Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Transkript

1 Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling, verksamhetschef Godkänt den: Kategori: Organisation, Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Överläkare Anne-Liis von Knorring Skapat den: Reviderat av: Reviderat den: Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Bakgrund Affektiv sjukdom är samlingsnamnet för depression, dystymi, mani, hypomani, bipolär affektiv sjukdom, unipolär affektiv sjukdom, cyklotymi och mano-depressiv sjukdom. Dessa är mest utbredda av alla psykiska sjukdomstillstånd bland ungdomar och vuxna. Det är ett allvarligt tillstånd, där återkommande sjukdomsperioder under livscykeln är mycket vanligt. Vid tidig debut finns ofta ärftlighet för affektiv sjukdom och risk för ett allvarligare sjukdomsförlopp. Risken för hypomana/maniska skov senare i livet är relativt hög (15-30%) vid depression som debuterar hos barn och ungdomar. Ungdomarnas självbild, prestationsförmåga i skolarbetet och sociala funktion kan dessutom försämras. Risken för tidig död i suicid och olyckor är även ökad. Vid långdragna depressioner är risken mycket stor för sämre utbildningsnivå, svårigheter i relationer och ökad stresskänslighet som vuxen. De med depression, som har många kroppsliga krämpor löper också en större risk för dålig prognos. Det är därför oerhört viktigt med snabba behandlingsinsatser, så att ungdomarnas möjlighet till utbildning, arbetsförmåga och familjebildning blir optimal. Etiologi Orsakerna till depression är multifaktoriell. Arv (genetik), kroppsliga sjukdomar, psykosocial miljö, svåra livshändelser liksom andra stressorer är faktorer att beakta. Stress-sårbarhetsmodellen är tillämplig. Har det tidigare funnits en period med depression brukar psykosociala stressorer spela mindre roll senare, dvs depressionsperioderna riskerar att komma utan någon utlösande orsak. Förekomst Studier har visat att förekomsten hos barn före puberteten är 1-2% med en jämn könsfördelning. Hos tonåringar är förekomsten 5-7%, varvid förekomsten hos flickor ökar påtagligt. Det är tre gånger fler flickor än pojkar som lider av depression efter puberteten. Hälften av alla kvinnor och ¼ av alla män riskerar att insjukna i någon affektiv sjukdom under sin livstid är. Titel Handlingsprogram depression Sidan 1 av 5

2 Diagnostik Noggrann genomgång av aktuella symtom och sjukhistoria: 1. Psykiska symtom i nuläget och under uppväxten 2. Självmordstankar och handlingar 3. Kroppsliga sjukdomar och aktuella kroppsliga symtom 4. Bruk av tobak, alkohol och droger 5. Familjens funktion, inbördes relationer och sociala förhållanden 6. Ärftlighet 7. Funktion i förskola/skola i nuläget och genom åren 8. Social funktion i relation till jämnåriga och andra vuxna 9. Psykomotorisk och kognitiv utveckling 10. Fostertid, förlossning och neonatalperiod Skattningsskalor Det kan också vara lämpligt att använda skattningsskalor och diagnostiska formulär som Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale (MADRS), Children s Depression Inventory (CDI), Suicide Intention Scale (SIS), Alcohol Disorder Use Identification Test (AUDIT), Drug Disorder Use Identification Test (DUDIT). Somatisk bedömning Kroppsundersökning inkl. längd, vikt, blodtryck och puls bör göras. Blodprover behöver inte tas rutinmässigt, men man bör vara frikostig med blodstatus, thyreoideaprover, järn och homocystein. Inför läkemedelsbehandling är det lämpligt att ta transaminaser. Kroppslig orsak till depression måste uteslutas/identifieras. Vanliga är anemi, järnbrist, thyreoidea-sjukdom, post-infektiöst tillstånd (t.ex. mononucleos) och inflammatorisk tarmsjukdom. Individuell plan Första besök skall göras så snabbt som möjligt inom en vecka till en månad från anmälan för diagnostik och information. Vid behov kan uppföljande besök för bedömning behövas. Detta måste då ske i nära anslutning till det första besöket. Antidepressiv medicin är oftast inte lämplig att förskriva vid första besöket. Båda föräldrarna måste först informeras och acceptera behandlingen. Behandling Börja med att informera om att depression inte bara handlar om att man är ledsen och att det är mycket svårt att klara av det själv. Depression påverkar också förmågan att koncentrera och tänka. Dessutom försämras olika kroppsliga funktioner, som hormoner och immunförsvar. Den deprimerade behöver stöd (basnivå), individuellt eller i grupp parallellt med stöd och information till föräldrarna. Denna åtgärd har prioritet ett enligt Socialstyrelsens rekommendationer (2010) och bör innehålla följande: Information om depressionssjukdomen Mat, motion, sömn Kravanpassning i skolan Problemlösning Tålamod och förståelse Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av måttlig depression hos barn och ungdomar rekommenderar stödjande kontakt och ev. psykosocial intervention i första hand. Vid lindrig och medelsvår depression rekommenderas med prioritet 3 och 4 behandling med KBT, i grupp eller individuellt. Vid medelsvår depression rekommenderas läkemedelsbehandling med SSRI som prioritet 2. Även annan psykologisk behandling, t ex IPT (Interpersonell terapi) och korttidsterapi har erfarenhetsmässigt god effekt och visst vetenskapligt stöd. Titel Handlingsprogram depression Sidan 2 av 5

3 Det är i all depressionsbehandling viktigt att i samråd med barn/tonåring och föräldrar göra en individuellt anpassad vårdplan. Det är också viktigt att barn/tonåring och föräldrar får nödvändig information om behandlingseffekt, -upplägg, biverkningar, föräldraansvar inför medicinering. Glöm inte att informera om att alkohol, droger och rökning förvärrar depressionen. Medicinering med antidepressiva Vid svår depression eller melankoli så snart som möjligt inom två veckor. Vid måttlig depression efter 4-6 veckor Utvärdering stegvis till remission inträder och därefter ytterligare minst 6 mån när patienten är återställd. Medicinuppföljningar görs i samråd mellan läkare, psykiatrisjuksköterska och ev. individualterapeut. Det är viktigt att även föräldrar involveras. Steg 1 Monoterapi SSRI - Fluoxetin, Citalopram, Sertralin Steg 2 Monoterapi annat SSRI, alt. Venlafaxin till äldre ungdomar Steg 3a Monoterapi annan grupp än SSRI Venlafaxin (Efexor ) Klomipramin (Anafranil ) Mirtazapin (Remeron ) Bupropion (Voxra, Wellbutrin, Zyban ) Steg 3b Tillägg av antiepileptika eller litium Vid unipolär depression kan Lamotrigin (Lamictal ) ge effekt. Vid bipolär depression har Valproat (Absenor, Ergenyl ) bättre effekt. Litium (Lithionit ) rekommenderas i första hand till patienter med bipolär sjukdom. Denna behandling kan vara svår att monitorera. Vid terapiresistent depression rekommenderas enligt de nationella riktlinjerna i första hand preparatbyte enligt ovan och i andra hand el-behandling (ECT; Elektro Convulsive Treatment). Vid partiell eller ingen respons gör NY DIAGNOSTIK! Samsjuklighet? Differentialdiagnos? Tänk särskilt på bipolärt syndrom, tidigare eller aktuellt trauma, låg begåvning och neuropsykiatriskt funktionshinder. DAWBA, ett internetbaserat skattningsformulär för tonåring resp föräldrar, kan användas för differentialdiagnostik, liksom MINI-intervju. Kompletterande utredning vid behov. Samarbete/samverkan Andra enheter inom BUP, socialtjänst, skola. Titel Handlingsprogram depression Sidan 3 av 5

4 Förslag på blodprover Blodstatus (Hb, erytrocyter MCV, leucocyter) TSH, T4 Ferritin (fs-järn) Homocystein (B12, folat) ASAT, ALAT Na, K, Cl, Alb, Ca Droganalys i urin Referens Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning. ISBN Bedömningsinstrument AUDIT, DUDIT, CDI, MADRS, SIS (blanketterna finns på BUP:s interna hemsida) Agneta Rosling verksamhetschef Titel Handlingsprogram depression Sidan 4 av 5

5 Flödesschema depressionsbehandling: Titel Handlingsprogram depression Sidan 5 av 5