VERKSAMHET & RESULTAT Spårvägsbygget tar över Lund MM i byggskede Vi följer upp... Resultat foto: Kristina Strand Larsson

Transkript

1 VERKSAMHET & RESULTAT 2017 Spårvägsbygget tar över Lund MM i byggskede Vi följer upp... Resultat 2017

2 Spårvägsbygget tar över Lund Projektet ska, utöver bygga en spårvägsanläggning, även kunna erbjuda stadens människor en fungerande vardag under byggtiden, ett projekt vid sidan av projektet var ett bemärkelseår för Lunda- MaTs-arbetet. Strategin säkrar att det varje år sker en mängd förbättringar i både infrastruktur och metodik och att det blir allt lättare att resa hållbart. Mellan de stora kliven framåt är emellertid avstånden större sjösattes Lundalänken grunden för spårvägen med en enorm ökning av kollektivtrafikresandet som följd. Från det tog det 13 år till att Lunds kommun fick klartecken att börja bygga spårväg mellan Lund C och ESS. HANTERA BYGGTIDEN Det är skillnad på att bygga ett område och att bygga en linje som korsar flera områden. Spårvägens placering är dessutom optimerad för att tangera Lunds största arbetsplatsområde. Kort sagt byggs spårvägen i våra mest trafikerade områden och kräver plats som tar hela gator i anspråk. När avstängningarna är så omfattande och varar under så lång tid, är det inte endast en fråga om störningar, utan om stadens funktion. PRIORITERA TRAFIKSLAG Det är svårt att undvika att de tillfälliga lösningarna för trafik och framkomlighet är bättre för en del och sämre för andra. Gångtrafikanter och cyklister hindras mer av en omväg eller en uppförsbacke än en bilist. Av den anledningen har fotgängare och cyklister samt kollektivtrafiken prioriterats i spårvägsprojektet, liksom de prioriteras i kommunens övriga arbeten. Det är en fördel att denna prioritering är så tydligt uttalad, det blir mindre diskussion och vi blir allt bättre på att hitta formerna, säger Fredrik Gustavsson, parkeringschef och även ansvarig för godkännande av entreprenören Skanskas trafikanordningsplaner. Vi kan inte erbjuda gångtrafikanter och cyklister samma komfort som de är vana vid - men fram kommer de oftast, fortsätter Fredrik. TILLFÄLLIGA MILJÖER KRÄVER STÖRRE UPPMÄRKSAMHET Att fler trafikslag samsas om ett och samma gaturum hör till det vanliga. Med tydligare regler och en given plats för varje trafikslag, flyter trafiken oftast på utan större konflikter. Men under stora trafikförändringar skapas tillfälliga och föränderliga miljöer där vad som gäller inte är lika tydligt som det brukar. Förberedelse genom information och tydlig skyltnig på plats är viktigt för att minska risken för konflikter mellan trafikslag. Vi har hela tiden jobbat aktivt med att göra omläggningarna så tydliga som möjligt. En av de saker vi lärt oss mer om och förbättrat med tiden är hur vi hanterar skyltningen för fotgängare och cyklister. Den måste ändras med byggarbetsplatsens skiftningar för att vara logisk och till nytta. Vi hjälps åt med att inventera sträckan på regelbunden basis, för att säkerställa att även fotgängares och cyklisters resor blir effektiva, berättar projektchef Pernilla von Strokirch. KOMMUNIKATION FÖR EN FUNGERANDE VARDAG Redan före byggstart fanns etablerade kanaler för att kommunicera spårväg. Med byggstarten fick innehållet i kommunikationen en något annan prägel; nu handlade det om att få ut ren information till de vars vardag skulle beröras. Ju bättre förberedd man är som boende eller resenär, desto lättare är det att hantera sin vardag. Större institutioner och fastighetsägare är till största del kontaktade långt i förväg för att finna gemensamma lösningar. Det är svårare att komma åt den enskilda trafikanten som inte alltid har följt projektet och funderat på hur hen kommer att påverkas. I takt med att bygget påverkat boende och trafikanter i större grad, har kommunikationen ökat bland annat genom storytelling. Här kommuniceras också att spårvägen är en del av strategin för hur Lund ska utvecklas och växa på ett hållbart sätt. 3

3 Trafiksäkerheten i Lund Vi följer Mobility Management i byggskede - Vi vet att det är lättare för bilister att byta färdslag till spårbunden trafik än till buss och vi ser fram emot att spårvägen och spårvagnarna kommer på plats, säger Karolina Wallberg, samordnare på enheten för trafik och mobilitet på tekniska förvaltningen. Samtidigt behöver vi inte vänta utan jobbar under byggtiden med vad vi kallar MM i byggskede. Grundtanken med mobility management under byggtid är att nyttja den förändringsbenägenhet som uppstår när människors vardag påverkas, till exempel genom bygget av spårvägen. Fönstret öppnas när människors vanliga väg till arbetet blir påverkad och de tvingas att tänka i nya banor. Just då är det rätt tid att föreslå och låta dem prova på nya resvanor. - Med detta tänk som grund startade vi kampanjen Passa på att prova på som knöt an Det är främst vid arbetspendlingens toppar på dygnet som trängseln ökar i trafiken. Största målgrupp för kampanjarbetet har därför varit företag och deras personal. Mobility Management (MM) är: Mjuka åtgärder för att främja hållbara transporter, genom att påverka resenärers attityder och beteenden till just byggandet av spårvägen i Lund. Kampanjen innehåller två erbjudanden; att prova elcykel under tre veckor och att prova kollektivtrafik under två veckor. Hittills har cirka 400 personer deltagit i kampanjen. Under 2017 utvecklades vår strategi, vilket inneburit en nystart med företagen längs kunskapsstråket. En inhyrd företagskommunikatör har varit ute på de större företagen och presenterat Lunds utveckling och företagens ansvar för hur deras medarbetare reser, inte bara i tjänsten utan även till och från arbetet. Företagen har därefter blivit kontaktade av en rådgivare för att få hjälp med att komma vidare i vad som ska göras. - Vi har en hel palett av olika åtgärder, säger Karolina. Från resvaneundersökningar och kampanjer till prova-på-erbjudanden och information om bilpool, lånecyklar, personalcyklar och pendlarparkeringar. Man cyklar och går inte om det känns osäkert att göra det, både ur ett trygghets- och ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Att arbeta med trafiksäkerhet som ett av LundaMaTs mål är därför naturligt. Black spots, svarta fläckar, är de platser, där man kan hitta en systematik i trafikolycksbilden. Det underlättar när man ska välja åtgärd. Lund har inte många tydliga black spots, i själva verket är de svåra att hitta. I statistiken syns en liten nedgång i allvarligt skadade och att den största utmaningen är singelolyckorna. - Ambitionen är naturligtvis att minska antalet skador som uppkommer i trafiken, säger Anna Karlsson, trafikmiljöingenjör på tekniska förvaltningen. Problemet med singelolyckorna är att de är svåra att åtgärda när man inte hittar några mönster i beteendet eller situationen bakom. Vid sidan av svårigheten att hitta gemensamma nämnare bakom olyckorna, kan en årstid och en grupp lyftas fram; halka under den kallare tiden på året och de äldre som grupp. Halkbekämpning är ett delat ansvar mellan kommun och privata fastighetsägare. Ökad medvetenhet om vad ansvaret innebär och kanske även större användning av av sopsaltlösning, kan vara åtgärder som får halkolyckorna att minska. Äldre personer har ofta mindre rörlighet och sämre balans än yngre. Lägger man till att de ofta har en längre konvalecens, är detta en grupp som drabbas hårdare efter en olycka. upp... Cyklingen i Lund Under 2017 kunde en svag ökning i cykeltrafiken märkas, samtidigt som biltrafiken minskade något. Naturliga variationer finns alltid i mätningar och man ska vara försiktig med att börja dra några växlar av vad man ser under bara ett år. Spårvägsbygget och vilka färdmedel som har varit praktiska respektive opraktiska att ta sig fram med i Lund under 2017, ligger nära till hands om man ska sia om skiftningarna i statistiken. Man kan även fundera på kraften i att uppmärksamma andra färdmedel och låta människor prova elcykel och kollektivtrafik. Är detta en tillfällig tendens? Kommer man att återgå till sitt bilåkande när spårvägen är byggd eller kommer man att stanna kvar? Svaret får vi med tiden, men vad vi vet redan idag är att resvanorna ändras påtagligt efter en genomgripande infrastrukturförändring. Vi vet också att Prova på som kampanjerbjudande har störst chans att få människor att byta färdslag. Och till sist vet vi att spårburen trafik har större möjlighet att konkurrera med bilen än buss. Det blir med andra ord mycket spännande att följa färdmedelsfördelningen i Lund de kommande åren. 4 5

4 6 Vi följer upp... Lighting Metropolis Det interregionala projektet Lighting Metropolis syftar till att höja medvetande-nivån gällande ljusets betydelse - och möjligheter. Olika aktörer med olika bakgrund matchades med varandra, för att sedan tillsammans pröva något nytt i så kallade demoprojekt. Lund deltar med två projekt; ett inomhusprojekt och ett utomhusprojekt. I det senare har det gröna cykelstråket spelat en huvudroll som ett sätt att skapa ett mer attraktivt cykelvägnät. Frågan är vad man kan åstadkomma med ljus. Kan vi få människor att vara ute mer, gå och cykla mer och använda utomhusmiljön på ett annat sätt? Ja, förmodligen. Vi arbetar redan idag med trygghetsåtgärder och vet att rätt belysning är viktig. Under projektets gång har personal från tekniska förvaltningen tagit del av mer kunskap och rön om ljusets betydelse för upplevelse, hälsa och beteende. I det egna utomhusprojektet samarbetar Lunds kommun med Lunds universitet i en undersökning som ska mäta hur det gröna cykelstråket mellan Monumentsparken och Nöbbelövs torg upplevs och används innan, respektive efter, demoprojekten kommit på plats. Under 2017 gjordes före-mätningen medan två ljusdesigners arbetade fram fyra ljuslösningar på den aktuella sträckan. De punkter som valdes ut är Monumentsparken, gång- och cykeltunneln under Norra ringen, fotbollsplanen vid Nöbbelövs torg och en sträcka norr om Norra ringen. Projektet avslutas under hösten 2018, då även effekterna av projektet kommer att mätas och kommuniceras till de boende i närheten. Lund som fossilbränslefri kommun till 2020 År 2020 ska den kommunala organisationen vara fossilbränslefri när det gäller el, uppvärmning och transporter. För el och uppvärmning är målet så gott som uppnått. När det gäller transporter har vi en bit kvar. År 2017 var 78 procent av drivmedlen fossilfria, vilket var en ökning från föregående år med 18 procentenheter. Serviceförvaltningen har fått i uppdrag att effektivisera och miljöanpassa användandet av kommunens cirka 450 tjänstefordon. Det samlade ansvaret och utleasing av cyklar och andra tjänstefordon sker från Markentreprenad. Mobilitetsprojektet, som skapades för att uppnå målet, kom på plats under En bärande del av projektet är att handla upp ett elektroniskt körjournalsystem, som ska installeras i alla fordon. Detta system kommer att skapa förståelse för hur våra fordon används, och gör att vi kan optimera och effektivisera fordonsflottan. Till körjournalen kommer också ett bokningssystem, så att det blir enkelt för alla anställda att få tillgång till rätt fordon, i rätt tid och till rätt pris. Alla ska betala för det dom verkligen kör och ha en möjlighet att välja alternativ som sparar både pengar och miljö. En byggsten i projektet är att köpa in elbilar och att installera laddare och annan infrastruktur som behövs till elbilarna. I dagsläget finns endast 12 elbilar i kommunorganisationen, men i samband med Bonus Malus-systemet som träder i kraft den 1 juli kommer antalet att öka betydligt. Då får man kr i bonus när man köper en elbil område mål* utfall 2017 signal CO2-utsläpp Färdmedelsfördelning Färdmedelsfördelning Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Motorfordonstrafik Motorfordonstrafik Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Trafikbuller Effekt av LundaMaTs Mål för LundaMaTs III Utsläppen av koldioxiden från trafiken i kommunen -3,25 % ** ska minska per invånare med 2,5 % per år. Av alla resor inom Lunds kommun ska 70 % ske med 71 % kollektivtrafik, gång och cykel år 2020, och 75 % år Av alla resor till och från Lunds kommun ska 45 % ske 48 % med kollektivtrafik, gång och cykel år 2020, och 50 % år Gångtrafiken per invånare ska årligen öka. Cykeltrafiken per invånare ska öka med 1 % per år. -1,5 % Kollektivtrafikresandet per invånare ska öka med 3,5 % per år. 0,5 % ingen uppgift Motorfordonstrafiken per invånare, på det statliga och ökat ** kommunala vägnätet, skall årligen minska. Motorfordonstrafiken per invånare på det -1,7 % kommunala vägnätet, skall minska med 1 % per år. Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska årligen öka. Andelen människor som upplever att trafikmiljön är trygg ska årligen öka. ökat minskat Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska -13 % med 25 % till 2020 och 50 % 2030 (avser kommunalt och statligt vägnät och underlag utgörs av polisrapporterade trafikskadade). Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 54 dba ha erbjudits bidrag. (avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde) Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de 25 % påverkats av LundaMaTs ska öka. Måluppföljning 1 fastighet * basår 2011 ** senaste statistik från

5 Ett av Lunds demoprojekt i interregprojektet Lighting Metropolis prövas i verkstaden. Just denna lösning kommer att finnas på det gröna cykelstråket under Norra ringen. foto: Susanna Sonesson