Ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad och Region Skåne. Projektledare: Susanne Danielsson Maria Jordy. Slutrapport för Flickor som dricker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad och Region Skåne. Projektledare: Susanne Danielsson Maria Jordy. Slutrapport för Flickor som dricker"

Transkript

1 Helsingborgs lasarett Barn-Familj-Kvinnosjukvård Sektion Mödra-Barn- Ungdomshälsovård Helsingborgs stad Socialnämnden Ungdom och Familj Slutrapport för Flickor som dricker Ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad och Region Skåne Projektledare: Susanne Danielsson Maria Jordy

2 Abstract sammanfattning Under tiden genomfördes ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad och Helsingborgs Lasarett med projektmedel från Länsstyrelsen. Projektet har haft som syfte att identifiera, nå och erbjuda stöd till unga kvinnor som besöker Ungdomsmottagningen i Helsingborg och har ett riskbruk av alkohol samt ett sexuellt risktagande i samband med detta. Två projektledare, en från Ungdomsmottagningen och en från Socialtjänsten, har arbetat med projektet tillsammans för att ge det en så bred spridning som möjligt ut i respektive verksamheter. Efter att ha tagit del av aktuell forskning i ämnet samt samlat in egen empiri beslutades att vägen för att kunna uppfylla projektets syfte är att genomföra Kortrådgivning i kombination med alkoholscreening för Ungdomsmottagningens besökare. Metoderna som valdes är AUDIT-formulär i kombination med motiverande samtal. Under projekttiden har personalen vid Ungdomsmottagningen utbildats i och testat metoden så att den, vid projekttidens slut, är implementerad i mottagningens ordinarie verksamhet. 2

3 Förord Vi vill tacka samtliga inblandade i projektet för deras tillmötesgående och hjälp under projekttiden. De som lagt ner tid och energi åt att delta i mötena och föreläsningarna vi anordnat, de som öppnat sina arbetsplatser för oss vid studiebesöken, de som gett oss värdefulla förslag och reflektioner. Vi vill rikta ett speciellt tack till Lars B Ohlsson vid Lunds Universitet, som guidat oss rätt i enkätformandet. Vi vill också riktat ett varmt tack till Dick Nelson vid Helsingborgs Lasarett som tog sig an vårt explosiva enkätmaterial och vaskade fram de intressanta siffrorna åt oss genom att korstabulera till höger och vänster. Ett varmt tack riktar vi också till Hilda Johansson i klass Es2f på Bild och Form-programmet på Nicolaiskolan i Helsingborg, som är konstnären bakom bilden på rapportens framsida. Du jobbade snabbt och träffade helt rätt! Helsingborg Susanne Danielsson och Maria Jordy 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Projektmål Effektmål 6 2 Centrala begrepp 6 3 Projektorganisation Projektets gång utifrån användandet av Region Skånes projektmall 10 4 Metod och material Uppläggning av projektet Litteratur Enkätundersökning Etiska överväganden 16 5 Nulägesanalys Enkätresultat Referensgruppen Andra ungdomsmottagningar Studiebesök hos andra verksamheter 29 6 Relevant forskning 31 7 Genomförande Implementering Pilotgruppen Resultat av implementeringen och pilotgruppens arbete 36 8 Måluppfyllelse 37 9 Svårigheter/förändringar under projektets gång Eftertanke Avvikelse Diskussion Rekommendationer 42 Referenser 43 Bilagor 4

5 1 Inledning Inom socialtjänsten i Helsingborg har det länge funnits funderingar på hur man skulle kunna identifiera unga kvinnor med ett riskbruk av alkohol i kombination med ett sexuellt risktagande. Tanken väcktes om att kunna använda Ungdomsmottagningen i Helsingborg som arena och idén om ett samarbetsprojekt mellan Socialnämnden i Helsingborgs stad och Helsingborgs Lasarett tog form. Frågan kring unga kvinnors alkoholkonsumtion och sexuella risktagande kändes högaktuell då Helsingborg dels har en aktiv Förebyggande avdelning där tidig alkoholprevention är en viktig del, dels en väletablerad ungdomsmottagningsverksamhet som har en hög besöksfrekvens. Under 2007 registrerades nästan 6000 enskilda besök. En ansökan till Länsstyrelsen utformades gemensamt av Socialtjänstens Förebyggande avdelning och Ungdomshälsan vid Helsingborgs Lasarett och skickades iväg. Experimenterande och risktagande ingår som en naturlig del av tonårsutvecklingen. Vissa ungdomar är dock mer benägna till risktagande och mer utsatta för risker än sina jämnåriga. Sexuellt risktagande är ett riskbeteende. Undersökningar från Folkhälsoinstitutet visar att ungdomar som tar risker i sexlivet ofta utsätter sig för hälsorisker också på andra områden. De är oftare rökare och konsumerar mer alkohol och andra droger än övriga. Ungefär 13 % av eleverna i årskurs 9 uppger att de haft oskyddat eller oönskat sex på grund av sin alkoholkonsumtion och mellan 30 % och drygt 50 % av unga kvinnor har ångrat samlag då de varit berusade (Folkhälsoinstitutet, 2005). Valet av arena för projektet var naturligt då Ungdomsmottagningar kommer i kontakt med flickorna på ett positivt sätt. Ungdomsmottagningens lättillgänglighet ger stora möjligheter till tidig upptäckt av begynnande ohälsa och möjlighet till tidiga insatser. Arbetssättet är främst främjande och förebyggande men mottagningen erbjuder även stödjande och behandlande insatser. Vidare är det naturligtvis angeläget att använda sig av den forskning och erfarenhet som faktiskt finns. Arbetet på en Ungdomsmottagning förutsätter samverkan mellan olika yrkeskategorier och arbete i nätverk mellan olika verksamheter i samhället. Socialtjänstområdet innehåller ansvar för uppsökande verksamhet, att göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att ge råd och stöd till enskilda som behöver det. Skolhälsovården regleras i Skollagen. En viktig förutsättning för att nå och möta målgruppen ungdomar 20 år eller yngre är att kommun och region samverkar. I samband med att ansökan 5

6 godkändes skickades intresseförfrågningar ut om att delta/arbeta i projektet på respektive verksamhet. Projektledarna anmälde sitt intresse och tilldelades tjänsterna som projektledare. 1.1 Syfte Projektets syfte är: Att i samverkan finna lämpliga metoder för att identifiera och nå unga kvinnor med riskbruk av alkohol, samt att finna metoder för att erbjuda stöd så att riskbenägenheten kring alkoholbruk och sexuellt riskbeteende minskar. Det arbetssätt som behöver utvecklas måste ske i samråd med berörda arbetspartners. Samverkan ska ske mellan Helsingborgs stad, Socialnämnden, Ungdom och Familj; samt Region Skåne, Helsingborgs lasarett, Ungdomsmottagningen. Samarbete bör även utvecklas med Helsingborgs stad, Skol- och fritidsnämnden, Elevhälsan. Att uppmärksamma och även, om möjligt, undanröja de eventuella hinder som kan finnas för samverkan mellan kommun och Region kring unga kvinnor med riskbruk av alkohol och sexuellt riskbeteende i samband med detta. Projektets målgrupp: Projektets målgrupp är unga kvinnor upp till 20 år som besöker Ungdomsmottagningen. 1.2 Projektmål Utformning och implementering av en framgångsrik metod, byggd på kunskap, i att identifiera, nå och kunna erbjuda stöd till flickor/unga kvinnor som har ett riskbruk av alkohol och ett sexuellt riskbeteende i samband med detta. 1.3 Effektmål Lämpliga metoder finns för att i samverkan minska flickors/unga kvinnors riskbruk av alkohol och sexuella riskbeteende i samband med detta Verksamma metoder implementeras i ordinarie verksamheter Nyvunnen erfarenhet och kompetens sprids/finns i berörda verksamheter 2 Centrala begrepp Socialtjänsten i Helsingborg har kommunen som huvudman. Så här beskriver avdelningen för Familj, barn och unga sin verksamhet på kommunens hemsida: Vi ska erbjuda barn och 6

7 föräldrar skydd och stöd i olika situationer. Ambitionen är att så tidigt som möjligt möta familjen för att ge rätt hjälp i rätt tid. Vi erbjuder information och rådgivning i grupp eller enskilt. / / Även familjerättsliga frågor, t ex faderskap, vårdnad, boende, umgänge och adoption ligger inom Socialtjänstens ansvarsområde. Socialtjänsten omfattas av både myndighetsutövning och förebyggande arbete. Det är främst Socialtjänstlagen som styr vår verksamhet. (www.helsingborg.se) Ungdomsmottagningen i Helsingborg tillhör organisatoriskt Ungdomshälsan, inom sektionen Mödra-Barn-Ungdomshälsovård, verksamhetsområde Barn-Familj-Kvinnosjukvård vid Helsingborgs Lasarett, Region Skåne. Följande står beskrivet i Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar som utformats av FSUM 1 : Det övergripande målet för Ungdomsmottagningar är att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomar i identitetsutvecklingen så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. / / För att få kalla sig Ungdomsmottagning är det nödvändigt att ha minst följande personalsammansättning på mottagningen: en barnmorska med förskrivningsrätt, en kurator och/eller psykolog samt läkare. (www.fsum.org) Vid Ungdomsmottagningen i Helsingborg arbetar fem barnmorskor, tre kuratorer, en undersköterska samt läkare och gynekolog vissa tider i veckan. Verksamheten är uppbyggd kring tidsbokade besök, hos barnmorska vanligtvis på en halvtimme, men sedan en tid tillbaka finns även möjlighet att träffa barnmorska på så kallad drop-in som sker på måndagseftermiddagarna och enbart gäller besök för klamydiaprovtagning och dagen efterpiller. PM Omvårdnad: Inom Helsingborg Lasarett utformas dokument för handhavande och arbetssätt, dessa fungerar som rutiner och riktlinjer och ger ett gemensamt arbetssätt för samtliga berörda i vårdpersonalen. Alkoholnyckel: En standard drink innehåller 4 cl ren sprit, som standard drink räknas en burk folköl, en starköl 33 cl, en cider 33cl, ett glas vin, ett litet glas sprit, tex 4 cl snaps alt shot. Lågkonsument av alkohol har vi valt att kalla de som i enkätundersökningen har angivit att de konsumerar mindre än 18 cl alkohol vid ett tillfälle. 1 FSUM står för Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar 7

8 Högkonsument av alkohol har vi valt att kalla dem som i enkätundersökningen har angivit att de konsumerar mer än 18 cl alkohol vid ett tillfälle. Riskkonsument har vi valt att kalla dem som i enkätundersökningen har angivit att de konsumerar mer än 18 cl alkohol vid ett tillfälle, att de dricker alkohol 1-2 ggr/vecka eller oftare samt att de någon gång drabbats av minneslucka i samband med alkoholkonsumtion. 3 Projektorganisation Tanken var att det från Ungdomshälsan skulle delta en barnmorska, utifrån att dessa möter projektets målgrupp i första hand och i störst omfattning. Då ingen av mottagningens barnmorskor hade möjlighet att delta gick istället projektledartjänsten till en av kuratorerna. På Socialtjänstens sida fanns ursprungligen två sökande men då den ena drog sig ur gick tjänsten till den andra sökande. Vi kom i projektets inledande skede fram till att vi bör försöka utveckla våra respektive perspektiv på ungdomen mot ett slags gemensam synsätt på den uppgift och uppdrag vi hade framför oss att lösa och utföra. Våra respektive verksamheter har sina givna arbetssätt och regler som vi inte kunnat förändra eller avvika från, det vill säga, vi kan inte förändra dessa utifrån projektet. Därför har vi haft ett arbetssätt där vi har försökt sammanföra projektets innehåll med dess mottagare, vilket nog inte hade varit möjligt i samma omfattning om vi båda hade tillhört samma verksamhet. Det gemensamma synsätt vi utformat/framarbetat kan beskrivas som ett förebyggande fokus på ungdomen ur ett folkhälsoperspektiv. Projektets styrgrupp, med sammanlagt fem representanter från båda verksamheterna, sammansattes av projektets initiativtagare, som även de ingick i gruppen (se figur 1 på s. 8 för projektets organisation). Styrgruppen träffades inledningsvis en gång i månaden men redan efter projektets första halvår glesades dessa möten ut till några gånger i halvåret och denna mötesfrekvens har känts fullt tillfredsställande för oss. Dessutom har vi haft obegränsad tillgång till styrgruppens medlemmar via , vilket vi utnyttjat flitigt. Styrgruppens roll har varit att fatta större beslut kring exempelvis projektets ekonomi och projektplan. Den ekonomiska redovisningen har legat på styrgruppen, där två av medlemmarna lagt ner idogt arbete på att räkna ihop och redovisa budgeten inför varje delårsrapport. Vad gäller projektets ansökta medel/budget så gjordes denna innan vi startade i projektet, och någon egentlig genomgång över tankarna bakom budgeten har inte skett. Möjligtvis kan detta ha påverkat vår 8

9 förmåga att ha en överblick över och insyn i ekonomin och emellanåt har det varit svårt för oss att veta var kostnader ska tas, läggas eller hur omfattande de får vara. Detta kan ha resulterat i att vi varit lite för sparsamma med projektmedel som faktiskt har ansökts om och godkänts att spendera (exempelvis vid köp av tågbiljetter, hembakta kakor etc.) Gruppen har också fungerat som en kunskapsbank, där var och en av medlemmarna med sina respektive yrkeserfarenheter har kunnat tillföra projektledarna input. Medlemmarnas chefsroller i respektive verksamhet har givit projektet legitimitet uppifrån, vilket i sin tur har underlättat i en del frågeställningar för oss. I styrgruppen har det under hela projekttiden funnits en tydlig entusiasm och nyfikenhet kring projektets arbete, vilket i sin tur smittat av sig på och uppmuntrat oss. Via vår styrgrupp har vi fått vetskap om och tillgång till andra viktiga resurser som vi kunnat dra nytta av, såsom forskare från Lunds Universitet och statistiker/analytiker från Region Skåne. Ur styrgruppen har två handledare valts. Dessa personer är de som, rent organisatoriskt, ligger närmst projektledarna. Syftet med handledarna har varit att ha möjlighet till en tätare kontakt och handledning utöver styrgruppsmötena. Projektledarna har haft möjlighet att träffa handledarna så ofta som det behövts, men framförallt haft tillgång till dem som bollplank via och i våra respektive ordinarie verksamheter. Figur 1 Organisationsschema för projektet Beställare Verksamhetschef, Ungdom och Familj Socialnämnden, Helsingborgs Stad Beställare Sektionschef, Mödra- barn och ungdomshälsovård Helsingborgs Lasarett, Region Skåne Styrgrupp Ungdom och Familj, Socialförvaltningen Styrgrupp Förebyggande avd. Socialförvaltningen Styrgrupp Mödra- barn och ungdomshälsovård Region Skåne Styrgrupp Ungdomshälsan Region Skåne Styrgrupp Ungdomshälsan Region Skåne Projektledare Socialsekreterare Ungdom och Familj Projektledare Kurator, Ungdomsmottagn ingen Referensgrupp Ungdomsmottagningen 9

10 Ett antal av styrgruppens medlemmar är även aktiva i PArT 2 (Preventivt Arbete Tillsammans). Förebyggande Forum är en mötesplats för representanter som arbetar med förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg. Informationsutbyte, stöd och koordinering i detta arbete erbjuds av samverkansformen PArT. Syftet med Förebyggande Forum är att utbyta erfarenheter och gemensamt diskutera och agera för en positiv utveckling av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar i Helsingborg. Kopplad till Förebyggande Forum och PArT finns även en Referens- och utvecklingsgrupp kallad "Refug", där vi också medverkat. Refugs arbetsinriktning är att utifrån de egna verksamheterna identifiera samarbetsbehov inom och kring existerande verksamhetsområden. Detta genomförs utifrån genomgång av rutiner, arbetsmetoder samt utifrån konkreta möjligheter och problembilder som verksamheterna idag möter. Uppkomna frågor och förslag till utveckling lyfts därefter till Förebyggande Forum och PArT för vidare resonemang. 3.1 Projektets gång utifrån/användande av Region Skånes projektmall Figur 2 Region Skånes projektmodell Den inledande fasen i Region Skånes (hädanefter i detta avsnitt kallat RS) projektmodell 3 (se figur 2) handlar om att komma på en idé till förbättring, det vill säga, att någon ser ett behov av förändring i en verksamhet. Denna del av projektet tog form redan sommaren 2006 då projektets initiativtagare diskuterade den eventuella kopplingen mellan alkoholkonsumtion och sexuellt risktagande, med utgångspunkt i det förebyggande arbete de båda arbetar med. De beslöt att söka pengar från Länsstyrelsen för att i projektform utreda behovet och förutsättningarna samt genomföra förändringar för att bättre kunna hantera den problembild de tyckt sig se. I RS projektmodell föreslås i det stadiet att en förstudie genomförs för att ge ett brett och gediget underlag inför beslutet att genomföra projektet eller ej. Någon sådan 2 PArT är ett samverkansarbete som syftar till att främja utvecklingen av det förebyggande arbetet för barn och ungdomar i Helsingborg. Stärkt delaktighet bland föräldrar och samordning av olika aktörers resurser är viktiga delar i arbetet. PArT bygger på en aktiv samverkan mellan Skol- och Fritidsnämnden, Utvecklingsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning inom Helsingborgs Stad samt Helsingborgs Lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård. (Hämtat från ) 3 Projektmodellen samt en utförligare beskrivning av denna finns på 10

11 genomfördes inte, utan initiativtagarna byggde idén dels på egna erfarenheter från respektive verksamhet, men också på studier som gjorts i ämnet alkohol och sexuellt risktagande. En projektplan formulerades när projektansökan godkänts hos Länsstyrelsen. I samband med detta gick en intresseförfrågan ut till de verksamheter som berördes, socialförvaltningen och Ungdomsmottagningen, för vardera 25 % tjänst som projektledare. Delar av en förstudie genomfördes istället under projektperioden av projektledarna. Projektplanen redigerades och fastställdes sedan vid projekttidens start. Utifrån RS projektmodell fastlades projektorganisationen som innehåller styrgrupp, projektgrupp samt referensgrupp (se figur 1). I projektets genomförandefas har de dokumentmallar i RS projektmodell som projektledarna ansett tillämpliga använts, exempel på detta är etappmålsplan, kallelse och slutrapport. En nulägesanalys, i form av litteratursökning av aktuell forskning i ämnet och en enkät till Ungdomsmottagningens besökare gjordes. Det genomfördes även en pinnstatistik till Ungdomsmottagningens drop-in-besökare under en begränsad period. En omvärldsanalys, där projektledarna gjorde förfrågningar till liknande verksamheter samt tog kontakt med och besökte andra projektverksamheter med liknande mål gjordes. En pilotgrupp tillsattes, där en del av Ungdomsmottagningens personal ingått och haft som uppgift att pröva och kommentera de föreslagna förändringarna i arbetssättet på Ungdomsmottagningen. Pilotgruppens arbete har varit ett sätt att hantera resultat, det vill säga, att testa det arbetssätt som projektets nulägesanalys och omvärldsanalys skapat grund för. 4 Metod och Material I avsnittet metod och material kommer vi att presentera hur vi har lagt upp och genomfört projektet. Vi kommer även att lyfta de etiska dilemman som vi stötte på under arbetets gång. 4.1 Uppläggning av projektet Ett projekt som detta måste vila på en grund av empiriskt material och tidigare forskning. Ibland behöver man också andra data och som Alfred Kinsey, forskaren bakom historiens mest omfattande sexualvaneundersökning uttryckte det, all data som är relevant för ämnet bör inkluderas i forskningen (föreläsning ). Litteraturen och den tillgängliga forskningen gav oss inte allt vi behövde varvid vi fick gå andra vägar för att få en ökad förståelse och kunskap om vår målgrupp. Vi valde då att göra en enkätundersökning för att få en bättre kunskap. Det var viktigt för projektet att få kunskap om vad de besökande ungdomarna på Ungdomsmottagningen hade för erfarenheter kring alkohol och sexuellt 11

12 risktagande. Vad som även behövdes var en omvärldsanknytning till de professionella som möter ungdomarna på en annan arena än projektledarna och vi valde att tillsätta en referensgrupp. Information av detta slag utgör ofta andrahandsinformation, efterkonstruktioner och tolkningar av tidigare händelser men de är till stor nytta när man gör ett försök i att hitta nya upptäckter och samband och i och med det förhoppningsvis få en ny förståelse för den företeelse som man arbetar kring. Den sista delen i vår rapport består av testning genom en pilotgrupp och implementering av projektets mål hos personalen på Ungdomsmottagningen. Projekt som samverkansform har funnits länge inom byggbranschen men har även på senare tid fått spridning inom alla möjliga organisationer. Projekt inom förvaltningar är idag vanligt då det som tidigare kallades statsbidrag har omvandlats till projektbidrag, det vill säga endast ett annat sätt att fördela resurser. Ett projekt har oftast från början en bestämd riktning och en början och ett slut så har även detta projekt. (Sahlin red. 1996) Detta projekts slut är införlivandet av ett nytt arbetssätt för barnmorskor och kuratorer på Ungdomsmottagningen i Helsingborg i syfte att få unga kvinnor att reflektera över sin alkoholkonsumtion men kanske också i förlängningen över ett ev sexuellt riskbeteende som är kopplat till alkoholintag. Detta projekt är vad man kan kalla ett utåtriktat projekt, ett socialt sådant som vänder sig till de unga tjejer mellan år som besöker Ungdomsmottagningen i Helsingborg. I sociala projekt blir det ofta en grupp som mer eller mindre blir föremål för som här till exempel nya arbetssätt/behandlingsmetoder (Sahlin red 1996). Projektets syfte är uppbyggt utifrån en problemformulering där vi tror oss se att unga flickor med ett riskbruk av alkohol löper en stor risk att även utsätta sig för sexuella risker. Den hypotes som vi arbetade efter är att om vi kan uppmärksamma och minska alkoholkonsumtionen hos dessa flickor kan vi även minska det sexuella riskbeteendet. Projektets huvudsyfte är inte att prova fastlagda hypoteser, dock finns ett antagande om ett sexuellt riskbeteende i projektansökan, ett antagande som vi kände oss manade att titta närmare på. 4.2 Litteratur Vårt projekt handlar om en liten del i ett större sammanhang. Vi fann relativt lite forskning kring ungdomar och deras alkoholvanor och ännu mindre kring ungdomars sexualvanor och i stort sett inget som behandlade ungdomar, alkohol och sexuellt risktagande tillsammans. Att 12

13 det skulle bli svårt att hitta tidigare forskning var vi medvetna om då vårt område var ett så specifikt område. Vi blev därmed hänvisade till litteratur inom de områden som hade anknytning till vårt område. Till vår hjälp har vi haft vanlig litteratursökning på Lunds universitetsbibliotek men vi har även biståtts av Infoskafferiet 4. Vi har hjälpt till att fylla detta skafferi inom vårt område då vi lagt ut sökord till de två som byggt upp sidan som då i sin tur har letat artiklar till oss med våra specifika sökord och sedan förmedlat artiklar till oss men även lagt länken på infoskafferiet. I vår litteratursökning hade vi hjälp av att vi arbetar med socialt arbete på två ganska olika arbetsplatser, Socialtjänsten och Ungdomshälsans Ungdomsmottagning. Då vi genom våra två olika arbetsplatser har olika förkunskaper inom området kunde vi dela med oss till varandra. Den ena av oss har förkunskaper om alkohol och dess inverkan och till viss del ungdomars dryckesmönster genom arbetet med ungdomar inom Socialtjänsten och den andre av oss har förkunskaper om ungdomar och deras sexualvanor genom sitt arbete som kurator på Ungdomsmottagningen. En inspirationskälla i sökandet efter litteratur har varit vår referensgrupp men även vår styrgrupp och deras förkunskaper inom området. Bristen på relevant litteratur gav idén om en enkätundersökning bland besökarna på Ungdomsmottagningen. 4.3 Enkätundersökning Vi letade igenom den kunskap som fanns publicerad kring Helsingborgs ungdomar och framförallt deras alkohol- och sexvanor. Trots att det fanns spännande rapporter kring ungdomarna saknade vi en mer djupgående kunskap kring just beteenden som rör alkohol, sexualitet och risktagande. Med tanke på den korta tid som vi hade på oss kändes valet av en kvantitativ metod i form av en enkät som det mest naturliga valet (se bilaga 1 för enkäten). De risker som finns med reliabilitet vid en enkät försökte vi minimera så långt det gick, vår uppgift blev att sträva efter att göra felen så små som möjligt. Genom att Socialförvaltningen i Helsingborg hade ett samarbete med en docent vid Lunds Universitet fick vi handledning i utformning av enkäten samt i hur vi skulle behandla enkätens rådata genom kodning i SPSS 5. Enkäten var även helt frivillig. Målgruppen i projektet är unga kvinnor upp till 20 år. I 4 Infoskafferiet som är under uppbyggnad på Helsingborgs stads hemsida går under PArT och är tänkt som just ett informationsskafferi för professionella men även alla andra kommuninvånare i Helsingborg. Här ligger länkar till artiklar och litteratur inom olika områden. 5 SPSS, Statistical Package for the Social Scienses, är ett databehandlingsprogram som oftast används inom samhällsvetenskaplig forskning för registrering och analys av insamlad data. 13

14 utformandet av enkäten diskuterades hur felsvar skulle kunna undvikas, alltså att även unga män och kvinnor äldre än 20 år valde att fylla i enkäten. För att förenkla vår sortering av svaren valde vi därför att inte rikta denna mot någon särskild grupp utan hade istället i enkäten ställt frågor om kön och ålder. Med hjälp av dessa svar kunde vi sedan plocka bort de enkäter som föll utanför vårt intresse. Våren 2007, genomfördes en enkätundersökning på Ungdomsmottagningen. Enkäten låg ute i väntrummet på Ungdomshälsans 6 lokaler under en period av tre månader ( ) och vi fick in 380 svar varav 355 som var användbara för studien. Samtliga enkätsvar lades in och bearbetades i programmet SPSS som fanns tillgängligt via Helsingborgs lasarett. Vi har i arbetet med att statistiskt säkerställa svarsuppgifterna tagit hjälp av personal vid Helsingborgs lasarett som besitter stor kunskap i statistik och i synnerhet det valda programmet för analys och bearbetning. Bilderna nedan föreställer presentationen av enkäten, hur ungdomarna fick tillgång till enkäten samt insamlingssättet, ett brevinkast i form av en mun. Det interna bortfallet var inte speciellt stort utan bestod av 7 svar som vi inte kunde utläsa något av. Det var även 18 killar som svarat på enkäten. Att det var just tre månader som enkäten låg ute berodde på att det var den kortaste tidsintervallen för ett planerat återbesök, allt för att inte samma person skulle fylla i enkäten två gånger. Vi har i största möjliga mån försökt undvika faktorer vid enkätundersökningen som kan ge låg reliabilitet. Vi har dock inte kunna prova vår pålitlighet i den utsträckning det skulle vara önskvärt men har sett att vi i vår undersökning har fått fram samma resultat som finns i nationella studier gällande vissa enskilda frågeställningar så som till exempel ålder vid sexualdebut. Det bästa hade varit om 6 Ungdomsmottagningen delar såväl avdelningschef som lokaler med tonårsmottagningen Blå Kamelen, och båda verksamheterna kallas gemensamt Ungdomshälsan. 14

15 någon annan Ungdomsmottagning hade haft möjlighet göra samma enkätundersökning på sin mottagning. När det gäller validiteten av undersökningen får vi hålla oss till att den är giltig för de ungdomar som besöker Ungdomsmottagningen vilket är tillräckligt får vårt syfte med projektet. Syftet med enkäten var framförallt att göra oss en bild av hur just de ungdomar som besöker Helsingborgs Ungdomsmottagning ser på alkohol men kanske framförallt hur de själva uppger att de agerar kring alkohol och sexualitet och vilka erfarenheter de har kring detta. Kraven på definitionsmässig validitet och reliabilitet kan komma att hamna i konflikt med varandra vilket inte behöver utgöra något hinder beroende på vad syftet med undersökningen är (Holme & Solvang 1997). I vårt fall valde vi att bortse från att undersökningen inte kunde få den höga reliabilitet som vi önskade. Vi lyfte fram vårt material i ett ganska tidigt skede för vår referensgrupp och jämförde med deras erfarenheter av ungdomar och deras vanor. Vi förde även diskussioner med docenten vid Lunds Universitet kring om och i så fall vilken effekt en enkät av detta slag kan ha; kan det ses som en slags intervention bara att ställa frågor om ämnet och på så sätt lyfta fram det som angeläget? Var undersökningsenheten tillräckligt stor? Den slutsats vi i slutändan drog var ändå att både reliabiliteten och validiteten inom undersökningsenheten var tillräckligt hög för att mäta det vi var ute efter. Samtidigt valde vi i enkäten även frågor med fritextsvar, det vill säga, den tillfrågade kan välja att ange ett eget svarsalternativ eller att förklara/vidareutveckla sitt svar i en fritext. Dessa frågor kunde användas för att styrka både reliabilitet och validitet i undersökningen. Frågeformuläret är uppbyggt så att intresset ska väckas hos dem som tar det i sin hand, det var på intet sätt omfattande och började med lite lätta frågor för att sedan övergå till lite mer närgångna frågor och i slutet lättar det igen. Man kan säga att strukturen i enkäten så gott det är möjligt stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter och resonemang vilket är av vikt enligt Holme & Solvang (1997). Enkäten utformades så att även de som inte hade erfarenhet av vare sig sex eller alkohol kunde uttala sig. Då ett av syftena med enkäten var att ta reda på hur mycket alkohol mottagningens besökare upplever sig konsumera, för att utröna huruvida projektets målgrupp överhuvudtaget kan sägas existera, använde vi oss av mätinstrument som redan finns. En av projektledarna är utbildad i och arbetar med formuläret ADDIS-Ung 7 varför vi valde att använda oss av detta formulärs mätinstrument vad gäller att få fram konsumtion av alkohol. 7 ADDIS står för Alcohol and drug diagnos instrument, för vidare information besök 15

16 4.4 Etiska överväganden Våra etiska övervägande var många och långa. Vi funderade på huruvida en enkät till både omyndiga och myndiga personer kunde genomföras utan några särskilda tillstånd. Det som talade mot en sådan enkätundersökning skulle vara de slags frågor den innehöll, det vill säga, frågor om sexualvanor och alkoholvanor. Att ställa den slags frågor till underåriga skulle kunna ses som ett normaliserande/tillåtande av att som underårig dricka alkohol, trots att det enligt lag inte är tillåtet. En annan diskussion mot enkäten blev om en dylik undersökning kan genomföras utan målsmans tillstånd, vilket i sig skulle skapa svårigheter för den sekretess som Ungdomsmottagningen lovar sina besökare. Våra diskussioner utmynnade i att vi ansåg det etiskt försvarbart att lägga ut vår enkätundersökning på Ungdomsmottagningen. Premisserna var fullständig frivillighet och anonymitet, alltså att varje deltagare självmant valde att delta, utan någon yttre påverkan och att svaren inte kunde kopplas till vare sig namn eller personnummer. Ungdomsmottagningen är en ungdomarnas arena där de garanteras diskretion och där en stor del av besöken handlar om just sexualitet. 5 Nulägesanalys I detta avsnitt kommer vi att redogöra för den data vi insamlat med syfte att kartlägga nuläget för projektets målgrupp. 5.1 Enkätresultat Det som varit av stort intresse för projektet i enkätresultaten är att kunna utröna huruvida alkoholkonsumtion förekommer bland Ungdomsmottagningens besökare, i så fall i vilken omfattning och huruvida det går att hitta en koppling mellan hög alkoholkonsumtion och sexuellt risktagande. Finns det en grupp med högrisktagare som går att hitta exempelvis via en alkoholscreening och därigenom motiveras att förändra sitt sexuella riskbeteende också? Nedan följer en presentation av delar av resultatet. Vi har valt att inte presentera samtliga enkätresultat då detta hade tagit upp en alltför stor del av projektets slutrapport, utan att presentera de delar som vi ansåg vara viktiga för projektets fortsatta arbete och inriktning. Av de 355 besökare på Ungdomsmottagningen som tillhörde målgruppen, kvinnor under 20 år, som besvarade enkäten ligger medelåldern på mellan år. 87 % av dessa har tidigare besökt Ungdomsmottagningen. Av de som svarat har drygt 86 % samlagsdebuterat och nästan 90 % har haft sin alkoholdebut. Åldern för alkoholdebut ligger i snitt ett år lägre i ålder än den 16

17 för samlagsdebut, där alkoholdebut görs i årsåldern medan samlagsdebut görs i årsåldern. Ett samband som gick att se i enkätsvaren gällde just samlagsdebut kopplat till alkoholkonsumtion. De som angivit sin konsumtion till mer än 18 cl sprit/tillfälle och hamnar i gruppen högkonsumenter hade en genomsnittlig sexualdebutålder på 14,68 år, medan de som angivit konsumtion till mindre än 18 cl sprit/tillfälle, de som vi kallar lågkonsumenter, hade en genomsnittlig sexualdebutålder på 15,21 år (se figur 3). Figur 3 Samlagsdebut i relation till alkoholkonsumtion 16 15,8 15,6 15,4 15, ,8 14,6 14,4 14, ,21 14,68 Samlagsdebut ålder Lågkons. >18 cl alkohol Högkons. <18 cl alkohol Fördelningen av alkoholkonsumtion bland enkätsvaren talade om för oss att det dricks stora mängder alkohol i de unga åldrar som vår enkät vände sig till. De som uppgivit att de inte alls dricker alkohol uppgick till nästan 10 % av svaren. Lågkonsumenterna var knappt 15 % av svaren medan högkonsumenterna var den största delen, drygt 60 % av svaren uppgav sig konsumera tillräckligt mycket för att hamna i denna kategori. I vår enkät har 20 % av de som svarat angivit att de någon gång haft sex i samband med alkoholkonsumtion som de sedan ångrat. Denna siffra är lägre än den som Folkhälsoinstitutet redovisat (2005) men kan, anser vi, fortfarande ses som en mycket hög siffra, med tanke på vad frågan handlar om, det vill säga unga kvinnor under 20 år som på grund av berusning haft sex som de efteråt ångrat! 17

18 En av frågorna handlade om huruvida man vänt sig till Ungdomsmottagningen på grund av något som hänt i samband med att man druckit alkohol, 29 personer angav detta. Vi blev nyfikna på hur frekvensen av oskyddade samlag såg ut för just dessa, skilde det sig från den stora gruppen? (se figur 4) Figur 4 Frekvens av oskyddat samlag hos gruppen som angivit att de vänt sig till UM pga något som hänt i samband med att de druckit alkohol. Har du någon gång haft oskyddat samlag, dvs utan kondom aldrig enstaka tillfälle ibland ofta alltid Det visade sig att frekvensen av oskyddat samlag inte skilde sig åt i någon egentlig mening mellan vare sig konsumtionsgrupperna eller för just denna grupp som redovisas ovan. 18

19 Vi valde att plocka fram en grupp av enkätdeltagare som vi valde att kalla riskkonsumenter. Kriterierna för att hamna i denna grupp är att man angivit sig dricka mer än 18 cl/tillfälle (högkonsument), att man angivit sig dricka 1-flera ggr/vecka samt att man någon gång har haft minneslucka. Här presenteras åldersfördelningen av denna grupp, som totalt bestod av 78 personer. Notera att undersökningen genomfördes våren 2007 (se figur 5). De högsta staplarna representerar den grupp som vid undersökningstillfället gick i första och andra året på gymnasiet, och denna åldersfördelning av alkoholkonsumenterna med en kraftig ökning under gymnasiet ser bland annat Blå Kamelen 8 i sin verksamhet. Figur 5 Åldersfördelning för kallade riskkonsumenter våren 2007 Åldersfördelning bland de s.k. riskkonsumenterna födda -87 födda -88 födda -89 födda -90 födda -91 födda -92 födda -93 Vad gäller besöksfrekvens på Ungdomsmottagningen finns en skillnad mellan låg-och högkonsumenter där högkonsumenter i högre utsträckning angivit att de besökt Ungdomsmottagningen vid ett flertal tillfällen. Även bland de s.k. riskkonsumenterna finns en högre besöksfrekvens, där en relativt stor del av denna grupp angivit att de besökt mottagningen vid 10 eller fler tillfällen. 8 Blå Kamelens verksamhet riktar sig till ungdomar mellan 13 och 20 år samt deras föräldrar. Verksamheten syftar till att i ett tidigt skede förhindra och motverka fysiska, psykiska och sociala problem bland ungdomar. Detta görs i form av rådgivning och samtal. 19

20 En av frågorna rörde i vilken omfattning informanten uppgivit sig vara berusad vid samlag. Vi har valt att separera svaren i grupper om lågkonsumenter (se figur 6), högkonsumenter (se figur 7) samt riskkonsumenter (se figur 8), för att kunna titta på om det syns någon likhet eller skillnad i förekomsten. Gruppen av högkonsumenter, som är genomgående störst i vår enkätundersökning har en relativt stor del av svaren fördelat på alternativen alltid eller oftast nykter vid samlag. Intressant att notera är att den lilla grupp som angivit att de alltid är onyktra vid samlag är procentuellt lika stor i grupperna lågkonsumenter och riskkonsumenter! Figur 6 Lågkonsumenters frekvens av berusning vid samlag I vilken omfattning är lågkonsumenter (totalt 48 personer) berusade vid samlag? 70% 62% 60% 50% 40% 30% 30% 20% 10% 2% 6% 0% alltid nykter oftast nykter oftast onykter alltid onykter Figur 7 Högkonsumenters frekvens av berusning vid samlag 60% I vilken omfattning är högkonsumenter (191 personer) berusade vid samlag? 60% 50% 40% 30% 28% 20% 10% 8% 4% 0% alltid nykter oftast nykter oftast onykter alltid onykter Figur 8 Riskkonsumenters frekvens av berusning vid samlag I vilken omfattning är riskkonsumenter (68 personer) berusade vid samlag? 60% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 18% 16% 6% 0% alltid nykter oftast nykter oftast onykter alltid onykter 20

21 Vi har valt att gruppera svaren utifrån alkoholkonsumtion även i frågan kring frekvens av oskyddat samlag. Värt att notera är att i gruppen lågkonsumenter (se figur 9) är andelen som angivit att de alltid har oskyddat samlag något större procentuellt än i högkonsumentgruppen (se figur 10). Figur 9 Frekvens av oskyddat samlag hos lågkonsumenterna Frekvens av oskyddat samlag hos lågkonsumenterna 30% 25% 29% 25% 20% 15% 13% 16% 17% 10% 5% 0% aldrig enstaka tillfälle ibland ofta alltid Figur 10 Frekvens av oskyddat samlag hos högkonsumenterna Frekvens av oskyddat samlag hos högkonsumenterna 35% 35% 30% 25% 20% 23% 20% 15% 14% 10% 8% 5% 0% aldrig enstaka tillfälle ibland ofta alltid Antal personer som angivit att de har haft oskyddat samlag är 242. Till denna fråga gavs ett flertal svarsalternativ, där vi frågade av vilket skäl personen inte skyddat sig med kondom. Hälften av dessa har angivit att skälet till att de inte använt kondom är att de använder annat 21

22 preventivmedel. För detta svarsalternativ ser också fördelningen mellan låg- och högkonsumenter relativt lika ut. De svarsalternativ där grupperna skiljer sig åt är; använde kondom men den gick sönder/gled av, glömde bort kondom samt hade druckit, där högkonsumenterna var flest. För svarsalternativen; vågade inte föreslå kondom, vi hade ingen kondom, använder aldrig kondom samt annat, är svarsfördelningen jämnare, med en knapp procentuell övervikt hos lågkonsumenterna. Vi har plockat fram de svar som angivit att de tagit risker i samband med alkoholkonsumtion i form av sex utan kondom och utan annat preventivmedel (se figur 11). Här följer dessa svar, 36 till antalet, uppdelade i angiven alkoholkonsumtion: Figur 11 Angivit att de tagit risker i samband med alkoholkonsumtion i form av oskyddat samlag cl cl cl 37 cl eller mer Under enkätundersökningens genomförande fanns på Ungdomsmottagningen en såkallad drop-in, det vill säga, en slags öppen mottagning på måndagseftermiddagar där ungdomar utan tidsbokning kunde besöka mottagningen för att genomföra ett klamydiatest 9 eller hämta dagen efter-piller 10. Vi tyckte det var intressant att dels se hur fördelningen av besöksdagar såg ut bland enkätsvaren, men också att se hur fördelningen i besöksdag var mellan låg- och högkonsumenterna. Som diagrammet nedan visar var det en lite högre del av högkonsumenterna som besökte mottagningen och fyllde i enkäten på en måndag än hos 9 För att ta reda på om en person är smittad av klamydia kan man ta prov från urinröret, urin, livmodertappen och ibland ändtarmen. Det vanligaste hos oss på ungdomsmottagningen är dock ett enkelt urinprov. Provtagningen kan ge utslag tidigast en vecka efter eventuellt smittotillfälle. 10 Läkemedlet Norlevo tillhandahålls gratis på ungdomsmottagningen och kallas dagen efter-piller eller akut-ppiller. Det är ett p-medel som ska användas så snart som möjligt men senast inom 3 dygn efter ett oskyddat samlag som en nödlösning för att förhindra graviditet. Detta akut-ppiller ska användas vid behov i akuta situationer och inte ersätta vanliga preventivmedel som p-piller, kondom eller spiral. 22

23 lågkonsumenterna (se figur 12). Här har vi haft funderingar kring kopplingen mellan alkoholkonsumtion, dagen efter helgen, behovet av akut hjälp etcetera. Figur 12 Besöksdag i förhållande till alkoholkonsumtion Besöksdag i förhållande till alkoholkonsumtion 80% 70% 75% 67% 60% 50% 40% 30% 25% 33% Lågkonsumenter Högkonsumenter 20% 10% 0% måndag annan dag Högkonsumenterna besöker alltså Ungdomsmottagningen i något högre grad på måndagarnas drop-in. Detta stämmer till viss del överens med den mycket begränsade undersökning som genomfördes av några barnmorskor under några veckor våren Barnmorskorna som genomförde undersökningen, eller pinnstatistiken som den kom att kallas, fick i uppgift att på drop-in-mottagningen ställa frågan till de som kom för dagen-efterpiller eller för att lämna ett klamydiatest om besökaren ifråga varit berusad vid det samlagstillfälle som föranlett besöket. 112 besökare som kom till Ungdomsmottagningen för dagen efter-piller fick frågan om de varit berusade vid det samlag som föranlett besöket. 26 % av de tillfrågade angav att de varit berusade vid tidpunkten för det oskyddade samlaget (se figur 13). Figur 13 Andel berusade/ej berusade vid tidpunkt för samlag som föranlett behov av dagen efter-piller 112 besök för dagen efter-piller berusade; 29; 26% berusade ej berusade ej berusade; 83; 74% 23

24 Under ungefär samma tidsperiod ställdes samma fråga till 92 besökare som kom till Ungdomsmottagningen för att lämna test för klamydia, av dessa uppgav 38 % att de varit berusade vid samlagstillfället (se figur 14). Figur 14 Andel berusade/ej berusade vid tidpunkt för samlag som föranlett behov av ett klamydiatest 92 besök för klamydiatest ej berusade; 57; 62% berusade; 35; 38% berusade ej berusade En viktig del av enkäten berörde inte den egna individen utan kompisars beteende och kompisars alkoholkonsumtion. Vi var intresserade av att försöka se hur man uppfattade kompisars drickande men också att se om det fanns någon skillnad eller likhet mellan grupperna av konsumenter vad gäller kompisars drickande. Vi valde att skilja på beteende och attityd på så sätt att vi dels ställde frågan om huruvida man behövt ta hand om en kompis som varit onykter (se figur 15) men också attityden hos den tillfrågade i den mån att man känt oro för kompis på grund av dennes drickande (se figur 16). Figur 15 Andel som angivit att de tagit hand om kompis som varit onykter, fördelat på låg- och högkonsumenter Tagit hand om en kompis som varit onykter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% ja 94% 34% nej 6% Lågkonsumenter Högkonsumenter 24

25 Figur 16 Andel som angivit att de känt oro för kompis pga dennes drickande, fördelat på låg- och högkonsumenter Känt oro för kompis 70% 65% 60% 50% 50% 50% 40% 30% 35% Lågkonsumenter Högkonsumenter 20% 10% 0% ja nej Till enkätfrågan ovan, om man känt oro för kompis i samband med dennes drickande, fanns möjlighet att i en fritext ange på vilket sätt man känt oro, vilket många använde sig av. Svaren varierade självfallet, men en stor del av dem handlade om kompisars sexuella beteende när de var berusade. Här följer några exempel på de vanligaste skäl för oro som de unga kvinnorna angivit i enkätsvaren; Hon blir vild och kåt Gått hem med okända Bråk/slagsmål Håller på med en massa killar Springer bort typ Kört efteråt Oansvarigt beteende Dricker för mycket och riskerar kvävning av spya De har inte kunnat ta hand om sig själva Ofta för full, gå hem själv, testa droger Hon har oskyddat sex med killar Dricker alldeles för mycket, testar droger Dricker sig redlöst full för att hon mår dåligt Hon har flirtat med alla killar som tydligt visat att de velat ha sex med henne Att hon har samlag Har sex med killar, går ute ensam o.s.v. Stuckit med nån kille hon inte känner 25

26 Det var många som ragga på henne så var rädd att hon skulle bli våldtagen eller något Att inte klara sig själv Legat däckad och inte vetat vad hon gör Hon umgås med äldre som knarkar Ta livet av sig Oron för kompisar kan gälla både vad kompisen gör när hon är berusad men också skälen till att hon dricker sig berusad. Att det är en större del av högkonsumenterna som oroar sig än lågkonsumenterna kan tyckas som dubbelmoral, då högkonsumenterna ju själva angivit att de dricker ganska mycket alkohol. Men om vi ponerar att dryckesmönstren ser ut på ett visst sätt i en viss kompiskrets, det vill säga, att man dricker som de man umgås med, så är det inte så konstigt att oron är större bland de som själva konsumerar mycket alkohol. Enkäten gav oss en inblick i hur mycket alkohol de unga kvinnorna upplever sig konsumera, och med de mått vi använt kan det sägas att åtminstone vid tiden för enkäten så ligger nivån för alkoholkonsumtion högt bland Ungdomsmottagningens besökare. Det vi har kunnat sluta oss till efter att ha registrerat och analyserat enkätmaterialet är att det råder inga anmärkningsvärda skillnader mellan de som anses vara lågkonsumenter och de som anses vara högkonsumenter vad gäller sexuellt risktagande eller risktagande överhuvudtaget vid konsumtion av alkohol. De flesta verkar se sin egen alkoholkonsumtion och risktagande i samband med denna som tämligen oproblematiskt medan en majoritet angav sig ha känt oro för en kompis alkoholkonsumtion. Då ingen tydlig grupp av sexuella risktagare och högkonsumenter av alkohol framträdde utan snarare en generell bild av mycket alkohol och slarv med den egna sexuella hälsan så valde vi att leta efter en metod som dels kan föra fram alkoholkonsumtionsnivån för såväl normal-konsumenten som den problematiske konsumenten men som också ger verktyg att arbeta för en vilja till förändrad livsföring hos den enskilde besökaren. 5.2 Referensgruppen En referensgrupp kan vara av stor vikt i ett projekt som detta och vi bestämde oss i ett tidigt skede att bjuda in en dylik. Tanken var att det skulle vara personer inom olika professioner vilka träffar ungdomarna genom andra kontaktytor än vi själv gör i våra professioner men 26

27 även andra inom samma profession som vi. Vi bjöd därför in skolkurator och skolsköterska på högstadienivå och detsamma gjorde vi på gymnasienivå. Vi bjöd även in barn- och ungdomspsykiatrin och en representant från mottagningen Unga Vuxna 11 samt en behandlare från Blå Kamelen. Utöver dessa ville vi ha in fler från våra egna yrkesområden varvid vi bjöd in två socialsekreterare från Socialtjänstens avdelning för Ungdom och familj samt två barnmorskor från Ungdomsmottagningen. Vi genomförde fyra referensgruppsmöten och uppslutningen varierade. Diskussionsutbytet var alltid mycket givande vid träffarna. Vi förberedde alltid lite frågor att diskutera som var kopplade till funderingar som dök upp under projektets gång. Referensgruppen var oftast de som först fick veta hur vi tänkte oss att gå vidare och fick lämna synpunkter på detta. Referensgruppen fick ganska tidigt ta del av enkätsvaren vi fick. Referensgruppen var också inbjuden till den alkoholutbildningsdag som projektet anordnade. I referensgruppen diskuterade vi många olika teman kring alkohol som på ett eller annat sätt var kopplade till frågeställningen i vårt projekt. I början diskuterade vi bland annat när, var och hur man lyfte frågan om alkohol med ungdomarna. I stort sett alla närvarande lyfte frågan om alkohol i ett ganska tidigt skede, Ungdomsmottagningen var undantaget. Personal på Ungdomsmottagningen frågar om många andra saker som är direkt kopplade till hälsan och livsföringen i samband med p-pillerförskrivning men när det kom till att fråga om alkohol och alkoholkonsumtion var de mer återhållsamma och funderingar kring integritet hos ungdomen kom upp; är det verkningsfullt att ungdomar som kommer till oss ska lämna ut allt, alltid (referensgruppsmöte ). Alla var ganska överens om att tjejer dricker mycket alkohol. Många av deltagarna ansåg att konsumtionen var på väg ner men att det ökade bland just tjejer; det är fler tjejer som dricker idag och tjejer gör allt tidigare debut med vuxensaker (referensgruppsmöte ). En del upplevde även att tjejerna är svårare att nå än killarna när det gällde diskussionen kring alkohol. Bland skolpersonal var det vanligt med hälsosamtal på första året i gymnasiet och på vissa skolor var det frivilligt och på vissa inte. Frågor om alkoholkonsumtion är givna i hälsosamtalet. Även Unga Vuxna inom psykiatrin ställde alltid frågor om alkoholkonsumtion. Blå Kamelens personal beskriver hur de ofta får besök av ungdomar som kommer till dem när de går i tvåan på gymnasiet för att de vill minska sin konsumtion. Dessa ungdomar uppger då att de tycker att det är jobbigt att tänka fest hela 11 Mottagning Unga Vuxna är en verksamhet för unga från gymnasieålder till 24 år som känner nedstämdhet, har ångest eller på annat sätt mår psykiskt dåligt. Verksamhet är främst inriktad på samtalsbehandling av olika slag, men det finns också möjlighet till medicinskt stöd. 27

28 tiden" (referensgruppsmöte ). ÖPP 12 lyftes fram vid ett flertal tillfällen som något positivt där man kunde få en dialog kring alkohol i tidig ålder. Alla i gruppen var rörande överens om att föra diskussionen med föräldrar och ungdomar redan innan de kommer upp i högstadiet. Frågan om killarnas alkoholkonsumtion kom naturligtvis upp och vi kom fram till att deras alkoholkonsumtion är minst lika viktig som tjejernas. Vid det sista och avslutande referensgruppsmötet tyckte de som var närvarande att det hade varit mycket intressant att få var med och att få veta hur den här målgruppen såg ut samt få en förståelse för psykisk ohälsa i stort. De kände även att de har fått ny kunskap om ett område som de inte kände så väl till förut. 5.3 Andra Ungdomsmottagningar För att utröna om den projektidé vi arbetade utifrån fanns på någon annan Ungdomsmottagning i Sverige formulerade vi ett brev med frågor kring huruvida man på sin mottagning upplever att man möter målgruppen samt om och i så fall hur man arbetar med denna. FSUM har 226 medlemsmottagningar. Brevet vi formulerade mailades, och i de fall där e-postadress saknades, skickades per post, till samtliga registrerade mottagningar. Av dessa mottagningar fick vi svar från 45, där en del mailade svar och andra tog kontakt per telefon för en diskussion kring frågorna. De frågor vårt brev innehöll var följande: 1. Upplever ni att det finns ett samband mellan sexuellt risktagande och riskbruk av alkohol bland de tjejer som besöker mottagningen? 2. Hur har ni i så fall diskuterat kring denna målgrupp? 3. Finns särskilda åtgärder/metoder för att sänka alkoholkonsumtionen hos denna målgrupp eller hos tjejer överhuvudtaget hos er? 4. Finns något samarbete med andra instanser/verksamheter kring just alkohol och sexualitet i er kommun Nedan följer en sammanfattning av de 45 svar vi fick in: Samtliga mottagningar upplever att det finns ett samband, eller ett starkt samband mellan sexuellt risktagande och riskbruk av alkohol. På 4 mottagningar (grupp A) anges att någon slags metod följs kring målgruppen och de metoder som angivits är bland annat: AUDIT 13 och MI ÖPP står för Örebro preventionsprogram och är ett preventionsprogram som vänder sig till föräldrar med högstadieungdomar med syfte att påverka förhållningssättet till alkohol och på så sätt försena alkoholdebuten hos unga, för vidare läsning besök 13 AUDIT står för Alcohol Use Disorder Identification Test 14 MI står för Motivational Interviewing, på svenska Motiverande samtal 28

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA?

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? MD, ST-läkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Who s at risk of catching Chlamydia trachomatis? Catch-up

Läs mer

Killprojektet 2009 -En presentation och lägesrapport Umeå Ungdomsmottagning Västerbottens läns landsting

Killprojektet 2009 -En presentation och lägesrapport Umeå Ungdomsmottagning Västerbottens läns landsting Killprojektet 2009 -En presentation och lägesrapport Umeå Ungdomsmottagning Västerbottens läns landsting Psykolog Erik Rova Killprojektet pågår på Umeå Ungdomsmottagning mellan 2009-03-01 och 2010-02-

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen

Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,

Läs mer

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet Prevention och sexuell hälsa Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan Gränsöverskridande samverkan Margaretha Månsson, Leg.psykolog, spec.ped.psyk Sektionschef Mödra- Barn- Ungdomshälsovård Helsingborgs Lasarett Plats i geografin MB(U)HV 8 kommuner i Nordvästra Skåne (NvS)

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail?

Ungefär hur många gånger har du haft någon form av kontakt med UM under de senaste 12 månaderna? Räkna även med telefonkontakt, brev, mail? FSUM Sammanställning av enkät för Västernorrland 2011-10-25 Jag är kön Antal Procent Tjej 172 91.5 Kille 16 8.5 Annat 0 0.0 Vet ej 0 0.0 Summa 188 100% 6 observationer saknar värde i variabel kön Hur fick

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen

Rutin hantering av sexuellt överförbar infektion barnmorska Ungdomsmottagningen Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Olausson Filipsson, gruppledare/kurator, 2013-10-04 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem):

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 2010.

PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 2010. 18 april 211 Thomas Johansson Ph.D. Controller PM. Redovisning av PÅPP-enkäten 21. Inledning Kultur- och fritidsnämnden beslutade i maj 27 att tillämpa årliga utvärderingar för den Påse-pengar verksamhet

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola

Hiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Lust och risk ett spel om sexuell hälsa och riskbeteende

Lust och risk ett spel om sexuell hälsa och riskbeteende Lust och risk ett spel om sexuell hälsa och riskbeteende 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun

Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Ingemarsgatan 4b, 113 54 Stockholm. www.forskningsgruppen.se. i samarbete med Nynäshamns kommun Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Joachim Timander, FSI februari 2010

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer