Lokalresursplan 2015 Mölndals Stad

Transkript

1 Lokalresursplan 2015 Mölndals Stad

2 2(130)

3 3(130) Innehållsförteckning 11. Planeringsförutsättningar Mål och uppföljning Roller och ansvar Organisation Lokalresursplan Förutsättningar och upplägg Ansvariga och medverkande Omvärld och långsiktig utveckling Vision och mål Befolkningsutvecklingen i några viktiga åldersklasser Befolkningsuppföljning Den socioekonomiska dimensionen Bostadsbeståndet Kommunens bostadsplaner Lokaler och lokalbehov Lokalbestånd Lokalkostnader Lokalanvändning och framtida lokalbehov Skolförvaltningen Utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Underhåll- och reinvesteringsbehov Övriga fastigheter Vakanser Slutsatser BILAGA 1: Lokalrevision förskola BILAGA 2: Lokalrevision skola BILAGA 3: Lokalrevision utbildningsförvaltningens verksamheter BILAGA 4: Lokalrevision kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter BILAGA 5: Lokalrevision vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter BILAGA 6: Lokalrevision social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter

4 4(130)

5 5(130) Förord Mölndal är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och även behovet av lokaler. Under 2014 disponerade kommunen ungefär kvadratmeter ägda och hyrda lokaler. Målet är att lokalerna ska stödja kommunens verksamheter och bidra till att de når sina mål i en ändamålsenlig och säker verksamhetsmiljö och till så låga kostnader som möjligt. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Syftet med lokalresursplaneringen är att få ett samlat grepp om de framtida lokalbehoven för verksamheter. Dels för att få en översikt över hur effektivt lokalerna används och var det kommer att finnas över-/underskott på lokaler samt få underlag för en bedömning av vilka insatser som behövs för att lösa framtida lokalbehov. Lokalresursplanen är ett underlag till investeringsplanen och budget/plan. Lokalresursplanen har gjorts i samverkan mellan stadsledningsförvaltningen, lokalförsörjning, skolförvaltningen (SKF), utbildningsförvaltningen (UTF), kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) samt social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF). En sammanfattning av analyserna redovisas i lokalrevisioner per lokalkategori i bilagorna 1 till 6. Lokalresursplanen ska revideras varje år och samordnas med kommunens fysiska planering, verksamhetsplanering och investeringsplan. Denna lokalresursplan bygger på kostnadsuppgifter som redovisats under 2013 samt befolkningsprognos 2014 om inget annat anges. Med denna lokalresursplan har kommunen tillgång till ett omfattande material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om tillgängliga lokaler, planerade investeringar och kostnader. Därmed har grunden lagts för kommunens fortsatta lokalresursplanering med ett helhetsperspektiv. Lokalresursplanen har genomförts i ett givande samarbete med verksamheterna och överlämnas härmed till kommunstyrelsen. Mölndal Carina Nordgren Biträdande stadsdirektör, ordförande i lokalstyrgruppen Jojo Park Lokalstrateg

6 6(130)

7 7(130) Sammanfattning Behovet av lokaler för verksamheterna varierar över tiden och påverkas av befolkningsutveckling. Framför allt behovet av förskole- och skollokaler, men även efterfrågan på äldreboende och specialanpassat boende. Lokalresursplanen berör flera olika förvaltningar i både det eget ägda beståndet och det inhyrda beståndet. Planen är ett underlag till investeringsplanen och budget/plan. Under de kommande åren behöver kommunen genomföra relativt omfattande åtgärder i det eget ägda beståndet som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ändamålsenligheten på lokalerna. Exempel på detta är tekniska investeringar i ny ventilation på ett stort antal skolor och förskolor. Mölndals stad har liksom de flesta andra kommuner lagt för lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under mycket lång tid. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter. I befolkningsprognosen är det främst barn och barnfamiljer som bidrar till stadens ökade befolkning. Barnfamiljer utgör en stor inflyttningsgrupp och det mesta tyder på att denna inflyttningsgrupp kommer att fortsätta dominera statistiken över antalet inflyttade till Mölndals stad. Fler barnfamiljer innebär fler nyfödda vilket ökar kommunens befolkning ytterligare. Befolkningsprognosen visar ett ökat antal förskolebarn som hänger samman med en stor planerad bostadsutbyggnad. Det behöver byggas nya förskolor i de nybyggda bostadsområdena bland annat i Åby Stallbacke och Krokslätt. När det gäller elever i grundskolan för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen men däremot är skillnaden stor mellan områden. I Lindome anger prognosen att eleverna kommer att öka men inte om man följer den faktiska elevutvecklingen enligt KIR. I norra samt delar av västra och östra Mölndal är förhållandet det motsatta. Antalet sökande till Fässbergsgymnasiet har minskat under lång tid och under 2014 beslutades att stoppa intaget till gymnasiet. Skolans program efterfrågas inte i tillräckligt stor omfattning av elever i och kring Mölndal, vilket innebär omfattande kostnader att hålla lokalerna. Verksamheter inom Kultur och Fritid är en viktig del i stads- och samhällsutvecklingen för att Mölndal ska utvecklas till en modig stad med tydlig historia, som förstärker Västsverige genom att vara en attraktiv stad med egen kreativ profil och en hållbar stad där människor växer och mår bra. Koncentrationen av personer 65 år och äldre finns i centrala Mölndal. Befolkningsprognosen för denna åldersgrupp visar en ökning fram till år Under denna period förväntas antalet personer inom denna åldersgrupp öka med ca personer, varav åldersklassen 85 år eller äldre beräknas öka med ca 850 personer. Förutom tillkommande behov av nya bostäder, ställer statliga myndigheters krav på en viss standard, för att bostaden ska räknas som fullvärdig och att arbetsmiljökrav ska uppfyllas. Fler boenden för social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet behövs bland annat till anhöriginvandring, ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd och asylboenden. Bostadsförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara i fokus de närmsta åren för såväl vård- och omsorgsförvaltningen och social- och arbetsmarknadsförvaltningens ansvarsområden.

8 8(130)

9 9(130) 1. Planeringsförutsättningar Lokalresursplanen är resultatet av ett utvecklingsarbete som pågått under hösten 2014 för att utveckla kommunens lokalresursplanering. Utgångspunkter för kommunens lokalresursplanering kan sammanfattas i nedanstående punkter. 1.1 Mål och uppföljning Övergripande mål är att kommunen ska ha en ändamålsenlig, attraktiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet hos kommunens verksamheter, en effektiv användning av kommunens resurser och låg miljöpåverkan från kommunens fastigheter. Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen och lokalanvändningen ska dokumenteras i en lokalresursplan som omfattar samtliga verksamheter och lokaler. 1.2 Roller och ansvar Kommunledningen har det övergripande ansvaret för att styra och samordna kommunens försörjning och användning av fastigheter och lokaler. Stadsbyggnadsförvaltningen är formell fastighetsägare för staden. I uppdraget ingår att planera, hanterar mark- och exploateringsverksamhet samt är myndighet för plan-, bygg-, bostadsanpassnings- och lantmäterifrågor. Lokalförsörjningsavdelningen förvaltar stadens fastigheter och upplåter lokaler åt stadens verksamheter och svarar för stadens operativa lokalresursplanering i samverkan med nyttjande verksamheter. I uppdraget ingår att följa upp kommunstyrelsens mål för lokalförsörjningen och lokalanvändningen, samt att bryta ned målen i delmål för lokalförsörjningen. Lokalnyttjande verksamheter ansvarar för att redovisa sina lokalbehov och bära kostnaderna för nyttjade fastigheter och lokaler. Nyttjande verksamheter ska delta aktivt i kommunens lokalresursplanering, söka möjligheter att effektivisera lokalanvändningen och medverka till att utrymmen kan avvecklas eller frigöras för annan användning.

10 10(130) 1.3 Organisation Organisationen för kommunens lokalresursplanering omfattar funktionerna lokalstyrgrupp, lokalberedning och lokalgrupper. Lokalstyrgrupp svarar för stadens strategiska frågor när det gäller lokalförsörjning och lokalanvändning. Lokalstyrgruppen beslutar och styr förvaltningarnas behov. Dessutom hanterar lokalstyrgruppen större lokalförändringar som påverkar mer än en förvaltning. Beslut om stadens lokalresursplan tas även i Lokalstyrgruppen. Lokalberedning planerar, samordnar och följer upp på taktiskt nivå och bereder ärenden inför beslut i lokalstyrgruppen. Det sker genom att årligen fastställa en långsiktig lokalresursplan utifrån verksamheternas behov och befolkningsförändringar. Önskemål och behov identifieras och värderas mot stadens totala användning jämfört med den totala ekonomin. Lokalgrupper följer upp leveransen av service samt lokaler på operativ nivå. På driftsmöten behandlas frågor som berör förvaltningarnas aktuella lokalproblem. I denna grupp sker de tätaste kontakterna i samband med ombyggnader i lokalerna och dessutom hanteras beslut om mindre lokalanpassningar inom dessa grupper. Figur 1. Forum för samverkan

11 11(130) 1.4 Lokalresursplan Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen redovisas i en lokalresursplan som beslutas av kommunstyrelsen. I lokalresursplanen redovisas: 1. planeringsförutsättningar 2. omvärld och långsiktig utveckling 3. sammanfattande lokalresursplan för hela kommunen 4. lokalresursplaner per förvaltning eller lokalkategori Lokalresursplaneringen förutsätter en nära samverkan mellan lokalstyrgruppen, förvaltningarna, fysiska planering, verksamhetsplanering och budgetarbete. Genomförande av enskilda lokalprojekt ska alltid samordnas med lokalresursplanen. 1.5 Förutsättningar och upplägg I lokalresursplanen redovisas verksamheternas volymer och lokalbehov i antal kvadratmeter. Dessutom redovisas planerade investeringar och avvecklingar enligt investeringsplan, för att kunna få en samlad bild av hur olika förändringar i lokalbeståndet påverkar stadens totala lokalanvändning och lokalkostnader. Som underlag för kommunens lokalresursplan har lokalrevisioner genomförts för följande verksamheter: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter, vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter, social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Lokalresursplanen bygger på uppgifter som redovisats till utredningen under år 2014 och färdigt bokslut för år Befolkningsprognoser är redovisade från Lokalrevisioner har genomförts för följande förvaltningar: Skolförvaltningen (SKF), bilaga 1 och 2 Utbildningsförvaltningen (UTF), bilaga 3 Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), bilaga 4 Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF), bilaga 5 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF), bilaga 6 Insamlade uppgifter från verksamheterna i Lokalberedningen och Lokalförsörjningsavdelningen har sammanställts för varje fastighet och beskriver lokalkostnader, prognoser över verksamheternas volymer, framtida lokalbehov, samt planerade investeringar och årskostnader för lokalerna. 1.6 Ansvariga och medverkande Lokalresursplanen har gjorts i samverkan med lokalberedningen där Gunnel Pålsson (SKF), Henrik Larsson (UTF), Jenny Ivarsson (KFF), Monica Mathisen (VOF) och Tarja Thorén (SAF) ansvarar för verksamheterna. Befolkningsstatistik ansvarar Åsa Henriksson (SLF) och kartunderlag Per Persson (SBF). Från lokalförsörjningen har Kaj Andréasson och Rune Ohlsson medverkat.

12 12(130) 2. Omvärld och långsiktig utveckling Mölndal kommer inom de närmaste tio åren att befinna sig i en aktiv utvecklingsfas. Befolkningstillväxten i regionen väntas öka vilket ställer stora krav på byggandet av bostäder och förtätningar i centrala lägen. Stora infrastruktursatsningar inom Västsvenska paketet planeras och ska genomföras. In och utflödet av människor mellan regionens delar kommer därmed att öka. Enligt beräkningar kommer 1,5 miljoner människor att ingå i pendlingsregionen år Vision och mål Inför stora utvecklingsprocesser har staden tagit fram en gemensam framtidsbild som beskriver Mölndal Tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och grannkommuner har visionen tagits fram och antagits i Kommunfullmäktige ( ). Den övergripande visionsformuleringen är Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Fokusområden: En modig stad med tydlig historia Mölndal förstärker Västsverige En hållbar stad där vi växer och mår bra Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad och som grund sätta folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas. 2.2 Befolkningsutvecklingen i några viktiga åldersklasser Mölndal hade i början av 2014 en folkmängd på personer. Det innebär en ökning med 0,5 procent jämfört med samma period Mölndal tillhör därmed de 59 kommuner där befolkningen ökade med 300 personer eller mer. Mölndal är befolkningsmässigt rikets 35:e största kommun och länets 3:e största. Födelseöverskottet är det som främst bidragit till kommunens folkökning under I motsats till riket har flyttningsöverskottet haft betydligt mindre påverkan på folkökningen under åren Under samma period har Mölndal ökat med i genomsnitt 433 invånare per år. Det är en ökning som motsvarar 0,7 procent. Det årliga flyttningsöverskottet har legat på 112 invånare och har bidragit till kommunens folkökning med 35 procent för hela perioden. Drygt personer flyttade mellan Göteborgs kommun och Mölndals stad under Det motsvarar drygt 50 procent av Mölndals in- och utflyttning. Flyttströmmen mellan dessa kommuner resulterade i ett positivt flyttningsnetto för Mölndal med 140 personer. Överlägset flest göteborgare flyttar till Mölndal följt av Partille, Kungsbacka, Lerum och Härryda. Störst andel av utflyttarna till Mölndal återfinns inte oväntat i åldrarna år, varav 0-4 åringarna utgör den största gruppen upp till 19 år. Omvänt kan konstateras att mölndalsbor i åldrarna år är väl representerade bland utflyttarna till Göteborg. Den mest frekventa gruppen bland barn och unga är även här 0 till 4 år. Under 2013 flyttade 550 personer från Mölndal till Halland, vilket var 211 personer fler än de som flyttade i motsatt riktning. Främst flyttar mölndalsborna till Kungsbacka och Varbergs kommun. Till ytan är Mölndal 145,8 km², vilket innebär 425 invånare per km². Det kan jämföras med länets 68 och rikets 24 invånare per km². 65 procent av kommuninvånarna bor i centralorten Mölndal.

13 13(130) I Mölndal är 20 procent av kommuninvånarna mellan 0 till 15 år. I förhållande till länet och riket är det en 2 procentenheter högre andel. I Mölndal är 16 procent av kommuninvånarna 65 år eller äldre, vilket är 3 procentenheter lägre än i både länet och riket. Invånarnas medelålder är något högre i länet och riket jämfört med Mölndal. Under 2013 föddes 711 barn i kommunen, vilket är en minskning med 10,5 procent jämfört med samma period föregående år. Fluktuationer i barnafödandet mellan enstaka år tillhör det normala och något alla kommuner behöver ha en beredskap för. I länet och riket skedde istället en ökning med 0,1 respektive 0,4 procent. Enligt befolkningsprognosen för kommer Mölndals befolkning att fortsätta öka. En viss befolkningstillväxt kommer ske även om nya bostäder inte byggs i den takt som är planerat kommer befolkningen ändå att öka, men inte i samma omfattning. 1 (Se diagram 1). Vid årsslutet 2014 beräknas kommunen ha ökat sin befolkning med nästan 600 personer, från till invånare. År 2024 kommer Mölndal, enligt prognosen, ha ett invånarantal på personer. Det innebär en 10-procentig befolkningsökning under de närmaste 10 åren. Befolkningsökningen förväntas därmed vara 2 procentenheter högre än föregående tioårsperiod. Som mest väntas folkmängden öka med 832 personer (år 2019) och som minst med 371 personer (år 2015). Detta beror i hög utsträckning på att nybyggnationen varierar mycket mellan enskilda år. Födelsenettot antas inte variera lika mycket, utan förväntas ligga mellan 300 och 368 personer under periodens olika år. I medeltal bidrar antalet födda minus döda med drygt 340 personer årligen. Antalet barn och unga i åldrarna 1 till 5 år förväntas öka med sammanlagt 417 barn under perioden Initialt däremot för prognosåren beräknas antalet barn i denna åldersgrupp minska med nästan 90 personer. Störst ökning väntas för åren 2023 och 2024 med drygt 390 respektive 355 personer. Det är en något lägre ökning än motsvarande antal år bakåt i tiden, då ökningen låg på 671 barn i åldrarna 1-5 år. Befolkningsprognosen baseras på att de demografiska förutsättningarna som antas från början gäller under hela prognosperioden. Förändringar som ovan är svåra att förutse och därför kan prognosen bli osäker bara efter några år. De faktorer som har störst påverkan på antalet barn i förskoleåldern är svängningar i den ekonomiska konjunkturen, fluktuationer i födelsetalen och förändrade flyttmönster. En ökning beräknas också för grundskolebarnen, 6-15 år, med knappt 950 personer, eller 12 procent, under samma period. Det är nu effekten av det ökade antalet födda under 2000-talet får genomslag i grundskolan. Utbildningsnivån är generellt hög bland kommunens invånare. Utbildning är en viktig del ur både ekonomiskt och socialt hänseende, då det ger barn och unga möjlighet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar och utveckla en god hälsa. Det har under det senaste decenniet skett en relativt blygsam ökning bland gymnasieungdomar bosatta i kommunen. Ökningen har totalt legat på 7,7 procent, eller knappt 209 ungdomar i åldrarna år. Enligt prognosen kommer denna grupp att växa under de kommande tio åren med nästan 450 personer. Relativt innebär det en 16-procentig ökning. Varje år framöver kommer antalet barn som börjar i förskoleklass variera mellan ett tillskott på 66 barn till ett underskott på 98 barn jämfört med det föregående året. Likaså kommer antalet ungdomar som går ut högstadiet och ska börja på gymnasiet variera mellan ett tillskott på 74 till ett underskott på 44 ungdomar. Detta blir särskilt påtagligt mot slutet av prognosperioden. 1 I kommunens befolkningsprognos (huvudalternativ) tas hänsyn till planerat bostadsbyggande. En ren befolkningsprognos (utan bygg) används enbart för jämförelser, se figur 2.

14 14(130) Mellan åren 2014 och 2024 beräknas antalet 0-18-åringar öka med drygt personer (12 procent), i de yrkesverksamma åldrarna, år, med knappt personer (8 procent), och gruppen 65 år eller äldre med drygt personer (13 procent). Bland de allra äldsta, 85 år eller äldre, förväntas ökningen bli 5 procentenheter högre. Kommunen bör därför planera för en ökad efterfrågan på äldreomsorgens tjänster för de kommande åren. Karta 1. Antal kommuninvånare per kommundel år 2014.

15 Diagram 1. Mölndals befolkningsutveckling enligt befolkningsprognos När du läser diagrammet tänk på att den lodräta axel anger ett värde mellan invånare. 15(130)

16 16(130) Diagram 2 och 3. Andel män respektive kvinnor av totalbefolkningen för åren 2014 och åringar är den grupp bland kvinnorna som bedöms minska mest i förhållande till den totala befolkningen. För männen är det istället unga personer i åldrarna 5-9 som berörs. Däremot gäller för båda könen att andelen åringar beräknas ha ökat mest fram till Diagram 4. Befolkningsutvecklingen i några viktiga åldersgrupper, med prognos till

17 17(130) 2.3 Befolkningsuppföljning Befolkningsstatistiken för första halvåret i år visar att Mölndal, liksom riket i sin helhet, har haft en större folkökning än på flera år. I Mölndal har befolkningen ökat från till Ökningen beror på både en större invandring än utvandring och ett födelseöverskott (födda frånräknat döda). Det är främst kriget i Syrien som har medfört en stor invandring till Sverige. Stockholms kommun hade störst folkökning under första halvåret med personer, närmast följd av Göteborg och Malmö. Mölndal kom på 24:e plats, efter Sundbyberg och före Kungsbacka. Kommunen ökade därmed sin befolkning med nästan 480 personer eller 0,8 procent. Det kan jämföras med 0,5 procent för hela året Nedan görs en uppföljning av befolkningsprognosen i några punkter: Mölndals befolkning har vuxit med 478 invånare sedan årsskiftet. Det är nästan 180 personer fler än hälften av den förväntade ökningen för hela året om 599 mölndalsbor. Befolkningstillväxten bedöms därför hamna minst i nivå med prognosen. Antalet födda var vid halvåret 375 personer, vilket är nästan hälften av det förväntade antalet för hela året. Även antalet döda ligger i fas med det beräknade antalet. Antalet in- respektive utflyttade ligger något högre respektive lägre än hälften av det förväntade antalet för helåret. Flyttmönster påverkas på kort sikt av bland annat förändringar på bostads- och arbetsmarknaden, vilket kan innebära att utflyttningen ökar under andra halvåret. När detta skrivs är Stadsbyggnadsförvaltningens siffror över antal färdigställda bostäder inte publicerade ännu. Det går därför inte att bedöma framtida befolkningsökning baserad på inflyttningen i nyproduktion. Den faktiska befolkningen i åldrarna 1 till 5 är vid halvårsskiftet i det närmaste i fas med vad de förväntas vara vid slutet av året enligt prognosen. Liknande tendens sågs även föregående år och då stämde helårsprognosen väl för denna åldersgrupp. Människor som söker asyl i Sverige idag kommer främst från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. Även statslösa utgör en stor grupp bland de asylsökande. Under första halvåret sökte nästan personer asyl i Sverige. Det är något över 70 procent fler än under motsvarande period föregående år. Åren framöver visar Migrationsverkets prognoser ökning för båda grupperna jämfört med tidigare år.

18 18(130) 2.4 Den socioekonomiska dimensionen av mölndalsborna förvärvsarbetar. Jämfört med föregående år är det en ökning med 449 personer. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 16 eller äldre, ligger på 64 procent. Det är en ökning med 0,7 procentenheter. Bland kvinnorna kvarstår sysselsättningsgraden på 61 procent, medan det skett en ökning bland männen på 1 procentenhet till 67 procent. Bland utrikes födda var sysselsättningsgraden 14,5 procent, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter. 33 procent av invånarna i Mölndal har minst en 3-årig eftergymnasial utbildning och räknas som högutbildade. Det kan jämföras med 25 procent av invånarna i Sverige och placerar därmed Mölndal bland de 16 kommuner i landet med högst andel högutbildade i åldrarna år. Även medelinkomsten på kronor för befolkningen 20 år eller äldre placerar Mölndal en bit över rikssnittet på kronor. Antalet arbetslösa uppgår till personer eller 4,3 procent. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Situationen på arbetsmarknaden är betydligt kärvare på såväl läns- som riksnivå med arbetslöshetssiffror på 7,9 respektive 7,4 procent. Trots en fortsatt hög arbetslöshet bland ungdomar har den sjunkit med 3,5 procentenheter till 7,6 procent jämfört med samma period Mölndal uppvisar också en betydligt mindre andel arbetslösa åringar än länet och riket, där arbetslösheten ligger på 13,4 respektive 15 procent. Antalet arbetstillfällen i Mölndal har ökat med stycken sedan Det är en ökning med 7 procent. Med arbetstillfällen står kommunen för 4,7 procent av länets arbetstillfällen. Flest arbetstillfällen finns inom tillverkning och utvinning, handel samt vård och omsorg. Den största ökningen av antalet arbetstillfällen sedan 2008 kan noteras för företagstjänster med 620 stycken, offentlig förvaltning med 529 stycken samt information och kommunikation med 327 arbetstillfällen personer arbetspendlar till eller från Mölndal. Bland dessa finns fler inpendlare än utpendlare. Männen pendlar i större utsträckning än kvinnor. Det är drygt personer, det vill säga 8,5 procent, fler män än kvinnor som pendlar personer av den förvärvsarbetande befolkningen i Mölndal har sin bostad och arbetsplats i kommunen.

19 19(130) 2.5 Bostadsbeståndet Från och med årets redovisning baseras bostadsbeståndet på det nationella lägenhetsregistret, som förvaltas av Lantmäteriet och uppdateras av landets kommuner. Enligt registret fanns det lägenheter i Mölndal i början av Det utgör 0,6 procent av landets hela bostadsbestånd. Mölndals bostadsbestånd är fördelat på lägenheter (48 procent) i småhus, lägenheter (51,2 procent) i flerbostadshus och 208 lägenheter (0,8 procent) i övriga hus. 3 Av dessa är 27,7 procent bostadsrätter, 30,7 procent hyresrätter, 41,4 procent äganderätter och 0,5 procent okänd upplåtelseform. De flesta lägenheterna i flerbostadshus, 52,9 procent, är hyresrätter medan 46,5 procent är bostadsrätter och 0,6 procent har okänd upplåtelseform. Störst andel flerbostadshus, 32,6 procent, byggdes under åren En stor andel av småhusen, 20,3 procent, tillkom också under denna period. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 85,7 procent. Andelen småhuslägenheter med hyres- respektive bostadsrätt är nästan lika stor och ligger på 6,3 respektive 7,6 procent. 0,4 procent av småhusen har okänd upplåtelseform. För lägenheter i flerbostadshus är det bostadsrättföreningar med 46,5 procent, allmännyttiga bostadsföretag (25,3 procent) och övriga juridiska personer (12,5 procent), som utgör de tre största ägarna. När det gäller småhus ägs den absoluta merparten, 85,7 procent, av fysiska personer, 7,6 procent av bostadsrättsföreningar och 5,1 procent av allmännyttiga bostadsföretag. För första gången på över 20 år är det idag möjligt att redovisa hur hushållen i Sveriges kommuner bor. Boendeutrymmet, mätt som bostadsarea per person, är i genomsnitt 39 kvm/person i Mölndal och i Sverige 42 kvm/person. Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i landet uppgick till nästan 2,35 miljoner kronor under tredje kvartalet För Mölndal låg denna siffra betydligt högre med 3,54 miljoner kronor. På årsbasis har priset stigit med 7 procent för hela landet och 4 procent för Mölndal. 2 Med lägenhet avses en bostad oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras som lägenheter. 3 Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus är bostadsbyggnader som innehåller tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus definieras som byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. 4 Med småhusfastighet menas friliggande en- och tvåbostadshus samt rad- och kedjehus för permanentboende.

20 20(130) Diagram 5. Flyttningsöverskottet (inflyttare frånräknat utflyttare) i femårsklasser för åren Åldersfördelningen bland de som flyttar till Mölndal skiljer sig från de som flyttar från kommunen. Kommunen har stor inflyttning av familjer i förskoleåldrarna och utflyttning av unga vuxna. I områden med mycket småhus märks detta tydligast. Diagram 6. Andel lägenheter i småhus per kommundel. Mölndal står för mer än hälften av kommunens småhusbebyggelse, varav drygt 1/3 av småhusen ligger i Västra Mölndal. Kållered har lägst andel småhus.

21 21(130) Diagram 7. Andel lägenheter i flerbostadshus per kommundel. Merparten av flerbostadshusen finns även de koncentrerade till Västra Mölndal, som tillsammans med den östra delen står för drygt 85 procent av det totala beståndet av flerbostadshus. Av resterande flerbostadshus finns knappt 9 procent i Kållered och något över 5 procent i Lindome. Diagram 8. Av kommunens drygt 1/3 hyresrätter finns störst andel, 75 procent, i Västra och Östra Mölndal. Störst andel gäller även för upplåtelseformerna bostadsrätt och äganderätt. Östra Lindome har en större andel av kommunens äganderätter än både Västra Lindome och Kållereds kommundelar. Andelen lägenheter med hyresrätt är ungefär lika stor i de östra kommundelarna av Lindome och Kållered.

22 22(130) 2.6 Kommunens bostadsplaner Till grund för befolkningsprognosen ligger kommunens planer för bostadsbyggandet. Kommunen planerar att bygga lägenheter under åren , varav lägenheter i flerbostadshus (80 procent) och lägenheter i småhus (20 procent). Vid årsslutet 2024 beräknas Mölndals befolkning ha ökat med 10 procent, från till invånare och bostadsbeståndet med 25 procent, från till lägenheter. Diagram 9. Planerat bostadsbyggande redovisat per kommundel för åren

23 23(130) 3. Lokaler och lokalbehov I avsnittet redovisas en sammanfattning av kommunens lokalbestånd år 2014 samt planerade lokalförändringar. I avsnittet redovisas också en bedömning av de framtida lokalbehoven baserade på reviderade lokalrevisioner för förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter, vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter samt social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. 3.1 Lokalbestånd Kommunens bestånd av ägda och hyrda lokaler omfattade i oktober 2014 ca kvm bruksarea (BRA), fördelade på ca kvm ägda fastigheter (75 %) och ca kvm externt hyrda fastigheter (25 %). Dessutom hyr social- och arbetsmarknadsförvaltningen in 126 referenslägenheter som inte ingår i sammanställningen. Gunnebo och Forsåker ingår inte heller. Av det totala lokalbeståndet omfattar ca kvm (45 %) skolförvaltningens lokaler, ca kvm (18 %) vård- och omsorgsförvaltningens lokaler, ca kvm (12 %) kultur- och fritidsförvaltningens lokaler, ca kvm (6 %) utbildningsförvaltningens lokaler och kvm (3 %) social- och arbetsmarknadsförvaltningens lokaler. Under övrigt nyttjas lokaler för bland annat verksamheter inom tekniska förvaltningen, serviceförvaltningen, stadsledningsförvaltningen m fl. Figur 4. Lokalbestånd 2014 (ca kvm) fördelat per verksamhet

24 24(130) 3.2 Lokalkostnader Den totala kostnaden för fastigheterna uppgick till ca 350 mnkr år I kostnaden ingår lokalförsörjningens kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor, avskrivningar och externa hyror. I fastigheter som används av flera olika verksamheter har kostnaden fördelats i proportion till respektive verksamhets area. Kostnaden för planerat underhåll varierar mycket från år till år. Även mindre ombyggnadsprojekt kan rymmas inom driftsramen. Av den totala årskostnaden avser ca 160 mnkr skolförvaltningen, ca 88 mnkr vård- och omsorgsförvaltningen, ca 52 mnkr kultur- och fritidsförvaltningen, ca 22 mnkr utbildningsförvaltningen och 10 mnkr social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Figur 5. Årskostnad 2013 som uppgår till ca 350 mnkr fördelat per verksamhet

25 25(130) 3.3 Lokalanvändning och framtida lokalbehov Redovisningen av lokalresursplanen är upplagd genom att lokalrevisioner har genomförts för följande verksamheter: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter, vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter samt socialoch arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. I lokalrevisionerna analyseras bland annat verksamheternas lokalanvändning och framtida lokalbehov. Syftet är att lokalrevisionerna i fortsättningen ska kunna användas som underlag för lokalresursplaner för respektive verksamhet Skolförvaltningen Det totala lokalbeståndet för skolförvaltningens verksamheter inklusive administrativa lokaler, familjedaghem, öppen förskola och familjecentral omfattar ca kvm vilket motsvarar ca 165 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. Förskolor Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2014 till i genomsnitt cirka 12 kvm, vilket är en normal nivå med tanke på att många är äldre förskolelokaler. Målet bör vara att nå en genomsnittlig lokalanvändning på kvm per barn, för att uppnå en effektiv lokalanvändning. Antalet yngre barn mellan 1 till 5 år förväntas öka med ca 400 barn mellan åren 2014 och 2024 med planerat bostadsutbyggande. Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt. Mer detaljer kring planerade projekt finns i bilaga 1. Skolor Lokalanvändningen per skola uppgick till 17,7 kvm BRA per elev exklusive gymnastiksalar. Enligt branschnyckelta bör lokalanvändningen ligga på kvm per elev. Det finns god potential för att kunna effektivisera skolorna. För att nå en lokalanvändning med färre kvm per elev krävs en stor satsning för att bygga lokaler som är mer yteffektiva och ändamålsenliga. Antalet barn mellan 6 till 15 år förväntas öka under perioden med 950 personer. Totalt för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen, men däremot är skillnaden stor mellan områden, vilket gör att det är svårt att planera i områdesvis. Fristående skolors etablering i kommunen påverkar också planeringen. Planerade projekt för skolor finns i bilaga 2.

26 26(130) Utbildningsförvaltningen Det totala lokalbeståndet för utbildningsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm, vilket motsvarar ca 22 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. Under 2015 kommer i stort sett samtliga verksamheter att lämna Fässbergsgymnasiet. Prognosen för gymnasiesärskolan kommer att sjunka kraftigt, eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. Mer detaljer redovisas i bilaga Kultur- och fritidsförvaltningen Det totala lokalbeståndet för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm, vilket motsvarar ca 52 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. Målsättningen för Kultur och fritidsförvaltningen är att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet i anläggningar. Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Nya tillgänglighetskrav, teknikutvecklingen och moderna förväntningar på stadens offentliga kultur- och idrottsinstitutioner innebär också att man löpande måste se över och utveckla dem. Generellt håller byggnaderna för kultur- och fritidsverksamheter en relativt hög standard med vissa undantag. Eftersom flertalet av verksamheterna befinner sig i ett fastighetsbestånd från 60- och 70-talen kommer detta på sikt att påverka kultur- och fritids verksamhetsutövande. Mer planerade projekt finns att läsa i bilaga Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm vilket motsvarar ca 88 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. Kommande behov av äldreboende är aktuell och verksamheten bör planera för den åldersutveckling inom befolkningen som sker under de kommande åren. Särskilt bör man beakta den ökning som sker från 2017 när 40-talistgenerationen kommer upp i 80-årsåldern. Det finns LSS-bostäder som inte uppfyller gällande myndighetskrav. Av dessa behöver fyra avvecklas så fort som möjligt och ersättas. Utöver detta finns behov av en nybyggnation av gruppbostäder årligen. Planerade projekt för vård- och omsorgsförvaltningen redovisas i bilaga 5.

27 27(130) Social- och arbetsmarknadsförvaltningen Det totala lokalbeståndet för social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm vilket motsvarar ca 10,4 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca kvm och externa lokaler ca kvm. Bostadsförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara i fokus de närmsta åren. Behov finns av en långsiktig strategi med en uppdaterad bostadsförsörjningsplan, för att möta de behov staden och förvaltningen har. Mer detaljerad information redovisas i bilaga Underhåll- och reinvesteringsbehov Det kommer även att behöva genomföras relativt omfattande åtgärder i det eget ägda beståndet som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ändamålsenligheten på lokalerna. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation på ett stort antal skolor och förskolor. Mölndals stad har liksom de flesta andra kommuner lagt för lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under mycket lång tid. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter. Sammantaget innebär detta att Mölndals stad har mycket stora investeringar i befintliga fastigheter framför sig. För att få ett bättre underlag i arbetet med att bedöma framtida investeringar har Lokalförsörjningen påbörjat ett arbete med att genomföra mer genomgripande och omfattande statusbedömningar. Detta arbete genomförs av externa objektiva konsulter och genomförs i år på ca tio fastigheter, arbetet kommer fortsätta kommande år. Statusbedömningarna ger en överskådlighet över underhålls- och reinvesteringsbehov och kommer användas dels i prioriteringen av underhållsmedel men också som stöd vid bedömning av kostnadseffektiviteten vid valet av ombyggnad/tillbyggnad eller nybyggnad. 3.5 Vakanser Kvarnen 254 kvm, Lackarebäcks gård 305 kvm och f.d. Musikskolan på Gamla torget kvm är vakanta lokaler som staden äger. Totalt omfattar det ca kvm. Lokaler med överytor behöver identifieras i kommande arbete.

28 28(130) 4. Slutsatser Mölndal hade i början av 2014 en folkmängd på ca personer. Enligt prognosen, med utgångspunkt i ett stort tillskott av nya bostäder, beräknas befolkningen under de kommande 20 åren att öka till ca personer, d v s en ökning med ca 325 personer per år. Det är främst barn och barnfamiljer som bidrar till stadens ökade befolkning. Framtida lokalbehov påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd. Det är många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt. Antalet elever kommer att öka i Mölndal. Totalt för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen men däremot är skillnaden stor mellan områden, vilket gör att det kan vara svårt att planera kommande verksamhetslokaler. Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Mer och mer blir dessa anläggningar strategiska frågor för politiska beslut och prioriteringar i arbetet med konkurrenskraftig samhällsutveckling. Rutiner för den långsiktiga planeringen håller på att tas fram när det gäller vård- och omsorgsförvaltningen samt social- och arbetsmarknadsförvaltningens särskilda boenden i samband med bostadsförsörjningsprogrammet. Detta arbete sker i samarbete med Stadsledningsförvaltningen, Lokalförsörjningsavdelningen och Stadsbyggnadsförvaltningen. Det är framförallt en tydlig arbetsordning och ärendegång för planärenden, exploateringsavtal och markanvisning som behövs. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen. Relativt omfattande åtgärder kommer att behöva genomföras i det eget ägda beståndet för att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ha ändamålsenliga lokaler. Stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas och lokalerna anpassas efter dagens verksamhetsbehov.

29 29(130) 1 BILAGA 1: Lokalrevision förskola I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens förskoleverksamhet. Verksamhet för förskolebarn från och med ett år till och med hösten det år barnet börjar förskoleklass (1-5 år) erbjuds i form av förskola och pedagogisk omsorg. Det finns kommunalt drivna förskolor och fristående förskolor. Pedagogisk omsorg är skollagens samlingsnamn på andra former än förskola. I Mölndal finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, som innebär att en dagbarnvårdare har barn placerade i sitt eget hem. Det finns även sådan verksamhet i enskild regi. Den pedagogiska omsorgen kan ha behov av lokaler för gruppverksamhet, som löses genom samverkan med andra lokaler, internt eller externt hyrda. Lokalrevisionen utgår från år 2014 och samtliga kostnader baseras på 2013, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos Figur 1. Kommunala förskolor inom Mölndal Stad under 2014

30 30(130) 1. Verksamheter och lokaler 2014 Våren 2014 fanns det 45 kommunala förskolor varav 8 i externt hyrda lokaler. Därutöver fanns 12 fristående förskolor samt ca 75 dagbarnvårdare i kommunal pedagogisk omsorg och 6 dagbarnvårdare i enskild regi. Antalet placerade barn ökade mellan 2012 och 2013 för att minska något Antal barn 2012 Antal barn 2013 Antal barn 2014 Kommunal förskola Kommunal pedagogisk omsorg Fristående förskola Pedagogisk omsorg i enskild regi Totalt Tabell 1. Placerade barn i olika verksamheter åren inkl placerade barn i annan kommun Kommunens bestånd av förskolelokaler uppgick till cirka kvm bruksarea, inklusive externa förskolelokaler, som är cirka kvm. Den totala årskostnaden uppgick till cirka 41 mnkr, inklusive externa hyror. I lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor, avskrivningar och externa hyror. I Skolförvaltningens lokalkostnader, utöver internhyra, ingår städning och vaktmästeri som inte har redovisats till lokalrevisionen. En sammanställning över förskolor, antal platser, area och kostnader för 2013/2014 finns i tabell 2. Placerade barn Platser i Platser i fristående Totalt antal Lediga Antal avdelningar Maxkapacitet Förskolor Kvm BRA kommunal Maxkapacite pedagogisk förskola i barnomsorg platser/brist kommunal kommunal områdesvis Summa förskola t omsorg kommunen splatser på plats förskola förskola Krokslätt Toltorp Bifrost Eklanda Bosgården Åby Balltorp Lackarebäck Glasberget Rävekärr Västra Kållered Östra Kållered Västra Lindome Sinntorp Valås Hällesåker SUMMA Tabell 2. Förskolornas totala lokalbestånd, årskostnad, antal placerade barn och efterfrågan på barnomsorg.

31 31(130) 1.1 Förskolans lokalanvändning Antal platser i kommunal förskola Antalet placerade barn varierar mellan höst och vår. Antalet placerade barn varierar med cirka 300 mellan augusti och maj. För att klara full behovstäckning under hela året måste det finnas lokalkapacitet för detta. Antal barn Antal platser Över- /underskott Kommunal förskola Tabell 3. Antal barn i förhållande till platser våren Kvadratmeter per barn Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2014 till i genomsnitt cirka 12 kvm. Förskolorna är byggda under olika tidsperiod och har olika storlekar, kök, i vissa fall i gemensamma lokaler med skolor med mera, vilket är förklaringen till en del av variationen. En annan viktig faktor är placerade barn och deras åldrar. Ju fler yngre barn på en förskola, desto fler kvadratmeter per barn Det finns också förskolor i områden med mindre efterfrågan, som har färre barn placerade under perioder på året och därmed fler kvm/barn, exempelvis Vommedalen. Lokalanvändningen i eget lokalbestånd per förskola varierade mellan som lägst 9,0 kvm för Jungfrustigen och 40 kvm för Stensjön. Vid mättillfället i januari var det hög kvadratmeter per barn på den nystartade förskolan eftersom alla barn inte var placerade. Den genomsnittliga arean per barn ligger på en normal nivå med tanke på att många är äldre förskolelokaler. Flertalet förskolor ligger i intervallet kvm. Målet bör vara att nå en genomsnittlig lokalanvändning på kvm per barn, för att uppnå en effektiv lokalanvändning. Det är viktigt att uppmärksamma att det är fler faktorer än kvadratmeter, som påverkar antal barn i lokalerna, bland annat ventilationen. I figuren nedan redovisas förskolor, som ägs av kommunen med fyllda staplar och inhyrda lokaler med ofyllda staplar. Diagram 1. Kvadratmeter bruksarea per barn i kommunens förskolor vårterminen 2014 Anmärkning: hög kvadratmeteryta per barn på nystartade Stensjöns förskola förklaras av att alla barn inte var placerade vid mättillfället i januari.

32 32(130) Lokalernas ändamålsenlighet Förutom att ha tillräckligt med lokaler för den verksamhet som bedrivs är det viktigt att lokalerna är ändamålsenliga. Flertalet förskolor är byggda från 60-talet och framåt och är präglade av olika sätt att se på förskolan i samhällsplaneringen och det pedagogiska arbetets förändring. Förskolorna har i allmänhet betydligt fler barn i grupperna än tidigare vilket ställer krav andra krav på uppgradering av ventilationssystemen. Lokalernas standard uppfattas på många förskolor som låg och i samband med de större upprustningar som behöver göras finns förutsättningar att planera för lokaler bättre anpassade till förskolans utökade uppdrag när det gäller barns lärande men också bättre entréer, hygienutrymmen och rum för måltider. Idag uppmärksammas och betonas vikten av utevistelse för förskolebarnen. Många gårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter Lokalernas status Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål. Flertal av byggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Elsystem som installerades på 60-talet är inte dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav. Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnader är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation, ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på förskolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Gärdesängens förskola, Rävekärrs förskola, Bölets förskola och Bosgårdens förskola. Det finns i stadens förskolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen jobbar aktivt med att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna Bedömning av kökskapacitet Fastighetsförvaltare och enhetschefer för måltid har tillsammans gjort en bedömning av maxkapacitet och statusbedömning av samtliga kök. En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns ett totalrenoveringsbehov. Det innebär fastighetstekniska åtgärder, såsom t.ex. vatten-, avlopps-, ventilations- och elsystem. Det kan även vara skador i bärande konstruktionsdelar samt total upprustning av ytskikten.

33 33(130) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov 2.1 Planerade förändringar i verksamheten Skollagen anger att alla barn ska erbjudas förskola från ett års ålder om familjen/barnet uppfyller kraven för plats (arbete, studier, föräldraledig, arbetslös, egna, särskilda behov). Från och med hösten det år barnet fyller tre år ska allmän förskola erbjudas alla barn. Förskolan kan drivas av kommunen eller som fristående verksamhet med godkännande från kommunen. Om föräldrarna önskar ska kommunen sträva efter att erbjuda så kallad pedagogisk omsorg. Idag erbjuds alla barn i kommunen placering enligt skollagens krav. Framtida lokalbehov påverkas av flera saker: befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd. Detta påverkar antalet förskolebarn. Kommunens lokalbehov påverkas också av i vilken utsträckning fristående förskolor etableras i kommunen. Ökar behovet av platser parallellt med fristående förskolors etablering krävs mindre kommunal utbyggnad. I annat fall kan en viss kortsiktig överetablering bli fallet. Mölndal har dessutom en förhållandevis stor andel familjer, som efterfrågar pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. En minskning av denna efterfrågan påverkar behovet av mer förskola, eftersom det är denna verksamhet som kommunen har skyldighet att erbjuda. Sammantaget är det många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt. Ytterligare en faktor som kan påverka framtida lokalbehov är politiska beslut om antal barn per avdelning/grupp. En minskning med två barn per grupp i förskolan innebär exempelvis behov av lokaler för utökning med 22 nya avdelningar. Förskolor med 1-3 avdelningar (omfattar barn) är ur många aspekter inte effektiva att driva. Det gäller lokalvård och måltider, men också möjligheten att samordna öppning/stängning med bättre personaltäckning som följd. Mot bakgrund av detta planeras nya förskolor som ersättning för mindre förskolor i ett område. 2.2 Pågående projekt Nya förskolor byggs för att öka antalet platser och för att ersätta befintliga lokaler, som inte är ändamålsenliga och/eller externt förhyrda. I vissa fall är det inte kommunen som bygger utan blir istället hyresgäst. Framöver gäller det främst etablering av förskolor i nya bostadsområden där lokaler planeras i bostadshusen. Planeringen av förskolor har i regel lång framförhållning då de är kopplade till planläggning av nya bostadsområden. I investeringsbudget finns följande projekt: Förskola Jungfrustigens förskola Stallbackens förskola Kängurun Östra Balltorp Pågående projekt Förskolan kompletterades med paviljonger hösten 2010 då behovet av platser i området behövde lösas snabbt. Befintlig förskola byggs till och paviljongen tas bort, klart hösten Ger ingen utökning av platser. Ny förskola byggs i det nya bostadsområdet, klar hösten Möjligheterna ses över för ytterligare ca 40 barn eftersom den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som planerades ersätta paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Detaljplanearbetet pågår men det finns risk för överklagan. Planering av extern förhyrning av förskola i det nya bostadsområdet Kängurun i Krokslätt. I plan , till viss del för att ersätta inte ändamålsenliga äldre förskolelokaler. Ny förskola byggs för att ersätta små lägenhetsförskolor i bostadsområdet samt förskolelokal i skolan. I plan 2018

34 34(130) 2.3 Befolkningsutveckling för barn 1-5 år Antalet unga invånare i åldrarna 1 till 5 år förväntas öka med sammanlagt 417 barn under perioden Men initialt, , beräknas antalet barn i denna åldersgrupp minska med nästan 90 personer. Störst ökning beräknas för 2023 och 2024 med drygt 390 respektive 355 personer, se även avsnitt 2.4. Utan planerat bostadsbyggande förväntas antalet 1 till 5- åringar öka med 66 barn, det vill säga ett årligt tillskott på 6 barn. Figur 2. Antal barn 1 till 5-åringar under 2014 som finns bosatta i Mölndal. Diagram 5. Befolkningsprognos med och utan bostadsbyggande för åren

35 35(130) 2.4 Efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg En fortsatt beräkning utifrån aktuell befolkningsprognos och 92 % efterfrågan visar en utveckling enligt nedanstående diagram. Då är utgångspunkten att lika många barn som 2014 fortsatt har plats på fristående förskolor eller pedagogisk omsorg. Ökningen av antalet förskolebarn under perioden innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut. Diagram 6. Totalt antal platser och platsbehov för barnomsorg 1-5 år för åren

36 36(130) 2.5 Lokalbehov per område Sammanställningen utgår från antalet platser våren Planerad utökning de närmaste åren är inte inräknad utan anges i kommenterande text. De redovisade platserna är detaljerade och är inte avrundade för att undvika avrundningseffekter på helheten. Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp I Krokslätt planeras ett nytt bostadsområde, Kängurun. I arbetet med detaljplanen ingår en förskola integrerad i byggnationen som dels ska täcka det utökade behovet, dels ersätta äldre småförskolor. Oklart i dagsläget vilket år det blir aktuellt eftersom utbyggnaden hänger samman med bostadsområdets utbyggnad. Utökning med planerat ca 50 platser kommer att innebära att bristen minskar. Västra Mölndal Eklanda, Bosgården, Bifrost Norra Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Västra Mölndal Området har brist på platser. En utökning av ytterligare två avdelningar planeras i Stallbackens förskola eftersom den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som planerades ersätta paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Detaljplanearbetet pågår men det Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott finns risk för överklagan. Kompassen, tillfällig paviljongsförskola i Eklandaområdet, behöver ersättas med en permanent något större förskola som ger en utökning med ca 35 platser. Det tillfälliga bygglovet för paviljongen gäller längst tom Centrala Mölndal Åby och Balltorp I området finns överskott på platser som täcker behov i angränsande västra och norra området. I det nya bostadsområdet ska Stallbackens förskola byggas som ger ytterligare ca 130 platser. Centrala Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott

37 37(130) Östra Mölndal Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr I östra Mölndal planeras flera nya bostadsområden som Kvarnbyvallen och Kvarnbyterassen. Inom området Östra Mölndal Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott ligger också Forsåker planerat för stor bostadsutbyggnad. I detta område behöver förskolor planeras på sikt. Kållered Ingen förändring planeras. Lindome Ingen förändring planeras. Kållered Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Lindome Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Totalt för hela kommunen Hela kommunen Antalet förskolebarn ökar framöver vilket innebär behov av utbyggd förskola. Utöver de platser som finns i Mölndal, fristående eller kommunala, har barn folkbokförda i Mölndal plats i andra kommuner. Ungefär 80 barn ingår i denna grupp och de flesta finns i fristående förskolor. Dessa platser är inte områdesfördelade i redovisningen ovan. När det gäller de fristående förskolorna som finns i kommunen har de i Befolkningsprognos 1-5 år Total efterfrågan prognos 92 % Maxkapacitet kommunal förskola Platser i fristående förskola i kommunen Platser i pedagogisk omsorg Summa platser Över-/underskott Placering i annan kommun Summa överskott flera fall profiler och inriktning, som innebär efterfrågan från andra områden än där förskolan är belägen. Kvarnhjulet som finns i centrala Mölndal har exempelvis många barn från västra området placerade och Happy Kids i Kållered, med profil svensk-engelsk förskola, har barn från i stort sett hela kommunen. Det innebär att den redovisade bristen alternativt överskottet inte är lika stort som den som anges i de områdevisa sammanställningarna.

38 38(130) 3. Slutsatser och förslag Den genomsnittliga lokalanvändningen i antal kvadratmeter per barn ligger på normal nivå och förväntas ligga kvar på denna nivå under de kommande åren. Bedömningen är att det inte finns någon teoretisk besparingspotential för lokalbeståndet som helhet. Befolkningsprognosen visar ett ökat antal förskolebarn som hänger samman med en stor planerad bostadsutbyggnad. Det behöver byggas nya förskolor i de nybyggda bostadsområdena. Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt vilket innebär att det behöver finnas beredskap för en större utbyggnad är den det prognostiserade behovet. Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål. Flera av byggnaderna nedan är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Nedan redovisar planerade projekt för förskolan Figur 3. Planering för kommunens förskolor fram till 2018

39 39(130) BILAGA 2: Lokalrevision skola 2 I avsnittet redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens grundskolor och särskolor. Grundskolan omfattar förskoleklass och åk 1-9. I skolor för yngre elever finns också fritidshem. Grundskola drivs av kommunen eller som fristående skola efter godkännande av Skolverket. Lokalrevisionen som är en del i utvecklingen av kommunens lokalresursplanering genomfördes under Lokalrevisionen utgår från år 2013 och samtliga kostnader utgår från 2013 som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på kommunprognos Figur 1. Kommunala skolor inom Mölndals Stad under 2014

40 40(130) 1. Verksamheter och lokaler 2015 Under 2014 fanns det 23 kommunala grundskolor varav 4 också har särskola. Det finns två fristående skolor i kommunen; Montessoriskolan Kvarnhjulet i centrala Mölndal och Växthuset belägen i Pedagogen Park, västra Mölndal. Antal elever Kommunal skola Fristående skola/annan kommun 831 Totalt Tabell 4. Antal elever i kommunal och fristående skolor 2014 Kommunens bestånd av ägda skolfastigheter omfattade ca kvm bruksarea BRA inklusive redovisade gymnastiksalar ca kvm. Den totala årskostnaden för lokalbeståndet uppgick till ca 100 mnkr. Sammanställning över elever, antal platser, areor och kostnader för 2014 finns nedanstående tabell. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar gjorde i samband med planerade översyner/anpassningar och på andra är en enbart översiktlig bedömning gjord. Lokalbehov enl nyckeltal kvm BRA Över- /undersko tt (kvm) Inskrivna särskoleel ever Inskrivna elever på fritidshem Kvm Kvm BRA Inskrivna Maxkapacitet Skola Årskurs idrottshall Summa elever Krokslättsskolan F Sörgårdsskolan Toltorpsskolan F Bosgårdsskolan F Eklanda F Västerbersskolan F Balltorpskolan F Pepparedsskolan F Katrinebergsskolan F Glasbergsskolan F Kvarnbyskolan Lackarebäcksskolan F Rävekärrskolan F Hallenskolan F Brattåsskolan F Streteredsskolan Östergårdsskolan F Sinntorpsskolan F Skånhällaskolan F Almåsskolan Hällesåkerskolan F Valåsskolan F SUMMA Över- /underskott på platser Tabell 1. Skolans totala lokalbestånd årskostnad, antal elever, bedömd kapacitet Ekhagaskolan stängdes våren 2014 och går i lokaler på Katrinerbergsskolan och redovisas i tabellen på denna skola. Även Balltorpsskolan/Pepparedsskolan samt Brattåsskolan/Östergårdsskolan räknas som en enhet Summa årskostnad lokaler 1.1 Skolans lokalanvändning Kommunens skolor är byggda under en lång tidsepok från Krokslättsskolan och Kvarnbyskolan i början av 1900-talet till Lackarebäcksskolan och Hallenskolan Hur lokalerna är utformade skiljer sig därför väsentligt. En schablonmässig bedömning av lokalanvändningen i kommunens skolor kan göras genom att med branschnyckeltal och riktvärdet 12 kvm per elev bedöma vad lokalen kan räcka till. Ett annat sätt är att över tid jämföra hur många elever som nyttjat skolan. För att göra ett realistisk och korrekt bedömning måste lokalerna kapacitetsbedömas utifrån sina olika förutsättningar. Detta har gjorts på några skolor i samband med planering av utökat lokalbehov på grund av fler elever.

41 41(130) Antal platser i kommunal skola Under 2014 hade kommunens grundskolor en bedömd kapacitet för totalt ca elevplatser. Antalet elever uppgick till ca 7000 elever. Bedömningen av maxkapacitet på skolor är bedömd av Skolförvaltningen tillsammans med Lokalförsörjningsavdelningen. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget stor osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar utförda i samband med planerade översyner och anpassningar, på andra är en översiktlig bedömning gjord. Figur 3. Andel inskrivna elever procentuellt under 2014

42 42(130) Kvadratmeter per elev Lokalanvändningen per skola uppgick till 17,3 kvm BRA per elev exklusive gymnastiksalar jämfört med 2013 som uppgick till 16 kvm BRA per elev. Skolfastigheter och gymnastiksalar används inte bara av skolans elever utan också av Kultur och fritidsförvaltningen. Den genomsnittliga lokalanvändningen ligger på en hög nivå och målet bör nå en genomsnittlig lokalanvändning på ca kvm BRA exklusive gymnastiksalar för att kunna ha en effektiv lokalanvändning. Den höga lokalanvändningen påverkas av flera faktorer såsom antalet elever, lokalernas planlösning, användningen av specialsalar, om det finns korridorer, grupprum eller om skolan ha tillagningskök eller mottagningskök och framförallt ventilation. För att nå en lokalanvändning med färre kvm per elev krävs en stor satsning för att bygga lokaler som är mer yteffektiva och ändamålsenliga. Diagram 1. Kvadratmeter area per elev i kommunens skolor exklusive gymnastiksal 2014 Högst hade Almåsskolan och Streteredsskolan som varierade mellan kvm per elev. Lägst hade Lackarebäcksskolan med 11,2 kvm per elev och Skånhällaskolan med 10,9 kvm per elev. Detta är en indikation och behöver kompletteras med maxkapacitet utifrån ventilation och kök. I Katrinebergsskolans lokaler finns även Ekhagaskolan under dess evakuering. Där har kompletterande mätningar gjorts i samtliga lokaler/klassrum för att mäta hur många elever som kan vara i respektive lokal. Resultatet av detta är en paviljongetablering för att klara en fungerande verksamhet för båda skolorna och ventilationsproblemet i lokalerna. Se även under 2.1.

43 43(130) Lokalernas ändamålsenlighet Lokalernas ändamålsenlighet för verksamheten har inte analyserats i lokalrevisionen. Det blir en del i ett fortsatt arbete som kräver utgångspunkter i ett pedagogiskt funktionsprogram Lokalernas status Flera av skolbyggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Exempel på skolor i Mölndal där krafttag måste tas kring fastigheterna i sin helhet är Stora och Lilla Katrinebergsskolan samt Västerbergsskolan. Åtgärderna på dessa objekt är så omfattande att reinvesteringar bör ställas och jämföras med ny-investeringar. I stadens bestånd finns också enskilda byggnader där större investeringar krävs, exempel på detta är Bosgårdsskolans musikpaviljong och Eklandas paviljongbyggnad. Elsystem som installerades på 60-talet är inte heller dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav. Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnader är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation, ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på skolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Toltorpskolan(del av), Krokslättskolan(del av), Kvarnbyskolan, Brattåsskolan(del av) och Rävekärrskolan. Det finns i stadens skolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen jobbar aktivt med att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna Bedömning av kökskapacitet Fastighetsförvaltare och enhetschefer för måltid har tillsammans gjort en bedömning av maxkapacitet och statusbedömning av samtliga kök. En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns ett totalrenoveringsbehov. Det innebär fastighetstekniska åtgärder såsom t.ex. vatten-, avlopps-, ventilations- och elsystem. Det kan även vara skador i bärande konstruktionsdelar samt total upprustning av ytskikten. I det fortsatta arbetet bör elevökning eller elevminskning samplanera med både kökskapacitet och matsal.

44 44(130) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov 2.1 Pågående projekt Skolor byggs till för att öka antalet platser och för att få mer ändamålsenliga lokaler. I nedanstående finns pågående projekt under 2014/2015. Skola Almåsskolan Skånhällaskolan Brattås/Östergårdsskolan Hallenskolan Krokslättskolan Bosgårdsskolan Ekhagaskolan Katrinebergsskolan Västerbergsskolan Östra Mölndal Pågående projekt Skolan har överskott på lokaler. Förstudie har gjorts om framtida möjligt användande av lokalerna. En mindre lokalanpassning för fler elever klar hösten En ombyggnad för fler elever klar hösten Fortsatt utbyggnad finns med i budget/plan 2013/2014 men en översyn behöver göras då elevantalet är stabilare och paviljonger finns. En till/ombyggnad av skolan för fler elever klar hösten En anpassning av MAIK-gården till skollokaler klart hösten 2015 för fler elever. Ekhagaskolans lokaler har stängts. Utredning pågår om var skolan ska etableras. En paviljongetablering för att möta både skolans egna behov vid en renovering/ombyggnation, elevökning samt även Ekhagaskolans behov under dess tillfälliga lokalisering där. En förstudie påbörjas för byggnation av ny skola. En förstudie påbörjas för att möta fler elever i skolorna i samband med ny byggnation.

45 45(130) 2.2 Befolkningsutveckling för 6-15 år Antalet barn i grundskolan fortsätter att öka i prognosen, i genomsnitt med drygt 85 barn per år fram till årsslutet Ökningen totalt sett beräknas bli knappt 950 personer, eller 12 procent, för åren Det är effekten av det ökade antalet födda under 2000-talet som nu får genomslag i grundskolan. Diagram 4. Antal 6-15 åringar under 2013 som finns bosatta i Mölndal. Diagram 9. Befolkningsprognosen 6-15 åringar visar en ökning för åren

46 46(130) 2.3 Elevutveckling och maxkapacitet Befolkningsprognosen anger antalet elever fram till 2024 se diagram nedan. För att bedöma elevutvecklingen har också en jämförelse med KIR (kommuninvånarregistret) gjorts. Det innebär att elever boende i området 2014 räknats fram den närmaste femårsperioden. Vid planeringen måste hänsyn också tas till att alla elever inte går i kommunens grundskolor utan väljer fristående eller i vissa fall annan kommuns skola. Maxkapacitet som redovisas innehåller för vissa skolor en osäker bedömning och behöver ta hänsyn till bland annat ventilation. Diagram 5. Elevutveckling enligt prognos, KIR, bedömning av elever i kommunal skola samt sammanlagd bedömd maxkapacitet

47 47(130) 2.4 Lokalbehov per område I avsnittet redovisas lokalbehovets utveckling per område och skola. Varje skola har ett definierat upptagningsområde som innebär att om föräldrar/elever inte väljer annan skola är det den anvisade skolan som tar emot eleven. Föräldravalet ska så långt som möjligt tillgodoses men får inte innebära att en elev inom upptagningsområdet inte får plats. Upptagningsområden kan förändras för att effektivt använda kommunens lokaler orsakat av nya bostadsområden eller fler/färre elever. Hur stor andel elever som går i upptagningsområdets skola varierar mellan skolor och områden. Mölndals stad har förhållandevis många skolor i tätbebyggda områden som ger möjlighet till val utan alltför långa avstånd. I kommunen finns två fristående skolor belägna centralt i Mölndal. I redovisningen har hänsyn till tagits till val av skola utifrån tidigare års erfarenheter. Kommunen är indelad i nio så kallade F-9 spår som innebär att det inom upptagningsområdet finns skolor för alla årskurser. Skolorganisationen varierar mellan områdena. Nedan redovisas områdesvis för varje skola utvecklingen 2016 och 2024: Befolkningsutvecklingen enligt prognos Antalet elever enligt KIR är en redovisning där elevutvecklingen räknas fram med utgångspunkt från de som bor i området. Maxkapacitet är en bedömning av hur många elever som skolan har plats för. När det gäller skolans kapacitet finns i dagsläget en osäkerhet. På några skolor är kapacitetsbedömningar utförda i samband med planerade översyner och anpassningar, på andra är en översiktlig bedömning gjord. Antalet elever i skolan enligt KIR är en bedömning av hur många av eleverna som kommer att går i upptagningsområdets skola med utgångspunkt från tidigare års erfarenheter Antalet elever i skolan enligt prognos är motsvarande bedömning som ovan punkt men utifrån prognosen. Över/underskott enligt KIR och prognos är i förhållande till maxkapaciteten. I vissa områden skiljer sig utvecklingen mellan KIR och prognos, ibland anmärkningsvärt mycket. Det innebär ett planeringsdilemma då KIR visar på behov av mer lokaler medan det enligt prognos finns lokaler i tillräcklig omfattning. I de fall skillnaden är väsentlig redovisas bedömning av antalet elever både enligt prognos och KIR (visas i diagram). Dessa områden blir extra viktiga att bevaka.

48 48(130) Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp Krokslättsskolans organisation förändrades hösten 2013 från F-6 till F-5 på grund av elevökning i området. I Krokslätt går i stort sett alla elever i områdets skola. Elevutvecklingen skiljer mycket mellan prognos och KIR. Enligt prognos behövs bara en mindre anpassning av skolan medan utvecklingen enligt KIR visar på behov av betydligt större ytor. I investeringsplan 14-16/17 finns medel för utbyggnad av skolan. Ett programarbete har startat för tillbyggnad med inriktning att möta elevvecklingen enligt KIR 2016 och planera en skola för elever. Krokslättskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Sörgårdsskolan är från hösten skola mot tidigare 7-9. Skolan har genom val av skola fler elever än de som bor i området Eleverna äter på servicehuset och matsalens kapacitet är begränsad till ca 375 elever. I den kapacitet som finns på skolan idag får alla elever från upptagningsområdet plats. Därutöver erbjuds elever från andra områden. Utveckling enligt KIR och prognos är samstämmig på kort sikt men skiljer sig långsiktigt. Sörgårdsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR I Toltorp går i stort sett alla elever i områdets skola. Befolkningsutvecklingen visar minskat elevantal enligt KIR men fler enligt prognos. Skolan har kapacitet för utökning enligt både KIR och prognos närmaste 10-årsperioden dock enligt prognos osäkrare mot slutet. Toltorpsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos

49 49(130) Västra Mölndal Eklanda, Bosgården, Bifrost Alla elever går inte i områdets skola. I västra området finns två fristående skolor som påverkar. Det är stor skillnad mellan elevutveckling enligt KIR och prognos. Detta påverkar i hög grad planeringen. Enligt prognos finns tillräckligt med lokaler på skolan men enligt KIR är bristen på lokaler stor Det innebär att det behöver finnas beredskap för att lösa lokalbristen. Bosgårdsskolan har byggts ut i två etapper. I nuläget är ingen ytterligare utbyggnad planerad. Se Västerbergskolan. Bosgårdsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Eklandaskolan behöver tillfälligt mer lokaler för att klara elevökningen under några år. Ett alternativ är att använda förskolelokaler. Det är möjligt då antalet förskolebarn minskar i området. Detta planeras inför läsåret 15/16. Eklandaskolan har kommunägda paviljonger med tillfälligt med bygglov tom Dessa behöver permanentas genom förändring i detaljplan. I Bifrost väljer en förhållandevis stor andel elever annan än Västerbergsskolan. I området finns två fristående skolor. Skolans lokaler är inte ändamålsenliga och är i behov av upprustning. I investeringsplan byggnation 15,16/17 finns medel för en helt ny skola planerad och klar Lokalbehov för särskola och Eklandaskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos +9 - Västerbergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Överskott enligt prognos elevökning kopplat till Bosgårdsskolan ingår i utredningen om den nya skolans storlek. Utredningen innehåller även en samlad skola F-9. Ny Västerbergsskola är framskjuten ytterligare något år med anledning av ev. ytterligare friskoleetablering i centrala området. Medel finns nu även i investeringsplan för Nuvarande Ekhagaskolan stängdes våren Skolan är tillfälligt lokaliserad på Katrinbergsskolan. Utredning pågår om permanent etablering. Ett alternativ är tillsammans med ny Västerbergsskola i Bifrostområdet. Skolan planeras för ca 350 elever med hänsyn till val av skola eftersom en ganska stor del av eleverna går i fristående alt annan kommunal skola. Bedömningen grundar sig på tidigare års erfarenheter och utgår inte från den extraordinära situation som är aktuell nu.

50 50(130) Centrala Mölndal Åby och Balltorp Balltorpsskolan byggdes till hösten 2013 och i området finns lokaler som klarar elevutvecklingen enligt både KIR och prognos. Balltorpskolan F-6, Pepparedsskolan F-4 Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos I Åby väljer en förhållandevis stor andel elever annan skola. Det gäller även elever från Balltorp som har sin högstadieskola i Åby. Det finns lokalkapacitet på skolan för att klara elevutvecklingen enligt både KIR och prognos. För närvarande finns Ekhagaskolan tillfälligt lokaliserad på Katrinebergsskolan. Katrinebergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antalet elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Katrinebergsskolan har verksamhet i två byggnader. En översyn bör göras för att se om all verksamhet kan koncentreras till en byggnad och frigöra lokaler till annan verksamhet.

51 51(130) Östra Mölndal Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr Glasbergsskolan har ökade elevtal enligt prognos men inte enligt KIR. Skolan har nått sin kapacitetsgräns och en mindre justering av upptagningsområdet har gjorts så att fler elever tillhör Rävekärrskolan. Glasbergsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan enligt KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos En större översyn av upptagningsområdet med en förskjutning norr-söder behöver göras mot bakgrund av det nya bostadsområdet Kvarnbyterassen. Höjdskillnader och vägar försvårar till viss detta. I anslutning till Glasbergsskolan finns en mindre tomt som kan ge möjlighet till viss komplettering. I investeringsplan 14-16/17 finns medel för kompletterande skolutbyggnad östra Mölndal. Skolans elevtal ökar och skolan når sin kapacitetsgräns Utvecklingen enligt KIR och prognos är samstämmiga. Det behöver finnas en beredskap för elevökningen långsiktigt. Kvarnbyskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan prognos Över/underskott enligt KIR Över-/underskott enligt prognos Elevutvecklingen enligt prognos visar att skolan har lokalbrist Enligt KIR har skolan precis lokaler så att det räcker. Det behöver finnas beredskap mot bakgrund av att det i området byggs nya bostäder. Lokaler kan frigöras om särskolan får nya lokaler när Västerbergsskolan byggs. Lackarebäcksskolan F (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos

52 52(130) Rävekärrsskolan har kapacitet för fler elever enligt både prognos och KIRse Glasbergsskolan. Rävekärrskolan F (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Kållered Det skiljer mellan prognos och KIR. Skolan kompletterades hösten 2013 med paviljonger. För Hallenskolan finns en planerad utbyggnad till ca 500 elever som beroende på elevutvecklingen kan bli aktuell inom några år. Finns i nuvarande investeringsplan Hallenskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Elevutvecklingen enligt KIR och prognos har god samstämmighet och visar på lokalbrist. I investeringsplan 14-16/17 plan medel för skolutbyggnad 2016 för att klara elevökningen Brattåsskolan F-5, Östergårdsskolan F-5 Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Över/underskott Elevutvecklingen enligt prognos och KIR har god samstämmighet. Skolan har kapacitet för både elever enligt KIR och prognos. Streteredsskolan (särskola) Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Över/underskott

53 53(130) Lindome Elevutvecklingen enligt KIR och prognos skiljer sig. Skolan har fler elever än KIR genom val av skola. Bland annat väljer elever från Hällesåker som tillhör Almåsskolans upptagningsområde Sinntorp. Skolan har kapacitet för både elever enligt KIR och prognos men beroende på vilken utveckling som blir verklighet påverkas möjligheten till val av skola. Sinntorpsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Stor skillnad mellan elevutveckling enligt prognos och KIR. I stort sett alla elever går i upptagningsområdets skola. Skolan fick nya lokaler hösten 2014 men dessa kommer inte att klara kommande års elevökning. En förändrad skolorganisation i Lindome ska utredas. Skånhällaskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos Skolan har kapacitet för betydligt fler elever. En förstudie har genomförts för att se på möjligheterna att ha fritidsgård i skolans lokaler. Almåsskolan har också kapacitet för elevökning från västra Lindome- se ovan utredning förändrad skolorganisation. Almåsskolan Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Antal elever i skolan enligt prognos Över-/underskott enligt KIR Över/underskott enligt prognos

54 54(130) Hällesåkerskolans lokaler utökades hösten 2013 och skolan kapacitet åren framöver. Hällesåkerskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal elever i skolan KIR Över/underskott Skolan har kapacitet för både elever enligt KIR och prognos. Valåsskolan F Befolkningsutveckling enligt prognos Antal elever enligt KIR Maxkapacitet Antal inskrivna elever KIR Över/underskott Totalt för hela kommunen Befolkningsprognos och elevutveckling enligt KIR stämmer väl överens där det är rimligt att prognosen är högre än KIR mot bakgrund av planerat bostadsbyggande i kommunen. Hela kommunen Befolkningsutveckling enligt prognos 6-15 år Antal elever enligt KIR Antal elever i kommunal skola KIR ca 7500 ca 7700 ca7690 Antal elever i kommunal skola prognos ca 7500 ca 7600 ca7775 ca7860 Maxkapacitet ca 7900 ca 7900 ca 7900 ca7900 Över-/underskott till till125 Det finns sammantaget kapacitet på skolorna som minskar mellan 2016 och Det skiljer sig mellan områden och skolor. Det innebär dels behov av utbyggnad, dels översyn av skolor med lokalkapacitet och vad som kan göras på kort och längre sikt. +40

55 55(130) 3. Slutsatser och förslag Enligt befolkningsprognosen och KIR kommer antalet elever att öka i Mölndal. Totalt för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen men däremot är skillnaden stor mellan områden. I Lindome anger prognosen att eleverna kommer att öka men inte om man följer den faktiska elevutvecklingen enligt KIR. I norra samt delar av västra och östra Mölndal är förhållandet det motsatta. Detta är ur planeringssynpunkt problematiskt. Det kan innebära att man planerar mer lokaler än vad som blir aktuellt men också att man planerar för lite och får lösa vissa delar tillfälligt/provisoriskt. Fristående skolors etablering i kommunen påverkar också planeringen. I lokalresursplanen har hänsyn tagits till att alla elever inte väljer områdets skola. I tre skolor är lokalanvändningen med 30-3 kvm per elev mycket hög. Genomsnittet år 2014 var 17,3 kvm per elev jämfört med 2013 som låg på 16 kvm per elev. Enligt branschnyckeltal rekommenderas en effektiv lokalanvändning 12 kvm per elev BRA. Det bör alltså finnas en god potential för att effektivisera skolornas lokalanvändning och därmed minska kommunens kostnader. För hela kommunen visar lokalrevisionen att det finns lokaler för beräknat antal elever men områdes/skolvis överensstämmer inte lokalkapacitet med lokalbrist. Flera skolbyggnader är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation. Flertalet av byggnaderna är i behov av en uppfräschning av ytskikten invändigt. Det finns framöver behov av att bygga en ny skola Västerbergskolan som ersättning för en paviljongskola vars lokaler inte är ändamålsenliga. Det finns också behov av att bygga till och om skolor. Nedan redovisas planerade projekt för skolan under de kommande åren. Figur 4. Planering för kommunens samtliga skolor fram till 2018.

56 56(130) 3 BILAGA 3 Lokalrevision utbildningsförvaltningens verksamheter I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens gymnasieskolor i egen regi. Gymnasieskolan omfattar elever i åldrarna 16 till 19-åringar. Lokalrevisionen som är en del i utvecklingen av kommunens lokalresursplanering, genomfördes under Kostnaderna baseras på 2013, vilket var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos Under avveckling Figur 1. Kommunala gymnasieskolor och vuxenutbildning i Mölndals Stad under Verksamheter och lokaler 2014 Utbildningsnämnden i Mölndal har två gymnasieskolor i egen regi, Fässbergsgymnasiet och Krokslättsgymnasiet. På Fässbergsgymnasiet finns gymnasieskola med 162 elever fördelade på 7 nationella program och på Introduktionsprogram. De nationella programmen är under avveckling och introduktionsprogrammet skall troligtvis flyttas till Krokslätt. Gymnasiesärskolan har 53 elever. På Krokslättsgymnasiet och vuxenutbildningen Mölndal finns ungefär 270 elever fördelade på två gymnasieprogram och introduktionsprogram. Ett program är under avveckling. Det finns runt 800 studerande på vuxenutbildningen. Deras studier varierar i omfattning. Utöver de två skolenheterna bedriver utbildningsförvaltningen studie- och vägledningsverksamhet för stadens samtliga vägledare oavsett skolform, i lokaler vid Krokslätts fabriker. Förvaltningsstabens och nämndens arbete utförs i Mölndals stadshus.

57 57(130) Antal elever Kommunal gymnasium Fässbergsgymnasiet 162 Krokslättsgymnasiet 270 Gymnasiesär 53 Vuxenutbildning Ca 800 Totalt inkl vux Tabell 1. Antal studerande under hösten 2014 Kommunens bestånd av ägda skolfastigheter omfattade ca kvm bruksarea på Fässbergsgymnasiet och externt inhyrda ca kvm på Krokslättsgymnasiet. 1.1 Gymnasieskolans lokalanvändning Fässbergsgymnasiet är en äldre byggnad från 60-talet och är därefter ombyggd i olika omgångar. Gymnasiet består av flera huskroppar och den senaste ombyggnaden var i hus E, där Kulturskolan använder lokalerna. Eftersom Fässbergsgymnasiet är under avveckling görs ingen bedömning av lokalanvändningen då den är svår att genomföra samtidigt som alla är medvetna om att lokalanvändningen är ineffektiv. Den genomsnittliga lokalanvändningen på Krokslättsgymnasiet exklusive studerande på vuxenutbildningen uppgick till 21,3 kvm per elev. Hur många vuxenstuderande som är på Krokslättsgymnasiet samtidigt är svårt att uppskatta. 1.2 Lokalkostnader 2013 År 2013 uppgick kommunens totala årskostnad för lokaler som används av kommunens gymnasier till ca 23 mnkr, varav ca 9 mnkr är externa hyror. I lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor och avskrivningar. 1.3 Lokalernas status Fässbergsgymnasiets huvudbyggnad är liksom många andra av stadens byggnader från 60-talet i behov av ventilationsbyte. Ett byte kan med stor fördel göra i samband med anpassningen av lokaler.

58 58(130) 2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov När förvaltningen lämnar Fässbergsgymnasiets lokaler behövs nya lokaler för de obehöriga eleverna inom IM IA. Förvaltningen behöver av många skäl se över var Mölndals gymnasiesärskola skall vara lokaliserad geografiskt och hur stort lokalbehovet kommer att vara. Det finns en uttalad ambition att samordna den verksamhet som blir kvar både geografiskt och organisatoriskt. 2.1 Pågående projekt Inga projekt är igång officiellt men förvaltningen har börjat titta på olika alternativa placeringar för IM IA och Mölndals gymnasiesärskola. 2.2 Befolkningsutveckling för år Det har under det senaste decenniet skett en relativt blygsam ökning bland gymnasieungdomar bosatta i kommunen. Ökningen har totalt legat på 7,7 procent, eller knappt 210 ungdomar. Enligt prognosen kommer denna åldersgrupp att växa under de kommande 10 åren med nästan 450 personer, vilket motsvarar en 16-procentig ökning. Diagram 1. Elevtäthet för 16 till 19-åringar under 2013 som är bosatta i Mölndal.

59 59(130) Diagram 2. Befolkningsprognos 6 till 15-åringar för åren Elevutveckling och maxkapacitet Under 2015 kommer i princip all verksamhet förutom gymnasiesärskolan att utrymma Fässbergsgymnasiet. Prognosen för gymnasiesärskolan är att antalet elever kommer att sjunka kraftigt, eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. När det gäller Krokslättsgymnasiet så har elevantalet minskat på nationella program. Däremot har antal elever ökat när det gäller SPRINT (Språkintroduktion). Det innebär att skolan totalt har lika många elever som innan de nationella programmen började minska. Elevutvecklingen för elever år är enligt prognos ca 250 fler elever 2022 i förhållande till Se även diagram 3.

60 60(130) Diagram 3. Elevutveckling enligt prognos fram till år Slutsatser och förslag Gymnasieskolan är en hårt konkurrensutsatt verksamhet. Elevutvecklingen har mycket lite att göra med det faktiska antalet elever i Mölndals gymnasieskolor. Antalet utbildningsplatser i GR överstiger kraftigt antalet tillgängliga elever. Med så liten egen produktion är det inte relevant att göra stora lokalutredningar om några få procents ökning av antalet åringar. Exempelvis var det 3 av 30 elever på Mölndals enda nationella program som var mölndalsbor i åk 1. Skall en ny gymnasieskola byggas i Mölndal skall den drivas affärsmässigt där man, ur denna rapports perspektiv, måste se till befolkningsutveckling och trender i delar av eller hela GR och inte bara i Mölndal.

61 61(130) 4 BILAGA 4 Lokalrevision kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för Kultur & Fritid. Lokalrevisionen, som är en del i utvecklingen av kommunens lokalresursplanering, genomfördes under Lokalrevisionen utgår från år 2014 och samtliga kostnader baseras på 2013, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Figur 1. Verksamhetsställen för Kultur & Fritid inom Mölndals stad under 2014

62 62(130) 1. Verksamheter och lokaler 2014 Lokalbeståndet (se tabell 1) för kultur och fritids verksamheter omfattar cirka kvm. Lokalkategori Area (kvm) Procent av total lokalarea Årskostnad lokaler (kr) FÖRENING & IDROTT % Sporthall/gymnastiksal % Fotbollsplaner % Isanläggningar % Badanläggningar % Näridrottsplatser % Övr idrottsanläggningar % Övr anläggningar 845 0% BIBLIOTEK % STADMUSEUM & KULTURSPEC % UNGDOM & SAMHÄLLSARBETE % ADMINISTRATION 188 0% KFF totalt % Tabell 1. Lokaler för kultur- och fritidsverksamheter. Årskostnader år Lokalernas ändamålsenlighet Målsättningen för Kultur & Fritid är att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda (i egen regi eller i samarbete med till exempel föreningslivet och studieförbunden) kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet i anläggningar som är välkomnande, ändamålsenliga, säkra och tillgängliga för alla. Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Mer och mer blir dessa anläggningar strategiska frågor för politiska beslut och prioriteringar i arbetet med konkurrenskraftig samhällsutveckling. Nya tillgänglighetskrav, teknikutvecklingen och moderna förväntningar på stadens offentliga kultur- och idrottsinstitutioner innebär också att man löpande måste se över och utveckla dem. Generellt håller kommunens byggnader för kultur- och fritidsverksamhet en relativt god standard, men det finns områden som definitivt behöver ses över. Flertalet av verksamheterna huserar i fastigheter från 60- och 70-talet och dessa fastigheter behöver inom kort verksamhetsanpassas, upprustas eller ersättas. Åbybadet För Åbybadet, vars äldsta del är från 70-talet och snart uttjänt, behövs en utvecklingsplan tas fram snarast års beslutade upprustning av badhuset förlänger badets livslängd med drygt 5 år. Förväntningarna på ett modernt badhus ser helt annorlunda ut än de gjorde på 70-talet. Ökad vattentemperatur och ökad inomhustemperatur ställer högre krav på anläggningen och tekniska lösningar. Och modern badkultur såsom till exempel äventyrsbad och wellnes kräver en anpassad och utvecklad badanläggning.

63 63(130) Externa lokaler Kultur & Fritid bedriver även verksamhet (till exempel fritidsgårdar) i externa fastigheter från 60- och 70-talet som även de behöver upprustas och moderniseras inom snar framtid. En mötesplats, oavsett vilken åldersgrupp den vänder sig till, vinner på att vara väl underhållen, välkomnande och snyggt inredd då det klart påverkar besökarens upplevelse av verksamheten och det individuella engagemanget. 1.2 Teknisk status En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver renoveras samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter. Byggnaderna för kultur och fritidsverksamhet håller en relativt hög standard med vissa undantag. I Åbybadet är den gamla delen hårt sliten. Stora renoveringsbehov föreligger för att simhallen fortsatt ska kunna tillgodose kommuninvånarnas behov. Golv-, väggar- och takkonstruktion samt alla ytskikt kräver troligtvis fullständig renovering, likaså är fuktspärrarna mellan byggnadsdelarna dåliga. Elsystemet har över tid uppdaterats men brister finns och en fullständig sanering behövs. Även brister i tappvatten-, värme- och avloppssystem finns. Inventering och utredning pågår. Att tänka på vad gäller KFFs idrottsfastigheter är att de är tämligen stora fastigheter med stora installationer. Investeringsbehovet inom 5 år är stort där ispisterna på utomhusisbanan samt inomhusisbanan på Åby Fritidsområde bör åtgärdas. Utöver pisterna är gamla delen av Åby ishall i stort behov av uppfräschning och även en av iskompressorerna tillsammans med kondensatorerna måste bytas. Nämnas bör också av KFF förhyrda Aktiviteten och Åbyvallen. Aktiviteten är byggd på 60- talet och är i behov av större uppfräschningsåtgärder inomhus där framförallt fuktsäkrade områden (duschutrymmen) måste renoveras tillsammans med större delen av fastighetens inre vatten och avloppssystem. Åbyvallens gamla del är en omklädningsrumslänga från 30-talet och inom en inte allt för lång framtid bör en ersättning av denna byggnad ske. 1.3 Planerade förändringar i verksamheten Lokaler kopplade till skolan Utifrån den demografiska utvecklingen och förändringar i skolförvaltningens lokalbestånd kommer kultur- och fritidsverksamhet som är förlagd i dessa lokaler att påverkas. Ett exempel på detta är Ekhagaskolan vilken man planerar att riva inom kort. Kultur & Fritid nyttjar för närvarande idrottshallen för ett antal olika föreningars behov. Så innan man river Ekhagaskolans idrottshall måste man ha en ersättningshall klar. Ett annat exempel är Lindhaga fritidsgård som tidigare var förlagd i Ekhagaskolan men som temporärt huserar i Fässbergsgymnasiets lokaler. I samband med beslut om ny verksamhet i Fässbergsgymnasiets lokaler måste en alternativ lösning tas fram för fritidsgården. Behovet av en fritidsgård i området är även fortsättningsvis stort. En möjlighet är att lägga fritidsgården i nya lokaler i direkt anslutning till Kulturskolan för att man gemensamt ska kunna utveckla en tydlig kulturprofil. Nytt stadsbibliotek Projekteringen av ett nytt stadsbibliotek i Mölndals innerstad pågår. Största utmaningen gäller bokbussens möjligheter till angöring eller ej.

64 64(130) Idrottshall Lindome I Lindome, i anslutning till Almåshallen, finns planer för en ny idrottshall. I budget 2015 får kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sporthall i Lindome inför ställningstagande till investeringsobjektet och dess omfattning. I samband med detta ska även en översyn av motsvarande behov i hela kommunen göras. Fritidsgård Lindome En förstudie har genomförts under 2013, som gäller flytt av Lindome fritidsgård till Almåsskolan när hyrestiden för externa lokaler upphör år Syftet med flytten är att, i samband med att lokalerna på Almåsskolan anpassas till nuvarande och framtida antal elever, se om även fritidsgården kan inrymmas i interna lokaler istället för i de nuvarande externa lokalerna. I programarbetet redogörs för flera möjliga lokaler på Almåsskolan för Lindome fritidsgård. Förvaltningen förordar placering i paviljongen med en tillbyggd ny entré mot parkeringsplatsen. Detta för att kunna fortsätta bedriva motsvarande verksamhet som idag riktat till en bred målgrupp med brett åldersspann. Största försämringen vid en flytt blir avsaknaden av en stor flexibel samlingslokal (Etage), som fritidsgården har tillgång till idag. Åbybadet För badhuset, vars äldsta del är från 70-talet och snart uttjänt, behövs en utvecklingsplan tas fram snarast års beslutade upprustning av badhuset förlänger badets livslängd med drygt 5 år. 1.4 Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov I ett hållbart samhälle har kultur- och fritidsfrågorna stor betydelse för utveckling, tillväxt och i formandet av en attraktiv stad där människor vill både verka och bo. Kultur & Fritids verksamheter är till för alla men har fokus på barn och unga. Kultur & Fritid arbetar utifrån ett främjande perspektiv det vill säga att man har fokus på att bygga in lösningar och möjligheter som främjar delaktighet, inflytande, hållbarhet, hälsa, kreativet, livslångt lärande och eget engagemang i syfte att förebygga ohälsa och utanförskap. Kultur & Fritid är en viktig part i stads- och samhällsutvecklingen för att Mölndal ska utvecklas till en modig stad med tydlig historia, som förstärker Västsverige genom att vara en attraktiv stad med egen kreativ profil och en hållbar stad där människor växer och mår bra. Enligt befolkningsprognosen för kommer Mölndals befolkning fortsätta att öka och år 2033 väntas befolkningen uppgå till personer. Kultur & Fritids verksamheter och uppdrag ligger väl i linje med stadens Vision Kultur & Fritid är en viktig part i utvecklingen av Mölndals innerstad, Forsåkersområdet samt det fortsatta arbetet med Åby fritidscentrum. Vision för Åby fritidsområde Stora delar av Åby fritidsområde är byggt på 60- och 70-talet och flera byggnader måste inom kort ersättas med nya. Föreningslivet är i ständig förändring och utveckling. Därför är en beslutad vision för Åby fritidsområde önskvärd för att kunna komplettera/upprusta/bygga nytt (i egen eller i föreningsregi) allteftersom behoven uppstår och möjlighet ges. Forsåkersområdet Kultur & Fritid ingår i arbetet med att skapa en tydlig profil för Forsåkersområdet.

65 65(130) Konstarkivet I samband med att biblioteket flyttar till nya lokaler behöver man se över konstarkivets lokalbehov. Biblioteket och konstarkivet ryms idag inom samma, externa, hyresavtal. Konstarkivets lokaler är inte ändamålsenliga för dagens verksamhet främst gällande konsthantering (lagning, packning, i- och urlastning) och förvaring. I och med att hyresavtalet måste skrivas om när biblioteket flyttar kan man samtidigt utreda arkivets möjligheter. Lilla Fässbergsdalen Just nu pågår utredningen om Lilla Fässbergsdalen. Kultur- och fritidsförvaltningen ser ett behov av en fullstor sporthall (i kombination med en ny skola), föreningslokaler (möteslokaler, klubblokaler och danssal efterfrågas) och en större fritidsgård då Eklanda fritidsgård inte kan ta emot fler ungdomar samtidigt. Bokbussen är väldigt välbesökt i Eklanda och med fler invånare i Lilla Fässbergsdalen är det en möjlighet att se om man skulle kunna kombinera en fast biblioteksverksamhet med till exempel en ny förskola. Föreningslokaler för kulturföreningar Kultur- och fritidsnämnden har satt ett mål att utveckla verksamhet för målgruppen åringar. Under hösten 2014 och våren 2015 kommer en nystartad förening för just denna målgrupp att bedriva verksamhet i Grevedämmet. I budgeten för 2015 saknas ekonomi för att kunna hyra Grevedämmet permanent. Förvaltningen ser ett stort behov av en långsiktig lösning av föreningslokaler för kulturföreningar och intresseföreningar på samma sätt som det finns föreningslokaler för idrottsföreningar. En möjlighet skulle kunna vara Kulturskolans gamla lokaler. Sporthallar Behovet av sporthallar, främst fullstora är stort. Redan idag är det fullbokat i alla hallar samtidigt som stadens befolkning ökar, Ekhagaskolans två gymnastiksalar ska rivas och byggnationen av sporthall i Lindome är satt i vänteläge. Förrådsutrymmen och omklädningsmöjligheter är också ytor som det är brist på i dagsläget. I budget 2015 får kulturoch fritidsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sporthall i Lindome samt att göra en översyn av motsvarande behov i hela kommunen.

66 66(130) 2. Lokalbehov per verksamhetsområde I avsnittet sammanfattas verksamhetsställen, lokalanvändning, lokalkostnader och planerade verksamhets- och lokalförändringar per verksamhetsområde. 2.1 Förening och idrott Verksamhetsställen Det finns sju olika kategorier inom förening och idrott; sporthallar/gymnastiksalar, fotbollsplaner, isanläggningar, badanläggningar, näridrottsplatser, övriga idrottsanläggningar (exempelvis friidrottsarena, badmintonhall, ridanläggning) samt övriga anläggningar (hembygdsmuseet och industrimuseet). Externt hyrda lokaler är Ekenhallen, Pedagogens sporthall och gymnastiksal samt Gunnebo ridanläggning. Figur 2. Verksamhetsställen för förening och idrott. Begreppet sporthall ovan inkluderar i detta fall samtliga storlekar av sporthallar och gymnastiksalar.

67 67(130) Lokalanvändning och kostnader Den totala lokalkostnaden för förening och idrott uppgick år 2013 till 45,9 mnkr. Se tabell 2. Lokalkategori Area (kvm) Årskostnad lokaler (kr) FÖRENING & IDROTT Sporthall/gymnastiksal Fotbollsplaner Isanläggningar Badanläggningar Näridrottsplatser Övr idrottsanläggningar Övr anläggningar Hembygdsmuseet Industrimuseet Förening & Idrott totalt Tabell 2. Lokaler för Förening & Idrott. Årskostnader för lokaler år I diagram 1 redovisas kvadratmeterkostnad för idrottsanläggningar. De som ägs av kommunen visas med mörka staplar och inhyrda lokaler med ljusa randiga staplar. Ett enhetspris betalas till Skolförvaltningen 2014 för de salar och hallar som KFF nyttjar varför dessa inte redovisas i diagrammet. Det blir påtagligt tydligt att kostnaden per ytenhet är hög för is- och badanläggningar Lokalkostnad per kvadratmeter Diagram 1. Lokalkostnad per kvadratmeter för idrottsanläggningar. Nyttjandegraden är fortsatt hög på alla våra idrottsanläggningar. I nuläget bedömer vi att beläggningen är högst och behoven av mer tillgängliga hallar/tider är störst vad gäller fullstora sporthallar och isytor.

68 68(130) I diagram 2 redovisas besök och lokalkostnader för fotbollsplaner som hyrs ut av Kultur & Fritid. I Mölndals stad finns ytterligare ett antal fotbollsplaner men dessa sköts och nyttjas av respektive förening. Diagram 2. Årskostnader för fotbollsplaner samt antal besök till fotbollsplaner I diagram 3 redovisas antal besök under 2012 och 2013 per kategori för förening och idrott. Diagram 3. Antal besök under 2012 och 2013 till idrottsanläggningar

69 69(130) Planerade verksamhetsförändringar Studier av Åbybadets status visar på att man behöver lägga cirka 10 mnkr på insatser i bland annat takkonstruktion och annat för att kunna hålla badet öppet i cirka 5 år till. Arbete för att specificera tidplan och prioriterade insatser i detta är pågående. Utöver dessa kortsiktigare åtgärder så behöver man belysa vilka alternativ som finns för ett eventuellt framtida och långsiktigt Åbybadet. Även i detta avseende pågår förberedelser för att göra detta relativt omfattande arbete i syfte att kunna komma till beslut i frågan inom de närmsta åren. Näridrottsplatsen i Kållered färdigställdes 2013 så när som på skatedelen där det varit svårare att finna lämplig mark att anlägga den på. För skatedelen finns 1,5 mnkr avsatt i budget år Slutsatser Förening och Idrott har generellt sett många besökare och nyttjare av våra anläggningar, vilket förstås är väldigt glädjande sett ur ett folkhälso- och verksamhetsperspektiv. Man kan också konstatera att många av de anläggningar som vi hyr och nyttjar är till åren komna och i många fall skulle behöva förbättras, ersättas eller kompletteras. Vi har relativt god täckning av fotbollsplaner (naturgräs och konstgräs) medan behovet av mer isytor och inte minst fullstora sporthallar är mycket stort. I budget 2015 får kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sporthall i Lindome inför ställningstagande till investeringsobjektet och dess omfattning. I samband med detta ska även en översyn av motsvarande behov i hela kommunen göras. Förrådsutrymmen och omklädningsmöjligheter är också ytor som det är brist på i dagsläget. Avsikten är att belysa och adressera ovan nämnda problem än mer under den kommande perioden, i första hand när det gäller nytillkommande bostadsområden men förhoppningsvis även på det stora idrottsområdet Åby fritidscentrum (i linje med den framtagna målbilden för området). Behovet av sporthallar (alltså främst fullstora) är stort. Redan idag är det fullbokat i alla hallar samtidigt som stadens befolkning ökar (Forsåker, Kvarnbyvallen, Kvarnbyterassen, Åby stallbacke, Lilla Fässbergsdalen med flera). Det spelas idag innebandy på dispens i många hallar på grund av att planerna inte har korrekta mått i våra mindre hallar. Dessutom har vi rivningen av Ekhaga-skolans hallar att förhålla oss till samt att den planerade fullstora sporthallen i Lindome är satt i vänteläge. Framförallt behövs alltså minst en fullstor sporthall med en aktivitetsyta på 20 x 40 m som är anpassad för såväl skolidrott som motions- och idrottsverksamheter på fritiden. Föreningslivet måste också få tillräckligt med förråd, omklädningsrum och gärna en egen entré till nytillkommande hallar. Hallen ska kunna tillgodose både tjejers och killars intressen, att anpassa en sporthall för dans breddar verkligen användningsområdet. Ekhagaskolan är stängd och kommer att rivas, dock så är tanken att kunna hålla idrottshallarna öppna även fortsatt. I dialog med Lokalförsörjningen så förlängs öppethållande i perioder om 12 månader i taget, i nuläget är det svårt att bestämt säga hur länge detta öppethållande kan fortsätta. När dessa idrottshallar stängs uppstår ett akut behov. Möjligen kan det lösas genom ett samarbete i samband med byggnationen av Västerbergsskolan om tajmingen är den rätta. Som en övergångslösning skulle man eventuellt kunna undersöka SCA:s gamla lokaler/idrottshall i Eklanda (på Bäckstensgatan). Man har från staden tagit fram en målbild för Åby fritidscentrum. Denna målbild ligger i nuläget vilande. Avdelning Förening och Idrott har för avsikt att arbeta för att målbilden väcks till liv och att man under kommande år kan fortsätta arbetet med att göra området till ett modernare och mer tilltalande idrotts- och rekreationsområde, för såväl mölndalsbor som andra besökare.

70 70(130) 2.2 Bibliotek Verksamhetsställen I staden finns fyra bibliotek; i Lindome, Kållered, Balltorp och Mölndal, samt ett mobilt bibliotek, bokbussen, vars garage finns i Skedebro. Externa lokaler som staden hyr är Kållereds och Mölndals bibliotek. Under 2014 har tillfällig verksamhet också funnits i Bibliotekslabbet, på Brogatan 32. Figur 3. Verksamhetsställen för biblioteken i Mölndal Lokalanvändning och kostnader Den totala lokalkostnaden för biblioteken uppgick år 2013 till 3,7 mnkr. Mölndals stadsbibliotek och Kållereds bibliotek är externa lokaler med en total lokalkostnad på cirka 3 mnkr. Lokalkategori Area (kvm) Årskostnad lokaler (kr) BIBLIOTEK Balltorps bibliotek Kållereds bibliotek Lindome bibliotek Mölndals stadsbibliotek inkl annexet Bokbussgarage Skedebro Biblioteken totalt Tabell 3. Lokaler för biblioteken. Årskostnader för lokaler år 2013

71 71(130) I diagram 4 redovisas lokaler som ägs av kommunen med mörka staplar och inhyrda lokaler med ljusa staplar. Diagram 4. Årskostnader för lokaler och total area för biblioteken. Balltorps bibliotek är minst med totalt 150 kvm, medan Mölndals stadsbibliotek (inkl annexet) är störst med cirka kvm. Kronor per kvadratmeter varierade mellan 567 upptill kr. Dyrast var Mölndals stadsbibliotek (inkl annexet) och billigast var Balltorps bibliotek. Lokalerna används alltmer och många använder lokalerna under längre tidsperioder, vilket kräver anpassningar. År 2013 hade biblioteken totalt besök, det vill säga cirka besök per öppetdag. Se diagram 5. Efter första halvåret 2014, ökar besöken ännu mer. Diagram 5. Antal besök till bibliotek tvåårigt perspektiv.

72 72(130) Planerade verksamhetsförändringar Mölndals stadsbibliotek är inrymt i hyrda lokaler i Folkets hus. Lokalerna är inte anpassade för en modern biblioteksverksamhet. I samband med omvandlingen av Mölndals centrum kommer stadsbiblioteket att flytta till nya lokaler i kvarteret Hajen. Förstudien, som gjordes 2013, och programhandlingen, som presenterades i kommunstyrelsen , visade att detta är möjligt och en bra lösning. Kultur och fritid fick kommunstyrelsens uppdrag att fortsätta planeringen av det nya biblioteket samt att ta fram en avsiktsförklaring om att hyra av Mölndalsbostäder, för beslut efter sommaren Slutsatser I takt med stadens utveckling behöver framtida bibliotekslokaler planeras, till exempel vid Eklanda & Lilla Fässbergsdalen, Åby fritidsområde och Forsåker. För Lilla Fässbergsdalen är Stadsbiblioteket närmaste bibliotek, vilket är långt för många, särskilt barn och unga samt personer utan bil. Bokbussen används oerhört mycket i Eklandaområdet, särskilt av barnfamiljer. Om det är möjligt, skulle en mindre biblioteksenhet med särskild barn och ungaprofil behövas i området, gärna i anslutning till en förskola. När Kållered centrum utvecklas och nya lokaler planeras bör vi beakta att biblioteket behöver ligga i markplan för att öka tillgängligheten och att lokalerna samtidigt blir mer ändamålsenliga.

73 73(130) 2.3 Stadsmuseum och kulturspecialister Verksamhetsställen Under stadsmuseum och kulturspecialister ingår Mölndals stadsmuseum och konstarkivet, totalt kvm. Konstarkivet är inte en publik yta för allmänheten. Båda verksamheterna bedrivs i externt hyrda lokaler. Figur 4. Verksamhetsställen för stadsmuseum och kulturspecialister Lokalanvändning och kostnader Den totala lokalkostnaden för stadsmuseum och konstarkiv uppgick år 2013 till 2,5 mnkr. Lokalkategori Area (kvm) Årskostnad lokaler (kr) STADMUSEUM & KULTURSPEC Mölndals stadsmuseum Konstarkivet SoK totalt Tabell 4. Lokaler för stadsmuseum och kulturspecialister. Årskostnader för lokaler år Kostnaden per kvm är 930 kr för stadsmuseet och kr för konstarkivet. Under 2013 genomgick Mölndals stadsmuseum en större ombyggnation med syfte att uppdatera och utveckla basutställningar och verksamhet. Museet hade stängt under delar av året vilket renderade ett besökarantal om cirka Under ett normalår uppgår antalet till cirka besök.

74 74(130) Planerade verksamhetsförändringar För närvarande pågår inga planerade verksamhetsförändringar Slutsatser Det planeras ett nytt bibliotek i centrum med möjlighet till inflyttning Då nuvarande placering av konstarkivet ligger i anslutning till biblioteket i Möllan samt under samma hyresavtal, måste en förstudie samt utredning av en framtida placering av konstarkivets lokaler beredas i god tid. Stadsmuseets besöksparkering ligger idag i anslutning till Grevedämmet. Inför en eventuell försäljning eller uthyrning av Grevedämmet måste alternativ besöksparkering ses över då det saknas parkeringsmöjligheter i anslutning till museets lokaler. 2.4 Ungdom och samhällsarbete Verksamhetsställen I staden finns sex fritidsgårdar: Eklanda fritidsgård, Lindomegården och Kållereds fritidsgård som drivs i externa lokaler. De andra fritidsgårdarna, Balltorpsgården, Broslättsgården och Lindhaga fritidsgård finns i stadens egna lokaler. Det finns musikverksamhet i Tonkällan som är extern lokal. Under sommaren bedriver vi daglägerverksamhet vid Djursjön. Material och inventarier förvaras övriga delar under året i Lindeviförrådet. Den internationella verksamheten bedrivs idag i delar av bibliotekslabbet som ägs av Mölndalsbostäder. Figur 5. Verksamhetsställen för Ungdom och samhällsarbete.

75 75(130) Lokalanvändning och kostnader Den totala lokalkostnaden för ungdom och samhällsarbete uppgick år 2013 till 2,9 mnkr. Den internationella verksamheten tar emot volontärer från Europa. Avdelningen hyr en privat fastighet på cirka 100 kvm för detta ändamål. Detta bekostas med externa bidragsmedel. Lokalkategori UNGDOM & SAMHÄLLSARBETE Area (kvm) Årskostnadlokaler (kr) Balltorps fritidsgård Broslätts fritidsgård Eklanda fritidsgård Kållereds fritidsgård Lindhaga fritidsgård Lindome fritidsgård Internationella verksamheten Lindevi-förrådet Djursjöverksamheten Tonkällan UoS totalt Tabell 5. Lokaler för ungdoms- och samhällsarbetare. Årskostnader för lokaler år I diagram 6 redovisas lokaler som ägs av kommunen med mörka staplar och inhyrda lokaler med ljusa staplar. Broslättsgårdens hyra och hyresavtal ingår i skolförvaltningens ram varför kostnaden för den lokalen är noll. Om detta hyresförhållande förändras så att kultur och fritid måste söka ny lokal finns inga medel inom ram för detta. I Lindomegårdens hyra ligger kostnader för verksamhetsanpassning av lokalerna. Diagram 6. Lokalkostnader och total yta för fritidsgårdar.

76 76(130) Diagram 7. Antal besök till fritidsgårdarna tvåårigt perspektiv. I besökssiffrorna 2012 för Lindhaga fritidsgård ingår dagverksamhet som fick läggas ner i samband med utflytten från Ekhagaskolan Planerade verksamhetsförändringar För närvarande huserar Lindhaga fritidsgård i Fässbergsgymnasiets lokaler. I samband med att Ekhagaskolan rivs behöver beslut fattas om en permanent placering eller att Fässbergsgymnasiets lokaler hyrs ut till extern aktör. En förstudie har genomförts under 2013 som gäller flytten av Lindomegården till Almåsskolan i hus F när hyrestiden för externa lokaler upphör år Nästa steg är programarbete som kommer att påbörjas under våren Slutsatser Lindhaga fritidsgård, som tidigare låg i Ekhagaskolan, behöver beslut om en permanent placering. För närvarande huserar verksamheten i Fässbergsgymnasiets lokaler. Det är viktigt att i programarbetet för Lindomegården ta hänsyn till möjligheterna att bedriva verksamheten på samma sätt som idag då det är en träffpunkt för alla åldrar. En översyn av ramfördelningen av hyra avseende Broslättsgården behöver göras. Internationella verksamheten finns idag i Bibliotekslabbet där rivning av huset planeras till första maj I samband med att Bibliotekslabbet stängs saknar tre anställda och tre volontärer kontors- och verksamhetslokal. Befolkningsprognosen visar att antalet ungdomar i Eklanda ökar de närmsta fem åren med 113 individer. Fritidsgården i Eklanda kan ta emot 50 ungdomar i lokalen. På fredagar är mötesplatsen välbesökt och i stort sett fullbesatt. Om trenden med antalet besökare till den fritidsgården fortsätter kommer lokalen vara för liten år Den privata fastigheten som hyrs för volontärsboende kan med fördel bytas mot intern bostad så snart det finns ett alternativ tillgängligt.

77 77(130) 2.5 Administration Verksamhetsställen Lokaler med huvudsaklig administrativ verksamhet finns i stadshuset. Antalet medarbetare med placering i stadshuset uppgår till tolv stycken Lokalanvändning och kostnader Den totala lokalkostnaden för administration uppgick år 2013 till 0,5 mnkr. Årskostnad per kvm är kr Planerade verksamhetsförändringar Inga planerade verksamhetsförändringar Slutsatser Under det kommande året ser vi inte behov av några ytterligare lokaler för den administrativa verksamheten.

78 78(130) BILAGA 5: 5 Lokalrevision vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens vård och omsorgsverksamhet. Huvuddelen av lokalbeståndet är äldreboenden, gruppbostäder och servicebostäder. Lokalrevisionen utgår från år 2014 om inget annat anges. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos Figur 1. Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter under Verksamhetsförutsättningar I avsnittet sammanfattas övergripande verksamhetsförutsättningar och generella trender som har betydelse för verksamhetens utveckling och framtida behov av särskilda boenden och lokaler. 1.1 Regelverk Vård- och omsorgsnämndens huvudsakliga uppdrag är att fullgöra stadens uppgift när det gäller vård och omsorg enligt gällande lagar och avtal. Verksamheten skall enligt stadens styrprinciper präglas av en framsynt planering och god hushållning samt resultera i en samhällsservice som stämmer väl överrens med kommuninvånarnas behov. Övergripande direktiv redovisas i nämndens verksamhetsplan. Ekonomiska ramar, politiska intentioner och planerade verksamheter redovisas i vård- och omsorgsnämndens budget/plan Verksamheterna inom vård och omsorg styrs av en omfattande lagstiftning däribland socialtjänstlagen (SOL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag om assistensersättning (LASS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

79 79(130) Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att inrätta särskilda boendeformer för äldre människor med behov av särskilt stöd och bostäder med service för personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Även lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade ställer krav på anpassade boenden och bostäder med särskild service för personer som omfattas av lagen. Även Boverket och Socialstyrelsen har ett regelverk för att särskilda boendeformer skall godkännas som fullvärdiga. Dessa regler har ändrats med högre krav under de senaste åren. I augusti 2014 dömde Arbetsmiljöverket ut en gruppbostad på grund av otillräckliga utrymmen för att personal ska kunna arbeta utan risk för arbetsskador. Om det inte åtgärdas kommer man att stänga arbetsplatsen i oktober Lokalstyrgruppen har tillsatt en arbetsgrupp för att analysera vilka grupp- och servicebostäder som är fullvärdiga enligt gällande lagstiftning och myndighetskrav. Åtgärdsförslag, tidsplan och ekonomisk kalkyl är en del av uppdraget. Från 31/ gäller Socialstyrelsens nya regler om bemanning på äldreboenden (SOSFS 2012:12). Enligt de allmänna råden skall bemanningen anpassas efter de boendes individuella behov. Lokalernas utformning har även betydelse vid bemanning för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett ekonomiskt effektivt sätt och leva upp till regelverket för en god arbetsmiljö. Tillräckligt med ändamålsenliga bostäder styrs också av betalningsansvarslagen vad gäller regler för medicinskt utskrivningsklara samt tillsynsmyndighetens (IVO) möjlighet att fastställa vite för ej verkställda beslut. Vitena kan utgå med mellan kr och en miljon kr. 1.2 Generella trender En generell trend inom äldreomsorgen är att många väljer att bo kvar hemma så länge som möjligt i stället för att flytta till äldreboende. Flytten sker först när behovet av vård och omsorg är så stort att det inte fungerar längre att bo kvar hemma. Följden blir att äldreboendena behöver anpassas för personer med omfattande vårdbehov, demenssjuka och personer med psykisk ohälsa. Ett tecken som bryter mönstret och som har kommit tidigare än väntat i såväl riket i stort som i Mölndal är att demografin med allt fler äldre börjar ge avtryck i form av ökande behov av äldreboende. Den prognos som pekade på en ålderspuckel från 2017 börjar komma redan nu. Det har också visat sig att kostnaderna för att ta hand om de mest vårdbehövande i ordinärt boende är betydligt högre än att erbjuda insatser i form av äldreboende. När det gäller LSS-boenden är den generella trenden att allt fler kommer att vilja bo i ordinära bostäder med stöd i hemmet och i grupp- och servicebostäder som är så lika ett ordinärt boende som möjligt men med tillgång till personal. Det ökade kvarboendet under senare år har hittills lett till en minskad efterfrågan på äldreboenden men tendenser finns som visar på en ökande efterfrågan igen. Under de senaste åren har det funnits ökande behov av hemtjänst, hemsjukvård, korttidsvård, rehabilitering och bostadsanpassningar. De kortare vårdtiderna inom länssjukvården bidrar också till ökningen genom att fler personer med komplexa sjukdomsbilder får sin vård och omsorg i hemmet. För att underlätta för brukare blir tillgången till korttidsplatser för avlastning och rehabilitering allt viktigare. I många fall är det en förutsättning för att den enskilde skall kunna bo kvar hemma. Även behovet av daglig verksamhet ökar. Det behövs också fler alternativ i verksamheten för att uppfylla det övergripande målet att utveckla den enskildes möjlighet till lönearbete och ge möjlighet till individuella anpassade aktiviteter. Behovet av meningsfull sysselsättning följer behovet av bostäder i alla dess former. Detta är ett logiskt samband som inträffar när unga personer med funktionsnedsättning lämnar gymnasiet och inträder i vuxenlivet.

80 80(130) De generella trenderna gäller också för Mölndals stad. Vård- och omsorgsnämndens mål är att fler äldre och personer med funktionsnedsättning skall ges möjlighet att bo i egna lägenheter med stöd i olika former. Staden skall också verka för att äldre och personer med funktionsnedsättningar ges förtur till lämpliga bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. 1.3 Ekonomi Vård- och omsorgsnämndens nettokostnader 2013 var 870,9 mnkr, varav lokaler stod för 93,4 mnkr brutto och 49,6 mnkr netto, mellanskillnaden är intäkter från lägenhetshyror. Intäkter i form av Ludvika-moms är kr för Möjligheten att avropa Ludvikamoms förutsätter att enheten blockförhyrs och inte ägs av staden. Lokaldelen är en högst väsentlig del av nettokostnaden, ca 5 %. Inom funktionshinderhinderområdet är tillkommande behov inlagda i budget. Vård- och omsorgsförvaltningens investeringsbudget påverkas endast i samband med nystart i form av inköp av möbler och annan utrustning. I externa fastigheter investerar aldrig förvaltningen, i internt ägda lokaler ligger investeringsbudgeten på lokalförsörjningsavdelningen inom Stadsledningsförvaltningen.

81 81(130) 2. Verksamheter och lokaler Lokalbeståndet för vård och omsorgsförvaltningens verksamheter omfattar ca kvm. Större delen av lokalbeståndet är äldreboenden, gruppbostäder och servicebostäder och tillsammans utgör de 84 procent av lokalbeståndet. Lokalbeståndet sammanfattas i tabell 1. Förteckning över samtliga lokaler finns i underlagen till lokalrevisionen. Lokalkategori Area totalt [kvm] Procent av total lokalarea Årskostnad [kr] Extern intäkt [kr] Äldreboenden och träffpunkter % kr kr LSS gruppbostäder, servicebostäder, särskild anpassad bostad % kr kr Lokaler för korttidsverksamhet % kr - Lokaler för daglig verksamhet och daglig sysselsättning % kr - Hemtjänstlokaler % kr - Administrativa lokaler % kr Summa % kr kr Tabell 1. Lokaler och boenden för Vård- och omsorgförvaltningens verksamheter. Årskostnader avser Figur 2. Vård- och omsorgförvaltningens verksamheter både externa och interna under 2014 Den totala årskostnaden uppgick till ca 97,8 mnkr under De externa intäkterna uppgick till ca 56,6 mnkr. I kostnaden ingår externa hyror, tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, sophämtning, räntor och avskrivningar. Förutom lokalkostnaderna fördelade per plats så har varje lägenhet en hyra som debiteras den enskilde brukaren. Inom äldreboendena ligger hyrorna på mellan 4100 kr/mån till 9600 kr/mån i 2014 års prisnivå.

82 82(130) Inom funktionshinderverksamheten ligger hyresnivåerna på mellan kr/mån och kr/mån i 2014 års prisnivå. Maximalt bostadstillägg för pensionärer(btp) som inte har någon tjänstepension är 4990 kr/mån. Tillämpningar av areaenheter Lokalbeståndet redovisas i kvadratmeter bruksarea (BRA) och lokalarea (LOA). Enligt standarden omfattar bruksarean i princip alla mätvärda utrymmen som begränsas av omslutande byggnadsdelars insida. I Lokalförsörjningens register används bruksarea (BRA) för ägda lokaler och lokalarea (LOA) för hyrda lokaler. Boarea (BOA) används inte som begrepp. Istället har blockhyresavtalens bostadsdelar registrerats som LOAe (e=enskild) och lokaldelarna som LOAg (g=gemensam). In och uthyrning av bostäder Äldreboendena blockförhyrs från respektive hyresvärd. Hyresavtalen är uppdelade på en bostadsdel och en lokaldel. Inhyrningen sker av stadens lokalförsörjningsavdelning som i sin tur hyr ut lokalerna till vård- och omsorgsförvaltningen som i sin tur hyr ut lägenheterna till de kommuninvånare som har biståndsbeslut på äldreboende. Socialstyrelsens och Boverkets riktlinjer om parboende behöver utredas för att ta fram en uthyrningsrutin. I andrahandsavtalet behöver vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med hyresvärd vara tydlig med hur eventuell kvarboende maka/make/sambo kommer att kunna bo om vederbörande inte har ett biståndsbedömt behov av insatsen. Frågan ska upp till nämnd i februari Grupp- och servicebostäder hyrs antingen in genom blockhyra på samma sätt som äldreboendena, för vissa av bostäderna har staden enbart hyresavtal på lokalerna medan lägenheterna hyrs ut direkt till de boende som har insatsbeslut enligt LSS. I praktiken har vårdoch omsorgsförvaltningen ett kostnadsansvar även för dessa lägenheter om det skulle uppstå så kallad tomhyra. Ramprogram För att långsiktigt säkerställa rätt kvalitet och en effektiv resursanvändning finns det behov av att uppdatera ramprogram för de olika boendeformerna. I ramprogrammen bör det beskrivas vilka funktioner som skall finnas i boendena och vilka ramar som skall gälla för storleken på lägenheter, gemensamma utrymmen och verksamhetslokaler. Ramprogrammen används som underlag för kvalitetssäkring, planering av nya boenden, upphandling av externa utförare med mera. För grupp- och serviceboende finns ett icke antaget ramprogram vars innehåll behöver säkras i förhållande till Boverkets byggregler, Socialstyrelsens riktlinjer och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. För äldreboenden finns ett program som togs fram 2007 i samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen, stadens lokalförsörjning och Mölndalsbostäder. Nuvarande version är inte politiskt antaget och kan behöva revideras i vissa delar om en nyproduktion skall påbörjas. Utformningen för att tillgodose demenssjuka personers behov är ett sådant område. Ramprogrammen för de olika boendeformerna är alltså inte uppdaterade enligt krav och regelverk. Lokalstyrgruppen beslutade i november 2014 att påbörja arbetet med ramprogram för både äldreboende och gruppbostad. Representanter från VOF, LF, SEF, MBAB och SBF deltar, Lokalförsörjningen håller ihop processen.

83 83(130) 2.1 Lokalernas ändamålsenlighet Äldreomsorgen har generellt sett ändamålsenliga lokaler som uppfyller tillsynsmyndigheters krav och verksamhetens krav på funktionalitet. Ett område som behöver arbetas med är utveckling av bostäder som är bättre anpassade för personer med demenssjukdomar. Utveckling av ett demenscentrum på Lackarebäcks äldreboende ska starta i befintliga lokaler under Bostäder för personer med funktionsnedsättning är byggda under en 30-årsperiod och har därför varierande standard och yta. En inventering har gjorts för att fastsälla hur många lägenheter som är fullvärdiga enligt Boverkets byggregler 19, Socialstyrelsens riktlinjer och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Inventeringen visar att 16 enheter samt ett korttidsboende är ofullständiga. Av dessa behöver fyra enheter avvecklas så fort som möjligt. Det planeras ske med en enhet per år de närmaste fyra åren. För övriga lokaler är ändamålsenligheten beroende på förändringar i verksamheterna, geografiskt läge och samordning mellan olika verksamheter. Det största och mest angelägna behovet under 2014 var att evakuera administrativ personal och Rehab Mölndal från Vetekornsgatan 22. Som en följd av det arbetet gjordes en inventering för samordning av all administrativ personal samt hälso-och sjukvårdsverksamheterna till gemensamma lokaler. Totalt berör det ca kontorsarbetsplatser. Tanken att samla alla arbetsplatser fick ingen lösning under Däremot flyttas Rehab Mölndal från Vetekornsgatan till nya lokaler på Bergfotsgatan från och med årsskiftet 2014/2015. Kontraktet löper på en femårsperiod med möjlighet till uppsägning efter tre år. Detta är för att hålla möjligheten till framtida lokalsamordning öppen. 2.2 Teknisk status Den tekniska statusen varierar beroende på när fastigheterna är byggda. Det pågår ständigt åtgärder för att lokaler och bostäder skall vara i gott skick. Ansvaret är fördelat på respektive hyresvärd och hyresgästen som är VOF. Ansvarsfördelningen ser lite olika ut om det är stadens eget bestånd, Mölndalsbostäder eller någon av de privata hyresvärdarna. VOF har en årlig budget för underhåll och mindre anpassningar på kr i 2014 års budget. I de äldsta husen kan det finnas renoveringsbehov av installationer som el, vatten, avlopp och ventilation på sikt. Ansvaret ligger på hyresvärdarna om det inte är så att behovet är påkallat på grund av verksamhetsförändringar då kan det vara hyresgästens ansvar. Det kan bli kostsamma åtgärder och bör uppmärksammas när man gör förändringar i verksamheterna. En inventering av kökens standard visar på stora renoveringsbehov. I dagsläget gäller det två av äldreboendenas kök, Brattåsgårdens och Lackarebäcks. Frågan om kostnadsansvaret och användningen av köken bör utredas och renodlas i linje med driftansvaret. Det eget ägda beståndet av LSS bostäder är generellt sett bra rent tekniskt ur förvaltningssynpunkt. Däremot finns det brister ur verksamhetsaspekt. Vissa av tomterna i Rävekärr är dåligt dränerade och belägna på platser som kräver god dränering. På grund av förändringar i verksamheten och skärpta myndighetskrav klarar inte husen de krav som idag ställs på bland annat hygienutrymmen.

84 84(130) 2.3 Planerade förändringar i verksamheten Försäljning Beslut finns om att genomföra försäljning av stadens grupp- och servicebostäder till Mölndalsbostäder. Frågan hanteras av stadsbyggnadskontoret, men då utredningen om fullvärdiga LSS-bostäder påverkar bl a fastighetsvärderingen så avvaktar man Avveckling och inhyrning av lokaler och boenden Omfattande omflyttningar har och håller på att genomföras kopplat till omdaningen av Mölndals centrum. Förvaltningen har lämnat lokaler på Bergmansgatan, Brogatan och Storgatan och flyttat till Kreativiteten, Fässbergsgymnasiet och Frölundagatan. Kvar på Brogatan 9 finns kontorslokaler för enhetschefer o samordnare inom funktionshinderområdet. I samma lokaler finns en daglig verksamhet i form av Café 9an. För dessa lokaler löper kontraktet ut först Daglig verksamhet har omstrukturerats vilket fått lokalkonsekvenser genom att man lämnat lokaler i Forsåker och flyttat till Kreativiteten och Fässbergsgymnasiet. Hemsjukvården har lokalmässigt delvis samlats till Frölundagatan och lämnat lokaler på Brattåsgårdens äldreboende. Ett antal sjuksköterskor har lokaler på Fässbergs och Lackarebäcks äldreboenden. Verksamheten för daglig sysselsättning på Lyckostigen har under 2014 avvecklats och ingår nu i Spiras verksamhet på Frölundagatan Vetekornsgatan 22 och administrativa lokaler Avvecklingen av Vetekornsgatan som administrativ lokal beräknas vara klart vid årsskiftet 2014/2015. Enligt avtal skall huset vara återställt till boende senast 2015 enligt hyresavtalet och det tillfälliga bygglovet. Denna återställning påbörjades under 2013 med anledning av de akuta behov av nya äldrebostäder som uppstått. Parallellt med avvecklingen av Vetekornsgatan gjordes en inventering för samordning av all administrativ personal, hälso- och sjukvårdsverksamheterna inkluderad. Totalt handlar det om ca personer med olika grader av stationära respektive mobila arbetsplatser. Om alla dessa verksamheter samlas i ett hus påverkas lokaler på Frölundagatan, Göteborgsvägen, Vetekornsgatan, Brogatan 9 samt två äldreboenden. Att samla samtliga ca kontorsarbetsplatser i gemensamma lokaler fick ingen lösning under Förslag fanns men det täckte inte alla behovsaspekter. För att ge möjlighet till framtida samordning har de nya lokalerna för Rehab Mölndal ett hyreskontrakt på 5 år men med möjlighet att gå ur lokalerna efter 3 år.

85 85(130) 3. Lokalbehov per verksamhetsområde I avsnittet sammanfattas verksamhetsställen, lokalanvändning, lokalkostnader och planerade verksamhets- och lokalförändringar per verksamhetsområde. 3.1 Äldreboende Verksamhetsställen I staden finns nio äldreboenden; Eklanda, Brattåsgården, Fallströmmen, Sörgården, Lackarebäck och Bifrost som drivs i kommunal regi; Berzelius drivs av Förenade Care och Brogården av Attendo Care. Fässbergshemmet går från kommunal regi till att drivas av Vardaga Äldreomsorg AB från och med den12 januari Totalt omfattar boendena 582 lägenheter inklusive 20 korttidsplatser på Fässbergshemmet samt 7 korttidsplatser på Lackarebäckshemmet. Entreprenaddriften av Berzelius upphandlades på nytt under 2014 och från 1 oktober är Förenade Care ny utförare. Inräknat i dessa 582 lägenheterna finns också 19 lägenheter på Berzelius och 6 lägenheter på Brattåsgården som inte definieras som särskilda boenden. Två äldreboenden hyrs in av privata hyresvärdar, resterande hyrs av Mölndalsbostäder. Lokalkategori äldreboenden 2014 Antal platser Area kvm Kvm LOA e bostäder Kvm LOA g lokaler Årskostnad Extern bostads hyra 2013 Extern lokalhyra 2013 Eklanda Brattåsgården+ 6 ordinära lgh Fallströmmen Sörgården Fässbergshemmet Inkl 20 korttidsplatser Lackarebäck, varav 7 är korttidspl Berzelius (Förenade Care)* Brogården (Attendo) Bifrost äldreboende Delsumma äldreboenden

86 86(130) Figur 3. Äldreboenden och hemstjänst under 2014 Tillagningskök På Sörgården, Fässbergshemmet, Lackarebäck, Brattåsgården, Brogården och Berzelius finns det tillagningskök som ingår i blockförhyrningsavtalet mellan Mölndalsbostäder och vård- och omsorgsförvaltningen. På Berzelius är driften av köket upphandlad enligt LOU och drivs av ISS. De övriga köken disponeras utan hyra av Serviceförvaltningen som ansvarar för matproduktionen. Brogårdens kök används inte för matlagning utan står tomt. Sörgårdens kök används för att producera mat till eleverna på den intilliggande skolan men lokalkostnaderna belastar äldreomsorgen och vård- och omsorgsförvaltningen. En inventering av storkökens standard visar på stora renoveringsbehov. I dagsläget gäller det två av äldreboendenas kök, Brattåsgårdens och Lackarebäcks. Frågan om kostnadsansvaret och användningen av köken bör utredas och renodlas i linje med driftansvaret. Under 2014 renoverades tillagningsköket på Sörgården. Där utreddes kostnadsansvaret och Vård- och omsorgsförvaltningen finansierade inte detta.

87 87(130) Träffpunkter Centrum och Krokslätt finns i separat inhyrda lokaler. På Brattåsgården och Berzelius finns träffpunkterna integrerade på respektive äldreboende. Lindomegården är samlokaliserad med en fritidsgård. Fristående träffpunkter Lokalanvändning och kostnader Den totala årskostnaden för äldreboenden och träffpunkter uppgick år 2014 till 60,4 mnkr likvärdigt med föregående år. I årskostnaden ingår hyror och el. De externa intäkter för boenden uppgick till 42,7 mnkr. Kvadratmeter per plats Antal besök Den genomsnittliga arean per plats i äldreboende uppgick 2014 till 74,5 kvm, vilket är relativ hög nivå. Boende med en hög area per plats är Sörgården 108 kvm och Lackarebäck 90 kvm. De stora skillnaderna i ytor beror på att enheterna är byggda under en 50-års period och dessutom till- och/eller ombyggda i flera fall. Eklanda och Fallströmmen är byggda under en period när man var väldigt sparsam med ytorna och dessutom finns ingen annan integrerad verksamhet i husen. Brattåsgården och Sörgården är ombyggda servicehus som dessutom har tillagningskök. Fässbergs, Lackarebäcks och Brogårdens äldreboenden har en lång historia med ett flertal renoveringar, ombyggnationer och tillbyggnader som påverkar ytorna, dessutom finns tillagningskök och andra lokaler integrerade i husen. Berzelius är byggt under optimala förutsättningar för ytanpassning och logistik. Ett riktvärde för särskilda boenden är ca 60 kvm per platsför boendearean(loae) vid en effektiv lokalanvändning. Av riktvärdet avser ungefär halva arean bostaden och halva arean gemensamma utrymmen. Administrativa lokaler och diverse andra utrymmen ingår i LOAg. Area kvm Årskostnad Extern lokalhyra 2013 Centrum, Möllan 350 besök/vecka Krokslätt, träffpunkt, Berghemsg 6 13 föreningar Lindome, Lindomegården 250besök/v Kållered,Brattåsgården 205 besök/vecka Berzelius (Förenade Care) ingår även i block hyra för äldreboende Totalt

88 88(130) Figur 4. Kvadratmeter per plats fördelad på bostadsarea (LOAe) och lokaler (LOAg) Årskostnad per plats Figur 5 visar 2013 års lokalkostnad dividerad med antal platser i LOAg. Kostnaderna består av de gemensamma ytornas kostnad fördelad per plats och varierade mellan kr upptill kr. Skillnaderna hänger ihop med de kommentarer som finns till figur 5. Av de mest extrema värdena så är Lackarebäck belastat med stora allmänna ytor och bär dessutom kapitalkostnader från flera om- och tillbyggnationer. Berzelius är byggt under de mest gynnsamma omständigheterna avseende markanpassning, ytor och storlek på huset.

89 89(130) Figur 5.Årskostnad per plats LOAg Årskostnad per kvadratmeter Fallströmmen är det i särklass dyraste huset per kvadratmeter men totalkostnaden är låg på grund av små gemensamma ytor. Berzelius sticker återigen ut som det mest ekonomiskt fördelaktiga huset. Figur 6. Årskostnad fördelade per kvadratmeter

90 90(130) Bostadshyror och lokalhyror Figur 7 visar bostadshyror och lokalhyror fördelade per kvadratmeter bostäder. På Eklanda och Lackarebäck har lokaldelen fått bära höga kostnader för att hålla lägenhetshyrorna på en rimlig nivå. Fallströmmen har höga kostnader på såväl lokal som lägenheter, där finns de högsta lägenhetshyrorna. Berzelius har låga kostnader för såväl lokal som lägenheter. Figur 7.Bostadshyror och lokalhyror fördelade per kvm LOAg Planerade verksamhetsförändringar Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört återställning av Vetekornsgatan till äldreboende från årsskiftet 2014/ lägenheter kommer planenligt att vara tillgängliga under I samband med Fässbergshemmets övergång till entreprenaddrift 12 januari 2015 så tillkommer 6 permanentlägenheter som tidigare använts för korttidsplatser. Enligt nämndens boendeplan kommer nya platser att krävas varje år, totalt 50 platser under planperiod och fram till år 2020 ytterligare 30, alltså totalt 80 platser. Sedan boendeplanen skrevs har förutsättningarna förändrats och behovet ökat ytterligare. Enligt budget/plan är behovet sannolikt 30 platser årligen under planperioden vilket sammantaget ger underlag för ett nytt äldreboende med upp till 90 platser i slutet på perioden. Behovet är baserat på befolkningsstatistik, statistik över antal fattade beslut och omsättningen inom äldreboende de senaste åren. För att utifrån ett bemanningsperspektiv få kostnadseffektivitet när man bygger boende, krävs ett boende med ca 80 platser. Nya boenden bör byggas med möjlighet till flexibla lösningar för att kunna anpassas till olika behov av boende. Nämnden kommer att lyfta behovet till kommunstyrelsen, då finansieringen inte är klar.

91 91(130) Trygghetsboende Trygghetsboende är en ny boendeform som enligt statens riktlinjer skall svara upp mot ett behov som ligger mellan ordinarie boende och vård- och omsorgsboende. Det som staden kan gå in med i ett sådant boende är framförallt eventuella vårdinsatser i form av hemtjänst eller hemsjukvård. För övrigt finansieras boendet via hyresintäkter. Vård- och omsorgsnämnden har i tidigare boendeplan uttryckt att de är positiva till att trygghetsboende skapas i kommunen. Mölndalsbostäder har projekterat för ett trygghetsboende i Bifrostområdet. Erfarenheten visar att trygghetsboende kan vara en boendeform som ökar den enskildes möjlighet att bo kvar i eget boende med en hög grad av självbestämmande. Det skulle förmodligen minska trycket på önskemål om särskilt boende Befolkningsprognos Befolkningsprognosen för gruppen 65 år eller äldre visar en ökning med cirka personer fram till Diagrammet i figur 8 visar hur den äldre befolkningen är fördelad geografiskt i Mölndal år Figur 8. Antal 65 till W åringar under 2014 som finns bosatta i Mölndal.

92 92(130) Diagram 1. Befolkningsprognos med och utan bostadsbyggande för åren Antal platser och platsbehov Det akuta behovet av nya lägenheter inför 2014 beräknades till mellan 30 och 35 tillkommande lägenheter, det behovet kunde tillgodoses genom att Bifrosts äldreboende på Vetekornsgatan 22 återställdes till äldreboende. Fastigheten hyrs av en privat hyresvärd. Behovet 2014 motsvarar 5,4 procent av personer 65 år och äldre inklusive de 35 personer som står i kö till äldreboende (diagram 2, kurva C). Aktuellt antal platser på äldreboende 2015 baseras på 530 platser, motsvarar 5,2 procent av personer 65 år och äldre (diagram 2, kurva B). De 14 nya platserna från januari 2015 är inkluderade i de 530 platserna. För riket i sin helhet är det 4,8 procent av gruppen 65 år och äldre som bor på särskilda boenden.

93 93(130) Diagram 2. Antal platser och platsbehov i äldreboenden fram till år Slutsatser Behovet av fler äldreboendeplatser har kommit tidigare än beräknat och är i dagsläget, november 2014, sannolikt 30 nya platser per år. Tanken att lösa behovet av de 30 platser som fanns 2013 genom att konventera tillbaka fastigheten på Vetekornsgatan 22 till äldreboende räckte inte för att minska den befintliga kön. Behovet enligt Budget/plan beräknas ligga på 30 platser per år under planperioden. För att kunna möta framtida behov har behovet av ett nytt äldreboende med ca 80 platser lyfts. Finansieringen tas med i budgetupptakten, våren Under förutsättning att medel finns för nybyggnation startar arbetet med markanvisning på planlagd mark och projektering tillsammans med då utsedd byggherre. Bedömningen av nya behov skall ses utifrån befolkningsprognos, politiska vägval och andra faktorer som påverkar behoven. Behov förändras dessutom över tid och är inte alltid förutsägbart. Med i bedömningen förutom aktuell befolkningsprognos finns antal personer i kö till äldreboende de senaste åren. För att få kostnadseffektivitet när man bygger ett äldreboende krävs ett boende med ca 80 platser. Det bör byggas med möjlighet till flexibla lösningar för att kunna anpassas till olika behov av boende. Den sammantagna bedömningen är att vi har behov av ett äldreboende med 80 platser under planperioden. Strukturen för den långsiktiga planeringen tas fram tillsammans mellan Stadsbyggnadsförvaltningen och lokalförsörjningsavdelningen. Den skall baseras på de av vård och omsorg angivna behoven. Det gäller också att involvera bostadsföretag som skall låta bygga och förvalta nya äldreboenden. Erfarenheten visar på flera fördelar med att utveckla byggande och boende med det kommunala bostadsbolaget, Mölndalsbostäder. Konceptet för äldreboende, ERFA dokumentet, behöver utvecklas för framtidens krav på bemanning och verksamhetsinriktning, till exempel inrättande av ett demenscentrum. I Mölndal är planerat demenscentrum mer av karaktär resurs- och kunskapsbas än en fysisk plats. Detta demenscentrum kommer att finnas på Lackarebäcks äldreboende i de befintliga lokalerna.

94 94(130) 3.2. Bostäder LSS och boendestöd Verksamhetsställen Bostäder med särskild service enligt LSS finns i fyra olika former; gruppbostad, servicebostad, särskilt anpassad bostad samt korttidsboende. Inom ansvarsområdet funktionshinder finns även stöd till personer med en psykiatrisk funktionsnedsättning som kan erhålla såväl boende som boendestöd och som kan ges inom LSS och/eller inom SOL.Inför 2014 lyftes behovet av ett korttidsboende i egen regi för att kunna erbjuda brukare som fanns på köpta platser. Enligt budget/plan var enheten finansierad. I augusti-14 stod förvaltningen klar att påbörja arbetet med att starta upp korttidsboende på Lunnagården. Samtidigt gjordes en ny inventering av behovet. Det intensiva och målinriktade arbete som gjorts av psykiatrihandläggare och planeringssekreterare har gjort att man kunnat tillgodose behovet av korttidsplats genom andra insatser. Förvaltningen ser därför inget behov av att i dagsläget starta ett korttidsboende inom socialpsykiatrin. Gruppbostäder Gruppbostäder kan enligt lagens förarbeten innehålla max 6 lägenheter, om de boende tillförsäkras goda levnadsvillkor, vilket vård- och omsorgsnämnden beslutat om. I staden finns 19 gruppboenden med totalt 116 lägenheter. Hälften av boendena har idag sex eller fler lägenheter. Fem av gruppboendena ägs av staden. Övriga hyrs in av externa fastighetsägare varav tio av Mölndalsbostäder. Lokalkategori gruppbostäder 2014 Antal platser Area kvm BRAt LOAe BRAit LOAg Årskostnad Extern intäkt Alebäcksgatan Annebergsvägen Brännåsvägen 15 vån 1 och 2 blockhyrs Brännåsvägen 15 vån 2 6 se ovan se ovan se ovan se ovan se ovan Drottningshögsvägen Eklanda skog Ekspinnaregatan Guldvingegatan Gårdavägen Hedbäcksvägen Lejonslättsgatan Lejonslättsgatan 36 8 se ovan se ovan se ovan se ovan se ovan Konditorivägen Lejonslättsgatan 22 vån Piltegatan entreplan+plan Ranntorp, bostadshus söder Ringspinnaregatan Sågdalsgatan Frimärksgatan Totalt

95 95(130) Figur 9. Gruppbostäder och servicebostäder under år 2014 Servicebostäder En servicebostad består av ett antal lägenheter med tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Antal boende kan vara fler än i en gruppbostad. I staden finns 11 servicebostäder med totalt 88 lägenheter. Fyra av servicebostäderna ägs av staden. Av de övriga hyrs en av FÖRBO och resterande av Mölndalsbostäder. I samband med centrumutvecklingen har vi från årsskiftet 2014/2015 inte längre servicebostad på Bergmansgatan 21. De brukare som bodde där har kunnat erbjudas lägenhet i andra av kommunens servicebostäder. Servicebostäder /särskilt anpassade bostäder 2014 Antal platser Area kvm BRAt/ LOAe BRAit/ LOAg Årskostnad Intäkter Baazgatan Blå huset Tegelformsgatan Eklanda vall Havrekornsgatan 15 B Havrekornsgatan 8 B Lejonslättsgatan 30,ingår i block, se gruppbostäder Kallblodsgatan Lejonslättsgatan Lejonslättsgatan 22 vån Måldomaregatan Släpharvsgatan Totalt

96 96(130) Annan särskild anpassad bostad Med annan särskilt anpassad bostad för vuxna avses en bostad för vuxna med viss grundanpassning till funktionshindrades behov men utan fast bemanning. Bostadsformen är inte att betrakta som bostad med särskild service enligt LSS. Särskilt anpassad bostad finns på tre adresser med totalt sju lägenheter. Boendestöd I ordinärt boende får ca 250 brukare stöd i form av boendestöd. Verksamheten finns lokaliserad på Frölundagatan samt från december 2014 också på Varmblodsgatan Lokalanvändning Gruppbostäder I gruppbostäderna är i regel såväl gemensamma ytor som administrativa lokaler att hänföra till LOAg. Drottninghög är den minsta enheten med fyra platser vilket innebär att alla driftkostnader inklusive lokaldelen blir höga utslaget per plats. Figur 10. Kvadratmeter per plats i gruppbostäder

97 97(130) Servicebostäder I figur 11 redovisas servicebostäder kvadratmeter per plats. Högst har Kallblodsgatan med 71 kvm per plats. Tegelformsgatan har nyligen byggts om till bostad från att ha används till annan verksamhet tidigare därav de stora ytorna. Figur 11. Kvadratmeter per plats i servicebostäder

98 98(130) Lokalkostnader Gruppbostäder Den enhet som har högst kostnader per kvm är Hedbäcksvägen som togs i drift den 1 november Orsaken till detta är objektet belastas med ombyggnadskostnader med kort avskrivningstid och att en stor del av dessa kostnader ligger på lokaldelen för att hyresnivån skall vara rimlig. Under april 2014 togs ytterligare en gruppbostad i drift i nya lokaler på Frimärksgatan. Fastighetsägare är Mölndalsbostäder. Bostaden är byggd utifrån gällande krav från samtliga myndigheter. Figur 12. Årskostnade 2013 för gruppbostäder per kvadratmeter Servicebostäder Figur 13 redovisar årskostnader per kvadratmeter. Högst har Havrekornsgatan (1 655 kr per kvm) och Eklanda vall (1 559 kr per kvm) Kostnadsskillnaden illustrerar dels när enheten är byggd och graden av fullvärdigt boende.

99 99(130) Figur 13. Årskostnader 2013 för servicebostäder per kvadratmeter Planerade verksamhetsförändringar Den senast tillkomna bostaden är enheten på Frimärksgatan som startade upp i april Inventering och analys av samtliga boendeenheter utifrån krav som ställs på fullvärdiga bostäder enligt LSS samt övriga myndighetskrav har genomförts tillsammans med lokalförsörjningen under Utredningen visade att det finns 16 enheter samt ett korttidsboende som är ofullständiga. Av dessa behöver fyra avvecklas så snart som möjligt. En av dem kommer att stängas i oktober 2015 efter beslut från Arbetsmiljöverket. För närvarande finns det två enheter som projekteras. En servicebostad med 9 lägenheter i Kvarnbyterassen som beräknas bli klar 2016 och en gruppbostad med 6 lägenheter i Fågelsten som kan stå klar under andra halvåret 2015 under förutsättning att markförsäljning till Mölndalsbostäder samt bygglov blir klart till årsskiftet 2014/2015. Nämnden har i budget/plan angett att det behövs en ny enhet per år. Om man avvecklar en icke fullvärdig enhet per år behövs det alltså nybyggnation av två enheter per år under planperioden för att täcka behovet.

100 100(130) Slutsatser Underlag för behovsframskrivningen är under utveckling och målet är att den långsiktiga planeringen vilar på en stabil grund. En tydlig struktur för den långsiktiga planeringen behövs även inom detta område. Se äldreboende. Även här är det frågan om ett samarbete mellan vård och omsorgsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Lokalförsörjningsavdelningen, Mölndalsbostäder och övriga hyresvärdar. Framtida behov av gruppbostäder och servicebostäder behöver i tidiga skeden förtydligas och om nyetablering skall ske i särskilda hus eller i insprängda lägenheter hyreshus. Behovet påverkas också av tillgången till lämpliga och ändamålsenliga lägenheter i det ordinarie boståndsbeståndet. Det saknas lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet för personer med funktionsnedsättning. I vård- och omsorgsnämndens budget/plan finns medel avsatta för Kvarnbyterassen samt Fågelsten. Resurser för det planerade korttidsboendet används för att täcka behovet av ytterligare en bostad då förvaltningen inte ser behov av att i dagsläget starta ett korttidsboende inom socialpsykiatrin. Ett intensivt och målinriktat arbete har gjort att man kunnat tillgodose behovet av korttidsplats genom andra insatser. Det behövs ett tydligt ställningstagande för hyressättningen av befintliga och nya bostäder. Nuvarande bostadsbestånds fullvärdighet har inventerats och konsekvenserna av det resultatet påverkar behovet av nya bostäder framåt oavsett om det leder till ombyggnader eller att de äldsta boendeenheterna fasas ut. Arbetsmiljökrav påverkar också om det skall ske ombyggnader eller om enheter skall fasas ut.

101 101(130) 3.3 Korttidsverksamhet och personligt stöd Verksamhetsställen Det finns olika former av korttidsinsatser. Korttidsvistelse och korttidstillsyn är insatser enlig LSS. Insatserna ges i egen regi eller som köpt plats i extern regi. Insatserna ges till 160 personer och de insatser som ges i egen regi utgår från 7 olika fastigheter. Gula Villan som tidigare använts för Daglig verksamhet fungerar nu som korttidsvistelse för funktionshindrade unga vuxna. Lokalkategori korttidsverksamhet och korttidsvistelse Lokalanvändning och kostnader I samtliga fall har lokalerna haft annan användning tidigare och fått en mindre anpassning till korttidsverksamhet, ingen av lokalerna har byggts för detta ändamål från början därför är en jämförelse av ytor och kostnader inte så meningsfull utan skall ses som ett konstaterande. Under 2014 bedrevs korttidsvistelse i form av läger i delar av Torrekullagården. De lokalerna fasas ut i årsskiftet 2014/2015 och verksamheten kommer därefter att bedrivas på Lunnagården istället Planerade verksamhetsförändringar Behovet av korttidsvistelse anses inte lika akut i dagsläget jämfört med tidigare bedömning. Det beror på det målinriktade arbete som resulterat i att man kunnat tillgodose behovet av korttidsplats med andra insatser Slutsatser Objektsnamn Area kvm Årskostnad 2013 Korttidsvistelse Fjällgatan Korttidsvistelse Lunnagården,läger Korttidsvistelse/verksamhet Lejonslättsg Korttidsvistelse/korttidstillsyn Björkska villan,läger Korttidstillsyn (fritids) Fässbergsgymnasiet Korttidsvistelse Rudströmska villan,läger Korttidsvistelse Gula Villan Totalt Det finns inga prognoser på nya behov. De nuvarande lokalerna är delvis förhyrda på korta kontrakt och beroende av beslut som ligger utanför vård- och omsorgsförvaltningens kontroll, till exempel stadsbyggnadsplaner, eventuell försäljning och exploatering. Det skulle vara bra om man tog ett samlat grepp för att beskriva behoven på sikt och vilken typ av lokaler som skulle vara optimala för verksamheten.

102 102(130) 3.4 Daglig verksamhet och daglig sysselsättning Verksamhetsställen Under 2014 har 376 personer dessa insatser varav 77 i extern regi. Av de som utförs i extern regi ligger 64 inom entreprenadupphandlad verksamhet, de övriga 12 är köpta platser. Verksamheten bedrivs i 13 olika fastigheter. Lokalkategori daglig sysselsättning och daglig verksamhet 2014 Kommentar Antal deltagare Kvm BRA ägda Kvm LOA hyrda Kvm totalt Årskostnad 2013 Daglig sysselsättning Frölundagatan 39 Spira Delsumma daglig sysselsättning Daglig verksamhet Frejagatans dagliga verksamhet Frejagatan Brogatan 5-15, se admn.lokaler. Café 9an Forma, Frölundagatan 27 A Kreativiteten Bergmansgången 3 Forma butik Östra Lindomevägen Handtaget Elementvägen, Attendo Attendo Möbelgatan 1A drivs av Attendo Attendo Frölundagatan 39, Mölndalstrappan, se Spira 19 Göteborgsvägen 19, se träffpunkt centrum Café Möllan Katrinebergsgatan 3 Uddängens dv Baggåkersgatan 8(samarbavtal m Teaterhuset) Mölndals Teaterglädje Delsumma daglig verksamhet Summa Figur 14. Daglig verksamhet och daglig sysselsättning under 2014

103 103(130) Lokalanvändning och kostnader Dessa verksamheter är under ständig omprövning och har under hösten 2013 genomgått en omstrukturering. De olika verksamheterna är inte sinsemellan jämförbara. De har olika inriktning och är för olika målgrupper. Daglig verksamhet drivs också på Teaterhuset Mölndal, Baggåkersgatan. Här finns inte ett lokalkontrakt utan istället har man slutit ett kombinerat samarbets- och hyresavtal med en kostnad på 200.0/år Planerade verksamhetsförändringar Den generella trenden är att allt fler skall erhålla sin insats, daglig verksamhet, i så reella miljöer som möjligt. Lokalerna på Brogatan 9 påverkas om man skulle välja att flytta ut den administrativa personalen. I så fall bör man se över lokalbehov och lokalisering för den verksamheten Slutsatser En större omstrukturering av dagligverksamhet avseende verksamhetsinriktning och lokalisering genomfördes under hösten 2013, vilket gav en ökad anpassning och bättre ekonomi för verksamheten. Det är också en del av centrumanpassningen. När det gäller tillkommande behov i framtiden så brukar dessa följa behovet av nya bostäder. I nämndens plan tar man upp behov av 11 nya platser per år under planperioden. En anpassning till mer daglig verksamhet i reell miljö, det vill säga att man får arbetsuppgifter från företag eller av kommunens förvaltningar skulle kunna medföra ett annat lokalbehov. Det kan vara nya lokaler men också mindre ytbehov. 3.5 Personlig assistens, ledsagarservice, kontaktperson och avlösarservice Verksamhetsställen Totalt har 325 personer någon eller flera av dessa insatser. Verksamheten har sin administrativa bas på Brogatan 9 och är samlokaliserade med en daglig verksamhet Lokalanvändning och kostnader Lokalerna kräver ingen specialanpassning och kan vara samlokaliserade med annan verksamhet Planerade verksamhetsförändringar Brogatan ligger i Mölndals centrum men har hyreskontrakt som löper fram till maj I nuläget påverkas inte verksamheten av de nya centrumplanerna Slutsatser Dagens lokaler fyller dagens behov men skulle lika gärna vara lokaliserade i andra lokaler.

104 104(130) 3.6 Kommunal hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering Verksamhetsställen Verksamheten omfattar i genomsnitt 1420 personer, ett behov som ökat med 200 personer sen förra året. Detta beror på ändrad hantering av journaler för personer i bostad med särskild service. Sjuksköterskorna har dels lokaler integrerade på äldreboendena och dels separata lokaler på Frölundagatan. Rehab Mölndal har under 2014 haft lokaler på Vetekornsgatan 22. Vid årsskiftet 2014/2015 flyttas verksamheten till Bergfotsgatan som en del i att på nytt återställa Vetekornsgatan till äldreboende. En notering är att från de nya lokalerna är avståndet kortare till hjälpmedelsförrådet på Lackarebäcks älderboende Lokalanvändning och kostnader Den kommunala hälso- och sjukvården är lokalmässigt splittrad och det finns driftfördelar av en samlokalisering Planerade verksamhetsförändringar Vid årsskiftet 2014/2015 flyttar Rehab Mölndal in i nya lokaler på Bergfotsgatan. Hjälpmedelsförrådet kommer att finnas kvar på Lackarebäcks äldreboende Slutsatser Hemsjukvården sitter idag på tre olika ställen och Rehab Mölndal på ett fjärde ställe. Effektivitetsvinster finns att göra vid en samlokalisering. Rehab Mölndals nya lokaler löper på ett treårskontrakt för att ge möjlighet till eventuell framtida samlokalisering av förvaltningens administrativa lokaler.

105 105(130) 3.7 Hemvård Verksamhetsställen Verksamheten omfattar hemtjänst, förebyggande verksamhet i form av träffpunkter, dagverksamhet samt larm- och nattinsatser. Hemtjänsten inklusive natt- och larmpatruller finns i sex olika fastigheter med geografisk spridning i staden. Under 2014 har ca 900 personer löpande hemtjänstinsatser. Trygghetslarm har cirka 1100 personer. Träffpunkterna har cirka 800 besök per vecka och anhörigstöd har kontakt med cirka 450 personer per år. Verksamheterna finns i tre olika lokaler. Dagverksamheterna vänder sig till personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende och omfattar 51 personer. Lokalerna är integrerade i två av äldreboendena. Lokalkategori hemtjänst 2014 Hemtjänstlokaler Total area kvm Årskostnad 2013 Hemtjänstpersonal Streteredsvägen 1 C Hemtjänstpersonal Pinnharvsgatan 3 F Hemtjänstpersonal Katrinebergsgatan Hemtjänstpersonal Rygatan Hemtjänstlokal Elementvägen Hemtjänstpersonal, ligger i blockhyran för äldreboendet. Terrakottagatan Totalt Lokalanvändning och kostnader Den lokal som är dyrast, Katrinebergsgatan, inbegriper även lokaler för larm- och nattpatruller Planerade verksamhetsförändringar Hemtjänsten är i ständig förändring kopplat till brukarnas rätt att välja utförare enligt lagen om valfrihet, LOV. Det innebär att verksamhetens lokalbehov kan komma att förändras, antingen genom att den kommunalt drivna hemtjänsten ökar eller minskar. Hemtjänstlokalen i Kållered är i nuläget för liten för att ge en bra arbetsmiljö och arbete pågår tillsammans med lokalförsörjningen för att finna en bättre lösning. Enhetschefer för hemtjänst hade tidigare kontor på Vetekornsgatan och sitter idag utspridda på flera ställen. Ett pågående arbete finns att se över möjligheten att använda en av verksamhetsområdets befintliga lokaler belägen på Lackarebäck, för att samla enhetschefer samt samordnare Slutsatser Hemtjänstens grupplokaler bör vara lokaliserade i de geografiska distrikt som man har ansvar för. Det är viktigt för att minska reseavstånden mellan brukarna. I stadsbebyggelse kan man använda cykel för att förflytta sig medan det på landsbygden är nödvändigt med bilar. I Lindome har hemtjänsten nyligen fått nya lokaler.

106 106(130) 3.8 Administrativa lokaler Verksamhetsställen Lokaler med huvudsaklig administrativ verksamhet finns på Göteborgsvägen med 60 arbetsplatser, Brogatan 9 med 10 arbetsplatser, Frölundagatan 51, där den största delen av sjuksköterskeorganisationen finns och på Frölundagatan 39. Chefer och annan administrativ personal kan också sitta i respektive verksamhet, så är fallet med äldreboendenas chefer som har kontorslokaler i respektive hus. Lokalkategori admin. lokaler 2014 Antal platser Lokalanvändning och kostnader Kvm BRA ägda Kvm LOA hyrda BRA/LOA varav lokal Årskostnad Göteborgsvägen Brogatan 5-15, i anslutn till daglig verksamhet Frölundagatan Hagåkersgatan, utbildningslokal (uppsagd) Frölundagatan 39, kontor o administration Totalt I figur 15 redovisas årskostnader per kvadratmeter för administrativa lokaler. Den genomsnittliga kostnaden ligger på ca1 100 kr per kvm. Kostnaderna visar inte på något anmärkningsvärt men en samlokalisering av administrativa lokaler bör övervägas. Figur 15. Årskostnader för admninstrativa lokaler per kvadratmeter. * = I anslutning till daglig verksamhet.

107 107(130) Planerade verksamhetsförändringar Av de nämnda lokalerna har Vetekornsgatan avvecklats som administrativ lokal, ett arbete som enligt gällande plan måste vara klart senast Det har också gjorts en översyn för att samla all administrativ personal samt vissa verksamhet i en lokal med totalt arbetsplatser. Det fanns ett förslag på lokal för detta ändamål men då inte alla behovskriterier kunde tillgodoses släpptes förslaget Slutsatser Det kan ge såväl samordningsvinster för verksamheterna som ytmässiga fördelar att samla administrativ verksamhet i en lokal, men i nuläget finns inget pågående arbete kring detta.

108 108(130) 4. Slutsatser och förslag Ett antal strategiska frågor som staden behöver ta ställning till har identifierats i arbetet med rapporten. Rutiner för den långsiktiga planeringen håller på att tas fram så att god framförhållning och god samhällsekonomi kan beaktas. Detta arbete sker i samarbete mellan vård- och omsorgförvaltningen, Lokalförsörjningsavdelningen och Stadsbyggnadsförvaltningen. Det är framförallt en tydlig arbetsordning och ärendegång för planärenden, exploateringsavtal och markanvisning som behövs. Även hyresmarknadens aktörer behöver involveras. Ur Vård- och omsorgsförvaltningens synvinkel har det erfarenhetsmässigt varit fördelaktigt att arbeta mot en sammanhållande hyresvärd och det är stadens fastighetsbolag Mölndalsbostäder. Ett kommande behov av äldreboende är identifierat utifrån den åldersutveckling inom befolkningen som sker under de kommande åren. Särskilt bör man beakta den ökning som sker från 2017 när 40-talistgenerationen kommer upp i 80-årsåldern. En komplikation är att det krävs en volym på upp emot 80 lägenheter för att få till en effektiv enhet samtidigt som behoven kommer succesivt och sällan uppstår vid ett och samma tillfälle för en så stor grupp. Ett sätt att hantera det är att avveckla en mindre enhet i samband med nybyggnation. Återställning av Vetekornsgatan avslutas i årsskiftet 2014/2015 för att möta dagens akuta behov. Allt enligt hyresavtalet som säger att fastigheten skall användas som äldreboende från och med Trygghetsboende, är en viktig mellanform som kan skapa oberoende för den enskilde och samtidigt minska eller förskjuta efterfrågan äldreboende i form av särskilt boende enligt socialtjänstlagen. Mölndalsbostäder har långt framskridna planer för projektering av ett sådant boende. Nya bostäder för personer med funktionshinder behövs årligen under hela planperioden. En inventering av befintliga bostäders ändamålsenlighet har gjorts. Den visar stora brister i befintligt bestånd vilket betyder att det krävs ytterligare enheter. Detta styrs av LSS lagstiftningen samt socialstyrelsens och Boverkets regelsystem. Det finns även synpunkter från Arbetsmiljöverket som påverkar behovet av nya enheter. Ställningstagande till hyresnivåerna i särskilda boendeformer. Anpassning till betalningsförmågan för framförallt unga personer med funktionshinder. I vissa fall medför hyressättningen att enskilda personer kan bli beroende av försörjningsstöd för att klara sitt boende. De särskilda boendeformerna skall ses som en del av den generella bostadsförsörjningen i samhället. Om lämpliga bostäder med god tillgänglighet i det ordinarie bostadsbeståndet skapas för dessa grupper, kan efterfrågan dämpas samtidigt som fler personer kan leva i ett oberoende. Omställning och samordning av administrativa lokaler för förvaltningen. Behov av kontorsarbetsplatser har identifierats. Om det skapas ett sådant hus kan man lämna fem andra lokaler helt och ytterligare två lokaler delvis. Den stora effekten skulle bli verksamhetsmässiga fördelar med samordning mellan olika delar av organisationen.

109 109(130) 6 BILAGA 6: Lokalrevision social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens socialoch arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Lokalrevisionen utgår från år 2014 och samtliga kostnader baseras på 2013, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Figur 1. Delar av social- och arbetsmarknads verksamheter under Verksamhetsförutsättningar I avsnittet sammanfattas övergripande verksamhetsförutsättningar och generella trender, som har betydelse för verksamhetens utveckling och framtida behov av boenden och lokaler. Förvaltningen är indelad i två verksamhetsområden och båda verksamhetsområdena berörs av lokalfrågor. Verksamhetsområde Vuxen ansvarar för ekonomiskt bistånd, flyktingmottagande och integration, arbetsmarknad, boende och missbruk- och beroendefrågor, mottagning vuxna. Verksamhetsområde Barn och familj ansvarar för ensamkommande barn upp till 18 år, utredning barn och unga, familjerätt, kontaktstöd, öppenvård, mottagning barn och unga. Förvaltningen ansvarar även för handläggning av serveringstillstånd samt budget- och skuldrådgivning.