SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012"

Transkript

1 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg. sjukgymnast t.o.m Mathilda Isaksson projektledare, t.o.m Thomas Viktorsson, rehabchef, fr.o.m Rehabenheten, Avdelning för Assistans och Rehabilitering, Socialtjänsten, Uddevalla Kommun,

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 4 Hemrehabiltering... 4 Specifik rehabilitering... 4 Vardagsrehabilitering... 5 Metod och genomförande... 5 Bedömningsinstrument och utvärderingsmetoder... 5 Det dagliga arbetet/arbetsmodell... 6 Resultat... 7 Statistik... 8 Jämförande statistik 2007, 2008, 2009 och Enkät till anhörigvårdare... 9 Slutsatser och diskussion Referenser Tack Bilagor Bilaga: ADL-status enligt Katz 14 Bilaga: FIM, Functional Independence Measure 15 Bilaga: GMF, Generell Motorisk Funktionsbedömning 16 Bilaga: Anhörigenkät

3 Sammanfattning Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen, HAV, pågick under tiden december 2006 till maj Projektet finansierades genom stimulansmedel från Socialstyrelen riktade till de mest sjuka äldre. Målgrupp var de mest sjuka äldre över 65 år som bor i eget boende. Syftet var att vårdtagarna skulle få ökad livskvalitet, höjd funktionsförmåga, ökad trygghet, bli mer självständiga och klara av att bo i eget boende längre. Tillvägagångssättet i HAV var att vid hembesök bedöma vårdtagarnas motoriska förmågor och ADL-funktioner. Utifrån bedömningen sattes mål och delmål för rehabiliteringen. Sjukgymnast eller arbetsterapeut utförde behandling i hemmet 1-3 gånger i veckan efter behov. Behandlingsperioderna var vanligtvis två och ibland upptill tre månader. Träning och behandling skedde i nära samarbete med anhöriga och/eller hemtjänstpersonal. Utifrån våra bedömningar och mätinstrument fann vi att otrygghet och upplevd smärta blivit mindre och därmed minskade även hjälpberoendet. Vi har sett att många personer trots hög ålder och stora funktionshinder kan förbättra sina förmågor och öka självständigheten. De kan på så vis bo kvar längre i eget boende. Målen och delmålen som sattes tillsammans med vårdtagarna har i mycket hög grad uppnåtts, till omkring 90 %. Projektgruppen har också tagit fram en arbetsmodell för specifik rehabilitering i hemmet lämplig för Rehabenheten i Uddevalla Kommun. Bakgrund Socialtjänsten i Uddevalla kommun sökte och beviljades statliga stimulansmedel 2006 för att utveckla hemrehabiliteringen för de mest sjuka äldre. I Uddevalla kommun finns sedan flera år tillbaka Rehabvågen som ingår i ett vårdplaneringsteam. I Rehabvågen finns sjukgymnaster och arbetsterapeuter som tar hem vårdtagare från sjukhuset och korttidsavdelningen. Rehabvågen gör ADL-bedömningar och stödjer hemtjänstpersonalen att träna vårdtagarna i vardagsaktiviteter. Utöver dessa insatser såg vi arbetsterapeuter och sjukgymnaster på Rehabenheten i Uddevalla kommun ett behov av rehabilitering/träning i hemmet för många äldre med stora funktionshinder. I denna grupp fanns både de som hade insatser av hemtjänsten och de som sköttes av anhöriga. 3

4 Syfte och mål Syftet var att utveckla rehabiliteringen i hemmiljö. Vårdtagarna skulle få ökad livskvalitet, höjd funktionsförmåga, ökad trygghet, bli mer självständiga och klara av att bo i eget boende längre. Intentionen var att minska eller underlätta vårdbehovet. Projektgruppen skulle också ta fram en arbetsmodell för specifik rehabilitering i hemmet lämplig för Rehabenheten i Uddevalla Kommun. Målgrupp Projektet vände sig till gruppen de mest sjuka äldre över 65 år som bodde i eget boende. De hade omfattande vårdbehov och behövde hjälp i vardagliga aktiviteter samt att det fanns risk för försämring. Förmågorna hade försämrats över tid. Hälsotillståndet var så nedsatt att man inte kunde tillgodogöra sig rehabilitering eller träning utanför hemmet. Vårdtagarna fick hjälp av anhöriga eller av hemtjänsten. Definitioner Hemrehabiltering På grund av att det saknas en nationell definition har begreppet hemrehabilitering olika innebörd i olika verksamheter i landet. Men åtskilliga kommuner benämner hemrehabilitering som insatser som ges till vårdtagaren i dennes hem eller närmiljö. Det handlar lika mycket om att återvinna funktions- som aktivitetsförmåga efter en sjukhusvistelse som att bibehålla och fördröja försämring av funktioner och förmågor. Insatserna ges genom specifik rehabilitering av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och genom vardagsrehabilitering av omvårdnadspersonalen i hemtjänsten eller av anhörig (11,15). Specifik rehabilitering Specifik rehabilitering är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmågan, enligt Maritha Månsson (11). 4

5 Specifik kvalificerad rehabilitering utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast efter behovsbedömning, en HSL-insats enligt Hälso- och Sjukvårds Lagen (15). Vardagsrehabilitering Vardagsrehabilitering kan också benämnas som ett rehabiliterande eller hälsofrämjande förhållningssätt. Detta förhållningssätt kan ses som ett utvecklat metodarbete utifrån Socialtjänstlagen (SOL). Det är oberoende av sjukdomens eller skadas art och kan utföras av all personal. Det innebär att all vårdpersonal planerar och utför sitt arbete på ett sådant sätt att individen ges möjlighet att utveckla och bibehålla sina förmågor och färdigheter. Det är att utgå från det friska och se möjligheterna. I vardagsrehabiliteringen ingår att uppmuntra och motivera i vardagliga göromål. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster handleder och utgör en specialistresurs i personalens vardagsrehabiliterande arbetssätt (11, 15). Metod och genomförande När projektet startades upp utsågs en projektledare och det anställdes en arbetsterapeut och två sjukgymnaster. Under de sista åren minskade dock stimulansmedlen och sjukgymnasttjänsterna reducerades. En referensgrupp bestående av biståndshandläggare, enhetschef för hemtjänsten, sjuksköterska, anhörigsamordnare och hemtjänstpersonal bildades under det första året och denna grupp har sedan träffat HAV-projektet för att dela synpunkter några gånger varje år. Vi i HAV-projektet valde att inte avgränsa arbetet till någon speciell stadsdel utan arbetade hela tiden mot gruppen de mest sjuka äldre över 65 år i hela Uddevalla kommun. Under första året avsattes stor tid till att informera rehabiliteringspersonal, hemtjänstpersonal, kommunsjuksköterskor och anhöriggrupper om HAV-projektet. Bedömningsinstrument och utvärderingsmetoder Under projekttiden användes olika bedömningsinstrument som mäter förmågor, aktivitetsnivå och livskvalitet. I början av projektet användes Katz ADL-status, GMF-skalan samt en livskvalitetenkät. Projektgruppen eftersökte dock ett mera detaljerat ADL-instrument och i slutet av 2007 började FIM att användas jämte de ovan nämnda instrumenten. FIM är ett mera finskaligt instrument då det gäller att bedöma förmågor i ADL inkluderande kognitiva förmågor och vi har sett att det därför var mera användbart för projektets målgrupp. Detta instrument är också användbart vid mätning av vårdtyngd. Under har vi i HAVprojektet använt Katz och FIM parallellt. 5

6 Livskvalitetinstrumentet som vi ursprungligen använde var vi tvungna att välja bort eftersom flera av våra vårdtagare av olika anledningar inte kunde svara adekvat på frågorna. Däremot genomförde vi en anhörigenkät För alla vårdtagare sattes mål och delmål upp och dessa utvärderades vid avslut av behandlingsperioden. - Katz ADL-status beskriver stegvis vårdtagarens självständighet inom området personlig vård. Områdena badning, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag bedöms enligt skalan oberoende, delvis beroende eller beroende. - FIM, Functional Independence Measure, mäter vårdtagarens självständighet i personlig vård, kognitiv förmåga och även vårdtyngd. FIM omfattar 18 områden som ska bedömmas. Vart område har sju som högsta poäng och ett som lägsta poäng. Den sammanlagda poängsumman blir som lägst (sämst) 18 och som högst (bäst) 126. Optimal funktion = GMF, Generell Motorisk Funktionsbedömning mäter observerat hjälpberoende, upplevd smärta och upplevd otrygghet. Hjälpberoende bedöms 0-26, smärta bedöms 0-21 och otrygghet Den sammanlagda summan är mellan 0 och = inga nedsättningar eller svårigheter. - Mål och delmål för behandlingen sätts upp i början av behandlingen och utvärderas när den avslutas. Målen bedöms som uppnådda, delvis uppnådda eller inte uppnådda. - Anhörigenkät gjordes under 2011 för de som var anhörigvårdare till vårdtagare som fick HAV-insats under Se bilaga 1. Det dagliga arbetet/arbetsmodell Patienter till projektet anmäldes framför allt av arbetsterapeuter och sjukgymnaster på kommunens Rehabenhet och primärvård. En stor grupp anmäldes av primärvårdens mobila team av sjuksköterskor och läkare. Anmälningar kom också från anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänstpersonal, äldrerådgivare med flera. När en person blev aktuell för HAV-projektet gjordes hembesök av arbetsterapeut eller sjukgymnast och aktuella bedömningar utfördes. Utifrån resultaten av funktions- och aktivitetsmätningarna bedömdes behovet av insatser av träning och behandling. En minst lika viktig faktor i bedömningen var att hitta motivationen hos varje individ. 6

7 En arbetsplan med målbeskrivning gjordes tillsammans med vårdtagaren, anhörig och/eller kontaktperson på hemtjänsten. Arbetsterapeut eller sjukgymnast utförde träning/behandling 1-3 ggr i veckan under högst 12 veckor. Efter 3 veckor gjordes en förnyad bedömning och det togs beslut om man skulle fortsätta eller avsluta rehabiliteringsinsatsen. Medelvårdtagaren fick 10 besök under en period på knappt två månader. Ett nära samarbete pågick under hela behandlingsperioden mellan arbetsterapeut/sjukgymnast i HAV och hemtjänstpersonal och/eller anhörig. Ansvarig arbetsterapeut eller sjukgymnast instruerade hemtjänstpersonalen/anhöriga hur de kunde göra för att på ett naturligt sätt få in vardagsrehabilitering. Uppföljning av behandlingen gjordes efter 2-3 månader. Resultat Våra metoder har visat att även de mest sjuka äldre kan tillgodogöra sig träning och behandling av arbetsterapeut och sjukgymnast. Genom insatserna har otrygghet och upplevd smärta blivit mindre och därmed har även hjälpberoendet minskat. Dessa iakttagelser har vi noterat under hela projekttiden och i bedömningsinstrumentet GMF har vi fått klara siffror på att det förhåller sig så. Dessutom kom vi fram till att tio hembesök i genomsnitt under en tvåmånadersperiod gav förväntat resultat utan att kvaliteten gick förlorad. Vi har gett stöd i form av rehabiliteringsinsatser till enskilda vårdtagare men också till deras anhöriga i form av ergonomisk rådgivning, hjälp att lotsa till övriga vårdinstanser och kommunens anhörigstöd. De olika insatserna gav ökad trygghet och därmed ökad möjlighet till att bo kvar i det egna boendet. Flera enskilda har tack vare insatser och träning från HAV-teamet har minska sitt hjälpmedelsbehov. Vi i teamet har upprepade gånger tagit tillbaka eller gett vårdtagaren enklare hjälpmedel. Samarbetet med primärvårdens mobila team med sjuksköterkor och läkare utvecklades under projektets gång. Detta team hade samma målgrupp, De mest sjuka äldre över 65 år, som HAV-projektet. De två sista åren kom ungefär 30 procent av ärendena från det mobila teamet. För flertalet av patienterna som remitterades från primärvårdens mobila team handlade det om att bryta ett tillstånd av inaktivitet eller smärta. En smärta där läkemedelsbehandling av olika anledningar inte gett effekt eller behövdes reduceras på grund av oönskade bieffekter. En stor del av projekttiden lades på att utveckla arbetet med specifik rehabilitering i hemmet på Rehabenheten. HAV-projektet har varit delaktigt i framtagande av en prioriteringordning för hemrehabilitering anpassad till förhållandena i Uddevalla Kommun. Projektet har också undersökt och provat lämpliga bedömningsinstrument för enheten. Genom projektet har all rehabpersonal fått utbildning i FIM, Katz och GMF. De två senare kommer även framöver användas som yrkesgemensamma bas-bedömningsinstrument. 7

8 Statistik Vi har i det följande valt att presentera statistik för åren , då HAV projektet bestod av en arbetsterapeut och två sjukgymnaster. År är inte jämnförbara eftersom vi då hade reducerad personalstyrka. Antal påbörjade ärenden (antal patienter) var i genomsnitt 73 per år. Antal hembesök var i genomsnitt 683 besök per år. GMF: i medeltal förbättrade sig vårdtagarna 5 poäng (skala 0-58) FIM: I medeltal förbättrade sig vårdtagarna 6 poäng (skala ) De uppsatta målen för insatserna uppnåddes också i mycket hög grad, till ca 90 procent. Ungefär hälften av vårdtagarna som vi hade i projektet sköttes helt eller delvis av anhöriga Jämförande statistik 2007, 2008, 2009 och 2010 Antal ärenden Antal anmälda ärenden Antal påbörjade ärenden Antal avslutade ärenden 8

9 Antal hembesök Totalt antal hembesök Måluppfyllelse i procent Delvis uppnått målen Uppnått målen Enkät till anhörigvårdare Ungefär hälften av vårdtagarna i HAV-projektet har i varit anhörigvårdade. Våren 2011 skickades en nöjd kund-undersökning ut. Av de 67 vårdtagarna som hade avslutats och följts upp under 2010 hade 33 personer anhörigvårdare som stod för den huvudsakliga vården. Med anledning av att många av vårdtagarna i HAV-projektet oftast är svårt sjuka och kan ha svårt för att besvara enkäter valde vi i denna nöjd kund-undersökning att fråga vad anhörigvårdarna till vårdtagarna tyckte. 9

10 Nästan samtliga, 91 %, var nöjda eller mycket nöjda med den träning eller annan insats den sjuke närstående fått. 83 % var nöjda eller mycket nöjda med resultatet av träningen och den ökade förmågan till självständighet det innebär. Endast en person var missnöjd med resultatet. 96 % av anhörigvårdarna var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet från personalen 96 % var nöjda eller mycket nöjda med det stöd som getts till anhörigvårdaren i samband med insatserna från HAV. Hur nöjda är anhörigvårdarna med: (skala 1-5) Träning din närstående fått av HAV 4,7 Resultat av träningen som getts av HAV 4,3 Information om HAV/hemrehabilitering 4,2 Bemötande av personalen på HAV 4,4 Stöd till sig själv som anhörigvårdare i samband med att anhörig fått träning från HAV 4,7 2010/2011 På en fråga om var anhörigvårdarna ville att en ny rehabiliteringsperiod skulle ske för den sjuke närstående så svarade 76 % att de ville ha det i hemmet. 24 % ville att det skulle ske polikliniskt på Dagrehabiliteringen eller på Primärvårdens sjukgymnastik. På den öppna frågan i enkäten fanns svar som: Dom är guld värda, Mycket trevligt bemötande, Jag vet var jag kan vända mig nästa gång, Ta vara på denna förträffliga resurs som dessutom är kostnadseffektiv Svarsfrekvensen var stor, 70 %, och totalt var anhörigvårdarna mycket nöjda med insatserna och gav som helhet betyget 9,2 på en 10-gradig skala. (Nöjd kund-undersökning finns som bilaga sidan 17-18) 10

11 Slutsatser och diskussion En frågeställning som har funnits länge inom kommunal rehabilitering är: -Vad för nivå ska kommunerna ha för att kunna kalla det hemrehabilitering och vad är det som arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska göra? I projektets arbete kände vi det därför nödvändigt att försöka tydliggöra de olika begreppen specifik rehabilitering respektive vardagsrehabilitering och hälsofrämjande förhållningssätt. Våra metoder i HAV-projektet har visat att även de mest sjuka äldre kan tillgodogöra sig träning och behandling av arbetsterapeut och sjukgymnast. Genom insatserna har otrygghet och upplevd smärta blivit mindre och därmed har även hjälpberoendet minskat För att få en välfungerande hemrehabilitering behövs ett förändrat arbetssätt hos arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Rehabpersonalen måste både identifiera och prioritera de personer som har behov av och kan tillgodogöra sig specifik rehabilitering i hemmet. De behöver också veta vilka som de ska ge kortare insatser hos i form av vardagsrehabilitering. Men för att detta ska fungera behövs det framför allt ett tydligt uppdrag och en uppdragsbeskrivning. Naturligtvis krävs en tydlig ledning och resurser i form av personal som har en rimlig arbetsbelastning. FSA (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter) och LSR (Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund) har tagit fram nyckeltal för basbemanning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster tillämpliga för kommunal rehabilitering (17). Genom projektarbetet och genom att använda GMF har vi fått insikt om att trygghet i funktioner och aktiviteter spelar en avgörande roll i rehabiliteringsarbetet. Vi lärde oss att hitta gnistan till vårdtagarnas motivation och utifrån detta kunna sätta upp gemensamma mål för insatserna. Det arbete som utvecklades mellan primärvårdens mobila team och HAV-projektet har lett till att patienter i gråzonen har fångats upp innan hjälpbehovet har blivit allt för stort. Därmed har man i många fall undvikit utökning eller nyinsättning av hemtjänstinsatser eller inläggning på sjukhus. Ungefär hälften av våra vårdtagare i HAV hade en anhörig som stod för merparten av omsorgen. Vi mötte många anhöriga som arbetade i det tysta utan att använda sig av kommunens insatser som de var berättigade till. I egenskap av rehabiliteringspersonal möttes vi av stor tillit av de anhöriga och precis som vårdtagarna fick en ökad trygghet och kunde klara sig med mindre hjälp så kunde den anhörige klara omsorgen med mindre ansträngning. Den anhörigenkät som vi gjorde visade också på att de anhöriga i hög grad uppskattade våra insatser. I flera fall fick vi också förmedla kontakt med kommunens anhörigstöd. 11

12 Referenser 1. Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre. Regeringens proposition 2005/06: Anhörig 300. Instrument för utredning inom kommunens äldreomsorgen översikt. Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för äldre- guide vid val av mätinstrument. Ingemarsson M, Nilsson M, Sonn U. Rapport från ÄldreVäst Sjuhärad, volym 1 nr. 1 år Tidningen Äldreomsorg, nr.2: FOU Jämtland, jamtland.net. 6. ADL-instrument inom arbetsterapi i Jönköping. Rapport från arbetsgrupp. Jönköpings kommun och sjukvårdsområde Åberg A C. Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF. Institutionen för Folkhälsooch vetenskap/enheten för Geriatrik Grimby G, Nilsson Å, Olsson B mfl. Funcional Independence Measure, FIM. Översättning av den amerikanska förlagan. Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Hulter-Åsberg K. ADL-trappan. Studentlitteratur, Lund Tibblin G, Tibblin B, Peciva S, Svärdsudd K. The Göteborg quility of life instrument- an assessment of well-being and symptoms among men born 1913 and Methods and validity. Scandinavian Journal of Primary Health Care suppl. 1:33-8, Månsson M. Hemrehabilitering vad, hur och för vem? Fortbildning AB 12. Artikel: Kalmar kommun utvecklar hemrehab, Tidningen Fysioterapi nr 12: Revisionsrapport: Granskning av hemsjukvård och hemrehabilitering, Kalmar kommun , Rye Endersson E, Wik S, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers 14. Gustafsson U, Gunnarsson B, Boman Sjöstrand Å, Grahn B. (2010) Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner-upplevd kvalitet, funktionsförändring, orgaisationsförutsättningar, resursförbrukning och statliga stimulansmedels betydelse för utvecklingen. FoU Kronoberg, FOU-RAPPORT Nr Jäger,Werner. Umeå universitet, Kvalificerad kommunal rehabilitering mer än bara vardagsrehabilitering, seminariematerial Socialstyrelsen 2010, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 17. Ättestupa eller folkhälsomål- Ett manifest för alla äldre medborgares rätt till specifik rehabilitering, Sektionen för Äldres hälsa inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) samt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter(FSA) och deras Äldreutskott 12

13 Tack Tack till alla som möjliggjort genomförandet av projekt HAV! Nu har vi gått i land! Uddevalla Eva-Carin Gilbertsson, leg.arbetsterapeut, Eva Lovén Berg, leg.sjukgymnast, 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Tjänsteskrivelse 2011-03-17 SN 2007.0135 Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hemrehabilitering i Borås Stad

Hemrehabilitering i Borås Stad Slutrapport Hemrehabilitering i Borås Stad 2007-2009 Slutrapport januari 2010 0 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 KAPITEL 1 PROCESSKARTLÄGGNING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 KAPITEL 2

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Arbetsterapeuters och sjukgymnasters syn på projekt HemRehabs inledningsskede Utvärderingsrapport 2008

Arbetsterapeuters och sjukgymnasters syn på projekt HemRehabs inledningsskede Utvärderingsrapport 2008 Arbetsterapeuters och sjukgymnasters syn på projekt HemRehabs inledningsskede Utvärderingsrapport 2008 Pia Redberg II Arbetsterapeuters och sjukgymnasters synsätt på projekt HemRehabs inledningsskede TITEL

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner

Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner FoU Kronoberg FOU-RAPPORT 2010:11 Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner upplevd kvalitet, funktionsförändring, organisationsförutsättningar, resursförbrukning och statliga stimulansmedels

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport 2013-02-04 AN-2013/73.739 1 (6) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 37888 Eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Projekt - Anpassningsstöd, delrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Utvärdering av projektet hemrehabilitering Ett försök inom två hemtjänstområden i Forshaga kommun

Utvärdering av projektet hemrehabilitering Ett försök inom två hemtjänstområden i Forshaga kommun Social- och omsorgsförvaltningen Utvärdering av projektet hemrehabilitering Ett försök inom två hemtjänstområden i Forshaga kommun Olle Aspelin 2008-03-26 Besöksadress: Storgatan 52. Postadress: Box 93

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

Hemrehab Eksjö. Projektrapport.

Hemrehab Eksjö. Projektrapport. Hemrehab Eksjö Projektrapport. Arbetsterapeut Linda Levén Sjukgymnast Elinn Samuelsson Rehabenheten Eksjö primärvård Innehåll Sammanfattning.... 4 Syfte:... 4 Metod:... 4 Resultat:... 4 Slutsats:... 4

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Handikappomsorg 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1-2 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning 2 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 3 Uppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Wonabee (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kvalitetsgarantier för kortvård

Kvalitetsgarantier för kortvård Kvalitetsgarantier för kortvård KVALITETSGARANTIER FÖR KORTVÅRD Kvalitetsgarantier beskriver och förtydligar omvårdnadsförvaltningens insatser för dig som kommuninvånare. Kvalitetsgarantier är såväl ett

Läs mer