Fullmäktige Sida 1 / 61

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 61 Sammanträde Tid måndag kl Paus kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Timo Soini, ordförande (SannF och Obundna) Anitra Ahtola (Saml) Kaisa Alaviiri (Saml) Abdirahman Ali (SDP) Kurt Byman (SannF och Obundna) Simon Elo (SannF och Obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP) Simo Grönroos (SannF och Obundna) Maria Guzenina-Richardson (SDP) Henri Haaksiala (Saml) Carl Haglund (SFP) Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Matilda Hemnell (SFP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala Simo Repo (C) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (SannF och Obundna), ersattes av Kari Paujunen under behandlinen av 45 kl , avlägsnade sig kl då Seppo Huhta anlände. Huhta avlägsnade sig kl medan 51 behandlades, ersattes av Kari Pajunen. Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner (SDP) Arja Juvonen (SannF och Obundna) Kaarina Järvenpää (KD), anlände kl Tuija Kalpala (Saml) Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi (SannF och Obundna) Kalevi Kivistö (VF) Ari Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna) Teemu Lahtinen (SannF och Obundna)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 61 Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti (Saml) Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna) Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Risto Nevanlinna (Gröna) Marika Niemi (Saml) Kimmo Oila Jouni Mykkänen (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna), anlände kl Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (SannF och Obundna) Heikki Seppä (Saml) Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Seppo Sonkeri (SannF och Obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist (SDP) Markus Torkki (Saml), avlägsnade sig under pausen, ersattes av Jukka Niemelä Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml) Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml) Övriga närvarande Jyrki Myllärniemi Walto Salonen Jukka Mäkelä Juha Metso Sampo Suihko Olavi Louko Mauri Suuperko Reijo Tuori ledamot i stadsstyrelsen representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör omsorgsdirektör bildningsdirektör, anlände under pausen teknisk direktör, avlägsnade sig under pausen affärsdirektör finansdirektör

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 61 Satu Tyry-Salo Jouni Majuri informationsdirektör stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Mikko Hintsala Kimmo Oila

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 61 Underskrifter Timo Soini ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Heli Halava Anitra Ahtola Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2012 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2, 4 våningen, Esbo centrum den

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 61 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 44 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 45 Val av protokolljusterare Ändring av indelningen i röstningsområden i Esbo 8 47 Överförande av beslutanderätten om befriande från 12 kommunal- och fastighetsskatt till Skatteförvaltningen 48 2 Ändring av samarbetsavtalet mellan Esbo, Grankulla och 15 Kyrkslätt om miljö- och hälsoskydd 49 3 Godkännande av delgeneralplanen Blombacken, område (Bordlagt ) 50 4 Förteckning enligt 5 i fullmäktiges arbetsordning över 44 aktuella motioner och vidtagna åtgärder 51 Motion om bättre tillgång och kvalitet på sjuk- och 46 hälsovården 52 Motion om avgiftsfria kollektivtrafikresor för personer med 50 rollator 53 Fullmäktigemotion om att göra en lokalstrategi för Esbo 53 och att förnya uppföljningen av lokalkostnaderna 54 Motioner inlämnade under sammanträdet 55

6 Esbo stad Protokoll 44 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutsförhet Beslut Redogörelse Ordföranden konstaterade sammanträdet vara lagligen sammankallat och beslutsfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

7 Esbo stad Protokoll 45 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Förslag Till protokolljusterare valdes Heli Halava och Anitra Ahtola.

8 Esbo stad Protokoll 46 Fullmäktige Sida 8 / / /2013 Centralvalnämnden Stadsstyrelsen Ändring av indelningen i röstningsområden i Esbo Beredning och upplysningar: Risto Pirkanniemi, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner ändringarna av indelningen i röstningsområden i Esbo enligt bilaga. Antalet röstningsområden stiger till 70 då två nya röstningsområden bildas, 12 Bastvik och 79 Tillisbacken. 2 bemyndigar centralvalnämnden att vid behov göra tekniska justeringar i indelningen i röstningsområden. Beslut Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. 1 Äänestysalue A0 - Äänestysalue ehdotus muutokset Äänestysalue ehdotus uudet Äänestysalue ehdotus muutokset Äänestysalue äänioikeutetut Äänestysalue ehdotus muutokset Det föreslås att antalet röstningsområden i Esbo höjs till 70 och att gränserna ändras från och med genom att minska röstningsområden som blivit för stora. Den nya indelningen i röstningsområden ska tillämpas första gången i Europaparlamentsvalet sommaren Beslut om röstningsområdena fattas av fullmäktige. Fullmäktige ska också bestämma till vilket röstningsområde de personer hör som i befolkningsdatasystemet inte har antecknats vid någon fastighet (i Esbo röstningsområde 99).

9 Esbo stad Protokoll 46 Fullmäktige Sida 9 / 61 Beslutet om röstningsområdena träder i kraft den 15 oktober, om beslutet fattas och meddelas magistraten senast i april samma år på det sätt som magistraten föreskriver. Ett beslut som fattas eller meddelas magistraten senare träder i kraft den 15 oktober följande år. Esbo har 68 röstningsområden. Det största röstningsområdet har cirka röstberättigade invånare (74 Biskopsbro) och det minsta cirka röstberättigade invånare (78 Mattskogen). Om definiering av storleken på röstningsområdet Vid planering av den optimala storleken på röstningsområdena ska särskilt beaktas att vallokalen finns tillräckligt nära väljarna (nåbarhet) och att det inte uppstår större rusningar i vallokalen (flyt). Röstningsområdet ska ändå vara tillräckligt till sin storlek för att fungera ändamålsenligt. Förslag till indelning i röstningsområden Basuppgifterna för beredningen har varit antalet röstberättigade invånare per röstningsområde i kommunalvalet 2012 och antalet invånare som röstat på valdagen. Dessutom har befolkningsprognoser per småområden beaktats. Följande ändringar föreslås: 1 Från röstningsområde 11 Kurtby avskiljs en del som blir det nya röstningsområde 12 Bastvik. Röstningsområde 11 har blivit för stort. 2 Röstningsområde 80 Nöykis Tillisbacken delas in i två nya områden med namnen 80 Nöykis och 79 Tillisbacken. Röstningsområde 80 har blivit för stort. 3 En del av röstningsområde 77 Kvisängen ansluts till området 71 Kvisberget. Röstningsområde 77 är för stort. 4 En del av röstningsområde 74 Biskopsbro ansluts till röstningsområde 78 Mattskogen där det finns betydligt färre invånare. Röstningsområde 74 har blivit för stort. 5 En del av röstningsområde 70 Olarsbacken Hemtans ansluts till områdena 71 Kvisberget och 72 Olarsparken Solberga. Med ändringen förbereder man sig för att Storåkerns område växer. På grund av ändringen är det nya namnet för område 70 Storåkern Hemtans och det nya namnet för område 71 Kvisberget Olarsbacken. 6

10 Esbo stad Protokoll 46 Fullmäktige Sida 10 / 61 En del av röstningsområde 55 Bågsvängen Hagalid ansluts till område 57 Björkmankans varvid invånarantalen på områdena utjämnas. 7 En del av röstningsområdet 40 Jupper ansluts till området 39 Trastparken. Område 40 har blivit för stort då man beaktar områdets valdeltagande på valdagen. 8 En del av röstningsområde 37 Lansa Smedsby ansluts till område 36 Kiloparken varvid invånarantalen på områdena utjämnas. 9 En del av röstningsområde 39 Trastparken ansluts till område 38 Karabacka varvid invånarantalen på områdena utjämnas. Beslutshistoria Centralvalnämnden Förslag Centralvalnämndens sekreterare Katja Rytilahti Centralvalnämnden föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 godkänner ändringarna av indelningen i röstningsområden i Esbo enligt bilaga 1. Antalet röstningsområden stiger till 70 då två nya röstningsområden bildas, 12 Bastvik och 79 Tillisbacken. 2 bemyndigar centralvalnämnden att vid behov göra tekniska justeringar i indelningen i röstningsområden. Beslut Centralvalnämnden: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 godkänner ändringarna av indelningen i röstningsområden i Esbo enligt bilaga. Antalet röstningsområden stiger till 70 då två nya röstningsområden bildas, 12 Bastvik och 79 Tillisbacken. 2

11 Esbo stad Protokoll 46 Fullmäktige Sida 11 / 61 bemyndigar centralvalnämnden att vid behov göra tekniska justeringar i indelningen i röstningsområden. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

12 Esbo stad Protokoll 47 Fullmäktige Sida 12 / / /2013 Stadsstyrelsen Överförande av beslutanderätten om befriande från kommunal- och fastighetsskatt till Skatteförvaltningen Beredning och upplysningar: Timo Kuismin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige förbehåller inte Esbo stad beslutanderätten om befriande från kommunal- och fastighetsskatten. Beslut Tilläggsmaterial Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. - Kommunförbundets cirkulär Redogörelse Lagen om skatteuppbörd ändrades med en lag som trädde i kraft på så sätt att behörigheten att bevilja befrielse från kommunal- och fastighetsskatten övergår till Skatteförvaltningen Kommunen kan emellertid förbehålla sig beslutsrätten genom att lämna in en anmälan till Skatteförvaltningen senast Beslutsrätten gäller ansökningar om befrielse från både kommunal- och fastighetsskatten, som blir anhängiga under perioden Följande möjlighet för kommunen att förbehålla sig beslutsrätten sker 2015 och gäller perioden Kommunen kan också förbehålla sig beslutanderätten om en av skatterna, antingen kommunal- eller fastighetsskatten. Beslutet om befrielse från kommunal- och fastighetsskatterna har genom en instruktion överförts till juridiska direktören. Bakgrund Tidigare fanns ett system med skatteombud. Då beredde Esbo stads skatteombud, som var tjänstemän vid Skatteförvaltningen, alla frågor om skattelättnader. Besluten fattades av stadsjuristen. Senare ändrades systemet så att enheten för bevakning av skattetagarnas rätt endast gav ett utlåtande i skattelättnadsfrågor, varefter ett beslut bereddes utgående från utlåtandet. På hösten 2009 meddelade skatteförvaltningen att

13 Esbo stad Protokoll 47 Fullmäktige Sida 13 / 61 utlåtanden inte längre ges till kommuner från början av Efter detta har ärenden om skattelättnader beretts helt som stadens eget arbete. Det har dock varit nödvändigt att för varje ansökan separat be om individuella uppgifter från Skatteförvaltningen som stöd för beslutsfattandet. På grund av sekretessbestämmelser i skatteärenden har kommunerna inte heller haft tillgång till information om de beslut som fattats i lättnadsansökningar gällande eventuella statsskatter. Antalet ansökningar om skattelättnader som behandlats i Esbo har under de senaste åren varierat och i snitt legat på omkring 20 ansökningar per år. Under 2011 behandlades 22 ansökningar och under 2012 sammanlagt 14 ansökningar. En knapp tredjedel av ansökningarna har gällt fastighetsskatter och resten kommunalskatter. Summorna har varierat från några hundra euro till några tusen euro. Om behandlingen av ansökningarna koncentreras till Skatteförvaltningen leder detta till förbättrad kompetens och mindre överlappande verksamhet. Det är motiverat och ändamålsenligt, speciellt med tanke på att besluten ska vara enhetliga. Esbo har inte heller något praktiskt behov av att förbehålla sig beslutsrätten. Den nya praxisen kunde observeras under två och ett halvt år. Efter det kunde Esbo år 2015 förbehålla sig rätten att fatta beslut om det upplevs vara nödvändigt. Ärendet behandlas av stadsstyrelsen och fullmäktige i Vanda Stadsdirektörens förslag går ut på att Vanda inte ska förbehålla sig beslutanderätten. I Helsingfors bereds ärendet fortfarande, men den preliminära ståndpunkten är att Helsingfors inte kommer att förbehålla sig beslutanderätten. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige inte ska förbehålla Esbo stad beslutsrätten om befriande från kommunal- och fastighetsskatten. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

14 Esbo stad Protokoll 47 Fullmäktige Sida 14 / 61

15 Esbo stad Protokoll 48 Fullmäktige Sida 15 / / /2013 Stadsstyrelsen Ändring av samarbetsavtalet mellan Esbo, Grankulla och Kyrkslätt om miljö- och hälsoskydd Beredning och upplysningar: Kaisa Hemminki, tfn Eila Mustonen, tfn Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner ändringen av samarbetsavtalet mellan Esbo, Grankulla och Kyrkslätt om miljö- och hälsoskydd. Beslut Bilaga Tilläggsmaterial Fullmäktige: Stadsstyrelsen förslag godkändes enhälligt. 2 Avtal om samarbete inom miljö- och hälsoskyddet mellan Esbo och Grankulla städer och Kyrkslätts kommun Espoon ja Kauniaisten kaupunkien sekä Kirkkonummen kunnan ympäristöterveydenhuollon yhteistoimintasopimus (voimaan ) - Virkaeläinlääkärien vastaanoton potilaiden ja sairauskäyntien kotikuntajakaumatiedot v Redogörelse Fullmäktige godkände samarbetsavtalet mellan Esbo, Grankulla och Kyrkslätt om miljö- och hälsoskydd. Eftersom lagarna har ändrats måste avtalet också ändras. Kemikaliekontrollen i Kyrkslätt överförs från Kyrkslätts miljöskyddsmyndighet till social- och hälsovårdsnämnden i Esbo och den sköts av Esboregionens miljö- och hälsoskydd från Avtalet ändras så att den veterinärvårdens servicenivå och veterinärmottagningen svarar mot den nuvarande verksamheten. Principen för betalning av veterinärvården förblir densamma men fördelningen av betalningsandelarna klarläggs. Enligt lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskydd (410/2009) ska miljö- och hälsoskyddet ordnas av ett enda organ. Kemikaliekontrollen enligt kemikalielagen i Kyrkslätt har inkluderats i Esboregionens miljö- och hälsoskydds kontrollplan och från början av 2013.

16 Esbo stad Protokoll 48 Fullmäktige Sida 16 / 61 Veterinärvården har ordnats enligt veterinärvårdslagen (765/2009). Alla husdjur kan få akut veterinärvård dygnet runt och för nyttodjur ordnas också grundläggande veterinärtjänster. Social- och hälsovårdsnämnden i Esbo behandlade en ändring av samarbetsavtalet som gällde stadsveterinärens mottagningslokaler. Kyrkslätt motsatte sig emellertid ändringen och den genomfördes inte. När hyresavtalet för veterinärmottagningslokalerna i Kyrkslätt upphörde flyttades mottagningen till en korrekt utrustad, gemensam lokal i oktober Veterinärvården har enligt veterinärvårdslagen ordnats med beaktande av att det finns flera privata producenter av veterinärvård i både Esbo och Kyrkslätt. Social- och hälsovårdsnämnden i Esbo godkände kontrollenhetens plan över kontroll av djurens hälsa och välfärd och över den kommunala veterinärvården Regionförvaltningsverket i södra Finland har konstaterat att planen följer det nationella kontrollprogrammet. Ändringen av veterinärvårdslagen medförde nya uppgifter för veterinärvården och kostnaderna bygger inte lika mycket som tidigare på patientarbete under arbetstid. Veterinärerna ska använda 30 procent av sin arbetstid för kontroll av djurens välfärd (djurskydd) och för uppgifter enligt lagen om djursjukdomar. Esboregionens miljö- och hälsoskydd ska också ordna omhändertagandet av hittedjur. Veterinärjouren utom arbetstid sköts enligt avtal av Helsingfors universitets djursjukhus. Jouren kostar euro per år. Enligt djursjukhuset kalkyl är Kyrkslätts andel 3n tredjedel, d.v.s euro. Om detta finns ett separat avtal som fogats till avtalet med Esbo. Jouren har prissatts utifrån antalet nyttodjur och husdjur och utifrån behovet. Esboregionens miljö- och hälsoskydd köper veterinärjour, omhändertagande och transport av hittedjur för cirka euro per år. Kostnadsfördelningen ska vara rättvis, tydlig och enkel. Det är inte befogat att göra en detaljerad kalkyl över fördelningen av patienter på mottagningen, sjukbesök, kontrolluppdrag enligt veterinärvårdslagen och lagen om djursjukdomar, jouravtalen eller av hittedjur och kostnaderna för omhändertagandet av dessa i kommunerna. Dessa faktorer statistikförs emellertid och fördelningsgrundena (köpavtalen, patienternas hemkommun, kontrolluppdrag) ses över vart tredje år. I det ändrade avtalet följs de ursprungliga principerna. Vid fördelningen beaktas patienternas hemkommun i snitt och kostnaderna för jouren. Utifrån de kommunala patienternas hemkommun avtalades att var kommun betalar minst 5 procent av kostnaderna för veterinärvård. År var 64,17 70,7 procent av de kommunala patienterna från Esbo, 28,19 35,32 procent från Kyrkslätt och 0,5 1,52 procent från Grankulla. I avtalet är Esbos andel av kostnaderna för veterinärvården 65 procent, Grankullas 5 procent och Kyrkslätts 30 procent. Patienternas

17 Esbo stad Protokoll 48 Fullmäktige Sida 17 / 61 hemkommun och kontrolluppdragen följs upp årligen och andelarna justeras vart tredje år. Beslutshistoria Förslag Beslut Ändringen av samarbetsavtalet behandlas av fullmäktige i Grankulla och Kyrkslätt Social- och hälsovårdsnämnden Hälsovårdsdirektör Eetu Salunen: Social- och hälsovårdsnämnden föreslår att fullmäktige godkänner ändringen av samarbetsavtalet mellan Esbo, Grankulla och Kyrkslätt om miljö- och hälsoskydd Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Förslag Omsorgsdirektör Juha Metso: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner ändringen av samarbetsavtalet mellan Esbo, Grankulla och Kyrkslätt om miljö- och hälsoskydd Beslut För kännedom Förslaget godkändes enhälligt. - Grankulla stad - Kyrkslätts kommun

18 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 18 / / /2011 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av delgeneralplanen Blombacken, område Beredning och upplysningar: Mirkka Katajamäki, tfn Aulis Palola, tfn Martti Vehmas, tfn Tanja Hämäläinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternam@esbo.fi Förslag Behandling Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till delgeneralplanen Blombacken, ritning nr 6604, daterad och justerad Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Kauma, understödd av Nevanlinna, lämnade in följande förslag till tillägg: "Dessutom förutsätter fullmäktige att vid den fortsatta planeringen ska ett samtidigt byggande av ekodukterna och en tillräcklig ekologisk korridor tryggas enligt fullmäktiges beslut " Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Kauma, understödd av Nevanlinna, lämnade in följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att HRM vid planeringen av reningsverket och vid ansökan om miljötillstånd fäster speciell uppmärksamhet vid att anslutningen för nödutsläpp via Esboån till Esbovikens Naturaområdet inte orsakar problem för fiskbeståndet eller för stora natebocken. Stadsstyrelsen får en utredning om HRM:s planer och nödvändiga myndighetsutlåtanden före detaljplanen föreläggs fullmäktige." Nevanlinna understödd av Elo framställde följande förslag till hemställan: Fullmäktige hemställer att man i samband med beredningen av detaljplanen undersöker olika alternativ för ekodukter och kostnaderna för dem, inkluderat möjligheten att genomföra den ekologiska korridoren som enligt delgeneralplanen krävs i planområdet så, att Ring III lyfts upp på en lång bro eller byggs delvis eller helt under jorden. Broarna måste skyddas från trafikbuller."

19 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 19 / 61 Byman understödd av Huhta framställde följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att generalplaneringen och den efterföljande detaljplaneringen inte utvidgas från del helhet som nu föreslås." "Renat eller orenat avloppsvatten får inte ledas ut i Esboån eller Gumböleån ens i undantagsfall." Partanen föreslog understödd av Byman att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder förslaget till bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Förslag om bordläggning förkastades med 53 röster mot 22. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Byman föreslog understödd av Huhta att förslaget förkastas. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden föreslog omröstningsordning enligt följande: Först röstas om Kaumas tillägg, därefter om förslaget till förkastande och slutligen om hemställningarna. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Ordföranden frågade om Kaumas tillägg i det här skedet kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig tillägget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Sedan behandlades förslaget till förkastande. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag med Kaumas tillägg röstar "ja" och de som understöder Bymans förslag om förkastande röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsen förslag med Kaumas tillägg med rösterna 63 mot 10 och 2 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet.

20 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 20 / 61 Därefter behandlades förslagen till hemställningar. Ordföranden frågade om Kaumas förslag till hemställan kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Ordföranden frågade om Nevanlinnas förslag till hemställan kunde godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Nevanlinnas förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Nevanlinnas förslag till hemställan med 43 röster mot 31 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att han inte tar upp Bymans hemställan för behandling eftersom den strider mot fullmäktiges arbetsordning. Bymans hemställan lyder: "Fullmäktige hemställer att generalplaneringen och den efterföljande detaljplaneringen inte utvidgas från del helhet som nu föreslås." Ordföranden frågade om Bymans förslag till hemställan, som lyder: "Renat eller orenat avloppsvatten får inte ledas ut i Esboån eller Gumböleån ens i undantagsfall" kan godkännas enhälligt. Eftersom förslaget rönte motstånd, konstaterade ordföranden att mötet måste rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder Bymans förslag till hemställan röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans förslag till hemställan med 53 röster mot 12 och 10 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige godkände förslaget till delgeneralplanen Blombacken, ritning nr 6604, daterad och justerad Dessutom förutsätter fullmäktige att vid den fortsatta planeringen ska ett samtidigt byggande av ekodukterna och en tillräcklig ekologisk korridor tryggas enligt fullmäktiges beslut Dessutom godkände följande hemställan: - Fullmäktige hemställer att HRM vid planeringen av reningsverket och vid ansökan om miljötillstånd fäster speciell uppmärksamhet vid att

21 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 21 / 61 anslutningen för nödutsläpp via Esboån till Esbovikens Naturaområdet inte orsakar problem för fiskbeståndet eller för stora natebocken. Stadsstyrelsen får en utredning om HRM:s planer och nödvändiga myndighetsutlåtanden före detaljplanen föreläggs fullmäktige." Tilläggsmaterial 3 Röstningslistor 49 - Blominmäen osayleiskaava, lausuntojen lyhennelmät ja vastineet - Blominmäen osayleiskaava, muistutusten lyhennelmät ja vastineet - Kaavakartta A3, merkinnät ja määräykset - Blominmäen osayleiskaava, kaavaselostuksen liitteet - Blominmäen osayleiskaava kaavaselostus - Blominmäen jätevedenpuhdistamon mahdollisten hätäylivuotojen Natura-arviointi - Luonnonsuojelulain 65 :n mukainen lausunto Blominmäen jätevedenpuhdistamon mahdollisten hätäylivuotojen Naturaarvioinnista - Blominmäen jätevedenpuhdistamon purkujärjestelyjen muutokset HSY OBS! Tilläggsmaterialet som distribuerades med föredragningslistan delas inte ut på nytt. Redogörelse Målet med delgeneralplanen är att ändra markanvändningen i planområdet, som har beteckningen friluftsområde (V) i generalplanen för Esbos norra delar I och i generalplanen för södra Esbo. Området planläggs för ett regionalt avloppsvattenreningsverk i ett bergrum samtidigt som naturvärdena och områdets värde för rekreationen bevaras. Planläggningen ska dessutom trygga en ekologisk korridor samt gång- och cykelvägar mellan norra Esbo och Centralparken. I planen reserveras mark för den planerade sträckningen för järnvägen mellan Esbo och Salo och för en breddning av Ring III så att denna kan byggas ut med en ny körfil i vardera riktningen. Söder om Ring III preciseras gränsen mellan bostadsområdena och rekreationsområdet för detaljplaneringen. Planområdet är beläget i västra Esbo söder om Åboleden vid Ring III. Planområdets areal är cirka 130 hektar. Området är i huvudsak obebyggt, topografiskt varierande skogsområde. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:

22 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 22 / 61 Aktualisering Fullmäktige beslutade att ett nytt avloppsreningsverk inte ska byggas i Finno utan i Blombacken och uppmanade stadsplaneringscentralen att inleda planläggningen för detta. Dessutom beslutade fullmäktige att det vid planläggningen av Blombacken tryggas en fungerande ekologisk korridor mellan norra Esbo och Centralparken och ett nätverk av gång- och cykelvägar Aktualiseringen av delgeneralplanen Blombacken kungjordes i stadens officiella annonstidningar Program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning är daterat och ändrat Programmet för deltagande och bedömning är utställt så länge planläggningen pågår. Om målen för delgeneralplanen och om programmet ordnades ett informations- och diskussionsmöte Beskrivning av området Blombacken är beläget i västra Esbo söder om Åboleden vid Ring lll två kilometer väster om Esbo centrum. Planområdets areal är cirka 130 hektar. Planområdet består huvudsakligen av obebyggd skog som är en del av en större ekologisk korridor mellan Centralparken och Noux. Planområdet gränsar i väster mot bostadsområdet Blombacken och mot Myntknutens vägområde, i sydväst mot bostadsområdet Snäck och i söder mot Snäckskogen. I norr gränsar planområdet mot Gumböleån, i nordost mot bostadsområdet Bolåkersbacken och i öster mot bostads- och industriområdena i Morby och Mickels. Det finns inga bostadsområden i

23 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 23 / 61 planområdet. I sydöstra hörnet av planområdet finns en industri- och lagertomt där det finns en depå för samhällsteknisk försörjning. Planområdet ägs i huvudsak av Esbo stad. Planområdet är beläget på en vattendelare mellan Gumböleån och Esboån. I norr avgränsas planområdet av en flack dal. Där rinner Gumböleån, som klassificerats som det värdefullaste enskilda vattendraget i Esbo. Terrängen är småskuren och omväxlande. De splittrade terrängformerna ger sig också uttryck i jordmånen och omväxlande mosaik. Landskapet domineras av en backe av fyllnadsjord, som ligger 50 meter över havet, dit man tippat schaktjord. På planområdet finns inga värdefulla landskap eller andra kulturhistoriska värden. Naturen och graden av naturtillstånd varierar. I planområdet förekommer naturobjekt som är fredade enligt naturvårdslagen och skogslagen. I södra delen av Teirmossen finns ett fredat klibbalskärr som är en naturtyp enligt 29 i naturvårdslagen. Teirmossen och dess närmaste omgivning är ett regionalt värdefullt myrområde. Teirmossen är också en biogen formation av geologiskt värde. Platser för flygekorrens fortplantning och vila som är fredade enligt 49 i naturvårdslagen finns runtom i planområdet, i synnerhet väster och norr om fyllnadsjordsbacken, på näset mellan Vitmossen och Teirmossen, vid Ring lll och i Snäckskogen. Ring lll genomskär planområdet i öst-västlig riktning. Trafikmängden var fordon per dygn år Vid bostadsområdet Blombacken och vid fyllnadsjordsbacken med fyllnadsjord finns plankorsningar med Ring lll. Planområdet saknar för närvarande offentliga tjänster. De närmaste offentliga tjänsterna är barnomsorg i Mickels och Bolåkersbacken, lågstadieskolan Mikkelän alakoulu och idrottstjänster i väster. En friluftsled leder genom planområdet längs näset mellan Vitmossen och Teirmossen och genom Snäckskogen mellan Bolåkersbacken och planområdet Bassebacken Friluftsleden korsar Ring lll i en underfart väster om Mickelsberget. Utgångspunkter för planeringen Målen för delgeneralplanen godkändes av stadsstyrelsen I Blombacken reserveras enligt fullmäktiges beslut ett område för ett avloppsvattenreningsverk i ett bergrum och för därtill hörande funktioner. - Områdets naturvärden och värde för friluftslivet och en ekologisk korridor mellan Centralparken och Noux bevaras. - I området reserveras mark för den planerade järnvägen mellan Esbo och Salo och för en breddning av Ring III jämte nya gator och anslutningsarrangemang. - Gränserna mellan bebyggelsen och rekreationsområdet söder om Ring II preciseras för detaljplaneringen. Myndighetssamråd enligt 66 i markanvändnings- och bygglagen ordnades

24 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 24 / 61 Landskapsplan, generalplan och detaljplan Landskapsplan På området gäller landskapsplanen som miljöministeriet fastställde och som trädde i kraft samt den tredje etapplandskapsplanen som miljöministeriet fastställde I landskapsplanen är planområdet område för rekreation och för tätortsfunktioner. Genom området leder en järnvägsförbindelse, vars sträckning är ungefärlig, och en motorväg (Ring III). Avloppsvattenreningsverket i Finno har beteckningen ET (område för samhällsteknisk försörjning). Den första etapplandskapsplanen fastställdes av miljöministeriet i juni Den vann laga kraft I etapplandskapsplanen ingår verksamhet med betydande verkningar på miljön som kräver inbördes jämkning. Nylands förbund inledde 2009 en förnyelse av landskapsplanen, dvs. den andra etapplandskapsplanen. I den andra etapplandskapsplanen revideras Nylands landskapsplan, den första etapplandskapsplanen och Östra Nylands landskapsplan. Förslaget till detaljplan var offentligt framlagt och Landskapsstyrelsen beslutade göra en särskild landskapsplan för reningsverkets läge (den tredje etapplandskapsplanen). Miljöministeriet fastställde denna plan och beslutade enligt 201 i markanvändnings- och bygglagen att den träder i kraft innan den har vunnit laga kraft. I den tredje etapplandskapsplanen anges läget för det nya avloppsreningsverket i Blombacken i Esbo och den ungefärliga sträckningen för en huvudavloppsledning mellan Blombacken och det nuvarande avloppsreningsverket i Finno. Samtidigt upphävdes beteckningarna för avloppsreningsverket i Finno och för alternativa placeringsorter för det nya avloppsreningsverket. Generalplan För planområdet gäller generalplanen för Esbos norra delar, del I, fastställd av miljöministeriet och generalplanen för södra Esbo, fastställd av miljöministeriet I generalplanerna består planområdet huvudsakligen av rekreationsområde. Ring lll är område för vägtrafik och i generalplanen för södra Esbo en huvudväg eller huvudgata med två plus två körfält som ska byggas om betydligt. Järnvägen mellan Esbo och Salo har i generalplanen för södra Esbo beteckningen behov av kollektivtrafikförbindelse. I generalplanen för Esbos norra delar finns det dessutom ett område för industri och lager och en huvudfriluftsled i planområdet. HFD hävde i sitt beslut generalplanen för södra Esbo i tre områden, varav Snäckskogen delvis är beläget i planområdet.

25 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 25 / 61 Detaljplan Planområdets sydöstra hörn i Mickels är i detaljplanerna Mickels II B och Mickelsberget närrekreationsområde samt industri- och lagerområde. Planområdets nordöstra hörn i Bolåkersbacken (Älgkärr och Bolåkersbacken) är i detaljplanerna närrekreationsområde Över södra delen av området föreligger ett utkast till detaljplanen Snäckskogen, som ställdes ut offentligt i början av Stadsstyrelsen godkände detaljplanen Basseby som vann laga kraft Basseby är en del av Snäckskogens detaljplaneområde. Två detaljplaner och ändringar av detaljplaner är aktuella i planområdet utöver Snäckskogen. Ändringen av detaljplanen Mickels II B Mickelsberget är belägen i sydöstra delen av planområdet. Ändringen behövs för att vatten- och avloppsverket HRM Vatten ska kunna förstora sin depå och för avloppsreningsverkets tunnel via tomten under Ring III till Blombacken. Beredningsmaterialet för Mickels II B Mickelsberget var offentligt framlagt Beredningsmaterialet för detaljplanen Blombacken var offentligt framlagt Blombackens detaljplanområde planläggs för ett regionalt avloppsvattenreningsverk i ett bergrum samtidigt som naturvärdena och områdets värde för rekreationen bevaras. Dessutom planläggs en breddning av Ring III med en ny körfil i vardera riktningen och en parallellgata till reningsverket och en trygg anslutning av bostadsområdet Blombacken till gatunätet. Övriga planer och utredningar Utredningsplanen över avloppsreningsverket och de därtill hörande tunnlarna blev färdig i oktober Tidigare utrednigar är Espoon jätevedenpuhdistuksen kehittämissuunnitelma (2006), Espoon kalliopuhdistamon hankesuunnitelma (2007), Espoon jätevedenpuhdistamon prosessivertailu (2008) och Espoon uuden jätevedenpuhdistamon YVA-raportti (2008). Stadsstyrelsen godkände ett ärende som gällde en utredning av utveckling av markanvändningen längs den så kallade Västbanan från Esbo genom Kyrkslätt och Vichtis till Lojo. Den ska ligga till grund för generalplaner och andra markplaner i Esbo. Den preliminära utredningsplanen och miljökonsekvensbedömningen för banan till Lojo och Salo slutfördes Stadsplaneringscentralen gjorde 2011 en vision för spårtrafiken till I spårvisionen föreslås en snabbspårväg från Gloms via Mickelsberget, planområdet och Köklax järnvägsstation till Stensviks metrostation. Markreservationsplanen för en ombyggnad av Ring lll mellan Mankby och Morby blev färdig i början av Ring lll ska byggas om till en fyrfilig huvudled.

26 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 26 / 61 Det har gjorts ett flertal natur- och miljöutredningar i planområdet, bland annat för detaljplaneringen av Snäckskogen, för bedömningen av avloppsreningsverkets miljöverkningar, för bedömningen av verkningarna på miljön av en järnväg mellan Esbo och Salo och för en markreservationsplan för Ring III mellan Mankby och Morby. Dessutom har ett flertal naturinventeringar tidigare utförts i planområdet, bland annat av växtlighet, ekotyper, flygekorrar, fladdermöss, häckande fåglar samt av rödlistade och andra beaktansvärda arter. Dessutom omfattas området av utredningar över större områden, bl.a. en utredning om de geologiska värdena. Framläggning enligt 30 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden godkände utkastet till delgeneralplan för framläggning och bad att man utreder om den ekologiska korridoren mellan norra Esbo och Centralparken är tillräcklig i utkastet och hur ett fungerande bostadsområde kan tryggas i Snäckskogen. Utkastet var framlagt Utkastet presenterades på ett informations- och diskussionsmöte Tio utlåtanden och fem åsikter lämnades in. I utlåtandena sades bland annat att den tredje etapplandskapsplanen ska vara i kraft innan delgeneralplanen godkänns. I utlåtandena tog man också ställning till bostadsområdena i utkastet och till planlösningens verkningar på den ekologiska korridoren och till en utredning av verkningarna av störningssituationer i avloppsreningsverket på Esboån och på Naturaområdet i Esboviken I utlåtandena understöddes alternativ 1 för trafiken som rekommenderades i markreservationsplanen för Ring lll i stället för alternativ 2 som ingick i utkastet till delgeneralplan. Ur utlåtandena framgick också behov att komplettera planbeskrivningen, i synnerhet bedömningen av verkningarna, t.ex. trafikbullret, verkningar på landskapet och verkningarna av driftstörningar i avloppsreningsverket. I utlåtandena nämndes också behovet att planera dagvattenkontrollen och behovet att placera en snötipp i planområdet. I åsikterna påtalades i synnerhet trafikarrangemangen i planområdet. Av verkningarna bekymrade i synnerhet verkningarna under byggtiden och verkningarna på grundvattnet och Vitmossens hydrologi. Lukten från avloppsreningsverket och bevarandet av naturen bekymrade också. I ett inlägg föreslogs att bostadsområdena söder om Ring III stryks i planen eller att området där de planeras lämnas utanför delgeneralplanen. Efter framläggningen justerades gränsen för planområdet så att detta kom att gränsa mot området för detaljplanen Bassebyn. Detta gjorde det möjligt att koppla de nya bostadsområdena till det existerande och till detaljplanen för Bassebyn och till parallellvägen enligt alternativ 1 i markreservationsplanen för Ring III. Reserveringen (LT) för en rak ramp i Morbyknutens sydvästra klöverblad lämnades utanför planområdet, för den saknar betydelse för trafikarrangemangen i planområdet. Område för vägtrafik (LM) i generalplanen för Esbos norra delar I förblir i kraft. I planförslaget byttes alternativ 2 mot alternativ 1, där parallellgatan mellan

27 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 27 / 61 Myntböle och Mickelsberget placeras norr om Ring III mellan Myntböle och avloppsreningsverket, där den korsar Ring III och fortsätter på södra sidan. Delgeneralplanens beteckningar och bestämmelser har ändrats utifrån kommentarerna om planutkastet och kompletterande utredningar. Utredningarna har i delgeneralplanens förslagsskede bl.a. kompletterats med utredningar om verkningarna av driftstörningar i avloppsreningsverket, om flygekorrar, om ekologiska förbindelser och om boende och tjänster. - Arvio Blominmäen jätevedenpuhdistamon mahdollisten hätäylivuotojen vesistövaikutuksista (FCG, ). - Blominmäen selvitysalueen liito-oravaselvitys (Enviro, ). - Ekologisten yhteyksien ja virkistyskäytön selvitys Blominmäen osayleiskaavaa varten (A-Insinöörit Suunnittelu Oy & Ympäristösuunnittelu Enviro Oy 2011) Helsingforsregionens miljötjänster har låtit göra utredningen Blominmäen jätevedenpuhdistamon mahdollisten hätäylivuotojen Natura-arviointi (FCG, ). Nylands närings-, trafik- och miljöcentral gav sitt utlåtande om denna Utredningen var utställd för utlåtanden av naturskyddsområdenas innehavare enligt 65 2 mom. i naturvårdslagen. Framläggning enligt 19 i markanvändnings- och byggförordningen Stadsplaneringsnämnden behandlade en utställning av förslaget till delgeneralplan (bordläggning) och I förslaget till delgeneralplan som behandlades av stadsplaneringsnämnden 29.2 föreslogs 10,8 hektar för boende. Över Ring III låg beteckningen e-1, planskild korsning med rekreationsförbindelse och ekodukt och beteckningen för behov av grönförbindelse. Nämnden beslutade att den sistnämnda beteckningen ersätts med beteckningen e-1. Bostadsområden (A) ändrades till rekreationsområde (V) och till skyddsgrönområde (EV). Bostadsområdenas areal var 5,8 hektar efter ändringarna. Stadsstyrelsen godkände förslaget till delgeneralplan för framläggning enligt 19 i markanvändnings- och byggförordningen.. Tolv utlåtanden och tre anmärkningar lämnades in. I utlåtandena fästes uppmärksamhet bland annat vid bostadsområdena, tryggandet av en ekologisk korridor, den fortsatta trafikplaneringen, beteckningen för behov av bullerbekämpning, beteckningen av friluftsvägar och avloppsreningsverkets räddningsvägar. Närings- trafikoch miljöcentralen i Nyland föreslog i sitt utlåtande ändringar i bestämmelserna. Det viktigaste förslaget var att stryka punkt 1-10 i de allmänna bestämmelserna. I anmärkningarna tog man bland annat upp den offentliga framläggningen av planen och av beredningsmaterialet, trafikarrangemangen, arrangemangen under byggtiden och deras verkningar, överflöde till

28 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 28 / 61 Esboån samt de ekologiska korridorerna och därtill hörande beteckningar för planskilda korsningar. Utlåtandena och anmärkningarna i sammandrag och bemötandet av dem finns som bilaga Planmaterialet har kompletterats och justerats på basis av de inlämnade åsikterna. Den viktigaste ändringen är en ändring i de allmänna bestämmelserna utifrån utlåtandet av närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland Till beteckningen för behov av bullerbekämpning fogades bestämmelsen Placeringen är ungefärlig. Vid den detaljerade planeringen ska behovet av bullerskydd undersökas noggrannare. Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster har med anledning av Natura-utlåtandet och ändringar i markanvändningsplanerna för Finnotrakten ändrat avloppsreningsverkets beredskapsarrangemang. Planbeskrivningen har kompletterats med en beskrivning av beredskapsarrangemangen. Delgeneralplanen Planområdets areal är cirka 130 hektar. Med delgeneralplanen planläggs planområdet för ett regionalt avloppsvattenreningsverk i ett bergrum i Blombacken. Avloppsreningsverkets delar ovan jord placeras på fyllnadsbacken som nu används som jordtipp. Största delen av planområdet reserveras till rekreationsområde. Söder om Ring lll reserveras bostadsområden i anslutning till bebyggelsen i Köklax och bostadsområdena i detaljplanen Bassebyn samt ett industri- och lagerområde för en depå som finns i planområdets sydöstra del. I planen reserveras plats för en ombyggnad av Ring lll och för en parallellväg. Det reserveras också plats för en järnväg mellan Esbo och Salo. Rekreationsområdena och naturskyddsområdet utgör ca 66,5 procent av planområdets areal. Sammanlagt knappt 27 procent av planområdet är till huvudändamålet bostadsområde (A), område för samhällsteknisk försörjning (ET), industri- och lagerområde (T) samt trafik- och gatuområde. Med exploateringsgraden 0,20 0,30 i snitt och boendetätheten 50 v-m²/invånare blir antalet invånare Den kalkylerade byggrätten var med dessa siffror ca v-m². Boende De nya bostadsområdena i delgeneralplanen kompletterar de gamla och utnyttjar den existerande samhällsstrukturen. Bostadsområdena ansluter till bebyggelsen i Köklax och Snäck och till bebyggelsen i detaljplanen Bassebyn. Dimensioneringen bygger liksom utkastet till detaljplanen Snäckskogen och detaljplanen Bassebyn på en mångsidig småhusbebyggelse som beaktar omgivningens särdrag och planläggs enligt konceptet lågt och tätt. Avsikten med den täta bebyggelsen är att svara på målen för utbudet av bostäder och tomter, att stöda förutsättningarna för kollektivtrafik och tjänster och att möjliggöra bevarandet av enhetliga naturområden.

29 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 29 / 61 Bostadsområdena visas med beaktande av delgeneralplanens översiktlighet som enhetliga områden vid parallellgatan. Vid detaljplaneringen bestäms behovet av tjänster, bland annat en skola, och kvarterens struktur, bl.a. byggnadstyp, byggnadernas läge, antalet våningar, parker i detaljplanen, skydd av lokala naturvärden, friluftsleder och bostadsområdenas koppling till rekreationsområdena. I bostadsområden ska målen för placering, dimensionering och jämkning fyllas. sådana mål finns bland annat i generalplanen för södra Esbo, i målen för delgeneralplanen Blombacken och i målen för dimensioneringen av Snäckskogen i planläggningsprogrammet för Trafik En ombyggnad av Ring III med en ny körfil i vardera riktningen planeras. I delgeneralplanen finns parallellgatan Blomskogsvägen norr om Ring III mellan reningsverket och Myntbölevägen och Myntknuten som är anslutningen till Ring III. Från Blomskogsvägen leder en ungefärlig väg till mynningen av avloppsreningsverkets norra servicetunnel. Blomskogsvägen möter parallellgatan söder om Ring III på bron över Ring lll. Upplandsvägen förenar Bassebyvägen med Mickelsberget. Parallellgatorna fungerar som lokalvägar och reservvägar till Ring III vid eventuella störningar. Gång- och cykelvägen norr om Ring III löper längs parallellgatan och den söder om Ring III som en separat väg från Köklaxleden till bron över Ring III och sedan längs parallellgatan till Mickelsberget. Över Ring III kommer man via Myntknutens bro, bron som förenar parallellgatorna i Blombacken och friluftsleden vid Vitmossen. Kollektivtrafikförbindelser i delgeneralplanens område är planerade busslinjer på Ring III och Myntbölevägen samt någon gång i framtiden järnvägen mellan Esbo och Salo som ska ha en station i Myntböle. Den ungefärliga sträckningen för järnvägen mellan Esbo och Salo visas i planen. Parallellvägarna gör det möjligt att ytterligare utveckla kollektivtrafiken. Visionen för spårtrafiken i Esbo 2050 publicerades I de mål för delgeneralplanen Blombacken som stadsstyrelsen godkände ingick inte någon sträckning för en snabbspårväg. I visionen ingår en snabbspårväg från Gloms till Köklax via Blombackens planområde i slutet av perioden, när år Det finns inga noggrannare planer för denna snabbspårvägslinje, endast en ungefärlig sträckning i visionen, där den går söder om Ring III. Därför har inte snabbspårvägen ritas in i delgeneralplanen. Delgeneralplanen sätter dock inget hinder för snabbspårvägen, utan den kan byggas i samma korridor som parallellgatan söder om Ring III. Trafikbullret vid Ring III överskrider riktvärdena för bostads- och rekreationsområden. Därför ingår beteckningen behov av bullerbekämpning vid Ring III.

30 Esbo stad Protokoll 49 Fullmäktige Sida 30 / 61 Tjänster och arbetsplatsområden I planen finns inte ett särskilt område för tjänster. Var skoltomten och de övriga närtjänsterna ska placeras avgörs i detaljplaneringen. Delgeneralplanen ger rum för nya arbetstillfällen i planområdet. När avloppsvattenreningsverket är i drift jobbar där 30 personer och söder om Ring lll finns en depå för samhällsteknisk försörjning. På området för samhällsteknisk försörjning får det byggas lokaler för forskning, produktutveckling eller liknande som anknyter till verksamheten. Samhällsteknisk försörjning I området för samhällsteknisk försörjning (ET) och området för bergsrum (ma) byggs ett avloppsreningsverk. Avloppsreningsverkets delar ovan jord byggs i området för samhällsteknisk försörjning (bl.a rötningssilor, toppen av slambehandlingshallarna, gasklockorna, en metanolstation, en meter hög skorsten för frånluften samt service- och förvaltningsbyggnader). I området finns också lager- och gårdsområden samt vägar och parkeringsplatser. Bergsrummen omfattar de underjordiska delarna av avloppsreningsverket. Via servicetunnlarna kommer man till avloppsreningsverket nordväst om fyllnadsjordbacken, på densamma och i sydost från Mickelsberget. I det första skedet ska avloppsreningsverket dimensioneras för år 2040, då man räknar med invånare i upptagningsområdet. I delgeneralplanen finns reservation för en fördubbling av avloppsreningsverkets kapacitet från det första skedet. I planen visas den ungefärliga placeringen av en huvudavloppsledning. Avloppsvattnet till avloppsreningsverket och det renade avloppsvattnet från verket leds i tunnlar. Det renade avloppsvattnet leds till Finno i utloppstunneln och vidare i den nuvarande tunneln under havet som mynnar ut söder om Gåsgrund. I avloppsreningsverket byggs flera reservutgångar, vid vars mynningar det byggs små byggnader. De första reservutgångarna mynnar ut i rekreationsområden och områden för samhällsteknisk försörjning. För reservutgångarna behövs körförbindelser som används som räddningsvägar. Rekreations- och skyddsgrönområden Rekreationsområdena består av rekreationsområde (V) och närrekreationsområde (VL). Dessutom finns det skyddsgrönområden (EV). Rekreationsområdena är avsedda för allmän rekreation och friluftsliv. Hurdan rekreationsanvändning som kommer i fråga bestäms inte i planen utan kartläggningen av behoven och den noggrannare planeringen utförs senare. I rekreationsområdena tillåts konstruktioner som betjänar rekreationen, såsom vägförbättrade konstruktioner och skyltar. Närrekreationsområdet (VL) placeras intill Bolåkersbacken och tjänar invånarna i den närmaste omgivningen. Rekreations- och närrekreationsområdena är också viktiga för naturen, eftersom de