INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM. Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM. Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN"

Transkript

1 INTERVJU SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM Foto: Lena Bengtsson ARTIKEL NY ÖVERSIKTSPLAN

2 Christer Ljungberg, vd för Trivector Traffic, har ett långt förflutet med LundaMaTs. Trivector fick 1996 i uppdrag av Lunds kommun att komma med ett förslag på hur trafiken inom kommunen skulle kunna bli mer miljöanpassad. Det resulterade i en rapport som blev grunden för den strategi som vi idag kallar LundaMaTs. CHRISTER LJUNGBERG: SLUTA STÖDJA BILSAMHÄLLET SOM NORM HÅLLBAR BILISM borde vara intressant att diskutera, tycker Christer Ljungberg. Bilen kommer inte att försvinna och har ett värde. Vi ska bara lära oss att använda den rätt och vid rätt tillfällen. Smart samhällsplanering kan eliminera en stor del av transportbehoven och satsningar på de hållbara alternativen kan täcka behovet av vardagsresor. Om merparten av resorna försörjs av hållbara transportmedel, får bilen en annan roll i våra liv och slutar att vara den strukturskapande faktor den är idag. Men är man villig att ständigt anpassa vägnätet för att ge plats åt fler bilar eller minska trängseln, stödjer man bilsamhället som norm. Ju mer väg, desto mer bil. Folk är rationella men inte nödvändigtvis smarta. Det vill säga; är samhället byggt för bilar kör man bil, även om det ur ett framtidsperspektiv är direkt osmart. ATT SLUTA STÖDJA bilen som norm i stadsplaneringen är med andra ord en förutsättning, precis som att forskning måste lyftas fram och användas, fortsätter Christer. Jag brukar prata om fyra grundläggande principer för att realisera det hållbara transportsystemet; ändra beteenden, använd ekonomiska styrmedel, planera smartare och använd den nya tekniken. Framförallt är det arbetet med beteendepåverkan man måste förstå verkligen har effekt. Talar man om kostnadseffektivitet visar undersökning på undersökning att beteendepåverkande åtgärder inte bara når resultat, utan också kostar promille av vad hårda åtgärder kostar. Ekonomiska styrmedel har också en stor potential att förändra varför bereda vägen för dem vi egentligen vill ska minska på sina mil i bilen? KNEPIG FRÅGA, säger Christer Ljungberg först på frågan om hur han tror att LundaMaTs-arbetet kan förbättras. Lund ska ha beröm för att ha utfört varje del i processen som var nödvändig för att implementera LundaMaTsstrategin. Men förutsättningar ändras med tiden och det ser annorlunda ut nu än vad det gjorde när allt startade. De som drev miljöfrågorna då var eldsjälar som drevs av övertygelse. Idag har klimatproblematiken blivit ett vedertaget faktum och krupit in i väggar och rutiner vilket är bra men man kan sakna kraft och konsekvens i besluten. De ekonomiska förutsättningarna har också förändrats. I början hade LundaMats projektpengar för stora satsningar, nu sköts det mesta inom ordinarie verksamhet med en betydligt mindre plånbok. Mindre pengar ökar kraven på prioriteringarna. Mest kostnadseffektiva tror jag att satsningar på beteendepåverkan och ekonomiska styrmedel är. Där kan ni höja er en nivå. Jag tror även att alla verksamheter som strävar efter långsiktiga mål lätt kan fastna i formen. Att slå vakt om flexibiliteten utan att tappa mål i sikte är aldrig fel, avslutar Christer Ljungberg. Foto: Charlotta Lenninger JUST NU tycks det som om slaget står mellan de som vill fortsätta bygga på biltrafiksystemet, med hopp om att alla bilismens miljöproblem löser sig med ny teknik och en miljörörelse som, oftast med alla korrekta fakta som bakgrund, ger intrycket av att tro att bilarna kommer att försvinna bara man lyfter fram dessa fakta. Dessa båda diskurser, sättet att prata om frågan, ligger så långt ifrån varandra att det sällan blir någon vettig debatt. Detta säger Trivectors Traffics vd Christer Ljungberg i sin blogg och andas den lätta frustration som känns igen av alla som arbetar för minskad klimatpåverkan. Att omställning av livsstil och fysiska förutsättningar tar tid är naturligt, menar Christer, men vi måste också erkänna att processen kan fördröjas av brist på dialog, konsekvens och handlingskraft. 3

3 Mats Helmfrid (M) är sedan 2006 kommunstyrelsens ordförande. Med ett förflutet i den dåvarande Gatu- och trafiknämnden har han ett stort engagemang i trafikfrågor och är i arbetet för spårväg i Lund en av de starkast pådrivande krafterna. ÖP 2010: HÅLLBAR TILLVÄXT VARFÖR EN NY ÖVERSIKTSPLAN? Kommunfullmäktige beslutade 2008 att revidera den då gällande översiktsplanen. Ambitionen att bygga spårväg och att sprida utvecklingstrycket österut står kvar som grundläggande inriktningar från föregående översiktsplan. Ny inriktning mot en förtätad och funktionsblandad bebyggelse i nordöst, önskemålen om lokalisering av ESS och MAX IV samt kravet på ökad delaktighet i Öresundsregionens utveckling gjorde emellertid den gamla översiktsplanen inaktuell som ett av kommunens viktigaste styrdokument. MOTSTRIDIGA MÅL? ÖP 2010 genomsyras av två inriktningar; tillväxt och hållbarhet. Dessa intressen går inte per automatik hand i hand. Med tillväxt ökar energiförbrukning, motortrafik och konsumtion, medan hållbarhet gynnas av en minskning av dessa. De senaste årens kraftiga expansion av staden, tillsammans med skärpta klimatmål, har redan ökat utmaningen i hållbarhetsarbetet. Med en ny stadsdel i nordöst och utbyggnad av tätorter i öst trappas behovet av offensiva satsningar på hållbarhet upp ytterligare. Som konsekvens innehåller den nya översiktsplanen flera strategier för att bidra till ökad hållbarhet. ÖKAT FOKUS PÅ FÖRTÄTNING Hur marken används är ur många aspekter en känslig fråga och också ett föremål för kompromisser. Ur ett transportperspektiv är det viktigt att bevara de korta avstånden och att bygga nytt endast där vi redan har eller planerar infrastruktur för hållbara transporter. Förtätning planeras framförallt i anslutning till starka kollektivtrafikstråk och stadsdelscentrum. Det finns även en stor potential för de yttre delarna av staden som idag inte används yteffektivt. Genom blandad bebyggelse samt att öka antalet arbetstillfällen nära existerande bostadsområden minskar behovet av resor ytterligare. REGIONFÖRSTORING Det var länge sedan det var nödvändigt att bo på samma ställe som man arbetar. Oavsett om resmålen avser arbete, handel eller rekreation, har rörligheten blivit en faktor att hantera. Det är ett regionalt intresse att knyta ihop målpunkter med konkurrenskraftiga kollektivtrafiklösningar. I ÖP 2010 är ett aktivt deltagande i den regionala utvecklingen en tydlig ambition. Citytunneln har lagt en grund för de västra stråken. Den kommande Simrishamnsbanan med två stationer i Lunds kommun Dalby och Veberöd kommer att bidra till bättre förbindelser mot öster men är också en möjlighet för nämnda orter att kunna växa hållbart. SAMMANFATTNINGSVIS Översiktsplanen är tydlig i sin inriktning mot ett minskat bilberoende. Förtätning och blandad bebyggelse för att minska behovet av resor och infrastruktursatsningar för att erbjuda hållbara transportalternativ är det huvudsakliga receptet. Med den stora utbyggnadsvolymen av staden räknar man dock med att bilåkandet totalt sett ändå kommer öka, trots en minskning av bilåkande per person. Den fysiska planeringen måste därför kompletteras av ny teknik och arbete för beteendeförändringar. MATS HELMFRID OM ÖP 2010: AMBITIÖS MEN INTE OREALISTISK DET FINNS EN SPÄNNING mellan tillväxt och hållbarhet. Tillväxt kan ske utan ett hållbart angreppssätt. Hållbarhet är svårare att uppnå tillsammans med stark tillväxt. Samtidigt förutsätter en hållbar utveckling ekonomiska resurser, vilket talar för ett starkt näringsliv. Hållbar tillväxt blir på det viset det gångbara alternativet. FÖR ATT NÅ MÅLET hållbar tillväxt behövs förutom infrastruktursatsningar också ny teknik. Jag tror även att marknaden kommer att hjälpa till. Hållbara val kommer vara det billigare alternativet i framtiden, vilket kommer att bidra till en automatik i hållbarhetsarbetet. TUFFA MÅL måste man ha om man har höga ambitioner. Översiktsplanen från 2010 är väldigt ambitiös men inte orealistisk. Foto: Charlotta Lenninger ÖVERSIKTSPLANEN HAR FLER uppgifter än att vara ett långsiktigt styrdokument. Processen att ta fram en plan har ett värde i sig det blir en anledning att få tänka, justera och förankra. Den färdiga planen förväntas därefter att ha störst betydelse de närmsta åren, då förutsättningarna fortfarande liknar de som fanns i utgångsläget. 5

4 Bussarna kan lätt fastna i rusningstrafik och tappar då i konkurrenskraft som ett både hållbart och effektivt transportalternativ. I samband med beslutet att regionbussarna inte längre ska gå igenom stadskärnan, byggdes Tornavägen om för att prioritera busstrafiken. GJORT 2010 PÅ GÅNG 2011 KOLLEKTIVTRAFIK Resandet med kollektivtrafik har totalt sett ökat. Stadsoch regionbuss redovisar snarlika ökningar medan tågresandet ligger kvar på samma nivå som föregående år. Biljettsystemet har ökat i pålitlighet. Detta, tillsammans med att bussprioriteringen i trafiksignalerna nu fungerar, innebär att tidhållningen avsevärt har förbättrats. Den ökade mängden resande har dock haft motsatt effekt, varför både framkomlighet och kapacitet ständigt måste ses över. Det planerade införandet av kontantfritt under 2011 kan också minska spontanresandet. I enlighet med centrumutredningen kör regionbussarna inte längre genom stadskärnan. Stadsbussarna har nu färre fordon att trängas med och de lite längre regionbussarna har sluppit många trånga gatupassager. En viss ökning av byten mellan stads- och regionbuss har noterats. På Tornavägen byggdes under 2010 ett unikt busskörfält som kraftigt har förbättrat framkomligheten för regionbussarna. Bussbanan på Tornavägen är reversibelt, det vill säga att riktningen på det enda busskörfältet ändras efter trafikbelastningen. Tillsammans med Skånetrafiken och den enhet som arbetar med mobility management inleddes arbetet med att fördubbla kollektivtrafikresandet till Ett tjugotal busshållplatser har tillgänglighetsanpassats med taktila plattor, högre kantstenar och stråk. Fler väderskydd och helt nya hållplatser har tillkommit. Bussfickor ska tas bort för bättre framkomlighet men också för att 6 underlätta för väntande passagerare och passerande att fungera tillsammans. Nattbuss alla dagar i veckan har möjliggjorts genom anropsstyrning av den nya trafiken söndag-torsdag nattetid. Evenemangslinje 84 var ännu en nyhet. Även fortsättningsvis arbetas det med att räta ut linjer och minimera antalet svängar för att minska restiden. BILTRAFIK Trafiksituationen för den motorburna trafiken i västra delen av Lund har förbättras. Bland annat har korsningarna Plogfåran/väg 16 och Traktorvägen/Traktorvägen och Höstbruksvägen/Boställsvägen försetts med cirkulationsplatser. Även stängningen av korsningen Traktorvägen/ Boställsvägen har bidragit till minskade köer. En utredning, Rätt fart i Lund, om framtida hastigheter för gatunätet i samtliga tätorter i kommunen har genomförts. Förslag på möjlig hastighetsgräns för respektive gata har tagits fram och hastighetsgränserna 30, 40, 50 och 60 kilometer per timme har använts. De föreslagna hastighetsgränserna för varje gata har bland annat sin utgångspunkt i gatans funktion, trafiksäkerhet, förekomst av oskyddade trafikanter och stadsbild. Denna utredning, tillsammans med den gällande hastighetsklassificeringen Lugna gatan, har varit ute på remiss och många har yttrat sig. Under 2011 är ambitionen att få den nya hastighetsklassificering politiskt förankrad. CYKELTRAFIK Mätt i absoluta tal har resorna med cykel ökat. Med det växande invånartalet har dock cykelresorna per invånare minskat. Cykelvägnätet har byggts ut, framförallt genom satsningar i nya bostadsområden. Totalt finns det nu 258 kilometer cykelvägar i kommunen. Cykelkartan, som finns att ta del av på hemsidan, har kompletterats med nya cykelvägar. Stora satsningar har gjorts för att lösa trafiksituationen i västra Lund. Bland annat har en planskildhet byggts där gång- och cykelstråket mellan Gunnesbo och Pilsåker korsar väg 16. Gång- och cykelpassager över Boställsvägen har varit olycksdrabbade men nu har rytmen på motorfordonstrafiken blivit långsammare genom att en passage har trafiksäkrats och en cirkulationsplats anlagts i korsningen med Nöbbelövsvägen. Skånetrafiken, Trafikverket och Lunds kommun har påbörjat ett samarbete som syftar till att underlätta hela resan Foto: Fredrik Gustavsson SAMHÄLLSPLANERING Den utan tvekan viktigaste insatsen på samhällsplaneringsområdet under 2010 har varit beslutet om att anta en ny översiktsplan. Mer om detta kan läsas i övriga delar av denna årsrapport. Stora steg har tagits för etableringen av spårväg mellan Lund C och ESS, framförallt genom att påbörja arbetet med en förstudie enligt lagen om byggande av järnväg, vilket är en förutsättning för genomförandet. I planeringen för Lund NE/Brunnshög har en målsättning för transporterna tagits fram. Denna innebär att maximalt en tredjedel av resorna till och från området ska ske med bil och resten med kollektivtrafik, gång och cykel. Denna inriktning kommer att ställa oerhört stora krav på stadsbyggnad och trafikplanering men också på alla fastighetsägare och byggherrar, som även de måste bidra för att ett hållbart transportsystem ska kunna uppnås. 7

5 Trafikverket har infört en ny förordning, vilket innebär att beslut kan tas om nya hastighetsgränser mellan 30 och 120 km/h i steg om 10. Syftet är att förbättra regelefterlevnaden men även att få positiva effekter på trafiksäkerheten och miljön. Under 2010 togs ett förslag fram till en ny hastighetsklassificering för politisk behandling under för alla de som väljer gång och cykel i kombination med kollektivtrafik. Alla busshållplatser i kommunen har inventerats och ett förslag på en åtgärdsplan har tagits fram. Som ett resultat har bland annat cykelparkeringen vid hållplatsen i Södra Sandby centrum utökats med 20 nya cykelplatser. I projektet Öresund som cykelregion arbetar under åren fem danska och fyra svenska kommuner för att öka cykelns attraktivitet som transportmedel. Planerade aktiviteter är bland annat kampanjer för ökad cykelpendling, framtagande av en internetbaserad cykelreseplanerare och upphandling av ett lånecykelsystem. GÅNGTRAFIK Trygga Gunnesbo var ett samverkansprojekt mellan Lunds Brottsförebyggande Råd, Tyrens AB och Tekniska förvaltningen i syfte att ur både ett trygghets- och ett genusperspektiv ta fram en åtgärdsplan för Gunnesbo. Boende på Gunnesbo deltog i dels en kartläggning av hur närmiljön upplevs, dels i ett framtagande av åtgärder för otrygga platser. De vanligaste problemen var vegetation som hindrar överblickbarheten i parker och längs gång- och cykelstråk, dålig belysning, klotter och skadegörelse. Tunnlarna vid Gunnesbo station målades och fick ny belysning. Längs huvudcykelstråket genom Gunnesbo röjdes vegetation och belysningen förstärktes. Projektet var uppskattat och uppföljningen visade att de boendes upplevelse av trygghet i området har ökat. 8 För att öka tillgängligheten åtgärdas årligen en mängd så kallade enkelt avhjälpta hinder i syfte att skapa gångstråk för alla. Under året har arbeten utförts i norra och östra Lund och 2011 står resterande delar av norra Lund samt Veberöd på tur. VERKSAMHETERS TRANSPORTER För några år sedan genomfördes ett projekt för att effektivisera transporterna inom hemvården. Under kommande år planeras en översyn av transporterna inom hemvården. Syftet är att optimera tjänsteresor för att både minska antalet fordon och körda kilometer. Även säkerheten kan höjas med hjälp av intelligent hastighetsanpassning (ISA). MOBILITY MANAGEMENT Resejämföraren, ett webbverktyg för att åskådliggöra kostnader och vinster med olika val av transportmedel, marknadsfördes med en utomhuskampanj. En film om företagens arbete med hållbara transporter togs fram. På Ideon-Pålsjö och Brunnshög genomfördes i enlighet med Trafikverkets fyrstegsprincip åtgärder för att uppmuntra till mer gång-, cykel- och kollektivtrafik. För tredje året deltog Lunds kommun i Skånetrampar, en kampanj för ökad cykling för arbetsplatser. Under hösten startade projektet Fritidsbussen, ett samarbete med de tekniska högskolorna i Lund och Kristianstad. I projektet erbjuds föräldrar att ersätta sina skjutsningar med bil med kostnadsfri transport med en buss som tar barnen till deras fritidsaktiviteter. Syftet är att förbättra trafikmiljön men projektet förväntas även leda till både ökad trafiksäkerhet och en skjuts i barnens utveckling. Beteendepåverkande information togs fram i samband med bygget av det reversibla busskörfältet på Tornavägen. Inom projektet Öresund som cykelregion delades blåbärssoppa, cykelkartor, cykelhjälmar och reflexvästar ut för att stimulera till ökad och säker cykling på längre sträckor. UTSLÄPP Under 2010 antog Lunds kommun nya klimatmål. För att nå dessa ska bland annat utsläppen av växthusgaser halveras till 2020 jämfört med 1990 och vara nära noll För att nå dit krävs både mer energieffektiva fordon och att antalet biltransporter minskar. Hälften av dagens bilresor måste år 2050 ha ersatts med kollektiva transportalternativ, cykel eller gång. Ett stort framsteg är att biogas som produceras vid Källby reningsverk från mitten av 2010 säljs som fordonsgas i Lund. Det innebär bland annat att renhållningsfordonen, som tidigare kört med det fossila bränslet naturgas, numera drivs med biogas istället. Lokal biogasproduktion är en viktig pusselbit i kommunens arbete för att göra kommunens egna transporter fossilbränslefria till BULLER Långvarig exponering för buller kan bland annat medföra koncentrationssvårigheter och negativa effekter på hjärt- och kärlsystemet. Motortrafiken är en stor bullerkälla, varför fastighetsägare erbjuds bidrag till bullersskyddsåtgärder för trafikbuller som härrör från det kommunala vägnätet. Under 2010 erbjöds 36 fastighetsägare bidrag, varav sju utnyttjade erbjudandet. Som ett resultat fick 94 personer en förbättrad boendemiljö. Enligt förordning 2004:675 ska Lunds kommun kartlägga och skriva åtgärdsprogram för omgivningsbuller för alla vägar. Statliga, kommunala och enskilda vägar, såväl som järnväg inkluderas. Arbetet påbörjades under 2010 med upphandling av kartläggningstjänst. Under 2011 ska materialet visualiseras i faktiska kartor. Dessa kartor kommer att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Under 2012 kommer ett åtgärdsprogram för de kommande fem åren att tas fram för beslut i kommunfullmäktige under våren LEDNINGSSYSTEM Sammanhanget en långsiktig strategi verkar i skiftar från en tid till annan. För att kunna ta adekvata beslut om framtida satsningar behöver verksamheten ses över med viss regelbundenhet. Detta inte bara utifrån perspektivet måluppfyllelse, utan även utifrån ändrade förutsättningar; risker och möjligheter. Senhösten 2010 fick en konsult i uppdrag att genomföra en utförlig SWOT-analys av det sammanhang strategin LundaMaTs nu verkar i. Analysen kommer att vara klar att presentera under våren 2011 och ligga som underlag för kommande åtgärder. 99

6 UPPFÖLJNING AV MÅLEN Kollektivtrafikanterna ökar stadigt i antal. I framtiden beräknas ökningen fortsätta med 3-6% årligen. Lund C är den femte största tågstationen i Sverige med en genomströmning på ca passagerare per dag. 10 Mål Mål 2013 Mål 2030 Utfall 2010 (basår 2004)* Signal 1 Andelen av invånarna i kommunen som bor inom tätorternas öp-cirklar ska öka. öka öka ökat (öp-cirklar = de områden inom vilka utbyggnad och exploatering i första hand ska ske enligt gällande översiktsplan). 2 Stadsdelsprogram med utvecklingsbehov, åtgärdsförslag och inriktning ska tas fram för alla tätorter/stadsdelar. alla - under uppstart 3 Den fysiska trafikmiljön utformas så att den genomsnittliga körhastigheten för stadsbusstrafiken ökar 22 km/h 23 km/h 18 km/h från 18 km/h till 22 km/h år 2013 och 23 km/h år Antalet kilometer gång- och cykelväg skall öka med 10% till år 2013 och 30% till år % +30% + 8% 5 Andelen säkerhetsåtgärdade gång- och cykelpassager ska vara 30% år 2013 och 100% år % +100% + 47% 6 Gångtrafiken per invånare ska öka. öka öka ökat 7 Cykeltrafiken per invånare ska öka med 5% till år 2013 och med 10% till år % +10% - 5% 8 Kollektivtrafikresandet per invånare ska kontinuerligt öka. öka öka + 24% 9 Motorfordonstrafiken per invånare på det statliga och kommunala vägnätet ska minska. minska minska oförändrat 10 Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet ska minska med 2% till år 2013 och 5% till år % -5% + 0,2% 11 Restidskvoten för cykel/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 1,5 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande 100%** tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggelse 12 Restidskvoten för kollektivtrafik/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 2,0 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande 100% tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggels 13 Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska öka. öka öka ökat 14 Andelen människor som upplever att trafikmiljön är otrygg ska minska. minska minska minskat 15 Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska med 25% till 2013 och 50% 2030 (avser både det kommunala -25% -50% - 50% och statliga vägnätet och underlaget utgörs av polisrapporterade trafikskadade). 16 Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 10% till 2013 och 40% till % -40% - 6%*** 17 Till år 2013 ska samtliga fastigheter, som ligger utmed det kommunala vägnätet och utsätts för ljudnivåer över 61 dba, 100 % med ekv ljudnivå 100 % med ekv ljudnivå Erbjuder enligt plan. Sedan 2004 ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 54 dba över 61 dba över 54 dba har antalet bullerstörda minskat ha erbjudits bidrag. Ljudnivåerna avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde. med 4,5% 18 Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de påverkats av LundaMaTs ska öka. öka öka + 33%*** * Resultaten 2010 är jämförelser med basåret 2004 års resultat. ** Resultaten förutsätter genomförande av spårväg Lund C - ESS *** Uppgiften gäller 2008 eftersom statistiken levereras med en fördröjning på 2 år. **** Mätningar görs var fjärde år. Det som redovisas här är resultat från

7 Foto: Petter Duvander Den nybyggda biogasanläggningen i Källby säljer sedan mitten av 2010 fordonsgas till bland annat Lunds Renhållningsverk. Renhållningsfordonen, som tidigare använt det fossila bränslet naturgas, drivs nu med biogas. LUNDAMATS FÅR STORT UTRYMME I ÖVERSIKTSPLAN 2010 BEKANTA TANKEGÅNGAR För de som kan sin LundaMats känns innehållet i den nya översiktsplanen väldigt bekant. I LundaMats-visionen talas om tre dimensioner av hållbarhet; den ekologiska dimensionen som en grundläggande förutsättning, den ekonomiska för att skapa möjligheter och den sociala, det goda livet. Dessa tre dimensioner återkommer även i ÖP En långsiktig plan behöver periodiskt prövas mot konkreta mål. En del av de mål som översiktsplanen föreslås mätas mot är LundaMats-målen, ännu ett tecken på att strategin tagits väl tillvara i ÖP Förtätning och blandad bebyggelse är två viktiga byggstenar i arbetet för ett minskat bilberoende. I ÖP 2010 läggs ett stort fokus på dessa i stadsplaneringen för ett hållbart transportsystem. FRAMTIDENS DILEMMA Lund präglas av expansion och utveckling. Med tillväxt kan ekonomiska förutsättningar för hållbara lösningar skapas men tillväxt överensstämmer inte alltid med den ekologiska hållbarhetens intressen. Att slå vakt om att tillväxten sker på ett hållbart sätt kommer att fortsätta vara en utmaning. Följaktligen är det hållbara synsättet betecknande för den nya översiktsplanen. Emellertid; trots en konsekvent stadsplanering för ett bilsnålt samhälle och storsatsning på kollektivtrafiken, beräknas utbyggnaden av staden medföra att det totala bilåkandet ökar och på enstaka ställen kommer utbyggnad av vägnätet att behövas. För att försäkra sig om en hållbar tillväxt krävs utöver smart stadsplanering och infratruktursatsningar även satsningar på ny teknik och och beteendepåverkande åtgärder.

Strategi för hållbart transportsystem i Lund Tillgänglighet. Jämlik trafik. Stadstrafik. Lunda- MaTs. Samverkan Konsekvensanalyser

Strategi för hållbart transportsystem i Lund Tillgänglighet. Jämlik trafik. Stadstrafik. Lunda- MaTs. Samverkan Konsekvensanalyser LundaMaTs Hållbart transportsystem i Lund Kortversion LundaMaTs II Strategi för hållbart transportsystem i Lund 2030 Drift och underhåll Nya koncept Utbildning och kampanjer Gångtrafikplan Fysisk tillgänglighet

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

styrande framåt om nya tankar manifesteras i den.

styrande framåt om nya tankar manifesteras i den. BILEN VAR när den först kom en källa till odelad förundran och glädje. Infrastrukturen var då ännu inte så inställd på att tjäna tid som den är idag. För den som hade råd var bilen mer ett söndagsnöje

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut

Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

LundaMaTs II BAKGRUND OCH RESULTAT. Foto: Charlotta Lenninger

LundaMaTs II BAKGRUND OCH RESULTAT. Foto: Charlotta Lenninger LundaMaTs II BAKGRUND OCH RESULTAT 2008 Forskning i framkant och ett offensivt näringsliv gör Lund till en nod i regionen. För att växa varsamt och dämpa de negativa klimateffekterna måste vi jobba utifrån

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan 2008-11-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykelstrategi... 3 3 Handlingsplan... 5 - Sid 2 - 1 Inledning Kalmar har som mål att bli en

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer

Trafik-PM Västra sjöstaden

Trafik-PM Västra sjöstaden 2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

TRAST 3. Ny tredje utgåva

TRAST 3. Ny tredje utgåva TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

HÅLLBARA TRANSPORTER - DET ÄR MÖJLIGT

HÅLLBARA TRANSPORTER - DET ÄR MÖJLIGT TRIVECTOR TRAFFIC HÅLLBARA TRANSPORTER - DET ÄR MÖJLIGT Skånska åtgärder för miljömålen 26 oktober 2012 Christer Ljungberg Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 85 anställda, Traffic 47 Kontor i Lund,

Läs mer

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Agenda 21-vision, och klimatmål i miljöledningssystem Mål: Koldioxidutsläppen ska minska med 15 % mellan 1998-2005 i kommunförvaltningen

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

Trafiksäkerhetsutveckling

Trafiksäkerhetsutveckling Trafiksäkerhetsutveckling Trafiknämndens mål: Med hänsyn till nollvisionen inom trafiksäkerheten bör snabba och effektiva åtgärder genomföras så att antalet dödade och svårt skadade på sikt minskar till

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men

Läs mer

raka cykelvägen för Uppsala.

raka cykelvägen för Uppsala. raka cykelvägen för Uppsala. Uppsala kommuns arbete för ökad cykeltrafik Majoriteten av kommunens invånare bor i Uppsala, det vill säga ungefär 150 000. Flera mindre tätorter i kommunen ligger dessutom

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 2013-07-02 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/371-311 Kommunstyrelsen Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025 Yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslaget

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 105 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Bilaga 1 Infrastruktur

Bilaga 1 Infrastruktur Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING Begränsad klimatpåverkan och frisk luft

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING Begränsad klimatpåverkan och frisk luft MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING Begränsad klimatpåverkan och frisk luft Luftutsläpp från uppvärmning av bebyggelse Konsekvenser av nollalternativet Alternativet innebär att bebyggelse styrs till andra delar

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage

Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.

Läs mer

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 april 2016 11 Paragraf Diarienummer KS-2015/1934.474 Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF) Kommunstyrelsens

Läs mer