På P å ta t l a om o Mö M lnd n a d l vå v r å sta t d a i si s ff f r f or o

Transkript

1 På tal om Mölndal vår stad i siffror

2 Huvudrubriker: Demografiska bakgrundsfakta s. 3 Socioekonomiska bakgrundsfakta s. 7 Bostadsmarknaden s. 13 Mölndals skolområden: statistik tatistiktabeller tabeller och koropletkartor s. 22 Producerad av Stadsledningsförvaltningen tadsledningsförvaltningen, enheten Samordning för hållbarhet i juli För mer information kontakta Åsa Kramér, e-post: asa.kramer@molndal.se, tel

3 Demografiska bakgrundsfakta A v Sveriges 290 kommuner är Mölndals stad landets 35:e största kommun och länets tredje med sina invånare ( ). Detta trots en relativt blygsam folkökning på 0,7 procent eller drygt 400 personer under Jämfört med riket har Mölndals stad relativt många personer under 20 år och mellan 33 och 54 år. Kommunen har däremot ett underskott jämfört med riket för personer mellan 20 och 32 år samt 55 år och äldre. 3

4 Åldersfördelning i Mölndals stad jämfört med riket år Källa: SCB. Flest invånare runt Mölndals centrum Mölndals stad hade i början av 2016 en befolkningstäthet på 432 invånare per km². Befolkningstätheten är som högst runt Mölndals centrum, följt av tätortsområdena i Kållered och Lindome. I Tulebo och Hällesåker med lägst tätortsgrad bor alla eller merparten av invånarna i småhus. Enligt SCB:s senaste tätortsberäkning ligger kommunens totala tätortgrad på drygt 95 procent. Motsvarande siffra för hela landet är 70 procent. 4

5 Andelen äldre mölndalsbor ökar trots lägre medelålder än i riket Medelåldern hos kommunens befolkning är något lägre jämfört med riket, något som bland annat kan förklaras av ett genomsnittligt högre barnafödande. Under 2015 föddes 718 barn i kommunen. Det är något färre barn än året innan, men följer utvecklingen i länet och riket. Både riket och länet har en lägre andel barn och unga och en högre andel äldre jämfört med Mölndals stad, där två av tio kommuninvånare är i åldern 0 15 år eller 65 år och äldre. Sedan år 2010 har andelen äldre av hela Mölndals stads befolkning ökat med en procentenhet, medan andelen barn och unga har varit oförändrad. Migrationen bidrar till befolkningstillväxten Mölndals stads folkökning under 2015 berodde främst på ett födelseöverskott, skillnaden mellan födda och döda och ett invandringsöverskott, skillnaden mellan invandrade och utvandrade. Födelseöverskottet har under de senaste fem åren varierat mellan 208 och 428 personer per år. Under samma period har invandringsöverskottet stigit från 134 till 248 personer per år. Det har resulterat i att invandringsöverskottets andel av folkökningen har legat mellan 37 och 78 procent. Den enskilt största invandringsgruppen de senaste åren är personer födda i Syrien. Den stora flyktingströmmen till Sverige under 2015 resulterade i nya asylsökande. Eftersom handläggningstiden ofta överstiger ett år kommer många av de som beviljas uppehållstillstånd att räknas som invandrade och folkbokförda tidigast under

6 Under 2015 invandrade personer till Sverige. Det är en ökning med personer jämfört med året innan. Till Mölndals stad invandrade under samma period 490 personer, fördelat på 221 kvinnor och 269 män. Till skillnad från riket innebär det en minskning med 44 personer. Männen är fler än kvinnorna i majoriteten av åldersklasserna. Samma könsfördelning gäller också för den nationella nivån. I statistiken över antal invandrade personer ingår alla som flyttar till Sverige efter att ha bott utomlands. Det betyder att det bland invandrarna finns personer som är födda i Sverige och är svenska medborgare. De brukar normalt sett vara den största gruppen invandrare. Men i statistiken för åren 2014 och 2015 kommer gruppen födda i Sverige först på andra plats, efter Syrien. I statistiken definieras personer med utländsk bakgrund som utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Drygt 22 procent av Sveriges befolkning hade utländsk bakgrund i slutet av I Mölndals stad var motsvarande andel 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund har ökat med en procentenhet i kommunen och riket sedan Storleken på inoch utvandringen har stor betydelse för hur många vi blir i framtiden, men det är samtidigt ett område där det är svårt att göra prognoser. Både fruktsamhet och dödlighet påverkar befolkningens storlek, men under den senaste tiden har migrationen varit det som haft störst betydelse för befolkningsutvecklingen och det räknar SCB ska fortsätta fram till mitten av 2040 talet. Därefter har den naturliga folkökningen, det vill säga att fler föds än dör, större betydelse än migrationen. Anledningen till det är att antalet konflikter i världen bedöms bli färre och i takt med det förväntas asylinvandringen blir lägre. Antagandet grundar sig på att demografiska och socioekonomiska faktorer som vanligtvis är förknippade med en högre konfliktrisk, till exempel en stor andel unga i befolkningen, kommer att förändras i många länder. För de konflikter som driver människor på flykt avgör ofta existerande sociala nätverk och kontakter vart de asylsökande försöker ta sig. Många av de framtida konflikterna förväntas äga rum på platser där människor har starkare kopplingar till andra länder än just Sverige. 6

7 Socioekonomiska bakgrundsfakta Socioekonomi är ett samlingsbegrepp för utbildningsgrad, yrkesstatus och inkomstnivå. Mölndals stad är jämförelsevis en trygg och välmående kommun att bo och arbeta i. Andelen förvärvsarbetande ligger högre än i landet och andelen arbetssökande lägre. Många kommuninvånare är välutbildade och har bra inkomster. Barnfattigdomen drabbar färre barn än i många andra kommuner, men skillnaderna är samtidigt stora mellan olika bostadsområden. 7

8 Utbildning och försörjning N ästan 30 procent av befolkningen i Mölndals stad betecknas som välutbildade, vilket innebär minst en treårig eftergymnasial utbildning. För bägge könen ligger andelen välutbildade sex procentenheter över riket. Men mellan könen är utbildningsnivån inte jämt fördelad. Andelen välutbildade kvinnor är högre och samma förhållande råder även nationellt. Bland de utrikes födda kommuninvånarna i åldrarna 16 till 74 år är 31 procent högutbildade. Det är en betydligt högre andel än för riket totalt sett, där motsvarande andel ligger på 22 procent. En förklaring är att utländsk spetskompetens lockas till Mölndals stad tack vare att stora internationella företag finns här. Trots att en stor andel i de förvärvsarbetande åldrarna, år, är högutbildade är utbildningsnivån inte jämt fördelad i kommunen. Det finns en stor koncentration av högutbildade i Toltorp, Eklanda och Krokslätt, medan förhållandet är det motsatta i Hällesåker, Balltorp, Åby och Broslätt. De ekonomiska skillnaderna avspeglar sig också i var människor bor. Mölndalsbornas medelinkomst i form av arbetsinkomst i åldern 20 år eller äldre sträcker sig från drygt kr i Toltorp till drygt kr i Bifrost, en skillnad i årsinkomst på drygt kr. Kvinnor har som grupp lägre inkomst än män. Det skiljer nästan kr i medelårsinkomst mellan könen. Kvinnor och män finns i olika yrken på arbetsmarknaden. Det förklarar en del av löneskillnaden mellan könen. Mer deltid bland kvinnorna ger även skillnader i inkomst. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Även äldreförsörjningsstöd ingår. Socialstyrelsens senaste kartläggning visar att andelen personer som får försörjningsstöd i kommunerna och storstäderna varierar stort från 0,5 till 18,8 procent. Gapet är mindre i Mölndals stad där andelen biståndsmottagare sträcker sig från 0,5 procent i Hällesåker till 4,6 procent i Balltorp. 8

9 Arbetsmarknad och sysselsättning Mölndals stad ingår i Göteborgsregionens lokala arbetsmarknad tillsammans med 17 andra kommuner. Det är en av de arbetsmarknadsregioner i landet som fortsätter att växa. I Mölndals stad, som har en förvärvsintensitet på 82,5 procent, ökade sysselsättningen hos dagbefolkningen med arbetstillfällen eller 4,7 procent till under år 2014 (aktuell statistik för 2016). För länet med en förvärvsintensitet på 77,3 procent var motsvarande ökning 0,7 procent, från till arbetstillfällen. Ökningen var för länet lika mellan könen, medan sysselsättningen i kommunen ökade mindre bland kvinnorna än männen. Näringslivet följt av Mölndals stad och VGR (Västra Götalandsregionen) är de största arbetsgivarna i kommunen. Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. 85 procent av männen arbetar inom näringslivet, medan endast 54 procent av kvinnorna gör det. 40 procent av kvinnorna är anställda av Mölndals stad eller VGR. För männen är motsvarande andel endast 11 procent. Mölndals stad utmärks av en stor inpendling på personer. Totalt sett omfattar arbetspendlingen personer och redovisar ett pendlingsöverskott på personer. 29 procent av de som har sin arbetsplats i Mölndals stad bor också här. Det motsvarar invånare. Statistiken visar att männen fortsätter att arbetspendla över kommungränsen i större omfattning än kvinnorna. 9

10 Allt fler fattiga pensionärer bland utrikes födda I nvandringen av utrikes födda till Sverige var låg fram till och med andra världskriget. Men tog därefter fart och antalet utrikes födda har ökat stadigt sedan dess, från mindre än 2 procent år 1945 till 17 procent år I Mölndals stad är andelen utrikes födda i befolkningen 15 procent. Knappt personer av de utrikes födda är 65 år och äldre. Sedan 1990 har antalet äldre utrikes födda ökat med över 140 procent i Sverige och gruppen passerade i antal under Allt eftersom antalet utrikes födda i åldrarna 65 år eller äldre växer ökar behovet att studera denna grupp närmare. Utrikes födda äldre har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Ett sätt att åskådliggöra detta är att använda måttet medianinkomst. Medianinkomsten år 2014 för alla personer som är 65 år och äldre var ungefär kronor i månaden efter skatt i riket och ungefär kr i Mölndals stad. Inkomstskillnaden mellan utrikes och inrikes födda pensionärer är större bland män än bland kvinnor. Nettoinkomsten i Sverige är knappt kronor lägre per månad för utrikes födda män 65 år och äldre jämfört med inrikes födda män i samma åldrar. För kvinnor är motsvarande skillnad 875 kronor per månad. Kvinnliga pensionärer har överlag lägre inkomst än män. Det kan delvis förklaras av kvinnors lägre förvärvsinkomst, men också av att kvinnor som i dag är 65 år eller äldre har förvärvsarbetat i betydligt mindre utsträckning än män i motsvarande åldrar. 10

11 11 Nettoinkomst i kronor per månad för inrikes och utrikes födda kvinnor och män 65 år och äldre i Mölndals stad. Nettoinkomsten är drygt kronor lägre per månad för utrikes födda män 65 år och äldre jämfört med inrikes födda män i samma ålder. För kvinnor är motsvarande skillnad drygt 880 kronor per månad. Inrikes födda äldre av bägge könen har ungefär kronor mer i månaden att leva på än utrikes födda äldre. Källa: SCB,

12 Inkomstnivåerna för utrikes födda 65 år och äldre skiljer sig kraftigt beroende på när i livet man invandrade till Sverige. Inkomsten bland de som är 65 år eller äldre består till cirka tre fjärdedelar av pension. Resterande del utgörs av löne- och näringsinkomst, kapitalinkomst och behovsprövade bidrag. Kvinnor och de som har invandrat sent har betydligt lägre pensioner än övriga grupper. En viktig integrationspolitisk fråga är därför utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden. Idag finns det tydliga skillnader i andel förvärvsarbetande mellan utrikes och inrikes födda. Denna förändring beror till stor del på att sammansättningen i gruppen utrikes födda har förändrats. Dagens utrikes födda äldre har i många fall kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare från något annat land i Västeuropa. 43 procent av de utrikes födda äldre i Sverige är födda i något av de nordiska länderna. Deras förutsättningar för att uppnå samma pensionsnivå som inrikes födda har därför varit goda. Framtidens utrikes födda äldre däremot har i större utsträckning invandrat som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Europa. Det är grupper som har ett väsentligt lägre arbetsmarknadsdeltagande. Inkomstskillnaderna mellan utrikes och inrikes födda pensionärer kommer därför sannolikt att öka framöver. 12

13 Bostadsmarknaden Karta över Mölndals stads kommundelar. 13

14 Byggande och boende Var ska de nya lägenheterna byggas? Pajdiagrammet visar fördelningen mellan kommundelarna Kållered, Lindome och Mölndal. Andelarna motsvarar 846 lägenheter i Kållered, 921 i Lindome och i Mölndal. Källa: SCB (år 2015) och Mölndals stads stadsbyggnadsförvaltning (år 2016). 14

15 Mellan åren 2016 och 2026 planeras för nya lägenheter i kommunen. 84 procent beräknas bli i flerbostadshus och 16 procent i småhus. Det innebär ett årligt tillskott på i genomsnitt 819 lägenheter, fördelat på 688 lägenheter i flerbostadshus och 131 lägenheter i småhus. Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i Mölndals stad var knappt 4,4 miljoner kronor i juni På årsbasis, andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare, har priserna stigit med 7 procent. I länet och riket var prisökningen betydligt kraftigare och steg där med 14 respektive 11 procent. I slutet av 2015 var siffran över antal hushåll i Sverige uppe i , en ökning med drygt 4 procent sedan stycken eller 0,6 procent av alla hushåll bodde i Mölndals stad. Storleken på medelhushållet har däremot legat still på 2,21 personer i riket, medan den minskat något i Mölndals stad från 2,35 till 2,34 personer under åren Boendeutrymmet, mätt som bostadsarea per person, är i genomsnitt 39 m²/person i Mölndals stad och 42 m²/person i Sverige. Mölndals stads bostadsbestånd på totalt lägenheter är fördelat på 46 procent småhus, 50 procent flerbostadshus samt 4 procent specialbostäder och övriga hus. Störst andel är äganderätter med 40 procent, följt av hyresrätter med 32 procent och bostadsrätter med 28 procent. De flesta lägenheterna i flerbostadshus, 51 procent, är hyresrätter medan 49 procent är bostadsrätter. Störst andel flerbostadshus, 35 procent, tillkom under åren En femtedel av småhusen byggdes också under denna period. I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 86 procent. Kommundelen Mölndal står för lite drygt hälften av kommunens småhusbebyggelse, varav en tredjedel ligger i Västra Mölndal. Kållered har lägst andel småhus med knappt 15 procent, medan Lindome har drygt 34 procent. Merparten av flerbostadshusen finns även de koncentrerade till Västra Mölndal, som tillsammans med den östra delen står för nästan 86 procent av det totala beståndet av flerbostadshus. Av resterande flerbostadshus finns 8,8 procent av lägenheterna i Kållered och 5,6 procent i Lindome. 15

16 Av de drygt privata och kommunala hyresrätterna finns störst andel, 77 procent, i Västra och Östra Mölndal. Störst andel gäller även för upplåtelseformerna bostadsrätt och äganderätt. Östra Lindome har en större andel av kommunens äganderätter än både Västra Lindome och Kållereds kommundelar. Andelen lägenheter med hyresrätt är knappt 13 procent i Kållered, vilket är drygt 2 procentenheter högre än i Lindome. De största ägarna av flerbostadshus är bostadsrättföreningar med 49 procent och allmännyttiga bostadsföretag med 24 procent. När det gäller småhus ägs merparten, 86 procent, av fysiska personer. Mölndals stad har ett årligt flyttningsöverskott (inflyttade frånräknat utflyttade) på i medeltal 237 personer sedan Vilka åldrar bidrar mest till det positiva resultatet? Inte oväntat är det de mest flyttbenägna grupperna: åringarna med 130 personer årligen, åringarna med 75 personer samt åldrarna respektive 0 4 år med 71 personer. 16

17 Befolkningsprognos

18 Födelse- Inflyttade Utflyttade Netto- Folk- Befolkningen Födda Döda överskott Totalt Inrikes Immigrerade Totalt Inrikes Emigrerade flyttade ökning År vid årsslut under året under året under året under året under året under året under året under året under året under året under året Befolkningen förväntas öka under samtliga prognosår utom det sista. Folkmängden väntas som mest öka med personer (år 2020) och som mest minska med 141 personer (år 2026). Under hela prognosperioden väntas fler personer födas än vad som dör och flyttnettot väntas vara positivt samtliga år utom de två sista. Källa: SCB,

19 A ntalet yngre barn mellan 0 och 5 år förväntas öka med 792 personer mellan åren 2015 och En period av sammanhängande ökning förväntas under åren , då antalet ökar med 904 personer. År 2016 och 2026 väntas antalet minska med 67 respektive 44 personer. Antalet barn mellan 6 och 15 år förväntas öka med personer mellan åren 2015 och I genomsnitt är det en ökning med 91 personer per år. Antalet ungdomar mellan 16 och 18 år förväntas öka med 505 personer mellan åren 2015 och Antalet väntas öka samtliga prognosår med i genomsnitt 46 personer. Under hela perioden förväntas antalet 0 18-åringar öka med personer. Befolkningsutveckling för åldrarna 0 18 år. Källa: SCB,

20 Antalet åringar förväntas öka med 457 personer mellan åren 2015 och Antalet minskar och ökar växelvis. I genomsnitt ökar antalet med 42 personer per år. Antalet personer i åldern år förväntas öka med personer mellan åren 2015 och Antalet väntas öka varje år mellan 2016 och De sista två prognosåren väntas antalet minska. Antalet personer i åldern år förväntas öka med personer mellan åren 2015 och Antalet väntas öka samtliga prognosår med i genomsnitt 197 personer. Under hela perioden förväntas antalet personer i yrkesverksam ålder, år, öka med personer. Befolkningsutveckling för åldrarna år. Källa: SCB,

21 Antalet åringar förväntas öka med 270 personer mellan åren 2015 och I genomsnitt är det en ökning med 25 personer per år åringarna förväntas öka med personer mellan åren 2015 och Antalet väntas öka under hela prognosperioden förutom år I genomsnitt ökar befolkningen med 104 personer per år. Antalet personer 85 år eller äldre förväntas öka med 242 personer mellan åren 2015 och I genomsnitt ökar befolkningen med 22 personer per år. Under hela perioden förväntas antalet personer i åldrarna 65 år och äldre öka med personer. Befolkningsutveckling för 65 år och äldre. Källa: SCB,

22 Mölndals skolområden: statistiktabeller tabeller och koropletkartor Sammanfattning Bifrost har haft den procentuellt sett största folkökningen sedan 2010, medan Bosgården fortfarande är det folktätaste skolområdet. Bosgården har även högst andel äldre invånare (80 år eller äldre). Av kommunens förskole- och skolbarn bor flest 1 5-åringar i Brattås och Östergård, medan det i Eklanda bor flest 6 15-åringar. Åby och Broslätt har högst andel befolkning med utländsk bakgrund. I Balltorp och Eklanda bor störst andel ensamstående hushåll med barn. Balltorp har även högst andel biståndsmottagare, medan Eklandas andel är bland de lägsta i kommunen. Flest arbetstillfällen per kvadratkilometer erbjuder Bosgården och Krokslätt. 22

23 Toltorpsborna tjänar mest jämfört med kommunsnittet och tillhör också de mest välutbildade. Andelen förvärvsarbetande är dock betydligt högre i Eklanda och Hällesåker. Störst andel invånare med dålig hälsa går att finna i Åby och Broslätt följt av Hällesåker. Högst andel hushåll som bor en i hyresrätt har Balltorp följt av Eklanda. I Hällesåker finns inga flerbostadshus alls, men drygt fyra procent av hushållen bor i en hyresrätt. 23

24 Demografi Skolområde Landareal (km²) Invånare Invånare/km² Bosgården 1, ,7 Bifrost 0, ,2 Krokslätt 1, ,3 Åby & Broslätt 1, ,1 Glasberget 1, ,8 Valås & Almås 2, ,6 Toltorp 2, ,0 Rävekärr 3, ,6 Eklanda 4, ,7 Brattås & Östergård 12, ,9 Lackarebäck 13, ,9 Skånhälla 17, ,1 Hallen 11, ,1 Balltorp 14, ,0 Sinntorp 26, ,2 Hällesåker 30, ,6 Hela kommunen 145, ,3 kvinnor ,8 män ,5 Befolkningstätheten mellan olika skolområden skiljer sig åt som framgår av tabellen. I kommuntotalen ingår personer som är på kommunen skrivna. Källa: SCB, januari Skolområdenas landarealer är ungefärliga och har tagits fram av Mölndals stads stadsbyggnadsförvaltning, juli

25 25

26 Skolområde Folkökning (%) Bifrost 11,2 Bosgården 9,0 Åby & Broslätt 8,9 Lackarebäck 7,8 Krokslätt 6,5 Skånhälla 5,5 Eklanda 2,9 Hällesåker 2,9 Rävekärr 2,8 Toltorp 2,8 Hallen 2,0 Brattås & Östergård 1,0 Balltorp 0,4 Valås & Almås 0,3 Glasberget -0,4 Sinntorp -0,6 Hela kommunen 3,9 kvinnor 3,4 män 4,4 Tabellen redovisar den procentuella folkökningen mellan åren 2010 och Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut. Källa: SCB, och

27 27

28 Skolområde Antal 1 5 år 1 5 år (%) Antal 6 15 år 6 15 år (%) Antal 80+ år 80+ år (%) Krokslätt 228 5, , ,6 Toltorp 166 4, , ,2 Eklanda 366 8, ,7 69 2,5 Åby & Broslätt 324 7, , ,0 Balltorp 242 5, ,2 55 2,0 Hallen 189 4, , ,1 Valås & Almås 217 5, , ,3 Skånhälla 346 8, , ,4 Sinntorp 297 7, , ,2 Hällesåker 85 2, ,9 32 1,1 Bosgården 379 9, , ,4 Bifrost 236 5, , ,3 Glasberget 156 3, ,0 86 3,1 Rävekärr 229 5, , ,7 Brattås & Östergård 386 9, , ,5 Lackarebäck 316 7, , ,7 Hela kommunen , , ,4 kvinnor , , ,6 män , , ,3 Tabellen redovisar antal och andel av befolkningen för några specifika åldersklasser, även kallade kommunala planeringsåldrar. Källa: SCB,

29 29

30 30

31 31

32 Skolområde Utländsk bakgrund (%) Åby & Broslätt 31,3 Bifrost 30,9 Balltorp 26,5 Rävekärr 23,9 Bosgården 23,7 Brattås & Östergård 23,4 Krokslätt 22,2 Hallen 16,7 Valås & Almås 16,6 Toltorp 16,1 Eklanda 14,8 Hällesåker 12,7 Lackarebäck 12,5 Skånhälla 12,2 Sinntorp 11,5 Glasberget 10,8 Hela kommunen 20,0 kvinnor 20,3 män 19,8 Tabellen visar andelen invånare med utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomland. Källa: SCB,

33 33

34 Skolområde Antal hushåll totalt Antal ensamstående hushåll med barn 0 24 år Ensamstående hushåll med barn 0 24 år (%) Balltorp ,7 Eklanda ,4 Valås & Almås ,0 Åby & Broslätt ,8 Bifrost ,5 Rävekärr ,4 Sinntorp ,4 Brattås & Östergård ,3 Glasberget ,0 Lackarebäck ,7 Hallen ,6 Bosgården ,1 Krokslätt ,2 Skånhälla ,2 Hällesåker ,1 Toltorp ,8 Hela kommunen ,1 Tabellen visar antal och andel ensamstående hushåll med barn i åldrarna 0 24 år. Ett hushåll består av de personer som är folkbokförda på samma lägenhet. Källa: SCB,

35 35

36 Socioekonomi och bostadsmarknad Skolområde Eftergymnasial utbildning, år (%) Toltorp 56,3 Eklanda 44,7 Lackarebäck 42,8 Krokslätt 40,7 Glasberget 34,4 Hallen 31,9 Bifrost 30,1 Bosgården 29,2 Skånhälla 28,3 Rävekärr 28,2 Brattås & Östergård 27,5 Sinntorp 22,7 Valås & Almås 22,4 Åby & Broslätt 22,1 Balltorp 20,7 Hällesåker 14,4 Hela kommunen 30,9 kvinnor 34,3 män 27,7 Tabellen visar andel av befolkningen i åldrarna år som har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Källa: SCB, (aktuell statistik för 2016). 36

37 37

38 Skolområde Antal förvärvsarbetande, 16- år Antal ej förvärvsarbetande Förvärvsarbetande (%) Eklanda ,2 Hällesåker ,9 Krokslätt ,1 Balltorp ,0 Glasberget ,9 Lackarebäck ,9 Skånhälla ,6 Brattås & Östergård ,0 Sinntorp ,6 Toltorp ,5 Hallen ,4 Rävekärr ,5 Valås & Almås ,1 Åby & Broslätt ,7 Bosgården ,5 Bifrost ,2 Hela kommunen ,4 kvinnor ,9 män ,9 Tabellen visar antal och andel förvärvsarbetande/ej förvärvsarbetande nattbefolkning i åldrarna 16 år och äldre. Med förvärvsarbetande nattbefolkning menas den förvärvsarbetande befolkningen redovisad efter bostadens geografiska belägenhet. Benämningen nattbefolkning har ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Personer som är folkbokförda i Sverige och anställda i svenska företag utomlands eller på havet ingår i den regionala redovisningen av nattbefolkningen. Personer som är på kommunen skrivna ingår endast i redovisningen för Hela kommunen. Källa: SCB, (aktuell statistik för 2016). 38

39 39

40 Skolområde Arbetstillfällen Arbetstillfällen/km² Bosgården ,9 Krokslätt ,7 Rävekärr ,6 Åby & Broslätt ,6 Bifrost ,7 Eklanda ,5 Balltorp ,1 Lackarebäck ,3 Valås & Almås ,7 Glasberget ,6 Toltorp ,3 Hallen ,1 Brattås & Östergård ,6 Sinntorp ,9 Skånhälla ,8 Hällesåker 173 5,6 Hela kommunen ,7 kvinnor ,1 män ,6 Tabellen redovisar antal arbetstillfällen totalt och per kvadratkilometer. Med arbetstillfällen menas den förvärvsarbetande dagbefolkningen, som redovisas efter arbetsställets geografiska belägenhet oberoende av var de är folkbokförda. I kommuntotalen inkluderas även personer med växlande eller okänd arbetsplats, som är folkbokförda i Mölndals stad. Källa: SCB, (aktuell statistik för 2016). 40

41 41

42 Skolområde Medelinkomst, 20- år (tkr) Toltorp 440,7 Eklanda 415,2 Lackarebäck 411,5 Glasberget 365,9 Skånhälla 358,9 Hallen 350,2 Sinntorp 344,9 Rävekärr 341,7 Valås & Almås 337,8 Brattås & Östergård 329,2 Balltorp 328,8 Krokslätt 326,1 Hällesåker 312,6 Bosgården 307,6 Åby & Broslätt 291,5 Bifrost 285,4 Hela kommunen 340,9 kvinnor 295,3 män 385,1 Tabellen redovisar medelinkomsten i tusentals kronor för ålderskategorin 20 år och äldre. Medelinkomsten i form av arbetsinkomst består av summan av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning samt dagersättning vid repetitionsutbildning och civilförsvar. Källa: SCB, (aktuell statistik för 2016). 42

43 43

44 Skolområde Ekonomiskt bistånd, 20- år (%) Balltorp 4,6 Åby & Broslätt 3,6 Bifrost 3,2 Valås & Almås 3,0 Bosgården 2,9 Rävekärr 2,8 Brattås & Östergård 2,8 Krokslätt 1,8 Glasberget 1,5 Sinntorp 1,3 Hallen 1,2 Lackarebäck 0,7 Skånhälla 0,7 Eklanda 0,7 Toltorp 0,6 Hällesåker 0,5 Hela kommunen 2,2 kvinnor 2,1 män 2,4 Tabellen visar andelen biståndsmottagare i befolkningen i åldern 20 år eller äldre. Ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd omfattar dels ett schablonbelopp (riksnormen), dels ett bidrag till skäliga kostnader för vissa utgifter som finns uppräknade i socialtjänstlagen. Även äldreförsörjningsstöd ingår. Medelvärdet av utbetalt försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd) beräknat för de som har inkomsttypen. Källa: SCB, (aktuell statistik för 2016). 44

45 45

46 Skolområde Ohälsotal, år Åby & Broslätt 36,8 Hällesåker 35,1 Bifrost 32,7 Balltorp 31,3 Glasberget 28,8 Brattås & Östergård 28,2 Rävekärr 28,0 Valås & Almås 27,7 Bosgården 27,3 Hallen 25,4 Sinntorp 25,1 Skånhälla 21,6 Krokslätt 18,3 Lackarebäck 17,4 Eklanda 15,8 Toltorp 12,8 Hela kommunen 25,9 kvinnor 31,3 män 20,6 Tabellen redovisar befolkningens ohälsotal. Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, rehabiliteringsersättning och arbetsskadepenning divideras med befolkningen år. Ohälsotalet är ett dagmått (dagar per person), och alla dagar är omräknade till heldagar. Arbetsgivaren betalar sjuklön de 14 första dagarna av sjukperioden. Dessa ingår inte i ohälsotalet. De arbetsrelaterade besvären ökar och under det senaste året har nästan var fjärde sysselsatt i Sverige haft besvär som orsakats av deras arbete. Kvinnor är mer drabbade än män och det är stress och andra psykiska påfrestningar som är den vanligaste orsaken. Källa: SCB,

47 47

48 Skolområde Antal hushåll totalt Antal hushåll boende i hyresrätt Hushåll boende i hyresrätt (%) Balltorp ,7 Eklanda ,4 Valås & Almås ,0 Åby & Broslätt ,8 Bifrost ,5 Rävekärr ,4 Sinntorp ,4 Brattås & Östergård ,3 Glasberget ,0 Lackarebäck ,7 Hallen ,6 Bosgården ,1 Skånhälla ,2 Krokslätt ,2 Hällesåker ,1 Toltorp ,8 Hela kommunen ,5 Tabellen visar antal och andel hushåll boende i småhus och flerbostadshus med hyresrätt. Småhus med hyresrätt avser lägenheter som ägs av andra ägare än fysiska personer, dödsbon eller bostadsrättsföreningar. Flerbostadshus och övriga hus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra än bostadsrättsföreningar. Källa: SCB,

49 49

50 Skolområde Antal lägenheter i småhus Småhus (%) Antal lägenheter i flerbostadshus Flerbostadshus (%) Totalt bostadsbestånd Balltorp Bifrost Bosgården Brattås & Östergård Eklanda Glasberget Hallen Hällesåker Krokslätt Lackarebäck Rävekärr Sinntorp Skånhälla Toltorp Valås & Almås Åby & Broslätt Hela kommunen Tabellen redovisar antalet och andelen lägenheter i småhus respektive flerbostadshus. Småhus är friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus är bostadsbyggnader som innehåller tre eller flera lägenheter (inklusive loftgångshus). Till det totala bostadsbeståndet räknas också specialbostäder (bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder samt övriga specialbostäder) och övriga hus (byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för en verksamhet eller samhällsfunktion). Källa: SCB,

51 51