Att göra hem En studie av unga mäns boende och konsumtion på 2000-talet

Transkript

1 Att göra hem En studie av unga mäns boende och konsumtion på 2000-talet

2 Maria Fuentes och Bokförlaget BAS Allt mångfaldigande utan skriftligt tillstånd förbjudet. Bokförlaget BAS Handelshögskolan Box Göteborg Tel: E-post: handels.gu.se ISBN Foto: Jan Håkan Dahlström/Scanpix Bildhuset Layout: Lise-Lotte Walter Tryckt i Sverige av Zetterqvist tryckeri, 2011

3 Maria Fuentes Att göra hem En studie av unga mäns boende och konsumtion på 2000-talet

4

5 Förord Avhandlingsarbetet har nått sitt slut och äntligen får jag möjlighet att gå vidare till nya projekt. Tack alla ni som på olika sätt bidragit till det här arbetet! Ett stort och hjärtligt tack till Filip, David, Jonas, Martin, Henrik, Andreas och Niklas som jag intervjuat i den här studien och som generöst delat med sig av sina liv och erfarenheter. Ni vet vilka ni är. Utan er generositet hade den här studien inte varit möjlig. Tack! Jag vill också rikta ett stort och varmt tack till mina handledare Barbara Czarniawska och Helene Brembeck. Tack Barbara för att du bidragit med idéer och kommentarer med skärpa och för att du gav mig både den vägledning och det utrymme jag så väl behövde i det här arbetet. Tack Helene för viktiga kommentarer och ovärderlig uppmuntran. Även om du klev in i rollen som handledare i ett sent skede har du följt och stöttat projektet under hela processen. Tack Eva Gustavsson och Cecilia Solér som varit opponenter vid mina seminarier och som kommit med konstruktiv kritik. Tack alla kollegor vid Gothenburg Research Institute och Centrum för konsumtionsvetenskap som bidragit till en givande arbetsmiljö och som gjort det roligt att forska! Jag vill särskilt tacka deltagarna i projektet Kommersiella kulturer: Helene Brembeck, Karin Ekström, Lena Hansson, Magnus Mörck, Barbro Johansson, Eva Knuts, Pernilla Jonsson. Ett extra tack till Eva, Lena och Pernilla och till Marcus Gianneschi, Marita Fagerling och Wajda Irfaeya för att ni delat doktorandlivets glädjeämnen och mödor. Tack till Ulrika Holmberg för uppmuntran. Tack Johanna Ödman, Carina Ejdeholm, Caroline Axelsson och Malin Tengblad för att ni gjort min doktorandtillvaro både trivsammare och roligare än den hade varit utan er. Tack till Lise-Lotte Walter för hjälp med sättning och omslag, till Claes Ohlsson för språkgranskning och till Petter Rönnborg för bokförläggande. För finansiering av projektet vill jag tacka Spar-

6 bankernas forskningsstiftelse och Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Ett stort tack till familjen som funnits med i bakgrunden men som varit oumbärliga: mamma Marie-Louise Brodin, pappa Anders Brodin, syster Camilla Brodin med Petter, Clara och Julia, Lisa Erldansson och Johanna Pellny. Tack för att ni alltid finns där! Ett sista innerligt ömt och kärleksfullt tack går till Christian Fuentes och till vår son Lucas. Tack Christian för ovillkorligt stöd och uppmuntran och för att du oförtröttligt diskuterat och kommenterat mitt arbete. Utan den här avhandlingen hade jag inte träffat dig och utan dig och Lucas hade jag inte orkat färdigställa den här avhandlingen. Ni är mitt hem! På tåget mellan Lund och Göteborg, maj 2011 Maria Fuentes

7 Innehållsförteckning 1 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? 11 Hemmet i kulturell marknadsförings- och konsumtionsforskning 14 Hemmet i andra forskningsfält 20 Behovet av en ny bild av hemmet 26 Studiens syfte och disposition 29 2 PLATS SOM RAMVERK 33 Plats i marknadsföringsforskningen 35 Hem som plats 39 3 STUDIENS GENOMFÖRANDE 47 Att samla material intervjuer och observationer 47 Reflektioner kring intervjuer och observationer 56 Tolkning av materialet att bygga en teori om hem 59 Resultatets överförbarhet 61 4 VÄGAR TILL EN BOSTAD 65 Att hyra i andra hand 66 En snabb lösning 67 Lägets betydelse 68 Få men viktiga ägodelar 71 Rörliga hem 75

8 Att hyra i första hand 77 När ett tillfälle dyker upp 80 Att hantera överflöd 81 En bostad blir inte alltid ett hem 83 Att köpa bostadsrätt 86 En kommersiell lösning 90 Bostadsrätten som projekt 90 Kalkyler och vikten av att ta sig vidare 95 Ett kommersiellt hem 97 Sammanfattande diskussion: Kopplingar som förankrar 98 5 ATT RENOVERA OCH BYGGA TILL 107 När man flyttar in 108 Att göra en bostad till sin 110 När man flyttar vidare 115 Att göra bostaden till en vara 117 När tillfället dyker upp 120 Det unika som standard 124 Renovering och ombyggnation som projekt 128 Sammanfattande diskussion: Anpassningar som förankrar ATT SKAFFA MÖBLER OCH INREDA 137 Att skaffa inredning 138 Allt på en gång 139 Att skaffa handlingsutrymme 140 När det går för fort 142 Lite då och då 144 Att skaffa tema 146 Anskaffning som hantverk 151 Att ta det man får 153 Gåvor och arvegods som möjligheter och hinder 156 Betydelsen av att blanda gammalt och nytt 158

9 Att inreda 159 Att inreda för möjligheter 160 Hem genom handlingsutrymme 163 Att inreda efter tema 164 Hem genom tema 165 Sammanfattande diskussion: handlingsutrymme och teman som förankrar ATT ANVÄNDA EN BOPLATS 177 En bas för aktiviteter 178 Mat och sömn och sen iväg 179 Att koppla av och koppla upp 184 Att vara tillsammans 188 Att arbeta hemma 193 Att ordna och förvara 197 Sammanfattande diskussion: Hemmet som nod ETT ANNAT HEM 207 Hur boplatser gjordes till hem 208 Hemmet är en plats för och en väg till gemenskap 211 Hemmet är både en ägodel och en vara 214 Hemmet är både privat och publikt 216 Få förändringar över tid 218 Ett öppet och rörligt hem 221 Fortsatt forskning 227 ENGLISH SUMMARY 231 BILAGOR 253 REFERENSER 257

10

11 1 Hur gör människor hem? Den här avhandlingen handlar om hur människor gör hem genom konsumtion. Den handlar om hur människor gör hem av boplatser genom olika förankringsprocesser som är kopplade till konsumtion av heminredning. I dagens Sverige är hemmet en kommersialiserad plats. Under de senaste 20 åren har den svenska marknaden för heminredning expanderat betydligt. Efter en svag utveckling under 1970-talet och en positiv men relativt blygsam tillväxt under 1980-talet ökade omsättningen inom heminredningshandeln markant under 1990-talet. Etablerade företag som t ex Mio och IKEA utökade sina verksamheter samtidigt som en mängd nya butiker och butikskedjor etablerade sig på den svenska marknaden, t ex BoConcept, Boolia, Bolagret och Room. Utvecklingen fortsatte under 2000-talet. Mellan år 2005 och 2006 ökade t ex omsättningen inom möbelhandeln med 11 % vilket gjorde branschen till den mest expansiva inom handeln (Holmberg 2007). Under och början av 2000-talet utvecklades också inredningsmedia. I början av 1990-talet fanns två heminredningstidskrifter som riktade sig till en konsumentpublik: Sköna hem som gavs ut för 11

12 KAPITEL 1 första gången 1979 och Allt i hemmet som etablerades redan under 1950-talet. I början av 2000-talet hade antalet tidskrifter vuxit betydligt med titlar som t ex Maison, Elle Interiör, Rum, Plaza Interiör, Forum, Bazaar, Wallpaper, Lantliv och Allt i hemmet, Hem ljuva hem, Allt om kök och bad, Piazza, Äntligen hemma, Hennes hem, Sommartorpet, Gård och torp Special, Hemmets Bazaar och Drömhem & Trädgård. I början av 2000-talet hade också många av Sveriges större dagstidningar börjat publicera särskilda bilagor om heminredning där mäklarnas bostadsannonser som tidigare publicerades i någon av tidningarnas ordinarie delar kompletterades med redaktionellt material. Att heminredningsreportage blev en återkommande del av dagstidningar som t ex Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs- Posten, Sydsvenska Dagbladet och Metro innebar att inredningsreportage inte längre enbart nådde människor med särskilt intresse för heminredning utan en mycket större del av Sveriges befolkning. Att TV också började sända program om heminredning under perioden hade också stor betydelse för spridningen av berättelser om hemmet och om heminredning. Program som Äntligen Hemma som började sändas i TV 4 år 1997, Sommartorpet som startade i SVT 1 år 2000, och Room Service som startade år 2001 i kanal 5 fick stor genomslagskraft och mycket uppmärksamhet. Kommersiella intressen låg bakom flera av programmen som i många fall utvecklades i samarbete med näringsliv och branschorganisationer. Ett exempel är Room Service som initierades av branschorganisationerna Målarmästarna, Svenska målarförbundet och Sveriges färgfabrikanters förening med målsättningen att locka en ung medveten publik att förnya sitt hem samt att från branschens sida höja anseendet för måleriet och måleriyrket (Målarmästarnas verksamhetsberättelse 2005). Tillsammans har möbelhandel, tidskrifter och TV-program format en omfattande marknad där allt fler människor handlar såväl möbler som ideal och idéer om vad som kännetecknar ett hem och hur det görs. Utvecklingen av heminredningsmarknaden har medfört både ett ökat utbud av heminredningsprodukter och en ökad spridning av marknadsföring, varukataloger och reportage som gestaltar hemmet 12

13 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? på olika sätt och beskriver vilka egenskaper ett hem kan ha. I dagens Sverige är hemmet en del av den samtida konsumtionskulturen, d v s en kultur där såväl meningsfulla sätt att leva som de material och idéer som de bygger på sprids via marknaden (Slater 1997:8). Att konsumera på olika sätt har blivit en förutsättning för människors sätt att göra hem. Människor formar sina hem genom beslut och handlingar som involverar såväl företag och media (Shove 1999) och människors tillgång till inredningsmarknaden och de föremål och ideal som sprids där har blivit allt viktigare. Expansionen och storleken på den marknad 1 som omger hemmet gör det till en viktig ekonomisk företeelse. Samtidigt är hemmet också en viktig kulturell företeelse. Hemmet är sammankopplat med t ex människors användning av och rörelser i rummet, med identitetsarbete och med upplevelsen av gemenskap, vilket jag kommer att beskriva i kommande avsnitt. Hemmet förankrar människor i samhället och i sin samtid (McCracken 1989). Låt mig förtydliga. Ett hem kan vara en stadigvarande bostad för en viss person, familj eller dyl eller en plats där något frodas eller har sitt ursprung (Nationalencyklopediens ordlista). Detta kan t ex jämföras med en bostad som är ett hus, en lägenhet eller ett rum att (stadigvarande) bo i (Nationalencyklopediens ordlista). Både hem och bostad är termer som har med människors boende och boplatser att göra. Människor behöver en bostad för att sova, äta och förvara sina ägodelar men det är inte säkert att bostaden också är ett hem. Medan en bostad är en materiell struktur att bo i, t ex en lägenhet eller ett hus, är ett hem de omständigheter som förankrar människor i dessa lägenheter eller hus. Det kan t ex handla om att en boplats möbleras med föremål som tillskrivs en viss betydelse som skapar tillhörig- 1 I avhandlingen kommer jag inte att studera eller diskutera inredningsmarknaden eller beröra vad en marknad är eller hur den fungerar. Studiet av marknader utgör ett separat forskningsområde inom marknadsföringsämnet (se t ex Helgesson, Kjellberg & Liljenberg 2004; Kjellberg & Helgesson 2007). I den mån jag diskuterar marknader och marknadsföringspraktik rör det situationer där människors sätt att konsumera innebär att kommersiella praktiker och produkter blir en del av företeelser som traditionellt betraktats som icke-kommersiella (se t ex Brownlie et al 1999; Bengtsson, Östberg & Kjeldgaard 2005) 13

14 KAPITEL 1 het, eller att en boplats ger tillträde till områden eller kvarter där olika gemenskaper formas och upprätthålls genom aktiviteter som skapar förankring. Ett hem är inte vilken plats som helst utan en plats där någon är förankrad och har sin tillhörighet (Hetherington 1997). 2 Att hemmet är en del av den samtida konsumtionskulturen innebär att inredningsmarknaden och tillgången till densamma har stor betydelse för människors upplevelse av tillhörighet och förankring. Hemmet är på så sätt också en intressant konsumtionskulturell företeelse. Situationen reser en rad frågor. Hur kan det kommersialiserade hemmet förstås? Hur gör människor hem i dagens konsumtionskultur? Vad karaktäriserar de hem som görs? Hemmet i kulturell marknadsföringsoch konsumtionsforskning Den här avhandlingen har hämtat mycket inspiration från den forskningstradition som kallats för tolkande eller kulturell marknadsföringsoch konsumtionsforskning (Moisander & Valtonen 2006; Cova & Elliot 2008; se även Arnould & Thompson 2005). Inom denna tradition studeras konsumtion ur ett kulturellt perspektiv. En lång rad forskare har visat att människors konsumtion måste förstås som handlingar knutna till kulturella och sociala konventioner som omger ekonomiska transaktioner, olika föremål och dess användning (Belk, Wallendorf & Sherry 1989). Inom denna forskningstradition ses konsumtion som en central aspekt av människors liv och något som genomsyrar i stort sett alla vardagliga handlingar och praktiker (Warde 2005). Konsumtion likställs alltså inte med köpet av en vara eller med förbrukning av värde. Det ses inte heller som en individuell aktivitet. Inom den kultu- 2 I den här avhandlingen använder och skiljer jag mellan begreppen hem, bostad och boplats. Med hem avser jag en plats där någon är förankrad och har sin tillhörighet. Bostad använder jag för att beteckna de fysiska strukturer som en lägenhet eller ett hus utgör. Och boplats, som används inom arkeologin för att benämna en plats där det finns lämningar efter en bosättning, använder jag för att benämna den sammansättning av bostad, möbler och andra föremål, d v s den plats, som människors boende formar och formas av. 14

15 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? rella marknadsförings- och konsumtionsforskningen ses konsumtion snarare som kulturella och sociala processer där varor görs till ägodelar genom att anskaffas och användas på olika sätt och där värde skapas snarare än förbrukas (Warde 2005). Konsumtion ses också som processer där olika företeelser produceras och reproduceras, t ex relationer, objekt, identiteter eller platser (Firat & Venkatesh 1995), och människor anses konsumera både för att uppfylla olika praktiska behov men också för att uttrycka sig och producera t ex identitet. Trots att hemmet är en viktig plats för förståelsen av hur människor lever och hur de konsumerar (Belk 1988; McCracken 1989) är skildringar av hemmet och hur det görs sällsynta inom den kulturella marknadsförings och konsumtionsforskningen (Bardhi & Arnould 2006). Medan andra platser, t ex marknadsplatser, butiker och shoppingcenter beskrivits och problematiserats (Belk, Sherry & Wallendorf 1988, Sherry 1998, Maclaran & Brown 2005), har hemmet i stor utsträckning förblivit en kontext i vilken andra konsumtionsföreteelser studerats. Det handlar t ex om studier av människors relation till sina ägodelar (Belk 1988; Hill & Stamey 1990; Hill 1991; Epp & Price 2010), livsstil (Holt 1997), varumärken (Fournier 1998), IT användning (Venkatesh et al 2001), produktsyntax (Kragh & Djursaa 2001) maskulinitet (Holt & Thompson 2004), familj (Epp & Price 2008), status (Ulver-Sneistrup 2008) och företagsimage (Cassinger 2010). I några av dessa studier förblir hemmet en passiv kontext vars inverkan på det som studeras inte uppmärksammas eller diskuteras (t ex Holt 1997; Fournier 1998; Holt & Thompson 2004). I andra studier uppmärksammas dock hemmets betydelse för människors konsumtion och för de specifika företeelser som studeras (Venkatesh et al 2001; Ger & Yenicioglu 2004; Epp & Price 2008), men inte tvärtom (se dock Bardhi 2005; Bardhi & Arnould 2006 för undantag). Låt mig ge några exempel. Med utgångspunkt i begreppet hemkänsla (homeyness) beskrev Grant McCracken (1989) 3 hur människor formade sitt boende och 3 Grant McCracken är antropolog och inte marknadsförare men artikeln publicerades i tidskriften Advances of Consumer Research som vid tidpunkten (1989) framförallt publicerade artiklar om konsumentbeteende och marknadsföringsforskning. 15

16 KAPITEL 1 sin konsumtion utifrån kulturellt givna föreställningar om hemmet. McCracken argumenterade för att människors föreställningar om hemmet struktureras omkring en specifik uppsättning upplevelser och känslor; framförallt om upplevelser av intimitet, vardaglighet, minnen och förankring. Tack vare denna specifika uppsättning upplevelser kan hemmet enligt McCracken ses som en kulturell kategori som utför, eller möjliggör, ett visst arbete i ett samhälle. Dels skapar hemmet en kontext där meningsskapande knutet till kategorin familj blir möjligt, dels förankrar hemmet människors föreställningar om självet och omvärlden, och utgör på så sätt en viktig arena för identitetsarbete. I artikeln beskrev McCracken också hemmet som en arena för avkommodifiering, d v s för processer där varor kopplas loss från en marknad. Den specifika uppsättning värden som formade hemmet fungerade enligt McCracken neutraliserande för föremål som hämtats från marknaden. McCracken beskrev hur föreställningar om hemmet struktureras i kontrast till föreställningar om marknaden. Hemmet sågs som en plats för familjen och betraktades därmed som en privat plats ämnad för omvårdnad och kärleksrelationer. I kontrast har marknadens platser, t ex butiker eller kontor, förståtts som offentliga och formade av kommersiella logiker och ekonomiska relationer. Ett annat exempel på forskning som diskuterar hemmets betydelse är Gülis Ger och Baskin Yenicioglus artikel om hur människor hanterar konsumtionskulturens risker och osäkerheter genom ritualer och praktiker kopplade till föreställningar om renhet och smutsighet (Ger & Yenicioglu 2004). I artikeln hävdade författarna att dagens konsumtionskultur är alienerande och att människor försöker motverka upplevelsen av alienation genom att engagera sig i olika ceremoniella ritualer och praktiker kopplade till föreställningar om renlighet och smuts. Genom ritualer och praktiker kopplade till renhet och smuts positionerar människor sig själva i förhållande till andra människor. Genom detta gränsarbete skapas också fristäder där människor kan fly undan marknadens alienerande krafter. Hemmet är, enligt författarna, en av de platser som kan fungera som en fristad. I artikeln framställs hemmet som en ren, privat och trygg plats; en plats där människor kan 16

17 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? söka skydd från det offentliga och från marknaden som beskrivs som rörig och hotfull för konsumenter (Ger & Yenicioglu 2004). Amber Epp och Linda Price (2010) har studerat hur föremål omvandlas från varor till ägodelar och åter till varor i den kontext som ett hem utgör. Författarna hävdade att den kulturella marknadsföringsoch konsumtionsforskningen måste beakta både människors och föremåls livsberättelser för att förstå vad det är som avgör om och hur ett föremål som omvandlats från vara till ägodel, åter omvandlas till en vara och säljs på marknaden. I artikeln framställs hemmet och familjen som en kontext där rörelser av koppling och frånkoppling till marknaden utspelar sig. I likhet med Ger och Yenicioglu framställde Epp och Price hemmet som en viktig arena för människors gränsarbete. Men istället för renhet och smuts är det gränsen mellan det kommersiella och icke-kommersiella som upprätthålls genom hemmet och familjen. Ytterligare ett exempel är en avhandling skriven av Sofia Ulver- Sneistrup (2008) som studerade hur människor i Sverige, USA och Turkiet gjorde status genom att utforma sina hem på olika sätt. Hemmet och heminredning är enligt Ulver-Sneistrup viktiga arenor för människors möjligheter att etablera och upprätthålla status. Genom att konsumera och inreda på olika sätt och med olika föremål blir det möjligt för människor att etablera och kommunicera status både inför sig själva och inför andra. Eftersom avhandlingen handlar om produktionen av status är det hemmets förmåga att särskilja den boende från andra människor och grupper som betonas. Det hem som framträder i Ulver-Sneistrups arbete är en symbolisk plats, d v s en plats som främst utformas för att framhäva specifika symboliska gränser. Enligt Ulver-Sneistrup är hemmet också en plats präglad av motsättningar. Deltagarna i hennes studie upplevde en konflikt mellan de gränser som användes för att forma status och hemmets privata, ickekommersiella kodning (Ulver-Sneistrup 2008). Genom att beskriva hemmet som en viktig kontext för människors förståelse av sig själva och sin omvärld och för människors uppfattningar om t ex renhet, familj, varor, ägodelar och status, bidrar dessa studier till kunskapen om hemmets betydelse för människors kon- 17

18 KAPITEL 1 sumtion. Författarna visar på olika sätt att hemmet har betydelse för hur människor konsumerar i allmänhet och att hemmet därmed är relevant för den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen. Men med undantag för McCrackens artikel, som jag kommer att återkomma till, innehåller dessa studier ingen problematisering av hemmets egenskaper eller av dess produktion. Det är heller inte hemmet som utgör fokus för de vetenskapliga diskussioner som förs i dessa artiklar. Istället reproducerar artiklarna en specifik bild av hemmet. Hemmet framträder som en plats som karaktäriseras av en uppsättning givna egenskaper och kvalitéer. Hemmet gestaltas som en orörlig, privat, icke-kommersiell plats sammanflätad med familjen. En plats där föremål omvandlas från varor till ägodelar genom att på olika sätt kopplas loss från marknaden och tvättas rena från varumärken och andra kommersiella element som de kopplats ihop med genom olika marknadsföringspraktiker. I Ger och Yenicioglus artikel gestaltas t ex hemmet som skilt från snarare än som en del av marknaden och den samtida konsumtionskulturen. Hemmet utgör enligt författarna en privat och trygg plats; en plats där människor kan söka skydd från det offentliga och från marknaden som beskrivs som rörig och hotfull (Ger & Yenicioglu 2004). I Ger och Yenicioglus beskrivning är hemmet en icke-kommersiell plats. I Epp och Prices artikel framställs hemmet som sammanvävt med familjen och som separerat från marknaden (Epp & Price 2010). Hemmet är en plats där varor förvandlas till familjers uppskattade ägodelar. Att hemmet framträder på det här sättet är delvis en följd av att studiernas fokus riktats mot specifika ägodelar och deras roll i konstruktionen av familjeidentitet. En studie som inte tar sin utgångspunkt i familjers identitetsarbete eller som studerar sammansättningar av föremål snarare än enskilda föremål skulle förmodligen resultera i att en beskrivning av hemmet inte framstod som en lika tydlig motsats till den kommersiella sfären. Även Ulver- Sneistrup beskriver den koppling till marknaden som statuskonsumtion innebär som problematisk för människors sätt att förstå och förhålla sig till sitt hem. Ulver-Sneistrup beskriver hemmet som en del av konsumtionskulturen men tenderar även att lyfta fram motsättningar snarare än de möjligheter som denna koppling kan tänkas medföra. 18

19 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? Den uppsättning egenskaper och kvalitéer som hemmet tillskrivs inom den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen kan i flera fall härröras till Grant McCrackens arbete. Grant Mc- Crackens (1989) studie av hur människors konsumtion struktureras av föreställningar om hem och hemkänsla i Kanada refereras återkommande och har fått stor betydelse för bilden av hemmet. Detta är särskilt intressant eftersom arbetet bygger på en rad antaganden som kritiserats upprepade gånger inom den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen. McCracken utgick ifrån ett strukturalistiskt perspektiv vilket innebär att hemmet och dess mening beskrevs som en del i ett oföränderligt och generellt system av olika begrepp där också t ex familj och marknad ingår. Detta sätt att förstå världen och människors konsumtion har kritiserats av andra forskare i fältet som betonat vikten av att se t ex förståelsen av kropp (Thompson & Hirschman 1995), av livsstil (Holt 1997), kön (Schroeder 2003) eller familj (Ekström 2004) som konstruerade av människors tal och handlingar. De forskare som kritiserat det strukturalistiska perspektivet har betonat vikten av att se olika kulturella kategorier som föränderliga, som beroende av tid och rum och som förknippade med olika och överlappande meningar (Holt 1997). I linje med denna kritik borde även hemmet förstås som något konstruerat snarare än givet, och inte nödvändigtvis som sammanflätat med familjen eller som separat från marknaden. Hemmet har dock undgått denna form av problematisering i den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen. Det saknas både studier som tydliggör marknadens betydelse för hemmets produktion och studier av hemmet som företeelse (Bardhi & Arnould 2006). Resultatet har blivit att dagens kommersialiserade hem inte har beskrivits och att kopplingen mellan hemmet och dagens konsumtionskultur inte uppmärksammats, i alla fall inte i den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen. Hur ser det då ut i andra delar av samhällsvetenskapen? Är den här bilden av hemmet typisk för den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen eller återfinns den även i andra discipliner? 19

20 KAPITEL 1 Hemmet i andra forskningsfält Forskning om hemmet har bedrivits i många discipliner: arkitekturhistoria (t ex Rybczynski 1988; Forty 1996; Attfield 1999), antropologi (t ex Gullestad 1984; McCracken 1989; Miller 2001; Clarke 2001), etnologi (t ex Frykman & Löfgren 1987; Mörck 1991; Löfgren 1995; Willim 2006), sociologi (t ex Chapman 1999; Shove 1999; Martens & Scott 2006). Litteraturen om hemmet är omfattande och dess spridning över olika discipliner innebär att den inte kan betraktas som ett sammanhållet forskningsfält. Det innebär dock inte att det saknas gemensamma teman eller att det inte går att ge en översiktlig bild av tidigare forskning. 4 Sammantaget ger den tidigare forskningen en mångfacetterad bild av företeelsen. Litteratur som skildrar hemmet ur ett historiskt perspektiv betonar ofta dess koppling till det moderna samhällets framväxt. Många studier behandlar det borgerliga hem som växte fram i Europa och USA under 1800-talet och det hem som gestaltas är således sammankopplat med ett specifikt samhällsskikt i en speciell tid. I den här litteraturen beskrivs hemmet som en uppsättning idéer, regler eller normer som förankras i en boplats genom utvecklingen av den moderna kärnfamiljen (Gilman 1972/ / ; Rybczynski 1988; Flanders 2003), av hushållsteknologi och hushållsarbete (Forty 1986; Milan 1999; Donald 1999), och av modernistisk arkitektur (Attfield 1999; Darzin 2005). Hemmet framställs som en plats formad av separationen mellan boende och arbete, av kärnfamiljens framväxt och av den teknologiska utvecklingen som innebar ett bekvämare boende (t ex Forty 1986; Rybczynski 1988; Flanders 2003). Det beskrivs som ömsom förankrat i, och ömsom producent av, ett antal av det moderna samhällets motsatspar: privat/offentligt, feminint/maskulint, konsumtion/produktion. Omkring förra sekelskiftet beskrev t ex den amerikanska författaren Charlotte Perkins Gilman 1972/1903 (1903) hur hemmet institutionaliserats genom människors bosättning vilken 4 För att betona att översikten kopplar samman litteratur ifrån olika discipliner anger jag författarnas disciplinära tillhörighet. Motivet är inte att förstärka disciplinära gränser utan att visa hur litteraturen sträcker sig över disciplinära gränser. 20

21 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? i sin tur ordnades omkring olika familjebildande praktiker som t ex äktenskap, reproduktion, barnuppfostran och omsorg. Bosättning och familjebildning innebar att människor knöts samman i en gemenskap bestående av en kvinna och en man och deras barn. Inom gemenskapen tilldelades män och kvinnor olika roller. Kvinnor tilldelades huvudansvaret för hushåll och barnuppfostran medan männen tilldelades ansvaret för försörjning och för att delta i samhällets övriga institutioner. På så sätt kopplades hemmet samman med kvinnan snarare än mannen, med det privata snarare än det offentliga och med konsumtion snarare än produktion (se även Rybczynski 1988; Firat 1994). Hemmets gränser, d v s vad som var hem och vad som inte var hem, definierades alltså med utgångspunkt i en specifik uppsättning motsatspar sammankopplade med familjebildande praktiker. Genom dessa motsatser har idén om hemmet också ordnat både människor och föremål i relation till varandra. Den struktur som kärnfamiljen utgjort (och fortfarande utgör) har spelat en viktig roll i detta ordnande. Gilman 1972/1903s feministiska analys visade mycket tydligt hur idén om hemmet utgjort ett avgörande hinder för kvinnor att delta i samhällets övriga institutioner. I senare skildringar av hemmets institutionalisering (se t ex Rybczynski 1988; McCracken 1989) framträder en romantiserad bild av hemmets utveckling och dess konsekvenser. Den uppsättning motsatspar som lyfts fram i berättelsen om hemmets historia diskuteras även i forskning som rör det nutida hemmet. I viss litteratur återskapas och förstärks motsatsparen men det finns också litteratur som lyfter fram olika subversiva krafter som omger hemmet idag. Flera studier av hemmet behandlar hur det formas till en i tid och rum avgränsad plats genom människors föreställningar och sätt att röra sig i och agera i rummet (t ex Nippert Eng 1996; Massey 1996). Den här litteraturen handlar i stor utsträckning om förankring och förhandling av gränsen mellan det privata och det publika och framställer hemmet som en plats eller ett territorium vars gränser utvecklas, upprätthålls och omvandlas på olika sätt. Det kan handla om hur hemmets gränser upprätthålls i relation till det offentliga rummet, till 21

22 KAPITEL 1 arbetsplatser och arbetsliv (Nippert Eng 1996; Massey 1996). Det rör sig bl a om hur hemmets gränser upprätthålls genom meningsskapande kopplat till bostadens utformning och gränser som t ex hallen eller fönster (Cieraad 1999; Rosselin 1999; Garvey 2005; Van Der Horst & Messing 2006). Forskningen har också behandlat hur föreställningar om hemmet formas i relation till omgivande kvarter och stad (Wikström 1994; Ginsburg 2004). Sociologen Christena Nippert Eng (1996) har med utgångspunkt i begreppet gränsarbete (boundary work) beskrivit hur människor tilllämpar olika strategier för att integrera respektive separera hem och arbete. Det kan t ex handla om valet att använda samma kalender både för arbetsliv och privatliv, om att samla hem och arbetsnycklar på en och samma nyckelknippa, att ha olika kläder på arbetet och fritiden eller att äta och dricka samma typ av mat på samma eller olika sätt under arbetstid eller fritid. En liknande diskussion har förts av geografen Doreen Massey (1996) som studerat hur män sysselsatta i high-tech - industrin i Storbritannien ordnar sitt arbetsliv och hemliv. I en bransch där företagen på olika sätt agerar för att uppmuntra långa arbetsdagar återfinns många föremål och praktiker som gör gränsen mellan arbete och fritid mindre tydlig. Tanken är enkel, om människor känner sig hemma på sin arbetsplats så tillbringar de mer tid där. Samtidigt finns också en motsatt rörelse. En av de strategier som tillämpades av männen för att hantera de långa arbetsdagarna var att göra hemmet till en arbetszon. I litteraturen om hemmet återfinns också forskning där hemmets feminina och heteronormativa kodning diskuteras och problematiseras på olika sätt (Marcoux 2004; Pink 2004; Dines 2005; Gorman-Murray 2006). Majoriteten av studierna beskriver hur hemmet används både för att förankra och för att omtolka traditionella könsidentiteter och heteronormativa föreställningar. Hemmet framställs som en plats där maskulinitet och femininitet förhandlas och omvandlas. I en studie om hur relationen mellan hem och kön förändras i Storbritannien och Spanien har antropologen Sarah Pink (2004) beskrivit hur hemmets praktiker och materialitet skapar möjligheter för män- 22

23 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? niskor att förhålla sig till kön. Hemmet framställs som en arena där människor genom att följa eller och bryta mot normerade roller kan forma olika versioner av femininitet och maskulinitet. Det kan t ex handla om att förhandla könsidentitet genom att medvetet ansluta sig till eller låta bli att upprätthålla rutiner som förknippas med rollen hemmafru. Det kan också handla om användningen av vardagliga föremål, t ex badrumsartiklar som tvål och parfym, som kan förankra och förstärka en viss könsidentitet genom de praktiker och sensoriska upplevelser dessa föremål understödjer. Genom att på dessa sätt framhålla möjligheten att det är olika femininiteter och maskuliniteter som formas i hemmet har Pink ifrågasatt sambandet mellan hem-kvinnafemininitet. Istället visar hon hur hemmet idag erbjuder möjligheter till andra kombinationer där hemmet är kopplat till män, kvinnor, maskulinitet och femininitet. I litteraturen återfinns också studier som handlar om hur hemmet gestaltas i reklam och media (Chapman 1999; Shove 1999; Leonard, Perkins & Thorns 2004; Martens & Scott 2006). Studierna bygger på analyser av hur marknadsföringsmaterial och mediereportage gestaltar hemmet på olika sätt och illustrerar hur människor skapar sina hem i interaktion med medias gestaltning av hemmet. (Leonards, Perkins & Thorns 2004; Martens & Scott 2006). Sociologerna Lydia Martens och Sue Scott har t ex beskrivit hur hemmet konstrueras genom de olika diskurser för renlighet och städning som förekommer i reklam för rengöringsprodukter publicerade i tidskriften Good House Keeping (Martens & Scott 2006). Författarna hävdar att senare års konkurrens och behov av att bredda marknaden för rengöringsprodukter har inneburit att hemmet börjat framställas som en miljö med många potentiella faror. Hemmet framställdes länge som en fristad men under de senaste tjugo åren har denna bild förändrats. Enligt Martens och Scott har det skett förändringar i två avseenden. Dels är rengöringspraktiker inte längre ett sätt att skydda hemmet från smuts och faror som lurar på utsidan. Istället utgör praktikerna försök att skydda hemmets invånare från faror från insidan, t ex bakterier, men också från den potentiella fara som rengöringsprodukterna i sig innebär. Dels är 23

24 KAPITEL 1 hemmet en central del av nutida konsumtionskultur. Varor som köps och transporteras hem kopplar samman marknaden och hemmet. Enligt Martens och Scott (2006) bör ett hem följaktligen betraktats som en kommersialiserad plats konstruerad av samma beståndsdelar som andra platser. Slutligen innehåller litteraturen om hemmet en mängd studier som beskriver hur hemmet fungerar som en arena för att konstruera olika identiteter, klass eller statuspositioner. I litteraturen som gestaltar hemmet som arena för identitetskonstruktion återfinns i huvudsak två olika utgångspunkter. För det första ses hemmet, dess innehåll och utformning som en plats där människor förankrar sina livsberättelser (Marcoux 2001a; Reimer & Leslie 2004; Gregson, Metcalfe & Crewe 2007). I den här forskningen (som anknyter till teoribildning inom materiell kultur) gestaltas hemmet som en samling föremål som genom sin specifika sammansättning förankrar minnen, tillhörighet och relationer genom att koppla samman hemmets invånare med andra platser, tider och människor. Den materiella sammansättningen av ett hem förändras parallellt med människors upplevelser och livssituationer och förbindelserna formas och omformas på så sätt kontinuerligt. Olika skeden i livet, t ex samboende eller barnens uppväxt påverkar hemmets materiella utformning på olika sätt. Hemmet formas genom det meningsinnehåll eller det symbolvärde som föremålen tillskrivs. Antropologen Jean-Sebastian Marcoux (2001a) studie av hur människor i olika åldrar flyttar från en bostad till en annan i Montreal är ett exempel på denna typ av forskning. Marcoux beskriver hur de föremål som bildar hemmet, d v s en situation där de boende upplever tillhörighet, fungerar som påminnelser om det förflutna. Genom att vid en flytt sortera och organisera hemmets föremål och avgöra vad som skall flyttas med och vad som skall slängas bort kan människor forma och reparera sina livsberättelser. Produktionen av hemmet blir följaktligen ett sätt för människor att konfrontera olika skeenden och relationer i sitt livslopp men också för att styra framställningen av sin livsberättelse. Det andra sättet att teoretisera hemmet som arena för identitetskonstruktion framställer hemmet som en möjligt för att knyta an till 24

25 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? en viss grupp i samhället, t ex människor som tillhör en viss klass eller livsstil (Mörck 1991; Clarke 2001, Gram-Hanssen & Bech-Henriksen 2004; Ulver-Sneistrup 2008). I den här forskningen framställs hemmet som ett projekt där individer manipulerar sammansättningar av symbolladdade föremål i relation till andra grupper eller strukturer. Hemmet gestaltas inte som en arena för förankring av individuell mening utan som en möjlighet att spela på kollektiva föreställningar kring olika föremål. I den här litteraturen är det inte heller relationen mellan människor och föremål som står i centrum utan snarare människors relation till olika samhällsstrukturer. Ett exempel är antropologen Alison Clarke som har beskrivit hur människor i England använder hemmet som en arena för att förverkliga drömmar och ideal (Clarke 2001). Clarke beskriver hemmet som en process där tidigare och framtida levnadslopp kopplade till klass, kön och etnicitet förhandlas. Förhandlingen sker genom att det egna hemmet eller den egna inredningen formas, omformas och bedöms i relation till olika ideala eller eftersträvansvärda hem. Genom ett aktivt engagemang i inredning och bostadens utformning görs hemmet till en part utifrån vilken de boende bedömer sig själva. Clarke hävdar att hemmet t ex kan spela en viktig roll för en invandrares strävan mot integration, en ensamståendes strävan efter en ideal partner eller för en förälders förhoppningar om och strävan efter en god framtid för sina barn. Enligt Clarkes analys fungerar hemmet som ett medium som gör det möjligt för människor att skapa förbindelser mellan sig själva, sin samtid och det samhälle de lever i. Sammanfattningsvis ger tidigare samhällsvetenskaplig forskning en mångfasetterad bild av hemmet. Hemmet beskrivs som kopplat till människors användning av rum och tid, till människors identitetsarbete och till samverkan mellan konsumenter och olika marknadsaktörer. Hemmets dimensioner och kvalitéer beskrivs via diskussioner om gränsarbete, t ex hur arbete och fritid separeras, hur kön och sexualitet förhandlas, hur klass, status och identitet upprätthålls och formas genom inkludering och exkludering, och hur föreställningar om det kommersiella och domesticitet relaterar till varandra. Hem- 25

26 KAPITEL 1 met gestaltas på så sätt i relation till föreställningar om det privata och offentliga, om femininitet och maskulinitet och det kommersiella och det icke-kommersiella. Samtidigt är det en relativt homogen bild av hemmet som växer fram. Studierna bygger på material insamlat i länder i Europa och Nordamerika och synliggör vissa variationer men pekar framförallt på stora likheter. Ett tydligt exempel är kärnfamiljens betydelse för hemmet som är ett återkommande tema. I litteratur där hemmet kopplas samman med utvecklingen av det moderna samhället görs kopplingen till kärnfamiljen explicit genom att den beskrivs som en av de grundläggande förutsättningarna för hemmet som institution. I litteratur som beskriver hemmet som ett resultat av människors sätt att använda tid och rum är det framförallt relationen mellan arbetsliv och familjeliv som diskuteras. Forskningen som diskuterar hem, kön och sexualitet beskriver kön som format i relation till heteronormativa föreställningar och kategorier som hemmafrun och i litteraturen om människors identitetsskapande beskrivs hemmet återkommande som en plats för förankring av familjens identitet. Bilden av hemmet som en privat, icke-kommersiell plats kopplad till familjen återfinns alltså i många samhällsvetenskapliga studier även om det finns forskning som diskuterar hur människor både reproducerar och överskrider de gränser som hemmet befäster. Slutsatsen är dock att den traditionella bilden dominerar bilden av hemmet även inom den vidare samhällsvetenskapliga forskningen men att den traditionella bilden har börjat problematiseras. Behovet av en ny bild av hemmet I avhandlingens inledning har jag tagit upp problemet att det i den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen saknas en problematisering och diskussion av vad ett hem är och hur det görs i dagens konsumtionskultur. Istället för att hemmet behandlats som ett intressant studieobjekt i sin egen rätt har det, med få undantag, betraktats som en bakgrund till andra konsumtionsföreteelser som studerats. I de fall där hemmet har diskuteras framträder en tradi- 26

27 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? tionell bild (Bardhi & Arnould 2006). Hemmet framställs som ickekommersiellt, privat och sammanflätat med familjen. Att utgå från den traditionella bilden av hemmet innebär att intressanta aspekter av företeelsen riskerar att förbli osynliga. Om hemmet t ex betraktas som icke-kommersiellt synliggörs inte den betydelse kommersiella praktiker och föremål kan tänkas ha för hemmets produktion. Om hemmet förstås som sammanflätat med familjen osynliggörs de hem som inte formas inom ramen för en traditionell familjekonstellation. Om hemmet antas vara privat framträder inte dess eventuella publika egenskaper. Detta innebär i sin tur att det finns en risk att bilden av hemmet fungerar som en dold teori som snarare hindrar än bidrar till utvecklingen av kunskap om människors konsumtion. Bilden av hemmet behöver därför problematiseras. För att göra just detta behövs ett perspektiv som kan synliggöra en mångfald av möjliga hem. Det behövs ett perspektiv som gör det möjligt att se hemmet som något som produceras av människors handlingar snarare än av givna meningsstrukturer och som på så sätt problematiserar den bild som dominerat fältet. Det behövs ett perspektiv som skapar möjligheter att synliggöra egenskaper och kvalitéer som ligger utanför den traditionella bilden. I den här avhandlingen använder jag därför ett teoretiskt ramverk som utgår från begreppet plats för att problematisera bilden av hemmet. Med inspiration från geografiämnet och forskning som beskriver hemmet som ett territorium eller en lokaliserad idé närmar jag mig hemmet som en plats där människor skapar tillhörighet genom olika förankringsprocesser. Jag kommer att betona hemmets och dessa processers rumslighet. Utgångspunkten för det platsbegrepp som tilllämpas i den här avhandlingen är att platser består av en mängd olika heterogena kroppar och ting, t ex människor, föremål, symboler, idéer, som genom händelser och handlingar kontinuerligt kopplas ihop och kopplas isär (Hetherington 1997; Thrift 2006; Massey 2005). Vilka platser som uppstår och vilka egenskaper platserna får beror på vilka kroppar och ting som kopplas samman och hur de kopplas samman. Perspektivet innebär att hemmet inte bara framträder som en plats där 27

28 KAPITEL 1 människor upplever tillhörighet, utan också som en föränderlig och öppen plats där tillhörighet formas och omformas kontinuerligt. Intresset riktas i första hand mot de handlingar och händelser som formar hemmet och fokus flyttas från hemmet som resultat till de processer som formar hemmet. Avhandlingen kommer alltså att handla om hur människor gör hem och mer specifikt om hur de gör sina boplatser till hem genom att konsumera inredning på ett sätt som skapar tillhörighet och förankring. Som jag nämner ovan ser jag konsumtion som något som genomsyrar vardagliga handlingar och praktiker (Warde 2005) och därmed också människors boende. I den här avhandlingen väljer jag att rikta intresset mot handlingar kopplade till konsumtion av heminredning. Även annan konsumtion kan spela en viktig roll för görandet av hem, t ex konsumtion av mat (se t ex Miller 2001) men jag väljer alltså att fokusera på inredning. Tillhörighet och förankring är viktiga begrepp i det här arbetet eftersom det är just tillhörighet och förankring som skiljer hemmet från andra platser. Som jag skriver i inledningen av kapitlet är hemmet inte vilken plats som helst utan en plats där någon är förankrad och har sin tillhörighet (Hetherington 1997). Att göra ett hem handlar i sin tur om att genom olika förankringsprocesser skapa omständigheter som erbjuder en människa tillhörighet. Vilka omständigheter det är som skänker människor tillhörighet och hur tillhörighet genereras varierar över tid och rum. Ett sätt att bo och leva som ger en människa tillhörighet i ett skede av sitt liv gör det inte nödvändigtvis i andra senare skeden och ett sätt att bo och leva som gav människor tillhörighet under 1700-talet eller i början av 1900-talet gör det inte nödvändigtvis idag (Rybczynski 1987). På samma sätt kan olika omständigheter ge människor tillhörighet på landsbygden och i staden (Daun 1974; Rosengren 1991) eller i Sverige och i andra länder (Kragh & Djursaa 2001; Ulver-Sneistrup 2008). Det handlar t ex om vilken teknologi en boplats rymmer, om föreställningar kopplade till bostadens storlek i förhållande till antalet boende, om vad som är en lämplig boplats för vem, och med vilka intervall människor vistas på boplatsen. Tillhörighet genereras i olika uppsättningar av material, konventioner och 28

29 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? rutiner. I den här avhandlingen kommer jag att studera vilka uppsättningar material, konventioner och rutiner som genererar tillhörighet i dagens svenska konsumtionskultur. Studiens syfte och disposition Syftet med avhandlingen är att problematisera och utveckla den bild av hemmet som dominerat den kulturella marknadsförings- och konsumtionsforskningen genom att beskriva hur människor gör sina boplatser till hem genom att bo och konsumera heminredning på olika sätt. Genom att beskriva hur människor gör hem i Sverige idag vill jag visa att hemmet är en del av den samtida konsumtionskulturen och att hemmets egenskaper och produktion är föränderliga snarare än förutbestämda. Mer specifikt söker jag svar på frågorna: Hur konsumerar människor heminredning för att skapa förankring i sina boplatser och göra dem till hem? Förändras sättet att göra hem över tid? Vad kännetecknar de hem som görs och på vilket sätt skiljer de sig från den bild som reproducerats inom den kulturella marknadsförings och konsumtionsforskningen? För att uppfylla syftet och problematisera den traditionella bilden av hemmet har jag genomfört en studie där jag intervjuat sju personer födda på 1970-talet vid tre olika tillfällen mellan år 2000 och Jag har velat undersöka hur hem görs av människor som vanligen inte uppmärksammas i forskningen om hemmet men som fått allt mer uppmärksamhet av olika heminredningsföretag och marknadsaktörer, nämligen män födda på 1970-talet. Jag har också velat undersöka om och i så fall hur produktionen av hemmet kan variera över tid, t ex hur det varierar med olika ekonomiska förutsättningar eller genom olika livsfaser. Att göra hem under studietiden kan t ex tänkas innebära ekonomiska begränsningar som inte blir lika tydliga när männen börjar förvärvsarbeta. Att göra hem som ensamstående för med sig möjligheter och begränsningar som förändras när hem görs inom ramen för en gemenskap eller en familj. 29

30 KAPITEL 1 I nästa kapitel redogör jag för begreppet plats och presenterar på så sätt studiens teoretiska ramverk. Jag inleder kapitlet med en beskrivning av hur platsbegreppet tillämpats inom tidigare marknadsföringsforskning. I samband med genomgången redogör jag också för olika sätt att se på plats och hur dessa perspektiv påverkar hur världen och studieobjekt framträder. Därefter presenterar jag det sätt att se på plats som jag valt att tillämpa i den här studien plats som sammansättning. Utgångspunkten för detta platsperspektiv är att tillvaron består av en mängd olika material, t ex människor, föremål, symboler och idéer som genom händelser och handlingar kontinuerligt kopplas ihop och kopplas isär. Hur platser sätts samman, av vad och hur de används formar, upprätthåller och omformar olika sociala strukturer och har därför politiska implikationer. För att beskriva hur plats blir till utgår jag från en modell där plats beskrivs som resultatet av handlingar och händelser som gör att material placeras, arrangeras och namnges på olika sätt. Den teori om plats som presenteras i kapitel 2 får också konsekvenser för hur hemmets produktion studeras. Det teoretiska ramverket har alltså betydelse för hur jag genomfört min studie. Ramverket påverkade t ex vad jag riktade mitt intresse mot, och var och när jag samlade in mitt material. I kapitel 3 beskriver jag hur jag översätter mitt teoretiska ramverk till fältarbete. Människors konsumtion och boende utgör avhandlingens fokus och jag beskriver hur jag genom intervjuer med sju unga män och observationer av deras boende samlat in ett material där olika handlingar och händelser kopplade till görandet av hem kan synliggöras. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning av de platser och personer om ingår i studien. I kapitlen 4, 5, 6 och 7 redogör jag för resultatet av min studie. I kapitel 4 presenterar jag olika handlingar kopplade till anskaffningen av männens lägenheter och hur dessa bidrog till att skapa förankring. Kapitel 5 handlar om hur hem gjordes genom olika renoveringspraktiker och kapitel 6 om hur hem gjordes med hjälp av olika sätt att skaffa möbler och möblera. I kapitel 7 avslutar jag redogörelsen för 30

31 HUR GÖR MÄNNISKOR HEM? mitt resultat genom att beskriva hur männen använde sina boplatser och hur detta påverkade sättet att göra hem. I kapitel 8 sammanfattar jag resultatet och diskuterar det i relation till den bild av hem som dominerar forskningsfältet idag. 31

32

33 2 Plats som ramverk I den här avhandlingen fungerar begreppet plats som ett ramverk inom vilket jag utvecklar och förankrar andra begrepp som beskriver och förklarar hur hem görs. Plats är alltså inte i första hand ett begrepp som kan användas för att förklara den företeelse jag studerar. Det kan inte användas för att förklara hur hemmet görs eller vilken roll konsumtion av inredning spelar för människors förankring i sina boplatser. Platsbegreppet används snarare för att förstå världen och människors position och agerande i den (Ek & Hultman 2007). Genom att låta begreppet plats fungera som ramverk kan jag studera hur människor gör hem på ett särskilt sätt. Att studera hemmet med hjälp av begreppet plats innebär alltså att företeelsen framträder på ett visst sätt. Begreppet plats kan definieras som en lokalisering eller en del av rummet som tillskrivits en viss mening (Hetherington 1997; Cresswell 2004). Begreppet kastar ljus över hemmets rumsliga utbredning och organisation. Det låter hemmet framträda som en rumslig företeelse, snarare än som en känsla, (se t ex McCracken 1989; O Dell 2006). Med hjälp av begreppet plats kan hemmet studeras som ett landskap eller ett territorium snarare än 33