LundaMaTs II BAKGRUND OCH RESULTAT. Foto: Charlotta Lenninger

Transkript

1 LundaMaTs II BAKGRUND OCH RESULTAT 2008

2 Forskning i framkant och ett offensivt näringsliv gör Lund till en nod i regionen. För att växa varsamt och dämpa de negativa klimateffekterna måste vi jobba utifrån ett helhetspersktiv, säger Lunds kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh. KOMMUNDIREKTÖREN: LÅNGSIKTIGT TÄNKANDE HAR SATT LUND PÅ KARTAN MaTs för den oinvigde, funderar Lunds kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh några sekunder innan han svarar. Enkelt uttryckt, säger han sedan, står LundaMaTs för miljöanpassade transportsystem i Lund. För oss som arbetar med den övergripande samhällsplaneringen har LundaMaTs med tiden också blivit ett sätt att tänka. Vi pratar mycket om bygget av den attraktiva staden och vi tror att hållbara lösningar är vägen dit. Det går att kombinera tillväxt med ambitiösa miljömål och LundaMaTs är ett av våra verktyg. I vårt dokument Vision 2025 förutsätts att LundaMaTs-målen uppnås. DET UNIKA med LundaMaTs är långsiktigheten i planen, fortsätter Jan-Inge Ahlfridh. En kommun är en politiskt styrd organisation och en sådan kan lätt fastna i att sätta mål utifrån vad som är möjligt att åstadkomma under en mandatperiod. Ju mer genomgripande förändringar, desto långsiktigare måste man tänka. Lunds politikers enighet kring de grundläggande målen och i viss mån även kring hur man tar sig dithän, inger inte bara förtroende, utan utgör också en väldigt stimulerande miljö att jobba i. 2 VAR PÅ LUNDAMATS- RESAN befinner vi oss nu? LundaMaTs är en process, svarar JanInge Ahlfridh med eftertryck. Vi startade 1996 och målen är satta till Det är många inblandade i LundaMaTs-arbetet men även om det alltid tar tid att starta upp organisation och samarbete, inhämta kunskap och erövra ett nytt sätt att arbeta, var vi snabbt igång. För att på ett mycket generellt sätt beskriva var arbetet befinner sig, kan sägas att vi idag, efter riktigt lyckade och mindre lyckade projekt, har kunskaperna, metoderna och sist men inte minst ett utgångsläge att arbeta mer proaktivt med avtal och planer. Men, vill jag understryka, även om vi har kommit en bit på väg finns fortfarande mycket kvar att göra. SAMMANFATTNINGSVIS, säger Jan-Inge Ahl- fridh, har LundaMaTs med tiden blivit ett välkänt varumärke för svenska stads- och trafikplanerare. Lunds arbete med hållbara transporter har också väckt ett stort internationellt intresse eftersom utvärderingar visar att planen också ger resultat. Jag skulle vilja säga att det ändå är förutsättningen, det långsiktiga tänkandet, som har satt Lund på kartan i frågan om hållbara transportsystem. PÅ FRÅGAN om hur han skulle beskriva Lunda- 3

3 Foto: Lena Bengtsson Bostadsbyggandet har ökat från cirka 300 färdigställda bostäder per år kring millennieskiftet till mer än det dubbla de senaste åren. En jämförelse med andra kommuner i Sverige visar att kommunen har haft det sjätte största bostadsbyggandet under 2000-talet. Linero är ett av de områden som vuxit kraftigt. VILJA OCH VERKLIGHET POLITISK SAMSYN Redan sedan mitten av 1990-talet har det i Lund förts en livlig debatt om klimathotet och tillväxtens negativa miljöeffekter. I detta sammanhang var det oundvikligt att transportfrågor hamnade i fokus. Lunds politiker var tidigt överens om de långsiktiga målen, om än inte alltid om vägen dit. Man var överens om att offensiv styrning av transporterna inom, till och från staden var ett medel att nå visionen om den hållbara, attraktiva staden. I slutet av 1990-talet hade man enats om en plan, LundaMaTs, som nu används förvaltningsövergripande för kunna uppnå ekonomisk och social hållbarhet samtidigt som de negativa miljöeffekterna kontrolleras. CYKELSTADEN Som alla städer präglas Lund av yttre omständigheter och tongivande verksamhetsområden. Uni4 versitetet medför en stor andel unga medborgare, varav flertalet är cyklister. Nödvändigheten att anpassa staden och vägnätet efter dessa har länge setts som en självklarhet. Ytterligare faktorer som präglar trafikkulturen i Lund är de möjligheter som de milda vintrarna och de korta avstånden inom staden medför. Det går att cykla större delen av året och det går för de allra flesta att täcka sina transportbehov inom staden med cykel, vilket har setts som en möjlighet att ta vara på. LUND VÄXER De senaste åren har Lund som en del av den expansiva Öresundsregionen upplevt en mycket spännande utveckling. Genom en tydlig politisk vilja har bostadsbyggandet nästan fördubblats. De stora företagen och universitetet står för en stor dragningskraft med arbetstillfällen och studieplat- ser. Den ökade tillgången på både bostäder och sysselsättning har resulterat i en kraftig befolkningsökning genom inflyttning. Lund är idag den tolfte största kommunen i Sverige utifrån befolkning och den nionde utifrån antal arbetstillfällen. FORTSATT EXPANSION TROTS LÅGKONJUNKTUR Den finanskris som drabbade världen 2008 bromsade upp både bostadsbyggandet och ökningen av nya arbetstillfällen även i Lund. Trots detta finns all anledning att tro att den positiva utvecklingen i Lund kommer att fortsätta, om än i lägre takt. Forskningsanläggningarna MAX IV, ESS och andra nya verksamhetsområden kommer med stor sannolikhet öka Lunds kommuns attraktionsvärde för både företag och arbetskraft. ÖKADE TRANSPORTER Totalt arbetar idag cirka personer inom Lunds kommungränser. Runt hälften av dessa pendlar in från andra kommuner. Samtidigt pendlar cirka av Lunds invånare ut, i första hand till Malmö. Dessa siffror beskriver en rejäl ökning gällande pendlandet in till och ut från Lund under de senaste åren. Även transporterna inom staden har ökat. Trots stora satsningar på både cykelvägnät och kollektiva färdmedel innebär fler människor alltid fler bilar. De senaste årens högkonjunktur har också stimulerat konsumtionen av kapitalvaror, vilket även innebär fler bilar per invånare. FRAMTIDEN EN UTMANING Fler människor som bor, arbetar och transporterar sig inom ett geografiskt område ökar naturligtvis belastningen på detsamma. Infrastrukturen måste utvecklas och effektiviseras för att både bibehålla nivån på kommunal service och möjligheten att nå uppsatta mål. Klimatutredningen från 2008 visar att 42 procent av Lunds koldioxidutsläpp kommer från våra resor och transporter. Samtidigt måste utsläppen av koldioxid minska med 85 procent till år 2050 för att nå de utsläppsmål som antagits såväl i Lund som på nationell och internationell nivå. Även utan de senaste årens expansion kommer det att krävas en stor beslutsamhet för att nå dagens miljömål. 5

4 LundaMaTs-hjulet återges ofta grafiskt som en måltavla med visionen i mitten. Organisatoriska komponenter för uppnå visionen syns i de två inre ringarna. Reformområdena och de prioriterade åtgärdsförslagen avbildas som tårtbitar längst ut. EN VISION, SEX + TVÅ REFORMOMRÅDEN OCH ARTON MÅL LUND 2030 I LundaMaTs-visionen beskrivs Lund år 2030 som en attraktiv kommun med en sund och hållbar utveckling miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Motorfordonstrafiken har minskat medan gång-, cykel- och kollektivtrafik ökat. Gator och öppna platser ska bidra till trivsel, trygghet och tillgänglighet. Miljö och hälsa ska ha förbättrats genom minskad negativ miljöpåverkan. BÅDE MÅL OCH MEDEL Transporter, resor, vägar och transportmedel är självklara inslag i vår vardag. Så självklara att det är lätt att undgå att se hur mycket de präglar vårt liv och samhället i stort. Minskad motorfordonstrafik till förmån för alternativa färdsätt är ett av Lunda- MaTs huvudmål men är samtidigt ett medel för att uppnå mer; livskvalitet och hälsa, en stad där både människor och företag vill slå sig ner. REFORMOMRÅDEN OCH MÅL För att göra verklighet av en vision krävs konkretisering. Inom LundaMaTs har sex huvudområden som har betydelse för slutmålet sorterats ut. De kallas här reformområden. Vart och ett av dessa består av ett antal avgränsade åtgärdspaket som tillåter konkreta målsättningar. För närvarande arbetas det inom LundaMaTs med arton mål. HELHETSGREPP OCH ENSKILDA ÅTGÄRDER Att bygga in en grundläggande ny inriktning i en stad är inte något man gör i en handvändning. När hela områden byggs är möjligheten att manifestera ett konceptuellt tänkande stor. Samtidigt måste det finnas en strategi för hur inriktningen kan tas tillvara i det mindre formatet, vid ombyggnationer och förändringar av det redan existerande. Det är tillsammans och med tiden som de enskilda och de mer genomgripande åtgärderna formar ett avtryck. + MJUKA ÅTGÄRDER Mycket av vad som görs inom ramen för LundaMaTs går under vad som kan betecknas hårda eller fysiska åtgärder. Emellertid är det en sak att se till att möjligheterna finns, en annan att se till att kännedom om dessa respektive viljan att pröva på finns. Av denna anledning har ett reformområde lagts till de sex, Mobility Management, enkelt översatt beteendepåverkande åtgärder. + LEDNINGSYSTEM Det är många som är inblandade i arbetet med LundaMaTs. En funktion med det organisatoriska ansvaret för att arbetet sker förvaltningsövergripande och effektivt med bibehållen helhetssyn krävs. Ledningssystemet utgör det andra reformområdet som lades till de ursprungliga sex. 6 7 Drift och underhåll Nya koncept Utbildning och kampanjer Gångtrafikplan Fysisk tillgänglighet Infrastruktur Trygga utemiljöer Cykelplan Rekreation och motion Säkra skolvägar Regional trafik Utbildning Pendling Ledning Bilsnål planering Planering Samverkan med Stadstrafik byggherrar Jämlik trafik Tillgänglighet Samråd Samverkan Konsekvensanalyser Intermodala resor Miljöanpassning Genomförande Lunda- MaTs Parkeringsstrategi Stadsbanesystem Uppföljning Marknadsföring Intelligenta trafiksystem Stadsutveckling Information Hållbar biltrafik Kommunens transporter Miljöanpassad trafikmiljö Bullersanering Samordnade godstransporter Miljözon, styrmedel Gods på järnväg Gröna resplaner Trafiksäkerhet Miljöanpassad väghållning Fordon och bränslen Intelligenta trafiksystem Styrning

5 Parkeringsmöjligheter är ett starkt styrmedel på vägen mot det bilsnåla samhället. Att minska antalet markparkeringar är ett led i förtätningsstrategin samtidigt som en marknadsorienterad prissättning får fler att överväga mer hållbara alternativ som att åka kollektivt eller samåka för att dela på kostnaderna. NÅGRA AV REDSKAPEN AVTAL, FÖRTÄTNING OCH BLANDAD BEBYGGELSE Inom reformområdet Samhällsplanering arbetar man med strukturella och förebyggande lösningar för att åstadkomma effektiva alternativ och kortare sträckor att transportera sig. Detta kan till exempel åstadkommas genom blandad bebyggelse där bostäder, arbetsplatser och serviceinrättningar finns integrerade. Med förtätning av staden det vill säga strävan att inte utvidga, utan utnyttja det redan bebyggda området mer effektivt skapas förutsättningar för att kollektivtrafik, gång- och cykelbanor täcker största delen av medborgarnas behov av transport. När kommunen säljer mark finns ytterligare möjlighet att i avtal med byggherrar se till att hållbara transportalternativ tas tillvara. GRÖN VÅG OCH RÄTA LINJER Reformområdet Kollektivtrafik vill göra tåg och buss till konkurrenskraftiga alternativ till bilen. Tid är ett viktigt kriterie för resenären. För att minska restiden skapar man bättre förutsättningar i hård trafik med signalprioritering och separata busskörfält. Körvägar med många svängar tar tid, varför man också arbetar med att optimera linjedragningar. Ett förståeligt krav på ett färdmedel är dess pålitlighet. Av den anledningen arbetas kontinuerligt med förbättringar av systemet. 8 BYGGA OCH REGLERA Bilen är nödvändig och ska inte byggas bort. Emellertid behöver inte bilen användas som enda färdmedel och inte av endast en person åt gången. Vid sidan av traditionell infrastruktur för bilar måste möjligheter ges till de som inte vill köra bil hela sträckan, det vill säga kombiresenärer och samåkare. Därför byggs även cykel- och pendlarparkeringar samt uppställningsplatser för bilpoolsfordon. Tankställen för miljövänliga fordonsbränslen måste i framtiden ingå som en självklar del i infrastrukturen. Att stimulera utvecklingen av dessa stärker miljöbilen som valmöjlighet. Centrala Lund är en så kallad miljözon där särskilda miljökrav ställs på godstransporter. Reglering används också för att med bland annat hastighetsgränser åstadkomma jämna körmönster hos bilister och parkeringsavgifter för att styra brukandet av stadens gaturum. SÄKERHET, TILLGÄNGLIGHET OCH TRYGGHET Inom reformområdena Gångtrafik och Cykeltrafik arbetar man för att gång- och cykelvägnätet ska fortsätta utvecklas och utnyttjas mer. Trafiksäkerhet, tillgänglighet och upplevd trygghet är en förutsättning för valet av gång eller cykel som färdmedel. Fartdämpande åtgärder har stor betydelse för de oskyddade trafikanternas säkerhet, liksom att separera fotgängare och cyklister från fordonstrafiken. Mörker, trånga passager och buskage kan ge en känsla av utsatthet när man går eller cyklar. Genomtänkt belysning och överskådliga miljöer skapar en tryggare miljö. Staden ska vara till för alla. Även funktionshindrade ska kunna ta sig dit de vill, varpå mycket kraft läggs ner på att undanröja hinder. KÄLLSORTERADE RESOR OCH GRÖNA RESPLANER Inom Mobility Management arbetar man med både enskilda medborgare och företag som målgrupper för att upplysa om möjligheter och förändra attityder. Om medborgare gör varje resa i vardagen till ett medvetet val av färdmedel, inte en omedveten vana, minskar antalet korta bilresor inom staden och gång-, cykel- och kollektivtrafiken ökar. Att uppmuntra och stödja företag i deras ambition att ta ansvar för både klimat och personal görs under samlingsnamnet Gröna resplaner. 9

6 De beteendepåverkande åtgärderna syftar till att lyfta fram möjligheter och uppmuntra både medborgare och företag till att pröva mer hållbara alternativ. En effektiv och uppskattad metod har varit att göra hembesök och samtala med boenden om resvanor. GJORT 2008 PÅ GÅNG 2009 SAMHÄLLSPLANERING Stadsbyggnadskontoret tog 2005 fram en handbok i bilsnål samhällsplanering och har utifrån den bedrivit många mindre projekt för att utveckla och implementera bilsnåla idéer i översiktplanering, detaljplanering, exploateringsavtal och bygglov. Under 2008 arbetades det med att systematiskt testa införandet av bilsnåla lösningar i planprocessen. De planprojekt som påverkades var bland annat den nya översiktsplanen och den fördjupande översiktsplanen för Södra Sandby. Under kommer arbetet att fortsätta med målet att jobba med mer konkreta åtgärder och att skapa en dialog med byggherrar och fastighetsägare om deras roll och möjligheter att bidra till mer hållbara transporter. Ett särskilt fokus kommer att riktas mot området Ideon-Pålsjö och Brunnshög 10 som förväntas expandera kraftigt de närmaste åren i och med anläggningarna MAX IV och ESS. KOLLEKTIVTRAFIK Stora satsningar har gjorts både för ökad framkomlighet och för bättre tillgänglighet i såväl stads- som regionbusstrafiken. Fler busskörfält har tillkommit på de platser där de gör störst nytta; det vill säga på hårt trafikerade sträckor före eller vid korsningar och trafikplatser som Dalbyvägen, Bangatan, Getingevägen och Fjelievägen. GPS-styrda signalprioriteringar finns numera i ett tjugotal korsningar. Under 2009 har förberedelserna med en spårvägsutbyggnad på Lundalänken intensifierats, bland annat genom studier av organisations- och driftsfrågor. Mycket återstår; för att minska restiden ytterligare ska krokiga linjer rätas ut och antalet svängar minimeras. Ytterligare separata busskörfält på livligt trafikerade gator utreds. BILTRAFIK Kopplat till de centrala parkeringsplatserna och parkeringsgaragen i Lunds centrum finns ett så kallat parkeringsledningssystem. Under det närmaste året kommer detta både uppdateras och göras om för att även kunna visa antalet lediga platser. Syftet med åtgärden är att effektivisera sökandet efter lediga parkeringar. Fortsatt samarbete med både ideella och kommersiella bilpoolsaktörer ska bidra till att fler upptäcker vinsterna med tillgång till bil som alternativ till eget ägande. Insatser för att uppmärksamma fördelarna med samåkning är också på gång. Under LundaMaTs flagg har flera stora satsningar gjorts. Lundalänken är idag ett högkvalitativt busstråk från Lund C till Brunnshög. På sin väg tangerar den nästan hälften av alla arbetsplatser i Lund. En framtida omställning till spårvagn blir enkel, eftersom det redan i byggskedet förbereddes för detta. Cykelkommunen innebar en omfattande utbyggnad av cykelvägnätet i hela kommunen. Lundahoj, Lunds cykelutlåning, erbjuder både service och bevakad cykelparkering. Satsningen på Mobilitetskontoret och beteendepåverkande insatser har gett goda resultat och fått stor uppmärksamhet. Nedan följer en sammanfattning av vad som är gjort under år 2008 samt vad som nu pågår inom de olika reformområdena. 11

7 En oönskad konsekvens av att separera oskyddade trafikanter från motortrafik kan vara en känsla av enslighet. Ett sätt att inte bara öka känslan av trygghet, utan också den faktiska säkerheten, är att satsa på belysning, överblickbarhet och estetik. Bilden visar en gång- och cykeltunnel på Sparta som Lunds Konst/Designskola fick i uppdrag att utsmycka. GJORT 2008 PÅ GÅNG 2009 forts. Arbetet med en ny cykelförbindelse mellan Lunds sydöstra delar och Staffanstorp påbörjades Under Revingevägen i Södra Sandby byggdes en gång- och cykelpassage som gör det möjligt för fler barn att gå eller cykla till skolan. Cykelvägnätet i kommunen har digitaliserats och finns numera i den nationella vägdatabasen. Målsättning för 2009 är att en digital cykelreseplanerare för Lunds kommun ska kunna tas i bruk. Cykelvägnätet växer ständigt och under 2009 kommer bland annat en utbyggnad av en gång- och cykelväg mellan Håstad och Örtofta att påbörjas. Kampanjer för säkrare cykeltrafik genomförs, bland annat för att öka användningen av cykelbelysning och cykelhjälm samt motivera cyklister att underhålla sina cyklar. Inom klimatinvesteringsprogrammet på IdeonPålsjö och Brunnshög kommer bland annat infrastruktur och service för gång- och cykeltrafikanterna att förbättras och utvecklas. GÅNGTRAFIK Stadens gator och allmänna platser blir allt mer tillgängliga för funktionshindrade och äldre i takt med att passager och övergångsställen förses med ramper och taktil information*. Områdena Klostergården och i Dalby åtgärdades Bland annat tillgänglighetsanpassades då 64 gångpassager och 30 busshållplatser. För att öka säkerheten för gående förbättrades ett antal gångpassager. Fem så kallade crosslights sattes upp för att förstärka belysningen på de passerande. Årligen görs en översyn av en handfull äldre gångoch cykeltunnlar för att förbättra trygghet, trafiksäkerhet, tillgänglighet och estetik. 12 Ombyggnader görs för att förbättra barnens skolvägar. Ett arbete sker vid Nyvångsskolan i Dalby, där två övergångsställen görs mer trafiksäkra och en cykelbana byggs för att stimulera till ökat cyklande. * Taktil information = information via känsel och beröring MOBILITY MANAGEMENT Kommunen har inom ramen för klimatinvesteringsprogrammet genomfört beteendepåverkande åtgärder för att främja gång, cykel och kollektivtrafik. Utvärderingar är en förutsättning för att veta att de valda metoderna leder till önskat resultat. En extern konsult har fått i uppdrag att utvärdera projekten. Resultatet visar att andelen invånare som har påverkats av arbetet har ökat. Ungefär en femtedel av lundaborna reser nu mer hållbart än tidigare. Framöver kommer insatserna främst inriktas mot åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportmedel hos företagen på Ideon-Pålsjö och Brunnshög. Här kommer kommunen att arbeta efter en metod som syftar till att förändra användningen av vägnätet i stället för att bygga ut. Ett mål är att initiera Gröna resplaner hos fler företag. LEDNINGSSYSTEM Inom LundaMaTs finns ett ledningssystem som ska skapa bättre förutsättningar för helhetstänkande, effektivitet och måluppfyllelse. Ledningssystemet styrs av en politisk styrgrupp, en ledningsgrupp och en planeringsgrupp. Dessa innefattar politiker, förvaltnings- och avdelningschefer samt operativa tjänstemän. Det närmaste året kommer fokus ligga på att förstärka organisationen med avseende på effektivitet och handlingskraft samt att se till att redovisningen blir en del av det ordinarie arbetet. Foto: Peter Håkansson CYKELTRAFIK 13

8 Detalj av Lunds Konst/Designskolas utsmyckning av gång- och cykelbanor på Sparta. UPPFYLLELSE AV MÅLEN Mål Mål 2013 Mål 2030 Utfall 2008 (basår 2004) Signal 1 Andelen av invånarna i kommunen som bor inom tätorternas öp-cirklar ska öka. öka öka ökat (öp-cirklar = de områden inom vilka utbyggnad och exploatering i första hand ska ske enligt gällande översiktsplan). 2 Stadsdelsprogram med utvecklingsbehov, åtgärdsförslag och inriktning ska tas fram för alla tätorter/stadsdelar. alla - uppföljning pågår 3 Den fysiska trafikmiljön utformas så att den genomsnittliga körhastigheten för stadsbusstrafiken ökar 22 km/h 23 km/h 18 km/h från 18 km/h till 22 km/h år 2013 och 23 km/h år Antalet kilometer gång- och cykelväg skall öka med 10% till år 2013 och 30% till år % +30% + 5% 5 Andelen säkerhetsåtgärdade gång- och cykelpassager ska vara 30% år 2013 och 100% år % +100% + 46% 6 Gångtrafiken per invånare ska öka. öka öka minskat 7 Cykeltrafiken per invånare ska öka med 5% till år 2013 och med 10% till år % +10% Kollektivtrafikresandet per invånare ska kontinuerligt öka. öka öka +15% 9 Motorfordonstrafiken per invånare på det statliga och kommunala vägnätet ska minska. minska minska ökat 10 Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet ska minska med 2% till år 2013 och 5% till år % -5% + 3% 11 Restidskvoten för cykel/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 1,5 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande uppföljning pågår tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggelse 12 Restidskvoten för kollektivtrafik/bil ska vid nyexploatering vara mindre än 2,0 för resor till stadsdelscentrum och 75% av tillkommande 75% av tillkommande uppföljning pågår tätortscentrum (avser både bostäder och arbetsplatser). bebyggelse bebyggels 13 Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska öka. öka öka ökat 14 Andelen människor som upplever att trafikmiljön är otrygg ska minska. minska minska ökat 15 Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska med 25% till 2013 och 50% 2030 (avser både det kommunala -25% -50% + 0 och statliga vägnätet och underlaget utgörs av polisrapporterade trafikskadade). 16 Utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen ska minska per invånare med 10% till 2013 och 40% till % -40% +12% (2007 års uppg.) 17 Till år 2013 ska samtliga fastigheter, som ligger utmed det kommunala vägnätet och utsätts för ljudnivåer över 61 dba, 100 % med ekv ljudnivå 100 % med ekv ljudnivå Erbjuder enligt plan. Sedan 2004 ha erbjudits bidrag till bullersaneringsåtgärder. Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 54 dba över 61 dba över 54 dba har antalet bullerstörda minskat ha erbjudits bidrag. Ljudnivåerna avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde. med 33% 18 Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de påverkats av LundaMaTs ska öka. öka öka + 33% 14 15

9 Våren och sommaren 2009 anpassades perrongerna på Lunds Central för att klara fler resenärer per avgång. LUNDAM ATS SAMMANFATTNING HÅLLBART TÄNKANDE - EN DEL AV LUND Transportmöjligheter är en förutsättning för aktivitet och påverkar på det viset både vardag och livskvalitét för brukarna av staden. En offensiv styrning av transporter bidrar till den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhet som betecknar Lunds vision om den attraktiva staden. LundaMaTs har funnits sedan 1999 och idag finns både en tradition och en vana vid att arbeta med lösningar som syftar till ett hållbart samhälle. LundaMaTsarbetet är långsiktigt med mål satta till Arbetet har hittills gett goda och tydliga resultat men mycket återstår att göra. Transporter av personer och gods är och kommer sannolikt att förbli en av de största miljöbovarna. De senaste årens utbyggnad av Lund tillsammans med tuffa klimatmål innebär stora utmaningar. FÖR DIG SOM VILL VETA MER: vxl Denna trycksak är en del av LundaMaTs uppföljningsarbete och riktar sig främst till medborgare och förtroendevalda i Lund men även till intresserade utanför kommungränserna. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND JULI 2009 TEXT o BEARBETNING AV TEXT: C.LENNINGER LAYOUT: C.LENNINGER TRYCKERI: PALMEBLADS TR., MÖLNDAL