INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM. Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM. Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN"

Transkript

1 INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN

2 Christer Ljungberg, vd för Trivector Traffic, har ett långt förflutet med LundaMaTs. Trivector fick 1996 i uppdrag av Lunds kommun att komma med ett förslag på hur trafiken inom kommunen skulle kunna bli mer miljöanpassad. Det resulterade i en rapport som blev grunden för den strategi som vi idag kallar LundaMaTs. CHRISTER LJUNGBERG: SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM HÅLLBAR BILISM borde vara intressant att diskutera, tycker Christer Ljungberg. Bilen kommer inte att försvinna och har ett värde. Vi ska bara lära oss att använda den rätt och vid rätt tillfällen. Smart samhällsplanering kan eliminera en stor del av transportbehoven och satsningar på de hållbara alternativen kan täcka behovet av vardagsresor. Om merparten av resorna försörjs av hållbara transportmedel, får bilen en annan roll i våra liv och slutar att vara den strukturskapande faktor den är idag. Men är man villig att ständigt anpassa vägnätet för att ge plats åt fler bilar eller minska trängseln, stödjer man bilsamhället som norm. Ju mer väg, desto mer bil. Folk är rationella men inte nödvändigtvis smarta. Det vill säga; är samhället byggt för bilar kör man bil, även om det ur ett framtidsperspektiv är direkt osmart. ATT SLUTA STÖDJA bilen som norm i stadsplaneringen är med andra ord en förutsättning, precis som att forskning måste lyftas fram och användas, fortsätter Christer. Jag brukar prata om fyra grundläggande principer för att realisera det hållbara transportsystemet; ändra beteenden, använd ekonomiska styrmedel, planera smartare och använd den nya tekniken. Framförallt är det arbetet med beteendepåverkan man måste förstå verkligen har effekt. Talar man om kostnadseffektivitet visar undersökning på undersökning att beteendepåverkande åtgärder inte bara når resultat, utan också kostar promille av vad hårda åtgärder kostar. Ekonomiska styrmedel har också en stor potential att förändra varför bereda vägen för dem vi egentligen vill ska minska på sina mil i bilen? KNEPIG FRÅGA, säger Christer Ljungberg först på frågan om hur han tror att LundaMaTs-arbetet kan förbättras. Lund ska ha beröm för att ha utfört varje del i processen som var nödvändig för att implementera LundaMaTsstrategin. Men förutsättningar ändras med tiden och det ser annorlunda ut nu än vad det gjorde när allt startade. De som drev miljöfrågorna då var eldsjälar som drevs av övertygelse. Idag har klimatproblematiken blivit ett vedertaget faktum och krupit in i väggar och rutiner vilket är bra men man kan sakna kraft och konsekvens i besluten. De ekonomiska förutsättningarna har också förändrats. I början hade LundaMats projektpengar för stora satsningar, nu sköts det mesta inom ordinarie verksamhet med en betydligt mindre plånbok. Mindre pengar ökar kraven på prioriteringarna. Mest kostnadseffektiva tror jag att satsningar på beteendepåverkan och ekonomiska styrmedel är. Där kan ni höja er en nivå. Jag tror även att alla verksamheter som strävar efter långsiktiga mål lätt kan fastna i formen. Att slå vakt om flexibiliteten utan att tappa mål i sikte är aldrig fel, avslutar Christer Ljungberg. Foto: Charlotta Lenninger JUST NU tycks det som om slaget står mellan de som vill fortsätta bygga på biltrafiksystemet, med hopp om att alla bilismens miljöproblem löser sig med ny teknik och en miljörörelse som, oftast med alla korrekta fakta som bakgrund, ger intrycket av att tro att bilarna kommer att försvinna bara man lyfter fram dessa fakta. Dessa båda diskurser, sättet att prata om frågan, ligger så långt ifrån varandra att det sällan blir någon vettig debatt. Detta säger Trivectors Traffics vd Christer Ljungberg i sin blogg och andas den lätta frustration som känns igen av alla som arbetar för minskad klimatpåverkan. Att omställning av livsstil och fysiska förutsättningar tar tid är naturligt, menar Christer, men vi måste också erkänna att processen kan fördröjas av brist på dialog, konsekvens och handlingskraft. 3

3 Mats Helmfrid (M) är sedan 2006 kommunstyrelsens ordförande. Med ett förflutet i den dåvarande Gatu- och trafiknämnden har han ett stort engagemang i trafikfrågor och är i arbetet för spårväg i Lund en av de starkast pådrivande krafterna. ÖP 2010: HÅLLBAR TILLVÄXT VARFÖR EN NY ÖVERSIKTSPLAN? Kommunfullmäktige beslutade 2008 att revidera den då gällande översiktsplanen. Ambitionen att bygga spårväg och att sprida utvecklingstrycket österut står kvar som grundläggande inriktningar från föregående översiktsplan. Ny inriktning mot en förtätad och funktionsblandad bebyggelse i nordöst, önskemålen om lokalisering av ESS och MAX IV samt kravet på ökad delaktighet i Öresundsregionens utveckling gjorde emellertid den gamla översiktsplanen inaktuell som ett av kommunens viktigaste styrdokument. MOTSTRIDIGA MÅL? ÖP 2010 genomsyras av två inriktningar; tillväxt och hållbarhet. Dessa intressen går inte per automatik hand i hand. Med tillväxt ökar energiförbrukning, motortrafik och konsumtion, medan hållbarhet gynnas av en minskning av dessa. De senaste årens kraftiga expansion av staden, tillsammans med skärpta klimatmål, har redan ökat utmaningen i hållbarhetsarbetet. Med en ny stadsdel i nordöst och utbyggnad av tätorter i öst trappas behovet av offensiva satsningar på hållbarhet upp ytterligare. Som konsekvens innehåller den nya översiktsplanen flera strategier för att bidra till ökad hållbarhet. ÖKAT FOKUS PÅ FÖRTÄTNING Hur marken används är ur många aspekter en känslig fråga och också ett föremål för kompromisser. Ur ett transportperspektiv är det viktigt att bevara de korta avstånden och att bygga nytt endast där vi redan har eller planerar infrastruktur för hållbara transporter. Förtätning planeras framförallt i anslutning till starka kollektivtrafikstråk och stadsdelscentrum. Det finns även en stor potential för de yttre delarna av staden som idag inte används yteffektivt. Genom blandad bebyggelse samt att öka antalet arbetstillfällen nära existerande bostadsområden minskar behovet av resor ytterligare. REGIONFÖRSTORING Det var länge sedan det var nödvändigt att bo på samma ställe som man arbetar. Oavsett om resmålen avser arbete, handel eller rekreation, har rörligheten blivit en faktor att hantera. Det är ett regionalt intresse att knyta ihop målpunkter med konkurrenskraftiga kollektivtrafiklösningar. I ÖP 2010 är ett aktivt deltagande i den regionala utvecklingen en tydlig ambition. Citytunneln har lagt en grund för de västra stråken. Den kommande Simrishamnsbanan med två stationer i Lunds kommun Dalby och Veberöd kommer att bidra till bättre förbindelser mot öster men är också en möjlighet för nämnda orter att kunna växa hållbart. SAMMANFATTNINGSVIS Översiktsplanen är tydlig i sin inriktning mot ett minskat bilberoende. Förtätning och blandad bebyggelse för att minska behovet av resor och infrastruktursatsningar för att erbjuda hållbara transportalternativ är det huvudsakliga receptet. Med den stora utbyggnadsvolymen av staden räknar man dock med att bilåkandet totalt sett ändå kommer öka, trots en minskning av bilåkande per person. Den fysiska planeringen måste därför kompletteras av ny teknik och arbete för beteendeförändringar. MATS HELMFRID OM ÖP 2010: AMBITIÖS MEN INTE OREALISTISK DET FINNS EN SPÄNNING mellan tillväxt och hållbarhet. Tillväxt kan ske utan ett hållbart angreppssätt. Hållbarhet är svårare att uppnå tillsammans med stark tillväxt. Samtidigt förutsätter en hållbar utveckling ekonomiska resurser, vilket talar för ett starkt näringsliv. Hållbar tillväxt blir på det viset det gångbara alternativet. FÖR ATT NÅ MÅLET hållbar tillväxt behövs förutom infrastruktursatsningar också ny teknik. Jag tror även att marknaden kommer att hjälpa till. Hållbara val kommer vara det billigare alternativet i framtiden, vilket kommer att bidra till en automatik i hållbarhetsarbetet. TUFFA MÅL måste man ha om man har höga ambitioner. Översiktsplanen från 2010 är väldigt ambitiös men inte orealistisk. Foto: Charlotta Lenninger ÖVERSIKTSPLANEN HAR FLER uppgifter än att vara ett långsiktigt styrdokument. Processen att ta fram en plan har ett värde i sig det blir en anledning att få tänka, justera och förankra. Den färdiga planen förväntas därefter att ha störst betydelse de närmsta åren, då förutsättningarna fortfarande liknar de som fanns i utgångsläget. 5

4 Bussarna kan lätt fastna i rusningstrafik och tappar då i konkurrenskraft som ett både hållbart och effektivt transportalternativ. I samband med beslutet att regionbussarna inte längre ska gå igenom stadskärnan, byggdes Tornavägen om för att prioritera busstrafiken. GJORT 2010 PÅ GÅNG 2011 KOLLEKTIVTRAFIK Resandet med kollektivtrafik har totalt sett ökat. Stadsoch regionbuss redovisar snarlika ökningar medan tågresandet ligger kvar på samma nivå som föregående år. Biljettsystemet har ökat i pålitlighet. Detta, tillsammans med att bussprioriteringen i trafiksignalerna nu fungerar, innebär att tidhållningen avsevärt har förbättrats. Den ökade mängden resande har dock haft motsatt effekt, varför både framkomlighet och kapacitet ständigt måste ses över. Det planerade införandet av kontantfritt under 2011 kan också minska spontanresandet. I enlighet med centrumutredningen kör regionbussarna inte längre genom stadskärnan. Stadsbussarna har nu färre fordon att trängas med och de lite längre regionbussarna har sluppit många trånga gatupassager. En viss ökning av byten mellan stads- och regionbuss har noterats. På Tornavägen byggdes under 2010 ett unikt busskörfält som kraftigt har förbättrat framkomligheten för regionbussarna. Bussbanan på Tornavägen är reversibelt, det vill säga att riktningen på det enda busskörfältet ändras efter trafikbelastningen. Tillsammans med Skånetrafiken och den enhet som arbetar med mobility management inleddes arbetet med att fördubbla kollektivtrafikresandet till Ett tjugotal busshållplatser har tillgänglighetsanpassats med taktila plattor, högre kantstenar och stråk. Fler väderskydd och helt nya hållplatser har tillkommit. Bussfickor ska tas bort för bättre framkomlighet men också för att 6 underlätta för väntande passagerare och passerande att fungera tillsammans. Nattbuss alla dagar i veckan har möjliggjorts genom anropsstyrning av den nya trafiken söndag-torsdag nattetid. Evenemangslinje 84 var ännu en nyhet. Även fortsättningsvis arbetas det med att räta ut linjer och minimera antalet svängar för att minska restiden. BILTRAFIK Trafiksituationen för den motorburna trafiken i västra delen av Lund har förbättras. Bland annat har korsningarna Plogfåran/väg 16 och Traktorvägen/Traktorvägen och Höstbruksvägen/Boställsvägen försetts med cirkulationsplatser. Även stängningen av korsningen Traktorvägen/ Boställsvägen har bidragit till minskade köer. En utredning, Rätt fart i Lund, om framtida hastigheter för gatunätet i samtliga tätorter i kommunen har genomförts. Förslag på möjlig hastighetsgräns för respektive gata har tagits fram och hastighetsgränserna 30, 40, 50 och 60 kilometer per timme har använts. De föreslagna hastighetsgränserna för varje gata har bland annat sin utgångspunkt i gatans funktion, trafiksäkerhet, förekomst av oskyddade trafikanter och stadsbild. Denna utredning, tillsammans med den gällande hastighetsklassificeringen Lugna gatan, har varit ute på remiss och många har yttrat sig. Under 2011 är ambitionen att få den nya hastighetsklassificering politiskt förankrad. CYKELTRAFIK Mätt i absoluta tal har resorna med cykel ökat. Med det växande invånartalet har dock cykelresorna per invånare minskat. Cykelvägnätet har byggts ut, framförallt genom satsningar i nya bostadsområden. Totalt finns det nu 258 kilometer cykelvägar i kommunen. Cykelkartan, som finns att ta del av på hemsidan, har kompletterats med nya cykelvägar. Stora satsningar har gjorts för att lösa trafiksituationen i västra Lund. Bland annat har en planskildhet byggts där gång- och cykelstråket mellan Gunnesbo och Pilsåker korsar väg 16. Gång- och cykelpassager över Boställsvägen har varit olycksdrabbade men nu har rytmen på motorfordonstrafiken blivit långsammare genom att en passage har trafiksäkrats och en cirkulationsplats anlagts i korsningen med Nöbbelövsvägen. Skånetrafiken, Trafikverket och Lunds kommun har påbörjat ett samarbete som syftar till att underlätta hela resan Foto: Fredrik Gustavsson SAMHÄLLSPLANERING Den utan tvekan viktigaste insatsen på samhällsplaneringsområdet under 2010 har varit beslutet om att anta en ny översiktsplan. Mer om detta kan läsas i övriga delar av denna årsrapport. Stora steg har tagits för etableringen av spårväg mellan Lund C och ESS, framförallt genom att påbörja arbetet med en förstudie enligt lagen om byggande av järnväg, vilket är en förutsättning för genomförandet. I planeringen för Lund NE/Brunnshög har en målsättning för transporterna tagits fram. Denna innebär att maximalt en tredjedel av resorna till och från området ska ske med bil och resten med kollektivtrafik, gång och cykel. Denna inriktning kommer att ställa oerhört stora krav på stadsbyggnad och trafikplanering men också på alla fastighetsägare och byggherrar, som även de måste bidra för att ett hållbart transportsystem ska kunna uppnås. 7

5 Trafikverket har infört en ny förordning, vilket innebär att beslut kan tas om nya hastighetsgränser mellan 30 och 120 km/h i steg om 10. Syftet är att förbättra regelefterlevnaden men även att få positiva effekter på trafiksäkerheten och miljön. Under 2010 togs ett förslag fram till en ny hastighetsklassificering för politisk behandling under för alla de som väljer gång och cykel i kombination med kollektivtrafik. Alla busshållplatser i kommunen har inventerats och ett förslag på en åtgärdsplan har tagits fram. Som ett resultat har bland annat cykelparkeringen vid hållplatsen i Södra Sandby centrum utökats med 20 nya cykelplatser. I projektet Öresund som cykelregion arbetar under åren fem danska och fyra svenska kommuner för att öka cykelns attraktivitet som transportmedel. Planerade aktiviteter är bland annat kampanjer för ökad cykelpendling, framtagande av en internetbaserad cykelreseplanerare och upphandling av ett lånecykelsystem. GÅNGTRAFIK Trygga Gunnesbo var ett samverkansprojekt mellan Lunds Brottsförebyggande Råd, Tyrens AB och Tekniska förvaltningen i syfte att ur både ett trygghets- och ett genusperspektiv ta fram en åtgärdsplan för Gunnesbo. Boende på Gunnesbo deltog i dels en kartläggning av hur närmiljön upplevs, dels i ett framtagande av åtgärder för otrygga platser. De vanligaste problemen var vegetation som hindrar överblickbarheten i parker och längs gång- och cykelstråk, dålig belysning, klotter och skadegörelse. Tunnlarna vid Gunnesbo station målades och fick ny belysning. Längs huvudcykelstråket genom Gunnesbo röjdes vegetation och belysningen förstärktes. Projektet var uppskattat och uppföljningen visade att de boendes upplevelse av trygghet i området har ökat. 8 För att öka tillgängligheten åtgärdas årligen en mängd så kallade enkelt avhjälpta hinder i syfte att skapa gångstråk för alla. Under året har arbeten utförts i norra och östra Lund och 2011 står resterande delar av norra Lund samt Veberöd på tur. VERKSAMHETERS TRANSPORTER För några år sedan genomfördes ett projekt för att effektivisera transporterna inom hemvården. Under kommande år planeras en översyn av transporterna inom hemvården. Syftet är att optimera tjänsteresor för att både minska antalet fordon och körda kilometer. Även säkerheten kan höjas med hjälp av intelligent hastighetsanpassning (ISA). MOBILITY MANAGEMENT Resejämföraren, ett webbverktyg för att åskådliggöra kostnader och vinster med olika val av transportmedel, marknadsfördes med en utomhuskampanj. En film om företagens arbete med hållbara transporter togs fram. På Ideon-Pålsjö och Brunnshög genomfördes i enlighet med Trafikverkets fyrstegsprincip åtgärder för att uppmuntra till mer gång-, cykel- och kollektivtrafik. För tredje året deltog Lunds kommun i Skånetrampar, en kampanj för ökad cykling för arbetsplatser. Under hösten startade projektet Fritidsbussen, ett samarbete med de tekniska högskolorna i Lund och Kristianstad. I projektet erbjuds föräldrar att ersätta sina skjutsningar med bil med kostnadsfri transport med en buss som tar barnen till deras fritidsaktiviteter. Syftet är att förbättra trafikmiljön men projektet förväntas även leda till både ökad trafiksäkerhet och en skjuts i barnens utveckling. Beteendepåverkande information togs fram i samband med bygget av det reversibla busskörfältet på Tornavägen. Inom projektet Öresund som cykelregion delades blåbärssoppa, cykelkartor, cykelhjälmar och reflexvästar ut för att stimulera till ökad och säker cykling på längre sträckor. UTSLÄPP Under 2010 antog Lunds kommun nya klimatmål. För att nå dessa ska bland annat utsläppen av växthusgaser halveras till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll För att nå dit krävs både mer energieffektiva fordon och att antalet biltransporter minskar. Hälften av dagens bilresor måste år 2050 ha ersatts med kollektiva transportalternativ, cykel eller gång. Ett stort framsteg är att biogas som produceras vid Källby reningsverk från mitten av 2010 säljs som fordonsgas i Lund. Det innebär bland annat att renhållningsfordonen, som tidigare kört med det fossila bränslet naturgas, numera drivs med biogas istället. Lokal biogasproduktion är en viktig pusselbit i kommunens arbete för att göra kommunens egna transporter fossilbränslefria till BULLER Långvarig exponering för buller kan bland annat medföra koncentrationssvårigheter och negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet. Motortrafiken är en stor bullerkälla, varför fastighetsägare erbjuds bidrag till bullersskyddsåtgärder för trafikbuller som härrör från det kommunala vägnätet. Under 2010 erbjöds 36 fastighetsägare bidrag, varav sju utnyttjade erbjudandet. Som ett resultat fick 94 personer en förbättrad boendemiljö. Enligt förordning 2004:675 ska Lunds kommun kartlägga och skriva åtgärdsprogram för omgivningsbuller för alla vägar. Statliga, kommunala och enskilda vägar, såväl som järnväg inkluderas. Arbetet påbörjades under 2010 med upphandling av kartläggningstjänst. Under 2011 ska materialet visualiseras i faktiska kartor. Dessa kartor kommer att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Under 2012 kommer ett åtgärdsprogram för de kommande fem åren att tas fram för beslut i kommunfullmäktige under våren LEDNINGSSYSTEM Sammanhanget en långsiktig strategi verkar i skiftar från en tid till annan. För att kunna ta adekvata beslut om framtida satsningar behöver verksamheten ses över med viss regelbundenhet. Detta inte bara utifrån perspektivet måluppfyllelse, utan även utifrån ändrade förutsättningar; risker och möjligheter. Senhösten 2010 fick en konsult i uppdrag att genomföra en utförlig SWOT-analys av det sammanhang strategin LundaMaTs nu verkar i. Analysen kommer att vara klar att presentera under våren 2011 och ligga som underlag för kommande åtgärder. 99

6 UPPFÖLJNING AV MÅLEN Kollektivtrafikanterna ökar stadigt i antal. I framtiden beräknas ökningen fortsätta med 3-6% årligen. Lund C är den femte största tågstationen i Sverige med en genomströmning på ca passagerare per dag. 10 Mål Mål 2013 Mål 2030 Utfall 2010 (basår 2004)* Signal 1 Andelen av invånarna i kommunen som bor inom tätorternas öp-cirklar ska öka. öka öka ökat (öp-cirklar = de områden inom vilka utbyggnad och exploatering i första hand ska ske enligt gällande översiktsplan). 2 Stadsdelsprogram med utvecklingsbehov, åtgärdsförslag och inriktning ska tas fram för alla tätorter/stadsdelar. alla - under uppstart 3 Den fysiska trafikmiljön utformas så att den genomsnittliga körhastigheten för stadsbusstrafiken ökar 22 km/h 23 km/h 18 km/h från 18 km/h till 22 km/h år 2013 och 23 km/h år Antalet kilometer gång- och cykelväg skall öka med 10% till år 2013 och 30% till år % +30% + 8% 5 Andelen säkerhetsåtgärdade gång- och cykelpassager ska vara 30% år 2013 och 100% år % +100% + 47% 6 Gångtrafiken per invånare ska öka. öka öka ökat 7 Cykeltrafiken per invånare ska öka med 5% till år 2013 och med 10% till år % +10% - 5% 8 Kollektivtrafikresandet per invånare ska kontinuerligt öka. öka öka + 24% 9 Motorfordonstrafiken per invånare på det statliga och kommunala vägnätet ska minska. minska minska oförändrat 10 Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet ska minska med 2% till år 2013 och 5% till år % -5% + 0,2% 11 Restidskvoten för cykel/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 1,5 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande 100%** tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggelse 12 Restidskvoten för kollektivtrafik/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 2,0 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande 100% tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggels 13 Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska öka. öka öka ökat 14 Andelen människor som upplever att trafikmiljön är otrygg ska minska. minska minska minskat 15 Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska med 25% till 2013 och 50% 2030 (avser både det kommunala -25% -50% - 50% och statliga vägnätet och underlaget utgörs av polisrapporterade trafikskadade). 16 Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 10% till 2013 och 40% till % -40% - 6%*** 17 Till år 2013 ska samtliga fastigheter, som ligger utmed det kommunala vägnätet och utsätts för ljudnivåer över 61 dba, 100 % med ekv ljudnivå 100 % med ekv ljudnivå Erbjuder enligt plan. Sedan 2004 ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 54 dba över 61 dba över 54 dba har antalet bullerstörda minskat ha erbjudits bidrag. Ljudnivåerna avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde. med 4,5% 18 Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de påverkats av LundaMaTs ska öka. öka öka + 33%*** * Resultaten 2010 är jämförelser med basåret 2004 års resultat. ** Resultaten förutsätter genomförande av spårväg Lund C - ESS *** Uppgiften gäller 2008 eftersom statistiken levereras med en fördröjning på 2 år. **** Mätningar görs var fjärde år. Det som redovisas här är resultat från

7 Foto: Petter Duvander Den nybyggda biogasanläggningen i Källby säljer sedan mitten av 2010 fordonsgas till bland annat Lunds Renhållningsverk. Renhållningsfordonen, som tidigare använt det fossila bränslet naturgas, drivs nu med biogas. LUNDAMATS FÅR STORT UTRYMME I ÖVERSIKTSPLAN 2010 BEKANTA TANKEGÅNGAR För de som kan sin LundaMats känns innehållet i den nya översiktsplanen väldigt bekant. I LundaMats-visionen talas om tre dimensioner av hållbarhet; den ekologiska dimensionen som en grundläggande förutsättning, den ekonomiska för att skapa möjligheter och den sociala, det goda livet. Dessa tre dimensioner återkommer även i ÖP En långsiktig plan behöver periodiskt prövas mot konkreta mål. En del av de mål som översiktsplanen föreslås mätas mot är LundaMats-målen, ännu ett tecken på att strategin tagits väl tillvara i ÖP Förtätning och blandad bebyggelse är två viktiga byggstenar i arbetet för ett minskat bilberoende. I ÖP 2010 läggs ett stort fokus på dessa i stadsplaneringen för ett hållbart transportsystem. FRAMTIDENS DILEMMA Lund präglas av expansion och utveckling. Med tillväxt kan ekonomiska förutsättningar för hållbara lösningar skapas men tillväxt överensstämmer inte alltid med den ekologiska hållbarhetens intressen. Att slå vakt om att tillväxten sker på ett hållbart sätt kommer att fortsätta vara en utmaning. Följaktligen är det hållbara synsättet betecknande för den nya översiktsplanen. Emellertid; trots en konsekvent stadsplanering för ett bilsnålt samhälle och storsatsning på kollektivtrafiken, beräknas utbyggnaden av staden medföra att det totala bilåkandet ökar och på enstaka ställen kommer utbyggnad av vägnätet att behövas. För att försäkra sig om en hållbar tillväxt krävs utöver smart stadsplanering och infratruktursatsningar även satsningar på ny teknik och och beteendepåverkande åtgärder.

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

En god ljudmiljö i Örebro kommun

En god ljudmiljö i Örebro kommun En god ljudmiljö i Örebro kommun Örebro kommuns åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller (SFS 2004:675) Bullerseminarium 26 mars 2013 Tidplan 11 maj 2012: Kartläggningen presenterades

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 2012-09-26 2012-09-26 1. Kommunfullmäktiges målinriktningar Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Sveriges bästa stadsbusslinje

Sveriges bästa stadsbusslinje Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Riktlinjer för resor 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar

Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ärendebeteckning 2014-04-08 KS 2013/0658 Kommunfullmäktige Motion (M) om busstrafiken i södra Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunledningskontorets yttrande

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet

Läs mer

Åtgärdsprogram mot buller

Åtgärdsprogram mot buller Åtgärdsprogram mot buller Kortsiktiga åtgärder och långsiktig strategi Systematiskt åtgärdsarbete - ej gata för gata Beskriver dagens bullersituation med utblick mot framtiden Vidtagna åtgärder och pågående

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun Resumé över samrådsmöte med allmänheten, Förstudie Spårväg Lund C - ESS, Lunds kommun Plats: Vita huset, Djingis Khan, Uardavägen 131, Lunds kommun Tid: torsdagen den 16 juni år 2011, klockan 18.30-20.30

Läs mer

Effektivare tjänsteresor

Effektivare tjänsteresor Effektivare tjänsteresor - Hur gör man? - Till vilken nytta? Pernilla Hyllenius, Trivector Traffic Nuläge Önskat läge Recept: Systematiskt arbetssätt Förankring Nuläge Utvärdering Policy & Mål Uppföljning

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP

TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP TRAFIKPROGRAM HÄLJARP Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 35 76 tsb@landskrona.se www.landskrona.se

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 14 RESEPOLICY FÖR ESLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2003-03-31 Denna policy gäller för medarbetare, inhyrd medarbetare, och förtroendevalda inom Eslöv kommun

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du? Av: Sommarpraktikanter Nelly Dahlstedt Karp och Joakim Wallin, trafik- och stadsmiljöavdelningen, tekniska förvaltningen 2013-07-05

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller 1(5) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikalstring och vägtrafikbuller Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Anna-Karin Ekström 010-452 22 14 2(5) 1 Förutsättningar

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer