It. 5 Metafas II. 3 Anafas. GENETIK 1. Vad menas med uralstring och kan sadan forekomma?

Transkript

1 GENETIK 1. Vad menas med uralstring och kan sadan forekomma? Jl" Nar forekommer och vad innebar; a) profas b) metafas c) anafas d) telofas 3 Rita in i schemat nedan de olika stgdierna vid reduktionsdelning, meios resp. vanlig celldelning, mitos. I.~ITOS 1 rofas 1 rofas 2 l~etafas I 2 Metafas 3 Anafas I 3 Anafas 4 Telofas I 4 Tel!"\fas 5 Metafas II 6 Anafas IT 7 Telofas II It. Hur gar kromosomfordubblingen till vid celldelningen,dvs DNA-molekylens delning f'o rdubhl.lngj" Jr. Varfor utnyttjas inte alla arvsanlqg i organism? ooh en

2 FI'(Ju /-e17 1'1 edcj..j"l it',tsc1l-, /tar '.' s I I DNA- v/;wlekc_,;!ev7 C/uptiCerar (+crdunblar) s~9 s ;d..t1..7 /fr r~ 1.'2 s c' '(O..A /17.. L3 c hal/ld{a./:, fjflerhje:,re t' la.!) 1- - AI~fH/3hel.... S-A T s<, \ -, S--G c--s \ 'p, "S--T A--S \ \... S c G-S""'" ~/ ~ """" 'F Stage 1. arent DNA double helix Stage 2. Template DNA strands Stage 3. DNA strand replication Basepair 5. Ribonukleinsyra (RNA) forekommer i cellkarnans nukleol och i cellplasman. a) a vilka tre satt avviker dess byggnad fran DNA-molekylens byggnad? b) Vilken avvikelse i byggnaden tycker du ar storst? (Detta ar nodvandigt for RNA-funktionen.) 6. En cell innehaller tre typer av RNA. Vilka? 7. a) Var bildas budbarar-rna? b) Vilken funktion har budbarar-rna? Var i cellen skater den denna funktion? 8. Vad menas med transport-rna och vilken ar dess funktion? 9. Vad har ribosomerna for funktion i samband med budbarar-rna:s verksamhet?

3 Visa med rutschema en intermediar resp dominant nedarvning tom F 2-generationen. i1. Intermediar klyvning: Korsning mellan rodblommig underblomma (RR) och vitblommig underblomma (VV). Satt ut anlagskombinationer dar sadana saknas och fyll i korsningsscheman. Foral drar )l, RR ~ VV F1-generationen %roda %vita % skara F 2-generationen Vilka ar homozygoter, heterozygoter? /2. Dominant klyvning: Korsning mellan rodblommig artsort (RR) och vitblommig artsort (rr). Satt ut anlagskombinationer dar sadana saknas och fyll i korsningsscheman. J) -generationen rr Resultat ~RR F1-generationen F1 x F1 F 2 -generat ionen Vilka ar homozygoter, heterozygoter?

4 13, Visa med rutschema tom F 2-generationen en nedarvning med avseende pa tva skilda anlagspar. Forutsattning: Ett marsvin med svart, kortharig pals (SSKK) korsas med ett marsvin med vit, langharig pals (sskk). -generationen SSKK sskk Fl-generationen F 2-generationen Vilka nykombinationer av egenskaperna i jamforelse med foraldragenerationen aterfinns i F 2?

5 Itt. Nar vetenskapsmannen vill ange dominanta och recessiva anlag brukar de anvanda stora bokstaver f~r att beteckna dominanta anlag och sma bokstaver f~r recessiva. Har ar ett exempel pa hur ett anlag kan dominera ~ver ett annat pa samma satt som anlaget f~r brun ~gonfarg dominerar ~ver anlaget f~r bla ~gonfarg hos manniskan. Fors~k klara ut hur de fyra avkommorna i detta exempel ser ut. F~rutsattning: G ar ett dominant anlag f~r gra farg,hos m~ss, 9 ar ett recessivt anlag f~r vit farg. Uppgift: Skugga med pennan de m~ss som du anser b~r vara graa och satt anlagskombinationer dar sadana saknas. -generationen gg F,-generationen Liksom tva brun~gda f~raldrar kan fa bla~gda barn kan graa m~ss fa vita ungar. F~rutsattning: G ar ett dominant anlag f~r gra farg hos m~ss, 9 ar ett recessivt anlag fer vit farg. Uppgift: Skugga med penna de m~ss kombinationer dar sadana -generationen vara graa och satt ut anlags- i~~.... d".. Gg som du anser b~r saknas. ~~Gg Vilket talforhallande blir det mellan graa och vita- m~ss? ----'--- %graa och _...---% vita Fl-generationen,,**Av de graa m~ssen ar 1/3 homozygoter och 2/3 heterozygoter, men det gar inte att. skilja ut vilka genom att bara studera palsens utseende. F~r att avg~ra vilka som ar homo- resp heterozygoter maste vi g~ra en aterkorsning och studera aven nasta generation d v s F Hur? Z' 11. KOMYlA..-Vl.g-6n OM ok. med banan61uga (Vn0-6ophi1.a muanogmze.jt) Redov.csa nuultmu.tiu F Z genom a:tt bonja k.oma 601jande 60nCLtdJtan (): nonmai: 61uga med v--lngan x v--lnglo-6 6mga

6 KONSBEST:MNING,,< a) Rita kromosomuppsattningen i en diploid cell hos en bananflugehane. b) Var aterfinns denna typ av celler? c) Rita kromosomuppsattningen i en haploid cell hos samma individ.,q, Nedanstaende figur forestaller kromosomuppsattningen hos en manniska (Homo sapiens). 'J), U" 1111 II~} n fl~ \l \\ Ir~" "tf U\'»J 4'n,n) iil),rj") II " "" ", Iii f hii \ tt III I" II II 1111 ~ II H'I ft II" "" I"'"" "" IIII,ii, :~ It I :: :Ui i, i." 0 I vilket delningsstadium ar kromosomerna troligen avbildade? ~. a) Markera autosomerna pa lampligt satt: Antal? b) Markera tva homologa kromosomer: c) Vilket kon har denna individ? Markera konskromosomerna med beteckningar~ d) Vilket antal autosomer har en haploid cell? e) Vilket antal konskromosomer har en haploid cell? 2iVad menas med konsbunden nedarvning? Ge exempel: ~, Visa med rutschema Fl-generationen i nedanstaende exempel. a) Kvinna med anlag for blodarsjuka (XX) far avkomma med frisk man (XV). b) Frisk kvinna (XX) far avkomma med blodarsjuk man (XY). c) Frisk kvinna far avkomma med fargblind man. d) Kvinna med anlag far avkomma med frisk man. 23. Definiera begreppet koppling. 2~. Rita kromosomer med kopplade anlag och ge exempel pa sadana anlag hos Drosophila ~ Ange kopplade anlag hos manniskan....j'. Rita fi gur som vi sar gener, vi l ka arvs oberoende av varandra. 21. Figuren till hoqer forestaller kromosomer som ar ~ J I'~~I...~~; parade under reduktionsdelningen. Forklara foreteelsen: 2" Vad kan man forutsaga om anlag som ligger langt fran varandra i samma kromosom? i.'. Vad ar en genkarta? 30, Vilka effekter kan en kromosomtalsokning tankas leda till hos ex asp? 3/~ Vanlig diploid asp har 38 kromosomer i exempelvis bladcellerna. a) Ange det haploida kromosomtalet hos asp och var celler med detta kromosomtal aterfinns: b) Vilket kromosomtal har triploida s k jatteaspar? 32. Ange vardefulla egenskaper man stravar efter genom att fa fram triploida appelsorter. Stamtviirsnitt hos diploid och triploid asp av samma alder. (Efter Sylv{m.)

7 33, Vad ar en mutation? 31(, Hur yttrar sig en mutation i kromosomen? 35: Vilken blir effekten om en mutation drabbar en konscell? **,En mu..tation gm o6;tcv.d. i ne.c.ej.j-6iv flifdning (A~ a). Sa. i:ijl 6CLUd me.d klono6yumu..tatione.n. 3'. a) Rita homologa kromosomer med det dominerande anlaget A i homozygot form. b) Rita kromosomerna efter en mutation i det ena av ovanstaende anlagspar. c) Rita kromosomer dar mutationen framtrader. 37. Ange olika orsaker till a) spontana mutationer b) framkallade (inducerade) mutationer 38. Vilken inverkan har mutationer i regel pa organismer? Mutationerna mojliggor arftlig anpassning En mutation kan vara skadlig eller neutral i en viss miljo, men om miljbn andras kan den visa sig mer andarnalsenllq an den "normala" genen. Mutationerna innebar att arten har en viss beredskap for forandrinqar 1 miljon. Arten ar formbar tack yare mutationerna. Utan mutationer hade inte utvecklingen av hoqre former ur mer prirnitiva kunnat aga rum. riset for denna formbarhet hos arvsmassan ar rnanqder av onyttiga och skadliga mutationer, vilka medfor att manqa individer gar under innan de hunnit fortplanta 5ig (se bild 10.28) Elt exempel pa hur mutationema gor arten formbar, Bildelt vlsar hinnkraftor. De "normala", som Inte kan overleva en temperatur pa ir konturtecknade. De muterade. som utvecklas bast vld ir Ifyllda med,vart. Vfd grader dllr de hlnnkrliftor som har mutation en. Nir temperaturen stiger till dllr de "normala" diu ren och de med mutatlonen llverlever. Vld en konstant temperatur pi kommer det enbart alt flnnas dlur med mutatlonen. 3'1. Fork1ara begreppen genotyp och fenotyp. 1~~ Vad menas med modifikation? ~RFTLIGHETSFORSKNING. 0/1. Manniskan har sedan nagra artusenden - utan att kanna till lagarna for genernas nedarvning - lyckats forandra vaxt- och djurarter, sa att vissa fordelaktiga egenskaper blivit bestaende. a vilket satt? Begreppet "rena linjer" var ett slutstadium i forandringen av arter, utanatt man pa den tiden genetiskt sett visste vad "rena linjer" innebar. Vad innebar begreppet?

8 -generationen a) gameter? b) Fl-generationen c) Fl-generationens i ka konsce 11 er AABBccdd x aabbccoo Fig. Utgangstyperna for svensk hostvete foradling. T.v. svenskt lantvete, t.h, engelskt squarehead-vete, q3~ Kombinationsforadling ar en viktig metod vid korsningsforadling for att forbattra bl a kulturvaxterna. Ett exempel ar korsningen mellan en svensk vetesort med god vinterhardighet (A) och gott mjol (B) och en engelsk vetesort med styvt stra (C) och god avkastning (0). Bagge foraldrarna i -generationen har alltsa var for sig tva goda egenskaper. d) Om du skulle gora ett rutmonster for F 2-generationens olika genotyper hur manga rutor behovs? e) En enda individ av F 2-generationen ar homozygot med avseende pa alla de fyra goda anlagen. Hur skriver du det? 't~ * "Goda egenskaper" man korsat fram vi 11 man beha 11 a ti 11 nasta generati on 0 s v. Vad kravs da av materialets genetiska egenskaper? ~$, Nar det galler potatis eller jordgubbar ar det inget problem att behalla framkors~de goda egenskaper. Varfor? t,. Vilka problem stalls man infor vid arbete med korsbefruktande vaxter (ex )? r~ Vad ar inavel och vilka konsekvenser kan en for langt driven inavel fa? /. Hur uppstar och vad karaktariserar en hybrid? it Hur foradlar man en hybrid vidare? ~, Oet ar svarare att bedriva en egenskapsforbattring med djur an med vaxter. Varfor? :'1. Vi 1ka ri sker ar det med vaxt- och djurfdradl i ng? -) jz. Vad menas med positiv resp negativ arvshygien? I Majsens utveckling. Fran vlinster: kolv av modern tandmajs, rekonstruktionsforsok av primitivmajs, forkolnad primitiv majskolv fran midst 3600 f Kr samt m.isens vii. UT,.. sprung Tripsaeum