Yttrande över förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur

Transkript

1 FÖRSLAG Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: Shula Gladnikoff tel. dir Länsstyrelsen i Stockholms län Avdelningen för regional utveckling Stockholm Yttrande över förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Sammanfattning Kommunerna inom Stockholm Nordost står bakom de prioriteringar som gjorts i Stockholmsförhandlingen men konstaterar samtidigt att behoven är långt större än de resurser som finns avsatta. Investeringsramarna i de statliga infrastrukturplanerna måste utökas väsentligt för att Stockholmsregionen ska kunna stärka sin internationella konkurrenskraft och uppnå målsättningen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Kraftfulla investeringar i trafikinfrastrukturen är också en förutsättning för att Stockholm Nordost skall kunna leva upp till sin tillväxtvision. Nordostkommunerna stödjer därför avsiktsförklaringen mellan Länsstyrelsen, Kommunförbundet Stockholms Län, Vägverket och Stockholms stad om ytterligare intäkter från trängselskatten i Stockholm, för att därigenom utöka den finansiella basen för den samlade åtgärdsplaneringen. Härigenom blir det möjligt att finansiera flera regionala vägar samtidigt som Länsplanen kan prioritera mer kollektivtrafik och fler spårobjekt. Emellertid kommer inte anslagen - trots tillförda medel från trängselskatten - att vara tillräckliga ens för att finansiera Stockholmsöverenskommelsen. Därför anser Stockholm Nordost att ytterligare statliga medel måste tillföras till regionen. Det är viktigt att hela regionen hålls samman. Nordostsektorn måste integreras i regionens övergripande kollektivtrafiksystem och tvärförbindelserna utvecklas. När det gäller vägtrafiken utgör Norrortsleden en första etapp för att förbättra förbindelserna mot sydväst. Nästa viktiga länk är Förbifart Stockholm. Nordostsektorn har idag den lägsta andelen resor med kollektivtrafik i länet. SL planerar en dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan vilket nordostkommunerna välkomnar. Stockholm Nordost och SL är, i enlighet med ett gemensamt pressmeddelande den 16 juni 2009, överens om att nästa steg i planeringen måste tas redan nu för att möta nordostsektorns långsiktiga behov av snabba resor till övriga delar av regionen. Det är därför positivt att 20 miljoner kronor finns anvisade i förslaget till Länsplan för fortsatt utredning om en kapacitetsstark, regional spårförbindelse - Roslagspilen. Banverket, SL och nordostkommunerna har gemensamt genomfört en förstudie för hur den spårburna kollektivtrafiken bör utvecklas inom Stockholm Nordost. Det är nödvändigt att finansieringen av 1

2 de fortsatta utredningarna, inklusive en järnvägsutredning, faller ut under första halvan av planeringsperioden. Inledning Stockholmsregionen förväntas växa med c:a femhundra tusen nya invånare fram till år Detta är en stor utmaning. Strategin i regionen är bl.a. att stimulera täthet och flerkärnighet, att samordna utbyggnaden av bebyggelse och transportsystem, att bygga ny infrastruktur i en snabbt växande region samt att underhålla och förbättra befintlig infrastruktur. Förslaget till Länsplan innehåller medel för flera av dessa viktiga infrastruktursatsningar. Stockholm Nordost - med de sex kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker - har i en gemensam Vision Stockholm Nordost förklarat sig beredda att ta sin del av ansvaret för regionens tillväxt. Kommunerna har idag tillsammans invånare. I Visionen finns målen att sektorn ska fortsätta att öka med ytterligare ca tusen innevånare och med tusen arbetstillfällen fram till år 2030 samt utveckla den regionala stadskärnan Täby C/Arninge med en omstigningspunkt för sektorns kollektivtrafik i ett nytt Resecentrum Arninge. Visionen förutsätter att nödvändiga infrastruktursatsningar, vad avser kollektivtrafik och vägförbättringar, kommer till stånd och att ett fortlöpande och nära samarbetet kring samhällsbyggandet mellan de olika parterna i planeringsprocessen - Banverket, Vägverket, SL, alla berörda kommuner inom de olika projekten, m.fl. - utvecklas ytterligare. Regionala utvecklingsplanen - RUFS Inför antagandet av den nya Regionala utvecklingsplanen - RUFS har ändamålen med åtgärder för transportsystemet formulerats i ett antal punkter. Vidga och hålla samman regionen Förbättra tillgängligheten till regionens kärnområden och viktiga knutpunkter Upprätthålla en god trafikstruktur i regionen Stärka förbindelserna med regioner inom och utom landet Förbättra trafiknätets effektivitet och säkerhet samt minska trafikens negativa miljöpåverkan Utveckla trafiken på landsbygden och i skärgården För Stockholm Nordosts del kan målsättningarna i RUFS kopplas till de utbyggnadsplaner för nordostsektorn som finns antagna i den gemensamma Visionen, vilket bl.a. manifesteras i arbetet med att planera för en ny regional stadskärna och för en kommande utbyggd, regional och kapacitetsstark spårtrafik till sektorn. Behov och förslag För att vidga och hålla samman Stockholmsregionen och öka valfrihet och tillgänglighet till arbetstillfällen inom regionen så anser Stockholm 2

3 Nordost att transportsystemet behöver byggas ut och förstärkas både i nord-sydlig och i öst-västlig riktning. Att knyta ihop de olika stråken/sektorerna i regionen och binda ihop de yttre kärnorna, inklusive Arlanda, är av stor betydelse för Stockholmsregionens fortsatta tillväxt och internationella konkurrenskraft. Möjligheterna att pendla mellan stråken och de yttre kärnorna behöver förbättras avsevärt. Tvärförbindelser som berör nordostkommunerna har ofta mycket dålig trafiksäkerhet, långa restider och innebär flera byten med kollektivtrafik. Idag har Stockholm Nordost en kraftig utpendling av arbetskraft. Samtidigt har innevånarna i stora delar av sektorn en hög utbildningsnivå. Stockholm Nordost vill arbeta för en etablering av kunskapsintensiva verksamheter inom sektorn. Denna etablering kräver att sektorn har en kapacitetsstark, regional spårtrafik så att innevånare både inom och utom sektorn får bra pendlingsmöjligheter såväl inom som till och från sektorn. Länsplanen tar upp pendlingssituationen i Stockholmsregionen med sitt omland och konstaterar att arbetsmarknaden i Stockholms län utgör en viktig del av arbetsmarknaden även för grannlänen. Man säger också att En gemensam arbetsmarknad förutsätter ett effektivt trafiksystem. Ett mycket viktigt skäl för att bygga ut spårtrafiken är behovet av att minska vägtrafikens negativa miljöpåverkan. Pendlingen med bil till och från Stockholm Nordost är mycket omfattande och med den tillväxt av befolkning och arbetstillfällen som planeras skulle trängseln och de miljömässiga konsekvenserna av en ökad biltrafik bli oacceptabla. Kommunerna inom Stockholm Nordost är därför positiva till förslaget att nedanstående objekt finansieras inom länsplan, genom trängselskatter eller inom den nationella planen. Nordostkommunerna är dock negativa till det faktum att en stor del av finansieringen läggs över på kommunerna för objekt där ansvaret i första hand ligger på staten eller landstinget. I flera av nedanstående objektsbeskrivningar anger Länsplanen olika grad av kommunal medfinansiering. Här är det viktigt att poängtera att för många av objekten finns ingen överenskommelse med respektive kommun om eventuell medfinansiering. Diskussioner kring eventuell medfinansiering bör röra objekt där kommunerna har möjlighet att erhålla intäkter från en exploatering, vilken blir möjlig som en följd av infrastruktursatsningen och medfinansieringen. I annat fall kommer medfinansieringen att drabba den skattefinansierade, kommunala kärnverksamheten. Stockholm Nordost anser det vara nödvändigt att regelverk och principer för medfinansiering fastställs. För Stockholm Nordost prioriterade objekt som finns med i Länsplanen under planperioden Listan sammanställer de objekt inom Stockholm Nordost som finns med i länsplanen. Efter sammanställningen följer kommentarer och synpunkter. (Kortfattade beskrivningar av objekten återfinns i bil. 1.) De kostnadsberäkningar som anges för respektive objekt är tagna ur förslaget till Länsplan. För vissa objekt kan dessa kostnader ha reviderats sen förslaget presenterades. Roslagsbanan etapp 1, bidrag till SL (1 000 mkr) Finansieras via nationell plan, Länsplan och landstinget. Finansieringstid

4 Roslagsbanan kommunala följdinvesteringar etapp 1 (170 mkr). Finansieras 50 % inom Länsplan och 50 % av kommunerna. Finansieringstid ( ) Roslagsbanan etapp 2, bidrag till SL. (1 360 mkr) Finansieras via, Länsplan och landstinget. Finansieringstid Roslagsbanan kommunala följdinvesteringar etapp 2 (290 mkr). Finansieras av kommunerna om Länsplanen inte får utökad ram med 25 %. Här ingår även delar av Täby kommuns följdinvestering för Arninge knutpunkt/ resecentrum. Finansieringstid ( ) Statliga följdinvesteringar, Arninge hållplats (75 mkr). Finansieras via Länsplan under Roslagspilen, utredning (20 mkr). Finansieras inom Länsplan Önskad finansieringstid E18 Norrtälje - Kapellskär 2+1. (72 mkr) Finansieras via trängselskatter och Norrtälje kommun. Finansieringstid Vallentuna trafikplats (231 mkr) finansieras via Länsplan, Vallentuna kommun och SL. Finansieringstid Rv 76 Förbifart Norrtälje etapp 1. (39 mkr) Finansieras via Länsplan. Byggstart 2010 Rv 76 Förbifart Norrtälje etapp 2. (261 mkr) Finansieras via trängselskatter och Norrtälje kommun. Finansieringstid E4-Grana (Hammarbyalternativet) (480 mkr) Finansieras via trängselskatt och kommunerna Upplands Väsby och Vallentuna. Finansieringstid Rv 77 Länsgräns - Rösa. (710 mkr) Finansieras via trängselskatter, Norrtälje kommun och övriga. Finansieringstid Rosenkälla - Åkersberga etapp (81 mkr). Trängselskatt och Österåkers kommun. Finansieringstid Tulkavägen. (62 mkr) Finansieras via trängselskatter, Norrtälje kommun och övriga. Finansieringstid E18 Tpl Viggbyholm. (166 mkr) Finansieras via Nationell plan och Täby kommun. E18 tpl Roslags Näsby. (188 mkr) Finansieras via trängselskatt och Täby kommun. Finansieringsperiod E18 Danderyds kyrka - Arninge breddas med två busskörfält. (291 mkr) Finansieras via Nationell plan. Roslagspilen Stockholm Nordost är den enda sektorn inom Stockholmsregionen som saknar en kapacitetsstark, regional spårtrafik. Sektorn kommer att växa kraftigt under de kommande 20 åren och därmed även behovet av ett effektivt, spårburet kollektivtrafiksystem. 4

5 En hög tillgänglighet är en förutsättning för en utveckling av de regionala stadskärnorna och tillväxtstråken. Därför skulle en utbyggd kapacitetsstark, regional, spårburen kollektivtrafik till nordostsektorn avsevärt stärka möjligheterna för olika typer av verksamhetsetableringar inom Stockholm Nordost och dess regionala stadskärna Täby C-Arninge. Stockholm Nordost skulle ytterligare attrahera den arbetskraft som antingen redan bor i sektorn eller som skulle välja att pendla in till sektorn. För att möta behovet av regional tillgänglighet har Banverket, SL och nordostkommunerna gemensamt genomfört och finansierat en förstudie för hur en kapacitetsstark, regional spårförbindelse, Roslagspilen, ska kunna utvecklas i Stockholm Nordost. I arbetet har också representanter för Regionplane- och trafikkontoret, Solna stad och Vägverket deltagit. Detta arbete måste nu gå vidare med ytterligare utredningar. Redan nu pågår en kompletterande utredning rörande utökning av busstrafiken som ett alternativ till framtida spårtrafik. Utredningens resultat kommer att presentera under hösten Nordostkommunerna är positiva till att det i förslaget till Länsplan finns avsatt 20 mkr för ytterligare utredning av en kapacitetsstark, regional spårförbindelse - Roslagspilen. Det är emellertid av största vikt att dessa medel avsätts i redan i början av perioden så att nästa steg i planeringen kan påbörjas under Detta för att planeringsprocessen för byggande av järnväg är mycket lång och det är därför viktigt att få med Roslagspilen i den kommande statliga åtgärdsplaneringen för Roslagsbanan Nordostsektorn har idag den lägsta andelen resor med kollektivtrafik samtidigt som befolkningen i sektorn beräknas öka med ca 40 procent till år Det finns ett stort behov av att utöka trafiken på Roslagsbanan. SL:s planer för att nu genomföra en dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan välkomnas och stämmer väl överens med nordostkommunernas gemensamma vision Stockholm Nordost. I förslaget till Länsplan finns medel avsatta för bidrag till Landstinget och till kommunala följdinvesteringar för dubbelspårsutbyggnad av Roslagsbanan. För Roslagsbanans utbyggnad etapp 2 saknas emellertid bidrag inom de preliminära ramalternativen -25% och 100%, till följdinvesteringar för Roslagsbanans utveckling. Hur stor del av investeringarna som ska bekostas av de berörda kommunerna är inte klarlagt. En förutsättning för projektet är att kostnaden för en förbättrad framkomlighet samt åtgärder avseende buller och säkerhet finnas med i investeringsplanen. Förhandlingarna mellan berörda kommuner och SL om ansvars- och kostnadsfördelning har knappt påbörjats. Beloppen för de kommunala följdinvesteringarna är därför mycket osäkra. Bidrag för dessa måste reserveras i Länsplanen för Utbyggnaden av dubbelspår på Roslagsbanan måste fullföljas både för etapp 1 och 2. Resecentrum i Arninge I Länsplanen anvisas 75 miljoner kronor för statliga följdinvesteringar vid Arninge hållplats. Av dessa är 51 miljoner kronor avsatta inom planen 5

6 och 24 miljoner kronor kommer från trängselskatterna. Dessa investeringar bör ses i ljuset av ett kommande Resecentrum Arninge och man bör ha ett vidare perspektiv på denna planering som kommer att visa på betydligt högre investeringskostnader än de som nu finns föreslagna. En långsiktig planering har påbörjats för Resecentrum Arninge. Detta resecentrum ska förbättra kommunikationerna inom nordostsektorn och till andra delar av regionen genom tillskapande av ett hållplatsområde, infartsparkering, m.m. så att man på längre sikt kan dra nytta av de åtgärder som genomförs mera i närtid. Redan när en ny station för Roslagsbanan anläggs vid Arninge så behövs goda möjligheter till omstigning mellan bl. a Norrtäljebussarna och Vaxholmsbussarna till Roslagsbanan. Detta förutsätter åtgärder av trafikplatserna Arninge och Ullna. Stockholm Nordost förutsätter att medel för detta avsätts i den Nationella planen. Kommunikationer till Arlanda Arlanda är mycket viktig för utvecklingen i Stockholmsregionen, Mälardalen och övriga delar av landet. Betydelsen av internationell tillgänglighet ökar i takt med en ökande globalisering. Flygplatsen bör fortsätta att utvecklas som ett betydelsefullt nav för olika trafikslag. Med sitt goda kommunikationsläge utvecklas Arlanda också till en regional stadskärna. Stockholm Nordost vill framhålla vikten av att Arlanda integreras bättre i ett sammanhållet transportsystem. Behovet av förbättrade marktransporter till Arlanda behöver prioriteras i den samlade åtgärdsplaneringen. Om Arlanda inom ramen för gällande utsläppsvillkor ska upprätthålla och utveckla sin funktion som nationellt kommunikationsnav både för flyg och tåg, behöver en betydligt större del av resorna till och från Arlanda ske med kollektivtrafik. Detta för att begränsa koldioxidutsläppen från marktransporterna. Tågtrafiken - regional, storregional och intercity med höghastighetståg - till Arlanda behöver utvecklas om en större andel av anslutningsresorna ska ske med miljövänlig kollektivtrafik och fler transferresor till och från Arlanda ska ske med tåg i stället för med flyg Förbindelserna mellan nordostsektorn och Arlanda är idag mycket dåliga. Detta är ytterst otillfredsställande ur flera olika aspekter - tillgänglighet mellan de framväxande regionala stadskärnorna, flygplatsens utsläppstak, näringslivsetablering, miljötänkande, m.m. Förbättrade resmöjligheter till Arlanda lyfts också ofta fram som ett önskemål från företrädare för näringslivet i nordost. Det är därför mycket positivt att SL s styrelse nu tagit initiativ till en utredning om möjligheten att förlänga Roslagsbanans Vallentunagren till Arlanda - en tredje utbyggnadsetapp. En utbyggd Arlandagren, som kommer att bidra väsentligt till transportlösningen Stockholm Nordost/Arlanda och samtidigt bidra till att hantera Arlandas miljökrav, är en högt prioriterad fråga. Finansieringen av denna tredje etapp kommer att behöva diskuteras under utredningens gång med berörda intressenter såsom SL och övriga offentliga och privata aktörer. 6

7 Åtgärdsplaneringen efter den aktuella planperioden Inriktningen för åtgärdsplaneringen Stockholm Nordost instämmer i Länsplanens konstaterande att det finns en rad angelägna objekt som inte ryms inom planeringsperioden Prioriteringen i Länsplanen har förankrats inom Stockholmsförhandlingen. Bland de objekt som pekas ut för åtgärdsplaneringen finns inom Stockholm Nordost objekten Roslagspilen och Väg 76/283 Norrtälje - Grisslehamn. Detta stämmer också med nordostkommunernas gemensamma prioritering. Stockholm Nordost stödjer inriktningen i förslaget till Länsplan om att arbetet med dessa objekt bör fortsätta i form av förstudier och utredningar m.m. så att ett genomförande blir möjligt tidigt i nästa planperiod. Det är därför, som tidigare nämnts, angeläget att planeringen för Roslagspilen finansieras och att planeringen fortsätter redan i början av planeringsperioden Övriga för Stockholm Nordost prioriterade objekt Nedanstående objekt ryms idag inte inom Länsplanen. För att öka det finansiella utrymmet föreslår Stockholm Nordost både att den statliga ramen ökas och att en utökning av trängselskatterna till att omfatta även helgerna bör övervägas. Ytterligare objekt som är högt prioriterade av nordostkommunerna och som bör tas med inom inriktningen för perioden efter 2021 är: E18 Danderyds kyrka - Rosenkälla. Ytterligare två körfält. Stockholm Nordost har i flera sammanhang lyft fram behovet av en breddning av E18 till sex filer mellan Danderyd och Rosenkälla. Mot bakgrund av den stora tillväxt i antal boende och antal arbetsplatser, som redovisas i RUFS och som bejakas av nordostkommunerna i den gemensamma visionen, behövs en utökad kapacitet på E Förbifart Rimbo. Behov finns av en förbifart för länsväg 280 öster om Rimbo. Förbifarten skulle bli 2 kilometer lång vilket skulle innebära en förhållandevis liten investering men ge stor effekt för den nord-sydliga tunga trafiken som då inte behöver gå genom Rimbo Norrortsleden Täby kyrkby - Rosenkälla. o Rosenkälla trafikplats ökad kapacitet. Norrortsleden möter E18 och väg 276 och väg 975 vid Rosenkälla trafikplats. Nordostkommunerna kräver att Vägverket genomför kapacitetshöjande åtgärder i vägsystemet vid Rosenkälla och Gillinge. Både Österåker och Vallentuna bedriver planarbete för området Rosenkälla/Gillinge. Kapacitetshöjande åtgärder är en förutsättning för att behålla framkomligheteten både på E18, Norrortsleden, väg 276 och väg 975. o Fyra körfält Täby kyrkby - Rosenkälla. Sträckan är endast en 1+2 väg. Trafikprognoser visar att vägen behöver 7

8 få motorvägsstandard med fyra körfält för att få tillräcklig kapacitet. o Mossens trafikplats behöver ökad kapacitet genom att byggas ut till en helt planskild korsning. Knutpunkt Danderyd är ett projekt vars utgångspunkt är att utveckla och rationalisera dagens omstigningsmöjligheter mellan de olika kollektivtrafikslagen: Roslagsbana, befintlig tunnelbana, buss och den kommande Roslagspilen. Trafikplatserna Arninge och Ullna. Utformningarna av trafikplatserna är en förutsättning för Resecentrum Arninge. Åtgärdspaketen Helhetssyn och flexibilitet inom de regionala åtgärdspaketen En samordning av åtgärdspaketen är önskvärd för att uppnå full effekt. Exempelvis behövs en samordning mellan potten för handikappanpassning av hållplatser och potten för framkomlighet för cykel och gående. Motsvarande resonemang gäller flexibilitet inom de regionala åtgärdspaketen. Potterna inom respektive paket (statliga, kommunala m fl.), bör kunna användas på ett flexibelt och rationellt sätt. Om t.ex. medlen ur den kommunala potten tar slut ska ytterligare medel kunna tillskjutas ur den statliga potten. Trimningsåtgärder Stockholm Nordost anser att det behövs ett åtgärdspaket för trimningsåtgärder. En del av trängselskatterna var tidigare avsatta specifikt för mindre trimningsåtgärder. Dessa intäkter är nu integrerade i finansieringen av objekt utpekade i länsplanen. Stockholm Nordost har prioriterat mindre kapacitets- och trafiksäkerhetsåtgärder på väg 276 Rosenkälla- Roslagskulla samt en ny trafikplats på väg 274 vid Engarn. Tillgänglighet och hastighetsöversyn Vägverket har genomfört en hastighetsöversyn av det statliga vägnätet. Utredningen konstaterar att ett stort antal vägar bör få en lägre hastighetsgräns än tidigare. I förslaget till Länsplan föreslås därför att 200 mkr avsätts för fysiska åtgärder för att den ursprungliga hastighetsgränsen ska kunna hållas. Stockholm Nordost anser att dessa åtgärder är behövliga och att behovet är stort inom nordostsektorn. Kollektivtrafikens konkurrenskraft innefattande prioriterat nätverk för funktionshindrade Stockholm Nordost ser det som positivt att Länsstyrelsen har valt att avsätta 400 mkr för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft och för att genomföra en plan för ett prioriterat nätverk för funktionshindrade. I planen ingår bl a att mellanvagnen på Roslagsbanan byggs om till låggolv i samband med att banan rustas upp. För busstrafiken på det statliga vägnä- 8

9 tet har SL pekat ut 23 strategiska stråk där de viktigaste hållplatserna ska byggas om. Inom detta åtgärdspaket är det viktigt att det avsätts utrymme för att göra barns skolvägar säkrare genom trafiksäkra busshållplatser främst på landsbygden. Öka framkomligheten för cykel och gående Stockholm Nordost stödjer Länsstyrelsens förslag att öka insatsen till 400 mkr för att förbättra framkomligheten för cyklister. Inom Stockholm Nordost finns ett uttalat behov av att bygga ut cykelnätet för att underlätta dörr till dörr resandet med kollektivtrafik och för att knyta ihop tätorterna inom både inom och mellan kommunerna. Ett exempel är behovet av cykelvägar till Resecentrum Arninge. Idag blandas cykeltrafiken på statliga vägar utan vägrenar med biltrafik och tung trafik på 90-vägar. Det finns även ett behov av åtgärder för att säkra skolvägar för barn eftersom skolvägarna i många fall inte är skyddade från vägtrafiken och upplevs som otrygga utan tillräcklig belysning. Det leder till att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn, vilket försämrar trafiksäkerheten i anslutning till skolorna. Smärre insatser för bostadsbyggande Länsstyrelsen föreslår att 150 mkr avsätts för smärre fysiska åtgärder som behövs för att t.ex. ansluta ett nytt bostadsområde till vägnätet. För Stockholm Nordost, som har en hög utbyggnadstakt med nya bostadsområden, är det viktigt att kunna ta del av dessa åtgärder. Trafiksäkerhet Stockholm Nordost konstaterar att de 200 mkr som Länsstyrelsen bedömer som rimliga endast täcker en bråkdel av det totala behovet inom länet. Denna pott för trafiksäkerhet bör emellertid samordnas med potten för prioriterat nätverk för funktionshindrade och ökad framkomlighet för cykel och gående som ger förutsättningar för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Miljö och klimat Av de 97 mkr som Länsstyrelsen avsätter för miljö- och klimatförbättrande åtgärder bör resurser, förutom åtgärder för att minska antalet bullerstörda och minska klimatpåverkan, även inrymma åtgärder för att minska partikelhalterna längs E18 mellan Danderyd och Arninge. Enskilda vägar Stockholm Nordost har ett mycket omfattande vägnät med enskilda vägar. Dessa vägar har stor betydelse för de boende på landsbygden. Behovet är stort av en god standard på dessa vägar för dagliga arbetsresor och skolskjutsar. 9

10 För Stockholm Nordost Gunnar Oom Kommunstyrelsen ordförande i Danderyd Ordförande i Stockholm Nordost

11 Bilaga 1 Objektsbeskrivningar 268 Planskild korsning med Roslagsbanan (väg 268) Korsningen mellan väg 268 (Väsbyvägen), Banvägen och Roslagsbanan har låg kapacitet. Detta är delvis en följd av långa väntetider vid bomfällning vid Roslagsbanans passage. Förslaget innebär att bygga en planskild cirkulationsplats mellan väg 268 (Väsbyvägen), Banvägen och Roslagsbanan, bygga om omgivande korsningar samt förbättra gång- och cykelvägnätet. Åtgärdens mest betydelsefulla effekt är minskningen av restid och bedöms gynna både närtrafik och regional trafik samt oskyddade trafikanter. Den låga framkomligheten i Vallentuna centrum utgör en del av dagens dåliga tvärförbindelser från Nordostsektorn till Upplands Väsby, Arlanda och Åkersberga för både bil- och kollektivtrafik. 268 E4-Grana Väg 268 mellan Vallentuna och Upplands Väsby har stora brister i fråga om trafiksäkerhet och framkomlighet på sträckan mellan Grana och Glädjens trafikplats vid E4 i Upplands Väsby. Vägen är mycket krokig med siktproblem och saknar separering av oskyddade trafikanter. Vägens anslutning till E4 vid Glädjens trafikplats och Sandavägen har otillräcklig kapacitet, med köbildningar som följd. Den låga framkomligheten längs sträckan utgör en del av problemet med undermåliga tvärförbindelser mellan Vallentuna/ Åkersberga och Upplands Väsby/E4 - Arlanda, för både bil- och kollektivtrafik. Den föreslagna åtgärden omfattar en 70-väg i ny sträckning mellan Grana och till E4, via ny trafikplats. Åtgärden innefattar också en ny cykelväg från Grana till Vallentuna. 76 Förbifart Norrtälje stad, Västra vägen etapp 1 Objektet utgör första etappen av Västra vägen och innehåller ombyggnation av södra infarten med pendlarparkering, rondell, bytespunkt för kollektivtrafik samt åtgärdande av Frötuna trafikplats. Arbetsplan och detaljplaner är antagna och investeringen utgör en bärande förutsättning för en mängd åtgärder som syftar till ett förbättrat trafiksystem och kollektivtrafikförsörjning av Norrtälje stad. 76 Förbifart Norrtälje stad, Västra vägen etapp 2 Väg 76 har stor betydelse för den nord-sydliga trafiken i den norra delen av länet. Idag går väg 76 genom de centrala delarna av Norrtälje. Vägen har en hög trafikbelastning med fordon/dygn och utgör en barriär i tätorten. Vägen har betydande mängder fritids- och semestertrafik och har många korsningar och direktutfarter. Det saknas även ordentliga busshållplatser, gång- och cykelvägnätet har brister och planoch profilstandarden är bitvis mycket låg. Många korsningar har låg framkomlighet och dålig trafiksäkerhet. Trafiken orsakar omfattande lokala miljöproblem i form av buller och avgaser. Förslaget uppvisar god samhällsekonomisk lönsamhet och ger förbättrade förutsättningar för utvecklingen av den norra delen av länet och för näringslivets transporter. Detaljplaner och arbetsplaner är antagna. 1

12 77 Länsgränsen - Rimbo - Rösa Genomförandet av detta objekt kan med hänsyn till kostnadseffektivitet samordnas med byggandet en länsväg 280, förbifart Rimbo. Vägen utgör ett regionalt stråk och är av stor vikt för regionens försörjning, utveckling och ekonomiska tillväxt. Vägen förbinder såväl Rimbo och Norrtälje som hamnen i Kapellskär med E4 och med de inre delarna av Uppland samt vidare mot Mälardalsregionen. Ett iordningsställande har blivit än mer viktigt genom att Kapellskär har blivit utpekad som en av landets tio strategiska hamnar. Inom Stockholms län är väg 77 mycket smal och krokig. Vägen har en hög andel tung trafik med inriktning på Kapellskär. E18 Norrtälje - Kapellskär 2+1 Den tunga trafiken ökar fortlöpande i takt med att verksamheten i Kapellskärs hamn expanderar som numera är utpekad som en av Sveriges tio strategiska hamnar. Även befolkning och turism ökar med ökade trafikvolymer som följd. Det är därför angeläget att höja säkerheten Tulkavägen För att bibehålla en konkurrenskraftig verksamhet vid Hallsta pappersbruk måste fabriksområdet utvidgas mot öster. Den befintliga Tulkavägen, som idag utgör brukets östra gräns, måste därför flyttas. Åtgärden innebär att Tulkavägen byggs om på en sträcka av c:a 3000 meter med en ny sträckning c:a 400 meter öster om nuvarande sträckning. 276 Rosenkälla-Åkersberga, etapp På vägsträckan finns plankorsningar vid Stava, Sjöbergsvägen och Sockenvägen. Korsningarna förorsakar tidvis långa väntetider för den anslutande trafiken samt förorsakar trafikolyckor. Vägen saknar lokalväg för den långsamtgående trafiken och gång- och cykeltrafiken. Föreslagna åtgärder är en lokalväg, cirkulationsplats samt planskilda passager vid busshållsplatserna. Nettonuvärdeskvoten 1,4. Etapp 1 bedöms kosta 64 Mnkr. E18 mellan trafikplats Rosenkälla och Svinningevägen På vägsträckan finns plankorsningar vid Stava, Sjöbergsvägen och Sockenvägen. Korsningarna förorsakar tidvis långa väntetider för den anslutande trafiken samt förorsakar trafikolyckor. Vägen saknar lokalväg för den långsamtgående trafiken och för gång- och cykeltrafiken. Föreslagna åtgärder är en lokalväg, cirkulationsplats samt planskilda passager vid busshållplatserna. E18 Tpl Roslags-Näsby E18 utgör ett mycket betydelsefullt kommunikationsstråk så väl för Täby som för hela nordostsektorns försörjning, utveckling och ekonomiska tillväxt, vägen är ett riksintresse. Den befintliga trafikplatsen vid Roslags- Näsby är byggd under mitten av 50-talet för vänstertrafik och en betydligt lägre trafikbelastning. Avfartsramperna är otillräckliga med låg trafiksäkerhetsstandard, bland annat på grund av korta och tvära av- och påfartsramper. Tidvis bildas köer ut på motorvägen. Utformningen är även olämplig med hänsyn till kollektivtrafiken och den korsande gång- och 2

13 cykeltrafiken. Belastningen på trafikplatsen förväntas öka betydande i takt med befolkningsökningen i den växande nordostsektorn. Föreslagen ny trafikplats ersätter den nuvarande Centralvägsbron med en cirkulationsplats över E18. En gång- och cykelbro anläggs norr om cirkulationsplatsen. Busshållplatser anordnas på de norra ramperna i anslutning till den nya gång- och cykelbron. All gång- och cykeltrafik koncentreras till norra sidan. Övergångställen över ramperna förläggs där bilarnas hastighet är låg. På Centralvägen ordnas busshållplatser i anslutning till trafikplatsen. En ny utformning är en av förutsättningarna för att erbjuda en fungerande infrastruktur för befolkningen i Täby liksom för övriga nordostsektorn. Arbetsplan/detaljplan saknas. Förslag till Vägutredning E18, delen Danderyds kyrka - Arninge finns och är daterad E18 Tpl Viggbyholm Nationella planen E18 utgör ett mycket betydelsefullt kommunikationsstråk för hela nordostsektorns utveckling och ekonomiska tillväxt, vägen är ett riksintresse. Befintlig trafikplats är byggd i mitten av 50-talet för vänstertrafik och en betydligt lägre trafikbelastning. Avfartsramperna är otillräckliga med låg trafiksäkerhetsstandard, bland annat på grund av korta och tvära av- och påfartsramper och tidvis bildas köer ut på motorvägen. Utformningen är även olämplig med hänsyn till kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. Belastningen på trafikplatsen förväntas öka betydande i takt med befolkningsökningen i den växande nordostsektorn. Nya trafikplatsen föreslås som en större cirkulationsplats över E18, och ersätter Bergtorpsbron. Busshållplatser ordnas på av- och påfartsramperna väster om trafikplatsen i anslutning till Bergtorpsvägen. Gång- och cykeltrafiken koncentreras till västra sidan med tydliga övergångsställen i rampmynningarna. Korsningen Flyghamnsvägen-Bergtorpsvägen utförs som planskild korsning med anslutande av- och påfartsanslutningar upp till Bergtorpsvägen. En ny utformning är en av förutsättningarna för att erbjuda en fungerande infrastruktur för befolkningen i Täby liksom för övriga nordostsektorn. Arbetsplan/detaljplan saknas. Förslag till Vägutredning E18, delen Danderyds kyrka - Arninge finns E18 Busskörfält Danderyds k:a - Arninge Befintlig vägs vägrenar breddas till busskörfält. För att effektiv kollektivtrafik ska kunna försörja en expanderande nordostsektor är en förändring av E18 och den hårt belastade sträckan mellan Danderyd och Arninge en viktig förutsättning. Antalet resande med Kollektivtrafik förväntas öka i och med befolkningstillväxt i Stockholm Nordost. Även kommande förbättringar i kollektivtrafikens utformning och nytt resecentrum i 3

14 Arninge förväntas medföra ökad andel resande med kollektivtrafiken. Arbetsplan/detaljplan saknas. Förslag till Vägutredning E18, delen Danderyds kyrka - Arninge finns och är daterad Statliga följdinvesteringar, resecentrum Arninge I Täby kommun pågår en planering för nytt hållplatsläge för Roslagsbanan. Detta är ett första steg mot ett nytt Resecentrum Arninge vilket kommer att utgöra knutpunkten för den regionala kollektivtrafiken inom nordostsektorn. Roslagsbanans hållplats i Arninge behöver bl.a. en gång- och cykel förbindelse över, alternativt under, E18 för att knyta hållplatsen till motorvägshållplatser, bussangörningar och angörningar för allmänheten som kommer att finnas väster om E18 i det nya resecentret.. Det pågår omfattande detaljplaneläggning för Arninge och där kan komma att bebyggas med cirka 3000 nya bostäder fram till år Det nya Resecentrum Arninge är en av de viktigaste förutsättningarna för en fungerande infrastruktur för befolkningen i Täby liksom för övriga nordostsektorn och ett steg i förverkligandet av Vision Stockholm Nordost. 4