Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse SN Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla Madsen Jaana-Kaisa Björk Katarina Olsson Karin Einefors Karin Selim Majlis Andersson h:\hemrehab proj. västra länet\slutrapport.doc

2 2 (18) Innehållsförteckning sid Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål 4 Avgränsning 4 Definitioner 5 Projektorganisation 6 Metod 6 Bedömningsinstrument och Utvärderingsmetoder 8 Resultat 8 Diskussion och Slutsats 16 Bilagor 18 Referenser 18

3 3 (18) Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Sammanfattning I samverkan med primärvården, Karlskoga lasarett, Karlskoga, Degerfors och Laxå kommuner har projektet pågått från augusti 2007-december Projektet har finansierats av statliga stimulansmedel. Syftet med samverkan är att effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre samt att höja kvalitén genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna samt att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet. All personal har ökat sin kunskap om rehabilitering och omvårdnadspersonalen har visar på en större praktisk kunskap. En del uttrycker till och med att arbetsglädjen har ökat under projektet och det har varit det bästa som har hänt under hela deras yrkeskarriär. Samarbetet mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster har gjort en riktig resa under den här tiden och samarbetet har ökat enormt. Sjukgymnasterna lyfts fram som nyckelpersoner i projektet och de har tillför kommunerna mycket. Vi har hittat en bra modell( verktyg) som vi kan känna oss stolta över och vi vet att den fungerar. Det vi inte har nått riktigt ända fram med i Karlskoga Kommun är att tillgodose rehabiliteringsbehov i efter en slutenvårdsvistelse eller annat då sjukgymnasten har haft en stor belastning under de senaste 7 månaderna. Bakgrund Rehabilitering av äldre sker vid sjukhusens sluten- och öppenvård, i primärvården och inom kommunernas hälso- och sjukvård. Sedan ÄDEL-överenskommelsen finns alla arbetsterapeuter i öppenvård i kommunen och öppenvårdens sjukgymnaster i primärvården och ansvarar gemensamt för det primärkommunala området. I västra länsdelen upplevde man att antal vårddagar inom slutenvården minskade och patienterna inte alltid var färdigrehabiliterade och hade ett fortsatt behov av rehabilitering efter utskrivning. Det har medfört att patienterna ofta har omfattande rehabiliteringsbehov vid utskrivningen från slutenvården. Dessa behov ska till största delen tillgodoses av kommunens arbetsterapeuter och primärvårdens sjukgymnaster.

4 4 (18) Under växte ett förslag fram där man trodde på idén om att Hemrehabiltering i västra länsdelen i samverkan - mellan kommunerna, slutenvården och primärvården skulle vara en framgång. Man ansåg att rehabilitering i hemmet ställer högre krav på andra arbetsformer och att det krävs mer resurser. För att kunna genomföra detta beslutades det att i samverkan ansöka stimulansmedel för att driva detta som ett projekt. Genom de statliga stimulansbidragen har en satsning på rehabilitering i hemmet varit möjlig. Primärvården anställde två sjukgymnaster samt att kommunerna kunde förstärka arbetsterapeutresurserna under projekttiden. Kunskapen om betydelsen av vardags/bas rehabilitering var låg hos omvårdnadspersonalen, chefer och annan personal när projektet började. Rehabilitering är något som arbetsterapeuter och sjukgymnaster jobbar med. För att möjliggöra att patienter/brukare ska bibehålla sina funktioner och få bo kvar hemma, krävs det att alla har ett rehabiliterande förhållningssätt. Regeringen anser att resurser behöver förstärkas för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre och har därför upprättat stimulans bidrag som kan sökas för att uppnå dessa mål. Syfte Att effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre. Att höja kvalitén genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna samt att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet. Mål Att skapa hemrehabiliteringsteam för att: Tillgodose rehabiliteringsbehov i anslutning inom vårdtid inom sluten vård Öka kvaliteten på insatserna genom ett nära samarbete mellan sjukgymnast och arbetsterapeut Att öka kunskapen om rehabilitering i alla nivåer Öka kunskapen om ett rehabiliterande förhållningssätt hos chefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Basrehabilitering för omvårdnadspersonal Ge verktyg för att i vardagsarbetet kunna handleda omvårdnadspersonalen. Avgränsning Målgruppen är personer som bor i ordinärt boende och är 65 år eller äldre. Kriterier för urval är motivation, förmåga att följa och ta instruktion och medicinska förutsättningar.

5 5 (18) Prioriterade grupper är: Nyligen utskrivna från sjukhusvistelse eller korttids vistelse Långvarit sjuk/passiv och vill komma igång igen. Ska eller har genomgått någon form av operation. Vårdas av anhörig och både vårdtagare och anhörig kan behöva råd och stöd gällande träning. Definitioner Hemrehabilitering Hemrehabilitering ges till brukaren i dennes hem eller närmiljö. Det handlar lika mycket om att återvinna funktions- och aktivitesförmåga efter en sjukdomsvistelse som att bibehålla och fördröja försämring av funktioner och förmågor. Insatserna ges genom specifik rehabilitering av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och genom vardagsrehabilitering av omvårdnadspersonalen i hemtjänsten. Hemrehabilitering möjliggör ett kvarboende och en återgång till det egna boendet ( Maritha Månsson, MAR i Östersund) Specifik rehabilitering Är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmågan. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Vid överlåtelse av arbetsuppgifter till annan personal sker det genom instruktion (generell eller individuell). Specifik rehabilitering är arbetsuppgifter och insatser som utförs och ges enligt HSL. Allmän rehabilitering Är oberoende av sjukdom och kan utföras av all personal. Arbetet utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt vilket kan ses som ett utvecklat metodarbete utifrån socialtjänstlagen. Rehabiliterande/Funktionsbevarande förhållningssätt Ett funktionsbevarande förhållningssätt är ett arbetssätt som innebär att medvetet och målinriktat tillvarata personens egna resurser och ge hjälp till självhjälp. Det är att utgå från det friska och se möjligheterna. De självklara uppgifterna i vardagen är den bästa träningen, att ta sig upp ur sängen, resa sig, klä sig, sköta hygien och toalettbesök, hälla upp mjölken och äta själv mm. I rehabiliteringsarbetet ingår att förmedla optimism, uppmuntra och få brukaren att tro på sin egen förmåga. Det innebär också att motivera och stödja till att göra egna val, behålla sina intressen, vanor och att ta ansvar för sin vardag. All personal ska ha ett rehabiliterande/funktionsbevarande förhållningssätt som en bas i sitt arbete. Funktionsbevarande insatser ges av all personal och är inte en huvuduppgift för arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

6 6 (18) Projektorganisation Styrgrupp- Curt Genelöv enhetschef - Karlskoga kommun, Kerstin Isaksson enhetschef ersattes senare av Sigbritt Edbom, enhetschef- Degerfors Kommun, Ann-Christine Mester enhetschef ersättes senare av Getty Norman, enhetschef- Laxå kommun, Brigitta Björk ersattes senare av Elisabeth Axelsson, Vårdcentralschef primärvården, Erica Gunnarsson projektledare Projektgrupp- Gunilla Madsen, arbetsterapeut Karlskoga kommun, Katarina Olsson, arbetsterapeut Degerfors kommun, Juri Yanez arbetsterapeut ersattes senare av Mailis Andersson arbetsterapeut Laxå Kommun. Karin Einefors, sjukgymnast, Jessika Kumpula vik sjukgymnast, Sofia Juunka, sjukgymnast ersattes senare av Jaana-Kaisa Björk, sjukgymnast Primärvården. Metod Planering och förankring av arbetet Arbetet inleddes med en omvärldsbevakning, läsa rapporter från liknande projekt, annan litteratur samt deltog på föreläsningar i ämnet. Lämpliga bedömningsinstrument valdes ut och utvärderingsformer planerades. Regionförbundet i Örebro kontaktades för utformning av brukarenkät, anhörigenkät samt planera och genomföra uppföljande fokus intervjuer av personal. I projektets början ansvarade projektgruppen för att arbeta fram ett utbildningsmaterial som skulle användas till omvårdnadspersonalens utbildning i bas rehabilitering. Det resulterade i en utbildningspärm som all personal har fått under utbildningen. Muntlig och skriftlig information om projektet gavs till kollegor, socialnämnder, ledningsgrupper, brukarråds osv. Projektgruppen = en arbetsterapeut från varje kommun samt två sjukgymnaster från primärvården påbörjar sitt arbete under sommar De har arbetat fram en arbetsmodell som ska öka samarbetet mellan arbetsterapeut och sjukgymnast samt för hur planeringen av patienternas rehabilitering ska se ut, med uppsatta mål utifrån patienterna önskemål och planerade uppföljningar. Oktober 2007 startade projektgruppen att testa modellen och jobba operativt med patienter. I augusti 2008, Laxå och i mars 2009, Karlskoga och Degerfors, implementerades arbetsmodellen till alla arbetsterapeuter i kommunerna

7 7 (18) med syftet att arbetsterapeuten skulle ha ansvar för hemrehabpatienterna på sitt område och på så sätt lära sig arbetsmodellen. Arbetsmodell När en person blir aktuell för hemrehab görs en gemensam första bedömning av arbetsterapeut och sjukgymnast, ibland deltar även hemtjänstpersonal. Bedömning: GMF och ADL-trappa. I Degerfors kommun valde man till en början att ha tre rehabundersköterskor som deltog i planeringen och genomförde den initiala träningen. Deras uppgift var sedan att stödja sina kollegor att ta över och fortsätta träningen i hemmet. Tillsammans läggs en rehabiliteringsplan Min planering upp utifrån personens egna önskemål och behov. Min planering tillsammans med aktuella träningsprogram och signeringslista samlades i en pärm som förvarades i patientens hem. Rehabperioden varar 2-12 veckor där träningen kan ske tillsammans med arbetsterapeut, sjukgymnast, hemtjänstpersonal, anhörig. Ofta får personen själv ansvara för en del träningsmoment. Träningen inkluderar ofta vardagsmoment såsom att klä på sig, laga mat, gå i trappor etc. När omvårdnadspersonal ska utföra rehabiliteringsinsatserna får de alltid en instruktion av arbetsterapeut eller sjukgymnast. Instruktionen innehåller: Vad ska göras, hur ska insatser utföras, vem får utföra den och hur mycket tid kräver insatser? För att kunna veta om insatsen är utförd använder vi en signeringslista. Beställning skickas sedan till chefen eller till gruppen för att alla inklusive chefen ska veta hur mycket rehabtid har gruppen denna vecka, månad. Under rehabperioden görs fortlöpande uppföljningar av arbetsterapeut och sjukgymnast. Efter max 12 veckor avslutas rehabperioden och slutbedömning görs med GMF och ADL- trappa samt brukarenkät. Även 3 månader efter avslutad rehabperiod görs ett uppföljningsbesök. Utbildningsinsatser All omvårdnadspersonal erbjuds en basutbildning i rehabilitering. I Karlskoga och Degerfors var utbildningen på 4 timmar per person och i Laxå var det 8 timmar per person. Utöver utbildningarna erbjöds all omvårdnadspersonal, chefer, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och biståndshandläggare i respektive kommun en föreläsning Att få leva tills jag dör - om ett rehabiliterande synsätt av Lisa Andersson. Sjukgymnast. Alla arbetsterapeuter och hemrehabsjukgymnasterna har haft en heldags utbildning i Handledning och rehabiliterande ledarskap med Magnus Zingmark, arbetsterapeut. Teamsamverkan

8 8 (18) För hemrehabilitering ska fungera och bli framgångsrikt måste all personal ha förståelse och kunskap om rehabilitering på olika nivåer. Det är viktigt att alla vet vilket ansvar man har och vilken roll man har i sin organisation för att få det att fungera. Vi skapade därför arbetsgrupper i alla tre kommunerna med uppdrag att ta fram ett förslag på hur samverkan ska öka och ge förslag på hur hela teamet kring patienten ska vara delaktiga i hemrehabilitering/ rehabiliterande förhållningssätt. Bedömningsinstrument och utvärderingsmetoder Adl-trappan: (Aktiviteter i det Dagliga Livet)Adl-trappan är ett arbetsterapeutiskt instrument som beskriver en persons aktivitetsförmåga. Bedömning görs genom observation eller intervju. Bedömningen kan fånga upp vad personen kan och gör själv eller med hjälp av annan person. GMF: (Generell Motorisk Funktionsbedömning). GMF är ett sjukgymnastiskt bedömningsinstrument som bedömer observerad hjälpberoende i utvalda motoriska funktioner och förmågor som t.ex. förflyttning inomhus, i trappa och rörelseförmåga i extremiteter osv. I samband med genomförandet gör patienten en självskattning av upplevd trygghet och smärta. Min planering: Ett instrument som används som stöd i målformulering och kunna följa patientens rehabilitering. Utformas tillsammans med patienten. Samlas tillsammans med annan dokumentation kring hemrehabilitering i en pärm i patientens hem. Brukarenkät: Alla patienter som har deltagit i hemrehabprojektet har fått en brukarenkät vid utskrivningstillfället. Frågor om innehåll, förväntat resultat samt personalens kunskap om rehabilitering. Anhörigenkät: I de fall där det funnits anhöriga delades en anhörig enkät ut under perioden hösten hösten För att få en uppfattning om deras upplevelse av hemrehabilitering. Fokusintervjuer: Genomfördes för att få personalens synpunkter på projektet rörande samverkan, arbetssätt och brukareffekt. Resultat Varje kommuns unika resultat redovisas som en bilaga. Här redovisas även antal beställda timmar till omvårdnadspersonalen i så kallad HSLtid. Modell I början upplevde projektgruppen att det var svårt att få till sig patienter och att det var svårt att få rätt patienter. De som skickar förfrågan vet mer om projektet nu och arbetsterapeuter och sjukgymnaster har lärt sig bättre hur de ska bedöma och vilka patienter som passar bra för hemrehabilitering. En stor framgångsfaktor i projektet har varit att det funnits en gemensam modell som alla har försökt att jobba efter. Det har gjort det tydligt, vem

9 9 (18) gör vad och hur ska det utföras och varför gör vi det vi gör? Det upplevs också positivt att arbetsterapeuterna och grupperna tar hand om sina hemrehabpatienter, då det ofta redan känner dem. En annan viktig faktor i projektet har varit att arbetsterapeut och sjukgymnast har jobbat tillsammans, gjort hembesök och satt upp mål med träningen tillsammans. Genom projektet kan man säga att primärvårdens sjukgymnaster fått en ny roll och arena att spela på, vilket har varit mycket positivt för kommunens brukare/patienter och personal. Det har varit svårt att genomföra gemensamma hembesök i Karlskoga, då belastningen har varit stor under de senaste 7 månaderna för hemrehab sjukgymnasten och det har varit en väntetid på ca 1,5 månad för nya ärenden. Utbildning Hösten Våren 2008 har genomförts basutbildningarna i alla tre kommunerna. Projektgruppen var de som undervisade personalen. Totalt har 76 omvårdnadspersonal i Degerfors och 167 omvårdnadspersonal i Karlskoga gått utbildningen i vardagsrehabilitering. Laxå har vi ingen uppgift på hur många som har genomgått utbildningen. Det delades samtidigt ut en utbildningspärm till varje vårdlag men innehållet från utbildningen. I det stora hela har utbildningen fått godkänt betyg och personalen har varit positivt inställda till den. Varje kommun har var för sig sammanställt personalens synpunkter. Föreläsningen med Lisa Andersson, Att få leva tills jag dör och 2008 deltog enhetschefer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, omvårdnadspersonal samt politiker. Föreläsningarna gavs i Karlskoga, Degerfors och Laxå. Handledning och rehabiliterande ledarskap. Föreläsare: Magnus Zingmark. 17 och 18 mars, Inbjudan skickade till länets kommuner och primärvårdens hemrehabsjukgymnaster och ett stort intresse fanns. 60 personer deltog och 59 stycken svarade på utvärderingsblanketten. Alla 59 svarade att ämnet var relevant för sitt vardagliga arbete. Föreläsningen upplevdes vara mycket bra eller bra. Teamarbete I arbetsgrupperna i kommunerna har det deltagit personal med olika professioner. Enhetschef, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, projektledare samt i enstaka fall sjukgymnast. Alla tre grupper har tagit fram en rutin/riktlinje och eller en manual som beskriver definitioner och kort vad hemrehabilitering är, samt beskriver hur och vem som gör vad när det blir aktuellt med hemrehabilitering. Det

10 10 (18) har varit nödvändigt för att alla ska känna sig delaktiga samt att se att alla har ansvar för att modellen ska fungera. I Degerfors och Laxå har samverkan fungerat mycket bra mellan de olika yrkesgrupperna. Omvårdnadspersonalen är mestadels positiva till att få jobba med rehabilitering och tycker nu att de har fått en bättre förståelse i vad arbetsterapeut och sjukgymnast kan göra. Karlskoga har haft problem med att få ut informationen från arbetsgruppen och implementera arbetsmodellen. Det har lett till att det fortfarande blir missförstånd, fördröjning av och ibland utebliven rehabiliteringen när inte alla är med. Omvårdnadspersonalen känner inte till att vi har en arbetsmodell och biståndshandläggare känner sig inte delaktiga. Enkäter Anhörigenkät 27 anhöriga har svarat på enkäten, antalet utdelade enkäter är okänt. Enkäten bestod av 9 frågor och delades ut under perioden hösten hösten Sammanställningen visade att merparten av anhöriga var nöjda med träningen och resultatet. Samtliga anhöriga känner sig trygga med att vårdpersonal kommit hem och utfört träningen i hemmet. Regionförbundet har hjälp oss i sammanställning av enkäter. Se bilaga 6. Brukareenkät Som en del i utvärderingen av projektet hemrehabilitering i Västra länsdelen delades en brukarenkät ut under hela projektet. Enkäten bestod av 11 stycken frågor. Frågorna handlade om planeringen, om brukarna/patienterna är nöjda med resultatet, om de mår bättre och hur de klarar sitt dagliga liv efter träningen. Frågorna handlade också om upplevelsen av att träna hemma, tillgång till hjälpmedel samt personalens kompetens och om träningsinstruktionerna var bra. Den första sammanställningen från 2008 gjordes av Margareta Hansson på Regionförbundet i Örebro och den andra sammanställningen gjorde projektgruppen själva. Enkäterna delades ut av besökande arbetsterapeut/sjukgymnast mot slutet av träningsperioden. Mellan september september 2008 inkom 42 brukarenkäter och mellan september december 2010 hade 61 brukarenkäter inkommit. Det man kan se i sammanställningen av enkäten är att brukarna är mycket positiva och nöjda med resultaten. Brukarna upplever att de har fått varit med att planera sin träning, träningen har gett resultat, det var mycket bra att få träna hemma och att all personal är kunnig och att de utför träningen på rätt sätt. Se bilaga 5. Fokusgrupper

11 11 (18) Regionförbundet har hjälp oss att genomföra fokusgrupperna och skrivit en delrapport- utvärdering av personalens synpunkter. Vi kan konstatera att det verkar lättare i de mindre kommunerna att förankra och informera om ett nytt arbetssätt/metod än i en större kommun. Ledningens förankring av projektets syfte, arbetssätt mm är viktig på alla nivåer i organisationen för att skapa legitimitet, tydlighet och en engagerad personal. Även när det gäller att involvera biståndshandläggaren verkar det vara enklare med samarbete mellan dem och teamen i den mindre kommunen där biståndshandläggaren verkar ha en mer aktiv och delaktig roll i. Enligt manualen ska biståndshandläggaren vara en av flera yrkesgrupper som kan skicka en förfrågan om hemrehab och biståndshandläggaren ska informeras om när patienten blir en projektpatient. Denna del i manualen verkar de mindre kommunerna tillämpa fullt ut. Sjukgymnasten har av personalen lyfts fram som en viktig funktion som man saknat tidigare när ingen sjukgymnast har varit utsedd direkt för kommunens områden. Även om det varit möjligt att få hjälp har det skett i varierad omfattning. Arbetsterapeuterna fick också ett tydligare ansvar för hemrehabpatienterna som medförde närmare samarbete mellan vårdlagen och arbetsterapeuten. Även undersköterskor och vårdbiträden framförde att projektet medfört kunskap, ökat självförtroende, mer samverkan i deras dagliga arbete, men också frustration att inte hinna med rehabuppgiften eller övriga arbetsuppgifter Margareta Hansson och Susanne Rydén. Se bilaga 4. Antal förfrågningar fördelat på månader 317 patienter har blivit inskrivna i hemrehab under tiden oktober December Av 317 stycken patienter har 117 stycken kommit från slutenvården, 47 stycken från korttidsvård, 112 stycken har rapporterats som ändrade förhållanden i hemmet/ Försämrad funktions/aktivitetsförmåga, 36 har behov av fortsatt rehabilitering efter annan rehabiliteringsinsats, 5 stycken förfrågningar har varit läkarremiss.

12 12 (18) Antal inskrivna patienter okt november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Deltagarna Köns- ålders och diagnos indelning. Av 317 inskrivna patienter var könsfördelningen 101 män och 216 kvinnor. Diagnoserna fördelas enligt figur nedan. Fördelning mellan diagnoser ortopedi 165 neurologi reumatologi 9 psykosomatiska problem % av alla patienter som har varit inskrivna i hemrehabprojektet har haft en ortopediska diagnos. Resultat av aktiviteter Redovisning av arbetsterapeuters och sjukgymnasters patientarbete utifrån ADL-trappan och GMF Alla bedömningar utförs tre gånger första bedömningen vid inskrivning, andra bedömningen vid utskrivning och tredje bedömningen vid tremånaders uppföljning.

13 13 (18) GMF Generell Motorisk Funktionsbedömning Totalt är 265 patienter bedömda 3 gånger enligt GMF. Det som bedöms är hjälpberoende, smärta, upplevd trygghet och det sammanlagda värdet av de tre mätparametrarna. Orsaken till att 52 stycken inte har genomgått alla tre bedömningar har varit att patienterna valt att hoppa av under tiden, insjuknat, dödsfall eller så har det blivit inskriva sent i projektet och tremånaders uppföljningen hamnade utanför projekttidens slut. I GMF gör man funktionsbedömning i förflyttning i säng, att stå och gå, gå i trappa och utomhus, föra handen till mun, till huvud och till stortå, lägga handen på rygg, hälsningsgrepp och fingerstyrka. Lägre värden visar mindre hjälpberoende, mindre smärta och ökad trygghet. GMF har en skala i Observerat hjälpberoende från 0-2 där 0 betyder Självständig utan hjälp, 1 betyder Hjälpberoende (av instruktion och/eller handgripligen) av en person och 2 betyder Hjälpberoende av två personer. I kommentar delen skriver man ev. hjälpmedel vid funktionen. Självrapporterad smärta har en skala på 0-1 där 0 betyder Smärtfri dvs. ingen smältupplevelse utlöses i samband med genomförande av funktionen (med eller utan hjälp). 1 betyder att Smärta utlöses i samband med genomförande av funktionen (med eller utan hjälp) Självrapporterad Trygghet/Otrygghet har en skala på 0-1 där 0 betyder Trygg dvs. att patienten upplever sig trygg vid genomförande av funktionen (med eller utan hjälp).1 betyder Otrygg dvs. patienten upplever sig otrygg vid genomförande av funktionen (med eller utan hjälp). Poängen i de olika parametrarna räknas ihop och ger ett värde som jämförs mellan fösta besök (GMF 1), avslutsbesök (GMF 2) och tremånadersbesök.(gmf 3). Medelvärde 265 patienter Totalt Hjälpberoende Smärta Trygghet GMF 1 GMF 2 GMF 3

14 14 (18) ADL- Trappan I ADL trappan bedöms tio aktiviteter. Vi har valt att redovisa fyra grupper där har satt in mest träning/ behandlingsinsatser. Totalt är det 264 patienter som ha bedömt tre gånger enligt ADL-trappan. Orsaken till att 52 stycken inte har genomgått alla tre bedömningar har varit att patienterna valt att hoppa av under tiden, insjuknat, dödsfall eller så har det blivit inskriva sent i projektet och tremånaders uppföljningen hamnade utanför projekttidens slut. Definition - Badning enligt ADL-trappan: Tar sig till tvättplatsen, tvättar hela kroppen i badkaret, dusch eller med tvättlapp vid handfatet. Vi kan se i den här gruppen att det var vid första bedömningstillfället 19,32 % av patienterna som kunde utföra aktiviteten badning självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 32,58 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning hade hela 40,15 av gruppen blivit helt självständiga i aktiviteten. Badning Antal personer Får ingen hjälp eller tillsyn Får tvätthjälp på ryggen Får hjälp med något delmoment, enligt def 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Definition - På och avklädning enligt ADL-trappan: Tar sig till låda, skåp, ta fram kläder, tar på och av sig kläder Vi kan se i den här gruppen att det var vid första bedömningstillfället 45,08 % av patienterna som kunde utföra aktiviteten på och avklädning självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 61,74 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning var 60,98 % av gruppen helt självständiga i aktiviteten.

15 15 (18) På och avklädning antal personer Får ingen hjälp eller tillsyn Får hjälp med att knyta skor Får hjälp med att hämta kläderna eller förblir ofullständigt påklädd 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Definition Matlagning enligt ADL-trappan: Tar sig till köket, tillreder middag, sköter spisen Vi kan se i den här gruppen att det var vid första bedömningstillfället 29,55 % av patienterna som kunde utföra aktiviteten matlagning självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 51,89 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning hade hela 54,17 % av gruppen blivit helt självständiga i aktiviteten. Matlagning antal personer Lagar mat enligt def vid behov Lagar inte middag eller värmer bara färdiglagad mat 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Lagar inga mål Definition- Matuppköp enligt ADL-trappan: Tar sig till affären, klarar eventuella trappor och andra hinder på vägen, plockar varor, betalar och bär hem.

16 16 (18) Vi kan se i den här gruppen att det var 4,9 % vid första bedömningstillfället av patienterna som kunde utföra aktiviteten matuppköp självständigt. Vid utskrivningstillfället hade det ökat till 19,70 % av gruppen som var självständiga i aktiviteten. Vid tre månaders uppföljning hade hela 25 % av gruppen blivit helt självständiga i aktiviteten. Matuppköp antal personer Handlar mat själv Handlar mat tillsammans med ledsagare Handlar inte själv eller får hjälp med något enligt def. 1inskrivning 2 avslut 3 uppföljning Diskussion och slutsats Syftet med projektet var att effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre. Samt att höja kvalitén genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna samt att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet. Målet var att öka kunskapen om rehabilitering i alla nivåer i kommunen, att basrehabilitering ska vara ett naturligt arbetssätt för omvårdnadspersonal samt att ta fram verktyg för att arbetsterapeuter och sjukgymnaster i vardagsarbetet ska kunna handleda omvårdnadspersonalen. Resultatet som beskrivs i rapporten visar att genom att utöka arbetsterapeutresurserna, anställa hemrehabsjukgymnaster och använda den arbetsmodell som beskrivs i rapporten, att man kan implementera och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt hos omvårdnadspersonalen. Ett nära samarbete och utveckla rutiner för rehabilitering i hemmet har visats sig (där det har fungerat) ge vinster i form av ökad aktivitets- och funktionsförmåga samt självständighet hos patienterna. Fördelning i arbetsterapeut- och sjukgymnastresurser är ojämn kan vi känna, vilket kan gör att sjukgymnastiska insatser fördröjs i

17 17 (18) rehabiliteringsärenden. Inte sällan blir det uppehåll i fysisk rehabilitering mellan sluten och öppen vård, vårdkedjan avbryts, vilket i sin tur ger konsekvenser för aktivering av patienten i hemmet med medicinska följder. Detta kan delvis ha påverkat att Karlskoga har haft svårare att förankra och informera om ett nytt arbetssätt/metod än i mindre kommuner med mer resurser/innevånare/äldre. Vi har diskuterat orsaken till att det är övervägande ortopediska patienter som har varit inskrivna i hemrehabprojektet. En orsak som vi kan tänka oss är när något ortopediskt har inträffat så är det enklare att se problemet och att söka hemrehabiliteringen blir då mer en självklarhet. Det kan tex vara så att en patient har haft ett nedsatt allmäntillstånd en längre tid, men först efter frakturen eller annan orsak har besvären uppmärksammats och ansökan till hemrehabilitering skrivits. När det gäller de neurologiska patienterna så har de många fler ställen som de kan hamna på. En del kommer till vårdcentralen, andra träffar neurosjukgymanst, dagrehab och sen en del till hemmen. Det kan vara anledningen till att även om det finns många neurologipatienter, så finns det även många olika rehabiliteringsmöjligheter varpå inte alla syns i dessa mätningar En brist i projektet har varit att det inte funnits avsatta resurser för en projektledare och uppdraget har ingått i det dagliga arbetet. Det har medfört svårigheter att kunna stötta, driva och påverka verksamheten efter de behov som har funnits under projektet. All personal har ökat sin kunskap om rehabilitering och omvårdnadspersonalen har visar på en större praktisk kunskap. En del uttrycker till och med att arbetsglädjen har ökat under projektet och det har varit det bästa som har hänt under hela deras yrkeskarriär. Samarbetet mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster har gjort en riktig resa under den här tiden och samarbetet har ökat enormt. Sjukgymnasterna lyfts fram som nyckelpersoner i projektet och de har tillför kommunerna mycket. Vi har hittat en bra modell (verktyg) som vi kan känna oss stolta över och vi vet att den fungerar. Det vi inte har nått riktigt ända fram med i Karlskoga Kommun är att tillgodose rehabiliteringsbehov i efter en slutenvårdsvistelse eller annat då sjukgymnasten har haft en stor belastning. Framtid Den utmaning som ligger framför oss nu är att projektet har övergått från projekt till ordinarie verksamhet. Då blir det viktigt att arbetsterapeuter och sjukgymnaster fortsatt ges möjlighet att finnas till för sina hemvårdsgrupper för att kunna ge stöd och handledning så att det rehabiliterande förhållningssättet bibehålls i hemvårdsgruppen och teamet runt om patienten. Ett rehabiliterande förhållningssätt är inget

18 18 (18) som håller sig själv vid liv utan kräver kontinuerligt stöd och motivation för att fortleva. Med utökat antal sjukgymnaster skulle vårdkedjan förstärkas och omhändertagandet av patienter ytterligare förbättras. Aktivering av de boende/patienter ger också en spinoffeffekt för personalens arbetsmiljö i form av minskad fysik och psykisk arbetsbelastning och i längden minskade utgifter för kommunen. När det gäller arbetsterapeuternas fortsatta utveckling i hemrehabilitering finns det fortsatt behov av aktivt tänka på modellen, jobba med aktivitetstänk och aktivitetsträning och inte ramla tillbaka i gamla banor (hjälpmedelsleverantör). Det finns fortsatt utbildningsbehov i detta och behov av stöttning från kollegor och ledning. Vi tror inte heller att modellen hemrehabilitering håller liv i sig själv utan det krävs även i fortsättningen att lokala arbetsgrupper träffas regelbundet för att följa upp eller revidera rutiner/riktlinjer. För att upprätthålla det som vi uppnått och för att kunna fortsätta utveckla rehabiliteringskedjan i västra länsdelen anser styrgruppen att det bör finnas en samverkansgrupp för dessa frågor även i framtiden. Reflektioner från projektgruppen Rehabilitering i hemmet fungerar och vi kan se att de flera patienter har uppfyllt de mål de själva har satt upp. Vi ser en stor vinst för våra patienter i att ha ett nära samarbete mellan arbetsterapeut och sjukgymnast. Det blir tydliga mål uppsatta och därmed tydliga arbetsuppgifter för alla inblandade. Det som är positivt också är att vi jobbar koncentrerat med en patient under en tidsbegränsad tid. Det som återstår nu är att få med det övriga teamet bättre runt patienterna. Få ett närmare samarbete med chefer, sjuksköterska, biståndshandläggare och omvårdnadspersonalen. Bilagor: 1. Lokala resultat-karlskoga 2. Lokala resultat-degerfors 3. Lokala resultat-laxå 4. Fokusintervju 5. Brukarenkät 6. Anhörigenkät 7. Primärvården utvärdering av hemrehab sjukgymnast tjänster Referenser: Månsson Maritha,( 2007) Hemrehabilitering:vad,hur och för vem? Andersson Lisa, (2006) Att få leva tills jag dörom ett rehabiliterande synssätt Zingmark Magnus, (2006) Handledning av vårdpersonal, en introduktion för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg.

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Hemrehabilitering i Borås Stad

Hemrehabilitering i Borås Stad Slutrapport Hemrehabilitering i Borås Stad 2007-2009 Slutrapport januari 2010 0 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 KAPITEL 1 PROCESSKARTLÄGGNING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 KAPITEL 2

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet

Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REHABILITERING AV ÄLDRE I ÖREBRO LÄN; RESULTAT AV KARTLÄGGNING OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REHABILITERING AV ÄLDRE I ÖREBRO LÄN; RESULTAT AV KARTLÄGGNING OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REHABILITERING AV ÄLDRE I ÖREBRO LÄN; RESULTAT AV KARTLÄGGNING OCH FÖRSLAG TILL UTVECKLING 2009-04-15 ------------------------------------------------ Redovisad i Vilgotgruppen 2009-11-20

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Hemrehab Eksjö. Projektrapport.

Hemrehab Eksjö. Projektrapport. Hemrehab Eksjö Projektrapport. Arbetsterapeut Linda Levén Sjukgymnast Elinn Samuelsson Rehabenheten Eksjö primärvård Innehåll Sammanfattning.... 4 Syfte:... 4 Metod:... 4 Resultat:... 4 Slutsats:... 4

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt

Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt Kompetensutveckling för hemvårdspersonal i rehabiliterande arbetssätt Redovisning av ett projektarbete i Eskilstuna kommun Sassa Kusserow, Anna Vörde Sirviö FoU i Sörmland Projektredovisning 2008:2 1 Förord

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik

Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Hemrehabilitering enligt Boråsmodellen Program för arbetsterapi och sjukgymnastik Fastställd av verksamhetschefsgruppen 2009-10-09 Innehåll DEL 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...2 SYFTE OCH MÅL...2 HEMREHABILITERING

Läs mer

Rehabilitering inom äldreomsorgen. Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag

Rehabilitering inom äldreomsorgen. Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag Rehabilitering inom äldreomsorgen Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag Birgitta Hänström Söderlund Maj 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...5 2 Bakgrund...7 2.1 Uppdraget...7 3 Syfte...8

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Arbetsterapeuters och sjukgymnasters syn på projekt HemRehabs inledningsskede Utvärderingsrapport 2008

Arbetsterapeuters och sjukgymnasters syn på projekt HemRehabs inledningsskede Utvärderingsrapport 2008 Arbetsterapeuters och sjukgymnasters syn på projekt HemRehabs inledningsskede Utvärderingsrapport 2008 Pia Redberg II Arbetsterapeuters och sjukgymnasters synsätt på projekt HemRehabs inledningsskede TITEL

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer