Remissvar: Utredning gällande finansiering av studentkårsgemensam verksamhet

Transkript

1 Remissvar: Utredning gällande finansiering av studentkårsgemensam verksamhet 1

2 Avsändare: Datum: Kårstyrelsen Förord I arbetet med att ta fram ett remissvar har samtliga våra fem sektioner tillfrågats samt vårt fullmäktige och tillträdande fullmäktige. Utifrån de inkomna remissvaren har Göta studentkår formulerat sina åsikter. Göta studentkår representerar ca 64% av studentpopulationen och bevakar utbildningar på 5 av Göteborgs universitets 8 fakulteter. I vårt arbete skapar vi oss en god översiktsbild för den heterogena studentgruppen, men även hur de olika fakulteterna fungerar. Göta studentkårs generella uppfattning kring rapporten är att dels är remisstiden väldigt snäv och att det vore orealistiskt att genomföra de flesta av rapportens förslag. Vi anser också att själva utredningstiden varit för begränsad och att de flesta delar kräver vidare utredning, vilket vi behandlar under de separata punkterna. Vi är dock glada att rapporten är gjord, det är fem år sedan Göteborgs universitet gjorde några ställningstaganden eller uppföljning av de beslut som togs vid kårobligatoriets avskaffande. Vi kan se tillbaka på de fem åren och ändå konstatera, samanbrottet i GUS till trots, som relativt goda. Både Göteborgs universitet med sin omorganisation och kårernas nya förutsättningar i och med kårobligatoriets avskaffande har haft en omställning att göra. Vi kommer att behandla punkterna i samma ordning som de presenteras i rapporten och börjar därav med samma numrering. 2

3 3 Verksamheter med universitetsgemensam finansiering 3.1 Generellt stöd till studentkårerna för utbildningsbevakning Göta studentkår erhåller 310 kronor per helårsstudent (HST). Om vi ser över en flerårsperiod kan vi konstatera att vi är väldigt känsliga för politiska svängningar. Om departementet bestämmer sig för att sänka antalet HST inom våra fakulteter kan det slå hårt ett år från ett annat. Exempelvis är en finansieringsskillnad mellan ersättningen 2014 och 2015 som har en differens på ca på grund av ett lägre antal representerade HST. Dock sänks inte kraven eller omfattningen på vår verksamhet, vi ska fortfarande representera och bevaka utbildningar på Göteborgs universitet för ca studenter. Detta gör vi på 10 heltidsarvoderade och 4 heltidsanställda. Detta kan jämföras med Humanistiska fakulteten som har ca 3200 HST och 500 anställda. Således är den beskrivna situationen för kåren om relativ ekonomisk stabilitet sann till den grad att vi kan hantera nuvarande situation. Men om nuvarande regering gör liknande nedskärningar på HST inom HUM/SAM-området som förra kan vi vara tvungna att göra ytterligare nedskärningar. Vi ser det som positivt att rapporten föreslår att justera upp kårstödet i relation till inflationen, dock vill vi understryka att stödet inte ska justeras ner vid deflation. Vidare vill vi också trycka på att ett ökat generellt kårstöd bör tas i reell beaktning. Ett aktivt arbete med studenterna bidrar till en ökad utbildningskvalitét och desto bättre förutsättningar kårerna har att bevaka utbildningar vid Göteborgs universitet desto bättre blir utbildningskvalitén. Göta studentkår är mycket kostnadseffektiv organisation och vid sidan av de 10 arvoderade har vi nästintill 1000 ideellt engagerade varje verksamhetsår. Vi fyller också en viktig funktion för den sociala aspekten vid Göteborgs universitet. Vi har ett tudelat uppdrag där vi dels bedriver aktiv utbildningsbevakning men också skapar möten mellan och för studenter. Här stöttar de enskilda fakulteterna i hög grad, men det är tingade pengar för en väldigt specifik verksamhet under terminsstarterna. Däremellan bedriver vi social verksamhet för mängder av våra studenter. Göta studentkår bedriver aktivt arbete med medlemsrekrytering vilket också bidrar till intäkter. Dock är våra fakultetera utspridda över hela staden i olika byggnader lite varstans. Våra studentgrupper är således utspridda över ett stort geografiskt område utan några centrala mötespunkter. Vi har helt enkelt inte den infrastrukturen som behövs för att nå samtliga av de studenter som vi representerar. 3

4 Detta är ett stort problem i vårt arbete med att rekrytera studentrepresentanter. Det yttersta exemplet är Naturvetenskapliga sektionen som även har studenter i Mariestad och Strömstad, för att inte tala om de som befinner sig till havs. Att åka dit eller att bedriva aktivt informationsspridande till denna utspriddhet kostar tid och pengar. Vi har flertalet områden som behöver utvecklas för att vidare mer effektivt och omfattande bevaka våra utbildningar vid Göteborgs universitet. Göta studentkår ser stor utvecklingspotential för vår verksamhet och våra relationer med Göteborgs universitet, våra stora nedskärningar sedan 2010 till trots. Realistiskt sett hade vi behövt minst en heltidsarvoderad per 1000 HST som vi representerar. Vi vill poängtera att det vi menade i utredningen var att utifrån dagens verksamhet givet samma nivåer (ersättningen för 2014) har vi en hanterbar - men inte optimal ekonomisk situation. Vi ser inte att det är någon motsättning mellan oss och lärosätet, tvärtom, med ökade resurser kan vi tillsammans arbeta för hög utbildningskvalitet. En investering i kårerna är en investering i Göteborgs universitet. Vi föreslår därav att Göteborgs universitet ökar det generella stödet ytterligare utöver en inflationsjustering. Vi föreslår också en utredning hur kårerna kan säkerställa intäkter genom samarbeten med Göteborgs universitet på andra sätt än det generella kårstödet. 3.2 Götheborske Spionen Göta studentkår anser att det är av yttersta vikt att det finns en oberoende medial verksamhet vid Göteborgs universitet som granskar både lärosätet och kårerna. Göta studentkår är en demokratisk organisation som är öppen för samtliga studenter vid våra representerade fakulteter. I detta remissvar fokuserar vi på den publicistiska funktionen som sådan och inte på Spionen som tidning. Göteborgs universitet har i snart 80 år haft en granskande tidning som aktivt verkat för transparens, både hos kårerna och på lärosätet. Göta studentkår menar att det vore orimligt av Göteborgs universitet att inte säkerställa att en sådan funktion finns i ytterligare minst 80 år. I en demokratisk verksamhet är det viktigt att det finns transparens och granskning av organisationen. Om studenter och medlemmar ska kunna göra medvetna val om kårens verksamhet måste det också finnas möjlighet att ha oberoende aktörer som granskar oss. För oss är det således principiellt viktigt att bibehålla Spionens funktion för att säkerställa vår egen legitimitet. Det är vidare viktigt att det finns ett publicistiskt organ som granskar Göteborgs universitet ur ett studentperspektiv. Som samhällsinstans finns det också ur 4

5 legitimitetssynpunkt för Göteborgs universitet en poäng i att finansiera en oberoende tidning med studentperspektiv. Med det sagt ser vi det som problematiskt att Spionens finansiering är att betrakta som studentkårsgemensam verksamhet även om huvudmannaskapet ligger hos GUS. Under hearingen med utredaren framkom det att ställningstagandet är utifrån ett likabehandlingsperspektiv - Göteborgs universitet kan inte behandla en kårtidning bättre än en annan. Och utifrån den logiken håller vi med. Om Spionen är att betrakta som kårverksamhet bör resurserna gå till studentkårerna och de får själva besluta om de ska prenumerera på en viss tidning eller ej. Det finns en rättviseaspekt att ta i beaktning om att varför ska en viss typ av kårverksamhet gynnas men inte en annan? Göta studentkårs förslag är således att sluta betrakta Spionens finansering som kårgemensam och ställa den helt fristående från kårerna. Spionen som funktion upprätthåller principiella viktiga värden som inte är relaterade i huvudsak till studentkårerna. Kårerna kan sedan på eget bevåg inneha medial verksamhet men vi ser inte att det skulle stå i konflikt med en oberoende tidning med studentperspektiv. Göteborgs universitet måste därför själva göra ett ställningstagande kring hur de ser på en oberoende tidning vid Göteborgs universitet. Och i det ställningstagande gör Göta studentkår ett medskick att vi anser att en oberoende granskande tidning är nödvändig för både oss som kår, Göteborgs universitet som organisation, studenterna och de anställda. Att Spionen har strukturella problem i sin styrning och rekrytering till studentrepresentation är något som vi är fullt övertygade om att Spionen kan lösa internt på egen hand som en helt oberoende tidning. Göta studentkår anser också att Göteborgs universitet måste utreda vidare frågan om presstöd för studentmedier. 5

6 3.3 Studentradion Under förhandlingarna 2010 var inte Studentradion med och därav glömdes deras finansiering. Vi anser att om vi faller i linje med vårt förslag kring finansiering av Spionen, att den ska betraktas som helt fristående uppstår här samma rättvisefråga som tidigare. Varför ska Spionen ha finansering men inte Studentradion? Ett förslag från vår sida är att upprätta en presstödsfond därtill olika studentmedier kan söka pengar för sin En sådan fond skulle behöva mer resurser än vad som finns tillgängliga för Spionen idag. Men med en sådan skulle även Studentradion kunna söka medel och utveckla sin Som vid föregående punkt föreslår vi en fortsatt utredning kring presstöd för studentmedia. 3.4 Kostnader för studentkårernas medlemsregister Membit är ett stolpigt system, om Göteborgs universitet skulle initiera en process för byte av medlemssystem skulle vi ställa oss bakom detta. 3.5 Studentombudsverksamhet Göta studentkår har tidigare uttryckt det som sin mening att vi anser att ombudens roll bör och ska vara oberoende av Göta studentkår. Dels för att det är en trygghet för de som arbetar med utbildningsbevakning att kunna skicka vidare mer problematiska ärenden till en oberoende part. Dels för studenter som inte upplever att de av olika anledningar inte vill vända sig till Göta studentkår har en tredje part att lyfta sina problem hos. Om enskilda studenter känner att de har bristande förtroende för Göta studentkår ska de inte straffas. Göta studentkår har aldrig upplevt att lärosätet har svårigheter att se skillnad på vad som är ett ombud och vad som är en studentkår. Men om sådant är fallet tyder det på ett ökat behov av fortbildning för de delar av Göteborgs universitets personal som känner sig förvirrade, inte omplacering av ombud. De fungerar också som ett aktivt kårminne utan att för den delen ha något större inflytande på den enskilda kårens De har erfarenheter av studentärenden och agerar som ett aktivt stöd för de förtroendevalda, oavsett vilken position de befinner sig i. Utifrån detta har Göta studentkår tidigare gjort det klart och tydligt i en skrivning att vi inte är intresserade av att anställa några ombud själva. Göta studentkår kommer fortsättningsvis också ställa sig bakom att ombuden är anställda av Göteborgs universitets studentkårer. Vi ser inga andra reella alternativ i dagsläget. Rapporten föreslår även en förändrad kravprofil för studentombuden. Vi ställer oss frågande till dessa nya krav. Utifrån egna efterforskningar både på sektionerna och 6

7 fakulteterna kan vi konstatera att vi inte delar den problembild som utredaren beskrev under hearingen. Både sektioner och fakulteter verkar vara nöjda med de nuvarande ombuden och deras funktion. En av anledningarna som utredaren framhöll som argument under hearingen var ett förändrat arbetssätt på Göteborgs universitet efter GU Förnyas som ställer andra krav på ombuden. Dock har det gått ett antal år sedan det arbetet påbörjades och om det är ett problem nu torde det ha varit ett problem under hela processen. Dock har det inte förens nu dryftats att det skulle vara så. Rapporten pekar också på att ombuden kommer att handlägga i juridiska ärenden och att det är en anledning till en jur. kand. Dock handlägger inte ombuden några juridiska ärenden per se utan agerar enbart ombud för enskilda studenter. I sin ombudsverksamhet handhar de i ärenden som går bortom juridisk kompetens och kräver andra färdigheter än just de rent juridiska. Vi ser med fördel att ombuden har varierande studiebakgrund där jur. kand. mycket väl kan vara en av dom såsom offentliga förvaltare, socionom, statsvetare, humanist, eller likvärdig kompetens från annat håll. Göta studentkår kan inte utifrån rapporten se några argument för att varken flytta på ombuden från GUS, ställa en ny kravprofil eller att göra om/förnya tjänsterna. Den funktion de fyller idag är densamma som vi ser skulle vara behövlig även i framtiden. Rapporten gör också en tydlig markering där Göteborgs universitet skulle vara aktivt styrande i kårernas verksamhet med ett ställningstagande: Skulle studentorganisationerna välja att anställa studentombud utan att kompetenskraven uppfylls kommer finanseringen från universitetet att utebli. Det är principiellt viktigt att Göteborgs universitet inte börjar bedriva villkorsverksamhet om det inte sker grava missförhållanden, men det kan bara vara i undantag och inte i regel. 3.6 Subventionering av lokalkostnader och IT-stöd Göta studentkår åtnjuter idag ett förmånligt avtal med Göteborgs universitet där vi huserar i Studenternas hus utan krav på att betala hyra. Snart firar utredningen(arna) om försäljning av Studenternas hus 25 år. Huset behöver omfattande renoveringar och delar av huset är svåranvända på grund av varierande anledningar. Vi är medvetna om att det pågår ytterligare en utredning och kan inte nog understryka att Göta studentkår behöver full insyn och påverkan i den processen. När det kommer till IT-stödet står vi i dagsläget för våra egna kostnader av inköp och service av datorer, telefoner etc. Det enda stödet vi får från fakulteterna är fasta telefoner. Vi är medvetna om att andra kårer får fullt IT-stöd, något som vi givetvis anser att även vi bör få. Göta studentkår håller med rapporten om att det måste utredas vidare. 7

8 Möblemang är också ett område som tåls att fundera på hur det kan hanteras vissa sektioner får stöd och andra inte. Exempelvis med höj och sänkbara bord eller ergonomiska stolar. 4 Framtida hantering inom gemensamma förvaltningen vid val av studentrepresentanter till universitetsgemensamma organ 4.1 Praktisk hantering av val Göta studentkår har inga invändningar på att utbildningsenheten hanterar valets administration. Vi är i huvudsak nöjda med det fördelningssystemets utformning och håller inte alls med HHGS om att GUS borde räknas som ett mandat, tvärt om. Givet det antal studenter som HHGS representerar i relation till övriga kårer finner vi att det är mycket generöst. 4.2 Gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor Göta studentkår förespråkar att det är endast en person hos universitetsledningens stab som är kårkontaktsperson än utspritt på flera på olika enheter. Vi har tittat på hur andra lärosäten fungerar och konstaterar att majoriteten av dem, och framförallt Linköpings universitet, har en person i huvudsak. Gällande rektorsfrukosten vill vi trycka på att mandatfördelningen mellan kårerna under dessa möten ger en skev fördelning där det ges mycket tid till fakultetsspecifika frågor från de övriga kårerna. Göta studentkår upplever inte att de övergripande strategiska frågorna får tillräckligt mycket med plats. Dock anser vi också att det är viktigt att de enskilda sektionerna/fakultetskårerna får ge sitt perspektiv på Göteborgs universitets verksamhet till ledningen. Vi föreslår ett vidare koncept där det finns plattformar för både strategiska övergripande frågor samt för våra sektionsarvoderade att träffa ledningen på samma premisser som de enskilda fakultetskårerna utan att för den delen tumma på Götas nuvarande representation. Vi ser också behov av enskilda möten med gemensamma förvaltningens företrädare i frågor som inte i första hand rör Göteborgs universitets ledning. Här kan en kårkontaktsperson hos staben fylla en mycket viktig funktion. För Göta studentkår är det viktigt att ha goda relationer med alla nivåer på Göteborgs universitet, från den enskilda undervisande personalen till rektor och universitetsstyrelse. 8