Vårdprogram vid depression

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram vid depression"

Transkript

1 Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Depression - vårdprogram Barn- och ungdomspsyk klin Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Antonia Simon Risberg, chöl Vårdprogram vid depression Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Örebro läns landsting Medverkande: Psykolog Johanna Söderstén, psykolog Ulrika Granbom, psykolog Maria Häggström, chefsöverläkare Antonia Simon Risberg, ST-läkare i barnpsykiatri och specialist i vuxenpsykiatri Zoltan Gabulya.

2 Sidan 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidor 1. INLEDNING FÖREKOMST DEFINITIONER SYMTOMATOLOGI OCH KLINISK BILD BEDÖMNING BEHANDLING 7 7. FARMAKOLOGISK BEHANDLING PREVENTION SAMMANFATTNING REFERENSER.. 12 Bilaga 1 BESLUSTRÄD Bilaga 2 FARMAKOLOGISK ALGORITM

3 Sidan 3 av INLEDNING Affektiv sjukdom är den mest utbredda av alla psykiatriska sjukdomstillstånd. Det är ett allvarligt tillstånd, ofta med återkommande sjukdomsperioder under livscykeln. Vid tidig debut har man att räkna med ärftlig belastning, ett allvarligare sjukdomsförlopp och högre risk för hypomana-maniska skov. Ungdomarnas självbild och sociala funktion försämras. De får sämre utbildning och yrkeskarriär, bildar inte lika ofta familj och får färre barn. Det är därför oerhört viktigt att de får hjälp tidigt och lär sig förebygga och snabbt söka hjälp vid nya episoder. Depression är multifaktoriellt orsakad. Arv, kroppsliga sjukdomar, psykosocial miljö, svåra livshändelser liksom andra stressorer är faktorer att beakta. Stress sårbarhetsmodellen är här tillämplig. Arbetet med detta vårdprogram har skett i en s k förbättringsgrupp på uppdrag av verksamhetschef Anita Ivarsson. Syftet med vårdprogrammet är att ge en vägledning i evidensbaserad diagnostik och behandling av depression hos ungdomar. Vi har använt oss av SBUS rapport från 2004, Östergötlands vårdprogram för depression av ungdomar, de amerikanska riktlinjerna från 2007 samt de engelska riktlinjerna från samma år. Vi har även tagit del av socialstyrelsens rekommendationer från maj 2009 och slutrapporten FÖREKOMST Depression förekommer i alla åldrar men är relativt ovanligt före puberteten med en förekomst på cirka 2% med jämn könsfördelning. I tonårsgruppen är förekomsten 4-8% och är 2-3 gånger vanligare bland flickor. Om man tittar på en hel tonårsperiod är risken 15-20% att bli drabbad av depression i ungdomsgruppen. Studier har också visat att cirka 5-10% av ungdomarna kan ha subsyndromala symtom på depression och således utgöra en riskgrupp. Amerikanska studier hos både vuxna och ungdomar pekar på att varje generation sedan 1940 har en högre risk att utveckla depression och en högre risk med debut i yngre åldrar. 3. DEFINITIONER Definitionen av depression bygger på DSM-IV-R manualens definitioner för MDD (Major Depression Disorder) manualen från Fördelen med DSM är att även funktionsnivån beaktas vilket har visat sig ha varit av betydelse för diagnosen. I Europa används i huvudsak ICD10-kriterierna där man tar hänsyn till antalet depressionssymtom, men inte funktionen. Depressionen kan graderas till milda, måttliga eller svåra depressioner. I den senaste depressionsformen kan även psykotiska symtom förekomma.

4 Sidan 4 av SYMTOMATOLOGI OCH KLINISK BILD Depression kan definieras som ett spektrumtillstånd. För att få diagnosen depression krävs minst två veckors ihållande nedstämdhet eller irritabilitet, lustlöshet, dödsönskningar, suicidala tankar-planer, isolering, sänkt aktivitet, koncentrationssvårigheter, aptitlöshet, energibrist och självanklagelser eller skuldkänslor. För att få depressionsdiagnosen krävs en förändring av funktionen. Dessutom ska inte symtomen komma till följd av missbruk, läkemedel, sorgereaktioner eller andra psykiatriska sjukdomar. Symtomen hos barn och ungdomar liknar symtomen hos vuxna, men det finns vissa viktiga skillnader som kan hänföras till barn och ungdomars kognitiva och emotionella utveckling. (Se DSM IV manualen.) Förskolebarn 0-6 år Hos yngre barn yttrar sig depressionssymtomen i form av beteendeproblem, irritabilitet, tillbakadragenhet, apati eller en tillbakagång i fungerande och utveckling. Små barn som förlorar kontakten med sin anknytningsperson kan dra sig undan kontakt, bli sjuka eller få sömnstörningar. Även den psykomotoriska utvecklingen kan gå tillbaka så att barnet förlorar färdigheter de tidigare haft. Depressiva störningar hos riktigt små barn är relativt sällsynta och är vanligen förknippade med missförhållanden i hemmet och försummelse. Skolbarn 6-13 år Hos skolbarn kan man vid depression se ledsenhet, irritabilitet, nedstämdhet, gråtattacker, minskad glädje och somatiska symtom som ont i huvudet, ont i magen. Skolbarn kan inte verbalisera lika väl som tonåringar. Även hos skolbarn kan nedstämdhet vara förknippat med dysfunktioner i familjen och uppväxtförhållanden. Tonåringar år I tonårsgruppen kan man se större likheter med depressionssymtomen hos vuxna. Det typiska för tonåringen är en håglöshet och lustlöshet förenad med irritabilitet, låg frustrationstolerans och utåtagerande beteende. Även tonåringar kan ha en förlust av aptiten samt uttalade sömnstörningar. Det är vanligt med insomningssvårigheter, tidigt uppvaknande eller ett stort sömnbehov. I tonårsgruppen kan man ibland också se psykotiska depressioner. Dessa utgör en särskilt svår grupp där klinikern behöver bli medveten om risken för bipolär sjukdom och att det utgör en svårare depression som kan vara mer svårbehandlad. Samsjuklighet MDD förekommer många gånger tillsammans med DDD (dystymi och kallas då för dubbel depression). Dystymi kan vara en svårdiagnostiserat tillstånd där det förekommer en långdragen sinnesstämningsförändring som inte är lika uttalad som vid MDD utan har ett mer kroniskt förlopp. Vid DDD föreligger sänkt sinnesstämning och irritabilitet de flesta dagar under en period av ett år.

5 Sidan 5 av % av ungdomarna med depression har också andra psykiatriska tillstånd. Vanligast är ångestsjukdomar, aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, men också förekomsten av missbruk av alkohol eller droger. Differentialdiagnos Det är viktigt att komma ihåg somatiska sjukdomar som ger depressiva symtom som expempelvis hypothyreoidism, manonukleos, anemi, vissa cancertillstånd och sorgereaktioner. Dessa tillstånd kan alla ge dålig självkänsla och nedstämdhet, men bör inte diagnostiseras som MDD eller DDD om inte kriterierna för dessa tillstånd uppfylls. En del läkemedel som centralstimulantia och P-piller kan inducera depression. Vid en första depressionsepisod är det viktigt med noggrann anamnes för att kartlägga förekomst av depression i familjen, differentiera mellan unipolär och bipolär depression, psykos eller mani. Duration Mediandurationen för en obehandlad MDD-episod i ett kliniskt material är åtta månader. Trots att de flesta ungdomar och barn återhämtar sig från sin första depressiva episod visar longitudinella studier av både kliniska grupper och kontrollgrupper att återfallsrisken är 20-60% inom två år efter remission och går upp till 70% efter fem år. Återfall i depression kan finnas med under en hel livstid % utvecklar bipolär sjukdom speciellt om det föreligger riskfaktorer. Barndomsdepression Barndomsdepression förefaller mera heterogen än vuxendepression. Vissa barn kan ha starkare hereditet för affektiva sjukdomar och hög risk för återfall medan andra kan utveckla bipolär sjukdom eller beteendeproblem samt missbruk av olika slag. Prognos Vanliga faktorer som är associerade med sämre prognos är utsatthet för negativa händelser, familjekonflikter, samsjuklighet och svåra depressionsepisoder. När det gäller DDD (dystymi) i barndomen finns en högre risk att utveckla i MDD. DDD kan pågå i tre till fyra år. Komplikationer Om MDD ej behandlas kan det påverka barnets utveckling men också barnets förmåga att relatera till jämnåriga och sin familj. Den mest fruktade och svåraste komplikationen associerad med MDD är suicidförsök eller fullbordade suicid. Ungefär 60% av alla barn och ungdomar med MDD har tänkt på att ta sitt liv och cirka 30% har gjort suicidförsök.

6 Sidan 6 av 12 Risken för suicidalt beteende ökar om det finns redan i anamnesen, om det finns samsjuklighet med andra psykiatriska symtom såsom missbruk eller utåtagerande beteende, impulsivitet, aggressivitet, utsatthet för stressorer samt tillgång på farliga ämnen. Ungdomar med depression löper också högre risk att utveckla missbruk såsom alkoholberoende eller annat missbruk i ett försök att självmedicinera. Riskfaktorer Adoption och tvillingstudier har visat att MDD är en familjesjukdom som beror på en interaktion mellan genetiska och omgivningsfaktorer (Waisman et Ahl 2005, 2006B). Risken att utveckla en depression ökar om depression finns i familjen. En depression kan också utlösas av stressorer, förluster och pågående konflikter och frustrationer. Förutom detta kan förekomsten av annan psykiatrisk problematik såsom aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, medicinering, sociokulturella faktorer bidra till förekomsten av depressiv symtomatologi. 5. Bedömning I en klinisk bedömning är det viktigt att väga barnets/ungdomens rätt till konfidentialitet mot risker och information till föräldrar och övrigt nätverk. Det är viktigt att från början klargöra för barnen och ungdomarna vilka uppgifter som kan förbli konfidentiella och vilka som behöver kommuniceras med föräldrar eller andra personer i nätverket. Barnets familj utgör en viktig resurs och föräldrar behöver få en noggrann information om risk och skyddsfaktorer. Screening för depression bör ske i samband med samtliga nyanmälningar till BUP. Bedömning och screeningsinstrument, BCFPI, en intervju som görs med samtliga föräldrar har frågor som riktar sig mot depression. BDI II (Becks Depression Inventory), är ett självskattningsformulär som kan användas på ungdomar och vuxna i åldern år. MADRS är ett intervjubaserat instrument som från början är framtaget för vuxna, men som kan användas även på ungdomar i åldrarna år. MADRS-S är en självskattningsversion av detta instrument, M.I.N.I-KID är en helstrukturerad intervju som också används i screeningssyfte på BUP, USÖ. KIDI-SADS är en omfattande semistruktrurerad intervju som främst ska användas i differentialdiagnostiskt syfte (DSM-IV baserat). För att kunna göra en tillförlitlig bedömning av depressionens förekomst är det viktigt att göra enskilda intervjuer med barnen och ungdomarna samt med föräldrarna. Intervjuerna ska kartlägga dels de depressiva symtomen och dels barnets och familjens styrkor, riskfaktorer samsjuklighet, somatiska bedömningar och utredningar, utlösande faktorer samt förekomst av hypomana symtom. Stämningsdagböcker och livslinjer med fokus på stämningsläget kan vara enkla och bra hjälpmedel i anamnesupptagningen.

7 Sidan 7 av 12 Bedömningsfasen ska mynna ut i en vårdplan som kommuniceras både till barnet och föräldrarna och där det framgår både behandlingsplan och eventuella riskfaktorer såsom suicid. (Se vårdprogram Suicid.) 6. Behandling Depressionsbehandling kan delas in i tre faser: akut fas, fortsättningsfas och underhållsfas. Behandlingsmålsättningen i den akuta fasen vanligen de första två veckorna är kliniskt respons och minskning av depressiva symtom. I fortsättningsfasen är målsättningen att konsolidera förbättringen och att depressiva symtom ska klinga av. I underhållsfasen är målsättningen att förhindra återfall hos individer som har tillfrisknat från en depressionsepisod. Några definitioner gällande depressionsepisoder: Respons = Förbättring. En signifikant reduktion av de depressiva symtomen under en duration av åtminstone två veckor. Remission = Tillfrisknande. Kännetecknas av en duration av mellan två veckor och två månader då depressionssymtomen har klingat av. Recovery = Återställd. Frånvaro av depressiva symtom på mer än två månader. Relapse = Återfall. En ny MDD-episod under en period av remission. Recurrence = Återinsjuknande. Symtom på depression under en period av depressionsåterställan, dvs ny episod. Behandlingen behöver skräddarsys för varje barn och ungdom med hänsyn till barnets utveckling, depressionens svårighetsgrad, samsjuklighet, familjefaktorer, psykosociala faktorer och kulturella aspekter. Oavsett depressionsbehandlig och depressionsfas är det viktigt med pedagogiska inslag, dvs information om själva sjukdomen. Detta involverar även stöd till föräldrar och nätverk. I stödet ingår aktivt lyssnande, reflektion, att fungera som ett vikarierande hopp och hjälpa till i problemlösning. Familjeinterventioner är en viktig del av behandlingen på alla nivåer. Behandlig av lättare depression utan komplicerade psykosociala faktorer kan behandlas utanför BUP med stödjande förhållningssätt på basnivå t ex inom skolhälsovården. Här är det viktigt att kunna förebygga och identifiera problem, ge föräldrarna stöd och hjälpa till med självhjälp exempelvis ett nätbaserat självhjälp såsom Vid svårare depressioner eller där det förekommer mycket familjebelastning och psykosocial problematik ska psykoterapeutisk behandling övervägas i första hand. När psykoterapeutiska interventioner inte ger resultat inom fyra till sex veckor kan antidepressiv medicinering komma i fråga. Antidepressiv medicinering ska inte vara första åtgärd utom vid mycket svåra depressioner med eller utan psykotiska symtom.

8 Sidan 8 av 12 Psykoedukation Psykoedukation syftar till att ge ungdomarna och deras familj kunskap om depressionens symtom och orsaker. Psykoedukation syftar också till att ge information om olika behandlingsmetoders fördelar och nackdelar. Skrivet material med broschyrer och webb-sidor kan också vara till hjälp. Stödterapi I detta ingår att lyssna på både den unga människan, familjemedlemmarna, kunna hjälpa till att reflektera, återupprätta hoppet, bidra till problemlösning rörande depressionen. Familjebehandling-familjeterapi Familjebehandling är i regel problemrelaterad med salutogent fokus. Föräldrarnas engagemang är nödvändigt för att den unga människan ska kunna upprätthålla sin motivation och kunna tillfriskna. I familjeterapin arbetar man med relationerna inom familjen, hjälper till att förstå och hitta sambandet mellan barnet/ungdomens depression, familjemönster och familjeanknytningen. Familjebaserade interventioner syftar till att minska de interaktioner mellan familjemedlemmar som bidrar till psykiatrisk problematik hos barn och ungdomar samt att öka de interaktioner som skyddar mot sådan problematik. Forskare inom det barnpsykiatriska fältet är överens om att familjinterventioner är nödvändiga i samband med depressionsbehandling. Psykodynamisk psykoterapi I psykodynamisk terapi är relationen till terapeuten och relationens utveckling det huvudsakliga verktyget för förändring. Fokus är att tolka sambandet mellan försvar och ängslan och omedvetna känslor och impulser mellan terapeuten och signifikanta andra i barnets tidigare liv och tidigare relationer. Parallellt med terapin har ofta föräldrarna också en egen behandlingskontakt. Kliniskt finns positiva resultat men det sakas kontrollerade studier som stödjer den psykodynamiska psykoterapins effekter. Kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi Dessa former av specialiserad psykoterapeutisk behandling som syftar till att minska depressionssymtomen kommer ifråga då psykoedukation och familjeinterventioner inte är tillräckliga. I praktiken handlar det om barn och ungdomar med medelsvåra till svåra depressiva tillstånd, kroniska återkommande depressioner och ungdomar som har svår psykosocial situation. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av måttlig depression hos barn och ungdomar rekommenderar psykologisk behandling med KBT individuellt eller i grupp. Även annan psykologisk behandling IPT och korttidsterapi har erfarenhetsmässigt god effekt och vetenskapligt stöd. Det är alltid viktigt att göra vårdplanering tillsammans med både ungdomen och föräldrarna för att kunna hitta en individuellt anpassad vårdplan. (Se vårdprogram Självskadebeteende.)

9 Sidan 9 av Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling är indicerad vid svår depression efter två till fyra veckor, vid måttlig depression efter sex till åtta veckor. Utvärdering ske stegvis till remisson. Vid god effekt behandla minst 6-12 månader, många gånger kan det vara nödvändigt med längre behandling. Läkemedelsbehandling initieras av läkare i samarbete med behandlaren och ungdomen och familjen. Före insättning av läkemedel görs en kroppsundersökning, längd, vikt, blodtryck och puls. Tänk också på somatiska orsaker till depression t ex olika typer av anemier, kroniska sjukdomar och thyreoideasjukdomar. Läkemedelsbehandling: Steg 1 monoterapi Fluoxetin, Sertralin, Citralopram. Steg 2 monoterapi SSRI alt lägg till Litium, Bupropion eller Mirtazapin Steg 3 monoterapi annan grupp än SSRI Venlafaxin, Mirtazapin Kombination av läkemedel och stödterapi, familjeterapi och i vissa fall individualterapi med KBT-inriktning är det mest effektiva. Vid terapi resistent depression byt preparat enl Algoritm (se bilaga 2). Vid svåra psykotiska depressioner hos inskrivna patienter överväg ECT som förstahandsåtgärd. Om behandlingen inte ger respons överväg förnyad diagnostik. Behandling med SSRI. Behandlingen kräver tät allians mellan behandlande läkare, sjuksköterska, ungdomen och familjen. Vanliga biverkningar med SSRI. De flesta SSRI tolereras väl av ungdomarna. Initialt är det vanligt med illamående, sömnstörningar, huvudvärk och aptitförändringar. Aktivering En vanlig reaktion efter några veckors SSRI-behandling är s k beteendeaktivering. Aktivering kommer snabbt vid dosökning, är reversibelt och dosberoende. Symtomen är ökad irritabilitet, hyperaktivitet, agitation, irritabilitet. Kan vara förknippat med ökad risk för självskadebeteende. Om symtomen uppträder gå tillbaka till en lägre dos. Bipolärt överslag Bipolärt överslag vid SSRI-behandling är ovanligt och finns hos dem som har en hereditet för bipoläritet. Detta ska alltid frågas innan man sätter in SSRI. Detta är ovanligt, kommer ofta flera veckor efter en förbättring i depressionen. Är inte dosrelaterat och inte heller lika

10 Sidan 10 av 12 reversibelt som aktiveringen. För att det ska räknas som bipolärt överslag krävs ofori och/eller grandiositet. Det bipolära överslaget är patientrelaterat och risken ökar om det finns ärftlighet för bipoläritet. Det är vikigt att inte för snabbt sluta med SSRI förrän man är helt säker på att det föreligger ett överslag i hypomani eftersom fortsatt behandling av bipoläriteten kräver tyngre medicinering och det utesluter hela SSRI-familjen. Firande Firandet är vanligt efter långdragna depressioner. Förekommer cirka en månad efter behandling med SSRI. Kan ses som en reaktion på att det är roligt att leva igen efter lång depression. Det förekommer inte någon eufori, grandoisitet eller minskat sömnbehov. Samsjuklighet När depressionen viker och ungdomen återhämtar sig från depressionen kan andra underliggande symtom bli tydliga. Det är mycket vanligt att en tydligare ADHD kan identifieras och sedan också behandlas. Apati Detta är en subjektiv upplevelse som patienterna kan beskriva. De känner sig omotiverade och intresserade och kan uppleva en stum känsla i kroppen. Denna ska skiljas från återfall i depressionen, trötthet eller sömnighet. Serotonergt syndrom Akut serotonin toxicitet med hypertermi och kramper. Intensivvård är nödvändigt. Kliniskt användning av läkemedel Behandla enl algoritm och starta med manoterapi SSRI. Börja med låga doser. Starta t ex med tabl Sertralin 50 mg/dygn, ½ tabl första veckan. Uppföljning hos sjuksköterska efter en vecka, alt telefonkontakt med tillförlitlig förälder. Om läkemedlet tolereras väl höj till 1 tablett. Uppföljning fyra veckor efter behandlingsstart för att utvärdera respons. Om det inte föreligger någon respons höj med 25 mg per/dygn och vecka till adekvat dos som för Sertralin ligger mellan mg/dygn tills respons uppnås. Om inte respons inom åtta veckor överväg behandla vidare först med annat SSRI därefter kombinationsbehandling eller manoterapi annan SSRI-grupp. Målsättningen är fullständig remission av alla symtom inom 12 veckor. Underhållsbehandling Återfallsrisken i depressioner är hög. Högsta risken finns inom fyra månader efter tillfrisknande. Studier visar att SSRI kan vara ett skydd för återfall. Vid svårare depressioner rekommenderas behandling 6-12 månader. Utsättningsförsök kan göras under sommaren då det är mindre risk att funktionsreduktion går ut över skolprestationerna.

11 Sidan 11 av 12 Patienter som haft minst två depressionsepisoder eller en svår episod löper högre risk att utveckla kronisk depression. För dessa patienter rekommenderas läkemedelsbehandling upp till två år. Viktigt också att notera att kombinationen depression och dystymi kan också kräva längre behandling. Sammanfattningsvis är det viktigt att behandla ungdomarna tillräckligt länge så att funktionen återkommer utan residualsymtom. Psykotisk depression För patienter som har både depression och psykotiska symtom rekommenderas en kombination av SSRI och antipsykotika. Bipolär sjukdom Det kan vara svårt att differentiera mellan bipolär och unipolär depression tidigt i förloppet. Viktigt att anamnestiskt fråga även efter milda hypomana episoder som lätt kan missas i tonårstiden. För patienter med unipolär sjukdom som har medelsvåra till lätta depressioner rekommenderas i första hand psykoterapi eftersom läkemedel innebär också risker. Om det finns stor risk för att det föreligger bipolär sjukdom rekommenderas i första hand stämningsstabiliserare som Litium eller Valprovat. Sammanfattningsvis är det viktigt att driva behandling till symtomfrihet. 8. Prevention Tidiga interventioner för att behandla mammor med depression kan vara en framgångsrik preventiv åtgärd för att barnen senare inte ska få depression. Forskning från USA visar att tidig debut av dystymi oftare leder till depression. Även ångesttillstånd kan vara förelöpare till depressiv sjukdom. När det gäller prevention är det viktigt med reduktion av riskfaktorer och livsstilsförändringar som upprätthålla hälsa. Regelbundna sömnvanor, regelbunden fysisk aktivitet, stresshantering, meningsfulla aktiviteter, rimliga krav, positiva relationer hemma och i skolan kan alla verka förebyggande mot depression. Ökad kunskap om depression och dess följder i skolan kan också bidra till tidig identifiering av symtom och tidig behandlingshjälp.

12 Sidan 12 av Sammanfattning och framåtblick Det finns vetenskapligt stöd för att psykologisk behandling är verksamt vid depression av barn och ungdomar. Forskningsstödet finns för KBT-strategier med inriktning mot beteendeaktivering och psykoedukation. Depression är vanligt förekommande i ungdomsgruppen och återfallsrisken är stor utan behandling. Behandling av depression bör utformas multimodalt och innehålla en kombination av psykoedukation, rådgivning, stöd, psykoterapi individuellt eller i grupp. Det är också viktigt med livsstilsanalys och rådgivning till barnet och familjen om vad som kan förebygga depression och vad som kan utlösa depression. Läkemedelsbehandling är aktuellt vid långdragna och svåra depressioner och kan spela en roll i att minska återfallsrisken. Barn och ungdomar som haft flertalet depressioner och suicidhandlingar kan vara i behov av längre tids läkemedelbehandling och psykoterapeutisk behandling. På vår klinik arbetar vi idag med screening då vi har både BCFPI och M.I.N.I-KID som fångar upp depressivitet hos barn och ungdomar. Psykoterapeutiska metoder förekommer dels vad gäller familjebehandling men också KBT-behandling Vi behöver utveckla gruppbehandling och information till föräldrar. 10. REFERENSER DSM IV manualen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Socialstyrelsen 2010 Practice Prarameter for Assesment and Treatement of Children and Adolescents with depressive disorders AACAP ( ) Depression in Children and Young preople. The Brittish Psychological Sociaty and Royal College of Psyciatrist. NICE Guidelines, UK 2007 Barn och ungdomar med depression version 2, , BUP Östergötland Vårdprogram för sucidpreventin BUP USÖ, 2008 Riktlinjer vid självskadebeteende - BUP USÖ, 2009 Riktlinjer för diagnostik BUP USÖ, 2010 Länkar SF BUP Läkemedelsverket Socialstyrelsen Revideras senast

Vårdprogram vid depression

Vårdprogram vid depression Version nr Diarie nr År/löp nr 2 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram vid depression Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 2012-08-24

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med

Läs mer

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM

Akademiska sjukhuset. Handlingsprogram depression. Depression hos barn och ungdomar HANDLINGSPROGRAM Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram depression Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: /Agneta Rosling,

Läs mer

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Bipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal) ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

SFBUPs Riktlinje Depression remissversion 3

SFBUPs Riktlinje Depression remissversion 3 SFBUPs Riktlinje Depression remissversion 3 Svenska Föreningen för Barn- o Ungdomspsykiatri Version 3 till SFBUPs kongress 140423-24 Arbetsgrupp: Håkan Jarbin SFBUP, Anne-Liis von Knorring prof. em., Maria

Läs mer

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

BESLUT. Datum 2008-06-25

BESLUT. Datum 2008-06-25 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård

Snacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression

Planering. Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression. Sjukdomsbörda 2000. Depression Klinisk psykologi med kogni/v beteendeterapeu/sk inriktning I, KBT vid Depression Ellinor Öberg Leg. Psykolog, leg psykoterapeut Handledare Planering Alla läser igenom fallbeskrivning Föreläsning Övning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom nnedom KUR-projektet Arvika-Torsby 120829 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd m information som inte behöver formuleras

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Vårdprogram för depression och ångest

Vårdprogram för depression och ångest 6 NOVEMBER 2013 Vårdprogram för depression och ångest Berörda enheter Samtliga mottagningar och avdelningar inom Vuxenpsykiatrin i Norrbotten. Processbeskrivning Innehåll Vårdprogram för depression och

Läs mer

Behandlings-/Vårdprogram

Behandlings-/Vårdprogram Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer