styrande framåt om nya tankar manifesteras i den.

Transkript

1

2 BILEN VAR när den först kom en källa till odelad förundran och glädje. Infrastrukturen var då ännu inte så inställd på att tjäna tid som den är idag. För den som hade råd var bilen mer ett söndagsnöje än ett verktyg för att lösa vardagens logistik. Med tiden har bilen förändrat både den enskildes och samhällsplanerarens perspektiv. INGENTING STYR utvecklingen så hänsyns- löst som en uppbyggd infrastruktur. Därför är det främst genom förändringar i infrastrukturen som man kan påverka framtiden. Detta citat är hämtat från SOU 1990:93 och stämmer lika bra nu som då. Infrastrukturen konserverar effektivt tidigare föreställningar och åtgärder. Men infrastrukturen har också möjlighet att bli starkt styrande framåt om nya tankar manifesteras i den. regler är trots allt enklare att ta ställning till än förnyelse och variation. Men ibland händer det att en ny tanke får ett genomslag och då kan snabba omsvängningar inträffa. När något både är möjligt och inne kan nästan vad som helst hända! VI HAR IDAG en infrastruktur som i väldigt hög grad bygger på bilen. Frågan om bilens roll i framtidens hållbara samhälle måste emellertid nyanseras i takt med den nya teknikutvecklingen som ökar bilens hållbarhetspotential. Med till exempel nya drivmedel minskar en hel del av de negativa effekterna på klimatet. Samtidigt krävs i bygget av det hållbara samhället en infrastruktur som inte utgår från bilen lika mycket som idag, utan från en helt annan fördelning mellan flera transportslag. VANANS MAKT i mänskligt beteende är stor. Det vi redan känner till bereds oftast ett större utrymme än nytänkandet upprepningar och 2 3

3 KVARLEVA BLIR MODERN LÖSNING Inom transportområdet söker vi lösningar för att möta hållbarhetskrav såväl som krav på ökad kapacitet. I Lund började vi så tidigt som i slutet av 1980-talet snegla på spårvagn som det trafikslag som skulle kunna erbjuda oss ett svar på båda dessa problemområden. På 100 år har det i Sverige inte etablerats spårväg i en stad som inte haft det förut. Lund har för avsikt att bli den kommun som gör det först. Målet är att kunna inviga spårväg DEN PLANERADE STRÄCKAN Lundalänken, som idag är ett busstråk från Lund C till Brunnshög, är redan förberedd för en omställning till spårväg. Sträckan tangerar nästan hälften av alla arbetsplatser i Lund och med ESS och MAX-lab IV lär linjedragningen bli än mer effektiv. Andra städers erfarenheter visar att spårvagn drar med sig en mängd positiva följder; nya arbetsplatser, bostäder och aktiviteter tenderar att samlas kring spårvagnsstråk. Även om ett stort fokus redan idag ligger på områdena Ideon-Pålsjö och Brunnshög, kan vi alltså vänta oss ett mycket levande Lund NE (North East) i framtiden. FRAMTIDSVY För att vara spårvagnsresenär i Lund ska man inte behöva vänta länge; var tionde minut ska en ny tur komma. Med möjligheten att haka på vagnar ökar kapaciteten för fler resande, vilket innebär att risken för att behöva stå eller trängas minskar. Restiden på sträckan är kortare och reskomforten högre i kraft av spårvagnens stadighet och låga ljudnivå. Med sin turtäthet, fart och komfort anses spårvagnstrafik vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Många som idag kör till och från sina målpunkter med bil förväntas överväga och välja det hållbara alternativet. Som en integrerad del av regionaltrafiken, kommer spårväg underlätta för pendlare som använder fler än ett färdmedel på sin resa. Spårvagnen ska vara eldriven. Förutom ett lyft för miljön innebär detta också att trafikmiljön blir tystare. ETT ANNAT GATURUM Förnyelse i befintlig stadsmiljö, utan att förstöra gamla värden, kräver finess i utförandet men också tillvänjning hos stadens brukare. Spårväg är yteffektivt men måste ändå ha ett eget utrymme för att inte fastna i den övriga trafiken. Spåren kan bli hala om för mycket löv hamnar på dem, varför träd inte bör stå för nära. Större delen av Lundalänken är redan idag dragen i en öppen miljö men vissa anpassningar förväntas ske. Eldriven spårvagn medför på gott och ont betydligt mindre buller. Medan ett tystare fordon är ett plus för komforten kan det vara ett aber för säkerheten; medtrafikanterna får ytterligare ett trafikslag att hålla reda på. Att se sig för i trafiken är alltid nödvändigt men möjligtvis ökar spårväg kraven på vår uppmärksamhet. GENOMFÖRANDE Arbetet för spårväg i Lund ingår i en samverkan med Malmö, Helsingborg och Region Skåne i en skånsk spårvägsatsning. Den föreslagna ansvarsfördelningen innebär att kommunen ska bygga, äga och underhålla spåranläggningen, medan ansvaret för vagnpark och trafikering vilar hos Skånetrafiken. Arbetet för spårväg i Lund har kommit en bra bit på väg men flera utmaningar återstår. Till exempel krävs statligt stöd för att kommunen ska klara av att finansiera en utbyggnad. Lundalänken som spårväg 2014 är etapp ett i satsningen. I senare etapper ska spårvagnsnätet utvidgas till Dalby och Staffanstorp. 4 5

4 SAMHÄLLSPLANERING I framtagandet av en ny översiktsplan har klimat- och transportfrågorna fått stort utrymme. Förtätning av staden och övriga tätorter har varit viktiga inslag, vilket möjliggör minskat resande, bättre utnyttjande av kollektivtrafik och befintlig infrastruktur. I den nya översiktsplanen har en handelspolicy tagits fram. Fokus ligger på utveckling av livsmedelshandel i stadsdelscentra, vilket bidrar till en mer transportsnål samhällskultur. Därtill har tänkbara exploateringsområden för nya bostäder utvärderats med avseende på hur bilsnåla dessa kan förväntas bli, vilket har ingått som en av grunderna för prioritering. Beslut om översiktsplanen förväntas komma under Ny parkeringsnorm och -policy har tagits fram för Brunnshög. Den innebär en mer hållbar och marknadsanpassad parkeringsförsörjning för bilar samt skärpta krav på fastighetsägarna att ordna cykelparkeringar. Under 2010 kommer samverkansprojekt initieras med byggherrar och fastighetsägare i Lund NE om deras roll och möjligheter att bidra till mer hållbara transporter. Lund NE förväntas utvecklas kraftigt de närmsta åren, bland annat genom etableringen av forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Arbete med några stadsdels- och tätortsprogram kommer att startas, där utveckling av hållbara transporter utgör en självklar del. KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivresandet fortsätter att öka om än i lägre takt än tidigare. För första gången i Lunds historia passerades siffran sju miljoner stadsbussresor/år och totalt gjordes nästan 24 miljoner resor med tåg, region- och stadsbuss i kommunen. Nu börjar också planeringen av spårväg i Lund på allvar. Målet är att spårvägen på Lundalänken ska vara igång under Det kontaktlösa åkkortet, Jojo, har introducerats. Biljettvisiteringen går nu snabbare och smidigare, vilket uppskattas av såväl personal som resenärer. 6 Runt 25 busshållplatser har tillgänglighetsanpassats med taktila plattor och stråk samt högre kantstenar. Nya anslutningsvägar för gång- och cykeltrafik har anlagts i anslutning till många av busshållplatserna. Servicelinjerna har fått en ny vagnpark. Därmed är alla stadsbussar i Lund gasdrivna. En servicebuss är dessutom en hybrid, vilket sparar upp till 30% bränsle. Satsningar för ökad framkomlighet fortsätter. Sannolikt kommer ett världsunikt busskörfält att byggas på Tornavägen under Körfältets riktning kommer anpassas efter trafikbelastningen, vilket både sparar gatukapacitet och ökar framkomligheten. Arbetet med att räta ut krokiga linjer och minska antalet svängar för att korta ner restiden fortskrider. Bussfickor är ett problem för både framkomliget och tillgänglighet och ambitionen är att bygga bort dessa. Särskilda trafikvärdar kommer finnas vid Lund C för att hjälpa passagerare att orientera sig samt hitta rätt vid byten. Trafikvärdarna förväntas också bidra till en mer optimal resursåtgång; med bättre överblick är det lättare att se var man kan spara in extrainsatta bussar som är särskilt dyra under högtrafik. BILTRAFIK Parkeringsledningssystemet i det centrala Lund har moderniserats under året. För att minska trafiken visas nu antalet lediga parkeringsplatser i realtid. Lunds kommuns lokala trafikföreskrifter har anpassats till den gällande trafiklagstiftningen samt rapporterats till RDT, den rikstäckande databasen för lokala trafikföreskrifter. Man kan nu söka lokala trafikföreskrifter på Transportstyrelsens hemsida. Trafikmängderna och deras negativa effekter kan minskas om pendlande bilister endast kör bil till närmaste kollektivtrafikstråk. Under 2009 har pendlarparkeringen vid trafikplats Lunds S utökats och ett projekt för att uppmärksamma pendlar- och samåkningsparkeringar inletts. 7

5 CYKELTRAFIK I samband med Sydöstra vägen och trafikplats Råby på väg E22, byggdes också cykelvägnätet ut med sju kilometer och tre planskildheter. Vid trafikplatsen finns nu goda parkeringsmöjligheter för cykel intill de regionala busshållplatserna, vilket både förbättrat möjligheterna att kombinera cykel med kollektivtrafik och att göra cykelturer i rekreationssyfte. Längs väg 11 mellan Veberöd och Sjöbo har Vägverket förbättrat möjligheterna att cykelpendla. Två av de mest olycksdrabbade korsningarna, Måsvägen/Fjelievägen och Getingevägen/Baravägen, har under året byggts om för att öka trafiksäkerheten för främst gående och cyklister. Cykelreseplaneraren, en webbaserad tjänst på Skånetrafikens hemsida, kommer att sjösättas under våren Den ska framför allt hjälpa cyklister att finna optimala rutter. Lund kommer till och med 2012 delta i det interregionala EU-projektet Öresund som cykelregion. Projektet förväntas öka cyklingen i regionen. GÅNGTRAFIK Tillgänglighetsanpassning har genomförts i Lunds sydöstra delar, på Gastelyckan och i Södra Sandby. Vid Lund C har taktila stråk anlagts så att kopplingarna mellan perronger, stationshus, anslutande gångvägar och busshållplatser har förbättrats. Trygghetsvandring har genomförts på Linero och i Dalby. Platser som ansågs otrygga åtgärdades i den utsträckning resurserna tillät. Röjning av vegetation, borttagning av klotter, lagning av trasiga lampor är exempel på åtgärder som ökar tryggheten för gående och cyklister. MOBILITY MANAGEMENT Intresset för Lunds arbete med beteendepåverkande åtgärder är stort, internationellt såväl som nationellt. Under 2009 genomfördes ett antal studiebesök, föredrag och utställningar samt producerades informations- och displaymaterial. Inför och under byggnationen av trafikplats Råby samverkade Lunds kommun, Vägverket och Skånetrafiken för att informera berörda trafikanter och boende om tranportalternativ. Flera åtgärder för att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik genomfördes. Bland annat prövades en separat bussfil på E22 de sträckor som var värst drabbade av köbildning. Lund deltog i Skånetrampar, en av flera kampanjer som lyfter fram cykling. Lunds kommun var även verksam i ett samarbetsprojekt som syftar till ett säkrare trafikbeteende hos cyklister. I samband med COP15 i Köpenhamn uppmärksammades kommunens gemensamma hållbarhetsarbete i ett veckolångt evenemang för allmänheten. Företagen på Ideon-Pålsjö/Brunnshög har erbjudits transportrådgivning och stöd i sitt utvecklingsarbete. Som ett led i detta har ett kvalitetsledningssystem för transporter tagits fram. Även ett webbaserat verktyg har utvecklats för att ge en objektiv bild av vinster och kostnader med olika färdmedelsval. Resejämföraren, som verktyget heter, är avsett för såväl enskilda som företag och kommer att användas en lång tid framöver. Studier för att få bättre överblick över rörelsemönster och attityder har genomförts bland anställda på Ideon-Pålsjö och Brunnshög för att använda i kommande planering. VERKSAMHETERS TRANSPORTER Kommunstyrelsen arbetar på en handlingsplan för att öka andelen miljöbilar i den egna organisationen. År 2012 ska alla kommunens nyinköpta/nyleasade bilar vara miljöklassade enligt Vägverkets definition. År 2009 levde 66% av de nyinköpta/nyleasade bilarna i kommunen upp till dessa krav. Kommunens transportpolicy som antogs 2002 kommer under 2010 att revideras. LEDNINGSSYSTEM Helhetstänkandet är en förutsättning för arbetet med LundaMaTs. Ledningssystemet är helt integrerat i processen från planering till uppföljning. Det finns utarbetade rutiner och indikatorer för styrning, budget och måluppfyllelse, vilket denna årsrapport är en del av. 8 9

6 UPPFYLLELSE AV MÅLEN Mål Mål 2013 Mål 2030 Utfall 2009 (basår 2004)* Signal 1 Andelen av invånarna i kommunen som bor inom tätorternas öp-cirklar ska öka. öka öka ökat (öp-cirklar = de områden inom vilka utbyggnad och exploatering i första hand ska ske enligt gällande översiktsplan). 2 Stadsdelsprogram med utvecklingsbehov, åtgärdsförslag och inriktning ska tas fram för alla tätorter/stadsdelar. alla - arbete pågår enligt plan 3 Den fysiska trafikmiljön utformas så att den genomsnittliga körhastigheten för stadsbusstrafiken ökar 22 km/h 23 km/h 18 km/h från 18 km/h till 22 km/h år 2013 och 23 km/h år Antalet kilometer gång- och cykelväg skall öka med 10% till år 2013 och 30% till år % +30% + 8% 5 Andelen säkerhetsåtgärdade gång- och cykelpassager ska vara 30% år 2013 och 100% år % +100% + 46% 6 Gångtrafiken per invånare ska öka. öka öka minskat 7 Cykeltrafiken per invånare ska öka med 5% till år 2013 och med 10% till år % +10% - 5% 8 Kollektivtrafikresandet per invånare ska kontinuerligt öka. öka öka + 17% 9 Motorfordonstrafiken per invånare på det statliga och kommunala vägnätet ska minska. minska minska ökat 10 Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet ska minska med 2% till år 2013 och 5% till år % -5% + 1,5% 11 Restidskvoten för cykel/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 1,5 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande uppföljning pågår tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggelse 12 Restidskvoten för kollektivtrafik/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 2,0 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande uppföljning pågår tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggels 13 Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska öka. öka öka ökat 14 Andelen människor som upplever att trafikmiljön är otrygg ska minska. minska minska minskat 15 Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska med 25% till 2013 och 50% 2030 (avser både det kommunala -25% -50% - 9% och statliga vägnätet och underlaget utgörs av polisrapporterade trafikskadade). 16 Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 10% till 2013 och 40% till % -40% +12%** 17 Till år 2013 ska samtliga fastigheter, som ligger utmed det kommunala vägnätet och utsätts för ljudnivåer över 61 dba, 100 % med ekv ljudnivå 100 % med ekv ljudnivå Erbjuder enligt plan. Sedan 2004 ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 54 dba över 61 dba över 54 dba har antalet bullerstörda minskat ha erbjudits bidrag. Ljudnivåerna avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde. med 3,5% 18 Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de påverkats av LundaMaTs ska öka. öka öka + 33%*** 10 11

7 Vi arbetar i Lund enligt en strategi för att uppnå ett hållbart transportsystem. Vi kallar denna strategi LundaMaTs. Elva år efter LundaMaTs-arbetet startade är jämförelser med andra städer mycket intressanta. Resultat visar tydligt att ett systematiskt arbete för att minska transporternas negativa miljöeffekter ger utdelning. Mätt efter körsträcka med bil/inv/år ligger Lund på femte plats efter fyra Stockholmskommuner. Inom staden görs 43 % av alla resor med cykel, en siffra som är exceptionell i jämförelse med andra svenska städer. Mycket talar för att vi ska ha bra siffror i Lund. Av stadens invånare är en stor andel studenter, som oftast är hänvisade till hållbara transportmedel. Stadskärnan är tillräckligt liten för man ska kunna ta sig genom staden med gång eller cykel. Vi har också ett klimat som gör det möjligt att använda cykeln större delen av året. Förutsättningarna för ett hållbart transportsystem är alltså i Lund goda men det krävs en medveten strategi för att dessa ska tas tillvara. Efter drygt tio år med LundaMaTs ser vi att strategin ger resultat.