Stadsdelstidningen LIMHAMN BUNKEFLO. BUNKEFLONr 2 Juni Nr 2 Juni Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005 1

Transkript

1 Stadsdelstidningen LIMHAMN BUNKEFLO BUNKEFLONr 2 Juni 2005 Nr 2 Juni 2005 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005 1

2 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO Nyheter och information från Malmö stad Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning Nr 2 Juni 2005 Årgång 8 Postadress Malmö stad Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning MALMÖ Besöksadress: Apoteksgatan 7 Öppet: Måndag fredag 8 16 E-post: limhamn.bunkeflo@malmo.se Hemsida: malmo.se/limhamnbunkeflo Telefon Telefax Ansvarig utgivare Stadsdelschef Inger Björkqvist telefon Redaktion Stadsdelsförvaltningens ledningsgrupp Redaktör Anita Andersson telefon E-post: anita.b.andersson@malmo.se Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Produktion, layout, redigering och klarspråksbearbetning Anita Andersson Omslagsbild: Elever från Bergaskolan städar vid Öresundsgården på städdagen den 15 april. Foto: Inger Meynert Upplaga och distribution: ex varav ex distribueras av Posten till samtliga hushåll och företag i stadsdelen. Tidningen finns även som PDF-fil på malmo.se/limhamnbunkeflo Tryck: AB Malmö Centraltryckeri Nästa nummer av tidningen utkommer den 6 oktober Material inlämnas till redaktionen senast den 15 augusti Tack alla ni som hjälpte till! Stadsdelsfullmäktiges ordförande Birthe Sörestedt (s) var en av alla de stadsdelsbor som deltog på städdagen den 15 april. I detta nummer läser du bland annat om Imitten av april var det dags att städa Malmö rent. Även här i Limhamn-Bunkeflo samlades många sakletare för att tillsammans städa bort allt skräp som snön dolt för oss. Jag tror inte vi hittade något av värde, men vi hittade massor av skräp och det blev stora berg av soppåsar. Och detta, tack vare ett stort engagemang från barn och ungdomar i våra förskolor, skolor, föreningar och inte minst alla stadsdelsbor. Det var ett alldeles utmärkt tillfälle att i samband med denna vårstädning prata om återvinning och vikten av att hålla rent för allas vår trevnad. Vi lever i en stadsdel med många möjligheter till rekreation, långa stränder, vackra grönområden, de unika strandängarna med sina speciella arter av blommor och djur och den fina jordbruksslätten med de medeltida byarna. Jag kan rekommendera en promenad eller cykeltur när vädret tillåter! Såväl naturen som historien behöver vårdas, det är viktigt att vi alla bidrar efter förmåga att förbättra miljön och öka trivseln i vår stadsdel. Trygghetsundersökningar visar att många känner en otrygghet med trafiken i vår stadsdel, bilar som kör för fort, avgaser och buller bidrar till detta. Fotgängare och cyklister ska också känna att de lugnt kan ta sig fram. Därför tycker jag att vi bilister får ta det lite lugnt när vi ger oss ut på våra gator och vägar. Jag vill önska alla en skön sommar och uppmana till att värna våra vackra platser så att alla har möjlighet att njuta av dem. Birhte Sörestedt (s) ordförande 2 Tack till alla som hjälpte till på städdagen ordförande Birthe Sörestedt 3 Trygghet är en av våra välfärdsfrågor stadsdelschef Inger Björkqvist 4 Första lägesrapporten om Välfärd för alla det dubbla åtagandet läs om vad som hittills uträttats inom ramen för handlingsplanen 8 Att vara tonårsförälder utbildningskvällar om föräldraskap 9 Elevinflytande en självklarhet i skolan 10 Geijerskolan fick besök av BBC Jamie Olivers vill ha ordning på matkvaliteten i skolköken i London 11 Elever på Geijerskolan lär sig rädda liv 12 Limhamn-Bunkeflo blev renare på städdagen På Tygelsjöskolan spelar eleverna fia med de äldre på Tygelsjögården. Läs mer på sidan 13. Öppet på Medborgarkontoret Medborgarkontoret i Limhamn- Bunkeflo på Apoteksgatan 7 har öppet måndag fredag klockan Många av eleverna i stadsdelens förskolor och skolor hjälpte och för att göra Malmö till en renare stad. Läs mer på sidan Skolelever och äldre i samma lokaler i Tygelsjö 14 Möt Ann-Britt Mårtensson, biblioteksassistent 15 Malmö brinner läs mer om multiprojektet i Drömmarnas Hus Malmö brinner, är första delen i ett treårigt multiprojekt som handlar om att långsiktigt förändra samhället och samhällsbilden främst med hänvisning till unga människors situation. Läs mer på sidan Succé för Äldreomsorgsdagen 18 Lovande hälsoresultat för personalen 19 Sommarprogram för barn och familj 20 Kom till landet på Katrinetorps gård i sommar 21 Bevarandepris till gatuhus på Tegnérgatan 23 Kalendern 2 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

3 Trygghet är en av våra välfärdsfrågor Det händer mycket i vår stad och stadsdel! Allmän städdag och vår årliga äldreomsorgsdag, i år under temat Bo Bra på Äldre da r, har ägt rum. Oerhört roligt att se intresset och engagemanget under båda dagarna. Den första lägesrapporten vad gäller Välfärd för alla det dubbla åtagandet har hanterats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Varje nämnd och styrelse har nu fått i uppdrag att göra en egen handlingsplan som ska översändas till kommunstyrelsen. Jag funderar ofta över hur olika Välfärdsfrågorna definieras. För mig är de verksamheter som är våra huvuduppdrag inom stadsdelsförvaltningen välfärdsfrågor, till exempel hur kan vi tillhandahålla ett tryggt boende för äldre inom vår stadsdel. Tryggheten är en välfärdsfråga och visst blir man glad när man läser om det värdefulla arbete som sker över åldersgränserna till exempel ute i Tygelsjö. Läs gärna mer i artikeln på sidan 13! Stadsdelschef Inger Björkqvist Förskolesituationen har klart också en stor betydelse för hur det är möjligt att deltaga i förvärvslivet och påverkar därmed förutsättningarna för det dubbla åtagandet. Välfärd för alla det dubbla åtagandet innebär ju både att alla Malmöbor ska ha en god levnadsstandard och att tillväxten ska öka i regionen. Det är därför extra roligt att förutsättningarna att lösa vår stora utmaning i denna fråga har förbättrats. 4,3 miljoner kronor har överförts från förra årets bokslut och stadsdelen har redan tilldelats drygt 3,1 miljoner av statsbidraget till personalförstärkningar inom förskolan och 7 miljoner är avsatta för utbyggnad i Malmö. Stadsdelen har dels ansökt om att få del av dessa medel liksom ur anslaget för Välfärd för alla. Avsikten är att frågan ska hanteras på kommunstyrelsen den 1 juni och i avvaktan på detta har Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfullmäktige fortsatt inte fattat beslut om årets budget. Glädjande är också att sjukfrånvaron i Malmö stad sjunker och där är jag övertygad om att för vår stadsdel har satsningen på friskvårdskort, projekten PlusAlla och Hälsosamt medarbetarskap stor betydelse. Något som också har betydelse för vår hälsa är en sommar med mycket möjlighet till sol, bad och avkoppling och det passar jag på att önska er alla! Inger Björkqvist stadsdelschef Många lämnade sin deklaration på Medborgarkontoret Skattemyndigheten placerade i år ut deklarationsinkast endast på Medborgarkontoren i Limhamn-Bunkeflo och Oxie. För övrigt hänvisades till Nobeltorget och Kungsgatan. På Medborgarkontoret är vi glada över att få kunna erbjuda denna service det var nämligen nästan personer som valde denna form av inlämning. Dessutom ringde cirka 300 personer och förvissade sig om att det fanns deklarationsinkast på Medborgarkontoret, säger Kristin Färdigh som är assistent på Medborgarkontoret i Limhamn. Många av våra stadsdelsbor har inte möjlighet att deklarera på internet eller skicka SMS, vilket gjorde att servicen blev mycket uppskattad. Hur det blir nästa år får vi återkomma till. Det är Skattemyndigheten som fattar beslut om inlämningsställen. En vanlig månad har Medborgarkontoret på Limhamn cirka besökare. Nästan personer lämnade sin deklaration på Medborgarkontoret. En av dem var Kerstin Helgeson, också känd som gåingledare på Limhamn. Denna deklarationsmånad var det ytterligare cirka personer som kom till Medborgarkontoret. ANITA ANDERSSON, KRISTIN FÄRDIGH FOTO: KRISTIN FÄRDIGH Nytt från stadsdelsfullmäktige Lennart Bergström (s), V Klagstorp, har utsetts till ersättare i Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfullmäktige för tiden till och med 2006 i stället för Eva Jönsson, som utsetts till ledamot. Aktuellt i förskola och skola Förskoleplatser i Limhamn- Bunkeflo Just nu håller vi som bäst på att kalla barn till höstens förskoleplatser. Denna process påbörjades i början av april och kan pågå in i augusti. Många har fått erbjudande om plats men fortfarande står ett stort antal barn kvar i kön. Utbildningschef Mats Bååth För att fortlöpande hålla er informerade om förskolesituationen har förbättrade informationsrutiner utarbetats som innebär: Brev till vårdnadshavare till barn som står i kö med aktuell information cirka två gånger per år. Dagsfärsk information på stadsdelens hemsida som uppdateras en gång per månad eller oftare vid behov. Regelbunden information i stadsdelstidningen med huvudsaklig inriktning på strategisk planering. Anpassad information vid särskilt aktuella frågor. Det kan vara allmänna möten eller särskilt riktad information kring något speciellt objekt. Våra skolledare svarar alltid på frågor kring det enskilda ärendet. Nya förskoleplatser under året Den planerade utökningen med 165 nya förskoleplatser under året följer fastställd tidplan, vilket innebär att samtliga platser beräknas vara igång senast efter sommaren. Långt framskridna planer finns på att tillskapa ytterligare 65 nya platser under senhösten. De ekonomiska förutsättningarna för dessa platser är dock i skrivande stund ej helt säkerställda. FOTO: ANNIKA SANDBERG Skolor i Limhamn-Bunkeflo I Klagshamn pågår byggnationen av den nya skolan som ska stå klar till höstterminen Skolan ska kunna ta emot cirka 350 elever i skolår 6 9. Skolverket genomför inspektion av alla våra skolor under året. Deras arbete kommer att avslutas med ett dokument som belyser våra starka och svaga sidor. Vi ser fram emot Skolverkets rapport vilket kan bli en bra utgångspunkt för vårt förbättringsarbete. Mats Bååth utbildningschef Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005 3

4 FOTO: OSKAR FALCK Utmaningen i Malmö: Välfärd för alla det dubbla åtagandet Många har säkert hört talas om det dubbla åtagandet. Det är ett uttryck som lyfts fram i arbetet med Välfärd för alla men som alltid varit vårt uppdrag i Malmö stad. Det innebär att vi som kommun har två uppdrag. Välfärd för alla det dubbla åtagandet innebär - att alla Malmöbor ska ha en välfärd som ger en god levnadsstandard - att Malmö, tillsammans med bland annat Lund, ska fungera som tillväxtmotor för Sydvästskåne, Skåne och Öresundsregionen. När vi arbetar med det senare uppdraget är det Malmö som en spännande och attraktiv stad som är det viktigaste. Företag ska kunna etablera sig och besöksnäringen ska öka. Malmöborna ska hitta arrangemang som gör att de trivs i sin stad. Det är ett mycket omfattande arbete som inletts och ett imponerande antal åtgärder som redan har påbörjats. Den första lägesrapporten om vad som hittills uträttats inom ramen för handlingsplanen Välfärd för alla har nu presenterats för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det var den 25 mars 2004 som kommunfullmäktige antog handlingsplanen i brett politiskt samförstånd. Den första tiden därefter ägnades åt förberedelser och organisationsuppbyggnad och det egentliga arbetet startade sedan efter sommaren. Nu redovisas alltså det som hittills åstadkommits i en sextiosidig lägesrapport, en rapportering som sedan ska uppdateras och återkomma en gång om året. Arbetet med Välfärd för alla rör sig om ett långsiktigt arbete och därför är det ännu för tidigt att redovisa några konkreta resultat gällande de mål som satts upp för perioden fram till år Lägesrapporten visar ändå att framsteg redan har gjorts, även om det på en del områden ännu inte har uppnåtts några mätbara positiva resultat. Ett konkret framsteg som nämns i rapporten är att Malmö i december förra året fick gehör för sin kritik mot det så kallade EBOsystemet, genom att riksdagen beslöt att avskaffa bostadsersättningen till eget boende för asylsökande. Detta är ett nödvändigt första steg som måste följas av flera där de asylsökande aktivt styrs till kommuner där de har största möjligheter att få arbete och bostad nya bostäder till år 2008 Av de fyra mål som satts upp fram till år 2008 är det målet om att bygga nya bostäder som i dagsläget ser ut att ligga mest inom räckhåll. Förra året färdigställdes närmare 900 nya lägenheter och lika många beräknas bli färdiga i år. När det gäller de övriga målen, att fram till 2008 öka förvärvsfrekvensen från 64 till 75 procent, att minska andelen elever som är obehöriga att söka till gymnasieskolan från 21 till 10 procent och att minska brottsfrekvensen med 5 procent per år, så är det fortfarande för tidigt att se några tydliga trender. Utgångspunkten är självfallet att vi ska lyckas, även om det kan bli tufft på en del områden. 4 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

5 Tillväxt Arbete Trygghet Utbildning Boende För att uppnå målen som de uttrycks i handlingsplanen ska åtgärder inom följande fem områden genomföras: Tillväxt Det dubbla åtaganden innebär att Malmö, tillsammans med bland annat Lund, ska vara en tillväxtmotor. Kraften inom näringsliv och företagande är en förutsättning för att skapa välfärd. Företagens villkor måste genomlysas, hinder behöver granskas och undanröjas. Här finns möjligheter för kommunen och företagen att samarbeta. En särskild tillväxtgrupp bestående av Malmö stad, näringslivet, företagen och deras lokala och regionala organisationer, ska verka för ökad sysselsättning bland annat genom förenklad rekrytering och fler praktikplatser. Arbete Arbete är förutsättningen för försörjning, boende och trygghet. Det är angeläget att man går från passiva bidrag till kompetenshöjande insatser, exempelvis utbildning, praktik, kompetens- och utvecklingsplatser med mera som leder till konkret arbete. Även de som har mycket svårt för att få en anställning på den reguljära arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och sysselsättning. Som Malmös största arbetsgivare ska kommunen verka för ett välkomnande av nya medarbetare med kompletterande kompetenser och erfarenheter. Det ska skapas en miljö som ger utrymme för mångfald. En rad konkreta åtgärder är tänkt att genomföras såsom praktik- och lärlingsplatser, utveckla introduktionen för nyanlända, underlätta värdering av akademisk utbildning i utlandet för godkänd kompetens, etc. Alla insatser som kan leda till jobb ska prövas. Utbildning Skolan ska bland annat förbereda barn och ungdomar för en start i livet som ger dem möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. För att kunna tillgodogöra sig undervisningen är kunskaper i det svenska språket avgörande. Den stora tillströmningen av nya elever från andra länder som inte behärskar det svenska språket är en starkt bidragande orsak till de svåra förhållanden som råder i skolan i vissa delar av Malmö. Åtgärder som mindre undervisningsgrupper, modersmålsstöd, fler vuxna i skolorna, ett stärkt föräldraansvar, effektivare svenskundervisning med mera ska bidra till att fler elever uppnår behörighet till gymnasiet. Boende Bostadsbyggandet har under de senaste åren varit extremt lågt i hela landet. Också i Malmö, samtidigt som befolkningen kontinuerligt ökat. Detta har resulterat i en ökad trångboddhet, ungdomar som bor kvar hemma eller som bor flera i en lägenhet. Den betydande inflyttningen av människor och familjer med utländsk bakgrund har fram till nu lett till en ökad segregation i boendet. Människor som är beroende av samhällets stöd har koncentrerats till vissa områden. Malmö stad har på en avreglerad bostadsmarknad relativt liten möjlighet att på egen hand kunna påverka situationen. Via vårt kommunalt ägda MKB finns dock möjlighet att göra vissa insatser. Det planeras och byggs fler hyresrätter på stadens initiativ. Fler områden ska också göras tillgängliga för småhusbebyggelse. Trygghet Tryggheten är viktig för trivseln i vår stad. Alla ska kunna känna sig trygga i hemmet, i bostadsområdet, på arbetsplatsen eller ute på stan. Här i Malmö är det framför allt i de centrala delarna som den upplevda otryggheten är störst. Problemet med otrygghet finns också ytterligare uttalat i andra stadsdelar och bostadsområden. För att komma åt problemen krävs ökade resurser till Malmöpolisen. Malmö stad ska även ta initiativ till lokala program för trygghet, där boende, sociala myndigheter, polis, föreningar, fastighetsägare, näringsliv med flera ska engageras. Ytterligare åtgärder är snabbare behandling av brott, särskilt ungdomsbrott oavsett graden av förseelse, utvecklad samverkan mellan myndigheter, agerande mot svartklubbar, etc. TEXT: MALMÖ STAD, VÄLFÄRD FÖR ALLA FOTO: ANDREAS LARSSON FOTO: OSKAR FALCK Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005 5

6 Limhamn-Bunkeflo och Välfärd för alla Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och polisen och försök med insatser för människor som har svårt att få arbete är ett par av de områden där det planeras nya insatser. Stadsdelstidningen kan berätta lite mer om några av projekten. Samverkan mellan skolan, socialtjänsten och polisen en stark organisation med tydligt uppdrag Många Malmöbor känner sig otrygga i sin stad på grund av ungdomars kriminalitet och busliv. Brottsligheten måste därför bekämpas så att tryggheten kan återupprättas. Detta är ett mycket långsiktigt arbete och en angelägen uppgift inom Välfärd för alla. Hinder för smidigt och effektivt samarbete mellan sociala myndigheter, skola, polis, åklagare och kriminalvård måste undanröjas. Samarbetsmodellen SSP är viktig. Hela Malmö har enats om att införa en fast struktur för samarbetet mellan Skola, Socialtjänst och Polis i det brotts- och drogförebyggande arbetet. Det finns redan en central ledningsgrupp, och det är nu dags att skapa lokala SSP-grupper i alla stadsdelar. Modellen har prövats i Södra Innerstaden, och i Köpenhamn har den praktiserats under flera decennier. Erfarenheterna är goda och vinsterna är många. Modellen är långsiktigt hållbar, eftersom den inte står och faller med enskilda personer. Resurser kan därför sättas in där de behövs bäst. Mats Bååth, som är utbildningschef i Limhamn-Bunkeflo, säger så här: Den starka organisationen innebär ett tydligt uppdrag och handfast stöd till det lokala arbetet. Förankringen av arbetet hela vägen från personalens vardagsarbete till ledningen är stark, och den fasta organisationen med tydlig ansvarsfördelning kommer att underlätta samarbetet. Det speciella med det här arbetssättet är att: Det finns en gemensam organisation i hela Malmö och i varje stadsdel ska det finnas en ledningsgrupp samt en eller flera lokala SSP-grupper. Arbetet bygger på idén om åtgärdsplaner som görs gemensamt av den lokala gruppen, Hela Malmö har enats om att införa en fast struktur för samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis i det brotts- och drogförebyggande arbetet. som alltid har representanter för skola, socialtjänst och polis. Åtgärdsplanerna följer en bestämd struktur som bara innehåller aktiviteter där alla parter finns med i arbetet. Det kan handla om åtgärder mot skolk, vandalisering, kriminella ungdomsgäng, utveckling och spridning av nya metoder, föräldrautbildning, drogförebyggande åtgärder med mera. Modellen ska införas i år och den första åtgärdsplanen ska gälla Det ska också finnas centrala pengar för åtgärder som inte kan finansieras av stadsdelarna själva. En SSP-grupp, exempelvis för en skola, kan se ut så här: skolledare, kurator, representanter för närpolis, fritidsverksamhet och en samordnare. Gruppens uppgifter är att upprätta förslag till åtgärdsplaner, mål och strategier för den aktuella skolans vardagsarbete med förebyggande och trygghetsskapande åtgärder. TEXT: MATS BÅÅTH, ANITA ANDERSSON, JAN BRANDT Försök med insatser för människor som har svårt att få arbete Förslaget innebär att de som är i åldrarna år, och som står långt ifrån arbetsmarknaden, kan få en särskild så kallad kompetensoch utvecklingsplats. Det rör sig om personer som har deltagit i olika åtgärdsprogram utan resultat, varit sjukskrivna samt har komplexa hinder som kräver en fördjupad kartläggning av arbetsförmågan. En kompetens- och utvecklingsplats kan innebära praktiskt arbete, utbildning och tid för att söka arbete. Det kommer att röra sig om olika former av stöd för berörda individer, samtidigt som det kan innebära positiva insatser i den verksamhet som blir aktuell, säger Gethel Jadbäck som är individ- och familjeomsorgschef i Limhamn-Bunkeflo. Personer i åldern år som inte har arbete eller inte kan erbjudas någon annan arbetsmarknadsinsats kan få en kompetens- och utvecklingsplats. För den arbetssökande ska innebörden av en kompetens- och utvecklingsplats, utifrån en individuell bedömning, bland annat vara att successivt praktiskt få pröva olika arbetsmoment under god handledning för att få erfarenhet av arbetslivet. Den arbetssökande ska få träna sig i sociala kontakter och stärka självförtroendet, få lämplig språkträning och möjlighet till kompletterande utbildning. På det sättet ökar möjligheterna att kunna slussas vidare till andra stödåtgärder och i förlängningen kunna få ett arbete. De här platserna ska i första hand finnas i Malmö stad och i annan offentlig verksamhet. Efter en särskild kartläggning bedöms drygt personer vara aktuella för den här typen av insatser. För att få värdefulla erfarenheter och kunna utveckla arbetssättet föreslås att modellen nu prövas i Limhamn-Bunkeflos och Husies socialtjänst, den så kallade Hohögsgruppen i Husie samt Arbets-och UtvecklingsCentrum (AUC) i Hyllie. 6 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

7 Den här pilotverksamheten föreslås pågå under tiden 1 september augusti 2006, och slutrapport ska lämnas den 30 september Med ledning av de erfarenheter som vunnits kan det sedan beslutas om det här arbetssättet även ska användas i övriga stadsdelar. Servicepatruller Malmöbor som har svårt att få arbete riskerar att fastna i bidragsberoende eller hamna i ett ändlöst deltagande i olika projekt. Vi måste därför hitta nya former för att öka deras möjligheter att få fäste på arbetsmarknaden. Prestationskraven är i dag mycket höga. Därför är det mycket svårt för dem som har begränsad arbetsförmåga att kunna vara en del av ett arbetslag. Mot den bakgrunden har en arbetsgrupp föreslagit att en modell med så kallade servicepatruller ska prövas. Dessa ska omfatta en arbetsledare och 6 anställda, och de ska kunna utföra sådana arbetsuppgifter som ofta inte blir gjorda, men ändå är angelägna. Arbetsgruppen pekar bland annat på uppgifter som skötsel av grönområden, att vara parkvandrare, att vara fixarmalte för att hjälpa äldre med praktiska vardagsbekymmer eller att vara en allmän resurs för en skolklass som möjliga och lämpliga uppgifter för en servicepatrull. Rekryteringen till de här grupperna ska göras bland de arbetslösa i samarbete mellan arbetsförmedling, försäkringskassa, Arbets- och UtvecklingsCentra (AUC) med flera instanser, och genomföras i samarbete med aktuell förvaltning/myndighet. Tanken är att de som ingår i servicepatrullen ska få en projektanställning som varar mellan ett och två år. Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning har anmält intresse av att driva en eller två servicepatruller. Stadsdelen har också inventerat vilka arbetsuppgifter som kan komma ifråga, men innan arbetet kan komma igång måste de fackliga organisationerna och Malmö stad komma överens om på vilket sätt verksamheten ska regleras utifrån gällande kollektivavtal, säger personalchef Rudi Hedenus. Dessutom har Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning ställt 28 praktikplatser till förfogande. TEXT: GETHEL JADBÄCK, RUDI HEDENUS, ANITA ANDERSSON, JAN BRANDT CYKLA I MALMÖ Cykelbana till Västra Klagstorp I dag har Malmö stad 390 kilometer cykelbanor, men utbyggnaden fortsätter för att få allt fler att cykla istället för att ta bilen. Under sommaren byggs tre kilometer cykelväg längs Pildammsvägen vid Lindeborg ut till Västra Klagstorp. Cykelvägen planeras att vara klar i september. Konstrunda på cykel i Malmö Cykelkultur åt alla nu finns en broschyr som ger förslag till cykelrundtur i Malmö på cirka 15 km cykelvägar och mindre trafikerade gator. Turen går genom Kungsparken, Slottsparken och Pildammsparken och tar cirka en timme plus den tid som ägnas åt skulpturerna och museerna. Slottsträdgården är dessutom en av de nominerade i tävlingen om landets vackraste park. Varje skulptur och museum är numrerat och markerat på Malmökartan och det finns Trafiken, Hälsan och Miljön På vår hemsida kan du förutom nyheter och information se rubriker på den post som kommer till stadsdelsförvaltningen. I stadsdelstidningen hänvisar vi i en del artiklar till mer information på olika hemsidor. Har du inte själv tillgång till internet är du välkommen att låna datorerna på Medborgarkontoret, Apoteksgatan 7, eller på stadsdelsbiblioteken. Besök Malmö stad och Limhamn-Bunkeflo på hemsidan vi har öppet dygnet runt! detaljkartor över parkerna. Konstrundan omfattar 46 av Malmös över 200 offentliga konstverk samt Malmös tre konstmuseer: Konstmuseet, Konsthallen och Rooseum. Välkommen in till Medborgarkontoret på Apoteksgatan 7 och hämta broschyren om konstrundan och Malmös cykelkarta. korta fakta om trafikens påverkan på vår hälsa och miljön. Ökad trafik ger sämre miljö Trafiken är ett av vår tids största miljöproblem. Avgaserna skadar miljö och hälsa, och problemen med buller, trängsel och avgaser ökar i takt med trafiken. På de svenska vägarna ökar trafiken årligen med 1,5 3 %. I städerna är ökningen något mindre. Varför ökar trafiken? Bensinpris och bilavdrag påverkar bilresandet, men den främsta orsaken till den ökande trafiken är vår rörliga livsstil. Vi har helt enkelt byggt in oss i mönster, som gör många beroende av bilen i sina dagliga åtaganden. Ökande avstånd till arbete, affärer med mera, gör att allt fler hushåll skaffar sig bil eller ytterligare en bil. När allt fler har bil kan man förflytta sig till arbete, affärer, fritidsaktiviteter som ligger längre bort. Med bättre vägar kan man öka avståndet ännu mer, vilket ger ännu längre resor. Och så vidare... Nya vägar är vanligvis inget lyckat sätt att minska trafiken tvärtom ger de oftast en trafikökning. Foldern finns på Medborgarkontoret och du kan läsa mer på Malmö 2005 Stadsbyggnadskontoret har gjort en aktualisering och komplettering och Malmös översiktsplan. Förslaget är godkänt för utställning och remiss av kommunstyrelsen den 4 maj Synpunkter på förslaget kan lämnas senast den 30 augusti 2005 till Malmö stadsbyggnadskontor, Malmö. Utställningsförslaget finns att ta del av på Medborgarkontoret, Apoteksgatan 7. Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005 7

8 Att vara tonårsförälder Våga vara vuxen våga vara obekväm Folkhälsogruppen för Barn och Ungdom i Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning beslutade hösten 2002 att ta fram ett utbildningspaket för föräldrar i skolår 6. Christina Troedsson, som då arbetade som kurator på Sundsbroskolan i Bunkeflostrand, fick detta uppdrag och har sedan starten 2002 utbildat 900 föräldrar i skolår 6. Skolans kuratorer håller nu i utbildningarna. Föräldrautbildningen Att vara tonårsförälder ingår idag i stadsdelens aktivitetsplan mot Tobak, Alkohol och Droger och kan direkt kopplas till Malmö stads strategier och handlingsplan för detta. Att kontinuerligt erbjuda föräldrar i skolår 6 dessa kvällar, där föräldrarna ges tillfälle att inspireras och utvecklas i sin föräldraroll, tror gruppen på sikt kommer att ge föräldrarna ökat inflytande men också en större närvaro i barnens liv. Föräldrar som gått föräldrautbildning har också i utvärderingarna påpekat att familjelivet blivit mindre stressat och de upplever en mer harmonisk tillvaro med sina barn. Det sistnämnda får bli en bonuseffekt i detta folkhälsoprojekt. Skolorna har tagit över ansvaret för föräldrautbildningen i skolår 6 och det är kuratorerna som ska hålla i de två utbildningskvällarna. Mer information ges genom skolorna när höstterminen startar i augusti. FOTO: JAN-ERIK ANDERSSON Sommar på fritidsgårdarna Under sommaren har fritidsgårdarna som vanligt sommarverksamhet på Sibbarp veckorna Vi har öppet måndag fredag klockan Nytt för i år är att under veckorna 26, 28 och 30 erbjuder vi stadsdelens mellanstadieelever att delta i daglägerverksamhet. Här blir det olika tävlingar och bollsporter. Lägret varar en vecka måndag fredag klockan och kostar 100 kr inklusive ett mellanmål per dag. Anmälan per tel senast den 15 juni. Två utbildningskvällar om föräldraskap Att vara förälder idag kräver mod och tålamod, insikt och ett tydligt ledarskap. En tonåring behöver en förälder som inte bara reagerar utan även agerar. I rollen som förälder behöver vi kunskap, redskap och insikt så att vi kan förstå inte bara barnen utan även oss själva. Vi behöver utbyta erfarenheter med andra föräldrar. De två utbildningskvällarna handlar om föräldraskap och om mod och insikt i vuxenrollen. Det handlar om konflikthantering och konsekvenser istället för straff, samarbete och samförstånd istället för maktkamp och hämnd och tillrättavisningar utan kränkningar. Allt för att undvika respektlöshet och oacceptabla beteende hos barn och ungdomar. Del 1: LEDARSKAP FÖRTROENDE RESPEKT Vad innebär det att vara vuxen Vad är en god förälder dröm och verklighet Vem är jag som förälder hur kommunicerar jag? Hur vill vi ha det i vår familj regler och värderingar Del 2: GRÄNSER KONSEKVENSER SAMVERKAN Hur gör jag för att bibehålla en god relation till min tonåring Gränser och konsekvenser Kommunikation, Värderingar och Attityder Respekt och Öppenhet Kunskap och Information Vill du ha information om projektet kan du kontakta Gethel Jadbäck, Individ och familjeomsorg, telefon eller e-post gethel.jadback@malmo.se 8 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

9 Elevinflytande en självklarhet i skolan Elevskyddsombuden får utbildning i stadsdelen Tidigt i våras gick startskottet för en elevskyddsombudsutbildning som har initierats av skolledningen inom utbildningsorganisationen i Limhamn-Bunkeflo. Elevinflytande ska vara en självklarhet i skolan och tanken på att eleverna ska vara med och bestämma genomsyrar hela synen på skolan, sa utbildningschef Mats Bååth när han välkomnade ett tjugotal elever i Mathildenborgs aula. Nu kan du anmäla förskoleplats på malmo.se FOTO: ANNIKA SANDBERG Här är eleverna som fått lära sig de viktigaste grunderna kring arbetsmiljölagen, medbestämmandelagen och arbetstidslagen. I bakgrunden till vänster syns Robert Svensson som är mentor och lärare för eleverna. Grundutbildningen för elevskyddsombud kommer i väldigt stor utsträckning att tangera den arbetsmiljöutbildning som våra arbetsledare och skyddsombud får här i stadsdelen, berättar Robert Svensson som arbetar på stadsdelsförvaltnings personalavdelning och är mentor och lärare för eleverna. Det är två företrädare för eleverna från varje årskurs i högstadiet som är utsedda och de ska genomgå elevskyddsombudsutbildningen som är på 4 timmar á 3 dagar. Eleverna kommer från Bergaskolan, Linnéskolan, Sundsbroskolan och även från Örtagårdsskolan eftersom de är vänskola till Sundsbroskolan, säger Robert Svensson. Eleverna har fått lära sig de viktigaste grunderna kring arbetsmiljölagen och fått insikt i och kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete, samverkansorganisationen och diskrimineringslagarna. Detta är ett led i elevdemokratiarbetet. Intresset är verkligen på topp och som ytterligare ett bevis på att det finns ett stort och ständigt ökande intresse bland eleverna att vara med och påverka sin skolmiljö, så anmälde nästan hälften av eleverna sig för att ingå i ett barn- och ungdomsråd. Det är pigga, intresserade och duktiga elever som gärna diskuterar vilket uppdrag man har fått och vad som kan förväntas av en som elevskyddsombud. Jag hoppas verkligen att man på skolorna tar till vara elevskyddsombudens åsikter, stödjer deras arbete och låter de vara med aktivt i skolans arbetsmiljöarbete, i samverkansgrupper och på arbetsmiljöronder, säger Robert Svensson. TEXT: ROBERT SVENSSON, ANITA ANDERSSON Hört från eleverna! Det kan låta egoistiskt men jag vill vara med och påverka så jag själv kan trivas i skolan. Väldigt lärorikt, bra diskussioner och det var en rolig utbildning. Jag tyckte det var bra att vi kom fram till så mycket som vi kan säga till vår rektor. Att man fått reda på vad man ska göra, vad som står i lagen och vad man har rätt till. Det ska bli roligt att få bestämma och tycka, om vad som är bra för oss elever. Allt var positivt, nu känns det som man har något att säga till om. Att man fick lära sig mycket och jag trodde inte det skulle bli kul men det blev det. Anmälan om förskoleplats kan nu göras direkt på internet. Nu kan du som har småbarn ansöka om förskoleplats direkt på Internet! Det är praktiskt och bekvämt allt du behöver göra är att fylla i ett webbformulär. För att kunna använda formuläret måste du och ditt barn vara folkbokförda i Malmö. Anmälan om behov av plats får göras så snart behovet är känt. Barnen turordnas i kö efter det datum som föräldern uppger att platsen behövs, behovsdatum. Det datum när anmälan inkommer till stadsdelen registreras som anmälningsdatum. Barnet ställs i kö till närområdets förskolor och familjedaghem. Vid anmälan kan vårdnadshavare/förälder ange önskemål och barnet ställs även i kö till dessa. När du erbjuds plats får du ett besked hem via posten. Svarar du inte inom angiven tid erbjuds platsen till annan sökande och barnet stryks ur kön. När plats kan erbjudas påverkas av platstillgång, var plats önskas, när på året plats önskas, hur många förskolor/ familjedaghem man står i kö till med mera. Om vårdnadshavare/förälder tackar nej till erbjuden plats för att man vill vänta på en plats enligt önskemål, registreras detta. Barnet får stå kvar i kön och behålla anmälningsdatum. Nytt behovsdatum sätts utifrån önskemål men inte tidigare än det datum då vårdnadshavaren/föräldern tackade nej/ja till erbjuden plats. Barnen turordnas i kö efter det datum som vårdnadshavaren/föräldern uppger att platsen behövs, behovsdatum. Finns fler barn med samma behovsdatum sker turordningen efter anmälningsdatum. Mer information finns på hemsidan malmo.se där du också kan göra anmälan eller hämta anmälningsblankett om du så önskar. Senaste nytt från Malmö stad: Här hittar du allt om Malmö stad! Välkommen att fråga vår virituella medborgarassistent Sara dygnet runt. Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005 9

10 Jamie Olivers inspireras av skolmaten i Malmö Geijerskolan valdes ut som en av de skolor i Malmö som har det bästa köket! BBC kom till Geijerskolan för att vara med på frukosten. På bilden ser vi också mattanterna skolan. I Storbritannien är mediastormen stor just nu efter Jamie Olivers (känd som Den nakne kocken i TV) senaste TV-program där han jobbat i ett skolkök i London under ett år och försöker få ordning på matkvaliteten. Sverige är ett föregångsland när det gäller att servera god och näringsrik mat med mycket grönsaker. Geijerskolan var en av de skolor i Malmö som fick besök av BBC. Två reportrar tillsammans med representanter för Malmö Skolrestauranger kom till skolan för att vara med under frukosten. Jamie Olivers ifrågasätter hur skolmaten kan ha blivit så dålig i Storbritannien. Jamie är förskräckt över vad barn som växer och ska klara skoldagen får till lunch. I programmet lägger Jamie ner sin själ i att bevisa att det går att laga långt mycket bättre, godare och nyttigare käk för den ringa peng skolmaten får kosta. Jamie satsar allt på att få skolor att kasta ut den färdiglagade skräpmaten som eleverna är vana vid att äta. Istället serverar han varje dag färsk god näringsrik mat, tilllagad från grunden. BBC kontaktade Malmö Skolrestauranger för att komma till Sverige och Malmö och se skolmaten i första hand och satsningen på ekologisk mat i andra hand. BBC har ett välansett radioprogram The Food Programme som fokuserar mycket på kvalitet inom livsmedelssektorn och har nyligen gjort temaprogram om både skolmat och maten inom äldreomsorgen. De vill nu undersöka hur skolmaten organiseras i andra länder. Intressanta frågor är hälsosam mat, mindre halvfabrikat, högre kvalitet på maten (lokal mat, ekologisk mat), kostnad för maten, ska maten vara gratis med mera. BBC kom till Malmö den 12 och 13 april för att träffa och intervjua Malmöbor som arbetar med skolmat, skolelever, föräldrar med flera. De intresserade sig för Malmö stads satsning på ekologisk mat och Skolrestaurangers vision om skolmatens och restaurangmiljöernas utveckling. Geijerskolan har ett av de bästa köken i Malmö Sverige är ett föregångsland när det gäller att servera god och näringsrik mat med mycket grönsaker. Geijerskolan i Limhamn valdes ut som en av de skolor i Malmö som har det bästa köket och den 13 april fick skolan besök av BBC. Att Geijerskolan valdes ut som en av de skolor i Malmö som har det bästa köket hänger naturligtvis ihop med våra duktiga mattanter Eva Baech och Pia Armandt som lägger ner ett stort arbete och mycket engagemang i att göra maten vacker att titta på, säger AnnaKarin Andersson som är rektor på Geijerskolan. Matrådet på Geijerskolan är också en aktiv grupp, där de bland annat har utlyst en tävling bland klasserna på skolan om att rita skyltar till matborden som uppmanar alla att torka borden. En tabell hänger i matsalen där vi varje vecka kan följa hur många kilo grönsaker vi äter. Just nu leder gurka med 110 kilo tätt följd av tomat och morot. Eleverna har koll på grönsakerna och en del har utsett sin favoritgrönsak som de vill ska vinna! Det innebär att de måste äta mer, vilket ju var meningen TEXT: ANITA ANDERSSON, ANNAKARIN ANDERSSON FOTO: ANNAKARIN ANDERSSON Planering för ekologiskt lagad och serverad mat till elever på Djupadalsskolan Personalen på Djupadalsskolan fick under studiedagen möjlighet att fördjupa sina kunskaper i ekologiskt lagad mat. Planeringen för ekologiskt lagad och serverad mat till Djupadalsskolans elever startade på en studiedag i april. På Wanås slott har personalen på skolan fått ta del av hur man föder upp djur på gammalt sätt, utan utifrån kommande tillsatser. Vid besöket fick personalen information och rundvandring bland härliga svarta och bruna kor. Utgångspunkten är naturligtvis att eleverna ska få kunskap om sund och rätt mat. Ett moment som ingår i Djupadalsskolans hälsoprofil och som vi nu får möjlighet att utveckla, säger rektor Gunn Hanéll. Vi ser fram emot den 1 november när vårt nya kök står färdigt och enbart ekologiskt odlad mat ska serveras på Djupadalsskolan! TEXT: ANITA ANDERSSON, GUNN HANÉLL 10 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

11 Skolelever lär sig rädda liv Alla elever i skolår 1 5 på Geijerskolan får lära sig att rädda liv. Främst då att kunna slå larm och att lära sig larmnumret 112. Eleverna har fått öva mun-till-munräddning på juniordocka och lärt sig hur man agerar när någon satt i halsen. Bilden nedan: Några elever får prova på hur man lägger en person i framstupa sidoläge. Alla elever på Geijerskolan blir utbildade stegvis från skolår 1 5 i Hjärt-Lung- Räddning (HLR). Ulrika Prössel- Eriksson och Helena Alderbrandt, pedagoger på skolan, står för utbildningen. Eleverna i skolår 1 3 koncentrerar sig främst på att kunna slå larm och att lära sig larmnumret 112. Vi lär dem att undersöka andning och puls. De ska även kunna lägga en medvetslös person i framstupa sidoläge. Eleverna i skolår 4-5 repeterar vad de lärt sig. De får öva mun-till-munräddning på juniordocka och hur man agerar när någon satt i halsen, berättar Ulrika Prössel-Eriksson som är klassföreståndare i 4L på Geijerskolan. Detta är en utbildning som barnen tycker är jätterolig. Den väcker många frågor och barnen har mycket att berätta. Vi försöker också tala om vikten av att använda hjälm när man cyklar eller åker skridskor, säger Ulrika. TEXT: ANITA ANDERSSON, ULRIKA PRÖSSEL-ERIKSSON FOTO: ULRIKA PRÖSSEL-ERIKSSON Sagovärldsbesök i Odense Att resa är att leva, skriver H C Andersen. Att resa är också att uppleva, utvecklas och inspireras. Med hjälp av EU-pengar fick personalen i förskoleklasserna på Geijerskolan möjlighet att åka till Odense i Danmark och H C Andersen Museet. På många håll i världen uppmärksammades H C Andersens 200-årsdag den 2 april Så även på Geijerskolan! Förskoleklasserna och deras lärare har under vårterminen haft ett gemensamt H C Andersentema för att uppmärksamma 200-årsdagen. För att få den rätta kompetensen inför temaarbetet reste personalen till hans födelseplats i Odense där de besökte H C Andersen Museet. Målet med temat var att ta eleverna med på en resa in i H C Andersens sagovärld. Här är det bara fantasin sätter gränser! Vi började temat med att ge eleverna en teaterupplevelse där vi lärare var olika sagofigurer. Eleverna har sedan fått arbeta med sagor på flera olika sätt, till exempel med bild, språk och drama, säger lärarna. Som avslutning har eleverna presenterat sitt arbete för varandra på vår lilla scen i matsalen. Temat med H C Andersen blev mycket uppskattat av eleverna. TEXT: ANITA ANDERSSON, FÖRSKOLEKLASSLÄRARNA PÅ GEIJERSKOLAN FOTO: FÖRSKOLEKLASSLÄRARNA PÅ GEIJERSKOLAN Här är det några av eleverna i förskoleklassen som spelar upp H C Andersens saga om Eldonet. Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/

12 Visst fick vi en renare stadsdel! Fredagen den 15 april fick alla vara med och göra en insats för ett Renare Malmö. Malmöbor, politiker och personal deltog tillsammans med förskolor, skolor och föreningar. Över hade anmält sig för att vara med och städa Malmö! Gatukontoret och stadsdelsförvaltningarna arrangerade tillsammans denna städdag. I Limhamn-Bunkeflo stadsdel var det som ville vara med under dagen. Engagemanget var störst bland förskolor och skolor, men även föreningar och privatpersoner ställde upp. På våra samlingsplatser på Sundsbroskolan och R F Bergs plats fanns sopsäckar, handskar, plockpinnar, områdeskartor med mera att hämta. I Vintrie-Bunkeflo Villaförening tog 60 boende på söndagen tag i plockpinnar och handskar och gjorde denna del av stadsdelen fri från skräp. Efter städdagen har många stadsdelsbor hört av sig för att berätta hur fint det blivit på många grönområden och parker. Och visst blir det en roligare promenad eller cykeltur när vi kan njuta av grönskan och slippa se skräp omkring oss. TEXT OCH FOTO: ANITA ANDERSSON Här är tre tjejer från Bergaskolan som tillsammans hjälpte till att städa kring Bergaskolan. FOTO: INGER MEYNERT Efter städningen fick eleverna i Bergaskolans klass F 5 delta i en tipsrunda om skräphantering. Kommunalråd Agneta Ericson (s) och stadsdelsfullmäktiges ordförande Birthe Sörestedt (s) plockade skräp bland annat på Strandgatan. På Limhamn samlades folk strax före klockan 14 för att få vara med under eftermiddagen. En del boende i Bunkeflostrand kom för att hjälpa till med städningen i sitt närområde. 12 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

13 Vänskap över åldersgränserna i Tygelsjö Tygelsjöskolans femteklassare har sitt klassrum en bit från skolan, nämligen i källaren på Tygelsjögårdens vårdboende. Eleverna livar upp dagarna och gör att det händer något i vardagen för de äldre. På bilden är det Emmy Lundberg som är omgiven av Carl Persson, Carl-Adam Jakobsson, August Wahlberg och Johan Salomonsson. Tygelsjöskolan har ett klassrum i källaren på Tygelsjögårdens vårdboende. Lokalen har tidigare varit en lekgruppslokal. Samarbetet mellan de äldre på Tygelsjögården och skolans elever har utmynnat i ett mycket bra resultat och både gamla och unga har fått nya vänner. Magnus Andersson är klasslärare för skolår 5 på Tygelsjöskolan berättar här mer om vardagen för elever och samarbetet med de äldre på Tygelsjögården. På grund av saker som kan vara svåra att förutspå eller som måste lösas med hjälp av tillfälliga lösningar ställs vi, elever och skolpersonal, inför situationer som man inte skulle kunna drömma om ens i sin vildaste fantasi. En av de lösningar som jag och mina elever ställdes inför var att vi skulle ha vårt klassrum i en lekrumslokal. Det märkliga med den här lokalen är att den ligger en bit från skolan, i källaren på Tygelsjögårdens vårdboende. Jag har dock aldrig tidigare varit med om att något så märkligt har fört med sig så mycket positivt, berättar Magnus Andersson. Från början var både jag och personalen på boendet tveksamma till hur det skulle fungera att ha en femteklass i samma hus som de äldre. Tydliga regler för barnen och gemensamma aktiviteter mellan elever och äldre var receptet för att det skulle fungera. Varje vecka under hela läsåret har eleverna haft ett schemalagt besök hos de äldre. De har spelat spel tillsammans, eleverna har läst tidningar för de äldre, ätit kakor, skämtat tillsammans och de äldre har berättat historier om saker som de upplevt långt innan eleverna var födda. Den här tiden har varit uppskattad och efterlängtad både hos de äldre och hos eleverna. De äldre har suttit beredda med fiaspelet i väntan på eleverna och de har i sin tur kommit för sent till skollunchen för de var tvungna att spela färdigt, säger Magnus Andersson. I vintras när det var Lucia satte självklart eleverna samman ett luciatåg och lussade för de äldre. Eleverna har fått en respekt för äldre människor som jag inte tror att de hade fått annars. Att prata med mormor och morfar eller med farmor och farfar är en sak, men att bygga upp en relation med äldre som man inte kände överhuvudtaget från början är något helt annat. Samtidigt har de också fått ta hänsyn på rasterna att det inte alltid passar att ha högljudda lekar. Även om barn i alla åldrar märks och ska få märkas så är det trots allt en god egenskap att kunna förstå att det inte alltid är lämpligt att låta väldigt mycket. Elevernas lekar har samtidigt gett de äldre något att vila ögonen på under dagarna. Något som livar upp under dagarna och som gör att det händer något i vardagen för de äldre. Den här sortens sociala träning är ett jättebra komplement till ämnet EQ, social kompetens, som vi på Tygelsjöskolan har varje vecka. EQ innebär bland annat eleverna lär sig att ta ansvar, ta hänsyn och fungera i grupp. Något som blir mer och mer viktigt i samhället, menar Magnus Andersson. Nu närmar sig det här läsåret sitt slut, men vi kommer att ha samma klassrum även nästa år och då är tanken att samarbetet ska fortsätta. Förhoppningsvis kan det även utökas på något sätt. TEXT: MAGNUS ANDERSSON, ANITA ANDERSSON FOTO: MAGNUS ANDERSSON Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/

14 Biblioteksprofil och sagoläsare slutar Ann-Britt Mårtensson har under 35 år arbetat som biblioteksassistent i Limhamns bibliotek. I slutet av maj månad gjorde Ann-Britt sin sista arbetsdag och kommer nu att ägna sitt liv till att först resa till Toscana och därefter njuta än mer av livet, ha det skönt och läsa böcker. Läsa böcker har alltid intresserat Ann- Britt. Därför har hon också alltid trivts på sitt arbete bland alla böcker. Ann-Britt började på biblioteket i Limhamn när det låg på Folkets hus och följde med till Linnégatan när biblioteket flyttade dit En av Ann-Britts många uppgifter på biblioteket har varit att läsa sagor för de små barnen. Tusentals barn har under årens lopp fått höra när Ann-Britt inlevelsefullt läst för barnen. När biblioteket låg i Folkets hus var det dockteater som gällde. Tillsammans med förre bibliotekaren Stina Bobeck gjorde Ann-Britt många dockteaterföreställningar. Det blev en tradition med dockteater på Limhamn och det fanns en naturlig plats på biblioteket att ha den på. Då spelades dockteater en gång i veckan. Framlidne chefen på biblioteket Gösta Enocksson gjorde egenhändigt otaliga dockor av papier mache. Denna skatt av dockor används än idag och finns att se på biblioteket. De sista åren har det dock endast varit möjligt att ha dockteater vid jultid. Det är synd att det inte finns en naturlig plats att ha dockteater här på Limhamnsbiblioteket, barnen tycker det är så roligt, säger Ann-Britt Mårtensson. På Limhamn är låntagarna mycket aktiva, de läser recentioner och kommer gärna till biblioteket. Jag är privilegierad som fått jobba i denna fina biblioteksmiljö. Jag har fått träffa så mycket barn och prata med så mycket folk jag känner, så långt tillbaka som när jag gick på Linnéskolan, säger Ann-Britt. Biblioteket är en mötesplats. Hit kan alla komma för att läsa, låna böcker, ta del av dagens tidningar och använda internet. Danmarks Berlingske Tidning finns här också. Vi har tre publika datorer som kan bokas. Just nu är det boken Da Vinci koden som är mycket i ropet. Många står i kö efter denna bok. Limhamnsbiblioteket har cirka 600 besökare per dag och vid datorerna finns det hela tiden folk, säger Ulla Lundqvist som är bibliotekchef. Det känns lite vemodigt att nu gå i pension, men jag hoppas på att få behålla hälsan och kunna njuta av livet och fortsätta läsa böcker, säger Ann-Britt som säkert kommer att saknas av många limhamnsbor. Känsligt ämne temadag på Sundsbroskolan Temadagen Känsligt ämne anordnades av elever på Sundsbroskolan. Här diskuteras saker som berör, synen på samhället och aktuella frågor. Islutet av april anordnades en temadag för alla elever och all personal på Sundsbroskolan. Initiativet togs av Elevrådsstyrelsen på skolan som består av sju elever från de olika årskurserna. Temadagen fick namnet Känsligt ämne TEXT OCH FOTO: ANITA ANDERSSON och målet med temadagen var att komma närmare och diskutera saker som berör, synen på samhället och aktuella frågor, säger Pamela Lindqvist som var med och anordnade temadagen. Föreläsningar, filmer och diskussioner avlöste varandra under dagen. Allt från frågor om sexualitet, handikapp och politik till rasism och nazism. Det kom föreläsare från RFSU, Amnesty International, FIFH föreningen idrott för handikappade, före detta FN-soldater och Förintelsens ögonvittnen människor som överlevt koncentrationslägren från andra världskriget. Stadsdelsfullmäktiges ledmöter Peter Lindqvist (m) och Lars Lindkvist (v) var också med på temadagen. TEXT: ANITA ANDERSSON, PAMELA LINDQVIST FOTO: PAMELA LINDQVIST Ann-Britt Mårtensson är ett välkänt ansikte på Limhamnsbiblioteket. Efter 35 års anställning är det dags för pension. Boulespelarna i Grevens park vill ha nya banor Det börjar bli trångt på boulebanen i Grevens park. Många seniorer vill vara med och spela och inte minst delta i det sociala engagemanget. Boulespelandet i Bunkeflostand pågår både sommar som vinter. Det spelas boule som aldrig förr i Grevens park i Bunkeflostrand. Spelandet pågår året runt, sommar som vinter. Under 2004 hade boulen mer än deltagare som spelade över timmar på 102 speldagar. Utöver detta spelades också på annan tid som inte organiserades av Boulegruppen. Vid varje speltillfälle spelar cirka 50 personer måndagar och onsdagar i organiserad form. Boulegruppen söker också upp seniorer i Bunkeflo och får dem med på banan. Deltagarantalet har stigit till det dubbla från år 2001 och nu börjar det bli trångt på banorna. Det skulle behövas nya banor, en bajamaja och ett vindskydd. Glada och friska seniorer med en meningsfull vardag har vi redan, säger en medlem i Boulegruppen. TEXT: ANITA ANDERSSON 14 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

15 Malmö brinner två sidor av samma mynt Malmö brinner, är första delen i ett treårigt multiprojekt som handlar om att långsiktigt förändra samhället och samhällsbilden främst med hänvisning till unga människors situation. Projektet tar utgångspunkt i identitetsskapande processer, ungdomars relation till vuxna och deras förhållande till samhället i stort. Barn och ungdomar som på kvällstid eller genom skolan är i kontakt med Drömmarnas Hus kulturverksamhet ska tillsammans med professionella kulturarbetare genomföra en totalföreställning (musik, dans, poesi, teater) samt en löpande konst/film/ord-happening under våren och sommaren Malmö brinner, kan därför delas in i två delar en totalföreställning som tematiserar en mörkare sida av ungdomars verklighet idag, samt ett arbete som kallas för Eldsjälar, vilket kommer att förmedla den kraft och kreativitet som ungdomar många gånger har begränsade möjligheter att uttrycka. Båda delarna ingår i år 1 och kommer att genomföras under 2004/2005. Namnet Malmö brinner belyser att livet egentligen har två sidor. Malmö kan brinna i desperation brinna ända till grunden därför att ingen längre bryr sig. Men det kan också handla om att människor hittar hoppet en stark och okränkbar vilja att göra fantastiska saker! Malmö kan brinna av hopp och av styrka! Det är dock inte fråga om en verksamhet som enbart ger barn och unga något meningsfullt att göra. Malmö brinner handlar om att skapa en förstklassig kulturupplevelse för boende i Malmö samtidigt som barn och unga på ett nytt sätt ges möjlighet att uttrycka åsikter, känslor och erfarenheter i ett forum där människor lyssnar på dem och ser dem. Skillnaden mellan Malmö brinner och Drömmarnas Hus ordinarie verksamhet är att man nu utvecklar en kanal utåt och att man utnyttjar ungdomars kompetens på ett nytt sätt man arbetar också produktionsinriktat för att skapa engagemang och gruppkänsla. Man hjälper inte bara ungdomar att förverkliga sina egna drömmar de är behjälpliga i att själva skapa förändring för sig själva och andra. Drömmarnas Hus skapar nya vägar mellan kultur och utbildning genom att både samarbeta med skolan och genom att uppmuntra diskussion och reflektion hos de ungdomar som deltar. Man lägger också en grund för en förändring på det strukturella planet där barnoch ungdomskultur ska ges en ny status. Kultur för och av barn och unga betraktas alltför ofta som sociala projekt och bedöms alltför sällan för sina kvaliteter. Malmö brinner handlar om att skapa en förstklassig kulturupplevelse för boende i Malmö. Det är ungdomar som kommer att stå på scen tillsammans med professionella skådespelare, musiker och dansare. Premiär blir det 18 juni. Föreställningen moraliska dilemman i en mörkare verklighet Multiföreställningen som utgörs av alla upptänkliga kulturformer bygger på ett helt nyskrivet manus där ungdomar är med i processen och arbetar fram dialog och sceniska uttryck tillsammans med författaren Johan Blomgren. Ungdomarna initierar själva diskussioner som rör moraliska dilemman och det blir därmed tydligt hur föreställningens tematik kan bidra till en djupare förståelse och en ökad kunskap. Föreställningen handlar om barns och ungas utsatthet i ett samhälle där de glöms bort, åsidosätts och osynliggörs. Det är aktuella och verklighetsbaserade händelser som ligger till grund för historien som berättas. Det är också ungdomar som kommer att stå på scen tillsammans med professionella skådespelare, musiker och dansare. Det blir premiär i ishallen i Rosengård den 18 juni Eldsjälar positiva profetior Den delen som kallas för Eldsjälar kommer i stor utsträckning att utspela sig i gaturummet och på andra offentliga platser i Malmö. Humor och glädje blandas i arrangemang där barn och ungdomar tillsammans med vuxna mobiliserar och utmanar boende i Malmö att våga se och ta ställning i frågor som rör unga människors situation. Man ska arbeta med happenings, musik, gatuteater och samtal som till exempel paneldebatter, forumspel och dokumentärfilm. Det offentliga rummet spelar stor roll eftersom det är utanför institutionernas väggar som man når människor i deras vardag. Eldsjälarna kommer också att synas i anknytning till föreställningen runtomkring spelplatsen gaturummet ska inbjuda till möten och samtal. För kontakt och information: Caroline Lundholm, TEXT OCH FOTO: DRÖMMARNAS HUS Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/

16 Bo Bra på Äldre da r succé på Öresundsgården Den 12 maj var det åter dags för den populära Äldreomsorgsdagen! Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfullmäktige hade traditionsenligt inbjudit till temat Bo Bra på Äldre da r. Stadsdelsfullmäktiges vice ordförande Peter Lindqvist (m) invigde dagen med ett tal om att vara senior idag är att som idrottsman/kvinna tävla i huvudklassen. Det är frihet och möjligheter och inbjuder till friskhet i ett aktivt liv. Peter Lindqvist riktade också ett stort tack till all personal som var med under dagen och hälsade alla välkomna att vara med. Därefter blev det artistuppträdande, modevisning, utställningar, frågesport och provsmakningar! Sångerskan Christina Lindberg hade två bejublade framträdanden i den fullsatta aulan. På utställningen fanns information om det mesta som kan intressera äldre. Det var allt från boende och hemtjänst till rollatorväskor och skoinlägg. Politikerna i Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfullmäktige fanns på plats under dagen på att svara på frågor och ta emot synpunkter från stadsdelsborna. Stort tack till alla våra sponsorer för ert engagemang för Äldreomsorgsdagen: Limhamns Läkargrupp, Lions, Carema Äldreomsorg AB, Apoteket, Jonex Products, Maja Libertson, Kraft Food, Öresundsgårdens fotvård, hårvård och fotvård, LdB, Lizzies Blomsterhandel, Limhamns smörgåsbutik, Turasund, Rundan Kanalfart AB och Scandines. Christina Lindbergs låtar kände många igen under två fullsatta föreställningar på Äldreomsorgsdagen. TEXT OCH FOTO: ANITA ANDERSSON Larmcentralens personal informerade om trygghets- och personlarm. Peter Lindqvist (m) lockades att köpa lotter av damerna. Till höger Ing-Britt Rosenqvist från Öresundsgårdens rådstuga. Projektledare för Äldreomsorgsdagen var Marianne Pennsäter. Bland utställarna fanns möjlighet att se det senaste inom väskor för rollatorer och det gick också bra att köpa en kaka med hem till kvällskaffet. Under dagen kunde besökarna ställa frågor till politikerna i Limhamn-Bunkeflo stadsdelsfullmäktige. Fr v Hans Banke (m), Åke Johansson (spi) och Christer Olsson (s). Hjälpmedelscentralen fanns på plats för att hjälpa till med reparationer av rollatorer och andra hjälpmedel. Välkommen till stadsdelsfullmäktiges sammanträde 15 juni klockan Mathildenborgs aula, Rudbecksgatan 1. Sammanträdet inleds med en allmän frågestund där du kan ställa frågor till de förtroendevalda. För mer information se annons i dagspressen eller på hemsidan limhamnbunkeflo Sammanträdena är offentliga och alla är välkomna att lyssna. 16 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

17 Trygghetstelefoner slås ut vid teleoperatörsbyte Många olika telefonbolag ringer till enskilda personer och erbjuder byte av teleoperatör och därmed olika förmåner. Många äldre som har trygghetstelefon drabbas av detta då de är omedvetna om att trygghetstelefonen inte fungerar då de byter teleoperatör. Trygghetstelefonen är inkopplad på telefonnätet och påverkas därför av bytet. Vid byte av teleoperatör måste vårdtagaren veta vilket prefix (telefonnummer) operatören använder och meddela Larmcentralen detta. Larmcentralen kan då programmera om trygghetstelefonen. Skriftlig och muntlig information från Larmcentralen ges till alla som får en trygghetstelefon inkopplad, men våra äldre tänker inte alltid på detta då de får olika erbjudanden i telefon om byte av teleoperatör. Teleoperatörerna upplyser inte heller om att trygghetstelefonen måste programmeras om då de får kännedom om att personen har en trygghetstelefon. Problemet har under den senaste tiden accelererat då det verkar som telebolagen har en drive för närvarande för byte av teleoperatör. En hel del trygghetstelefoner har den senaste tiden programmerats om då vårdbiträde från hemtjänsten upptäckt att vårdtagaren bytt teleoperatör, säger Renée Ekcrona som är vård- och omsorgschef i Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning. Många av de som har beviljats trygghetstelefon har inga andra insatser från kommunen och det är därför ett stort problem att Äldre som har trygghetslarm och byter teleoperatör måste se till att trygghetslarmet omprogrammeras för att larmet ska fungera. vårdtagaren är omedveten om att deras trygghetstelefon måste omprogrammeras när de byter teleoperatör, menar Renée Ekcrona. Kontakta gärna Larmcentralen, Eva Jonson, tel för mer information. TEXT: ANITA ANDERSSON, RENÉE EKCRONA FOTO: EVA JONSON Säkrare seniorer Vid två kurstillfällen i april fick ett 30-tal seniorer lära sig mer om hemsäkerhet, brandsäkerhet och personlig säkerhet på Mathildenborg. Med Civilförsvarsförbundets nya kurs kan seniorer över hela landet lära sig hur de ska skydda sig mot fallolyckor och bränder samt undvika att bli ett brottsoffer. Det var första gången som Malmö stad anordnade denna utbildning. Instruktör Yvonne Falkbjer från Civilförsvaret gav tips och råd. Kursen hölls dialogform och emellanåt blev det livliga diskussioner. Reportrar från Skånskan samt från radions P1 var också på plats. Några kommentarer från deltagarna: Att man på bara tre timmar kan få så många tips och råd med sig hem, det trodde jag inte, men så gjordes det också under så trevliga former! Det var så bra med tipsen på personlarm, lära sig hur man undviker halkolycker på ett enkelt sätt och hur man kan agera vid en eventuell väskryckning! TEXT: EVA ERIKSSON, ANITA ANDERSSON Ökade aktiviteter i Öresundsgårdens aula på Limhamn Intressegruppen för Öresundsgårdens aula bildades sommaren 2004 och startade sin verksamhet den 1 september. Intressegruppen är ideéll och politiskt neutral. Syftet med intressegruppen är att ge fortsatta möjligheter för de aktiviteter för flera hundra personer, som träffats i aulan varje vecka under flera år för canasta, bingo och pensionärsbridge. Vi arrangerar aktiviteter som loppis, allsång, jazz- och blueskvällar med mera för invånarna i Limhamn-Bunkeflo. Aulan ska vara en bra träffpunkt i stadsdelen, även för olika föreningsmöten, företagsinformationer, fester och andra arrangemang. Lokalen är en av de bästa lokalerna i Malmö, och har en yta på cirka 200 kvm exklusive estrad. Den är godkänd av myndigheterna för 150 personer och helt handikappanpassad. Lokalen är utrustad med bland annat komplett ljudanläggning, filmduk, overhead och blädderblock. Det finns mer än 150 stolar och mer än 40 bord. Cafeterian har nyligen öppnats. Arrangemang som ordnats under verksamhetsårets första halvår har uppskattats av deltagarna och ökar successivt efterhand som de blir kända. Det finns även idéer på andra nya arrangemang som revyer, barnteater med mera. Exempel på föreningar som bokat aulan är Aktiespararna, bridgeklubben BK Kvartetten, och Qigong. Skånes Bridgeförbund hyrde lokalen för sin SM-semifinal/DM-final i oktober Vi hälsar dem välkomna åter nästa år. Bokning kan ske genom Marianne Pennsäter, tel , mobil Aktiviteterna på Öresundsgården fyller en stor funktion. Många ensamma sätter stort värde på att ha någonstans att träffas och göra något tillsammans. Fasta aktiviteter: Första lördagen i månaden är det loppis! Dock inte under juni, juli, augusti. Mån- och tisdagar samt vissa söndagar 9 12: Qigong med Abder Chejkh som ledare. Tisdagar 12 16: Bingo Onsdagar : Bridge, BK Kvartetten Torsdagar 12 16: Canasta Fredagar 12 16: Bridge, Öresundsgårdens BK Under sommarmånaderna gör vi uppehåll på vissa aktiviteter, men startar igen till hösten. Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/

18 Lovande hälsoresultat Sedan sommaren 2004 pågår projektet Hälsosamt medarbetarskap i Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning. Projektet innebär i stort att genom en hälsoenkät uppmärksamma medarbetare med ohälsa men också genom en arbetsmiljöenkät fånga upp den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Vi har tidigare i Stadsdelstidningen informerat om projektet och kan nu presentera ett positivt resultat. Pilotgruppen på sammanlagt 160 medarbetare från Vård & omsorg och Förskola & skola fyllde i en hälsoenkät och en arbetsmiljöenkät under hösten Av dessa var det 78 personer som rekommenderades att gå vidare med sin hälsosituation. Antingen genom ett samtal med sin arbetsledare eller projektansvariga eller genom att göra en hälsoprofil. Tretton medarbetare hade ett samtal med arbetsledare och/eller projektansvariga och 49 medarbetare gjorde en hälsoprofil (resterande avböjde eller tog tag i det på egen hand). Resultat från Hälsoprofilbedömning 1 Hälsoprofilkonceptet delar in deltagarna i så kallade åtgärdsgrupper beroende på hur stort behov de har av livsstilsförändringar eller åtgärd. Resultatet från hälsoprofilbedömningarna visar att 83 % av deltagarna hamnade i åtgärdsgrupperna A och B, vilket innebär att de var i stort behov en livsstilsförändring eller åtgärd. Livsstilsvanor främst avseende motion, kost och tobak var dåliga hos många av deltagarna hösten 2004, framförallt bland deltagarna från Vård & omsorg. Många upplevde också ofta stress i arbetssituation/livssituation, framförallt bland deltagarna från Förskola & skola på grund av till exempel storleken på barngrupper och ljudvolymen. Dåliga livsstilsvanor och stress kan i många fall leda till övervikt samt till kroppsliga och själsliga symptom. De vanligaste symptomen bland deltagarna hösten 2004 var rygg- och nackbesvär, trötthet och värk. 65 % av deltagarna upplevde kroppsliga och/eller själsliga besvär ofta eller mycket ofta. Upplevd hälsa handlar om den subjektiva upplevelsen av hälsa och välbefinnande till kropp och själ. 59 % av deltagarna upplevde sin hälsa som varken bra eller dålig och 11 % upplevde den som dålig. Om den upplevda hälsan inte är bra hos en individ, bedöms det vara en negativ faktor på sikt och därmed en större risk för att bli sjuk. Det krävs en bra kondition och styrka i musklerna för att orka med arbeten inom Vård & omsorg och Förskola & skola. Många behöver bli medvetna om att man själv faktiskt kan påverka sin upplevda hälsa och ork på både i arbete och på fritid. Små förändringar i livsstilsvanorna (såsom till exempel fysisk aktivitet) kan leda till stora förändringar i den upplevda hälsan. Ett trettiotal medarbetare har deltagit i skräddarsydda åtgärder sedan i höstas, såsom sjukgymnastik, träning i olika former, viktväktarna, stresshantering, stödsamtal och tobaksavvänjning med mera. Uppföljning Under mars maj 2005 har en uppföljning gjorts på alla i pilotgruppen. Alla har fyllt i hälso- och arbetsmiljöenkäten igen för att se om de insatta åtgärderna gjort skillnad. De medarbetare som gjorde hälsoprofilbedömning i höstas har också gjort en uppföljning i mars maj. Genom det har vi fått veta om de medarbetarna som uppmärksammats lite extra avseende sin hälsosituation, upplever en förbättring eller inte. Resultat från Hälsoprofilbedömning 2 Vid hälsoprofilbedömning 1 (september oktober) hamnade 83 % av deltagarna i åtgärdsgrupperna A och B, vilket innebär att de var i stort behov en livsstilsförändring eller åtgärd. Vid hälsoprofilbedömning 2 är det 54 % som finns i åtgärdsgrupp A och B, vilket är en klar förbättring! Förbättrade livsstilsvanor! Vid uppföljningen hade deltagarna sett över sina livsstilsvanor. Det är nu 83 % som motionerar regelbundet (67 % hösten 2004), många har även ökat medvetenheten och kunskapen om vardagsmotionen och vad den gör för hälsan och orken. Konditionstestet visade också att den fysiska aktiviteten ökat i gruppen, hela 94 % har nu en bra kondition, jämfört med 61 % hösten Det är många som sett över sina kostvanor, avseende innehåll och regelbundenhet. 83 % har nu bra kostvanor jämfört med 67 % hösten Genom att röra sig mer, äta bättre går man också lättare ner i vikt, vilket det är Personalkonsulent Maria Stiber och projektledare Lotta Ivarsson har under projektets gång konstaterat att små förändringar i livsstilen kan göra stor skillnad för den upplevda hälsan. många som gjort. Symptomen bland deltagarna har minskat avsevärt (framförallt nack- och ryggbesvären). Hösten 2004 upplevde 67 % symptom ofta eller mycket ofta, nu gör 44 % det. Orsakerna till minskningen är sannolikt flera, styrketräning, bättre arbetsmiljö såsom höj- och sänkbara skötbord, mindre upplevd stress etc. Den upplevda stressen har också minskat i gruppen om än inte så mycket, från 30 % som upplevde det ofta till 28 % nu. Små förändringar i livsstilen kan göra stor skillnad för den upplevda hälsan. Den upplevda hälsan har påverkats av bättre ork/kondition, mindre upplevda symptom/smärtor, mindre övervikt att bära på samt bättre självkänsla hos många medarbetare, vilket gör att 63 % nu säger att de mår bra (vilket det endast var 30 % som gjorde hösten 2004). En lysande förbättring! Utvärdering De medarbetare som gjort hälsoprofilbedömning och deltagit i åtgärder har gjort en utvärdering av deltagandet i projektet. På frågan om man upplever ökad arbetsglädje före och efter projekttiden svarar 40 % ja, mycket bättre eller bättre. På frågan om projektet inneburit reducerad risk för ohälsa och/eller risk för sjukskrivning på sikt svarar 58 % ja, absolut eller ja, sannolikt. Slutrapporten förväntas bli klar i slutet på juni. Vi ser med spänning fram emot att se vad sjukfrånvarostatistiken då visar samt att få en helhetsbild av vad projektet inneburit och kan leda till i framtiden. TEXT: LOTTA IVARSSON, MARIA STIBER FOTO: JENNY LEYMAN 18 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005

19 Sommarprogram för barn och familj 2005 I drygt 30 parker och amfiteatrar runt om i Malmö bjuds på föreställningar och kulturupplevelser för barn och familj under sommaren. Det är fri entré till allt! Du är också välkommen till Folkets park! Clownen Zazza Göran och draken Zazza och Bonzo gestaltar den fantastiska historien om Göran och den hemska draken. Lyssna till ditt hjärta och gör vad det råder dig till, är uppmaningen den blåögde Göran får, innan han drar ut i världen för att möta alla faror som väntar. Beväpnad med bara en usel pinne och en handfull pengar, ger han sig i väg för att finna sina drömmars prinsessa. Mycket händer under hans farofyllda väg. Och innan han når sitt mål, måste den förfärliga draken besegras. Hur nu det ska gå till rädd som han är innerst inne. Medverkande: Nina Carlheim-Gyllensköld, Charlie Kristiansson. Mask: Kaj Grönberg. Musik: Jan-Erik Sääf. Mån 13/6 kl 10 Bunkeflostrand premiär Tis 21/6 kl 14 Limhamn Ons 29/6 kl 14 Mossängen/Elinelund Tors 30/6 kl 10 Tygelsjö Nya Klassiska Teatern Bland Sagor och Äventyr FOTO: ELSBETH GÖRANSSON Nyskriven barnoch familjeuppsättning av Nya Klassiska Teatern, fritt efter HC Andersens berättelser och figurer där skådespelarna skiftar roller i fartfyllt flygande fläng. Medverkande: Ulf Berg och Eva Söderquist. Fre 1/7 kl 10 Bunkeflostrand Mån 4/7 kl 14 Tygelsjö Tors 7/7 kl 14 Mossängen/Elinelund Teater Morianen Kanin i fara! FOTO: ROLF SERSAM En föreställning om en alldeles vanlig farlig dag för en liten kanin. Medverkande: Olivia Longo och Anna Karin Sersam. Mån 11/7 kl 10 Bunkeflostrand Premiär Ons 13/7 kl 14 Tygelsjö Tors 14/7 kl 14 Mossängen/Elinelund Mån 18/7 kl 14 Limhamn Spelplatser (* där det finns inomhusalternativ, lokal inom parentes): Bunkeflostrand vid Ängslättsgården Limhamn* Grönalund, mitt emot Kyrkgrottan (Öresundsgården) Mossängen/Elinelund sommarstad* vid Elinelunds lekplats (lokal på området) Tygelsjö lilla backen bakom Tygelsjö förskola Obanteatern Draken som inte fick eld i truten FOTO: ANNIKA SANDBERG Sommarskola i kultur I sommar anordnas sommarskola i kultur för barn och ungdomar på Limhamns Galleri Bagdad Café, Järnvägsgatan 21. I år erbjuds det kurser i akvarellmålning, akrylmålning, teater, skulptur, teckning, barn/vuxenkurs i akvarell och målarkurs för tonåringar, vecka 26, 27 och 28. Välkomna att ringa för mer information: eller gå in på hemsidan Sommarprogram i Folkets park BARNENS SCEN Sjörövaräventyr Malmö Cirkusskola. Kär Lek Clownen Baiba Kalabaliken på zoo Anna & Anette Anna & Anette i rymden. Folk och Fä Den magiska blomman Quetsal Teatersport Obanteatern. Prinsessan som sades vara ful Trollmors sagor. Varieté eller nå t Månteatern. FOLKETS PARK Midsommarfirande (se sidan 22) Bodils Minicirkus Vilda Baciller Mamma Mu och Kråkan gör Musig Musik Karius & Baktus Pippi Långstrump Häjkån Bäjkån Band Party Kids Lantgårdens dag Arrangör: Barnens Scen och Folkets Park Ring Malmö Kulturstöd för program eller se eller Programmet finns också att hämta på Medborgarkontoret, Apoteksgatan 7. FOTO: JESPER LUNDQVIST Draken Greger är som drakar är mest. Han bor i en grotta, vaktar en skatt och skrämmer nyfikna besökare med att spruta eld. Fast en dag kommer det ingen eld. I stället för att springa skrattar folk åt honom. Greger känner sig inte längre som en riktig drake och bestämmer sig för att ge sig iväg för att hitta sin eld. Under resans gång stöter han på, bland många andra, Kurt Igelkott, Biffmannen och en ganska fjantig pappa. Framförallt träffar han Lisa, som hjälper honom att leta i såväl stålverk som vulkaner. Sökandet visar sig bli ett större äventyr än de båda väntat sig och Greger börjar förstå att det finns annat i livet än att sitta ensam i ett berg och vakta en skatt. Men vad? Och hur hittar man det? Medverkande: Magnus Ödéhn och Thomas Fingal. Fre 29/7 kl 14 Limhamn Mån 1/8 kl 10 Mossängen/Elinelund Fred 5/8 kl 10 Bunkeflostrand Arrangör: Malmö Kulturstöd Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/

20 Katrinetorp en känsla av landet Katrinetorps gård ligger i södra Fosie. Gården inköptes av Malmö stad redan 1937 och i samband med att det sista arrendet upphörde påbörjades 1997 en restaurering med avsikt att kunna utnyttja gården i det framväxande rekreationsområdet Lindängelund. Den härliga atmosfären på Katrinetorp ger en känsla av att vara långt ute på landet. Katrinetorps gård består av en huvudbyggnad, två flyglar, en ladugård och en stallbyggnad. Gårdens fasad blev 1997 ommålad så att den idag i stort sett ser ut som den ursprungligen gjorde. Då påbörjades också restaureringen av de målningar som pryder huvudbyggnadens innerväggar. Området runt Katrinetorp håller på att förberedas för att bli ett rekreationsområde. Katrinetorps läge och historia gör att gården lämpar sig utmärkt som parkcentrum. Där finns stora möjligheter för en mängd olika verksamheter och det är en av de få kvarvarande gårdarna från tiden då Malmös storgårdar skapades. Katrinetorp är ett långsiktigt projekt; det är mycket som ska restaureras på gården. Dags för ny badsäsong i stadsdelen Nu kan vi möta ännu en härlig badsäsong vid våra stränder i stadsdelen. I Klagshamn kommer bryggorna att renoveras och i samband med detta blir det även inköp av nya flytbryggor. En handikapptoalett kommer att sättas ut liksom två bodar med sammanlagt 15 toaletter. När det gäller kioskverksamhet blir det som förra sommaren en mobil kiosk som körs in under natten för att undvika skadegörelse. Renhållning utförs tillsammans med sandhanteringen för att behålla strandlinjen. Badvakten kommer som vanligt att se till badplatsen. Klagshamns strandområde är ännu inte stadsplanelagt, vilket innebär att vi avvaktar med permanenta utbyggnader av toaletter, Mycket har redan gjorts, såsom restaurering av vägg- och takmålningar i huvudbyggnaden, iordningställande av konferenslokal och kök samt installation av hiss i Östra magasinet och installation av värmepumpar. En cafégård har iordningställts bakom Magasinet och vasstak har lagts på ladan. Besök Katrinetorp, njut av atmosfären och få en känsla av att vara långt ute på landet. Kanske en cykeltur till Katrinetorp, en promenad i engelska parken och i trädgården samt en kopp gott kaffe? Under sommaren kommer flera olika arrangemang att anordnas och under hela juni månad pågår en pelargonieutställning i det nya växthuset. TEXT OCH FOTO: TORBJÖRN CARLSSON kiosker med mera. Förslag till ny stadsplan finns, men som det ser ut just nu så drar förhandlingarna med nuvarande ägare ut på tiden och därför räknar vi inte med att kommunen får tillgång till marken före 2006/2007, säger enhetschef Richard Jönsson på Gatukontorets drift- och underhållsavdelning. TEXT: ANITA ANDERSSON, RICHARD JÖNSSON SOMMARPROGRAM på Katrinetorp Hela juni: Pelargonieutställning i växthuset 16 juni: Allsångskväll med Christer Björkman Taubesällskapet i Skåne, Visans Vänner. Tid: Entré: 50 kr 8 10 juli: Antikmarknad med kuriosaloppis Loppis endast lördag söndag. Öppet: fredag 16 20, lördag söndag Entré: 40 kr 24 juli: Brunnsmusik 7, 14, 21, 28 juli: Musikkvällar. Torsdagkvällar under juli blir det musikunderhållning med kända artister. Entré: 50 kr 4 september: Skördemarknad Musikunderhållning. Entré: 40 kr Katrinetorps café har under sommaren öppet alla dagar utom måndagar kl Caféet har också öppet vid speciella arrangemang. Mer information finns på Gatukontoret rustar upp lekplatserna i Sannaparken och Vanåsparken Nu är det dags för lekplatsupprustningar runt om i Malmö! I Limhamn-Bunkeflo är det lekplatser i Sannaparken och Vanåsparken som får en ny kostym. Lekredskapen byts ut till nya, ny sand läggs ut, bänkar byts ut ja, lekplatserna kommer kort sagt att se ut som nya när arbetet är färdigt. Intilliggande vegetation kommer också att ses över. Vår förhoppning är att allt ska vara klart till midsommar. I höst fortsätter satsningen och då är bland annat ett par lekplatser i Hyllie kyrkby högprioriterade. 20 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2005