Utredning gällande finansiering av studentkårsgemensam verksamhet

Transkript

1 Datum: Dnr: V 2014/986 Mottagare: Rektor Utredning gällande finansiering av studentkårsgemensam verksamhet Området för administrativt stöd Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund, utredningens uppdrag och arbete Bakgrund Uppdraget Arbetet Verksamheter med universitetsgemensam finansiering Generellt stöd till studentkårerna för utbildningsbevakning Götheborgske Spionen Studentradion Kostnader för studentkårernas medlemsregister Studentombudsverksamhet Subventionering av lokalkostnader och IT-stöd Framtida hantering inom gemensamma förvaltningen vid val av studentrepresentanter till universitetsgemensamma organ Praktisk hantering av val Gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor Slutsatser och förslag Generellt stöd till studentkårerna för utbildningsbevakning Götheborgske Spionen Studentradion Kostnader för studentkårernas medlemsregister Studentombudsverksamhet Subventionering av lokalkostnader och IT-stöd Praktisk hantering av val Gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor

3 1 Sammanfattning Nedan följer en sammanfattning gällande de förslag som presenteras mer utförligt i utredningen nedan. Generellt stöd till studentkårerna för utbildningsbevakning Det generella stöd för utbildningsbevakning som universitetet betalar ut föreslås bibehållas samt justeras enligt inflationsindexering. Justeringen föreslås ske Götheborgske Spionen I dagsläget får Spionen stöd i form av ett prenumerationsbidrag av universitetet på kr per år. Utredningen föreslår att stödet avskaffas från och med Pengarna omdisponeras istället som ett generellt stöd till studentkårerna som fördelas enligt samma princip som det generella stödet för utbildningsbevakning. Studentradion Studentradion får i dagsläget inget stöd av Göteborgs universitet och detta föreslås fortsätta på samma sätt. Studentradion betalar idag ingen lokalhyra för att vistas i universitetets lokaler och detta föreslås gälla även fortsättningsvis. Kostnader för studentkårernas medlemsregister Universitetet finansierar studentkårernas medlemsregister i dagsläget och här föreslås ingen förändring. Studentombudsverksamhet Studentombudens placering och arbetsuppgifter delar studentkårerna åsiktsmässigt. Primärt har frågan om var studentombuden ska anställas diskuterats. Formen för anställningen, det vill säga att universitetet betalar två heltidstjänster som en studentorganisation sedan anställer och arbetsleder, föreslås vara oförändrad. Dock föreslås de formella kraven att bli högre som ett villkor för finansieringen. Tillträde för studentombud enligt ny kravställning föreslås Subventionering lokalkostnader och IT-stöd I dagsläget är studentorganisationerna undantagna från att betala hyra för de lokaler som disponeras samt får kostnadsfritt IT-stöd. Samtliga studentorganisationer måste behandlas lika i frågan om att betala hyra, oavsett i vilka lokaler man befinner sig. I dagsläget betalar Spionen lokalhyra, vilket inte är rimligt enligt denna likabehandlingsprincip. Frågan om vad IT-stödet ska innehålla måste utredas ytterligare. Praktisk hantering av val Utbildningsenheten föreslås bli den enhet som hanterar val av studentrepresentanter till universitetsgemensamma organ. Utbildningsenheten föreslås ta över uppgifterna senast vid starten av höstterminen Gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor Det behövs en intern organisation för att hantera både politiska och praktiska frågor som rör studenterna på gemensam nivå. Universitetsledningens stab föreslås få ansvaret för de politiska frågorna, medan utbildningsenheten föreslås få ansvaret för de praktiska frågorna. En utarbetad ansvarsfördelning föreslås träda i kraft senast vid starten av höstterminen

4 2 Bakgrund, utredningens uppdrag och arbete 2.1 Bakgrund Rektor har beslutat om finansiellt stöd till studentkårerna och studentmedverkan enligt promemoria ( Dnr E 2013/158). Vissa avsättningar per år till specifika verksamheter gjordes enligt nedan: Götheborgske Spionen, prenumerationsbidrag: kr Kostnader för studentkårernas medlemsregister: kr Studentombudsverksamhet: kr Full subventionering för lokalkostnader (Studenternas hus) och IT-stöd. Dessa avsättningar har motiverats utifrån att dessa verksamheter ska bedrivas studentkårsgemensamt genom GUS. Då Handelshögskolan vid Göteborg studentkår (HHGS) inte längre ingår i GUS behöver Göteborgs universitet göra en översyn av de gemensamma avsättningarna eftersom de inte längre svarar mot samtliga studentkårers intressen. Det finns således anledning att utreda vilka verksamheter som bör ha en universitetsgemensam finansiering samt den framtida praktiska hanteringen av val av studentrepresentanter. 2.2 Uppdraget Martin Thulin vid enheten för myndighets- och utvecklingsstöd på gemensamma förvaltningen ges i uppdrag att utreda och lämna förslag på: Vilka verksamheter som bör fortsatt har en universitetsgemensam finansiering. I uppdraget ingår att speciellt se över det ekonomiska stödet till Spionen, studentombuden samt kårernas gemensamma medlemsregister Membit. För samtliga delar ska förslag lämnas hur verksamheterna ska organiseras och finansieras ifall den nuvarande modellen för finansiering behöver förändras. Vid organisatoriska förändringar ska konsekvenser av dessa anges. Framtida hantering inom gemensamma förvaltningen vid val av studentrepresentanter till universitetsgemensamma organ. Utredningen ska ske i samråd med bland andra universitetets studentkårer, GUS, Spionens styrelse eller redaktion samt berörda delar av gemensamma förvaltningen. En utgångspunkt i utredningen ska vara att det totala universitetsgemensamma finansiella stödet till studentkårsverksamheten ska vara oförändrat. 3

5 2.3 Arbetet Utredaren har träffat samtliga inblandade parter i arbetet med utredningen för intervjuer vid minst ett tillfälle. Informationen har sammanställts och utifrån detta, tillsammans med praktiska och juridiska föreligganden, har slutsatserna i utredningen dragits. Följande parter har intervjuats: Göteborgs universitets studentkårers (GUS) presidium. Studentombuden som är anställda vid GUS. Presidiet, ordföranden vid samtliga studentkårer; Göta studentkår, Sahlgrenska akademins studentkår (SAKS), Handelshögskolans i Göteborg studentkår (HHGS) och Konstkåren. Även studentkårernas kanslister har inkommit med synpunkter skriftligen samt i till viss del hörts muntligt. Ordförande för Göteborgs universitets doktorandkommittés (GUDK) ordförande. Tidningen Spionens redaktion. Studentradions ordförande. Företrädare för myndigheten: Personal- och utbildningshandläggare, enhetschefer och jurister samt andra tjänstemän från enheten för myndighets- och utvecklingsstöd, personalenheten, utbildningsenheten, fastighetsenheten, IT-enheten och universitetsledningens stab. 4

6 3 Verksamheter med universitetsgemensam finansiering 3.1 Generellt stöd till studentkårerna för utbildningsbevakning I dagsläget utbetalas ett generellt stöd till varje studentkår för varje student och doktorand som representeras inom studentkårens upptagningsområde. Det generella stödet är tänkt som en garant för att studentkårerna ska kunna hantera utbildningsbevakningen inom upptagningsområdet. Före kårobligatoriets avskaffande presenterade Erland Ringborg sin utredning Frihet för studenter om hur kår och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11), på uppdrag från regeringen. I denna utredning slogs bland annat fast att studentkårerna behöver 310 kr per helårsstudent för att bedriva utbildningsbevakning. Regeringens proposition antog ett belopp på ungefär 110 kr per helårsstudent som ett statsanslag. Detta ledde till att Göteborgs universitet beslöt att kompensera studentkårerna upp till beloppet på 310 kr per helårsstudent för att på så sätt garantera ett väl fungerande studentinflytande vid lärosätet. Fyra studentkårer verkar för närvarande vid Göteborgs universitet. Storleken på studentkårerna är vitt skilda, där Göta studentkår är störst med ungefär 65 % av studentomslutningen och verksamhet vid flertalet fakulteter. Övriga studentkårer är SAKS, HHGS och Konstkåren som verkar vid varsin fakultet och organiserar ungefär 15 %, 15 % respektive 5 % av studenterna vid Göteborgs universitet. Naturligt utifrån storleken på studentkårerna har Göta studentkår betydligt fler heltidsarvoderade studenter som arbetar för studentkåren, men också ett större anslag från stat och Göteborgs universitet än övriga studentkårer. Villkoren för att verka vid de olika fakulteterna är olika och olika studentkårer har skilda avtal med respektive fakultet för att arrangera studiesocialt stöd eller hantera vissa praktiska frågor för fakultetens räkning som exempelvis affischering av anslag. Detta ger studentkårerna olika förutsättningar att finansiera sin verksamhet. Utifrån beskrivningen som ges av respektive studentkår framgår det att HHGS och SAKS är de studentkårer som har bäst ekonomiska förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Även Göta har goda förutsättningar, men uttrycker ett behov av att kunna arvodera fler studenter (en heltidsarvoderad per 1000 studenter) för att kunna sköta utbildningsbevakningen samt de studiesociala aktiviteterna mer effektivt. Gemensamt för de tre studentkårerna är att de inte ser ett direkt behov av att öka det generella stödet från universitetet. Däremot betonar framför allt Göta att studentkåren är beredd att se över möjligheten att bedriva mer verksamhet inom fakulteterna, så som till exempel caféverksamhet och hanteringen gällande affischering av anslag. Göta anser att det hade varit en bra möjlighet att ge studenterna god service, exponera studentkåren för studenterna samt öka intäkterna för studentkåren. Konstkårens finansiella tillvaro är förhållandevis sämre än övriga studentkårers. I dagsläget är det inte möjligt att finansiera en heltidsarvodering för två studenter, vilket gör det svårt för studentkåren att fullfölja sitt utbildningsbevakande uppdrag på ett enligt dem tillfredställande sätt. Konstkåren uttrycker här värdet av att GUS kan hantera stora delar av utbildningsbevakningen på central nivå, vilket ger Konstkåren möjlighet att koncentrera sig på sin egen fakultet i första hand. Konstkåren hade önskat en garanterad grundfinansiering upp till två heltidsarvoderade, även om detta innebär att Konstkåren får en tilldelning som blir procentuellt högre än det faktiska antalet studenter som finns inom studentkårens upptagningsområde. 5

7 3.2 Götheborgske Spionen Spionen har verkat vid Göteborgs universitet som studenttidning sedan I dagsläget är det den största tidningen som vänder sig till studenter i Göteborg. Göteborgs universitet har enligt beslut ( Dnr E 2013/158) valt att finansiera en stor del av Spionens verksamhet med ett prenumerationsbidrag som uppgår till kr per år. Beslutet att stödja Spionen fattades ursprungligen Motiveringen till detta var att universitetet anser det vara viktigt att det finns en studenttidning vid universitetet och att Spionen i dagsläget är den tidning som riktar sig till samtliga studenter. Stödet från universitetet utgör ungefär 75 % av Spionens intäkter. Övriga intäkter är nästan uteslutande från annonsering. För närvarande arbetar två personer heltid och en person på 50 % av heltid på Spionens redaktion. Dessutom arbetar flertalet studenter som frilansskribenter för tidningen. Ekonomin är i dagsläget ansträngd och tidningen är beroende av att intäkterna är åtminstone stabila för att kunna behålla nuvarande redaktion. För att kunna utveckla tidningens innehåll behövs ökade intäkter. Redaktionen beskriver att utvecklingsområdena primärt är webben, engelsktalande delar och en bildredaktion. Tidningen har som mål att öka intäkterna från annonseringen från kr till kr per år. Spionen utkommer i pappersupplaga a exemplar åtta gånger per år samt finns på webben. Tidningen skickas hem till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Intervjuerna med inblandade parter (främst Spionens redaktion samt studentkårerna och GUS) ger en tydlig bild av att det idag finns en problematik gällande styrning och studentmedverkan. Styrningen av tidningen sker i dagsläget genom att GUS är huvudman för tidningen, där tre av fyra studentkårer i är med. Det är dock möjligt för den fjärde kåren, HHGS, att medverka till styrningen via Spionens styrelse. Studentkårerna ser problem i att de ska styra tidningen som en huvudman via GUS. De anser i stort inte att detta är en del av deras uppdrag och i praktiken är styrningen svår. För närvarande finns det flera vakanser i styrelsen och studentkårerna uttrycker svårigheten i att rekrytera studentrepresentanter till en styrelse där påverkansmöjligheterna ändå är ganska små. Spionens redaktion ska kunna få verka fritt gällande det redaktionella innehållet. Två av fyra studentkårer, SAKS och Konstkåren, har idag egna kårsidor i Spionen som de planerar att behålla. Göta studentkår kommer att avveckla sina och HHGS har i dagsläget inga kårsidor. Det är i dagsläget inte prioriterat hos studentkårerna att kommunicera med sina medlemmar via Spionen, då andra kanaler används istället. Bland annat finns det flera tidningar som drivs av kårerna själva i olika stor omfattning. Det råder en allmän uppfattning bland studentkårerna att Spionen ligger långt från studentkårernas verksamhet och det finns inget större intresse hos studentkårerna av att utveckla tidningen. Samtidigt uttrycker Spionens redaktion önskemål om ett tätare samarbete mellan Spionen och studentkårerna. Inom flertalet studentkårer har diskussionen förts om att Spionen inte bör finansieras av universitetet, då det inte är en tidning som drivs av studenter för studentmassan. HHGS förespråkar öppet att stödet ska dras in. 6

8 3.3 Studentradion Studentradion, kallad K103, sänder från Studenternas hus och har haft verksamhet i olika konstellationer sedan För närvarande sänder radion 36 timmar per vecka på FM-bandet, samt fyra timmar på webben. Studentradion har en anställd person som arbetar 75 % av en heltidstjänst. Resten av verksamheten hanteras av ideellt engagerade studenter och det finns ett tydligt fokus på att ständigt värva medlemmar och få just ideellt engagerade personer att sända radio. Enligt en lyssnarundersökning utförd av riksorganisationen Studentradio i Sverige, SRS, har studentradion i Göteborg unika lyssnare i veckan. Studentradion har en rad samarbeten med bland annat Spionen, Chalmers kårtidning, olika delar av universitetet samt aktörer ute i samhället. Ett flertal journalister inom radio idag har börjat sin karriär på studentradion, som enligt studentradion fungerar som en viktig plantskola och utbildningsplattform för framtidens radiojournalister. Studentradions ekonomi är ansträngd, men verksamheten fungerar i dagsläget och står stark på grund av de ideellt engagerade medlemmarna. Det finns flertalet osäkerhetsfaktorer gällande ekonomin, då den till stor del baseras på statsbidrag som kan variera från beroende på en rad faktorer som studentradion inte kan påverka. Förutom statsbidrag är medlemsavgifterna en viktig inkomstkälla. I dagsläget stödjer Göteborgs universitet inte studentradion ekonomiskt, till skillnad från Spionen. Studentradion betonar att de gärna ser att Spionen får ett ekonomiskt stöd, men att det är ologiskt att de själva är utan stöd. Det blir en orättvis situation som saknar rimlighet då båda verksamheter handlar om media som riktar sig till studenter. Om studentradion skulle få ett tillskott av mer medel skulle resurserna läggas på en uppdaterad teknikpark, möjlighet att arbeta mer med PR, mer sändningstid och om möjligt en deltidsanställd webbredaktör. Studentradion vill gärna utveckla sin webb ytterligare samt samarbeta mer med universitetet för att sprida intressant forskning som sker inom universitetet till sina lyssnare. Kostnaden för detta uppskattas till ungefär kr per år. Studentradion är befriad från lokalhyra av universitetet. 3.4 Kostnader för studentkårernas medlemsregister Samtliga studentkårer använder sig av medlemsregistret Membit. Universitetet betalar för studentkårernas omkostnader av systemet, så länge det inte rör sig om specifik utveckling beställd av en enskild studentkår. Det är främst studentkårernas kanslister som arbetar med systemet och de har uttryckt att systemet fungerar på en övergripande nivå, men att det finns vissa brister som leverantören har svårt att åtgärda. 7

9 3.5 Studentombudsverksamhet Med hänvisning till högskoleförordningen 1 kap. 11 (1993:100) Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö. har Göteborgs universitet valt att finansiera två studentombudstjänster som i dagsläget är anställda av GUS. Arbetsgivaransvar och arbetsledning ligger således på studentorganisationen. Universitetet ser det av yttersta vikt att studenterna har möjlighet till ett fullgott juridiskt stöd vid betungande situationer, som exempelvis en anmälan till disciplinnämnden. Studentombudens anställning är förlagd till GUS och deras huvudsakliga arbetsuppgifter är att: Vara rådgivande och stödjande för enskilda studenter som behöver råd och stöd angående sin studiesituation Vara ett stöd för enskild student som ställs inför disciplinnämnden. Bedriva utredningsarbete i frågor av studenträttslig karaktär eller studenters utbildningssituation och annat som kan vara till gagn för universitetets studenter, GUS eller studentkårerna. Vara en resurs för GUS presidium och GUS medlemskårer i det kontinuerliga arbetet med att säkerställa en god studietid för universitetets studenter. Den grundläggande problematiken vid anställning av studentombud är att dessa inte kan företräda en student gentemot Göteborgs universitet om anställningen ligger hos universitetet. Det skulle då uppstå en lojalitetskonflikt för studentombudet gentemot sin egen arbetsgivare. För att avhjälpa denna problematik har universitetet i dagsläget ålagt studentrörelsen att anställa ombuden, vilket är ett arrangemang som har fungerat väl fram tills att HHGS har gått ut ur GUS. Frågan om studentombudens möjlighet att verka över hela universitetet har nu blivit omdiskuterad. En stor fördel med att ha universitetsgemensamma studentombud är att de kan verka oberoende av lokala förutsättningar eller om studenten är medlem i en viss kår eller inte. För Göteborgs universitet är detta av största vikt att alla studenter, oavsett bakgrund, ska kunna få hjälp av studentombuden. Studentombudens arbete rör till stor del juridik relaterat till studentfrågor och det är viktigt att ombudens kompetens och erfarenhet motsvarar de arbetsuppgifters svårighetsgrad som föreligger dem. Intervjuerna med GUS, GUDK och studentkårerna ger en bild av att funktionen är uppskattad och att studentombuden har möjlighet att hjälpa många studenter vid universitetet. Studentombuden uppfattas arbeta fritt och arbetsleds förhållandevis lite av GUS presidium. Samtliga parter som har intervjuats är tydliga med att studentombud fyller en viktig funktion som stöd för studenter och studentkårerna i utbildningsbevakande arbete, vilket ligger helt i linje med universitetets hållning i frågan. Dock är arbetsgivaransvaret för studentombuden en fråga som det råder oenighet inom och detta har diskuterats ingående med samtliga berörda parter utifrån huvudsakligen tre scenarier: Studentombuden är anställda av GUS. Studentombuden är anställda av enskilda studentkårer. Studentombuden är anställda av Göteborgs universitet. 8

10 Tre av fyra studentkårer, GUS och ombuden själva betonar vikten av att studentombuden har en överblick över hela universitetet och kan arbeta självständigt på alla fakulteter och institutioner. GUS, Konstkåren och studentombuden själva förespråkar att studentombuden ska vara anställda av GUS för att uppnå maximal möjlighet att verka oberoende på hela universitetet. Göta studentkår och SAKS förespråkar att studentombuden är anställda av GUS eller GU, men pekar på att oberoendet för studentombuden är mycket viktigt och detta bör vara lättare att tillgodose om studentombuden är anställda av GUS. HHGS förespråkar att studentombuden anställs av de enskilda studentkårerna. Motiveringen för detta är att den klassiska, fackliga ombudsmannaroll som studentombuden i dagsläget har/har tagit sig bör inte stå frikopplad från de studentfackliga organisationerna - studentkårerna. HHGS anser att det kan vara svårt, ibland omöjligt, att dra en gräns mellan ombudsmannaarbete och politiskt påverkansarbete. Det enda sättet på vilket detta inte skulle utgöra ett reellt problem är ifall studentombuden placeras under varje enskild studentkår. HHGS anser att så som studentombuden är placerade och fungerar i dagsläget så saknar de helt demokratiskt mandat att driva den verksamhet de gör. 3.6 Subventionering av lokalkostnader och IT-stöd Enligt rådande princip är samtliga studentkårer samt vissa studentverksamheter, såsom studentradion i studenternas hus, hyresbefriade för sin verksamhet. De studentkårer som verkar vid olika fakulteter är befriade från hyra. Problematiken uppstår i studenternas hus, där samtliga hyresgäster som arbetar med verksamhet för studenterna (GUS, Göta studentkår, Konstkåren och Studentradion) är hyresbefriade med undantag för Spionen. Det är viktigt att universitetet agerar konsekvent i frågan och behandlar alla lika. Antingen hyresbefrias samtliga eller betalar samtliga hyra. Det pågår för närvarande en utredning gällande en framtida försäljning av studenternas hus. I samband med denna behöver en dialog med inblandade hyresgäster i huset att föras. IT-stöd ges som en gratis tjänst och det finns ett behov av att definiera vad detta innebär samt uppdatera IT-stödet för studentorganisationerna. Frågan måste utredas vidare. 9

11 4 Framtida hantering inom gemensamma förvaltningen vid val av studentrepresentanter till universitetsgemensamma organ 4.1 Praktisk hantering av val Under hösten 2014 genomfördes val av studentrepresentanter till universitetsgemensamma organ enligt ny ordning, på grund av att HHGS valt att lämna GUS. GUS, som tidigare har haft mandat från samtliga studentkårer att välja studentrepresentanter är ingen enskild studentkår och har därmed inget mandat att utse studentrepresentanter. Det är studentkårerna som utser studentrepresentanter enligt det mandat som universitetsstyrelsen har gett dem i enlighet med deras kårstatus. Studentkårsförordningen 7 (2009:769) reglererar att en studentkår vid en högskola har rätt att utser och entlediga studentrepresentanter. Om det finns fler studentkårer vid ett lärosäte ska dessa komma överens gemensamt vid utseendet av studentrepresentanter. Om dessa inte kan komma överens får högskolan, i detta fall Göteborgs universitet, besluta hur studentrepresentanter ska utses. I det fall detta sker använder sig universitetet i dagsläget av en hanteringsordning för val av studentrepresentanter. Denna baseras på att så många studenter som möjligt ska företrädas av studenterna. Ju större en studentkår är, desto fler mandat tilldelas denna i de universitetsgemensamma organen. Se Hanteringsordning för val av studentrepresentanter i universitetsgemensamma organ i de fall studentkårerna inkommer med fler nomineringar än platser (dnr V 2014/794) för mer information. Ett val har nu genomförts enligt de nya reglerna och studentkårerna samt GUS har uttalat sig om hur valet fungerade. Samtliga studentkårer tycker att den praktiska hanteringen fungerande förhållandevis bra. Dock var processen utsatt för kraftig tidspress. Det uppstod också oklarheter hur vakanser i olika organ skulle hanteras och vilken kår som berättigas en plats vid olika scenarier. HHGS invänder också mot själva fördelningsprincipen av mandat och anser att de kårer som kvarstår inom GUS företräder ett studentkollektiv och borde behandlas som en part, medan HHGS borde behandlas som en annan. Således bör mandat två i ett organ alltid tillfalla HHGS, enligt dem. Den nya hanteringsordningen är ny och det är uppenbart att alla funktioner och berörda personer inom universitetet inte är medvetna om hur valen ska hanteras i framtiden. För att avhjälpa detta behövs det en kontinuerlig informationsinsats inom primärt gemensamma förvaltningen samt en långsiktigt utsedd ansvarig person för hanteringen. 4.2 Gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor Under utredningens fortgång har det framkommit att det i dagsläget är oklart både för studentkårerna och också universitetet hur återkommande frågor som berör studenterna ska hanteras. För närvarande är flertalet enheter inblandade i olika frågor av återkommande karaktör. Exempel på dessa kan vara frågor som rör arbetsmiljö, studenthälsa, praktiska frågor om ekonomiskt stöd, hjälp för studenter med funktionshinder. Det är främst personalenheten och utbildningsenheten som hanterar dessa frågor i dagsläget. I samband med omorganisationen av gemensamma förvaltningen de senaste åren har vissa frågor inte haft en tydlig hemvist och ansvarig för studentkårerna att diskutera med. Förutom mer praktiska frågor av löpande karaktär bedriver studentrörelsen ett utbildningsbevakande och studentpolitiskt arbete på central nivå. Förutom de kontakter som tas direkt med rektor behövs 10

12 en samordnande tjänsteman som kan ha kontinuerlig kontakt med studenterna och bereda frågor för rektor. Slutligen finns det formella forum för studentkårerna att ha dialog med universitetets ledning. Primärt hanteras detta under de nyinstiftade rektorsmöten som ersätter tidigare rektorsfrukostar. I dagsläget vigs två timmar åt att samtala med studentkårerna och GUS under denna tid. Göta studentkår har påvisat obalansen i att deras studentkår inte får mer enskild tid med rektor, då deras studentkår företräder fler studenter än övriga studentkårer tillsammans. Vissa av Götas sektioner är större än enskilda studentkårer vid universitetet och det finns fler frågor att diskutera för en studentkår av denna storlek. Vicerektorernas medverkan efterfrågas också på dessa möten. GUDK:s ordförande har poängterat vikten av att även GUDK finns representerade i detta forum. 11

13 5 Slutsatser och förslag 5.1 Generellt stöd till studentkårerna för utbildningsbevakning Före kårobligatoriets avskaffande presenterade Erland Ringborg sin utredning Frihet för studenter om hur kår och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11), på uppdrag från regeringen. I denna utredning slogs bland annat fast att studentkårerna behöver 310 kr per helårsstudent för att bedriva utbildningsbevakning. Regeringens proposition antog ett belopp på ungefär 110 kr per helårsstudent som ett statsanslag. Detta ledde till att Göteborgs universitet beslöt att kompensera studentkårerna upp till beloppet på 310 kr per helårsstudent för att på så sätt garantera ett väl fungerande studentinflytande vid lärosätet. Stödet har inte blivit justerat enligt gällande inflation, vilket borde vara rimligt för att stödet i verkligheten inte ska minska för varje år. Konsekvensen av indexjusteringen medför en marginell ökning av universitetets kostnader för det generella kårstödet. Tre av fyra studentkårer har i dagsläget en verksamhet som fungerar tillfredställande utifrån de intäkter som de idag har. Olika möjligheter till inkomstkällor råder dock beroende på vilken fakultet studentkårerna verkar vid. Konstkåren är i behov av ett större grundläggande stöd för att kunna hantera sin utbildningsbevakning på ett tillfredställande sätt. Utredningen erkänner vikten av att detta och anser precis som Konstkåren att två heltidsarvoderade studenter är en miniminivå för att kunna bedriva arbetet med utbildningsbevakningen. Dock måste universitetet beakta att man är en myndighet med skyldighet att behandla alla lika. Konstkåren kan således inte tillskjutas extra medel och på så sätt få ett förhållandevis högre stöd per student än andra studentkårer vid universitetet. Förslag: Utredaren föreslår att kårstödet indexjusteras årligen med start Förslag: Utredaren föreslår att frågan om extra finansiering för Konstkåren hänskjuts till konstnärliga fakulteten för diskussion. Förslag: Utredaren föreslår att stödet till Spionen omfördelas till studentkårerna enligt samma fördelningsprincip som råder för det generella kårstödet idag. Ökningen sker samtidigt som stödet till Spionen avskaffas. Det står studentkårerna fritt att använda dessa pengar för att finansiera press eller radio, eller annat som överensstämmer med kårernas uppdrag och verksamhet. Se avsnittet nedan om stöd till Spionen och Studentradion för mer information. 5.2 Götheborgske Spionen Göteborgs universitet har sedan 2010 stött Spionen genom ett prenumerationsbidrag för att värna om en studenttidning vid Göteborgs universitet. Stödet har varit riktat till just Spionen eftersom detta är den tidning som är heltäckande och vänder sig till samtliga studenter på Göteborgs universitet. Göteborgs universitet bör som myndighet inte styra vilka tidningar eller annan media som verkar för studentgruppen på universitetet. Detta bör styras av studentrörelsen, som representeras av studentkårerna. Universitetet kan uppmuntra studiesociala aktiviteter, såsom kårtidningar, men inte favorisera en specifik tidning. Det är upp till studentkårerna att själva göra bedömningen vilken typ av tidning eller annan form av media som är mest lämplig att använda sig av. Konsekvenserna av förslaget är svåra att förutse gällande Spionens framtid. Ett indraget stöd från Göteborgs universitet innebär att ungefär 75 % av Spionens intäkter inte längre är garanterade, utan att det är upp till studentkårerna att finansiera eller inte finansiera tidningens verksamhet. 12

14 Förslag: Utredaren föreslår att stödet från universitetet till Spionen avskaffas från och med Pengarna omdisponeras istället som ett generellt stöd till studentkårerna som fördelas enligt samma princip som det generella stödet för utbildningsbevakning. Se också avsnitt 5.6 gällande subventionering av lokalhyra. 5.3 Studentradion Enligt samma resonemang som gäller för Spionen bör universitetet som myndighet inte styra vilken typ av media som verkar för studentgruppen på universitetet. Detta bör styras av studentrörelsen, som representeras av studentkårerna. Universitetet kan uppmuntra till studiesociala aktiviteter, såsom studentradio, men inte favorisera en specifik typ av media eller i detta fall radiostation. Det är upp till studentkårerna att själva göra bedömningen vilken typ av media som är mest lämplig att använda sig av. Förslag: Utredaren föreslår att studentradion inte heller i framtiden får ekonomiskt stöd av universitetet. 5.4 Kostnader för studentkårernas medlemsregister Studentkårerna har uttryckt att det finns förbättringspotential med systemet och uppmanas att gemensamt återkomma med en kravlista på föreslagna förbättringar alternativt byte av system. Själva finansieringen av medlemsregistret bedöms fungera bra av samtliga parter. Förslag: Utredaren föreslår att finansieringen av medlemsregistret kvarstår. 5.5 Studentombudsverksamhet Som tidigare nämnts har tre huvudsakliga scenarier diskuterats angående arbetsgivaransvaret för studentombuden: Studentombuden är anställda av GUS. Studentombuden är anställda av enskilda studentkårer. Studentombuden är anställda av Göteborgs universitet. Att lägga ut ombudstjänsterna på studentkårerna är uteslutet. Studentombud som ska anställas av enskilda studentkårer måste alternativt dela sin tid mellan olika studentkårer eller medfinansieras med medel från studentkårerna för att nå heltidstjänster. Samtliga studentkårer förutom HHGS motsäger sig detta förslag. Detta hade lett till ett mer stuprörsbetonat arbetssätt där resurser skulle förspillas på samordning eller ojämn arbetsbelastning. Studentombuden behöver en gemensam arbetsgivare som möjliggör att de kan verka över hela universitetet och stödja de studenter som har behov av dem. Göteborgs universitet är en tänkbar arbetsgivare, men ett studentombud kan enligt lojalitetsprincipen i sin anställning inte gå emot sin arbetsgivare i exempelvis ett disciplinärende. Detta skulle urvattna studentombudens viktigaste roll i sin tjänsteutövning att kunna stödja enskilda studenter. Att en studentorganisation anställer ombuden och har arbetsgivaransvaret är den bästa möjliga lösningen. Studentombuden kan arbeta samordnat på en universitetsgemensam nivå samtidigt som lojalitetskonflikten gentemot Göteborgs universitet som arbetsgivare undviks. Förhållandet mellan studentombuden och universitetet är inte oproblematiskt, då det alltid kan föreligga en beroendeställning i och med det ekonomiska stöd som universitetet betalar ut. Dock minskar risken för beroendet tydligt i och med att ombuden inte är anställda av universitetet. Befintlig ordning 13

15 bedöms ha fungerat väl utifrån detta perspektiv. Göteborgs universitet bör inte styra vilken studentorganisation som anställer studentombuden, utan detta år studentkårerna gemensamt besluta. Det är viktigt att samarbetsformen mellan studentkårerna och studentombuden är tydlig och väl fungerande för att intressekonflikter inte ska uppstå mellan parterna. Tydliga gränsdragningar mellan studentombudens arbetsuppgifter och studentkårernas politiska påverkansarbete är viktiga. Samarbetet mellan studentkårerna och studentombuden är till för att stärka varandra och gemensamt stärka utbildningsbevakningen på Göteborgs universitet. Utredaren ser ett behov av att garantera att den kompetens som studentombuden besitter ska ligga i linje med de arbetsuppgifter som åläggs dessa. Eftersom studentombuden kommer att handlägga enskilda ärenden för studenters räkning som berör juridiska spörsmål är det viktigt att de besitter kompetens som rustar dem för dessa uppgifter. Det är därför av vikt att studentombuden har en juristutbildning samt relevant arbetslivserfarenhet inom områden som rör student- och/eller högskolejuridiska frågor samt kunna frågor som rör arbetsgivarfrågor, avtalstolkning samt arbetsrättsliga bedömningar. Erfarenhet av att företräda och stödja enskilda personer i enskilda frågor och ärenden är mycket viktigt. Det är inte säkerställt att de studentombud som i dagsläget är anställda av GUS besitter den kompetens som efterfrågas. Utredaren vill understryka att det är en ny form av tjänst som utformas med andra kompetenskrav än de som är villkorade idag. Konsekvensen för befintliga studentombud kan alltså vara att de inte uppfyller de kompetenskrav som ställs. Skulle studentorganisationerna välja att anställa studentombud utan att kompetenskraven uppfylls kommer finansieringen från universitetet att utebli. Studentorganisationerna är i övrigt fria att utforma studentombudens arbetsuppgifter. För att säkerställa att personal med rätt kompetens rekryteras är det sannolikt att lönekostnaderna för studentombuden kommer att öka. Förslag: Utredaren föreslår att studentombuden fortsättningsvis finansieras av Göteborgs universitet. Anställning och arbetsgivaransvar förläggs på den studentorganisation som studentkårerna anser vara lämplig. Finansieringen gäller två studentombud på heltid under fem år, med start (till och med med möjlighet till förlängning). Det är utredarens avsikt att positionen ska vara permanent, men omprövning bör ske vart femte år för att fastställa relevansen av tjänstens utformning. Finansieringen är villkorad med följande krav: Arbetsgivaransvaret ligger på en enskild studentorganisation. Studentombuden ska ha juristexamen eller jur.kand.examen. Studentombuden ska ha minst tre års relevant arbetslivserfarenhet. En kvalificerad majoritet av studenterna, minst 75 %, ska vara överens om vilken studentorganisation som har arbetsgivaransvar för studentombuden. Studentkårerna företräder studenterna i enlighet med omslutningen av studenter som de företräder. I studentombudens arbetsuppgifter ingår att företräda enskilda studenter på hela universitetet. 14

16 5.6 Subventionering av lokalkostnader och IT-stöd Universitetet ska som myndighet sträva efter att behandla samtliga studentkårer lika angående subventionering av lokalhyran. Detta bör även gälla för de studentverksamheter som befinner sig i studenternas hus; GUS, Göta studentkår, Konstkåren, Spionen och Studentradion. I dagsläget betalar Spionen hyra, men ingen av de övriga. Det är rimligt att även Spionen, som studenttidning verksam i lokaler som disponeras av Göteborgs universitet, behandlas på samma sätt som övrig verksamhet som bedrivs för studenterna. En majoritet av studentorganisationerna i studenternas hus är i dagsläget inte ekonomiskt kapabla att betala marknadsmässig hyra och universitetet bör inte försämra studentorganisationernas möjlighet att bedriva verksamhet. Dock skulle en inventering av organisationernas lokalbehov och ett hyresbeläggande medföra att studentorganisationerna disponerade lokaler i enlighet med deras behov. Vid beläggandet av hyra måste alltså ett riktat stöd utgå till de studentorganisationer som befinner sig i studenternas hus, vilket i praktiken inte skulle innebära några förhöjda kostnader för studentorganisationerna. Förslag: Utredaren föreslår att samtliga studentorganisationer ska behandlas lika i frågan angående subventionering av lokalkostnader samt IT-stöd. Subventioneringen av lokalkostnaderna behöver utredas ytterligare i samband med försäljningen av studenternas hus. IT-stödets omfattning behöver utredas ytterligare för att definiera vad detta innebär. 5.7 Praktisk hantering av val Valet administrerades av undertecknad, vilket inte är en permanent lösning. Administrationen behöver placeras på en enhet inom den gemensamma förvaltningen för löpande hantering. Inom den löpande hanteringen ingår förutom administration av valen även en kontinuerlig uppdatering av de organ som ska finnas som valbara för studentorganisationerna. Utbildningsenheten har uttryckt sig positiva att hantera detta, vilket ligger i linje med utredningens övriga förslag, se nedan gällande gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor. En viss justering av tidsrymden för valen behöver ske inför höstens val. Detta för att underlätta för studentkårerna att inkomma med nomineringar av studentrepresentanter i tid samt tydliggöra processen. Förslag: Utredaren föreslår att utbildningsenheten åläggs det administrativa ansvaret för hanteringen av de universitetsgemensamma valen samt uppdatering av listan för valbara universitetsgemensamma organ. Den nya ordningen föreslås träda i kraft senast vid starten av höstterminen Förslag: Utredaren föreslår att utbildningsenheten planerar höstens gemensamma val under våren tillsammans med företrädare för studentkårerna. 5.8 Gemensamma förvaltningens interna organisation för studentfrågor För att få till en effektiv och transparent hantering av studentfrågor krävs det att gemensamma förvaltningen har en formell hanteringsordning av frågorna som är känd av alla parter. Förslag: Utredaren föreslår att hanteringen av praktiska frågor för studentkårerna placeras på utbildningsenheten. Detta betyder i praktiken att ansvar för vissa frågor, till exempel studenternas arbetsmiljö och studenthälsa förflyttas från personalenheten. Utbildningsenheten ska också utse en samordnare som en första väg in för studentkårerna i oklara frågor. 15

17 Utredaren föreslår vidare att universitetsledningens stab utser en samordnande tjänsteman för centrala frågor av politisk karaktär för vidare beredning. Dessa två tjänstemän föreslås bedriva en nära samordning mellan enheterna för att handlägga de studentrelaterade frågorna effektivt. Den nya ordningen föreslås träda i kraft senast vid starten av höstterminen Förslag: Utredaren föreslår att rektors möte med studentkårerna utvärderas och eventuellt justeras i samband med start av höstterminen