KVALITETSREDOVISNING 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING 2008"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2008 Enhet: Rinmangymnasiet Uppgiftslämnare: Kontaktperson: Agne Saläng och Peter Lindvall Agne Saläng 1. Underlag och rutiner Kvalitetsredovisningen är ett led i uppföljning och utvärdering av verksamheten och hjälper oss att fatta rätt beslut kring skolans fortsatta utveckling. Som grund ligger den politiska styrningen som vi sedan har brutit ner till skolmål. Skolan har under läsåret haft två lärare. Märta Bäckström och Jan Klintberg som på deltid arbetat med kvalitetsmålen och som gett råd och stöd till arbetslagen. Det är ute i arbetslagen som arbetet med att sätta upp mål har skett i augusti för att sedan följas upp regelbundet under läsåret och utvärderas i juni. Utvärderingar och uppföljningar har gjorts via Arbetslagens kvalitetsarbete Nationella prov/betyg Betygsstatistik Kursutvärderingar Utvecklingssamtal Elevenkät Personalenkät Intervjuer 2. Förutsättningar för måluppfyllelse Upptagningsområde Förutom den stora majoriteten av Eskilstunaelever har vi också haft elever från Strängnäs och Flen. Båda kommunerna har samarbetsavtal med Eskilstuna. Även gymnasiesärskolan har tagit emot elever från Strängnäs och Flen. Ledning/organisation Rinmangymnasiet är en av tre kommunala gymnasieenheter i Eskilstuna och skolan är profilerad mot naturvetenskap, teknik, omvårdnad och service. På skolan finns sex nationella program; Barn- och fritid, Hotell- och restaurang, Industri, Naturvetenskap, Omvårdnad samt Teknik. Vi har sex specialutformade program för respektive 1

2 Barnomsorg, Industri, Mekaniker, Service, Sjukvård och Naturvetenskap samt det Individuella programmet och ett individuellt program för invandrare. På gymnasiesärskolan har vi specialutformade nationella program för Kök och storhushåll, Social service, Fastighesservice, Industriell service samt det Individuella programmet. Ledningsorganisationen bestod 2007/08 av en rektor och 4,5 biträdande rektorer, varav en halv tjänst betalas av Industrirådet. Varje biträdande rektor ansvarar för sina program men alla i ledningsgruppen tar ett gemensamt ansvar för skolan och arbetar efter uppsatta mål. Gruppen har haft fasta konferenstider varje vecka med dagordning och minnesanteckningar. På skolan finns också en utvecklingsgrupp med representanter från varje program samt från elevvården. Utvecklingsgruppen arbetar tillsammans med skolledningen för att genomföra gemensamma beslut och utveckla verksamheten. REKTOR Gunilla Törnefalk Kökschef Elevrestaurang Elevvård SYV, Kurator, Sköterskor Kansli Vaktm./Tekniker Bitr. rektor Anette Heller SMNV,SMNS,TE,BF,SMBO Bitr. rektor Agne Saläng Basklass,Samverkansprogrammet,IVIK,ERC, SMME Bitr. rektor Kaj Mannfolk IP, IV, SMIP Bitr. rektor, 50% Anette Fogelberg HR,SMSE Bitr rektor Leif Sköldberg NV,OP Utvecklingsgrupp 2

3 Från och med ht 2007 så ingår gymnasiesärskolan som en del av Rinmangymnasiets organisation under beteckningen Samverkansprogrammet. Verksamheten har inte behövt flytta eftersom den varit lokalintegrerad på Rinmangymnasiet sedan tidigare. Sammanslagningen gjordes med positiva förväntningar från båda sidor. Extra Resurs Center ERC är en för Eskilstunas gymnasieskolor gemensam specialpedagogisk verksamhet för elever med diagnos Aspergers syndrom/autism förlagd till Rinmangymnasiet med plats för ca 15 elever. Elever med denna diagnos går även ute på program och får då olika former av stöd från ERC. ERC:s personal erbjuder handledning, rådgivning, konsultation och stöd till lärare på alla de tre kommunala gymnasieskolorna. Basklass är ett samarbetsprojekt mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen med lokaler i Balsta Grindstuga. Intagningen av eleverna sker genom prioriteringar utifrån sociala bedömningar. Personalen har både pedagogisk och social kompetens, och man vänder sig till ungdomar som befinner sig i en svår social situation, och som inte klarar av att gå en vanlig gymnasieutbildning eller på en stor skola. Basklass tar emot ca 12 elever, och arbetar med undervisning i svenska, engelska och matematik och man strävar efter att ge eleverna en tro på att de kan klara sig på egen hand i vuxenlivet. Ekonomiska förutsättningar Rinmangymnasiet hade 2007 en total budget på ca 97 mkr varav 63 mkr var lönekostnader. Budgeten utgår från de á-priser som eleverna genererar, med undantag för Gymnasiesärskolan, ERC och Basklass som är anslagsfinansierade. På grund av att elevantalet under året blev lägre än förväntat så blev resultatet för skolan ett underskott på ca kr. För 2008 är prognosen än så länge ett nollresultat. Personal Läsåret 2007/08 hade vi ca 180 anställda varav ca 140 var lärare eller handledare. Samtliga fast anställda lärare var behöriga. Tillgången på behöriga sökande i teoretiska ämnen har varit god. Vi har dock haft vissa problem med att anställa behöriga yrkeslärare på Industriprogrammen och Hotell- och restaurangprogrammet. Personalen ingår i arbetslag kring program, ämnen eller administration och service. Vi strävar efter att både ansvar och befogenheter ska delegeras till arbetslagen. Målen för programarbetslagens arbete är att det ska kännetecknas av Öppenhet och trygghet Regelbunden planering och utvärdering Gemensamma värderingar, attityder och förfaringssätt Att solidariskt följa fattade beslut Att ta vara på varandras specialkunskaper och kompetenser Att ge varandra feed-back så att var och en utvecklas I medarbetarsamtal diskuteras varje medarbetares arbetsinsats och kompetensutvecklingsbehov. Att skapa arbetsglädje, trygghet och framtidstro för personalen är mycket viktigt för att vi ska nå våra mål med eleverna. Vi har en god stämning på skolan och goda relationer mellan de olika personalgrupperna. Skolans ledning och de fackliga företrädarna har träffats regelbundet både formellt och informellt och samarbetet har fungerat väl. 3

4 Elever Läsåret 2007/08 hade vi cirka 1230 elever jämnt fördelade mellan könen. Av dessa hade ca 25% en annan etnisk bakgrund vilket innebär att skolan är en mångkulturell miljö. Många av dessa elever har bristande kunskaper i svenska vilket försvårar deras studier. Föregående läsår inrättade vi därför en studieverkstad med en lärare som talar arabiska och keldanska och är behörig lärare i naturvetenskapliga ämnen. Detta har varit ett stöd för elever som vill ha hjälp på sitt modersmål. Vi erbjuder naturligtvis dessa elever undervisning i Svenska 2 och det var ca 60 elever som deltog. Cirka 140 av våra elever var obehöriga och därmed elever på individuella programmet. Av dessa hade några en privplats på ett nationellt program där plats fanns, och där eleven ansågs klara undervisningen. Lokaler Rinmangymnasiet består av fyra stora huskroppar i flera plan, som förbinds med en övergång. 4

5 Vi hade under läsåret så många elever att lokalerna inte räckte till. Vi har därför fått hyra externa lokaler för delar av Samverkansprogrammet och ERC. Det är tungarbetat för lärare, vaktmästare och tekniker och stora avstånd för både elever och lärare. Vi har bemödat oss om att hålla god standard på alla våra lokaler. Byggnaderna medför dock att det är brist på grupprum, samtalsrum och mötesplatser. Vi har därför fått utnyttja korridorer och andra öppna platser för att ordna med studie- och dataplatser för eleverna. Samverkans-, Service- och Teknikprogrammet har hemklassrum och är mycket nöjda med det. Vi har ett bra bibliotek med en bibliotekarie och en assistent, där det finns lugna studieplatser med tillgång till dator. Hotell- och restaurangprogrammet har dock slitna kök som inte är anpassade efter dagens elevantal och läroplaner. Lärdomar från föregående års kvalitetsredovisning 3. Prioriterade insatser för förbättrad måluppfyllelse Följande mål har vi arbetat med de senaste tre åren vilket innebär att arbetslagen kommit olika långt med olika mål. Arbetslagens behov ser också olika ut, exempelvis är mål 6 mycket angelägnare på ett program med 20% frånvaro än på ett program med 5% frånvaro. Varje arbetslag har utifrån tidigare års arbete haft frihet att bestämma vilka mål som skulle prioriteras. 1. Fler godkända och nöjda elever, där kunskapsresultatet är bättre än föregående år och eleverna tar större ansvar för sitt eget lärande 2. Ökad sammanhållning i arbetslaget, som ska präglas av öppenhet och trygghet 3. Ökad demokrati, elev- och personalinflytande, trygghet och tolerans (värdegrundsarbete) 4. Fler elever som söker högskolan eller får arbete efter gymnasiet 5. Förbättrat och strukturerat kvalitetsarbete, med fokus på likvärdig betygssättning 6. Förbättrad elevnärvaro De mål som har prioriterats mest under läsåret är 1, 3 och 6. Barn- och fritidsprogrammet har också haft ett mål för marknadsföring av programmet och Samverkansprogrammet ett mål för bättre hantering av individuella studieplaner och åtgärdsplaner. 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Vid planperiodens slut ska den genomsnittliga betygspoängen i gymnasieelevernas avgångsbetyg ha ökat från år till år. Andelen av gymnasieskolans avgångselever som får grundläggande behörighet för högskolan ska ha ökat varje år. Skolplan

6 Genomfört arbete För flera av skolans program har antalet IG varit grundorsaken till att andelen behöriga elever till högskolan varit så låg. Målet har därför varit att minska antalet IG i slutbetygen. Arbetslagen har jobbat med detta genom: stödundervisning och läxhjälp mer lärartid i vissa klasser extraundervisning för elever som avslutat en kurs med IG specialpedagogstöd för elever med läs- och skrivsvårigheter studieverkstad för elever med arabiska och keldanska som modersmål individanpassade studier lärarna tillgängliga för hjälp även utanför lektionstid bättre arbetsro i klassrummet bättre samordning av provtillfällen Resultat och måluppfyllelse Sammanställning av slutbetyg 2008 Betyg/ Inriktning BF Betyg/ Inriktning HR S S IG IG G G VG VG MVG MVG Totalt satta betyg Totalt satta betyg Antal elever Antal elever Betyg/ Inriktning IP Betyg/ Inriktning IV S S IG IG G G VG VG MVG MVG Totalt satta betyg Totalt satta betyg Antal elever Antal elever Betyg/ Inriktning NV Betyg/ Inriktning OP S S IG IG G G VG VG MVG MVG Totalt satta betyg Totalt satta betyg Antal elever Antal elever

7 Betyg/ Inriktning SM* Betyg/ Inriktning SMBO S 1 0 S 1 IG 11 5 IG 23 G G 119 VG VG 67 MVG MVG 25 Totalt satta betyg Totalt satta betyg 235 Antal elever 10 5 Antal elever 11 Betyg/ Inriktning SMME Betyg/ Inriktning SMNV S 0 S IG 32 IG G 212 G VG 85 VG MVG 34 MVG Totalt satta betyg 363 Totalt satta betyg Antal elever 13 Antal elever Betyg/ Inriktning SMSE Betyg/ Inriktning SMIP S S 0 0 IG IG G G VG VG MVG MVG 6 69 Totalt satta betyg Totalt satta betyg Antal elever Antal elever 4 17 Betyg/ Inriktning TE Betyg/ Inriktning Totalt S S IG IG G G VG VG MVG MVG Totalt satta betyg Totalt satta betyg Antal elever Antal elever

8 Av statistiken framgår att den negativa utvecklingen har brutits från 2007 till Antalet IG per avgångselev har i genomsnitt minskat med 22% vilket vi är mycket nöjda med. De största förbättringarna har skett på BF, HR och OP. Andel behöriga elever och genomsnittliga betygspoäng Antal elever med slutbetyg BF HR IP NV OP TE Nationella Spec.utform Nat+Spec IV Totalt Genomsnittlig slutbetygspoäng BF 12,9 12,8 12,2 HR 12,1 11,8 12,5 IP RI 9,1 8,7 8,9 NV 15,5 16,2 16,6 OP 14,4 11,7 11,6 TE ,3 Nationella 13, ,9 Spec.utform 13,8 12,9 13,6 Nat+Spec IV 7,2 6,9 7,3 Totalt 12,7 12,5 12,3 Andel högskolebehöriga Trend procentenheter/år BF 81,3 69,2 86,4 2,6 HR 69,4 79,1 76,5 3,6 IP 26,8 14,8 34,4 3,8 NV 92, ,1 3,0 OP 95,5 61,3 86,1-4,7 TE ,3 88,1-6,0 Nationella ,4 2,7 Spec.utform 84,7 78,1 79,2-2,8 Nat+Spec ,3 IV Totalt (m IV) 70,9 67,5 69,3-0,8 8

9 Alla program utom HR har höjt andelen högskolebehöriga från föregående år och speciellt glädjande är ökningen för de yrkesförberedande programmen. För betygssnittet finns ingen tydlig trend utan här ökar några program medan andra sjunker och totalen ligger lika. Analys Ökningen av antalet behöriga till högskolan visar att satsningen på att minska antalet IG varit framgångsrik. Man kan ju tro att ökningen är kopplad till en höjning av betygssnittet men så behöver det alltså inte vara. Eftersom det prioriterade målet har varit att få ner antalet IG:n och få upp andelen behöriga så får vi acceptera det. Vi har dock fortfarande både för många IG:n och för få behöriga på de yrkesförberedande programmen så där fortsätter jobbet även detta läsår. Att IP har ett så lågt betygssnitt beror på en kombination av låga intagningspoäng och en negativ tradition bland eleverna att man inte har någon nytta av pluggämnena. Detta kommer att förändras när statusen för programmet nu höjs med den stora satsning som görs på IP och TE på Rinmangymnasiet. Av kärnämnena intar MA A-kursen en föga hedrande förstaplats när det gäller antalet IG, men skillnaden mellan programmen är stor. Medan NV och TE inte har ett enda IG så har de yrkesförberedande programmen 30-50% IG. Orsakerna är flera men väldigt många elever kommer från grundskolan med bristfälliga grunder i matte och med liten tilltro till sin förmåga att klara av ämnet. Detta försöker vi nu vända genom att satsa på ännu större lärartäthet på dessa program och vi tror på bättre resultat kommande år. Elever med särskilda behov-annat modersmål-funktionshinder-annat kön Som redovisats i början på avsnittet så finns för elever med särskilda behov stöd av specialpedagog och för elever med annat modersmål studieverkstaden. Det som är viktigast för dessa elever är dock att lärarna hela tiden är flexibla och letar efter individuella lösningar utifrån elevens behov. Som ett gott exempel på detta redovisas här hur SMNV-arbetslaget försöker lösa uppgiften: elever i behov av särskilt stöd Inom programmet försöker vi att underlätta studierna för elever med särskilda behov Studion och läraren i studieverkstaden har varit till stor hjälp. Vi samarbetar med skolsyster och kurator vid behov. I och med att våra elever träffar många av arbetslagets lärare varje vecka så har vi stora möjligheter att samarbeta inom arbetslaget runt elever i behov av särskilt stöd. elever med funktionshinder Elever med läs- och skrivsvårigheter har fått talböcker. Elever kan få längre provtid Samarbete med ERC runt elever med Aspergers syndrom. 9

10 elever med annat modersmål än svenska Vi kan som lärare se att vissa elever har svårt att kommunicera vad de kan på grund av att de har ett annat modersmål än svenska. Vi försöker dock att hitta andra vägar att bedöma dessa elever, t ex genom muntliga prov. Läraren i studieverkstaden har varit ett stort stöd för programarbetslaget i arbetet med elever med ett annat modersmål än svenska. pojkar respektive flickor Majoriteten av eleverna på SMNV är flickor. Arbetslaget har också varit kvinnodominerat men detta läsår har könsfördelningen blivit jämnare. Pojkarna på programmet har uppskattat att det kommit fler manliga lärare till programmet. Då vi ser på programmet som helhet så ser vi spontant ingen generell skillnad mellan pojkar och flickors prestationer. Detta skulle eventuellt kunna undersökas med hjälp av betygsstatistik. Vi hoppas att vi behandlar pojkar och flickor likvärdigt på programmet. På programmet så strävar vi mot att klasserna ska ha en manlig och en kvinnlig klassföreståndare. När det gäller funktionshinder så använder vi den utrustning och de hjälpmedel som finns och där tar vi naturligtvis hjälp av elev, föräldrar, avlämnande skola och andra i elevens nätverk. Rullstolsburna elever kan i princip vara med om all undervisning på skolan även om våra lokaler inte är idealiska med flera hus och flera plan. Vi strävar efter att behandla och bedöma eleverna lika oavsett kön. Det är inte helt lätt att mäta hur vi lyckas. Som bilaga 2 finns elevenkätfrågorna uppdelade efter hur flickor respektive pojkar har besvarat dem. Generellt sett så är flickorna nöjdare än pojkarna med sin skolsituation. Som har visats i många undersökningar så är flickorna ambitiösare och flitigare än pojkarna medan pojkarna är mer nöjda med sin egen insats och tycker att de duger som de är. Det syns också i vår elevenkät där den fråga där flickorna har störst differens jämfört med pojkarna är - Jag tar ansvar för mitt skolarbete Den fråga där pojkarna har störst differens jämfört med flickorna är - Jag tror på min egen förmåga Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lpf94 Språklig och kulturell mångfald i samhället är en resurs, som ska märkas i förskolans och skolans dagliga verksamhet. Skolplan Genomfört arbete Värdegrundsarbetet kring ökad demokrati, trygghet och tolerans är en viktig del av skolans mål och där måste alla personalkategorier på skolan hjälpas åt. Hur vi vuxna 10

11 bemöter ungdomarna och hur vi hanterar demokratifrågor och står upp för allas lika värde är helt avgörande för hur vi ska lyckas med detta. Vi arbetar bland annat med: Introduktion för årskurs ett så att eleverna skall känna sig välkomna och trygga. En äventyrsresa i tre dagar för alla ettor på Industriprogrammet som bekostas av Industrirådet. Att äldre elever får introducera yngre elever En demokratidag för åk 1 som elevrådet genomför varje höst. Att i samarbete med Friends motverka mobbning och utanförskap. Det innefattar utbildning av åk 1-elever, elevstödjare och personal, samt av arbete i skolans Trygghetsgrupp. Att genomföra gemensamma aktiviteter där eleverna på olika program kan mötas. Att ta tillvara den etniska mångfald, som finns på skolan. Att finna vägar för samarbete mellan Särskolan och övriga program i undervisningen, på temadagar och vid terminsavslutningar. Klassföreståndarna har ett ansvar för att klassrådstiden också används för att behandla värdegrundsfrågor. Resultat och måluppfyllelse Vi har genomfört aktiviteter under punkterna ovan. När det gäller arbetet med inkludering av Särskolans elever och med den etniska mångfalden så så är vi inte färdiga men arbetet är påbörjat. Analys Vi lyckades inte tillräckligt bra med introduktionsdagarna vilket fick till följd att det var oroligt på skolan under delar av höstterminen. Slutsatsen vi drog var att vi skulle satsa på information och utbildning till klassföreståndarna inför nästa läsårsstart och prioritera gruppaktiviteter med klassen den första veckan. Samarbetet med Friends fungerar bra, men vi kan fortfarande bli bättre på att hjälpa elevstödjarna i deras arbete bland kamraterna. Att se den etniska mångfalden som en resurs och inte som ett problem är ett förhållningssätt som vi behöver arbeta mer med. Enskilda lärare arbetar bra men det är svårare att ta ett helhetsgrepp på frågan. En fråga som vi arbetar med är hur vi ska bli bättre på att integrera våra IVIK-grupper på skolan och se dem som en resurs för skolan. Särskolans övergång till Rinmangymnasiet har uppfattats mycket positivt av dess elever och av personalen på skolan. Nu gäller det att ta nästa steg där vi skapar fler möten mellan elever och klasser i de olika skolformerna. Under läsåret så samarbetade OP med särskolans Social serviceklass när man inredde den metodövningssal som båda utbildningarna använder och vi hade också ett gemensamt Öppet hus. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Lpf94 11

12 Varje barn, elev och förälder ska ha tillgång till god information och möjlighet till delaktighet, inflytande och eget ansvar. Skolplan Genomfört arbete Den formella demokratiprocessen sker genom klassråd som lyfter frågor till programråd som därefter tas upp i skolkonferens. Det viktigaste elevinflytandet sker dock i samarbetet mellan elever och lärare i den dagliga undervisningen. Skiss över det elevdemokratiska arbetet på Rinmangymnasiet Skolkonferens Elevrådet Elevprogramråd Stormöte Klassråd Varje vecka hålls klassråd på schemalagd tid. På klassråden behandlas frågor, som känns angelägna för elever och klassföreståndare. Klassföreståndarna har ett ansvar för att klassrådstiden används för att behandla värdegrundsfrågor och för att träna eleverna i demokratiska arbetsformer. Elevprogramråden är i huvudsak elevstyrda men får support av en lärare på programmet. Aktivitetsnivån är olika hög på olika program men skolan uppmuntrar verksamheten. Rektor träffar elevrådet kontinuerligt och de får regelbundet stöd från en lärare som har avsatt tid för det. Elevrådet arbetar aktivt med att stötta klassrådsarbetet och att stärka elevinflytandet. Elevrådet arbetar även tillsammans med skolledningen för en ren, snygg och trygg skolmiljö. Elevrådet sammanställer frågor från klassrådsprotokollen som man sedan följer upp. Någon gång per termin kallar man klassrepresentanterna till stormöte. Skolkonferensen består av elever och personal från alla program. Frågor som har kommit upp i klassrådsprotokoll som rör många elever tas upp i skolkonferensen. Där diskuteras bl.a. pedagogik, lokaler och de investeringar och inköp, som är viktiga för eleverna. Skolkonferensen träffas sex gånger per läsår. 12

13 Elevskyddsombuden från de olika programmen deltar i arbetsmiljöarbetet och en av dem deltar i skyddsronden. Den lärare, som är huvudskyddsombud ansvarar för utbildning av elevskyddsombuden. Vi har en miljögrupp, som arbetar med stöd av en lärare och en skolledare. Enligt elevenkäten trivs eleverna bra på Rinmangymnasiet. Nästan alla elever anser att det är rent och snyggt på skolan och hjälper till att hålla den i gott skick. Eleverna är också nöjda med skolmaten. Skolledningen besöker alla elever i årskurs ett och talar om vision, trivsel- och ordningsregler. Dessa finns uppsatta i varje klassrum för att diskuteras och vara levande dokument. Som ett exempel visas nedan Samverkansprogrammets (Gymnasiesärskolans) rutiner kring elevdemokratifrågor. Åtagande: Klassråd Skall hållas minst 20 minuter varje vecka enligt schema. Representanter: Alla elever i respektive klass. Ordförande- och sekreteraruppgifterna cirkulerar. Mentor närvarar. Dagordning kommer på veckobladet. Klassens angelägenheter Frågor till SAMV-råd Frågor till Elevrådet Protokoll förs av eleverna och lämnas till Elevrådet. SAMV-råd Ca 1 gång per månad. Före skolkonferensen Representanter: En elev från varje klass. Suppleant träder in vid frånvaro. En lärarrepresentant (sammankallande). Suppleant för denne vid frånvaro. Dagordning från sammankallande Angelägenheter från klassråden. Återkoppling från skolkonferensen och elevrådsstormöte. Angelägenheter till skolkonferensen och elevrådsstormöte. Elevrådsstormöte Ca 1 2 gånger per termin Representanter : Tre elever från SAMV-rådet. En från vardera IV, Sam och BIK. Suppleanter träder in vid frånvaro Skolkonferensen Ca 1 gång per månad. Representanter : En elev tillsammans med lärarrepresentanten från SAMV-rådet. Suppleanter träder in vid frånvaro. Uppföljning: Vid varje terminsslut. Genomgång av protokoll på olika nivåer. Hur många frågor/punkter har samverkansprogrammet fört med sig till skolkonferens och elevrådets stormöte? Hur stor är närvaron på olika möten? 13

14 SMNV har haft följande åtaganden för elevdemokrati och elevmedverkan vilket stämmer väl överens med andra program. - Vi ska hjälpa till att organisera och genomföra programråd för eleverna - Vi ska stimulera eleverna att väcka frågor som rör klassen/ programmet - Vi ska diskutera demokratins spelregler med eleverna Flera program har arbetat med att förbättra informationen kring utbildningens innehåll, upplägg och kursplaner i syfte att ge eleverna större möjlighet att vara med och planera kurserna. Resultat och måluppfyllelse Alla program anser att klassråden fungerar bättre än tidigare, även om det fortfarande finns elever som inte tycker att de har möjlighet att påverka besluten i skolan. Teknikprogrammet lyckades speciellt bra med att få sitt programelevråd att fungera vilket andra program hade problem med. Elevenkäten ger följande bild av hur eleverna ser på sitt inflytande. Samverkansprogrammets elever har hittills inte medverkat i den stora elevenkäten. Fråga RI RI RI INFLYTANDE 3,58 3,56 3,60 Vi elever har möjlighet att påverka planeringen av 13a undervisningen. 3,54 3,50 3,54 Vi elever har möjlighet att vara med och utvärdera 13b undervisningen. 3,54 3,61 3,62 Vi elever har möjlighet att påverka tidpunkten för redovisningar, prov och 13c förhör. 3,68 3,58 3,64 Fråga RI RI RI KLASSRÅD 3,46 3,42 3,43 Jag vet vad elevrådet 14a arbetar med. 3,32 3,35 3,29 Jag tycker klassrådet 14b fungerar bra. 3,53 3,50 3,50 Klassråden ger bra 14c möjlighet till påverkan. 3,35 3,31 3,32 Analys Elevenkätsiffrorna ändrar sig inte mycket mellan åren trots att klassråden nu är schemalagda för alla klasser och att klassföreståndarna jobbar hårdare med demokratifrågorna. 14

15 Samma sak gäller för inflytandesiffrorna och där är det förmodligen så att samtidigt som vi blir bättre på att ta med eleverna i planeringen så ökar också deras krav och förväntningar. Slutsatsen blir ändå den att vi måste fortsätta på den inslagna vägen att jobba ännu hårdare med inflytande och bli ännu bättre på att använda klassråden för demokratifrågor. Utbildningsval- arbete och samhällsliv De frivilliga skolformerna skall nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yrkesförberedande utbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolorna och deras elever. Lpf94 Elever i gymnasieskolan ska ha ökad möjlighet att prioritera undervisning för yrkeskunnande, vid sidan av grundläggande studier i svenska, matematik och engelska. Det ska ge en bra grund för egenförsörjning efter avslutade studier. Skolplan Genomfört arbete Vi arbetar för att fler elever skall söka till högskolan eller erbjudas arbete efter gymnasiet genom olika aktiviteter: Vi har fyra studie- och yrkesvägledare på skolan Studie- och yrkesvägledarna informerar elever i grupp och enskilt Eleverna besöker högskoleinformationsdagar och SACO-mässan Högskolorna kommer till skolan och informerar Vi erbjuder eleverna att få göra ett gammalt högskoleprov under realistiska former Samarbete med Mälardalens högskola för NV och SMNV Utbildningsråd finns på nästan alla program Praktiksamordnare finns på alla yrkesförberedande program för att skapa goda relationer med företagen och få tillgång till bra APU-platser Industriprogrammen undersöker hur många av eleverna, som fått arbete sex månader efter examen Särskolans elever får vuxenstöd ute på sina praktikplatser För Särskolans avgångselever finns bra rutiner för att överföra information till Arbetsförmedlingen Vi arrangerar en sommarkurs i teknik för flickor i åk 8 Arbetslivets organisationer och företag besöker skolan Arbetsförmedlingen informerar eleverna Kronofogdemyndigheten informerar eleverna 15

16 Resultat och måluppfyllelse Fråga RI RI RI OMVÄRLD 3,85 3,76 3,77 Undervisningen anknyter till samhället utanför 15a skolan. 3,85 3,76 3,77 Jag får den studie- och 15b yrkesvägledning jag vill ha. 3,89 3,79 3,79 Fråga RI RI RI APU 4,09 3,99 4,10 Jag är nöjd med min arbetsplatsförlagda 15d utbildning (APU) 4,07 3,99 4,11 I min arbetsplatsförlagda utbildning (APU) har jag nytta av det jag lärt mig i 15e skolan. 4,17 3,97 4,07 Skolan har en väl fungerande studie- och yrkesvägledning som ger eleverna en god service och enligt elevenkäten är eleverna nöjda med den. De yrkesförberedande programmen har goda kontakter med lokala företag delvis genom utbildningsrådet men främst genom arbetet med att ordna APU-platser. Elevenkäten visar att eleverna är mycket nöjda med sin APU. Kontakterna med högskolan handlar främst om information, medan ett ämnesmässigt samarbete är begränsat till de naturvetenskapliga programmen. Sommarkursen i teknik för flickor lockar många sökande. Vi har inte data för att bedöma hur stor andel av våra elever som går vidare till högskola och arbete. Undantaget är Industriprogrammen där vi på uppdrag av Industrirådet haft resurser att göra egna undersökningar. Vi erbjuder elever på flera program möjlighet att göra APU i andra länder. Vi har en lärare på skolan som samordnar detta och hon har i sin tur hjälp av den internationella samordnaren på Barn- och utbildningsförvaltningen. Det senaste läsårets aktiviteter listas nedan. Internationalisering, Rinmangymnasiet läsåret 07/08. HT-07 Två elever från HR, inriktning hotell, gjorde fem veckors APU på Sunwing Resort på Mallorca. Finansierat av Skolverket En elev från HR, hotellinriktning, åk 3 gjorde fem veckors praktik i San Gimignano, Toscana. Finansierat av Skolverket 16

17 VT-08 Analys Elever från Chesterfield college, England, gör två veckors praktik på Restaurang Rinman. Tre medföljande lärare. Finansierat av Leonardoprojekt Sex elever från HR, åk 2 gör två veckors praktik på Chesterfield College i kök och servering. En lärare besöker dem. Finansierat av Göran Karlssons minnesfond. Åtta OP-elever i åk 3 gör två veckors praktik på Winged Fellowship, Vitalise i London. Två lärare besökte dem. Finansierat av Göran Karlssons minnesfond. Att vi har goda resultat i elevenkäten beror på att vi under en längre tid har satsat på Studie- och yrkesvägledning, på kontakter med näringslivet och på internationell APU. Antalet elever som haft internationell APU är relativt få men det har ett stort symbolvärde och vi arbetar på att få fler att våga åka ut. Att följa upp vart eleverna har tagit vägen efter gymnasiet kräver resurser som vi inte har haft eftersom det inte finns någon färdig statistik på det. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier. Lpf94 Genomfört arbete Genom ständiga diskussioner i ämnesgrupperna arbetar vi för en samsyn vad gäller bedömning av eleverna. De nationella provens resultat och betydelse följs upp. Vi använder ett skrivschema på de studieförberedande programmen för att fördela arbetsbelastningen så jämnt som möjligt för eleverna. På flera program samarbetar lärarna kring gemensamma prov och gemensamma rättningsmallar. Vi strävar efter likvärdiga betyg och alla lärare har fått kompetensutveckling under den satsning som gjorts i kommunen de senaste åren. Resultat och måluppfyllelse Det är svårt att mäta att man har satt rättvisa betyg utan resultatet blir i stället att stämma av att processen pågår ute i arbets- och ämneslagen. Det vi ser när lärare samarbetar kring bedömning är att man oftast är överens om betygen men att diskussionen trots det upplevs som viktig. Man måste komma ihåg att betygsdiskussioner med elever kan upplevas som svåra om läraren inte är säker på nivå och likvärdighet. Analys Vi genomför ett seriöst arbete kring likvärdig bedömning i kommunen och det arbetet får aldrig ta slut eftersom det kan påverka elevernas rättssäkerhet. 5. Uppföljningen av likabehandlingsplanen Vi arbetar förebyggande mot diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. 17

18 Som tidigare nämnts så samarbetar vi med Friends när det gäller utbildning av elever och personal. Skolan har sedan länge en modell för hur vi jobbar med mobbning där elever och lärare från alla program deltar och där arbetet leds av kurator. Det har under läsåret inkommit fyra rapporter om mobbning. I tre fall är endast flickor inblandade och i ett fall endast pojkar. Det har även inkommit tre rapporter om elever som upplever sig kränkta av lärare. Det har inte gått att påvisa att mobbningen eller kränkningarna kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Enligt elevenkäten så har av skolans ca 1200 elever 73 st känt sig otrygga i skolan medan 134 st inte håller med enkätens påstående Jag upplever ingen kränkande behandling i skolan. Skillnaden mellan programmen är stor och det är de yrkesförberedande programmen som ligger högst. Den likabehandlingsplan som vi hade vid läsårsstarten 07/08 hade tagits fram innan förvaltningen hade bestämt hur den borde vara utformad och förankringen bland personalen kunde varit bättre. Vi bestämde oss därför att göra en grundlig revision under läsåret och en arbetsgrupp med kurator som ansvarig tillsattes. Gruppen blev klar under slutet på vårterminen och den reviderade planen gäller från höstterminen Känner mig inte trygg i skolan % 10 Medel RI 5 0 SMIP TE NV SMNV RI HR SMME SMSE BF IV IP OP SMBO IVIK Elever som upplever kränkande behandling Medel RI % SMIP NV IVIK SMSE IP SMNV SMME RI TE HR IV BF OP SMBO 18

19 6. Åtgärder för förbättring (lokal verksamhetsplan 2008/2009) Målen för läsåret 2008/09 är de samma som föregående läsår 1. Fler godkända och nöjda elever, där kunskapsresultatet är bättre än föregående år och eleverna tar större ansvar för sitt eget lärande 2. Ökad sammanhållning i arbetslaget, som ska präglas av öppenhet och trygghet 3. Ökad demokrati, elev- och personalinflytande, trygghet och tolerans (värdegrundsarbete) 4. Fler elever som söker högskolan eller får arbete efter gymnasiet 5. Förbättrat och strukturerat kvalitetsarbete, med fokus på likvärdig betygssättning 6. Förbättrad elevnärvaro Även detta läsår väljer programmen att lägga fokus på olika mål. Så här ser t.ex. ett av Omvårdnadsprogrammets mål för 08/09 ut: Mål 1 Fler godkända och nöjda elever: Andelen IG vårterminen 2009 för avgångseleverna ska understiga 10%. Vår strävan är att resultatet i elevenkäten ska ligga högre än Prioriterade områden är; helhet, utbildning, undervisning och trivsel. Vår önskan är att kunna erbjuda eleverna läxhjälp och stödundervisning i samtliga ämnen. Vi anser att det är svårt att uppnå utan resursökning. Gå igenom elevenkäten i klasserna så att eleverna förstår vad de svarar på. Återkommande diskussion kring och förtydligande av betygskriterierna. Programgruppen ska innan första buffertdagen ha diskuterat och arbetat fram bättre former för buffertdagarna. Fortsätta med våra traditioner. ( Inspark, paddling, julfest, rullstolsdag, tårtkalas före studenten) Diskutera med eleverna vad de behöver för att lyckas bättre med sina studier och vad som gör dem nöjda. Och så här ser ett av det Naturvetenskapliga programmets mål ut: Mål 3 Ökad demokrati, trygghet och tolerans Vårt mål är att 85% av våra elever upplever - att elevdemokratin på Rinman fungerar, - att de är delaktiga i planering, utvärdering och tidpunkter för prov, - att de trivs på skolan, får komma till tals och tillåts vara sig själva. I likabehandlingsplanen har vi satt upp följande mål för 2008/09: Förbättrade rutiner för att motverka och förhindra bråk och oro vid skolstart Trygg och säker miljö som främjar hälsa och lärande Förbättrade rutiner för att tidigare upptäcka och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Fördjupat värdegrundsarbete hos både personal och elever Förbättrade rutiner för att undvika bråk i cafeterian Ge personalen fortbildning vid behov 19

20 7. Delaktighet Alla arbetslag på skolan arbetar med att sätta upp mål för sitt arbete och med att följa upp dem. Vi startar läsåret med att under en hel arbetsdag så arbetar man fram en verksamhetsplan med mål för programmet, se exempel under föregående avsnitt. Två av skolans lärare har tid i sin tjänst för att hjälpa arbetslagen med råd och med underlag. Det finns en mapp för detta på lärarnätet där varje program har sitt material och där det gemensamma underlaget också ligger. Målen följs sedan upp regelbundet under läsåret för att slutligen avrapporteras efter terminsslutet i juni. Eleverna blir delaktiga genom arbetet med målen under läsårets gång där elevenkäten är ett viktigt instrument för att få feedback från eleverna. Däremot är eleverna inte med och sätter upp målen. Diskussionen i klasserna utifrån enkätsiffrorna är viktiga för att förbättra våra resultat. 20

21 Bilaga 1 Elevenkäten 2008 HELHET MINA LÄRARE Skola Rinmangy 3,76 3,75 3,71 3,76 3,71 3,74 Eskilstunas Gy 3,80 3,80 3,77 3,81 3,79 3,79 UTBILDNING UNDERVISNING Skola Rinmangy 3,94 3,90 3,93 3,66 3,62 3,66 Eskilstunas Gy 3,94 3,90 3,89 3,68 3,69 3,69 UTV.SAMTAL FÖRTROENDE Skola Rinmangy 3,72 3,57 3,87 4,00 3,85 3,88 Eskilstunas Gy 3,43 3,37 3,88 3,92 3,91 3,96 TRIVSEL BEMÖTANDE Skola Rinmangy 4,15 4,10 4,12 3,92 3,90 3,91 Eskilstunas Gy 4,20 4,22 4,20 4,00 4,01 4,01 SJÄLVFÖRTROENDE ELEVENS ANSVAR Skola Rinmangy 4,16 4,07 4,14 4,41 4,33 4,39 Eskilstunas Gy 4,17 4,14 4,15 4,40 4,38 4,40 INFLYTANDE KLASSRÅD Skola Rinmangy 3,58 3,56 3,60 3,46 3,42 3,43 Eskilstunas Gy 3,65 3,64 3,64 3,32 3,35 3,35 OMVÄRLD APU Skola Rinmangy 3,85 3,76 3,77 4,09 3,99 4,10 Eskilstunas Gy 3,85 3,83 3,84 4,13 4,06 4,11 SKOLMATEN SKOLMILJÖ Skola Rinmangy 3,56 3,44 3,38 3,75 3,73 3,75 Eskilstunas Gy 3,48 3,47 3,42 3,76 3,76 3,72 21

22 -8% -8% -7% Bilaga 2 Elevenkät flickor - pojkar Högre resultat flickor -6% -6% -5% -5% -5% -5% -5% -4% -4% -4% -4% -4% -4% -3% -3% -3% -2% -2% -2% -2% -2% -2% -1% -1% -1% -1% -1% -1% 0% 0% 0% Skillnad mellan pojkar och flickor på Rinman vt-08 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2% -10% -5% 0% 5% 10% 3% 3% 3% Högre resultat pojkar 5% 5% Jag tar ansvar för mitt skolarbete. På vår skola diskuterar vi hur vi skall vara mot varandra. Klassråden ger bra möjlighet till påverkan. I min arbetsplatsförlagda utbildning (APU) har jag nytta av det jag lärt mig i skolan. Jag är informerad om vad elevrådet arbetar med. Vi elever har möjlighet att påverka planeringen av undervisningen. Vi elever har möjlighet att vara med och utvärdera undervisningen. Vi elever har möjlighet att påverka tidpunkten för redovisningar, prov och förhör. Undervisningen anknyter till samhället utanför skolan. Skolmaten är oftast god. Jag har skolkamrater som bryr sig om mig. Jag uppträder schyst mot personalen på skolan. Jag får den studie- och yrkesvägledning jag vill ha. Jag tycker klassrådet fungerar bra. Mina lärare är kunniga. Jag uppträder schyst mot mina skolkamrater. Mina gymnasiestudier känns meningsfulla. Skolans regler/förväntningar är tydliga. Det är trivsamt i matsalen. Jag får information om vad som krävs för olika betyg. Jag är nöjd med min arbetsplatsförlagda utbildning (APU) Skolarbetet är oftast intressant. Om du tänker på allt i din skola - hur nöjd är du med den? Mina lärare har förmåga att engagera och motivera mig för skolarbetet. Jag upplever att mina lärare bryr sig om mig. Jag är nöjd med de kunskaper jag får i skolan. Mina lärare gillar att arbeta med ungdomar. Varje termin får jag bra information om min studiesituation Mina lärare samarbetar för att vi skall få en bra utbildning. Mina lärare förbereder undervisningen väl. Personalen tar mina synpunkter på allvar. Jag har möjlighet att få arbetsro i skolan. Mina lärare bedömer mina studieresultat rättvist. Om jag har problem kan jag prata med någon personal i skolan. Personalen uppträder schyst mot mig. Jag trivs i skolan. Mina skolkamrater uppträder schyst mot mig. På vår skola respekterar vi varandra. Undervisningslokalerna är bra. I skolan får jag hjälp med att klara studierna på ett bra sätt. Jag vågar framföra mina åsikter till mina lärare. I undervisningen får jag diskutera och träna olika sätt att lösa problem. Stämningen på skolan är bra. Mina lärare är bra på att variera undervisningen. Jag känner mig trygg i skolan. Jag har förtroende för min mentor/klassföreståndare. Jag vågar framföra mina åsikter till mina skolkamrater. Jag ser positivt på min framtid. Jag upplever ingen kränkande behandling på skolan. Jag tycker att skolans arbetsmiljö är bra. I min klass fungerar vi bra ihop. Jag tror på min egen förmåga. 22

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014

Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Jämtlands Gymnasium!

Jämtlands Gymnasium! Jämtlands Gymnasium! Årlig likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Jämtlands Gymnasium Wargentin, Enhet 1a, b, c, 2 a, b, c Likabehandlingsgruppen Jämtlands Gymnasium Wargentin Innehållsförteckning

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan Handelsprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasiet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR. Skolenhet Mjölner. Läsåret 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR. Skolenhet Mjölner. Läsåret 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Skolenhet Mjölner Läsåret 2014/15 Innehållsförteckning Bakgrund 3 1 Mål. 4 2 Handlingsplan.. 4 2.1 Ansvar. 4 2.2 Förebyggande arbete 5 2.3 När något inträffar som strider mot lagen.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN 2012-2013

EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN 2012-2013 EBERSTEINSKA GYMNASIETS VERKSAMHETSPLAN/ LOKAL ARBETSPLAN 2012-2013 Inledning De fyra kommunala gymnasieskolorna, De Geer, Ebersteinska, Haga och Kungsgård, har tillsammans följande fokusområden: Samarbete

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 15/16 Per Gamalielsson Rektor Stefan Marklund Biträdande rektor 2015-08-18 Bakgrund Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Himmelstalundsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Himmelstalundsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Himmelstalundsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasium, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning Ansvariga för planen: Rektor

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer