Bipolär sjukdom hos barn och tonåringar en diagnos under debatt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bipolär sjukdom hos barn och tonåringar en diagnos under debatt"

Transkript

1 Gunilla Olsson, dr med sci, leg läkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, institutionen för neurovetenskap, barn- och ungdomspsykiatri, Uppsala universitet; överläkare, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Centrallasarettet, Västerås Bipolär sjukdom hos barn och tonåringar en diagnos under debatt Det tog lång tid innan man inom psykiatrin kunde enas om vad som skulle betecknas som depression hos barn och tonåringar. Det ansågs länge att barn inte hade tillräcklig psykologisk mognad för att en egentlig depression skulle kunna komma till uttryck. Inte förrän 1980 bestämdes att man skulle använda samma kriterier som för vuxna, och detta skrevs in i den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM, det diagnostiska system som används i psykiatrisk forskning världen över (Fakta 1). Dessförinnan hade det pågått en livlig debatt om symtomen och diagnosen. Nu befinner vi oss mitt i en motsvarande debatt om de maniska tillstånden hos barn och tonåringar. Redan 1921 hade Kraepelin skrivit att mani förekom hos barn. Därefter publicerades först 1960 en beskrivning av mani hos barn [1]. I Uppsala startade Anna-Lisa Annell redan 1965 framgångsrika behandlingar med litium mot maniska och depressiva symtom hos tonåringar [2]. Hon visade att litium även hade effekt på lite olika former av episodiska symtom som debuterat före puberteten, och hon misstänkte att det var förelöpare till manodepressiv sjukdom [3]. I USA kom på 1970-talet flera artiklar om bipolär sjukdom hos tonåringar. Man hade funnit att det var relativt vanligt att deprimerade tonåringar senare även fick hypomana eller maniska episoder och att den antidepressiva behandlingen kunde behöva förstärkas med litium (Fakta 2). Man började misstänka att ett tillstånd präglat av affektlabilitet, irritabilitet och explosiva utbrott hos barn var av bipolär karaktär. Mani hos barn ansågs av vissa forskare vara underdiagnostiserat, och det kom rapporter om att barn med ADHD (uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet) i förvånande stor utsträckning verkade ha maniska tillstånd. Man hade också sett att depression hos barn under behandling med tricykliska antidepressiva slagit om till maniska tillstånd. Dessa fynd ledde till att man i amerikansk barnpsykiatri samlade forskarna på området till en konferens 1992, från vilken redovisades en rad artiklar 1995 [4]. Där påtalades att mani hos unga inte fick rätt diagnos och att det fanns stor risk för att depression i mycket tidiga år utgjorde första episoden av en bipolär sjukdom. Man hade också sett exempel på extremt snabbt växlande bipolära tillstånd hos tonåringar och dessutom funnit att bipolära tillstånd ofta var kombinerade med uppförandestörning. Nu hade man också färdiga studier med en skattningsskala för mani hos barn. Forskargruppen Sammanfattat Bipolär sjukdom förekommer hos tonåringar och även hos barn. Diagnosen är inte helt lätt att ställa, eftersom sjukdomsbilden ofta skiljer sig från den klassiska med tidsmässigt klart avgränsade längre episoder av mani och depression. Tonåringar har ofta mycket snabba växlingar mellan depressiva och hypomana faser, ofta kortare än de fyra dagar som är minimitid för hypoman episod och de 14 dagar som krävs för depressiv episod. Tillståndet är svårt att skilja från borderline personlighetsstörning och uppförandestörning. När det föreligger psykotiska symtom är det svårt att skilja från schizofreni. Hos barn förekommer till synes kontinuerliga tillstånd av manisk karaktär med viss fluktuation i symtomens allvarsgrad. Som regel företer barnen samtidigt bilden av ADHD (uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet). De symtom som hör till en manisk bild, men inte till ADHD, är förhöjd sinnesstämning, grandiositet, minskat sömnbehov, tankeflykt och ökad sexuell upptagenhet. enades om att det var brådskande att samla in kunskap för att bättre förstå vilka uttryck bipolär sjukdom tar sig i unga år och hur sjukdomen skall behandlas. Två år senare publicerades riktlinjer för bedömning och behandling av bipolär sjukdom hos barn och tonåringar. Behandlingsförslagen var huvudsakligen baserade på erfarenheter från behandling av vuxna, eftersom det ännu fanns få studier av farmakologisk behandling av barn och tonåringar [5]. Förekomst En stor undersökning av tonåringar i USA har funnit en livstidsprevalens av bipolär sjukdom på knappt 1 procent, medan punktprevalensen var 0,5 procent. Det handlade framför allt 1182 Läkartidningen Nr Volym 101

2 Fakta 1 Egentlig depressionsepisod hos barn och unga enligt DSM-IV A. Sammanlagt fem av följande symtom under två veckor och större delen av tiden. Något av de två första måste ingå: 1. nedstämdhet eller överdriven irritabilitet 2. påtagligt minskat intresse eller oförmåga att känna glädje 3. dålig eller ökad aptit, nedgång eller uppgång i vikt 4. sömnlöshet eller ökad sömn utöver det normala 5. psykomotorisk agitation eller hämning 6. trötthet, minskad energi 7. känslor av värdelöshet eller inadekvata skuldkänslor 8. svårighet att koncentrera sig, tänka eller fatta beslut 9. återkommande tankar på döden eller på självmord 1. Får ej uppfylla kriterierna för blandad episod depression mani 2. Försämrad funktionsförmåga i arbete, sociala aktiviteter eller relationer 3. Tillståndet är inte en direkt effekt av någon form av drog 4. Tillståndet går inte att beskriva som normal sorg Fakta 2 Hypoman/manisk episod enligt DSM-IV 1. Förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under minst sju dagar för mani och fyra dagar för hypomani B. Under sjukdomsperioden minst tre av nedanstående symtom (fyra om enbart irritabel sinnesstämning): 1. ökad självkänsla eller storhetsidéer 2. minskat sömnbehov 3. pratar mer än vanligt 4. tankeflykt eller upplevelse att tankarna går för fort 5. lättdistraherad, svårt koncentrera sig 6. ökad målinriktad aktivitet 7. ger sig in i allt lockande utan tanke på följder, omdömeslös sexuellt C. Fyller inte kriterierna för blandad episod D. Försämrad funktionsförmåga i arbete, sociala aktiviteter eller relationer vid mani och klart förändrad funktion vid hypomani. Om sjukhusvård krävts blir diagnosen alltid mani E. Tillståndet är ej en direkt effekt av någon form av drog Fakta 3 Bipolär sjukdom och dess olika former enligt DSM-IV Bipolär I En manisk episod har förekommit Egentlig depression eller dystymi kan ha förekommit, men krävs inte Blandtillstånd av depression och mani räknas hit Försämrad funktionsförmåga i arbete, sociala aktiviteter eller relationer har funnits Bipolär II Minst en episod av egentlig depression har förekommit Minst en episod av hypomani, men ingen episod av mani har förekommit Försämrad funktionsförmåga i arbete, sociala aktiviteter eller relationer har funnits Blandad episod Fyller kriterierna för mani och depression samtidigt under minst en vecka»rapid cycling«under ett år har minst fyra episoder av förändrad sinnesstämning förekommit Kan gälla både bipolär I och II om bipolär II, dvs hypomana tillstånd omväxlande med depressioner (Fakta 3). Dessutom fann man i samma studie maniska symtom utan att kriterierna för diagnos var uppfyllda hos 5,7 procent av tonåringarna [6]. Dessa ungdomar hade dock som regel inte utvecklat bipolär sjukdom under de närmast följande åren. De företedde i en uppföljande undersökning vid 24 års ålder snarare en bild av kronisk depression än av bipolärt syndrom [7]. I en annan amerikansk omfattande epidemiologisk studie av barn, 9, 11 och 13 år gamla, har man inte funnit några fall av bipolär sjukdom [8]. Båda dessa studier baserar sig på skolundersökningar, och barn och ungdomar med kraftig funktionsnedsättning kan tänkas undgå upptäckt eftersom de inte befinner sig i skolan. I ett kliniskt material av 6 10 år gamla pojkar remitterade för emotionella och beteendemässiga störningar uppfyllde 9 procent kriterierna för mani [9]. I ett annat material med barn 5 12 år gamla inlagda på klinik, rapporterade föräldrarna att hälften av barnen hade maniska symtom utan att ha fullt utvecklad manisk bild. Detta bekräftades också av beskrivningar från deras lärare [9]. Bipolär depression Det första skovet av en bipolär sjukdom i unga år har vanligtvis formen av en depression, och det är oftast under en depressiv episod föräldrarna söker hjälp [10]. Tonåringar som vårdats inneliggande för depression utvecklade i 20 procent av fallen bipolär sjukdom inom fem år [11]. Det är i synnerhet djup depression med akut debut som predicerar bipolär utveckling [12]. Barn med allvarlig depression före puberteten har vid uppföljningar redan efter några år visat sig utveckla maniska eller hypomana tillstånd i så stor utsträckning som procent [13]. I en tioårsuppföljning hade en tredjedel fått nya depressioner, en tredjedel hade utvecklat bipolär sjukdom med maniska skov, och ytterligare 15 procent hade någon form av bipolär eller cyklotym sjukdom [14]. Den vanligaste åldern för debut av symtom på bipolär sjukdom är övre tonåren, och sammanlagt har 60 procent daterat debuten före 20 års ålder enligt retrospektiva undersökningar [15]. Detta betyder dock inte att diagnosen blivit ställd och behandling insatt. Från studier av vuxna med bipolär sjukdom framgår att två tredjedelar från början fått fel diagnos och att det för en tredjedel dröjt tio år innan korrekt diagnos ställts [16]. Definition och klinisk bild Bipolär sjukdom hos barn och tonåringar kan fylla gängse DSM-kriterier och te sig som klara episoder av depression och mani eller hypomani. I sådana fall uppstår inget problem Läkartidningen Nr Volym

3 Fakta 4 Maniska symtom som differentierar tidig bipolär sjukdom från ADHD Minst ett av de två första bör krävas för diagnos [23]: 1. Förhöjt stämningsläge 2. Grandiositet 3. Minskat sömnbehov 4. Tankeflykt 5. Översexualiserat beteende med diagnosen. Problemet uppstår med de till synes maniska tillstånd vi möter hos barn och tonåringar och som inte fyller gängse DSM-kriterier. Tonåringar har en lite annorlunda symtombild vid mani med mer irritabilitet och affektlabilitet, och de har oftare inslag av depression och psykos [17]. Hos tonåringar möter vi emellanåt en bild med hypomani och depression som växlar snabbt, i vissa fall så gott som dagligen eller till och med flera gånger om dagen. Det betyder att de maniskt präglade episoderna blir kortare än de fyra dagar som krävs för diagnosen hypoman episod. Tillståndet kan inte med nuvarande definitioner kallas»rapid cycling«, men man har använt termer som»ultradian rapid cycling«eller har klassat det som bipolärt blandtillstånd,»mixed mania«. Det är svårt att få fram om tonåringen vid något tillfälle haft en tillräckligt lång episod på fyra dagar för att uppfylla DSMkriterierna. Så kan vara fallet trots att de flesta hypomana svängningarna är kortare. Åtminstone hälften av tonåringarna med bipolär sjukdom företer just sådana snabba växlingar [18]. De beskriver ibland de maniskt präglade dagarna som mer plågsamma än de depressiva. Ibland är bilden snarare att beskriva som ett blandtillstånd och klassas då som bipolär I. Vissa forskare hävdar nu att man inte bör ha en tidsgräns för hypomana tillstånd, eftersom karaktären av sjukdomen även med extremt korta episoder är densamma [19]. Fullt utvecklade manier med psykotiska symtom under tonåren har alltid varit svåra att skilja från schizofreni. Det faktum att tonåringar med beteendestörning och bipolär sjukdom ofta dessutom har ett missbruk av alkohol eller droger har gjort diagnosen ännu mer komplicerad. De snabbt växlande tillstånden är också mycket svåra att skilja från borderline personlighetsstörning. Vid de snabbt växlande tillstånden har problemen ofta betraktats som vanlig tonårsproblematik komplicerad med uttalade inslag av trotssyndrom eller uppförandestörning. Det krävs ofta en längre period, under vilken man följer tonåringen regelbundet, innan diagnosen står helt klar. Den mest intensiva debatten handlar dock om hur man skall betrakta vissa tillstånd av affektlabilitet hos barn. Flera forskare anser nu att bipolär sjukdom före puberteten oftast ter sig som ett mer kontinuerligt snarare än episodiskt tillstånd präglat av maniska symtom med samtidig ADHD-bild. Ibland är kriterier för både mani och depression uppfyllda, och diagnosen blir bipolärt blandat tillstånd. Andra barn har liknande kontinuerliga tillstånd med uttalad affektlabilitet, intensiva vredesutbrott och maniska inslag utan att fylla kriterierna för mani. Även dessa symtombilder börjar man nu misstänka vara av bipolär karaktär. Det skulle kunna handla om ett lite annorlunda uttryck för samma sjukdom beroende på ålder och mognad och därmed vara en prodromal form av bipolär sjukdom. Alternativt kan det vara en speciell fenotyp [20]. Samtidigt är symtomen på mani och ADHD svåra att skilja åt. Flera forskare anser att det förhöjda stämningsläget och grandiositeten är de enda otvetydiga tecknen på mani hos barn med ADHD [21]. En forskargrupp har föreslagit en uppdelning av bipolärdiagnosen hos barn och ungdom i tre grupper. Den första gruppen har symtom som uppfyller nuvarande kriterier i DSM-IV inklusive tidskriterierna. Dessutom föreslås en mellangrupp med två varianter. En företer symtomkriterierna men har kortare maniska episoder på 1 3 dagar. Den andra har irritabilitet som maniskt huvudsymtom men har inte klar eufori eller grandiositet. Den definitionsmässigt bredaste gruppen har kroniska, icke-episodiska symtom med svår irritabilitet och det man kallar»hyperarousal«[22]. En sådan indelning skulle vara till nytta för uppföljande studier över lång tid, vilka är nödvändiga för att vi skall kunna veta om de speciella symtombilderna hos barn är förelöpare till klassisk bipolär sjukdom i vuxenlivet. Dessutom skulle indelningen vara till nytta vid behandlingsstudier. Behandlingarna kan tänkas behöva ha olika utformning vid de olika varianterna av sjukdomsbild. Differentialdiagnosen mot ADHD Som en uppföljning av den första amerikanska konferensen 1992 hölls en ny sådan fem år senare. Vid den konferensen presenterades några behandlingsstudier, och man granskade differentialdiagnosen gentemot ADHD [23]. Efter det att man i de tidiga definitionerna av hyperkinetiska tillstånd hos barn har räknat in affektlabiliteten har man med nuvarande definition inkluderat enbart uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och överaktivitet. Den viktiga frågan är alltså om affektlabiliteten skall anses höra till ADHD eller till ett affektivt syndrom. Barn som har det mer kontinuerliga maniskt präglade tillståndet fyller i 90 procent av fallen kriterierna för ADHD [24]. Av barn med ADHD har 12 procent bedömts även ha diagnosen mani [25]. Barn med dessa dubbla diagnoser har svängningar i humöret som är intensiva och täta. De har ofta stora svårigheter med självkontrollen, vilket kan leda till kraftiga emotionella utbrott även på bagatellartade frustrationer. Barnen kommer ibland att tas in på sjukhus efter att totalt ha misslyckats i skolan och kan då förete en allvarlig bild av mani och depression, ibland med psykotiska inslag [26]. De båda diagnoserna mani och ADHD är svåra att säkert skilja åt, eftersom flera av symtomen är gemensamma. Dit hör överaktivitet, pratsamhet, distraherbarhet och bristande koncentration. Även barn med ADHD är ofta lättfrustrerade och får ofta känsloutbrott. För att få en gränsdragning och på sikt komma till klarhet i dessa frågor har en jämförande studie mellan ADHD och bipolär sjukdom hos barn genomförts [27]. Fem symtom faller då ut som väsentliga för diagnosen bipolär sjukdom, nämligen symtom som inte kan hänföras till diagnosen ADHD (Fakta 4). Samtliga forskare verkar vara ense om att den förhöjda sinnesstämningen uteslutande är ett maniskt symtom och så även den grandiosa självbilden. Det man anser vara ett normalt barnsligt grandiost tänkande skall vara försvunnet vid 8 9 års ålder. Antingen grandiositet eller förhöjd sinnesstämning måste finnas för att man skall överväga bipolär diagnos. Tankeflykt hör likaså enbart till den bipolära diagnosen men är svårare att bedöma hos barn. Barnen uttrycker det ibland konkret som att»tankarna kommer för fort«eller att»det blir alldeles för mycket tankar i huvudet«. Ett minskat sömnbehov innebär att barnen är pigga trots mycket kort nattsömn. Barn med ADHD däremot blir trötta av att de sover för lite beroende på att de har svårt att komma till ro på kvällen 1184 Läkartidningen Nr Volym 101

4 och ibland även vaknar tidigt. För att räkna det femte symtomet överdriven upptagenhet av sexualitet som ett maniskt symtom förutsätts att barnet inte har varit utsatt för sexuella övergrepp. Samtidigt vet man idag att mycket allvarliga trauman kan vara bidragande orsak till att en bipolär sjukdom utlöses [28]. Det blir viktigt att ställa båda diagnoserna i de fall då de verkligen är för handen. Barn med den dubbla diagnosen har i jämförelse med barn med enbart ADHD oftare psykotiska symtom, ångest och beteendestörning, och de har sämre funktion psykosocialt [29]. I avvaktan på ytterligare kunskap har man i amerikansk barnpsykiatri efter ett stort forskarmöte bestämt sig för att betrakta dessa tillstånd som bipolära och ställa diagnosen bipolär sjukdom UNS samt behandla som om de vore maniska tillstånd [30]. Viktigt är att betona att ADHD med dagens definition inte i sig är en affektiv sjukdom. Däremot är det mycket vanligt att barn med ADHD får episoder av egentlig depression eller långvariga dystyma tillstånd. Det kan då te sig som om ADHD-symtomen förvärras. Enligt en studie utvecklar procent någon gång en allvarlig depression, och procent får bipolär sjukdom [31]. Samsjuklighet Barn med bipolär sjukdom har således ADHD i upp till 90 procent av fallen. Lika stor del har trotssyndrom, och en tredjedel har uppförandestörning. Mer än hälften har ångest och/eller depression förutom de maniska symtomen, och 30 procent har psykotiska symtom. Ingen enda har visat sig vara helt utan samsjuklighet. Den totala funktionen är kraftigt nedsatt [32]. Tonåringar med bipolär sjukdom utvecklar missbruk i så stor utsträckning som en fjärdedel [33]. Vid bipolär debut före pubertet fann en studie att risken för missbruk är lägre och i nivå med risken vid ADHD [34]. I en retrospektiv studie hade de med sjukdomsdebut i tonåren ett missbruk i 50 procent av fallen, medan siffran var bara 20 procent om debuten skett efter 30 års ålder [35]. I ett svenskt material fann man dock inget missbruk bland unga vuxna som vårdats inneliggande för bipolär I under tonåren [36]. Frekvensen uppförandestörning har varierat från 5 till 50 procent beroende på hur materialen samlats in. Det verkar vara så att det i stort är samma grupp som har missbruk och uppförandestörning, och den gruppen har den sämsta prognosen [10]. När bipolariteten åtföljs av uppförandestörning, i synnerhet i de fall där uppförandestörningen debuterat före en klar manisk period, blir funktionsnedsättning och prognos avsevärt förvärrade [37]. Vissa verkar kunna ta sig ur missbruket, och medicinering med litium har visat gynnsam effekt på både den bipolära sjukdomen och missbruket [38]. Liksom hos vuxna har man även hos tonåringar påvisat en samvariation med panikångest [39]. Suicidalitet Risken för suicid är kraftigt ökad vid bipolär sjukdom i tonåren och är dubbelt så hög som vid depression (oddskvot 9,2 respektive 4,2). I den tidigare nämnda stora amerikanska epidemiologiska undersökningen hade 44 procent gjort självmordsförsök [6]. Tidigare har man räknat med att 20 procent gör allvarliga suicidförsök. Blandtillstånden utgör den allvarligaste risken för suicid, och risken förvärras ytterligare om missbruk tillkommer [40-42]. Ärftlighet Bipolär sjukdom har starka ärftliga inslag. Tonåringar med bipolär sjukdom har i hälften av fallen en familjehistoria med affektiv sjukdom. I en tredjedel av fallen är den affektiva sjukdomen bipolär. Barn till en förälder med bipolär sjukdom har nio gånger förhöjd risk att få bipolär sjukdom och fyra gånger förhöjd risk att få någon affektiv sjukdom. Barnen har bipolär sjukdom i procent av fallen och egentlig depression i 20 procent [43, 44]. Dessutom har procent av barn till föräldrar med bipolär sjukdom diagnosen ADHD [45]. Utifrån det har man föreslagit att det kan finnas en subgrupp med gemensam ärftlighetsgång för ADHD och affektiv sjukdom. Man kan också tänka sig att ärftligheten snarare rör sig om en dimensionell faktor. Det har nämligen visat sig att föräldrar och barn verkar ha liknande sjukdomsbilder med antingen klassisk episodisk bipolär sjukdom eller med mer komplicerad form inkluderande beteendestörning [46]. Barn och tonåringar med bipolär sjukdom har kraftigt ökad förekomst av släktingar med drog- och alkoholmissbruk, och missbruket har som regel debuterat redan under tonåren. Denna bakgrund av missbruk hos släktingar är inte lika uttalad hos tonåringar med beteendestörning utan bipolär sjukdom, och missbruket har då utvecklats hos släktingarna först i vuxen ålder. Det förefaller alltså finnas en klar koppling mellan bipolär sjukdom och tidigt missbruk som inte går via beteendestörning [47]. Farmakologisk behandling Eftersom barn och ungdomar med episodisk affektiv sjukdom oftast söker i en depressiv fas är det vanligt att diagnosen bipolär sjukdom inte kan ställas och att behandling inleds med selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Dessa farmaka har ofta effekt på bipolär depression men medför också risk för omslag till maniskt tillstånd. Den öppna frågan är nu hur vi skall betrakta depression hos barn till en förälder med bipolär sjukdom: Skall den ses som depression eller som första episod av bipolär sjukdom? Enligt diskussioner vid APA(the American Psychiatric Association)-kongressen 2002 ansågs det trots allt vara rimligt att starta med SSRI även i de fall där hereditet för bipolär sjukdom föreligger. Det verkar också vara vad man tänker enligt en psykofarmakologisk översikt [48]. Den akuta farmakologiska behandlingen vid klassisk mani hos ungdomar är densamma som hos vuxna: litium, neuroleptika eller bådadera [49-51]. Trots att ytterligt få öppna prövningar ännu hunnit genomföras med de nya s k atypiska neuroleptika används de redan. En placebokontrollerad studie av tilläggsbehandling till valproinsyra med quetiapin har publicerats och visat bättre effekt än enbart valproinsyra [52]. Elterapi används till tonåringar i stort sett bara vid livshotande tillstånd [53]. Vad gäller profylaktisk behandling är rekommendationen att hos ungdomar använda valproinsyra vid de snabbt svängande tillstånden och litium vid de rent euforiska [48]. Om respons uteblir bör man lägga till den andra typen av preparat. Öppna studier av valproinsyra tyder på att medlet är effektivt. En mindre jämförande studie av litium, valproinsyra och karbamazepin har visat måttlig effekt av alla tre utan större skillnader [54]. Vad gäller unga flickor finns ett stort bekymmer med risken för utveckling av polycystiska ovarier under behandling med valproinsyra [55]. Andra forskare hävdar från översiktliga studier att orsaken inte säkert ligger hos valproinsyra [56]. De nyare antiepileptika har ännu inte testats för bruk till tonåringar på indikationen bipolär sjukdom men används för barn och ungdom på indikationen epilepsi och anses där vara tillräckligt säkra vad avser biverkningar. När tillfredsställande effekt av en»mood-stabilizer«nåtts, men ett ADHD-syndrom kvarstår, kan centralstimulantia smygas in försiktigt [57]. Som underhållsbehandling bör den i det aktuella fallet effektiva behandlingen fortsätta. Inga stu Läkartidningen Nr Volym 101

5 dier finns som pekar på att man skulle kunna gå tillbaka till monoterapi om kombination krävts från början. Psykosocialt stöd och familjeterapi Även om farmokoterapin är den primära och den helt nödvändiga behandlingen måste vikten av stöd till barn och familj starkt betonas, liksom vikten av det som idag kallas psykoedukation. Vid APA-kongressen 2001 hävdade ledande forskare att familjesamtal skall erbjudas till alla familjer där en medlem har bipolär sjukdom. Detta gäller för vuxna familjemedlemmar med sjukdomen, och i ännu högre grad för barn. Dessa barn behöver också omfattande stöd i skolan och ofta placering i specialklass. Erfarna lärare känner igen barns ADHD-problematik, men när de maniska inslagen dyker upp blir lärarnas bild av barnet förbryllande och samarbete mellan skola och barnpsykiatri än mer påkallat. Lärare behöver få förklaringar och uppbackning för att orka bemöta och undervisa barnen. Förhoppningen är att tidig diagnos och tidigt insatt farmakologisk behandling tillsammans med gott stöd till barn, föräldrar och skola på sikt skall leda till att barnen får en bättre framtid än vad som annars skulle blivit fallet. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är medlem i»medical advisory board«för svenska Organon och har skrivit och undervisat för svenska Organon, skrivit och föreläst för svenska Pfizer, deltagit i läkemedelsprövning och föreläst för Lundbeck samt föreläst för Eli Lilly. 30. National Institute of Mental Health Research Roundtable on Prepubertal Bipolar Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2001;40: Wilens TE, Biederman J, Millstein RB, Wozniak J, Hahesy AL, Spencer TJ. Risk for substance use disorders in youths with childand adolescent-onset bipolar disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1999;38(6): Osby U, Brandt L, Correia N, Ekbom A, Sparen P. Excess mortality in bipolar and unipolar disorder in Sweden. Arch Gen Psychiatry 2001;58(9): DelBello MP, Geller B. Review of studies of child and adolescent offspring of bipolar parents. Bipolar Disord 2001;3(6): Kusumakar V, Lazier L, MacMaster FP, Santor D. Bipolar mood disorder: diagnosis, etiology, and treatment. In: Kutcher S, editor. Practical child and adolescent psychopharmacology. Cambridge: Cambridge University Press; p Kafantaris V, Coletti DJ, Dicker R, Padula G, Pollack S. Are childhood psychiatric histories of bipolar adolescents associated with family history, psychosis, and response to lithium treatment? J Affect Disord 1998;51: James ACD, Javaloyes AM. Practitioner review: The treatment of bipolar disorder in children and adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2001;42: Ernst CL, Goldberg JF. The reproductive safety profile of mood stabilizers, atypical antipsychotics, and broad-spectrum psychotropics [review]. J Clin Psychiatry 2002;63(Suppl 4): I Läkartidningens elektroniska arkiv är artikeln kompletterad med fullständig referenslista. Referenser 4. Nottelmann E, guest editor. Bipolar affective disorder in children and adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1995;34: Practice parameters for the assessment and treatment of children and adolescents with bipolar disorder. AACAP Official Action. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1997;36(10 Supplement):157S- 176S. 6. Lewinsohn PM, Klein DN, Seeley JR. Bipolar disorder in a community sample of older adolescents: prevalence, phenomenology, comorbidity, and course. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1995; 34: Suppes T, Dennehy EB, Gibbons EW. The longitudinal course of bipolar disorder [review]. J Clin Psychiatry 2000;61(Suppl 9): Geller B, Zimerman B, Williams M, Bolhofner K, Craney JL. Bipolar disorder at prospective follow-up of adults who had prepubertal major depressive disorder. Am J Psychiatry 2001;158(1): Lish JD, Dime-Meenan S, Whybrow PC, Price RA, Hirschfeld RM. The National Depressive and Manic-depressive Association (DMDA) survey of bipolar members. J Affect Disord 1994; 31(4): Geller B, Williams M, Zimerman B, Frazier J, Beringer L, Warner KL. Prepubertal and early adolescent bipolarity differentiate from ADHD by manic symptoms, grandiose delusions, ultra-rapid or ultradian cycling. J Affect Disord 1998;51(2): Geller B, Luby J. Child and adolescent bipolar disorder: A review of the past 10 years. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1998;36: Carlson GA. Bipolar disorder in children and adolescents. A critical review. In: Shaffer D, Waslick BD, editors. The many faces of depression in children and adolescents. Review of Psychiatry. Vol 21. Washington, DC, London, England: American Psychiatric Publishing Inc; p Leibenluft E, Charney DS, Towbin KE, Bhangoo RK, Pine DS. Defining clinical phenotypes of juvenile mania. Am J Psychiatry 2003;160: Proceedings of the 1997 Conference on childhood bipolarity. Bethesda, Maryland, USA. J Affect Disord 1998;51: Geller B, Zimerman B, Williams M, DelBello M, Frazie J, Beringer L. Phenomenology of prepubertal and early adolescent bipolar disorder: Examples of elated mood, grandiose behaviors, decreased need for sleep, racing thoughts and hypersexuality. J Child Adolesc Psychopharmacol 2002;12:3-9. = artikeln är referentgranskad SUMMARY The present state of knowledge about bipolar disorder in childhood is reviewed. Adolescent bipolar disorder with ultradian rapid cycling, irritability, dysphoria and psychotic features, and the frequent complication of substance abuse and conduct disorder, is described. The pre-pubertal, more continuous, manic disorder and its differentiation from ADHD is discussed. The paper ends with a description of treatment and studies of different mood stabilizers. Gunilla Olsson Läkartidningen 2004;101: Correspondence: Gunilla Olsson, Säbacka, Noor, SE Knivsta, Sweden Läkartidningen Nr Volym

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim. diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923

Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim. diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923 Bipolär sjukdom: En trend eller en legitim diagnos? Alina Karanti, MD, PhD student 150923 Uppgifter om ev. jäv Dr Karanti har medverkat i kliniska prövningar för Lundbeck samt erhållit föreläsningsarvode

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Affektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen

Affektivt spektrum. Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum. Debutålder vid bipolär sjukdom. BPD hos barn i världen LONG-TERM HEALTH OUTCOME OF ADOLESCENT MOOD DISORDERS: FOCUS ON BIPOLAR DISORDER Aivar Päären barn och ungdomspsykiater Research suggest that mental illnesses lie along a spectrum Affektivt spektrum Prevalens

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av bipolär sjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av bipolär sjukdom INNEHÅLL Bipolär sjukdom 5 Orsaker 13 Behandling 17 Biverkningar 25 Vägen till

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Varför behövs ett Affektivt team

Varför behövs ett Affektivt team Varför behövs ett Affektivt team Samtidigt saknas ofta en tydlig behandlingsplan och många gånger sätts diagnosen utifrån godtycklighet där både en adekvat behandlingsstrategi och uppföljning är bristfällig.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom. Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand

Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom. Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom Timea Sparding Leg. Psykolog Bipolärmottagning, SU Doktorand Bipolär sjukdom och samsjuklighet Psykoterapiforskning Psykologisk behandling vid bipolär sjukdom

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV

LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014

DEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014 Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning

Läs mer

Av Tom Fahlén. Allmän beskrivning. d e l 1

Av Tom Fahlén. Allmän beskrivning. d e l 1 B I P O L Ä R S J U K D O M Av Tom Fahlén Allmän beskrivning d e l 1 Utgivare: GlaxoSmithKline AB, Mölndal. Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg. Papper: Inlaga: Silveroffset 130 g. Omslag:

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Flickor med ADHD Läkarstämman Stockholm 30.11.05 Svenny Kopp Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 1 Historia 1979 J. Kashani 1990 A. James & E. Taylor 1996 E. Arnold 1997 M. Gaub & C. Carlson

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

B I P O L Ä R S J U K D O M. Av Tom Fahlén. d e l 1. Allmän beskrivning

B I P O L Ä R S J U K D O M. Av Tom Fahlén. d e l 1. Allmän beskrivning B I P O L Ä R S J U K D O M Av Tom Fahlén Allmän beskrivning d e l 1 Utgivare: GlaxoSmithKline AB, Solna. Projektledare: Margaretha Cederholm, Corpus, Göteborg. Papper: Inlaga: Multioffset 120 g. Omslag:

Läs mer

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling Affektiva mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 070116 Behandling av bipolär sjukdom Alla patienter med bipolär sjukdom skall rekommenderas att så

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!

Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket! Special Edition: En välfungerande och inkluderande arbetsmarknad 2015 Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket! Vem vill stå utanför, brännmärkt stigmatiserad? www.annelijaderholm.se Från frihetsberövad

Läs mer

ISBN 978-91-86301-96-5 Artikelnr 2010-3-7

ISBN 978-91-86301-96-5 Artikelnr 2010-3-7 Ledsna barn ISBN 978-91-86301-96-5 Artikelnr 2010-3-7 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto ImageSource Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och unga med

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

AFFEKTIVA STÖRNINGAR

AFFEKTIVA STÖRNINGAR # 1 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 AFFEKTIVA STÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Tord Ivarsson

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se

Depression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se Depression viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet

Flickor/ Kvinnor med ADHD. Vad är ADHD. Vad är ADD. Attention Karlstad 15 november 2011. Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Flickor/ Kvinnor med ADHD Attention Karlstad 15 november 2011 Överaktivitet Impulsivitet Dålig uthållighet Vad är ADHD Vad är ADD ADHD utan hyperaktivitet Långsamhet Trötthet Svårt att komma igång 1 Vad

Läs mer

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013

Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga. hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Bipolär sjukdom farmakologisk behandling av unga hakan.jarbin@regionhalland.se Sept 2013 Kliniska riktlinjer USA För mani (enligt DSM-IV) är den primära behandlingen farmakologisk De flesta unga med bipolär

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Vårdprogram. hos vuxna vid psykiatrisk klinik

Vårdprogram. hos vuxna vid psykiatrisk klinik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Behandling av affektiv sjukdom 1.0 Vårdprogram hos vuxna vid psykiatrisk klinik Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso-

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande

Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbetet Höstterminen 2007 Rapport nr, 449 Borderline personlighetsstörning och Bipolär sjukdom Bakgrund och Bemötande Anton Jonsson Christer

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Uppsala. November 2009. Januari. Februari. Mars. Ändrat datum för årsmötet

Uppsala. November 2009. Januari. Februari. Mars. Ändrat datum för årsmötet Uppsala November 2009 Innehåll Kalendarium... sid 1 Hej kära mamma en personlig reflexion... sid 2 Anmälan sista cafékvällen för hösten smörgåstårta... sid 3 Information om personliga ombud... sid 4 Om

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barnpsykiatrisk diagnostik

Barnpsykiatrisk diagnostik Barnpsykiatrisk diagnostik Från symptom till diagnos metoder och problem Tord Ivarsson Forsker I, RBUP Øst og Sør Docent Göteborgs Universitet Diagnos tidvis/bland vissa kontroversiellt Dia gnosis = igenom

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer