Glädjen i språket Läs- och skrivutveckling i grundsär- och träningsskolan

Transkript

1 Glädjen i språket Läs- och skrivutveckling i grundsär- och träningsskolan 1

2 Om man inte kan räkna är man ingen matematiker. Men kan man inte läsa är man dum i huvudet. 2

3 Eftermiddagens innehåll: O Hur stödjer jag lärprocessen för elever i särskolan? O Vilka hinder kan uppkomma på elevens väg till läsning och hur kommer man vidare då? O Hur individanpassa läs- och skrivundervisningen när elever befinner sig på olika nivåer? O Hur definieras läsa? Vad innebär läsförståelse? O Hur försäkrar jag mig om att vi följer styrdokumenten? 3

4 Eleverna går i skolan en liten del av sitt liv, men ack en så viktig del. Det är under den tiden eleverna har större möjlighet till lärande och utveckling i kunskap. 4

5 Läsningens komplexitet 5

6 Våga utmana Elever med stark motivation, hög självkänsla och lärare med positiva uppfattningar om elevens förmåga att lära sig, lär sig mer om läsning och skrivning än elever med avsevärt högre intelligens men med låg motivation, låg självkänsla och omotiverade lärare. (Irene Johansson) 6

7 Undervisningen år 1903 och framåt? * Kärnan i undervisningen var sinnesträning och rörelseträning. * Undervisningen rekommenderades att gå från det lätta till det svårare, från det enkla till det sammansatta och från det kända till det okända. * Undervisningen skulle ha ett långsamt tempo och att åskådlighetsmetodik skulle användas. * Undervisningen skulle organiseras i grupper, som var förhållandevis små (helst högst 10 elever per grupp), för att ge läraren möjlighet att ha nära kontakt med varje elev. 7

8 Lsä73 Eftersom träningsskolans elever har mycket varierande förutsättningar finns det elever, som aldrig kommer längre än till träning det finns elever som kan tränas i språkförståelse och muntlig framställning, men som inte kommer att ha utbyte av träning i läsning och skrivning. 8

9 Centralt innehåll i kursplan i kommunikation i grundsärskolan inriktning träningsskolan 2011 Genom undervisningen inom ämnesområdet kommunikation ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att O samspela med andra, O kommunicera med olika avsikt, O tolka olika kommunikativa intryck, O söka och förmedla information i vardagssituationer, samt O använda vardagliga begrepp och symboler. Läsa och skriva -- Kända ordbilder utifrån elevens erfarenhet och intresse, till exempel elevens namn. -- Bokstavsformer. Sambandet mellan ljud och bokstav. -- Ordföljd och meningsbyggnad. -- Lässtrategier, till exempel bildläsning och ljudning. -- Skriva för hand eller på dator. -- Digitala kommunikationsverktyg. 9

10 Centralt innehåll i kursplan i svenska i grundsärskolan 2011 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att O tala och samtala i olika sammanhang, O läsa och förstå olika texter, O skriva texter för olika syften och mottagare, O bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, samt O söka och värdera information från olika källor. Läsa och skriva år Lässtrategier för att avkoda och förstå texter. -- Ordbilder i närmiljön samt utifrån elevens erfarenhet och intresse. -- Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav. -- Handstil och att skriva på dator. -- Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd, talsyntes och stavningskontroll kan användas när man skriver. -- Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt. 10

11 Skolinspektionens kritik Skolorna ger inte eleverna förutsättningar att fullt ut utveckla de förmågor som uttrycks i kursplanens mål att sträva mot i ämnet svenska. Undervisningen är mer inriktad på omsorg än att ge eleverna utmaningar som stimulerar deras kunskapsutveckling. (2010:9) 11

12 Förebyggande pedagogik O struktur och systematik, O bred praktisk metodkompetens och teoretisk förståelse, O betydelsen av meningsfullhet, O god självbild, O motivation och sammanhang för eleven, O pedagogik som knyter samman tala, läsa och skriva och O goda läs- och skrivmiljöer Myrberg (2003) 12

13 Att läsa är som att bygga ett hus 13

14 Vilka läshinder möter vi lärare? Utvecklingsstörning Koncentrationssvårigheter Dyslektiska svårigheter Språkstörning Språkförsening Perceptionssvårigheter Motoriska svårigheter Motivation Tonus 14

15 Vilka läshinder kan våra elever möta? Teoretisk okunskap Störande kamrater Stora grupper Små grupper Ostrukturerad undervisning Ger upp för fort! Träning hemma 15

16 Biologiska förutsättningar När vi läser en text har minnet olika funktioner. Korttidsminne/arbetsminne: Uppgiften är att bearbeta informationsinnehållet i texten genom utbyte av information med långtidsminnet. Syftet kan vara att bilden av texten ska hållas i minnet tillräckligt länge för att vi ska hinna identifiera bokstäverna i en textrad. Långtidsminnet: har till uppgift att lagra all information så att vi kan känna igen bokstäver och ord, att veta hur de uttalas och vad de betyder. 16

17 Skador på hjärnan Genetiska skador Förgiftningar (bly, alkohol, havandeskapsförgiftning) Syrebrist vi förlossning Andningsproblem vid födseln Infektioner i hjärnan Traumatiska skador (trafik, våld) Epilepsi 17

18 Dysfunktion Vänster Svårigheter Att se detaljer Vid högläsning Med fonemuppfattning Hjärnbalken Svårigheter Handdominans Växla mellan delar och helhet Höger Svårigheter Att se helheter Långsam inlärning i början Överblicka ny process Beräkna tid Visuell neglekt Tolka handstilar, ser till detaljer Nedsatt uppmärksamhet och koncentration Långsam och noggrann läsning Koncentration på en ska i taget 18

19 Pedagogik Vänster Nyinlärning, ser helheter Förfinar och utvidgar färdigheter till delar Höger Minnesstöd med bilder Överinlärning Börja med ett enkelt språk Utgå från elevens språk Konkreta övningar i grammatisk uppbyggnad av språket Överlägsen på minnesspel Bristfällig myelinisering? LTG Ordbilder Hjärnbalken Undvik att blanda mellan höger och vänster hjärnhalva Repetition och inlärning som sker systematiskt 1-1 stöd Ge stöd och förklaring inför en ny uppgift. Visa att detaljer blir en helhet. Arbeta med ett sinne åt gången. Ljudmetoden 19

20 Vi lär oss på olika sätt Ex strandpromenaden Auditiv strandpromenad Vågornas brus, vindens sus Visuell strandpromenad Blått hav, vitt skum, härliga moln.. Rörelseinriktad strandpromenad Vågorna slår hårt, molnen flyttade sig snabbt på himlen 20

21 Läs- och skrivförmåga; "Förmågan att använda text för att fungera i samhället och fylla kraven i olika vardagssituationer, kunna tillgodose sina behov och personliga mål förkovra sig och utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar. (OECD 1995) 21

22 Läs- och skrivkunnig är den person som kan "med förståelse både läsa och skriva ett kort textstycke om hans eller hennes vardagsliv (UNESCO,1993) 22

23 Vad innebär det att kunna läsa? L= A x F ordbilder ljuda Avkodning= identifiera det skrivna ordet. Förståelsen= används både när man lyssnar och läser. 23

24 I mötet med nya elever Vem är eleven? Var befinner sig eleven? Grundsärskola eller träningsskolan? Val av läsmetod? Val av långsiktiga/kortsiktiga mål? Val av arbetssätt? När ska utvärdering ske? Hur ska alla informeras? 24

25 Observation i träningsskolan alt grundsärskolans yngre år O God läsutveckling Lundberg, Herrlin O Lägesbegrepp; före, efter och sist. Förskoleövningar. O Kategorisering/språk; Karlstadsmodellen O Språkförståelse; lästester. Vilken bild är rätt? Ordförråd, NIL bild O Kognitiv/språklig förmåga; lika-olika, lång-kort. Förskoleövningar. O Fonologisk medvetenhet; Bornholm. O Läsriktning; ögats arbete vänster- höger. 25

26 Diagnos/kartläggning, grundsärskolan O Regelbunden diagnostisering /kartläggning O Normerade test. Staninevärden. 26

27 Diagnos/kartläggning, grundsärskolan Ordavkodning O H4 O Läsettan O Ordkedjor Läsförståelse O Vilken bild är rätt? O DLS Skrivning/rättstavning O 2L O 3L O DLS O Elevernas egna texter Läsintresse O Intervjuer med eleverna 27

28 Diagnos/kartläggning Underlag för IUP och skriftliga omdömen Analysera resultat Diagnosåtgärdutvärdering Arbetssätt som bygger på elevens starka sidor 28

29 Ljuda- eller helordsmetoden? 29

30 Syntetisk läsinlärningsmetodikljudmetod O Traditionell läs- och skrivinlärning O En bokstav/ett ljud i taget. O Från delarna (bokstäverna) och strävar mot helheten (orden). O För att eleverna ska kunna läsa meningar lär de sig bindeord, till exempel och, med helordsmetoden. 30

31 För- och nackdelar med syntetisk metod Fördel O Tydlig och välstrukturerad överblick över sina elever då alla arbetar med samma bokstav på samma sätt. Nackdel O Eleverna ska förstå att talet består av fonem (språkliga byggstenar som i sig själv är meningslösa). 31

32 Analytisk undervisningsmetod- helhetsmetoden O Utgår från helheten (orden) än från delarna (bokstäverna) O Ulrika Leimar (1974) O Använder elevens språk O Skriver egna texter O Regelbunden kartläggningen 32

33 För- och nackdelar med analytisk metod Fördel Nackdel Arbetar med text utifrån Eleven möter alla lästekniska intressen och motivation. svårigheter på en gång. 33

34 Inkludering med grundskolans elever 34

35 Utmana till att läsa meningar med ordbilder Börja ganska snart att bygga meningar med orden som eleven kan läsa. Använd en enkel bok som utgångspunkt för att eleven ska kunna känna glädje i att kunna läsa på egen hand 35

36 Bygga meningar 36

37 Läsa meningar med ordbilder 37

38 När eleven börjar ljuda När eleven stöter på nya ordbilder som inte går att känna igen finns det möjlighet att motivera att börja ljuda orden. Hjälper eleven att se att flera ord börjar på samma eller slutar på samma bokstav. 38

39 Läser ordbilder men börjar här att ljuda Pojke, träningsskolan år 5 39

40 Faktorer för en god läsförståelse O avkodning O förförståelse O ett rikt ordförråd O begreppsförståelse O säker grammatisk struktur 40

41 Svårigheter hos eleverna Begränsat ordförråd, svårt med begrepp och dålig meningsbyggnad. 41

42 Högläsning O Läraren fungerar som modell O Samtal O Anknyta till egna erfarenheter O Förklara och fråga O Högläsning ger våra elever möjligheten att ta del av texter som är för svåra för dem att läsa själva. 42

43 Skriva Metakognition - Aha, man vill säga något med det man skriver Det jag skriver duger! Innehållet det viktiga, inte formen. Träna skrivning i många former (sagor, faktatexter, intervjuer) 43

44 Valet av metod Det handlar dock inte om vilken metod man som pedagog använder för att lära sina elever läsa och skriva utan det handlar om att bra lärare är alltid duktig på att använda det som fungerar när de ser att det kan fungera, även om de inte är säkra på varför det fungerar (Smith, 2003). 44

45 Fortsatta tankar för lärare på skolan: Fundera på hur era elever lär sig? Vilken är din inlärningsstil? Vilka inlärningsstilar har era elever? Hur kan ni mötas på bästa sätt? 45

46 Fortsatta tankar för lärare på skolan: Vad är din bärande idé i läsundervinsningen? Mentalisera vad du tänker om hur elever lär sig läsa? Vilka är dina byggstenar för att elever ska lära sig läsa? Vad är din roll, elevens roll och hemmets roll? Varför gör du som du gör? Vad behöver du mer kunskap i? Hur får du denna kunskap? 46

47 Fortsatta tankar för lärare på skolan: Vilka läromedel använder du? Titta över de läromedel som du har på skolan och som du använder. Varför använder du just dessa? För- och nackdelar med läromedlen som du använder. Når du alla elever med dessa läromedel? Utmanar du eleven? 47

48 Kontakta mig Malin Sandlund 48

49 Läsa mer? O Bornholmsmodellen : vägen till läsning : språklekar i förskoleklass (Häftad) av Ingvar Lundberg O Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005) God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. O Myrberg, M. (1997) Att möta och förebygga läs- och skrivsvårigheter En forskningsöversikt på uppdrag av Läsoch skrivkommittén. SOU 1997:108 Linköpings Universitet O Läskedjor och DLS bas för skolår 1 och 2 O Kom och läs! Vilken bild är rätt? : en enkel klassdiagnos av läsförståelse (Häftad) av Ingvar Lundberg O LäsEttan Kartläggningstester för åk 1 av Maj-Gun Johansson O Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion : Neuropedagogi neuropedagogik av Susanne Freltofte. Natur & Kultur, Svenska,