbehov i antal kvadratmeter getts stort utrymme. I kommande lokalresursplaner bör lokalernas ändamålsenlighet, kvalité och betydelse för verksamheternas utveckling ges större utrymme. Likaså i vilka skeden olika investeringsprojekt befinner sig samt kostnadsutvecklingen för lokalerna. 1.1 Lokalbestånd 2011 Kommunens bestånd av ägda och hyrda lokaler omfattade i december 2011 cirka kvm bruttoarea (BTA), fördelade på cirka kvm ägda fastigheter (82 %) och cirka kvm externt hyrda fastigheter (18 %). Dessutom hyr socialförvaltningen in ett 70-tal lägenheter som inte ingår i sammanställningen. Fastigheter som ägs av kommunala bolag till exempel Enköpings Hyresbostäder eller förvaltas och drivs av föreningar, ingår inte heller i redovisningen. Lokalbestånd , kvm BTA Kvm BTA Grundskolor Äldreboenden Idrotts- och fritidslokaler Gymnasieskola Övriga lokaler Förskolor Administrativa lokaler Övriga särskilda boenden Kulturlokaler Övriga utbildningslokaler Figur 1Lokalbestånd 2011 ( kvm) fördelat per lokaltyp 4

5 Tabell 1 Lokaler Lokaltyp Area kvm BTA Procentuell andel (%) Grundskolor* % Äldreboenden inkl träffpunkter och dagverksamhet % Idrotts- och fritidslokaler % Gymnasieskola och övriga utbildningslokaler % Övriga lokaler % Förskolor % Administrativa lokaler % Övriga särskilda boenden % Kulturlokaler % Summa % Anm. En byggnad kan tillhöra flera kategorier om lokalerna används för olika ändamål. * Inkl skollokaler som används för annan verksamhet än grundskola. 5

6 1.2 Lokalkostnader Lokalkostnader 2011 Den totala kostnaden för fastigheterna uppgick till ca 249,0 mkr år I kostnaden ingår dels fastighetsavdelningens kostnader och dels verksamheternas lokalkostnader utöver internhyran, till exempel sophämtning och eget lokalunderhåll. Kostnadernas fördelning per lokaltyp redovisas i tabell 2. I fastigheter som används av flera olika verksamheter har kostnaden fördelats i proportion till respektive verksamhets area. Kostnaderna bör analyseras mer ingående i kommande lokalresursplan. Kostnaden för planerat underhåll varierar mycket från år till år och bör därför periodiseras. Även mindre ombyggnadsprojekt kan rymmas inom driftsramen. År 2011 utgjorde kommunens kostnader för lokaler cirka 11 procent av kommunens totala verksamhetskostnad inklusive avskrivningar och interna räntor. Årskostnad per lokalkategori tkr Grundskolor Äldreboenden Gymnasieskola Förskolor Övriga lokaler Idrotts- och fritidslokaler Administrativa lokaler Övriga särskilda boenden Kulturlokaler Övriga utbildningslokaler Figur 2 Kommunens totala kostnader för lokaler 2011 tkr per lokalkategori 6

7 Tabell 2 Årskostnad för lokaler 2011 Kategori Lokalkostnad per kvadratmeter Kommunens totalkostnad mkr År 2011 uppgick fastighetsavdelningens plus verksamhetens egna lokalkostnader till i genomsnitt till ca 900 kr per kvadratmeter bruttoarea för ägda fastigheter och ca kr per kvm för hyrda lokaler. Högst genomsnittlig årskostnad för ägda och inhyrda fastigheter hade förskolor, gymnasieskolan och äldreboenden. En förklaring till att äldreboendena har en relativt hög kvadratmeterkostnad är att en stor del av beståndet är inhyrt. Orsaken till gymnasieskolans höga kvadratmeterkostnad bör utredas till nästa lokalresursplan. För att bedöma om kostnaderna ligger på rimliga nivåer, bör kostnaderna för ingående aktiviteter, till exempel energi, tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll och fastighetsadministration undersökas och jämföras med branschnyckeltal. Några sådana analyser har inte gjorts i lokalrevisionerna. Genomsnittlig årskostnad kr/kvm 2011 Procentuell andel (%) Kr/kvm Grundskolor 80,5 32 % 922 Äldreboenden 50,9 20 % Idrotts- och fritidslokaler 14,6 6 % 420 Gymnasieskola 34,4 14 % Övriga lokaler 15,9 6 % 721 Förskolor 22,9 9 % Administrativa lokaler 11,1 4 % 831 Övriga särskilda boenden 9,8 4 % 839 Kulturlokaler 7,0 3 % Övriga utbildningslokaler 1,8 1 % 304 Summa 249, kr Gymnasieskola Äldreboenden Förskolor Kulturlokaler Grundskolor Övriga särskilda boenden Administrativa lokaler Övriga lokaler Idrotts- och fritidslokaler Övriga utbildningslokaler Lokalkategori Figur 3 Genomsnittlig årskostnad 7

8 1.3 Planerade förändringar i lokalbeståndet Enligt den inriktning och de uppdrag som fastighetsavdelningen arbetar efter planeras fastighetsinvesteringar för totalt ca 1000 mkr åren De enskilt största investeringarna är en om- och tillbyggnad av simhallen, nytt parkeringshus i kvarteret Fältskäraren, byggnation pågår av ett nytt omsorgsboende på Gröngarn. Andra stora kommande investeringar gäller Munksundsskolan, förskolan på Åkersberg(60 mkr) samt ett nytt LSS-boende på Gröngarn(40 mkr). De planerade förändringarna i lokalbeståndet innebär en utökning med cirka kvm, varav parkeringshuset i kvarteret Fältskäraren står för nästan halva arean. Ännu ett stort tillskott är om-, tillbyggnaden av simhallen. Under planeras avveckling av flera kommunägda fastigheter. Diskuterade framtida avvecklingar gäller bland annat fastigheterna Kyrkogatan 1 (gamla gymnastikhuset), Skälby Skoldaghem, Myrornas Förskola med flera. De planerade förändringarna innebär en bruttoökning av lokalbeståndet med cirka kvm, under förutsättning att hela parkeringshuset på cirka kvm ingår i kommunens fastighetsbestånd. Ägarfrågan är ännu inte fastställd Bruttoförändringar i lokalbeståndet, kvm BTA Före planerade förändringar (2011) Efter planerade förändringar Efter planerade förändringar exklusive p-huset Kvm BTA Figur 4 Förändringar i lokalbeståndet 8

9 1.4 Kostnadsutveckling Kapitaltjänst Tillkommande kapitaltjänstkostnaderna är beräknade utifrån teknikförvaltningens investeringsbudget. År 2011 låg kommunens totala kapitaltjänstkostnader för lokaler på ca 62 mnkr. Förutsatt att investeringarna genomförs som planerat kommer kostnaderna att öka till ca 100 mnkr år Kapitaltjänstkostnader kr kr tkr Årtal Figur 5 Tillkommande kapitaltjänstkostnader

10 Förskolor 1.5 Lokalbehovets utveckling 1.5 Lokalanvändning och framtida lokalbehov Av det totala lokalbeståndet på cirka kvm användes år 2011 cirka kvm av kommunens verksamheter, cirka kvm hyrdes ut till externa hyresgäster och cirka kvm redovisades som tomma. I kommunens lokalanvändning ingår lokaler som fritidsförvaltningen hyr ut till föreningar och allmänhet. Tabell 3 Lokalanvändning och lokalbehov Lokalbestånd, kvm BTA Varav kommunens lokalanvändning Lokalbehov 11 kvm per barn Över/underskott kvm Grundskolor Lokalbestånd, kvm BTA Varav lokalbestånd grsk + idrottshall varav idrottshallar Lokalbehov exkl idrottslokaler 12 kvm/elev Lokalbehov inkl idrottslokaler 13 kvm/elev Över/underskott kvm exkl idrottslokaler Över/underskott kvm inkl idrottslokaler Äldreboenden Lokalbestånd, kvm BTA Lokalbehov, 60 kvm/plats Över/underskott kvm Administrativa lokaler Lokalbestånd, kvm BTA Lokalbehov Över/underskott kvm Gymnasieskolan Lokalbestånd, kvm BTA, exkl idrottslokaler Lokalbehov högskoleförb program 12 kvm/elev Lokalbehov yrkesprogram, 18 kvm/elev Totalt lokalbehov Över/underskott kvm Övriga utbildningslokaler Idrotts/fritidslokaler Övriga särskilda boenden Kulturlokaler Övriga lokaler Totalt över/underskott

11 1.5.1 Genomförda lokalrevisioner Som underlag för kommunens lokalresursplan har lokalrevisioner genomförts för följande verksamheter; förskolor, grundskolor, gymnasieskolan, äldreboenden, administrativa lokaler och sporthallar. I denna version av lokalresursplanen har främst revideringar gjorts gällande ytor och kostnader. Lokalrevisionerna omfattar totalt cirka kvm eller 81 procent av lokalbeståndet. I lokalrevisionerna analyseras bland annat verksamheternas lokalanvändning och framtida lokalbehov, utifrån de förutsättningar som redovisats till utredningen under Syftet är att lokalrevisionerna i fortsättningen ska kunna användas som underlag för lokalresursplaner för respektive lokalkategori. Enligt lokalrevisionerna finns ett beräknat överskott på cirka kvm. Överskottet motsvarar cirka 15 procent av kommunens totala lokalbestånd. Lokalbehoven har beräknats genom att multiplicera verksamheternas volymutveckling med riktvärden för en effektiv lokalanvändning. För att minska överskotten krävs förändringar både i verksamheternas organisation och arbetsformer och i utformningen av lokaler. I lokalrevisionerna har lokalernas ändamålsenlighet och kostnadsutvecklingen endast beskrivits översiktligt. I kommande lokalresursplaner bör detta ges större utrymme, likaså i vilka skeden som olika investeringsprojekt befinner sig och om lokalkostnaderna ligger på rimliga nivåer. Se vidare i arbetsmodell för kommunens lokalresursplanering. I tabell 3 redovisas prognoser över lokalbehovets utveckling för de verksamheter och lokaler som undersökts i lokalrevisionerna. Lokalbeståndets utveckling redovisas med utgångspunkt i de förändringar som planerades av tekniska nämnden våren För verksamheter som inte omfattas av lokalrevisioner antas lokalbehovet vara oförändrat. Underlag för beräkningarna och förklaringar till riktvärden, med mera, finns i lokalrevisionerna i bilaga Förskoleverksamhet Skolförvaltningens bedömning är att efterfrågan på barnomsorg ökar. När alla platser fyllts i kommunens förskolor, familjedaghem och enskilda förskolor så finns ett uppskattat behov av ytterligare cirka 230 platser för att klara efterfrågan år Samtliga orter utanför Enköping förväntas få underskott eller ett obetydligt överskott på förskoleplatser. Även Enköpings tätort förväntas få ett underskott av platser, om man ser till staden som helhet. Det finns områden som, om prognoserna stämmer, kommer att ha ett betydande underskott. Främst är det områden Bergvreten, Munksundet och Korsängen som är i akut behov av att fler förskoleplatser. Enögla och Romberga förväntas ha ett överskott Under planerar fastighetsavdelningen investeringar för cirka 134 mkr i förskolelokaler. Aktuella projekt är bland annat ny förskola i Åkersberg, sex avdelnings-förskola på Galgvreten, paviljonger för att täcka platsbehovet i Örsundsbro och ny förskoleavdelning i Grillby Grundskoleverksamhet Lokalrevisionen visar ett överskott på skollokaler både i antal elevplatser och i antal kvadratmeter. Höstterminen 2011 hade kommunen ett överskott på cirka 856 elevplatser medan cirka 710 elever gick i friskolor. Lokalbeståndet har således inte anpassats till det minskade elevunderlaget samt elevutvecklingen i friskolorna. 11

12 Grundskolorna hade 2011 ett överskott på ca kvm(exklusive idrottslokaler). Om prognoserna stämmer kommer detta överskott att minska till kvm år Under planerar fastighetsavdelningen investeringar för 202,0 mkr i skollokaler. Aktuella projekt är bland annat ersättning av Munksundsskolan och om- och till byggnad av Skolstaskolan Gymnasieskolan Prognoserna visar en förväntad minskning av befolkningsutvecklingen i åldrarna16-18 år fram till år För att sedan sakta vända uppåt igen fanns det elever på Westerlundska gymnasiet. Om prognoserna stämmer kommer denna siffra att vara cirka Det beräknade överskottet ligger då på cirka kvm BTA år 2020 (exklusive idrottslokaler). De samlade studiemiljöerna är en annan faktor som bidrar till en hög area per elev, eftersom vissa klassrum endast är tillgängliga för vissa program och riskerar att stå lediga under delar av skoldagen. Den teoretiska besparingspotentialen för år 2011 uppskattas till cirka kvm. Gymnasieskolans höga kostnad per kvadratmeter har inte utretts i den här lokalresursplanen, förslaget är att det görs till nästa rapport Administrativa lokaler Aktuella projekt är bland annat en flytt och samling av serviceförvaltningen till E- och F- huset på Västerledsskolan under En arbetsgrupp har tillsatts för utreda behoven av bland annat arbetsplatser i kommunhuset Äldreboenden Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning är att efterfrågan på omvårdnads- och demensboenden ökar fanns ett underskott på cirka -50 platser. Om prognoserna stämmer kommer detta underskott att öka till cirka -100 platser år Aktuella projekt är investeringar i ett nytt äldreboende på Gröngarn för cirka 100 mkr, samt avveckling av Kungsgården. Efter dessa förändringar finns totalt cirka 465 platser (exklusive korttidsboende). Vård- och omsorgsförvaltningen har även påtalat ett behov inom andra delar av deras verksamhet. Dessa är ännu inte budgeterade av tekniska nämnden. Vård och omsorgsförvaltningen ser följande behov under perioden : - LSS-gruppboende - Gruppboende med sex platser under på en fastighet vid S1 på Regementsgatan. Samt ytterligare ett gruppboende med sex platser under LSS-service-/trapphusboende Boende med åtta lägenheter samt baslägenhet under Samt ytterligare ett boende med åtta lägenheter samt baslägenhet under på Kyrkoherdens fiskevatten. - Omvårdnadsboende Åkersberg Pågående projekt som förväntas ge ca lägenheter. - Omvårdnadsboende Ytterligare ett omvårdnadsboende med ca 45-50, lämplig placering skulle kunna vara Kyrkoherdens fiskevatten. - Administrativa lokaler En ny lokal för ca 40 personer inom bistånd och kommunrehab. 12

13 1.6.7 Sporthallar Vid förra lokalresursplan undersöktes sporthallarnas nyttjande genom att analysera bokningsgraden under De flesta sporthallarna hade en hög bokningsgrad under september-april, medan bokningarna minskade under sommarmånaderna. Enligt samtal med Joakim Lundin på upplevelseförvaltningen har nyttjandet av sporthallarna inte minskat sedan 2010, utan snarare ökat. Därav har ingen bokningsgradsanalys genomförts till denna lokalresursplan. Aktuella projekt är renoveringar av idrottshuset och rivning och nybyggnation av simhuset. Det planeras även renoveringar av omklädningsrummen i ett flertal hallar. 1.6 Slutsatser Förskoleverksamhet Lokalrevisionen visar att efterfrågan på barnomsorg förväntas öka, vilket leder till ett ökat behov av förskoleplatser. Uppskattningsvis behövs ett tillskott på ca 230 platser sett till hela kommunen fram till år 2020, utifrån de förhållanden som var kända Samtliga orter utanför Enköping förväntas få brister eller minimalt överskott på förskoleplatser under förutsättning att målet är att erbjuda förskoleplats nära bostaden. Även Enköpings tätort förväntas ett underskott på förskoleplatser om man ser till staden som helhet även om det finns områden med över- och underskott. Främst är det områdena Bergvreten, Munksundet samt Korsängen som är i akut behov av platser i Enköpings tätort. Den genomsnittliga lokalanvändningen i antal kvadratmeter per barn ligger på normal nivå. Bedömningen är att det inte finns någon teoretisk besparingspotential för lokalbeståndet som helhet. Slutsatsen är att kommunen behöver ordna fler förskoleplatser både i och utanför Enköpings tätort Grundskoleverksamhet Lokalrevisionen visar att det finns ett beräknat överskott på skollokaler på cirka kvm under 2011 och kvm under 2020 (exklusive idrottslokaler) beroende på utvecklingen av antalet elevplatser i friskolorna. Skolor med stora överskott på elevplatser och en hög area per elev är Fjärdhundraskolan, Västerledskolan och St. Iliansskolan. Bergvretenskolan och Örsundsbroskolan verkar däremot få brist på elevplatser i framtiden. Antalet elevplatser behöver utökas på Munksundsskolan och Enöglaskolan. Medan Västerledsskolan har och får överskott på lokaler. Överskottet aktualiserar frågan om vilka skollokaler som på sikt ska avvecklas när både S:t Iliansskolan och Västerledsskolan ser ut att få överskott på lokaler, alternativt om det finns ett annat användningsområde för lokalerna. Slutsatsen är att kommunen tar bör ta fram en plan på hur överytorna kan utnyttjas eller avvecklas Gymnasieskolan Det beräknade överskottet på lokaler är preliminärt och kan komma att förändras beroende på fördelningen mellan de olika programmens ytor. Dessa är uppskattade siffror lämnade av utbildningsförvaltningen vid senaste lokalresursplanen och bör revideras och säkerställas inför 13

14 nästa version av lokalresursplan. Där även en förklaring till den höga kvadratmeterkostnaden redovisas. Några planerade förändringar i lokalbeståndet har inte redovisats till utredningen. Slutsatsen är att kommunen tar bör ta fram en plan på hur överytorna kan utnyttjas eller avvecklas Administrativa lokaler Den genomsnittliga användningen av administrativa lokaler ligger på en hög nivå, över 31 kvadratmeter BTA per arbetsplats. Det beror bland annat på att flertalet administrativa arbetsplatser är i cellkontor och att nästan hälften av de administrativa arbetsplatserna är utspridda på ett tiotal verksamhetsställen utanför kommunhuset. Många små enheter bidrar generellt till en hög area per arbetsplats. I de administrativa lokalerna ingår förvaltningslokaler och klientmottagningar men inte verksamhetsexpeditioner, som skol- och vårdexpeditioner. Slutsatsen är att kommunens administrativa lokaler är utspridda och ineffektiva. Kommunhuset är idag fullbelagt och verksamheter sitter utspridda på olika platser i staden Äldreboenden Den genomsnittliga lokalanvändningen per plats ligger på en hög nivå, vilket främst beror på stora gemensamma utrymmen och träffpunkter. Det beräknade överskottet uppskattas till cirka kvm BTA år 2011 (inklusive dagverksamhet på Berggården och Stenfalken) som beräknas minska till cirka kvm år Beräkningen kan komma att justeras efter närmare analyser av areafördelningen mellan verksamheterna i byggnaderna. På grund av att ytkrävande träffpunkter är inkluderade i det teoretiska överskottet av lokaler för äldreboendena kan inga slutsatser dras utifrån denna utredning. Till nästa lokalresursplan bör det utredas hur stora ytor träffpunkterna har och separera dessa från redovisningen av äldreboendena Sporthallar Underhålls och reinvesteringsbehov finns i många av anläggningarna. Merparten är byggda under 70-talet och är mellan år gamla. Graden av underhålls- och reinvesteringsbehov varierar beroende på vilken lokal som åsyftas. Slutsatsen är att om detta ska finansieras genom skatteintäkter krävs en komplettering av upplevelsenämndens budget och en långsiktig investeringsplan och att en djupare behovsanalys bör genomföras då befolkningen i Enköping har ökat, medan utbudet av idrottsanläggningar i stort sett varit oförändrat under år. 14

15 1.7 Förslag på åtgärder Förskoleverksamhet Förstudier påbörjas för områden med störst brist på förskoleplatser Kommande lokalrevisioner/lokalresursplaner kompletteras med prognoser över kostnadsutvecklingen för lokalbeståndet Fördjupade studier genomförs av lokalkostnaderna per aktivitet/kostnadsslag Grundskoleverksamhet Förstudier genomförs för att utreda vilka lokalanpassningar som krävs för att anpassa skollokalerna till det minskade lokalbehovet, samt hur det ökade lokalbehovet i Bergvreten och Örsundsbro kan lösas. Förstudierna bör kombineras med utredningar avseende vilka lokaler som kan avvecklas. Lokalrevisionen/lokalresursplanen kompletteras med prognoser över kostnadsutvecklingen för lokalbeståndet. Hänsyn måste tas till underhåll och investeringsbehov på skolans befintliga lokaler Gymnasieskolan - Arbetsformer som motverkar en effektiv lokalanvändning ses över - Förstudier genomförs med målsättningen att effektivisera lokalanvändningen, vilket bör ske samordnat med vuxenutbildningen - Utred orsaken till den höga kvadratmeterkostnaden Administrativa lokaler Förslaget är att kommunen gör en fördjupad förstudie avseende behovet av administrativa lokaler, som dels bygger på prognoser över framtida verksamhetsvolymer och lokalbehov men också väger in följande frågeställningar: - Lokalisering - Var bör den kommunala servicen vara lokaliserad för att tillgodose allmänhetens krav på tillgänglighet och service? Vilka funktioner behöver finnas i kommunhuset? Vilka investeringar och hyresnivåer blir konsekvensen? - Samverkan och mötesplatser - Vilka behov finns när det gäller samverkan och mötesplatser mellan förvaltningar, funktioner och allmänhet? Vilka sambandsbehov kräver samlokalisering i kommunhuset? - Nya arbetsformer - Hur bör kommunhuset vara utformat för att underlätta för verksamheterna att pröva nya arbetssätt och samverkansformer? - Rekrytering - Hur blir kommunhuset en attraktiv och kreativ arbetsplats för gamla och nya medarbetare? - Centrumutveckling - Vilken roll ska kommunhuset ha i centrumutvecklingen? - Kommunens resursanvändning - Vilka krav ställs på en effektiv användning av kommunens lokal- och verksamhetsresurser? 15

16 1.7.5 Äldreboenden - Kommunen utvecklar ramprogram som beskriver vilka funktioner som ska finnas i kommunens äldreboenden, samt vilka ramar som ska gälla för storleken på lägenheter och gemensamma utrymmen. Ramprogrammet ska kunna användas för planering av ny- och ombyggnader, samt vid upphandling från externa utförare. - Utreda och klassificera äldreboendenas ytor, vad är vad? Sporthallar - Förstudier genomförs för att se över skicket på nuvarande idrottshallar. - Förstudier genomförs för att se till vilka delar av kommunen som behöver utöka utbudet av idrottshallar på grund av hög efterfrågan och dålig tillgång på lokaler. 16

17 1.8 Lokaler som inte omfattas av lokalrevisioner Avsnittet innehåller synpunkter som redovisats till utredningen från räddningstjänsten, serviceförvaltningen och socialförvaltningen utan att några lokalrevisioner genomförts Räddningstjänsten Kommunerna Enköping och Håbo har bildat ett förbund för kommunernas räddningstjänster. Samarbetet mellan kommunerna ska medföra lägre kostnader och ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser. Det innebär bland annat gemensam ledning, befälsberedskap, service och materialunderhåll. I Enköpings kommun finns fyra brandstationer belägna i Fjärdhundra, Örsundsbro, Veckholm och centrala Enköping. Den totala arean uppgår till kvm BTA, varav räddningstjänsten använder kvm. När det gäller Enköpings brandstation har räddningstjänsten aktualiserat frågan om att eventuellt samlokalisera ambulans, polis och räddningstjänst i en alternativ byggnad i framtiden. Dessutom anser räddningstjänsten att de tre deltidsstationerna i Fjärdhundra, Veckholm och Örsundsbro behöver rustas upp eller flyttas till nya lokaler inom den kommande femårsperioden. Nedan listas en del av de brister som finns i byggnaderna idag Veckholm För trånga portar Hållbarhet golv Personalutrymmen Nivåskillnader Fasad Fjärdhundra Hållbarhet golv För små portar Örsundsbro För små portar Värmeförsörjning Läcker i gamla tornet Gemensamt för samtliga stationer är de är gamla och slitna. Standarden och t ex storleken på portar är anpassade efter gällande normer när stationerna byggdes. I fall att Arbetsmiljöverket skulle komma på inspektion är risken stor för anmärkningar och krav på åtgärder, med höga viten som följd. En förstudie bör påbörjas för att utreda behovet av nya brandstationer i kransorterna. Denna studie bör omfattas av, hur dessa ska vara utformade för att möta upp dagens tekniska krav samt vart dessa stationer ska lokaliseras. 17

18 1.8.2 Serviceförvaltningen Under 2012 så har den nya serviceförvaltningen formats och kommer till en början att bestå av fyra olika verksamheter, Ekonomiavdelningen, Löneavdelningen, Kontorsservice, och ITavdelningen. Förvaltningen har i dagsläget cirka 45st medarbetare, men det är inte omöjligt att verksamheten kommer att växa till ett 60 tal medarbetare innan hela förvaltningen är satt i drift. Hela serviceförvaltningen beräknas vara i drift den första januari Avseende verksamhetsplan så är uppdraget att utarbeta en sådan under Beräknad tid för detta är att den finns från augusti. Organisationsbeskrivning av verksamheterna Ekonomiavdelningen består i dag av 4 medarbetare. Denna verksamhet är en av de som kommer att kunna utökas personalmässigt. Behov som finns för denna verksamhet är tillgång till brandsäkert arkiv med hyllor och skåp. verifikationer som ska sparas i 10 år måste få plats, ytan bör vara 10x10 meter minst. Brandklassat kassaskåp för t ex kontanter, viktiga papper och kontrakt. Denna verksamhet har även behov av att ha närhet till kommunarkivet och ekonomiservicekollegor och ekonomiavdelningen/ekonomer. Löneavdelningen består i dag av 10 medarbetare, de har tillgång till ett arkiv på ca 50 kvm samt har idag ett behov av att arkiverar saker i andra centrala arkiv. Kontorsservice består av Vaktmästerienheten och Reproenheten samt Växelenheten vilket består av ca 9 medarbetare. IT-avdelningen/Tele består av 23 medarbetare och är uppdelat på 4 olika enheter, som har tillgång till varierande lokal typer i dag. Det finns kontorslandskap, vanliga kontor samt förråd och reparationsytor, IT har även behov av unika lokaler. En viktig del är att driftenheten behöver ha närhet till kommun datahallen. Verksamhetsvolymer för verksamheterna Ekonomiavdelningen 3st kontor på vardera 9 kvm, samt tillgång till kommun gemensamma arkivet. Tillgång till ett större brand klassat kassaskåp Löneavdelningen 10st kontor på vardera 9 kvm, samt tillgång till kommun gemensamma arkivet. Kontorsservice 1st kontor på 25 kvm, Ewa 1st Kontor på 35 kvm, växel. 1st Kontor på 35 kvm, vaktmästeri. 70kvm stor yta för produktions printers. IT-avdelningen 2st kontors landskap på vardera 50 kvm, 1st kontor på 16 kvm, 2st kontor på vardera 23 kvm, 2st kontor på vardera 9 kvm, 2st kontor på vardera 12 kvm, 3st kontor på vardera 13 kvm,2st förråd på vardera 20 kvm, Lokalanvändning och planerade förändringar i lokalanvändningen 18

19 Hela förvaltningen har ett stort behov av att samla sina medarbetare på ett bättre sätt än det som erbjuds i dagens lokaler. Behovet av ett större arkiv finns, då kommunens gemensamma arkiv börjar bli över fulla. En större översyn av kommunens datahallar bör genomföras, då flertalet av dessa har allvarliga brister i uppbyggnaden. Förvaltningen har ett behov av flera typer av möteslokaler och konferens rum. Behov finns för fasta utbildningslokaler. Det bör skapas ett nytt kontaktcenter för info/tele och IT. Miljökrav och miljöprogram kommer att utarbetas efter att verksamhetsplanen är på plats under hösten Beslut har tagits att serviceförvaltningen ska flytta in i E- och F-huset på Västerledsskolan. Detta kommer att ske under Lokalernas ändamålsenlighet Lokalerna som finns tilldelade idag är för få och utspridda för att kunna räknas som ändamålsenliga för förvaltningens organisation. En översyn av förvaltningens lokalbehov bör genomföras, då det finns brister gällande lokalernas placering, samt en översyn över vilka funktioner/medarbetare som behöver sitta nära kommungemensamma lokaler Socialförvaltningen Kunderna till individ- och familjeomsorgen är kommuninvånare i utsatta livssituationer som är i behov av individuellt stöd och deras anhöriga. Det gäller till exempel barn som inte får sina behov tillgodosedda, människor med missbruksproblematik och människor i behov av ekonomisk hjälp. Socialförvaltningens uppdrag är att tillsammans med kunderna bidra till förändringar i deras livssituation som stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. Socialförvaltningens organisation består av fem delar: - Utredning vuxen som hanterar ekonomiskt bistånd, missbruk och träningslägenheter. - Utredning barn som ansvarar för placeringar av barn i familjehem och på institutioner. - Öppenvård vuxen som bland annat hanterar arbetsträning, gruppboenden och drogmottagning. - Öppenvård barn och familj som ansvarar för stöd till barnfamiljer och ett boende för ensamkommande flyktingbarn. - Mottagningsenheten som är en gemensam mottagning och hanterar inkommande ärenden. Socialförvaltningens lokalbestånd som ägs av kommunen eller hyrs in genom fastighetsavdelningen uppgick 2011 till cirka kvm BTA med en årskostnad på 5,5 mkr. Av denna area var cirka 50 procent administrativa lokaler, cirka 30 procent boenden och cirka 20 procent lokaler för daglig verksamhet. Utöver detta hyr socialförvaltningen själva in ett 70-tal lägenheter direkt från bostadsbolag. Ett förbättrat samarbete med bostadsbolagen skulle kunna minska inhyrningen. Lagar och regler som stramas upp och kräver mer specialistkompetens gör organisationen mindre flexibel. Mer resurser för specialistkompetens kan innebära mindre resurser till öppenvården vilket i förlängningen skulle kunna leda till minskat lokalbehov. Visionen är dock att istället växa i öppenvården. Arbetsmiljöverket ställde i somras krav på Socialförvaltningen att åtgärda brister som finns i byggnaden ur säkerhetssynpunkt. Kravet gällde att kontor och grupprum som används vid kundbesök ska ha två möjliga flyktvägar för personalen. Fastighetsavdelningen har i samarbete socialförvaltningen och hyresvärden Landstingstingsservice, presenterat en plan för hur dessa brister ska åtgärdas. En plan som har godkänts av arbetsmiljöverket. 19

20 20

21 2. Omvärld och långsiktig utveckling 2.1 Vision och mål Vision 2015 anger att kommunen ska ha invånare år Arbete pågår för närvarande med en ny vision Arbetsinriktningen för kommunens översiktsplanarbete är att kommunen ska ha invånare år Enköpings kommun ligger mitt i den expansiva Mälarregionen, med närhet till Stockholm, Västerås och Uppsala och kan med sitt attraktiva läge locka många nya invånare. Kommunen vill erbjuda bra kvalitet i barnomsorg, utbildning och äldreomsorg samt bidra till ett aktivt föreningsliv och många olika idrottsanläggningar. Vidare ska kommunen kunna erbjuda goda boendemiljöer i staden, på landet och vid Mälaren med valmöjligheter i boendet. 2.2 Befolkningsutveckling Under 1990-talet var befolkningstillväxten i Enköping låg eller till och med minskande. I början av 2000-talet svängde det och kommunen har nu en positiv befolkningsutveckling som inte ser ut att avmattas. Sedan år 2010 har invånarantalet ökat med cirka invånare det vill säga cirka 9 % på 11 år. Enligt Befolkningsprognosen väntas en befolkning på cirka invånare år 2021 och cirka invånare år I jämförelse med dagens cirka invånare, är det en ökning på cirka 10 procent till år 2021 och 20 procent till år Enköpings kommun ingår i en större arbetsmarknadsregion och bostadsbeståndet, tillgång till arbetsplatser och goda kommunikationer har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är därför avgörande för resultatet av prognosen. Prognosen utgår från de antaganden om bostadsbyggande som kommunen tagit fram. Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade byggprojekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. Figur 6 Figuren visar befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun mellan åren 1968 och År 2011 och framåt är en prognos. Källa: Befolkningsprognos , Enköpings kommun 21

22 Enligt befolkningsprognosen sker den största ökningen fram till 2015 i kommundelen Enköping (tätorten plus omlandet med expanderande områden som Bredsand och Storskogen). Inom kommundelen Enköping är det stadsdelen Korsängen som ökar mest. Anledningen till att befolkningsökningen beräknas bli så stor är planerad nyproduktion av bostäder. Kommundelen Grillby (tätort med omland) antas öka antalet invånare beroende på de förväntade byggplanerna i kommundelen I kommundelen Fjärdhundra beräknas folkmängden minska de närmaste åren. Befolkningsprognos Enköpings kommundelar 2015 Förändring jämfört med år 2010 (index = 100 år 2010) Fjärdhundra: 93 Örsundsbro: 100 Enköping: 110 Hummelsta: 97 Grillby: 105 Lillkyrka: 100 Figur 7 Befolkningsutveckling i kommundelarna, index = 100 år Näringsliv och arbetsmarknad Enköping har med sitt goda pendlingsläge förutsättningar för boende med närhet till många arbetsplatser. År 2010 var inpendlingen till kommunen cirka personer och utpendlingen nästan personer. Utpendlingen har ökat för varje år sedan mitten av 1990-talet. Utpendling sker främst till Uppsala och Stockholm medan inpendling i huvudsak sker från Uppsala och Västerås. Med pendling avses arbetsresor mellan hemkommun och arbetskommun. Flest arbetstillfällen i kommunen finns inom näringsgrenarna Vård och omsorg, Handel, Utbildning och byggverksamhet. Även offentlig förvaltning och försvar har många anställda inom sina verksamheter. 22

23 Under de senaste åren har flyttningsnettot varit positivt, vilket innebär att fler personer har flyttat till kommunen än antalet som flyttat därifrån. Åldersfördelningen nedan visar Enköpings befolkning år 2010 i förgrunden (rött = kvinnor, blått = män) jämfört med prognostiserad befolkningsmängd år 2030 bakgrunden. Källa: Befolkningsprognos , Enköpings kommun. Figur 8 Åldersfördelning i Enköpings kommun år 2010 (förgrund) jämfört med år 2030 (bakgrund) 2.4 Planerat bostadsbyggande Bostadsbeståndet i Enköpings kommun bestod 2009 av cirka småhus och cirka lägenheter i flerbostadshus. Av lägenheterna var drygt 60 procent hyresrätter. Den fördjupade översiktsplanen från september 2009 pekar på att staden ska växa ner mot Mälaren på båda sidor om Enköpingsån. Bostadsområden föreslås i Hagaområdet och Bredsands Nynäsområdet samt från båda dessa områden upp mot staden. Staden ska även växa i öst-västlig riktning. Nya områden föreslås väster om Ulundarondellen och Gröngarnsåsen samt öster om Gånsta, Husberg och Österleden. Enligt kommunens bedömning (juni 2011) kan cirka bostäder nyproduceras under åren , det vill säga i genomsnitt cirka 340 bostäder per år. Detta är dock en mycket grov uppskattning som ändras från år till år. Cirka 40 procent av dessa bostäder är småhus och 60 procent är lägenheter i flerbostadshus. I slutet av 1990-talet byggdes nästan inga flerbostadshus. Efterfrågan på lägenheter har därför varit stor och under prognosperioden ( ) antas cirka lägenheter i flerbostadshus färdigställas. De flesta bostäderna byggs inom Enköpings tätort. Det gäller speciellt lägenheter i flerbostadshus. I övriga kommundelar är det främst i Grillby och Örsundsbro, som nya bostäder planeras. 23

24 Figur 9 Figuren visar en bedömning av nyproducerade bostäder uppdelat på småhus och flerbostadshus åren Källa: Befolkningsprognos , Enköpings kommun Åren 2010 och 2011 förväntas nyproduktionen av bostäder vara ganska låg, cirka 50 nya bostäder år 2010 och cirka 150 år De följande åren i prognosperioden ( ) antas nyproduktionen ligga på cirka 300 bostäder per år. Nya bostäder på privat mark på ren landsbygd beräknas till cirka 30 per år under senare delen Nya bostäder per skolområde inkl. privat mark på ren landsbygd Fjärdhundra: + 33 st Örsundsbro: st Bergvreten: st Enögla: st Korsängen: st.skolsta: st Hummelsta: + 84 st Grillby: st Lillkyrka: + 59 st av prognosperioden, lägre under de första åren ( ). Figur 10 Planerat bostadsbyggande per skolområde

25 3. Planeringsförutsättningar Detta dokument innehåller en reviderad version av lokalresursplan 2009 för Enköpings kommun. Lokalresursplanen är resultatet av ett arbete som pågått sedan samma år för att inventera kommunens lokaler och lokalkostnader. Projektet har även genomfört utbildning i lokalresursplanering för lokalstyr- och lokalberedningsgruppen under Utgångspunkter för kommunens lokalresursplanering Utgångspunkter för kommunens lokalresursplanering kan sammanfattas i nedanstående punkter, som är hämtade ur styrdokument och arbetsmodell. Efter bearbetning och beslut kommer de viktigaste planeringsförutsättningarna att infogas i detta avsnitt av lokalresursplanen Mål och uppföljning Övergripande mål är att kommunen ska ha en ändamålsenlig, attraktiv, sund och säker verksamhetsmiljö, som bidrar till hög produktivitet hos kommunens verksamheter. En effektiv användning av kommunens resurser och låg miljöpåverkan från kommunens fastigheter. Kommunstyrelsen ska varje år formulera och följa upp mål för kommunens fastighetsinnehav, lokalanvändning, lokalkostnader, energi- och vattenanvändning. Planering och uppföljning av lokalförsörjning och lokalanvändning ska dokumenteras i en lokalresursplan, som omfattar samtliga verksamheter, fastigheter, lokaler och bostäder Roller och ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att styra och samordna kommunens försörjning och användning av fastigheter och lokaler. Kommunstyrelsen beslutar om kommunens lokalresursplan. Tekniska nämnden ansvarar för nyanläggningar, samt drift och underhåll av kommunens fastigheter. Ett av kommunfullmäktiges mål för nämnden är, att kommunen enbart ska äga fastigheter som används i den egna verksamheten. Fastighetsavdelningen är underställd tekniska nämnden. Uppdraget innebär, att förvalta kommunens fastigheter, upplåta lokaler och bostäder åt kommunens verksamheter och externa hyresgäster samt svara för kommunens operativa lokalresursplanering i samverkan med nyttjande verksamheter. I uppdraget ingår att följa upp kommunstyrelsens mål för lokalförsörjning och lokalanvändning. Samt att bryta ned målen i delmål för fastighetsverksamheten. Lokalnyttjande verksamheter ansvarar för att redovisa sina lokalbehov och bära kostnaderna för nyttjade fastigheter och lokaler. Nyttjande verksamheter ska aktivt delta i kommunens lokalresursplanering, söka möjligheter att effektivisera lokalanvändningen och medverka till att utrymmen kan avvecklas eller frigöras för annan användning. 25

26 3.1.3 Planeringsorganisation Planeringsorganisationen för kommunens lokalresursplanering ska omfatta funktionerna lokalstyrgrupp, lokalberedningsgrupp och lokalresursplanerare. Lokalstyrgruppen ansvarar för den strategiska samordningen, planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen. Lokalberedningsgruppen svarar för samordning, planering, uppföljning och beredning av ärenden inför beslut i lokalstyrgruppen. Lokalresursplaneraren svarar för den operativa samordningen av lokalresursplaneringen samt upprättande och revidering av lokalresursplanen. Förvaltningar med stora lokalbestånd ska utse lokalsamordnare som samordnar och organiserar förvaltningens medverkan i lokalresursplaneringen Lokalresursplan Planering och uppföljning av lokalförsörjningen och lokalanvändningen ska redovisas i en lokalresursplan som beslutas av kommunstyrelsen. I lokalresursplanen redovisas: 1. Sammanfattande lokalresursplan för hela kommunen 2. Omvärld och långsiktig utveckling 3. Planeringsförutsättningar 4. Lokalrevisioner per förvaltning eller lokalkategori Arbetsprincip för samplanering och revidering av lokalresursplanen Lokalresursplaneringen förutsätter en nära samverkan mellan kommunledningen, förvaltningarna och kommunens fysiska planering, verksamhetsplanering och budgetarbete. Rutiner för samordning av planeringsarbetet kommer att fortsätta att utvecklas under Arbetsprincip för genomförandet av lokalprojekt Genomförande av enskilda lokalprojekt ska alltid samordnas med lokalresursplanen. Rutiner för genomförande av lokalprojekt har utvecklats gemensamt av skolförvaltningen och fastighetsavdelningen. 3.2 Förutsättningar för denna lokalresursplan Allmänna förutsättningar Denna lokalresursplan är den andra i sitt slag som utvecklats för Enköpings kommun och förhoppningen är att den kommer att vidareutvecklas och förbättras under kommande år. Bedömningen är att det kommer att ta ytterligare ett par år innan innehåll och arbetsformer fungerar med rutiner enligt plan. I denna version ges verksamheternas volymer och lokalbehov i antal kvadratmeter stort utrymme, medan lokalernas ändamålsenlighet och påverkan på kärnverksamheten endast berörs översiktligt. I kommande lokalresursplaner bör lokalernas ändamålsenlighet, kvalité och anpassning till verksamheternas behov ges större utrymme. I lokalresursplanen redovisas planerade investeringar och avvecklingar enligt tekniska nämndens investeringsplan utan vidare redogörelser för i vilka skeden de olika projekten befinner sig. I kommande lokalresursplaner bör det vara möjligt att skilja mellan pågående, planera- 26

27 de/beslutade och ej beslutade projekt, för att få en samlad bild av hur olika förändringar i lokalbeståndet påverkar kommunens totala lokalanvändning och lokalkostnader. Lokalresursplanen bygger på uppgifter som redovisats till utredningen under År 2011 är basår, eftersom det är det senaste året med ett färdigt bokslut. Prognoser över befolkningsutveckling, elevutveckling, etcetera bygger på kommunprognos Redovisade årskostnader avser kommunens totala kostnader för att äga, förvalta och hyra lokaler utan hänsyn till interna transaktioner som internhyror och avgifter. Därför redovisas där så är möjligt, både fastighetsavdelningens kostnader och lokalnyttjande förvaltningars lokalkostnader utöver internhyran. Prognoser över framtida årskostnader redovisas översiktligt och bör utvecklas i kommande lokalresursplaner. När det gäller analyser och uppföljning mot mål, finns det än så länge inga redovisade mål att jämföra med, varför utfallet istället jämförs med generella riktvärden. En stor del av arbetet med denna lokalresursplan har handlat om att få fram kvalitetssäkrade uppgifter. Detta arbete har gett värdefull kunskap om vilka uppgifter som finns tillgängliga, var uppgifterna finns och vilka resurser som krävs för att få fram kvalitetssäkrade underlag. Rutiner för faktainsamlingen bör utvecklas i kommande lokalresursplaner Innehåll och upplägg I avsnitt 2 Omvärld och långsiktig utveckling redogörs kortfattat för yttre faktorer som påverkar verksamheternas utveckling och framtida lokalbehov. I avsnittet berörs kommunens befolkningsutveckling, bostadsbyggande och planerade omorganisation. I avsnitt 1 Lokaler och lokalbehov redovisas en sammanfattande lokalresursplan för kommunen som helhet. I avsnittet redovisas kommunens lokaler och lokalkostnader år 2011 samt planerade lokalförändringar åren enligt tekniska nämndens investeringsplanering. Lokalbeståndet jämförs med redovisade lokalbehov och resultatet visar var det kommer att uppstå över- eller underskott under den närmaste tioårsperioden. I utredningen har lokalrevisioner utförts för över 80 procent av lokalbeståndet där lokalanvändningen analyserats och de framtida lokalbehoven undersökts och jämförts med tillgängliga lokaler. Lokalrevisioner har genomförts för följande verksamheter och lokaler. Förskolor (bilaga 1) Grundskolor (bilaga 2) Gymnasieskolan (bilaga 3) Administration (bilaga 4) Äldreboenden (bilaga 5) Sporthallar (bilaga 6) I denna rapport har fokus legat på att revidera den redan insamlade informationen och säkerställa ytor och kostnader. Insamlade uppgifter från verksamheterna och fastighetsavdelningen har sammanställts på separata faktablad för varje fastighet. På dessa faktablad finns nyckeltal om lokalanvändning och lokalkostnader, prognoser över verksamhetens volymer och framtida lokalbehov, samt planerade investeringar och framtida årskostnader för lokalerna. 27

28 Faktabladen innehåller en unik samordning av uppgifter från verksamheterna och fastighetsavdelningen, som bör utvecklas i kommande lokalresursplanering. Ett mervärde är också att de enkelt kan utvecklas till förvaltningsplaner för respektive fastighet. 28

29 BILAGA 1: Lokalrevision - förskoleverksamhet 4.1 Verksamheter och lokaler 2011 Hösten 2011 fanns det 24 kommunala förskolor och 16 enskilda förskolor i kommunen. Kommunens förskolor hade barn och de enskilda förskolorna cirka 553 barn, totalt cirka barn. Kommunens bestånd av ägda och hyrda förskolelokaler uppgick till cirka kvm bruttoarea (BTA), inklusive lokaler som förskolan nyttjade i skollokaler, till exempel på Västerledsskolan och i Lillkyrkaskolan. Av det totala beståndet användes cirka kvm av kommunens förskolor och öppna förskolor. Cirka kvm hyrdes ut till enskilda förskolor. Kommunens totala årskostnad för lokalbeståndet uppgick till ca 22,9 mkr. I kostnaden ingår även lokalunderhåll och sophämtning som betalades av skolförvaltningen. En sammanställning över förskolor, barn, platser, areor och kostnader 2011 finns i tabell Förskolans lokalanvändning Bedömningen av lokalanvändningen innebär dels att antalet inskrivna barn jämförs med antalet tillgängliga platser och dels att antalet kvadratmeter per barn jämförs med riktvärden Antal platser 2011 Hösten 2011 fanns det totalt platser i kommunal och enskild barnomsorg, varav förskoleplatser och 107 platser i familjedaghem (tabell 5). Totalt sett hade samtliga omsorgsformer vid den tidpunkten ett underskott av platser. I förskolorna var underskottet 165 platser och i familjedaghemmen 3 platser. Normalt varierar antalet barn mellan höstterminen och vårterminen. I en utvecklad lokalresursplan bör därför platsbehovet redovisas för två tidpunkter per år, till exempel oktober och februari. Antal barn Antal platser Över-/underskott Kommunens förskolor Enskilda förskolor Delsumma Familjedaghem Totalt Bruttoarea (BTA) utgörs av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan angiven begränsning för mätvärdhet. Svensk area. och volymstandard SS :2009. Tabell 4 Antal platser i barnomsorg, oktober