Lärarhandledning. Inledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarhandledning. Inledning"

Transkript

1 1 Lärarhandledning Inledning A-kursen i svenska för döva är uppdelad i sex moduler. Vi rekommenderar att kursdeltagarna läser kursen i den ordning modulerna är numrerade. Detta eftersom vissa moment i senare moduler, bygger på det som har tränats i tidigare moduler. Kursen är också indelad i tre huvudspår, läsa, skriva och språklära. I läsmomentet är det läsförståelse och upplevelse som står i centrum, medan språkriktigheten sätter sin prägel på skrivandet. Givetvis handlar skrivdelen till viss del också om att bemästra olika sätt att skriva svenska med hänsyn till syftet med skrivandet. Språkläran utgör den teoretiska basen för den praktiskt tillämpade grammatikundervisningen. Grammatiska diskussioner är lämpliga att ta i samband med skrivandet som i de allra flesta övningarna är processinriktat. I arbetet med s.k. läsfällor blir det ytterligare tillfällen till samtal kring grammatiken och olika uttryckssätt i skrift. En del uppgifter består i att kursdeltagarna och handledaren träffas på ett gemensamt virtuell forum med webbkameramöjligheter där de utbyter erfarenheter och tankar på teckenspråk. Exempel på sådant gruppforum är Teckenspråksforum och Maratech men självklart avgör respektive kursanordnare vilket gruppforum man väljer att använda. Inför kursen ska varje presumtiv kursdeltagare skriva ner sina förväntningar på kursen och dessutom skriva en presentation av sig själv och skicka till kursledaren. Dessa texter ska tjäna som underlag för handledaren att bedöma huruvida den blivande kursdeltagaren är mogen för Svenska A eller inte. Inför varje modul upprättar handledaren tillsammans med kursdeltagaren en studieplan i vilken kursdeltagaren ställer upp sina mål och tidsramar för de olika studieuppgifterna. För att underlätta detta finns en mall för individuell studieplan i varje modul. De individuella målen ska fungera som morot i arbetet och därför är det extra viktigt att de är relevanta och uppnåeliga. I studieplanen utvärderar kursdeltagaren sina studieresultat. Vi går nu igenom kursen modul för modul och ger tips och rekommendationer för hur du som handledare kan leda dina kursdeltagare genom Svenska A för döva. Dessa tips och synpunkter är att se som just rekommendationer och ingenting som du som handledare slaviskt måste följa. Tvärtom är det viktigt att kursen anpassas till de personer som deltar i kursen och deras behov och intressen. Därför välkomnar vi alla initiativ som kan leda kursdeltagarna till målet; en bättre läsförståelse och en säkrare skrivfärdighet. Alla som läser Svenska A för döva har gemensamma mål som Skolverket ställt upp, men därutöver är det viktigt med individuella mål. Förutsättningarna att nå de gemensamma kursmålen skiftar ofta stort mellan kursdeltagarna och det är därför

2 2 viktigt att varje kursdeltagare upprättar delmål eller egna personliga mål som känns rimliga att nå. Modul 1 I modul ett får kursdeltagaren fundera över sina läs- och skrivvanor och får även fylla i en speciell mall med frågor kring detta. Denna läs-och skrivvaneinventering kan hjälpa dig som handledare att anpassa uppgifterna i kursen efter kursdeltagarens läs- och skrivbehov; dessutom kan du utifrån den hjälpa kursdeltagaren att hitta lämplig litteratur. I Läsning eget val är det tänkt att kursdeltagaren ska välja en eller flera texter som handlar om sådant som denne är intresserad av och/eller kunnig i. Var texterna är hämtade är inte så viktigt, utan det viktiga är att kursdeltagaren upptäcker att läsförmåga är något som är kopplat till den text man läser. En text som behandlar ett okänt ämne är oftast svårare att läsa, än en text som handlar om sådant man är bekant med. Kursdeltagaren kan sedan redogöra för det han läst inför sina kurskamrater och för handledaren. I det sammanhanget kan det också vara lämpligt för handledaren, att tillsammans med kursdeltagaren diskutera dennes syn på läsning över huvud taget samt tala om olika genrer och vikten av att kunna läsa olika sorters texter. Att stärka självförtroendet hos kursdeltagaren är en viktig uppgift för dig som handledare, allt för att denne ska få kraft och lust att bredda och fördjupa sin läsförmåga. Efter den muntliga redovisningen ska kursdeltagaren skriva en kort sammanfattning av boken och lämna in den. Kursen är ju en kurs i svenska och därför ska så många moment som möjligt göras på svenska. Men märk väl, att skrivuppgifter av den här typen inte bör rättas språkligt. Det viktiga här är att kursdeltagaren får använda sig av skriven svenska och berätta det som redan har sagts på teckenspråk utan rädsla för att bli rättad. I Möte med svenska språket får kursdeltagaren träffa två författare som kämpat med att bemästra det svenska språket samt några döva som berättar om sina erfarenheter av mötet med svenskan. Förutom att fungera som diskussionsunderlag, kan inslagen bland annat användas som introduktion till det kommande intervjumomentet samt som stimulans till inlämningsuppgiften i modul tre, Om mig och svenskan. När kursdeltagaren läst och redovisat sina intryck av de texter han valt under rubriken Läsning eget val, är det dags för en inlämningsuppgift. De reflektioner som kursdeltagaren gjort på innehållet i den eller de texter han läst, ska nu skrivas ner och presenteras i en klar och tydlig redogörelse. Att reflektera över innehållet är något som tränas i de samtal som du som handledare har med kursdeltagaren i Läsning eget val. Skrivförfarandet ska vara processinriktat, d.v.s. först och främst ska fokus ligga på innehållet i det skrivna. Får kursdeltagaren verkligen sagt allt det han vill? Därefter tittar handledaren och kursdeltagaren på det skrivna och ser om det är tillräckligt kommunikativt eller om kursdeltagaren måste gå in och ändra i texten för att hans intentioner klart ska framgå. I den här inlämningsuppgiften bör tyngdpunkten ligga på

3 3 innehållet och språkfel som inte allvarligt påverkar läsförståelsen i negativ riktning behöver inte rättas till. Det är emellertid viktigt att kursdeltagare och handledare är överens om det här förfarandet, så inte kursdeltagaren tror att det han skrivit är perfekt i alla avseenden. I modul ett arbetar man också med att göra en intervju. Kursdeltagaren planerar intervjun, antecknar sina frågor, genomför intervjun och redovisar skriftligt. Modul 2 Läsning eget val fortsätter även i modul två och studieuppgifterna är desamma som i modul ett. I modul två skall kursdeltagaren även göra en skriftlig reflektion över en film eller en bok. I modul två ligger ett stort avsnitt om studieteknik. Det är viktigt att kursdeltagaren är medveten om hur han bäst lär sig saker och att han hittar ett arbetssätt som är både effektivt och lustfyllt. Det här kursavsnittet syftar till att ge kursdeltagaren tips om olika studiemetoder. Att kunna anteckna är en viktig del av studietekniken. Under fliken Studieteknik finns därför en del övningar i just detta. Vilken teknik man väljer är givetvis en högst personlig fråga, men det är viktigt att för den studerande att finna en metod där han fångar upp det väsentliga ur en text eller från ett föredrag utan att vara för tidskrävande. Kursdeltagaren måste bli medveten om att anteckningarna är till för honom själv och ska förstås av just honom och att de inte är till för handledaren eller någon annan. I Studieteknik finns också ett kortfattat avsnitt om bibliotekskunskap, samt en likaledes kortfattad presentation av olika språkliga handböcker. Dessa moment kan både breddas och fördjupas efter behov. Under fliken Källor och källkritik får kursdeltagaren lära sig om nödvändigheten av källkritisk granskning inte minst i samband med att man hämtar information på Internet. I Återberätta ska kursdeltagaren återge en berättelse på teckenspråk till skriven svenska. Observera att det alltså inte är frågan om att göra en detaljerad översättning, utan bara om att återge innehållet. I språkläran sätter vi verben och verbfraserna under lupp. Vi kallar dem för satsens motor och beskriver verbets funktion i skriftspråket. Begreppet satsens motor syftar till att det är just verben och verbfraserna som driver handlingen framåt. På det här stadiet handlar det endast om att lära sig upptäcka verben och förstå vad de är till för, inte om någon detaljerad formlära. Eftersom verben är det nav som satsen byggs upp kring är det bra att tidigt fokusera på dessa. Samtidigt visar man på att denna, satsens motor, kan skrivas på många olika sätt, ibland som ett enstaka ord, ibland som två eller tre ord eller som ett verb med partikel. Här handlar det om att lära sig känna igen verben och förstå deras funktioner. Det är alltså inte frågan om att belysa

4 4 hur olika tempus skrivs eller förklara verbens böjningsformer, utan enbart att lära känna igen dem och se deras funktion. I den här modulen börjar kursdeltagaren att skriva i samband med att han återger teckenspråkiga texter till skriven svenska och därför är det lämpligt att börja titta på verben och kanske också deras placering i satsen. Modul 3 Under modul tre - fem ska kursdeltagaren läsa ett antal böcker inom tre givna teman, kärlek, spänning och verkliga händelser. Kursdeltagaren skall reflektera över texterna både individuellt och i grupp. Det är viktigt att kursdeltagaren finner litteratur som motiverar till läsning. Därför föreslår vi att kursdeltagaren, i samråd med handledaren, väljer de böcker som han ska läsa, inom ramen för de tre teman som angivits. Ingen färdig litteraturlista finns således. En läsfälla är detaljer i skriftspråket som gör att läsaren missförstår det han läser eller helt enkelt tappar kontakten med innehållet. För att kallas en läsfälla måste problemet vara generaliserbart och återkomma flera gånger under läsningen. Det är långt ifrån säkert att läsaren är medveten om att han hamnat i en läsfälla. Att upptäcka sina läsfällor och förstå vad de leder till, ger förhoppningsvis på sikt en snabbare läsning och en bättre läsförståelse. Läsfällor är individuella, men det finns de som är vanligare än andra bland teckenspråkiga döva. Vi har ur tre olika sorters texter samlat ett antal vanliga läsfällor som vi sedan har delat in i olika kategorier. Dessa kategorier kan utgöra ordklasser, satsdelar, fraser eller stilistiska figurer som metaforer eller idiomatiska uttryck. Det gemensamma för dem är att de alla vållar problem för den ovane läsaren och att de därför förtjänar att uppmärksammas. Man kan arbeta med läsfällorna kategori för kategori eller i den ordning som de dyker upp i de förvalda texterna. Observera att det inte finns någon speciell kategori för de ord som är markerade i texterna; till dem finns endast förklaringar. Inledningsvis rekommenderar vi att kursdeltagaren först tittar på den teckenspråkiga översättningen och sedan läser dessa texter. Genom att markera olika svårigheter i texten, lotsas kursdeltagaren fram till en förklaring och ytterligare exempel på den aktuella läsfällan. Troligen finns det fler läsfällor än de som vi samlat ihop ur dessa tre texter och du som handledare kan mycket väl peka på ytterligare sådana som du märker dyker upp i de texter som kursdeltagarna möter. De tre texterna är: En skönlitterär text En nyhetstext En formell text novellen Far och jag av Pär Lagerkvist. en nyhetsartikel, Fräck kupp mot Kopparbergs Skrot & Metall, hämtad ur Nerikes Allehanda. Så här fungerar det en informationstext hämtad ur Skattemyndighetens broschyr om deklaration.

5 5 I modul tre får även kursdeltagarna arbeta med att närmare analysera språket i två kända noveller, Den första kärleken av Tage Danielsson och Far och jag av Pär Lagerkvist. Novellen Far och jag används även som läsfälletext vilket innebär att kursdeltagarna i avsnittet läsfällor får förklaringar av ord och uttryck på teckenspråk. Vi rekommenderar därför att kursdeltagarna först arbetar med novellen Far och jag i avsnittet läsfällor och därefter med språkanalysen novellen. Nästa inlämningsuppgift ska handla om kursdeltagarens egna upplevelser och erfarenheter av sitt möte med svenska språket. I modul ett visades tre intervjuer med döva ungdomar som berättar om sina möten med svenskan. Nu är det kursdeltagarens tur att skriva om sina erfarenheter i det här sammanhanget, alltifrån barndomen och framåt. Det kan handla om svårigheter att förstå och uttrycka sig men också om spännande och glädjefyllda stunder då man plötsligt förstod eller lyckades med konsten att göra sig förstådd med hjälp av skrift. Det kan handla om situationer hemma, på dagis, på stan eller i skolan och på arbetsplatsen. Det kan också handla om möten med andra människor, döva eller hörande, bekanta eller främmande, kort sagt, om händelser och situationer där svenskan spelat en avgörande roll. Berättelsen kan mycket väl utmynna i en framtidsutsikt som handlar om individen och det skrivna språket, generell för alla döva eller lite mer personlig. Skrivuppgiften är tänkt att utformas som processkrivning. Fler kommentarer om detta finner du under rubriken, Processkrivning - skrivhinder, i slutet av denna lärarhandledning. Kursdeltagaren arbetar sedan vidare med några specifika skrivmoment. I Beskrivning tränar man främst på att beskriva miljöer, personer och händelser. I Handbok i svenska språket, Sthlm: Almqvist & Wiksell, finns en del bilder som kan användas gemensamt i studiegruppen annars går det givetvis bra att låta kursdeltagarna leta fram egna bilder att beskriva. Man kan med fördel låta kursdeltagarna beskriva dessa bilder på teckenspråk först, för att träna själva tekniken. Instruktioner är en typ av beskrivningar som har fått ett eget kapitel. Det är viktigt att både kunna läsa och utforma skriftliga instruktioner. Ett sätt att lära sig förstå dem är att själv åstadkomma dem. Men tänk på att våra exempel enbart är vägledande, liksom arbetsgången. En instruktion kan se ut på många olika sätt inte minst beroende på vem den är avsedd för. I språkläran tar vi ett grepp om formläran och granskar vissa av ordklasserna lite närmare. I det här momentet får man räkna med att kursdeltagarnas bakgrundskunskaper varierar stort, inte minst beroende på hur länge sedan det var de gick i skolan. Ytterligare exempel och beskrivningar av vissa ordklasser finns att hämta i verktygslådan. Vi rekommenderar att det här momentet kopplas samman med processkrivningen så att formläran inte uppfattas som en teoretisk plugguppgift. Genom att låta samtalen om grammatik införlivas med själva skrivandet blir det mera meningsfullt och lättare att förstå. I den här modulen granskar kursdeltagaren verben, substantiven och adjektiven och deras böjningsmönster. Den studerande startar sin skrivprocess och böjningsproblematiken kommer med all säkerhet att aktualiseras i samband med

6 6 detta. Det är viktigt att formläran inte ses som ett obligatoriskt block där allt som nämns i kursmomentet ingår, utan möjligheter ges till anpassning efter kursdeltagarens förkunskaper och behov. Dessa är nämligen avgörande för vad det är i de tre ordklassernas böjningsmönster som ska aktualiseras i undervisningen. Modul 4 Att träna referatteknik innebär bland annat att man tränar sig i att se vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt samtidigt som man läser en text, allt beroende på det syfte man har med sin läsning. Nu är det inte bara texter som kan refereras. Även evenemang, filmer, teaterföreställningar m.m. lämpar sig för referat. Att först göra något referat på teckenspråk ger kursdeltagaren en inblick i vad ett referat egentligen handlar om att dra ut det väsentliga ur en upplevelse av något slag och vidarebefordra den i sammanfattad form till någon annan. Att lära sig skriva referat är egentligen inget mål i sig, utan det är själva tekniken som ska stå i fokus, att kunna sammanfatta något läst eller upplevt på ett sådant sätt att både man själv och andra får en klar bild av det upplevda eller innehållet i källtexten. Att kunna gallra i en text efter det syfte man har med sin läsning, är en ovärderlig förmåga och en väsentlig del i studietekniken. Kursdeltagaren fortsätter också med att läsa inom olika teman och skriver som tidigare ner sina reflektioner på det han har läst. Övningen är tänkt att knyta an till momentet med beskrivningar i den föregående modulen. Språkläran i modul fyra tar upp ordbildning och meningsbyggnad. Här liksom i tidigare moduler rekommenderar vi att man låter språkläran få en nära koppling till skrivandet eftersom man kan förmoda kursdeltagarens motivation är hög när det gäller att omsätta nya kunskaper i språkriktighet i sitt eget skrivande. Allteftersom processkrivningen fortskrider behövs fler grammatiska verktyg. Utifrån positionsgrammatiken synar kursdeltagaren sats- och meningsbildning i sin helhet samt skaffar sig kunskap om de vanligaste formerna av ordbildning, nämligen sammansättning och avledning. Modul 5 I denna modul tittar vi på skillnaden mellan formellt och informellt språk och i en intervju med SDRs ordförande får kursdeltagaren en inblick i hur en döv person med många offentliga uppdrag hanterar det formella svenska språket och sin egen svenska. Kursdeltagaren får stifta bekantskap med texter avsedda för olika syften och i samband med detta se att språket i dessa skiljer sig åt på väsentliga punkter. En inlämningsuppgift består i att översätta innehållet i Skatteverkets broschyr till ett privat brev. Här handlar det både om läsförståelse och om förmåga att uttrycka ett läst innehåll på bekväm svenska. Färdigheterna från referattekniken kommer väl till pass här.

7 7 Ytterligare inlämningsuppgifter dyker upp i modul fem. Nu handlar det bland annat om att skriva en berättelse. Kursdeltagaren ska skriva en uppsats utifrån ett av de åtta ämnen som föreslås. I den här uppgiften riktas inte fokus enbart mot språkriktigheten, utan kanske snarare mot berättartekniken. Därför är det viktigt att man som handledare i första hand diskuterar innehållet och ser om kursdeltagaren lyckas förmedla det han vill ha sagt. Först i nästa skede, när den skrivna berättelsen återger det som kursdeltagaren har velat berätta, är det dags att diskutera språkliga rättelser. Det är givetvis angeläget att berättelsen blir läsbar och att den som ska läsa berättelsen kan få ut det som författaren har avsett, men det är viktigt att skilja på form och innehåll i den här uppgiften och att börja med innehållet. Efter att ha läst de inledande utdragen ur berättelsen Badrumskranen och Värddjuret ska kursdeltagaren fortsätta någon av berättelserna efter eget tycke och skicka in förslaget till handledaren. Språkläran fortsätter med meningsbyggnad. Här får kursdeltagarens skriftspråkliga plattform och individuella mål avgöra om man ska arbeta med baskunskaper eller fördjupningar, allt inom ramen för de olika betygsstegen. Arbetet med språkriktigheten och bedömningen av densamma sker i anslutning till inlämningsuppgifterna. Allteftersom processkrivningen fortskrider behövs fler grammatiska verktyg. Utifrån positionsgrammatiken synar kursdeltagaren sats- och meningsbildning i sin helhet. Modul 6 I den sista modulen ska kursdeltagaren, som inlämningsuppgift, påbörja och avsluta ett större arbete, ett reportage. Processen kräver färdigheter i såväl läsning, referatteknik, intervju, anteckningsteknik, reflektion, beskrivning som berättarteknik samt språkriktighet; kort sagt det mesta som gåtts igenom under kursen. Betyg ges på inlämningsuppgiften och när det gäller övriga inlämningsuppgifter är det upp till dig som handledare om du vill skriva ut betyg eller inte. Det viktiga är att kursdeltagaren hela tiden får respons på det han gör och lämnar in och ett kvitto på hur han förhåller sig till de uppställda målen, både kursmålen och de individuella målen. Som avslutning på kursen kan du som handledare be kursdeltagaren om en utvärdering av kursen som helhet. Syftet med en sådan utvärdering är att du som handledare får en uppfattning om hur kursdeltagarna uppfattat de olika momenten i kursen, kurslitteraturen, tekniken, handledningen m.m. Kursdeltagarens utvärdering av sig själv och sina studier sker löpande genom hela kursen och behöver inte föranleda någon ytterligare utvärdering efter avslutad kurs.

8 8 Processkrivning - Skrivhinder Att skriva är för de allra flesta människor en process i flera mer eller mindre tydliga steg där varje steg motsvarar en flaskhals av något slag. Först ska tanken befrias och fästas på ett papper eller en datorskärm. I detta första steg handlar det om att finna adekvata ord och uttryck för de tankar man vill uttrycka. I nästa skede gäller det att upprätta en kommunikation med en eller flera tänkta läsare. Detta gäller även om vi skriver dagbok eller anteckningar som bara är ämnade för våra egna ögon. Oftast sker de här sakerna samtidigt; vi skriver direkt ner våra tankar med en speciell läsare i åtanke, men vid en genomläsning i efterhand får vi ofta gå in och korrigera vad vi skrivit. Kan man skriva så här? eller Är jag för privat nu? kan vara typiska frågor som vi ställer oss när vi riktar vårt skrivna budskap till någon i steg två. För döva teckenspråksanvändare tillkommer sannolikt ytterligare en dimension, översättning från tanke till svenska. Detta gör att skrivprocessen bör innehålla ännu en fas. Visserligen är det stora skillnader på talad och skriven svenska också, men skriftspråket är ändå en grafisk återgivning av det talade språket och grundar sig på en för hörande inlärd ljudbild. För döva är skriven svenska ett helt annat språk än det svenska teckenspråket, som motsvarar hörandes talade svenska. Finns det då några vanliga skrivhinder som kan sägas vara typiska för döva teckenspråksanvändare? Svaret på den frågan måste bli både ja och nej. Trots att det finns döva ungdomar som skriver svenska med hög grad av grammatisk korrekthet och stor språklig variation där en läsare omöjligen kan avgöra om den som skriver är döv eller hörande, så finns det hos många andra vissa skrivfel som ofta återkommer och några av dessa fel är med stor sannolikhet orsakade av teckenspråkspåverkan. Detta är i och för sig inte konstigare än att hörande påverkas av talspråket och stavar fel. Många återkommande språkfel verkar dock inte alls ha med teckenspråkspåverkan att göra, men är ändå relativt vanliga. Dessa fel beror förmodligen på svårigheter med svenska språket som döva också kan ha gemensamt med hörande andraspråksinlärare. I det följande kommer en liten översikt över sådana skrivhinder som har visat sig vara vanligare än andra i döva gymnasieungdomars skrivande. Några vanliga skrivhinder Ordförrådet Ett litet förråd av alternativa ord och uttryck för att uttrycka nyanser i det man vill ha sagt ger ett ensidigt ordval med många upprepningar. Brist på ord och uttryck för ljud och ljudliga företeelser gör att dessa beskrivningar ofta saknas. Ringa kännedom om vanliga svenska metaforer, liknelser eller idiomatiska uttryck gör att det skrivna blir fattigt på bilder. Inarbetad kunskap om ordbildningens grunder, avledning och sammansättning, saknas ofta, vilket resulterar i ett magrare ordförråd.

9 9 Ordens utseende Ordens ordklasstillhörighet och ordklassernas böjningsmönster är i många stycken helt annorlunda än teckenspråkets uppbyggnad av motsvarande teckens funktioner. Detta gör att ord ofta tycks hamna på fel plats i satsen därför att den som skriver enbart tänkt på en speciell betydelse av ordet och inte tagit hänsyn till ordets aktuella böjning. Ett substantiv kan därför få fungera som ett adjektiv eller ett verb och stå på adjektivets eller verbets plats i satsen (Ex; Hans mamma var irriterade och stress. Bussarna börjar branden). Konjunktionernas roll som förmedlare av viktig information förbises ofta. Därför kan och gälla för men och underordnande konjunktioner användas i fel betydelse eller ännu vanligare, inte alls. Döva stavar inte fel på grund av talspråkspåverkan, men stavfel förekommer ändå. Det handlar förmodligen helt enkelt om en osäkerhet på hur ordet stavas eller om en sammanblandning av två till utseendet likartade ord (Ex; Han ville inte stå på rätt plast). Felaktiga böjningar av såväl substantiv som adjektiv och verb förekommer ofta på grund av att böjningsreglerna ser annorlunda ut i teckenspråket. De olika ordklassernas böjningssystem är komplicerade och lärs bäst in genom flitigt läsande och processkrivande och inte genom mekanisk inlärning. Svårigheten med att skilja på adjektiv och adverb är vanlig. Pronomen Relativa pronomenet som dubbleras ofta med ett personligt pronomen eftersom den som skriver inte uppfattar som som en referensmarkör (Ex; Jag har en bror som han brukar köpa bil i Tyskland). Som skrivs ibland till synes helt omotiverat i en sats, vilket kan vara ett tecken på att den som skriver inte vet hur ordet ska användas (Ex; En buss som på väg till Stockholm och från Malmö). Personliga pronomen kan bli fel när den som skriver berättar med indirekt anföring men skriver som om det vore direkt anföring (Ex; Han berätta jag åker till USA på måndag). Rolltagningen i teckenspråket kan vara en bidragande faktor till det här felet i skriven svenska. Personliga pronomenen hans och hennes förväxlas ibland med det possessiva pronomenet sin (Ex; Hon ställer hennes cykel vid huset). Meningsbyggnad En osäkerhet kring när och hur meningen eller satsen ska avslutas märks ibland hos ovana skrivare (Ex; Vi titta på en film sen kl var ungefär 7 då vi alla åka tillbaka till stan.) Osäkerhet kring ordföljden och fundamentets roll i satsen kan också förekomma (Ex; Saknar två person de kolla fortsätter där).

10 10 Svårigheter med att placera satsadverbialen rätt har döva gemensamt med hörande andraspråksanvändare, eftersom den omvända ordföljden i vissa satser ställer till problem (Ex; Det var tråkigt att han kan inte komma ikväll). Satsförkortningar, inledande bisatser eller möjligheten att kasta om satsdelarna för att variera framställningen är grepp som inte är så vanliga. Ibland inleds felaktigt en påståendesats med ett predikat (Ex; Vill jag göra studiebesök där). I teckenspråket är teckenföljden densamma i fråga och påstående. Skillnaden mellan påstående och fråga syns i mimiken. Utelämnande av subjekt förekommer också (Ex; Varje jul gav olika marmeladburkar till min bror). Övrigt Ibland utelämnas ord helt och hållet i vissa meningar. Det kan möjligtvis bero på att de i motsvarande påstående på teckenspråk, inte har någon motsvarighet där. Vi tyckte att det var roligt att träffa kompisar. Skrivs istället: Vi tyckte roligt träffa kompisar. Vissa orala komponenter i teckenspråket blir lätt till ord i skriftspråket. Så kan t. ex. den orala komponenten orsak komma att stå istället för den underordnande konjunktionen därför att eller den samordnande konjunktionen för. Det är givetvis sällan man finner alla dessa så kallade skrivhinder hos en och samma person, men det kan förekomma. Några av dem är extra viktiga att komma till rätta med, som t. ex. kunskapen om när det är dags att avsluta en mening, ordföljden och det magra ordförrådet. Andra skriftspråkliga fel är det lättare att ha överseende med. Ledstjärnan i samband med rättning och bedömning bör vara begriplighet. Allt därutöver är ett plus. Därför kan en person med knappa skriftspråkliga resurser ändå nå ett godkänt resultat om han bara förmår att etablera kommunikation inom ramen för den givna uppgiften och med de resurser som står till buds.

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Extra material till punkt 1

Extra material till punkt 1 Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9

Innehåll. Förord 5. Övningar 26. Så här arbetar du med. På G Grammatikövningar 1-25 3. Minigrammatik 9 Innehåll Förord 5 Så här arbetar du med På G Grammatikövningar 7 Minigrammatik 9 1 Ordföljd i huvudsatser 9 2 Ordföljd i bisatser 10 3 Satsadverb 11 4 Indirekt tal 11 5 Substantivets former 12 6 Obestämd

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Mål och betygskriterier i Engelska

Mål och betygskriterier i Engelska Mål och betygskriterier i Engelska Mål för år 7 För att uppnå nivån godkänd i engelska krävs förutom att eleven behärskar nedanstående moment att han/hon deltar aktivt i lektionsarbetet muntligt såväl

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9

Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Lokala kursmål och betygskriterier för engelska årskurs 6-9 Datum: 2010-08-11 Ämnesansvarig: John Dennis & Maria Kehlmeier Ämnets syfte Allt fler människor världen över talar engelska. Genom att tala engelska

Läs mer

Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder

Projektledning - Avancerad Fördjupade modeller och metoder Projektledning - "Avancerad" Fördjupade modeller och metoder Dokumentversion Studieguide Revision Datum Förändring x 150804 Frisläppt 1 Välkommen till kursen! 1 Vi som jobbar med kursen... 3 2 Beskrivning

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

H14V15 Terminsplanering Vt-15

H14V15 Terminsplanering Vt-15 H14V15 Terminsplanering Vt-15 Terminstid: 12 januari 12 juni Självstudiedagar: vecka 8, vecka 14 och 15/5 Under terminen arbetar vi med: - Böckerna: Språkgrunden + Övningsbok; Skrivarskolan, Läsförståelse

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel

ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se. Vanliga och allvarliga språkfel ANDREAS REJBRAND 2006-12-25 Svenska http://www.rejbrand.se Vanliga och allvarliga språkfel Dödssynd 1 Särskrivningar Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är otvivelaktigt

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Kursvärdering Berättarteknik 2014

Kursvärdering Berättarteknik 2014 Kursvärdering Berättarteknik 2014 Saknade du någon information innan kursstart? Ja: 1 Nej: 13 Har du läst igenom (skummat igenom) målsättningen på kursens hemsida? Ja: 7 Nej: 7 Hur många timmar i veckar

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien Instruktioner Part 1: Glosor - träna på att uttala, stava samt veta vad den svenska motsvarigeten till ordet är. Glosorna får du i pappersform varannan måndag (jämna veckor), för att sätta i din läxpärm.

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer