BORRENTREPRENÖRERNA. SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION

Transkript

1 nu heter vi helt enkelt BORRENTREPRENÖRERNA SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION vi har gjort det lättare för dig att hitta oss... men naturligtvis går det bra med vårt gamla... Borrentreprenörerna, Box 174, Höör tel.: , fax: , e-post:

2 ... önskar Borrentreprenörerna alla sina kunder, samarbetspartners, de som medverkat i Borrsvängen och dess läsare! Årets julklappspengar skänker vi till ett barnhem i Litauen

3 BORRSVÄNGEN en branschtidskrift från SVENSKA BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION 4/2005 nr. 52 årg.13 Ledare Geotecs årsstämma i Göteborg Borra med kostymen på Jet Master fixar flödet sid. 2 sid. 3 sid. 14 sid. 26 Bergsprängningskommittén informerar sid. 33 Välkommen till Grundläggningsdagen 2006 sid. 36 nu heter vi helt enkelt BORRENTREPRENÖRERNA

4 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN utges av Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation adress Box Höör telefon telefax e-post redaktion@geotec.se webbplats redaktion Henryk Rozenberg Tina Sjögren Anders Nelson Fredrik Hansson ansvarig utgivare Bengt Månsson annonser Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: kr 1/2-sida: 6400 kr 1/4-sida: 3800 kr Moms och reklamskatt tillkommer. Rabatter 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% artiklar Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. Upplaga detta nummer: 5400 ex. Nästa nummer utkommmer vecka 9/2006 ISSN ledare Myndighetsmissbruk! Ja, det är ett ord som passar bra när det gäller förslaget om de kommande konverteringsstöden. Stöden som föreslagits gäller konvertering från direktel samt värmesystem som använder fossila bränslen. Vår bransch drabbades omedelbart efter Mona Sahlins uttalande på TV för några veckor sedan angående de föreslagna stöden. I skrivandets stund är otydligheten fortfarande lika stor och ingen annan formulering än 30 procent av konverteringskostnaden upp till ett visst takbelopp har presenterats. Om takbeloppet blir 3000:-, 10000:- eller 25000:- kan ha stor betydelse för om man skall vänta till efter årsskiftet eller ej. Konsekvensen har blivit att många kunder som tidigare bokat in borrning för värmepumpinstallation har valt att vänta till efter årsskiftet så att de får ta del av det föreslagna stödet. Ett enkelt sätt att undvika dessa för marknaden negativa konsekvenser hade varit ett samspel mellan det aktuella departementet och branschen. Tidigare ROT-bidrag gällde retroaktivt vilket gjorde att marknaden inte påverkades negativt. Vad anledningen till att inte även i detta fall tillämpa retroaktivitet har inte framkommit. Boverket som skall utarbeta närmare föreskrifter om stöden väntar på ett besked från riksdagen. Riksdagen skall ta beslut om budgetpropositionen den 16 december och därefter beslutar regeringen om detaljregler och formerna för stöden. Först därefter skall Boverket skriva beslut om föreskrifterna. Förslaget föreslås börja gälla den 1 januari 2006 och enligt uppgift från Boverket så förväntas blanketter och information finnas färdiga under januari. Allt detta gör att fastighetsägare måste vänta på besked för att få klarhet i vad som gäller innan man kan fatta sakliga beslut. Det som inte har diskuterats är den mängden olja och el som förbrukas i onödan när fastighetsägare väljer att vänta med installationen. Påverkan på miljön blir inte bättre för att vi väntar och man missar även en del av besparingen som en bergvärmepumpanläggning skulle inbringa. Risker finns naturligtvis att kostnaderna för installation och borrning ökar efter årsskiftet då ett större antal vill ha installationen gjord omgående. Sammanlagt kan det visa sig att en fastighetsägare gör en nettoförlust av att vänta på bidraget samtidigt som bidraget skapat problem för energiborrningsföretagen i Sverige. Vi borrentreprenörer utgör bara en del av den drabbade marknadssektorn. Värmepumptillverkare och värmepumpinstallatörer är andra aktörer som även de har sina verksamheter dimensionerade efter en viss produktion. Beklagansvärt är att företag, som sysselsätter många personer och genererar betydande skatteintäkter till vårt samhälle, anses vara en grupp i samhället som förväntas anpassa sig efter snabba politiska beslut utan möjlighet att påverka dessa. Fredrik Hansson biträdande VD, Geotec Borrsvängen distribueras med hjälp av ett dataregister med följande innehåll: personnamn, företag/myndighet, adress, telefon-/mobiltelefon-/faxnummer. Inga andra uppgifter registreras. Du kan när som helst, om du så önskar, få ditt namn struket ur registret. Trycksak Lic.nr

5 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 Det var en lyckad, och smått historisk, årsstämma. Fyrtiosex medlemsföretag var representerade och fler än 120 personer närvarande det bådar gott för framtiden. (Under en vinjett som liknar den här ovan hittar du fler artiklar med anknytning till årets stämma.) 05 Geotecs årsstämma 2005 Namnbytet är nu klart! Sedan starten år 1977 har Geotecs fullständiga namn varit Svenska Brunnsborrares Branschorganisation. Man kan väl säga att detta namn väl återspeglade medlemsföretagens verksamhet och samtidigt knöt an till brunnsborraryrkets långa tradition. Med åren har alltfler medlemsföretag satsat på verksamheter som inte riktigt stämmer in på den traditionella yrkesbenämningen. Det har även tillkommit nya medlemsföretag som huvudsakligen erbjuder borrningstjänster inom entreprenadborrning, horisontell borrning, miljösanering o d. - tanken på byte av branschnamnet var väckt. Efter några års diskussioner beslutades att det nya namnet blir Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation. Till vardags skall namnet Borrentreprenörerna användas (vilket kontorspersonalen förväntas att svara i telefon med utan att darra på rösten!). Det nya namnet har visserligen redan smugits in i vissa annonser, men officiellt gäller det från 1 januari Stämman beslutade också att tills vidare behålla det registrerade varumärket Geotec samt nuvarande logotyp (droppen med borrtornet). I och med årets stämma har det även skett en generationsväxling på ordförandeposten. Fram till nyligen har samtliga Geotecs ordföranden genom åren (fyra personer) antingen varit med om att starta branschföreningen eller antagits som medlemmar i slutet av 70-talet. Med val av Johan Barth från Malmberg Borrning AB har en representant för en betydligt yngre generation tagit över ordförandeklubban. Johan är 35 år gammal, bor i Lund och är utbildad hydrogeolog. Han inledde sin yrkeskarriär med 5 års anställning på SWECO i Malmö. Sedan fem år tillbaka återfinns han hos Malmberg Borrning AB (Åhus) och är dess arbetsområdeschef. Då det är brukligt att nämna något om ens fritidsintressen, kan det i Johans fall sammanfattas med orden gedigen flygfantast. Namnbytet och generationsskiftet på ordförandeposten kommer säkerligen att stimulera Geotecs interna diskussioner om branschens framtida vägval. Geotec har alltid ställt hårda krav på de företag som velat ansluta sig. Bland annat krävs det minst 5 års yrkeserfarenhet för personer i ansvarställning hos de blivande medlemsföretagen. Samtidigt krävs det numera inte mer än 3 års yrkeserfarenhet för att bli certifierad borrare. Frågan är därför om branschorganisationen på sikt kan, och bör, behålla sitt Johan Barth, Borrentreprenörernas nye ordförande en skåning från Lund som gärna sitter längst fram i planet och styr själv när vädret tillåter. hårdare krav för medlemsinträde. Med sänkta krav kommer förmodligen fler företag att ansöka om medlemskap. Bland medlemsföretagen finns givetvis olika synsätt på hur en branschförening borde agera för att å ena sidan locka fler att bli medlemmar och å andra sidan upprätthålla hög standard på sina medlemsföretag. Diskussionerna har egentligen precis börjat och vad de kommer att leda till är förstås för tidigt att säga. Det finns medlemmar som gärna ser Geotec öppnas för i stort sett alla etablerade borrningsföretag. Andra förespråkar någon form av provmedlemskap och efterlyser en mera aktiv uppsökande verksamhet riktad till både nystartade och etablerade företag. Gemensamt för alla är önskemål om ännu större satsning på vidareutbildning riktad till medlemsföretagen. 5

6 annons

7 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 Geotecs variant av nord - syd förhandlingar. Johan Bath (Malmberg Borrning AB) från Åhus, vänd med ryggen mot kameran, diskuterar med Peter Bryngelsson (Bryngels AB) från Hudiksvall (i mitten ) assisterad av Clark Sverkersson (Clarks Vatten och Energi AB) från Tärnjsö. 05 Geotecs årsstämma 2005 Den nyvalde ordföranden Johan Barth påpekade att statistiken talar klarspråk om vad för slags företag som är anslutna till Geotec. Totalt räknar man med att borrningsbranchen omsätter ca 1 miljard kronor årligen, varav ca 400 miljoner omsätts av de 30 största företagen i Sverige. Det finns uppskattningsvis 300 borrningsföretag i landet, varav ett sextiotal är medlemmar hos oss. Dessa medlemsföretag står för 60% av alla brunnar som borras i landet. Så ser verkligheten ut idag. Idel glädjande siffror! Borrarutbildningen i Bollerup fulltecknad Återigen har Geotec fått i uppdrag att genomföra borrarutbildningen för AMSräkning. I år kommer även horisontell styrd borrning ingå i utbildningen, då Styrud AB har flyttat en del av sina maskiner söderöver. Glädjande nog har nästan alla elever fått möjlighet att gå en prova på -praktik före kursstarten. Årets elever på borrarutbildningen kommer från: Lövestad, Rundvik, Stensele, Eslöv, Blattnicksele, Väse, Tomelilla, Härnösand, Klövedal, Eskilstuna, Finspång, Lund, Landskrona, Borgholm, Västerås, Skövde, Lugnvik och Uppsala. Dags att börja tänka på att förstärka personalstyrkan! (Styrud har skaffat nya ändamålsenliga lokaler i Lomma i Skåne. Mer om företagets etablering i Öresundsregionen kommer du att kunna läsa om i nästa nummer av Borrsvängen.) Samarbetspartners på plats Även detta år har några av Geotecs samarbetspartners infunnit sig på plats och visat upp delar av sitt sortiment. Trängseln i utställningsrummen under de korta fikapauserna var påtaglig, så man får väl hoppas att både utställarna och geotecarna hann få sina respektive frågor besvarade. Ett stort tack till Boart, Emtek, Extena, Canadian Oil, Robota, Dahl, SITAC, Pemtec, Borrcenter, Ekonil och Debe för er medverkan! I övrigt kan det nämnas att våra kära norrlänningar har blivit bönhörda. De har alltid klagat på att avståndet från hemorterna i norr till den kontinentala delen av Sverige är för långt (som om det var skåningarnas fel att landet är lite väl hoptryckt på bredden!). Platsen för nästa branschmöte blir Gällivare, så håll i er här kommer Borrentreprenörerna! Två mycket aktiva geotec-profiler har beslutat sig för att ta det lite lugnare framöver. Bengt Månsson, föreningens avgående ordförande (bilden t.v.) och Gunnar Olsson, mångårig styrelsemedlem, har avtackats med var sin kristalldroppe. 7

8 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna Nu har vi källan! Det har kommit ett brev till redaktionen. Hej! Händelsevis råkade jag se nr 3 av Borrsvängen. Däri har Ni tryckt en uppsats utan angivande av källa. Detta är (som Ni vet) taget ur 1900 års almanack. Samma uppsats finns upptryckt i ett sparat häfte Nu råkar det vara så att denna uppsats är skriven av Adolf Erik Nordenskiöld ( ), friherre och professor, svensk bergbrunnsborrningsnestor! Se t.ex hans uppsats i Geologiska föreningens förhandlingar 1896: Om borrningar efter vatten i urberget (GFF, bd. 18, s ). Utan hans idéer hade Ni kanske inte varit där Ni är? (Författaren till uppsatsen ifråga identifierades år 1954 av Gerda Philip.) MVH Chester Svensson, Lindome Tack Chester för brevet. Källangivelsen har inte kommit med då jag helt enkelt inte lyckades spåra upp källan. Men nu är skadan reparerad och jag hoppas få återkomma till Adolf Erik Nordenskiöld framöver. God jul på dig! Henryk Rozenberg redaktör SVENSKA BRUNNSBORRARES BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION eller kort och gott BORR- ENTRE- PRENÖ- RERNA 05 Geotecs årsstämm Hans Majestät Carl XVI Gustaf eller Jan Wolfhagen? Bedöm själv! Vilken start på konferenseftermiddagen bättre kunde det knappast bli! Sveriges Konung Carl XVI Gustaf Folke Hubertus har uppenbarligen lyckats finna en liten lucka i sitt digra dagsprogram och infinner sig i konferenslokalen för att med några riktigt väl valda ord hälsa geotecarna välkomna efter ett välförrättat värv det vill säga lunchen. Eskorterad av hotellpersonal (kvinnliga livvakter!?) och massmediefolk (det vill säga Borrsvängens redaktör) stegar han in i salen och välkomnas av sina undersåtar som för en gångs skull reser sig mangrant utan att knussla. Efter sitt korta tal (som tyvärr inte får återges här av uppenbara skäl) lämnar han salen för att därefter återkomma utklädd till Jan Wolfhagen en känd imitatör, trollkarl, föredragshållare m m. Eller är det kanske tvärtom?.. Hur som helst så står han där framme, han som påstår sig vara Jan, och serverar ena verbala och mentala godbiten efter den andra. Jan har jobbat inom grafiska branschen, sysslat med fastigheter m m. Numera trollar han och håller föredrag på konferenser, mottagningar, företagsevenemang och dylikt. - Jag är alltså i må bra-branschen, förklarar han. Under sitt nästan en timma långa program återvänder han ständigt till begreppet kommunikation. Det handlar om att kunna kommunicera sitt budskap och kunna förstå andras budskap. Och framför allt nyttja kroppens egna resurser till att göra det bra. - Nyttjar man de inneboende resurserna väl så mår man bra och blir ännu bättre på att kommunicera med andra, förklarar Jan. - För att lyckas med det skall man ta hjälp av sitt EQ emotionell intelligens och den skall man lita på. En snabb, någorlunda förklarande skiss på tavlan och en 30 sekunders undersökning bekräftar vad Jan redan vet ytterst få av de församlade vet hur stor andel av EQ resp. IQ en människa använder för sitt beslutsfattande. - EQ svarar för 80% av beslutstödet, förkunnar han. - Därför är det viktigt att veta hur det fungerar och hur man skall förvalta den tillgången. Som exempel på var EQ träder in nämner han det första intrycket man får när man träffar någon okänd person. Under ytterst få korta ögonblick bildar vi oss en uppfattning om personen ifråga utan att ens behöva byta några ord. - Det vi fångar upp är det som denna obekanta person kommunicerar till oss. Och vi kommunicerar vårt budskap till denna person också. Han berättar också att det där EQ-kapitalet måste förvaltas rätt stress, missnöje, dålig kommunikation mellan medarbetarna kan lätt dränera företagets samlade EQ-kapital. Medan han pratar yvigt gestikulerande och med ständigt växlande röstläge, utför han något trolleritrick eller helt medvetet låter bli att utföra det ( det har ni redan

9 a 2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 annons 9

10 annons

11 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/ Geotecs årsstämma 2005 Hans Majestät... sett, så... ). Man kan knappast påstå att Jan serverar sitt allvarliga budskap på något vidare allvarligt sätt, men det fastnar där det skall. Förmodligen i den EQ-märkta delen av hjärnan. När han så småningom återvänder till relationen mellan kund och säljare, påpekar han vikten av att sälja annat än bara produkten man har att ebjuda. - Kunden vill må bra och känna sig trygg. Lyckas man som borrare erbjuda det, då kommer kunden att känna sig nöjd och vill säkert diskutera en affär med dig. Det är ingen tillfällighet att många av dem som ställer upp för intervjuer vill granska frågemanuset i förväg. De söker trygghet inför den situation de snart kommer att hamna i, påpekar Jan. - Så skall man vara bra att kommunicera då skall man jobba med sig självt så att man mår bra. Mår man bra då blir kommunikationen bra och det kommer din kund att känna. Jan gör publiken uppmärksam på det välkända faktum att människan har förmågan att programmera sig själv, vilket utnyttjas av många idrottare och andra som står inför något viktigt avgörande eller måste prestera något utöver det vanliga. Genom enkla trick framkallar de känslan av självtillit. - Vem som helst kan utveckla egen teknik för det, påpekar han. - Börja med att varje morgon inleda dagen genom att säga till dig själv: Jag mår bra och det blir en mycket trevlig dag idag. Och avsluta dagen genom att säga: Nu skall jag sova gott och vakna utvilad, föreslår Jan. - Efter ett tag kommer ni att märka att ni sover bättre och mår bättre än på länge. Varje gång ni konstaterar att ni mår bra, ökar halten av serotonin som förstärker välbehagskänslan. Genom att regelbundet förklara för hjärnan att ni mår bra, får man kroppen att höja halten av serotonin, förklarar han. Föredragstimmen är slut och det sista korttricket bekräftar att Jan kan sitt även på detta område. Hur många i publiken somjust nu bestämmer sig för att följa Jans uppmaning är svårt att säga. Men skulle du inom några veckor stöta på en ovanligt lycklig geotecare så fråga honom eller henne om Kungens besök på Geotecs konferens i mitten av november. annons 11

12 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna 05 Geotecs årsstämma 2005 Det är inte första gången Göran Risberg från SGU står inför en mangrann Geotecskara och lägger ut texten. Det är nog inte den sista gången heller och när han beskriver sig själv som en inventarie i Geotec-sammanhang, ligger det något i det. Man får väl säga att det är trevligt med inventarier som ständigt kan tillföra något nytt till Geotecs samlade kunskapsmassa. Denna eftermiddag kunde han dela med sig av två viktiga nyheter. Den första, självklart positiva var att den sedan länge aviserade Vägledning för vatten- och energiborrning nu är endast en hårsmån från att sjösättas på riktigt. Efter flera remissomgångar, rättelser och ändringar hoppades han få allt klart före årsskiftet. Det andra viktiga beskedet var att man hädanefter kan förvänta sig att borrarnas ansvar för de brunnar de borrar kommer att skärpas. Delvis hör det givetvis samman med certifieringsprocessen som nu är i full gång. Inledningsvis riktade Göran geotecarnas uppmärksamhet på olika bergarters värmeledningsförmåga. Frågan är särskilt aktuell då det finns tendens att höja dessa värden. De senaste årens utveckling på energiborrningsområdet gjorde det än mer angeläget att få fram tillförlitliga kartor över värmeledningsförmågan inom olika geografiska områden. Generellt kan sägas att bergrundens värmeledningsförmåga till väsentlig del bestäms av dess kvartshalt. Till det tillkommer graden av porositet och slutligen vattenflödet. Värmeledningstalet för mineralen kvarts är ca 7.7, för bergarten kvartsit ca 6.6. När man sedan jämför dessa tal med motsvarande värden för granit (3.5) och sedimentära bergarter (ca 2) inser man att antagandet om kvartsens stora inverkan är högst rimligt, konstaterade Göran. I områden med sämre ledningsförmåga måste man därför kompensera kraftigt med djupare borrning för att få ut samma mängd energi. En annan möjlighet att bättra på brunnarnas effektivitet är att öka vattengenomströmningen. Exempelvis kan två brunnar med stor vattennivåskillnad utnyttjas för detta ändamål. Som chef för SGU:s brunnsarkiv får Göran kännedom om flera anläggningar som visat sig inte hålla måttet. När man efterforskar informationen om bergarten på den aktuella platsen, inser man snart att det främst handlar om felaktig bedömning av värmeledningsförmågan. Det finns ett ganska enkelt sätt att uppskatta värmeledningstalet, berättade Göran. Ljust borrkax tyder på tämligen kvartsrikt bergrund. Mörkt borrkax följaktligen relativt stor mängd mörka mineral återspeglar sämre värmeledningsförmåga. Det är visserligen en ganska allmänhållen metod, men ändå. När folk kontaktar SGU och klagar på frysta borrhål har den efterföljande utredningen ofta visat att den aktuella energibrunnen har anlagts i mörka bergarter. I det läget gäller att gå tillbaks till den som genomfört dimensioneringen av brunnen för att kontrollera beräkningsunderlaget. Idag tenderar man att räkna med ett värmeledningstal för granit på 3.5 istället för 3.0 vilket var vanligast för inte så länge sedan. SGU:s material tyder på att medianvärdet för granitens värmeledningstalet är 3.3, poängterade Göran. Det innebär att man tidigare haft vissa marginaler vid dimensioneringen av energibrunnar. Nu har man knappast några marginaler kvar, då det värmeledningstal man dimensionerar med ligger över medianvärdet. En korrigerad beräkning pekar inte sällan på att det krävs ytterligare meters borrning eller mer. Göran påpekade att det inte finns några genvägar för att undvika frysningsrisken. Trångt framför skärmarna! Mats Örnryd (Atlas Copco Compressor AB, tredje från vänster), Christer Eklund (Borrcenter AB, i mitten) och Bo Wijkander (Ekonil AB, i glasögon) har fullt upp med att diskutera sina produkter.

13 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 Ni får inte göra fel, om ni vill behålla era brunnsborrarcertifikat och kunna borra även i framtiden, förkunnar Göran Risberg. annons Jag har sett vissa avhandlingar med diverse förslag på hur man skulle kunna komma åt frysningsproblemet. Jag vill inte spekulera i de olika metoderna, forts. på s. 17 SVENSKA BRUNNSBORRARES BORRENTREPRENÖRERS BRANSCHORGANISATION eller kort och gott BORR- ENTRE- PRENÖ- RERNA Våga satsa! Åk till Gällivare!... välj Sveriges häftigaste gymnasieutbildning! 13

14 annons

15 annons

16 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna Borra med kostymen på! Henryk Rozenberg Maskinen sparar både tid och kropp för vilken borrare som helst! - Nu kan du börja borra med kostym på. Nåja, kanske kan du inte göra hela jobbet iklädd din bästa svid, men håltagning i sidan på foderröret där adaptern skall in kan du nog klara av ganska välklädd, understryker Lars-Erik. Manicken har inte fått något namn än. På Geotecs kontor har vi alltid dörrarna öppna. Så man får höra ett och annat ibland. Denna gång är det just ett sådant annat 50 öre per hål i söndagskostymen det fixar en 10-åring utan problem. Alltså svart barnarbetskraft! Det är bara det att mannen som hälsar på hos chefen är en distingerad herre i ledig klädsel och dessutom tycks samtalet vara rätt underhållande av skrattsalvorna att döma. Snart får jag erfara att samtalet kretsar kring en ny manick som med största sannolikhet kommer att bli lika efterfrågad som Slangman som dök upp för några år sedan. Mannen som sitter här och presenterar sin eleganta konstruktion heter Lars-Erik Svensson från Mullsjö Brunnsborrning AB. Med ålderns rätt har han överlåtit på andra att göra grovjobbet och har numera en hel del tid över för sina tekniska funderingar. Den senaste, men förmodligen inte det sista, uppfi nningen är en smart och enkel maskin för borrning av adapterhål i foderrören. Konstruktionen är så fi f- fi g att man bara förundras över att den inte har dykt upp för årtionden sedan. 16 Det hela började för fl era år sedan. År 1950 startade Lars-Erik sitt borrningsföretag Mullsjö Brunnsborrning AB. Genom åren har det blivit många borrhål och en hel del funderingar hur borrutrustningen kunde förbättras. Han utvecklade en egen kåpa för borriggarnas avledarhus långt innan någon annan kom på det. För 25 år sedan byggde han en egen utrustning för RC-borrning. - Tekniken fanns utomlands, berättar han, men här hemma var det ingen som försökte sig på det. När jag besökte borrningsföretag i Tyskland och Danmark, passade jag på att lära mig något. Lars-Erik är idag 77 år gammal och har i viss mån pensionerat sig (om man nu kan göra det fullt ut i den branschen). Å andra sidan är han på kontoret varje förmiddag för att hålla koll på fi rman han är ju fortfarande VD för sitt eget företag. Utöver vatten och energiborrning har man specialiserat sig på borrning i de något större dimensionerna företaget tillhör de få

17 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 i Sverige som klarar borrning av brunnar med mm i diametern. Fram till för ett par år sedan använde man faktiskt en gammal hederlig linstöt för det ändamålet. - Det har blivit en hel del idéer och konstruktioner under åren, men nästan alla har stannat inom företaget, berättar Lars-Erik. - Men nu tycker jag att det är dags att visa något även för de andra i branschen. Själv har jag använt en sådan maskin i ett par år nu. Jag är ingen säljare så det tog lite tid att komma fram till beslutet att marknadsföra den bland borrfolket. I en vanlig vattenbrunn installeras en adapter ca 1 meter under marknivån för att ansluta den markförlagda delen av vattenledningen till brunnspumpen. Vanligtvis frilägger brunnsborraren foderröret ner till ett lämpligt djup och skapar tillräckligt med utrymme för att kunna krypa ner och borra med en handhållen borrmaskin. Det blir det en hel del att skotta igen när anslutningen är klar. Det idealiska vore att kunna arbeta i en mycket smal grop, tillräcklig bred för den markförlagda vattenledningen, men inte bredare. Och just detta har Lars-Erik byggt en maskin för. mot en lagom kraftig borrmaskin. Alltihop monterat på en platta av aluminum för att hålla nere vikten. - Tack vore styrskaftet, behöver borraren inte heller anstränga sig särskilt mycket för att driva fram borrmaskinen en 10-åring fi xar det hela utan problem, understryker Lars-Erik. Även fastlåsningen av hela borrpaketet vid foderröret är löst på ett föredömligt enkelt sätt. En justerbar hake på en utdragbar arm gör att maskinen kan hängas över foderrörskanten. Det räcker då att belasta bottenplattan med kilo för att inte borrpaketet skall glida undan vid borrning. En 5 mm tjockt foderrör borras igenom på ca sekunder. Därefter är det bara att plocka upp den utborrade stålbiten (en enkel fångstkrok ingår som tillbehör), lyfta upp maskinen och fortsätta med nästa foderrör. Arbetsutrymmet som krävs är knappast bredare än en arbetskänga! - Jag har mönsterskyddat konstruktionen och hoppas, till att börja med, att kunna sälja minst en sådan manick till varje borrningsföretag i Norden, förklarar han. - Sedan får vi väl se hur det skall gå. Lars-Eriks maskin fi nns idag i två modeller, var och en anpassad efter storleken på den medföljande borrmaskinen. Den lättare av dessa två väger under 10 kg, den kraftigare 15 kg. Hela borrpaketet är lätthanterlig och kan fällas ihop till ett behändigt paket. Det enda han saknar just nu är en trevlig trälåda att kunna förpacka den i när det blir dags att expediera beställningarna. - Jag har laddat upp med några maskiner, så det är bara att höra av sig till mig. Till dess kommer jag även att fi xa en lämplig transportlåda, utlovar Lars-Erik. Observera dock att kostymen inte ingår i leveransen, men man kanske kan önska sig en näve Mullsjökola som stötupptagande utfyllnad i paketet Konstruktionen är inte helt olik en kakelskärare där man bytt ut skärtrissan 17

18 annons

19 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 Pemtec lanserade ett nytt frysskydd för placering i borrhålet direkt under brunnslocket. Skyddet är lätt att dela och gjort av vanlig cellplast det skyddar kollektorrören mot avkylning samt i viss mån mekanisk åverkan. 05 Geotecs årsstämma 2005 Risberg... forts. från s. 11. men att borra hål i foderröret är inte någon bra lösning, markerade han tydligt. En granskning av äldre bergvärmeanläggningar visar att vid utbyte av värmepumpar i anläggningar utförda på 80-talet, ersätts exempelvis 10 kw-pumpar med nya 7-8 kw-pumpar. Pumparna har givetvis blivit effektivare, men frågan är om utvecklingen går vidare i samma takt. Ökar pumparnas effektivitet måste ju borrhålen klara att leverera värme i takt med värmesystemets efterfrågan. Vilka borrningsdjup blir aktuella då? SGU kan idag erbjuda övergripande kartor över värmeledningsförmåga. Givetvis vill vi göra dem ännu noggrannare, men då behöver vi mer data, främst från områden med sämre berg. Jag hoppas att SVEP därefter skall lägga in dessa förbättrade värden i sitt program och även ta med bergets temperatur. Certifiering och riktlinjer Huvudtemat för Görans föredrag var dock certifieringen, dess konsekvenser för borrarna samt de nya föreskrifterna anläggning av vatten- och energibrunnar. Antal certifierade borrare är fortfarande relativt litet. Samtidigt planerar allt fler kommuner att införa krav på att endast certifierade borrare får anlägga vatten- och energibrunnar inom kommunen. Detta krav är särskilt aktuellt när det gäller borrning inom vattenskyddsområdena. Samtidigt inser man att vid sämre grundvattenbildning och djupare borrning ökar risker för saltvatteninträngning. Borrning av djupa och tättliggande brunnar påverkar givetvis berggrundens egenskaper och man måste göra allt för att inte få problem längre fram. Därför är kommunerna mycket intresserade av certifieringen, berättade Göran. Vissa är mer engagerade än andra, men intresset ökar hela tiden. Det finns idag länsstyrelser som kräver att borrning inom vattenskyddsområden enbart skall utföras av certifierade borrare. Fem-sex miljödomar pekar åt samma håll. När frågan kommer upp på länsnivån, tror jag att detta krav kommer att slå igenom helt och hållet, antydde Göran. annons För att certifieringen skall fungera som det är tänkt, krävs att de certifierade borrarna verkligen lever upp till de uppställda kriterierna. Gör ni inte det, kommer ni att förlora jobben. Som certifierad borrare får man helt enkelt inte göra dåliga jobb, generellt sett, påpekade Göran. 19

20 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna Även försäkringsbolagen visar allt större intresse för brunnsborrarcertifieringen. Det finns redan ett sådant bolag som överväger att införa certifieringskravet för att försäkra en nyborrad brunn. Försäkringsbolagen kan komma att införa differentierade försäkringspremier för företagsförsäkringar beroende på huruvida borrarna hos ett visst borrningsföretag är certifierade eller inte. Skärpta krav på borrare Vägledning för vatten- och energiborrning ställer först och främst kravet på professionalitet hos borraren. Brunnarna skall utföras fackmannamässigt och följa myndigheternas krav. Borrningsföretagen skall dessutom kunna sköta de nödvändiga kontakterna och informationen gentemot kommunen, lässtyrelsen och miljödomstolen. - Det innebär inte att certifierade borrare aldrig kan göra fel - missöden kan ju inträffa, men borraren skall reda ut det som hänt på ett korrekt sätt och snabbt vidta nödvändiga åtgärder. Man skall göra rätt för sig och alltid agera så att risken för skador minimeras eller undanröjs, påpekade Göran. - Vill exempelvis en villaägare borra alldeles för nära grunden, bör man kontakta försäkringsbolaget för att klargöra eventuella risker och ansvar m m. Vad händer med de som inte certifierar sig? - Naturligtvis kommer deras marknad successivt att minska, underströk Göran. - Redan nu har vi installatörer som ställer krav på certifierade borrare för sina anläggningar. SGU stödjer givetvis detta och informerar allmänheten om vad certifieringen innebär. Folk efterlyser allt oftare information om vilka företag som är certifierade. Frågan är inte om utan snarare när man skall ställa certifieringskravet fullt ut för all brunnsborrning Geotecs årsstämma 2005 Risberg... Det gäller att hålla styr både på folket och på mötesdagordningen för att klara fikapauserna och lunchen. Här hjälps man åt att tolka (de glädjande) budgetsiffrorna rätt. Från vänster: Tina Sjögren (sekreterare på Geotecs kontor och ständig mötessekreterare), Johan Barth (styrelsens nye ordförande), Anders Nelson (Geotecs VD) samt Bengt Månsson (den avgående ordföranden). Det finns även andra frågor med direkt koppling till brunnsborrarcertifieringen. Naturvårdsverket kommer snart med sina nya anvisningar för avloppsinstallationer. Det innebär ökade krav på villornas VA-system inklusive dricksvattenbrunn. Borrarna måste redan nu satsa på utbildning och får vara beredda på skärpning av kraven på hur jobbet skall göras. Hur blir det då att arbeta som borrare? I samband med val av lämplig placering av brunnen skall borraren ta reda på både nuvarande och tidigare markanvändning och bedöma konsekvenserna av det val han gör. Borraren skall inhämta information om platsens geologi, närliggande brunnar, risk för saltvatteninträngning m m. För att utföra detta arbete måste han kommunicera med fastighetsägaren, kommunen, SGU och andra som kan tänkas besitta relevant information. Utifrån all denna information skall borrningsföretaget offerera en lösning på fastighetsägarens vatten- respektive energibehov. - Här handlar det om fackmannens roll. Givetvis måste även tillståndsgivaren, den kommunala tjänstemannen, hantera frågan fackmannamässigt. Har han eller hon anvisat en konkret plats för borrning måste en stor del av ansvaret läggas på kommunen om något negativt inträffar, påpekade Göran. I viss mån har man i Vägledning för vatten- och energiborrning tagit med mera konkreta angivelser i form av avstånd, tillämplig teknik m m. - Det handlar dock om rekommendationer och inte strikta tal, påpekade Göran. - De kommunala tjänstemännen vill gärna ha strikta tal, men det låter sig inte alltid göras. Kan exempelvis inte rekommenderade avstånd uppnås, skall borraren föreslå lämpliga åtgärder. Som exempel på lämpliga åtgärder nämns infodring av brunnen, injektering eller uppborrning, återfyllning av energibrunn och liknande. Ett annat exempel på åtgärder som ofta ger bra skydd mot ytliga föroreningar i den egna brunnen är manchetter. - Rätt använda skyddar de brunnen, men samtidigt kan de öka påfrestningarna på andra närliggande brunnar, påpekade Göran. - De åtgärder borraren vidtar skall ta hänsyn till omgivningen också. Borraren skall iaktta försiktighet och beakta eventuella risker för exempelvis hydraulisk kontakt mellan brunnarna.

21 annons

22 ann

23 ons

24 annons

25 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 Just det sistnämnda fenomenet ställer till allt fler problem. De senaste årens borrtekniska utveckling har introducerat höga lufttryck. Borrningen blir givetvis effektivare men risken för skador ökar. För att undvika dem måste borrarna bli bättre på att anpassa sitt arbetssätt och tekniken. Även här vill många kommuner se strikta avståndsangivelser för vad som är lämpligt för att undvika hydraulisk kontakt. Men det går ju inte!, påpekade Göran Borraren kan dock alltid säga nej till borrning om det är olämpligt att göra det. Alternativt kan han föreslå tekniska åtgärder som skyddar från eventuella skador. Göran påpekade också att kommunen har möjlighet att använda sig av Miljöbalken för att stoppa borrning som klart och tydligt är olämplig. Givetvis skall borraren och kommunen kunna motivera sina beslut. Även borrning av ersättningsbrunnar ägnas särskild uppmärksamhet i de nya föreskrifterna. Man syftar här på borrning av ny brunn då en befintlig har blivit skadad eller förorenad. Det är märkligt att man vid exempelvis saltvatteninträngning endast satsar på en ny borrning utan att åtgärda den gamla brunnen, påpekade Göran. Är den befintliga brunnen otjänlig på grund av avloppspåverkan eller saltvattenpåverkan, skall den alltid återfyllas med tätande material så att risk för påverkan på ny brunn minimeras. Av samma anledning bör man inte borra i en befintlig grävd brunn om den redan är påverkad av föroreningar. Helst skall man låta bli att använda dricksvatten som inte har passerat åtminstone 4-5 meter av jordlagret, sade Göran med hänvisning till de många relativt grunda grävda brunnar. Vägledning för vatten- och energiborrning ålägger borraren ett betydligt större kontrollansvar. Borraren skall alltid kontrollera att anmälan om borrning av energibrunn är gjord. Likaså skall kontroll göras av eventuella krav på tillstånd eller förbud inom skyddsområden. Finns det krav på bygglov eller speciella åtgärder skall borraren ta reda på det också innan han påbörjar borrningsarbetet, underströk Göran Å andra sidan tycker jag att kommunen borde kontrollera om det finns förutsättningar att få fram vatten innan man beviljar bygglov, anmärkte han. 05 Geotecs årsstämma 2005 Risberg... Vad gäller själva borrningsförfarandet har det inte skett några större förändringar i jämförelse med gällande energibrunnsnorm ( brunnsnorm -97 ). Numera ställs dock samma krav både på vatten- och på energibrunnen, vilket inte var fallet hittills. Det innebär en klar skärpning av kraven på vattenbrunnarnas konstruktion. Generellt krävs minst 6 meter foderrör från marknivå räknat och minst 2 meter in i fast berg, summerade Göran. Övergången mellan foderrör och berg skall vara tätt. SGU rekommenderar tätning med cement eller cement/bentonit-blandning, men även andra vederhäftiga metoder får användas. - Det finns även möjlighet att använda foderrör av exempelvis plast, men de måste uppfylla samma krav som stålfoderrören med avseende på hållfasthet och täthet. Från SGU:s sida skärper man kravet på kontroll av saltvattenhalten i samband med borrning. Många är rätt dåliga på det av de inlämnade borrprotokollen att döma, påpekade han. - Borraren skall kontrollera kloridhalten under borrning och rapportera via borrprotokollet till SGU. Men jag tycker också att kommunerna är dåliga på att följa upp och kartlägga saltvattenrisken inom sitt område. Borraren åläggs att mäta kloridhalten var 20:e meter eller när vattentillgången förändras. Har förhöjd kloridhalt konstaterats skall haltvärdet och nivå för saltvattnets inträngande noteras i brunnsprotokollet. Vid risk för påverkan av omgivande brunnar bör brunnen avtätas. Den hittills så svårlösta frågan om kaxhantering berörs också i borrningsanvisningarna. Borrningsföretaget åläggs att följa de kommunala bestämmelserna och borrkaxet skall klassas som naturprodukt ur avfallssynpunkt (med undantag för borrkax som tas upp i förorenat område.) Samtidigt tycker jag att kommunerna skall sätta rimliga gränser nollgräns är kontraproduktiv, ingen kan uppfylla det kravet, påpekade Göran. Som exempel på en rimlig gräns nämnde han 500 mg per liter borrkax (en gräns som tillämpas bl a av Stokholm stad). I det läget kan både kommunen och borrarna satsa på att utveckla teknik som gör det möjligt att nå ända fram. Kraven på utformning av energibrunnar har i stort sett förblivit oförändrade vad kollektorerna beträffar. Här lutar man sig mot de av branschen framtagna standarder och rekommenderade tillvägagångssätt. Praktiskt innebär det att den nya standarden för kollektorrören samt kommande anvisningar för installation av kollektorer m m kommer att gälla fullt ut. I det sammanhanget framförde Göran en skarp anmärkning. Det slarvas alldeles för mycket med spill av köldbärarvätska och det måste borrfolket komma till rätta med mycket snabbt. Vid läckage eller spill av köldbärare i samband med installation skall åtgärder vidtas omedelbart. Om nödvändigt, skall kollektorslingan tas upp och repareras eller bytas ut. Brunnsvattnet skall pumpas ur brunnen tills det varken smakar eller doftar köldbärare, underströk han. Vägledning för vatten- och energiborrning kommer säkert att kunna beskrivas som brunnsborrarnas lilla Bibeln. Man får bara hoppas att borrfolket i allmänhet, och de certifierade borrarna i synnerhet, skall leva upp till dokumentets intensioner till gagn för både konsumenter, miljön och sig själva. 25

26 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna 05 Geotecs årsstämma 2005 Det finns alltid något som måste förklaras två gånger, så Björn Holgersson från SITAC hade inget problem med att få tiden att gå. Företagscertifiering redan igång Frågor kring certifieringsförfarandet är fortfarande aktuella. Det finns många geotecare som inte har fixat sina certifikat, vilket de uppmanades att göra snarast möjligt. Uppmaningen kom från Björn Holgersson som numera sköter certifieringsformaliteterna hos SITAC. Låt mig bara säga att det nu finns två loggor, sa Björn och förevisade två nästintill likadana logotyper: en för certifierad brunnsborrare och en annan för certifierat borrningsföretag. Då vi nu har även möjlighet att certifiera borrföretagen, har vi skapat en speciell logotyp för det. Björn påpekade särskilt att logotyperna är mönsterskyddade (och faktiskt ursprungligen framtagna av Geotec). Han nämnde det för att markera att de inte får användas hur som helst och framför allt inte av dem som inte är certifierade. Det har förekommit försök att få tag i dem för att placeras i annonser för företag som inte har någon certifierad borrare anställd. Det är viktigt att de som använder logotyperna gör det på rätt sätt. Dessutom skall certifieringen förnyas vart tredje år och klarar man inte det så får borraren resp. borrningsföretaget inte använda certifieringsmärket längre. Båda certifieringarna hänger ihop, förklarade Björn. En förutsättning för att få företaget certifierat är att där finns åtminstone en person med borrarcertifikat och att man uppfyller ytterligare kvalitetskrav vad gäller företagets l e d n i n g s s y s t e m det skall finnas klara rutiner för hur arbetet skall ledas, dokumenteras, hur kvaliteten skall övervakas m m. Han bemötte också de flitigt förekommande invändningarna mot svetsprovets svårighetsgrad. Visst finns det borrare som tycker att svetsprovet är för svårt. Men det finns också sådana som menar att svetsprovet är lätt. Det ser jag som bekräftelse på att svårighetsgraden är helt rätt. Björn påpekade att SITAC håller ett vakande öga på företagen och kommer att slå ner på varje försök att otillbörligt åberopa certifikat som man inte har eller missbruk av logotypen. Han uppmanade alla att anmäla sådant direkt till honom för utredning. Så ser certifieringslogotyperna ut en för certierad brunnsborrare och en annan för certifierat borrningsföretag. annons 26

27 annons

28 BORRSVÄNGEN 4/2005 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna Jet Master fixar flödet Henryk Rozenberg Får det bli en julklapp så här i god tid före jul? Visserligen får man betala en bra slant för den, men man brukar bli mer än nöjd efteråt. Givetvis handlar det inte om någon jultomtegåva (tomten brukar ju komma ganska exakt mitt i julmaten), utan om en tjänst som Malmberg Borrning AB erbjuder kommunerna runt om i landet ett par gånger om året. Att det inte blir oftare en så beror helt enkelt på att utrustningen inte finns i landet. Det mesta av vatten som förbrukas i tätorterna kommer från kommunala vattentäkter. Det säger sig självt att det handlar om ansenliga vattenmängder vilka relativt ofta hämtas från s k filterbrunnar som borras i något lösare formationer, exempelvis sand och grus. Dessa brunnar är vanligen ca meter djupa. För att de sänkbara pumparna inte skall ta skada av den lösa sanden och gruset, monteras speciella filter i nedre delen av brunnen. Filtrets uppgift är att hålla sanden utanför själva brunnen samtidigt som det skall släppa förbi tillräckligt stora vattenmängder. Ibland blir det stopp i dessa filterrör och det är just vad som har hänt i en av brunnarna som försörjer Höörs kommun med dricksvatten. Direkt efter borrningen för flera år sedan uppmättes brunnens kapacitet till ca 400 liter vatten per minut. Kommunen här har ett antal liknande brunnar för att klara vattenbehovet. Med åren har dock vattenflödet minskat och är nu nere i cirka 80 minutliter. Det är klart att man vill göra något åt saken, berättar Kurt Andersén som ansvarar för renspolningen av brunnen. Kommunen har tidigare gjort ett försök att bättra på vattenföringen i brunnen. Den blev visserligen ren och fin invändigt men någon nämnvärd kapacitetsökning blev det inte. Det räcker inte att spola brunnen ren invändigt. När filtret är igensatt kommer mycket lite vatten igenom det. Man måste komma åt allt material som finns både innanför och utanför filterröret, vilket kräver betydligt kraftigare 28 Spolhuvudet utan spolmunstycken, vilka väljs beroende på brunnstorleken och skruvas in på plats. utrustning. Och just en sådan maskin har vi här. Den utrustning som Malmberg Borrning använder kallas för Jet Master och kommer från Tyskland. Genom ett avtal med det tyska företaget kan man åta sig renovering även av de största kommunala filterbrunnarna. Men det krävs samordning. Vanligtvis gör vi sådana jobb en gång om året. Vi informerar kommunerna om möjligheten att få sina brunnar åtgärdade och tar emot deras bokningar året runt. Därefter gör vi upp en turlista och kör landet runt till de olika brunnarna. På det sättet kan arbetet effektiviseras betydligt och vi kan erbjuda rimliga priser. Givetvis kostar det en hel del att genomföra en renspumpning, men det lönar sig. En ny filterbrunn kan kosta drygt en miljon att installera när alla kostnader har räknats in: etablering, borrning, tillverkning av lämpliga filter, installation, provpumpning m m. Då är det inte konstigt att man gärna satsar ett antal tusenlappar på att få sin gamla brunn åtgärdad. Det handlar dock om chansning, fast oddsen är bra. Vi kan inte lämna någon garanti för det arbete vi gör. Det är nämligen mycket svårt att uppskatta effekten av renspolningen. Men vi lyckas nästan alltid att återställa kapaciteten till den ursprungliga och mer än så. Vad är då hemligheten bakom den teknik som Malmberg tar in från Tyskland? Till det yttre tycks utrustningen inte vara något exceptionellt. Den består av roterande spolmunstycken fastsatta i ena ändan av en armerad högtrycksslang upprullad på en trumma. Slangen ansluts därefter till en kraftig vattenpump. Det är kombinationen munstycke vattenpump som gör jobbet. Under arbetets gång förs munstycket kontinuerligt ner och upp i brunnen för att behandla filtret längs hela dess längd.

29 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/2005 Kurt Andersén kontrollerar grushalten i det uppumpade vattnet. Helst skall vattnet bli helt klart, men i den här typen av brunnar följer alltid lite sand med. Den högstryckpump som används kan pumpa cirka 3 liter vatten per sekund med ett tryck på upp till 600 bar. Vattnet sprutas ut genom de snabbt roterande munstyckena (upp till varv per minut). Den pulserande strålen dels rengör filterröret dels får det att vibrera med mycket hög frekvens. Sand- och gruspartiklarna sätts i rörelse och lossnar från filtret. - Innan vi sätter igång med renspumpningen filmar vi brunnen för att bedöma dess tillstånd. Därefter sätter vi ner Jet Master-utrustningen i brunnen och en dränkbar pump sänks ner till lagom djup ovanför filtret och pumpar upp det sandbemängda vattnet, förklarar Kurt - Pumpen som sätts i brunnen klarar att ta upp ca 20 liter vatten per sekund. Genom att samtidigt mäta avsänkningen i brunnen kan man relativt lätt se om renspolningen får önskad effekt stiger vattenytan, betyder det ju att tillflödet i brunnen ökar. Sand-/grushalten i det uppumpade vattnet mäts upp med jämna mellanrum. I början får man upp stora mängder sand när allt det material som sätter igen filtret frigörs. Sedan blir vattnet allt klarare. - Normalt tar det en dag att rekonditionera en sådan brunn som vi har här, påpekar Kurt. Det är inte ovanligt att brunnens kapacitet efter renspolningen blir bättre än den var ursprungligen. Tekniken är dessutom ytterst miljövänlig då man använder rent vatten utan några som helst kemiska tillsatser. Det kan vara skönt att ta skydd mot den skånska vinden medan man övervakar högtryckslangen. Den får inte fastna någonstans medan spolmynstycket förs kontinuerligt upp och ner längs brunnsfiltret. 29

30 annons

31 en branschtidskrift från Geotec, Svenska Brunnsborrares Branschorganisation / Borrentreprenörerna BORRSVÄNGEN 4/ Geotecs årsstämma 2005 Snart fixar vi kaxet... Flera kommuner i landet har skärpt kraven på borrare som släpper ut kaxblandat vatten i dagvattenledningarna. Exempelvis har Stockholm stad satt en gräns på 500 mg fast material per liter. Det har hittills varit svårt att nå detta gränsvärde utan mycket omfattande merarbete. Läget har ljusnat något sedan Geotec börjat testa en helt ny metod att skilja ut även de finaste partiklarna. Så här vill vi inte ha det... Ursprungligen satsade man på mekanisk filtrering av kaxvattnet. Försöken har visat att det idag inte finns någon enkel och något sånär billig filtreringsmetod de filter man testat stod inte emot vattentrycket eller sattes igen relativt snabbt. Att skilja ut grovt jordmaterial har inte varit något större problem, men de fina partiklarna var nästintill omöjliga att komma åt med denna metod. Därför har man koncentrerat sina försök på att effektivisera själva sedimenteringsprocessen. Målet är att göra processen så snabb att borraren utan större problem kan bli av med vattenöverskottet under sitt arbetspass utan att behöva använda alltför många containrar på borrplatsen. Dessutom måste hela processen vara miljövänlig. De tester som pågår sedan en tid tillbaka visar goda resultat, även om man Såhär skall det vara! Proverna innehåller skifferblandat vatten, där bilden ovan visar att skiffermaterialet har helt separerat från vattnet inte har nått ända fram än. Storskaliga fältförsök skall genomföras inom de närmaste månaderna. Optimismen inom Geotec är påtaglig och man hoppas kunna uppnå de krav som kommunerna ställer idag. Några ytterligare detaljer vill man inte avslöja nu, men man delar gärna med sig av de optimistiska tongångarna. Rostfritt rör på rulle Peter Sundberg från Debe Pumpar AB slog ett slag för ett lätthanterligt flexrör som sedan några månader tillbaka ingår i sortimentet. Röret finns på den europeiska marknaden sedan länge och har ett flertal godkännanden. Röret är av syrafast, rostfritt stål. Det säljs per meter på rulle, kan böjas nästan hur som helst (inom rimliga gränser), är godkänt för höga tryck och ytterst lätt att hantera, påpekade Peter. Ett perfekt rör för vatteninstallationer, anslutning av värmepumpar m m där man vill ha böjliga och starka ledningar som inte överför vibrationer. Godkännandeproceduren är redan igång och Debe hoppas få allt klart före årets utgång. I och med att röret finns att tillgå på rulle och är flexibelt, blir all rördragning skarvfritt. Anslutning i var sin ända sker med hjälp av stadardiserade muttrar /brickor och ett cylinderliknande verktyg. Det man måste tänka på är att kapa röret med några centimeters marginal då de yttersta biten plattas med hjälp av verktyget till en fläns före anslutning, påpekade Peter och demonstrerade. Cylinderverktyget formar en fläns ytterst på flexröret. 31