Anteckningar från Utbildningschefsnätverket

Transkript

1 ANTECKNINGAR Utbildningschefsnätverket Anteckningar från Utbildningschefsnätverket Tid: Fredag 28 oktober 2016, klockan Plats: 95:an, GR Deltagare Maria Andersson, Kungälv (för & grund, gymn & vux), ordförande Anette Liedström-Hjorth, Kungsbacka (för & grund), vice ordförande Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund) Jens Holm, Mölndal (gymn & vux) Olof Olsson, Härryda (för & grund, gymn & vux) Elisabeth Westin, Lerum (för & grund, gymn & vux) Olle Isaksson, Lilla Edet (för & grund, gymn & vux) Karl-Olof Petersson, Partille (för & grund, gymn & vux) Pia Alhäll, Stenungsund (för & grund, gymn & vux) Staffan Sjölund, Tjörn (för & grund, gymn & vux) Karl-Johan Sjödin, Öckerö (för & grund, gymn & vux) Bengt Randén, GR, Utbildningschef Theresa Carlsson, GR, sekreterare Christel Bäckström, GR (punkt 1) Wictoria Kovats, GR (punkt 2) Birgitta Sandström Barac (punkt 3) Margaretha Allen, GR (punkt 4) John Nelander, Sabina Svahn, GR (punkt 5) Sofia Larsson, GR (punkt 6) Lisa Sipari, GR (punkt 7) Deltog ej Eva Leidbrandt, Ale (för & grund, gymn & vux) Anneli Schwartz, Alingsås (gymn & vux) Carina Krantz Rönnqvist, Göteborg (för & grund) Hans Wettby, Göteborg (för & grund) Maija Söderström, Göteborg (gymn) Tomas Berndtsson, Göteborg (gymn) Gunilla Westerberg, Göteborg (för & grund) Jan Elftorp, Göteborg (vux) Staffan Hallström, Kungsbacka (gymn & vux) Elisabeth Jacobsson, Mölndal (för & grund) 1

2 Mötet öppnades Tema 1. Strategisk kommunikation Förberedelse inför Pisa 6 december Bengt inledde med att återkoppla till UCs teman som löper mellan och där utvecklingen fortsätter med mer strategisk omvärldsorientering och kommunikation kring detta. Christel Bäckström lyfte frågan kring relevansen av debatterna kopplade till våra internationella mätningar. Ofta grundar sig debatterna inte på rätt underlag utan det behövs flera bilder för att beskriva läget i skolan. De olika mätningarna behöver också sättas i ett sammanhang för att rättvisa analyser och slutsatser ska kunna dras. Man ska även ha med sig att det finns helt andra intressenter inblandade och att marknaden har upptäckt utbildning som bransch, nämndes tex OECD som är en stor maktfaktor (står bakom PISA) och som i grunden är en organisation för ekonomi. Varför får OECD/PISA mer genomslag än IAE/TIMMS? Stor skillnad i kraft mellan organisationerna bakom. Vad innebär de olika mätningarna, kunskap vs förmåga och internationellt vs nationellt. Lyftes problemet med den negativa massmediala bilden av skolan och medias roll som maktfaktor. För att möta detta behöver tex PISA och TIMMS sättas i ett sammanhang, lyft tex in positiva resultat från nationella prov, betyg från årskurs 9, den regiongemensamma enkäteten och bryta ner till den lokala kontexten och visa på positiva resultat. Poängterades betydelsen av en bra retorik när det gäller kommunikationen: - Visa på andra bilder om vad som fungerar, styr strålkastaren - Bekräfta utmaningarna och beskriv hur arbetet ser ut lokalt för att möta dessa - Var källkritisk och se helheten, skolan är en komplex värld - Ta debatten, annars gör någon annan det Diskussion följde kring systematisk skolutveckling och möjligheter att visa på progression, ur diskussionen: - Modeller används lokalt där det går att lyfta fram positiva resultat - Viktigt att se till den enskilda enhetens kontext, det finns bra exempel på hur man gör som man skulle kunna kommunicera - Det är parallellprocesser, både på organisationsnivå och individnivå - Betydelsen av att utveckla analyskompetens hos cheferna och mäta progression i det som sker i verksamheten i stället för nyckeltal Lyftes även vikten av att visa att vi gör progression, använda alla mediatyper som kanaler för att påvisa kvalitetsförbättringar. => Vilka rubriker vill vi ha och vad ska vi göra för att få dem? Vilka delar kan strålkastarljuset riktas mot? Bilderna bifogas anteckningarna, ett större bakgrundsmaterial kommer att skickas ut separat. 2

3 Rapport/Information/Diskussion 2. Gymnasiedagarna erfarenheterna från årets mässa Wictoria Kovats gav en återrapport från årets Gymnasiedagar. Justeringar har gjorts efter diskussioner i våra olika nätverk. Årets Gymnasiedagar innebar bland annat en stor ökning i besökstal med fler från årskurs 8 och fler besökande föräldrar. Det har också kommit skolor från andra regioner. Särskilt lyckade faktorer var att både elever och föräldrar var mer förberedda än tidigare år samt att de nya språkguiderna var mycket uppskattade vilket kommer att vidareutvecklas ännu mer till nästa år. Gymnasiedagarna 4:e dagen var också nytt för i år då 13 skolor fanns på plats från regionen. Det blev bra samtal och skolorna var mycket nöjda med upplägget och vill ha samma upplägg nästa år. Nästa års Gymnasiedagar äger rum oktober. 3. ISGR Birgitta Sandström Barac, rektor vid ISGR, beskrev skolans upplägg, uppgift och betydelse för regionens utveckling i och med att skolan ofta är avgörande för att rekrytera internationell kompetens till företag och universitet. Skolan har många elever med föräldrar från Volvo Cars, Astra Zeneca och Göteborgs universitet. Lyftes fråga kring läroplanen och Birgitta beskrev att skolan arbetar mer tematiskt där olika ämnen ingår i temana, allt som studeras sätt också i ett globalt perspektiv. Det som lockar eleverna till den svenska sektionen brukar vara skolans internationella profil med förstärkt engelska. Lyftes fråga kring internationella betyg där Birgitta beskrev fördelen med att international baccalaureate är ett etablerat internationellt system. Bilderna samt efterfrågad läroplan bifogas anteckningarna. 4. Inskrivna elever på IM statistik från Gymnasienätverket Margaretha Allen presenterade statistik över inskrivna elever på IM. Aktuella siffror är insamlade via Gymnasienätverket med datum Siffrorna visar bland annat att det är stor rörelse mellan kommunerna gällande språkintroduktion. Lyftes problem gällande övergång mellan kommuner som ligger nära GR men inte ingår i GR samt kommenterades möjlighet till distansutbildningar. Kommenterades även kring flytt av elever utan avtal och hur dessa riskerar att inte ha rätt att fullfölja sin utbildning. Tillades oro över planeringsförutsättningar gällande de elever som man inte vet om de får stanna kvar eller ej. Bilder och PM bifogas anteckningarna. 3

4 5. Återkoppling gällande uppdrag om att utreda förutsättningarna för rättssäker placering och antagning av elever med utländska betyg till gymnasieskola John Nelander och Sabina Svahn återrapporterade från uppdraget som gavs i november En av de stora utmaningarna är att det saknas nationella riktlinjer och stödmaterial i frågan om bedömning av utländska betyg. John beskrev resultatet av den kartläggning som genomförts i Introduktionsprogramgruppen. Bland annat framkom att majoriteten av kommunerna gör kartläggningar av nyanlända elever med hjälp av Skolverkets material, kommunerna framför dock önskemål om anpassat material för äldre åldrar. Det framkom även att överlämningen från grundskolan till Språkintroduktion ser oerhört olika ut i kommunerna alltifrån ingen alls till väl fungerande överlämning. Sabina lyfte att Gymnasieantagningen saknar uppdrag att validera och översätta utländska betyg och att uppdraget begränsar sig till bedömning för antagningen inom fri kvot till nationella program och gruppbaserade introduktionsprogram. Dock kan förutsättningarna förbättras på olika sätt, t ex genom att bifoga utländska betyg och frikvotsansökan i antagningssystemet för att underlätta handläggning och överlämning samt förbättra informationsmaterial rörande fri kvot med utländska betyg. Vidare se på möjlighet för avlämnande skola att utifrån kartläggning kunna lämna rekommendation om behörighet. EU-projektet InVäst kommer också att ta fram en handbok kring bedömning på regional nivå. Tillades förslag att använda erfarenheterna från IB gällande andra skolsystem. 6. Återkoppling från SKLs skolchefsnätverk Anette Liedström Hjort och Elisabeth Westin gav en sammanfattning av innehållet från senaste mötet. Bland annat lyftes lärarlönelyftet, lärarassistenter, nationell referensgrupp kring SIP (samordnad individuell plan) samt rapport om effektivitet i kommunerna från Rådet för främjande av kommunala analyser (bilderna och anteckningarna bifogades inbjudan till UC). Tema 7. Strategisk kompetensförsörjning Kan vi lösa rekryteringsutmaningar gemensamt? Fokus på dagens tema kring strategisk kompetensförsörjning var den interna kompetensförsörjningen. Sofia Larsson pratade om de rekryteringsutmaningar som råder i regionen och hur vi tillsammans skulle kunna pröva s.k. otraditionella angreppssätt för att uppnå goda resultat. Diskuterades kring behov av barnskötare, förskollärare och lärare samt att assisterande/kompletterande roller är en funktion som behöver införas i skolan, särskilt med anledning av bristen på legitimerade lärare. Lyftes fram möjligheter kopplat till personal som är på väg ut, redan här, nya på väg in samt möjligheten att låna personal. Kommenterades kring rörligheten mellan kommunerna och samsyn kring detta. 4

5 Gruppdiskussioner genomfördes och material sammanställdes vid mötet utifrån dessa. Frågan återkommer till UC. 8. Hållbart skolledarskap Lisa Sipari höll i eftermiddagens andra temapunkt och fokuserade på hållbart skolledarskap. Lyftes undersökningar om mest eftersökta arbetsgivare bland studenter och medarbetare inom olika sektorer, och vilka faktorer som bedöms som framgångsrika och möjligheten att applicera dessa på kommunen. Utbildningscheferna diskuterade sedan om vad som kan göras tillsammans utifrån följande perspektiv: på lång sikt, attraktionskraft, diversifiering av yrkesroller, kollegialt lärande och utveckling samt omdirigering. Ur diskussionen: - Positivt med nätverk och mentorsprogram - Bra med modeller för kollegialt lärande - Inte positiva till utmärkelser men till gemensam kommunikation - Utveckla möjligheter till jobbskuggning inom kommunen - Bra om upplägget i rektorsutbildningen kan påverkas så att de olika delarna läses parallellt - Allt med idéutbyte är viktigt - Hur rustar vi skolledarna innan de får sitt uppdrag? - Betydelsen av skolans stödfunktioner kopplat till dess storlek Ventilen Anette Liedström Hjort informerade om att SKL anordnar webbinarium den 28/11: Tidiga insatser Skottland visar vägen. Maria Andersson, lyfte fråga från Förskolenätverket gällande att göra en valideringsmodell för barnskötare. => Nätverket specificerar sin fråga för att GR ska kunna undersöka vidare möjligheter. Bengt Randén berättade om ett förmöte inför det nya samverkansrådet kopplat till GU. Tillsammans med Elisabeth Jacobsson och Anneli Schwartz representerar han UC i samverkansrådet och de behöver medskick från UC om vilka frågor som man önskar lyfts i det nya samverkansrådet. => Frågan diskuteras vidare i social collaboration (inlogg via GRs webb). Kalle Petersson berättade att Skolinspektionen har kallat några av kommunerna till upptaktsmöte den 2/12 mellan kl inför vårens tillsyn av skolor. => Informationen tas med till UCau inför planerandet av mötet den 2/12. Mötet avslutades 5