SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012"

Transkript

1 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg. sjukgymnast t.o.m Mathilda Isaksson projektledare, t.o.m Thomas Viktorsson, rehabchef, fr.o.m Rehabenheten, Avdelning för Assistans och Rehabilitering, Socialtjänsten, Uddevalla Kommun,

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 4 Hemrehabiltering... 4 Specifik rehabilitering... 4 Vardagsrehabilitering... 5 Metod och genomförande... 5 Bedömningsinstrument och utvärderingsmetoder... 5 Det dagliga arbetet/arbetsmodell... 6 Resultat... 7 Statistik... 8 Jämförande statistik 2007, 2008, 2009 och Enkät till anhörigvårdare... 9 Slutsatser och diskussion Referenser Tack Bilagor Bilaga: ADL-status enligt Katz 14 Bilaga: FIM, Functional Independence Measure 15 Bilaga: GMF, Generell Motorisk Funktionsbedömning 16 Bilaga: Anhörigenkät

3 Sammanfattning Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen, HAV, pågick under tiden december 2006 till maj Projektet finansierades genom stimulansmedel från Socialstyrelen riktade till de mest sjuka äldre. Målgrupp var de mest sjuka äldre över 65 år som bor i eget boende. Syftet var att vårdtagarna skulle få ökad livskvalitet, höjd funktionsförmåga, ökad trygghet, bli mer självständiga och klara av att bo i eget boende längre. Tillvägagångssättet i HAV var att vid hembesök bedöma vårdtagarnas motoriska förmågor och ADL-funktioner. Utifrån bedömningen sattes mål och delmål för rehabiliteringen. Sjukgymnast eller arbetsterapeut utförde behandling i hemmet 1-3 gånger i veckan efter behov. Behandlingsperioderna var vanligtvis två och ibland upptill tre månader. Träning och behandling skedde i nära samarbete med anhöriga och/eller hemtjänstpersonal. Utifrån våra bedömningar och mätinstrument fann vi att otrygghet och upplevd smärta blivit mindre och därmed minskade även hjälpberoendet. Vi har sett att många personer trots hög ålder och stora funktionshinder kan förbättra sina förmågor och öka självständigheten. De kan på så vis bo kvar längre i eget boende. Målen och delmålen som sattes tillsammans med vårdtagarna har i mycket hög grad uppnåtts, till omkring 90 %. Projektgruppen har också tagit fram en arbetsmodell för specifik rehabilitering i hemmet lämplig för Rehabenheten i Uddevalla Kommun. Bakgrund Socialtjänsten i Uddevalla kommun sökte och beviljades statliga stimulansmedel 2006 för att utveckla hemrehabiliteringen för de mest sjuka äldre. I Uddevalla kommun finns sedan flera år tillbaka Rehabvågen som ingår i ett vårdplaneringsteam. I Rehabvågen finns sjukgymnaster och arbetsterapeuter som tar hem vårdtagare från sjukhuset och korttidsavdelningen. Rehabvågen gör ADL-bedömningar och stödjer hemtjänstpersonalen att träna vårdtagarna i vardagsaktiviteter. Utöver dessa insatser såg vi arbetsterapeuter och sjukgymnaster på Rehabenheten i Uddevalla kommun ett behov av rehabilitering/träning i hemmet för många äldre med stora funktionshinder. I denna grupp fanns både de som hade insatser av hemtjänsten och de som sköttes av anhöriga. 3

4 Syfte och mål Syftet var att utveckla rehabiliteringen i hemmiljö. Vårdtagarna skulle få ökad livskvalitet, höjd funktionsförmåga, ökad trygghet, bli mer självständiga och klara av att bo i eget boende längre. Intentionen var att minska eller underlätta vårdbehovet. Projektgruppen skulle också ta fram en arbetsmodell för specifik rehabilitering i hemmet lämplig för Rehabenheten i Uddevalla Kommun. Målgrupp Projektet vände sig till gruppen de mest sjuka äldre över 65 år som bodde i eget boende. De hade omfattande vårdbehov och behövde hjälp i vardagliga aktiviteter samt att det fanns risk för försämring. Förmågorna hade försämrats över tid. Hälsotillståndet var så nedsatt att man inte kunde tillgodogöra sig rehabilitering eller träning utanför hemmet. Vårdtagarna fick hjälp av anhöriga eller av hemtjänsten. Definitioner Hemrehabiltering På grund av att det saknas en nationell definition har begreppet hemrehabilitering olika innebörd i olika verksamheter i landet. Men åtskilliga kommuner benämner hemrehabilitering som insatser som ges till vårdtagaren i dennes hem eller närmiljö. Det handlar lika mycket om att återvinna funktions- som aktivitetsförmåga efter en sjukhusvistelse som att bibehålla och fördröja försämring av funktioner och förmågor. Insatserna ges genom specifik rehabilitering av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast och genom vardagsrehabilitering av omvårdnadspersonalen i hemtjänsten eller av anhörig (11,15). Specifik rehabilitering Specifik rehabilitering är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling och träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktionsförmågan, enligt Maritha Månsson (11). 4

5 Specifik kvalificerad rehabilitering utförs av arbetsterapeut eller sjukgymnast efter behovsbedömning, en HSL-insats enligt Hälso- och Sjukvårds Lagen (15). Vardagsrehabilitering Vardagsrehabilitering kan också benämnas som ett rehabiliterande eller hälsofrämjande förhållningssätt. Detta förhållningssätt kan ses som ett utvecklat metodarbete utifrån Socialtjänstlagen (SOL). Det är oberoende av sjukdomens eller skadas art och kan utföras av all personal. Det innebär att all vårdpersonal planerar och utför sitt arbete på ett sådant sätt att individen ges möjlighet att utveckla och bibehålla sina förmågor och färdigheter. Det är att utgå från det friska och se möjligheterna. I vardagsrehabiliteringen ingår att uppmuntra och motivera i vardagliga göromål. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster handleder och utgör en specialistresurs i personalens vardagsrehabiliterande arbetssätt (11, 15). Metod och genomförande När projektet startades upp utsågs en projektledare och det anställdes en arbetsterapeut och två sjukgymnaster. Under de sista åren minskade dock stimulansmedlen och sjukgymnasttjänsterna reducerades. En referensgrupp bestående av biståndshandläggare, enhetschef för hemtjänsten, sjuksköterska, anhörigsamordnare och hemtjänstpersonal bildades under det första året och denna grupp har sedan träffat HAV-projektet för att dela synpunkter några gånger varje år. Vi i HAV-projektet valde att inte avgränsa arbetet till någon speciell stadsdel utan arbetade hela tiden mot gruppen de mest sjuka äldre över 65 år i hela Uddevalla kommun. Under första året avsattes stor tid till att informera rehabiliteringspersonal, hemtjänstpersonal, kommunsjuksköterskor och anhöriggrupper om HAV-projektet. Bedömningsinstrument och utvärderingsmetoder Under projekttiden användes olika bedömningsinstrument som mäter förmågor, aktivitetsnivå och livskvalitet. I början av projektet användes Katz ADL-status, GMF-skalan samt en livskvalitetenkät. Projektgruppen eftersökte dock ett mera detaljerat ADL-instrument och i slutet av 2007 började FIM att användas jämte de ovan nämnda instrumenten. FIM är ett mera finskaligt instrument då det gäller att bedöma förmågor i ADL inkluderande kognitiva förmågor och vi har sett att det därför var mera användbart för projektets målgrupp. Detta instrument är också användbart vid mätning av vårdtyngd. Under har vi i HAVprojektet använt Katz och FIM parallellt. 5

6 Livskvalitetinstrumentet som vi ursprungligen använde var vi tvungna att välja bort eftersom flera av våra vårdtagare av olika anledningar inte kunde svara adekvat på frågorna. Däremot genomförde vi en anhörigenkät För alla vårdtagare sattes mål och delmål upp och dessa utvärderades vid avslut av behandlingsperioden. - Katz ADL-status beskriver stegvis vårdtagarens självständighet inom området personlig vård. Områdena badning, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, kontinens och födointag bedöms enligt skalan oberoende, delvis beroende eller beroende. - FIM, Functional Independence Measure, mäter vårdtagarens självständighet i personlig vård, kognitiv förmåga och även vårdtyngd. FIM omfattar 18 områden som ska bedömmas. Vart område har sju som högsta poäng och ett som lägsta poäng. Den sammanlagda poängsumman blir som lägst (sämst) 18 och som högst (bäst) 126. Optimal funktion = GMF, Generell Motorisk Funktionsbedömning mäter observerat hjälpberoende, upplevd smärta och upplevd otrygghet. Hjälpberoende bedöms 0-26, smärta bedöms 0-21 och otrygghet Den sammanlagda summan är mellan 0 och = inga nedsättningar eller svårigheter. - Mål och delmål för behandlingen sätts upp i början av behandlingen och utvärderas när den avslutas. Målen bedöms som uppnådda, delvis uppnådda eller inte uppnådda. - Anhörigenkät gjordes under 2011 för de som var anhörigvårdare till vårdtagare som fick HAV-insats under Se bilaga 1. Det dagliga arbetet/arbetsmodell Patienter till projektet anmäldes framför allt av arbetsterapeuter och sjukgymnaster på kommunens Rehabenhet och primärvård. En stor grupp anmäldes av primärvårdens mobila team av sjuksköterskor och läkare. Anmälningar kom också från anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänstpersonal, äldrerådgivare med flera. När en person blev aktuell för HAV-projektet gjordes hembesök av arbetsterapeut eller sjukgymnast och aktuella bedömningar utfördes. Utifrån resultaten av funktions- och aktivitetsmätningarna bedömdes behovet av insatser av träning och behandling. En minst lika viktig faktor i bedömningen var att hitta motivationen hos varje individ. 6

7 En arbetsplan med målbeskrivning gjordes tillsammans med vårdtagaren, anhörig och/eller kontaktperson på hemtjänsten. Arbetsterapeut eller sjukgymnast utförde träning/behandling 1-3 ggr i veckan under högst 12 veckor. Efter 3 veckor gjordes en förnyad bedömning och det togs beslut om man skulle fortsätta eller avsluta rehabiliteringsinsatsen. Medelvårdtagaren fick 10 besök under en period på knappt två månader. Ett nära samarbete pågick under hela behandlingsperioden mellan arbetsterapeut/sjukgymnast i HAV och hemtjänstpersonal och/eller anhörig. Ansvarig arbetsterapeut eller sjukgymnast instruerade hemtjänstpersonalen/anhöriga hur de kunde göra för att på ett naturligt sätt få in vardagsrehabilitering. Uppföljning av behandlingen gjordes efter 2-3 månader. Resultat Våra metoder har visat att även de mest sjuka äldre kan tillgodogöra sig träning och behandling av arbetsterapeut och sjukgymnast. Genom insatserna har otrygghet och upplevd smärta blivit mindre och därmed har även hjälpberoendet minskat. Dessa iakttagelser har vi noterat under hela projekttiden och i bedömningsinstrumentet GMF har vi fått klara siffror på att det förhåller sig så. Dessutom kom vi fram till att tio hembesök i genomsnitt under en tvåmånadersperiod gav förväntat resultat utan att kvaliteten gick förlorad. Vi har gett stöd i form av rehabiliteringsinsatser till enskilda vårdtagare men också till deras anhöriga i form av ergonomisk rådgivning, hjälp att lotsa till övriga vårdinstanser och kommunens anhörigstöd. De olika insatserna gav ökad trygghet och därmed ökad möjlighet till att bo kvar i det egna boendet. Flera enskilda har tack vare insatser och träning från HAV-teamet har minska sitt hjälpmedelsbehov. Vi i teamet har upprepade gånger tagit tillbaka eller gett vårdtagaren enklare hjälpmedel. Samarbetet med primärvårdens mobila team med sjuksköterkor och läkare utvecklades under projektets gång. Detta team hade samma målgrupp, De mest sjuka äldre över 65 år, som HAV-projektet. De två sista åren kom ungefär 30 procent av ärendena från det mobila teamet. För flertalet av patienterna som remitterades från primärvårdens mobila team handlade det om att bryta ett tillstånd av inaktivitet eller smärta. En smärta där läkemedelsbehandling av olika anledningar inte gett effekt eller behövdes reduceras på grund av oönskade bieffekter. En stor del av projekttiden lades på att utveckla arbetet med specifik rehabilitering i hemmet på Rehabenheten. HAV-projektet har varit delaktigt i framtagande av en prioriteringordning för hemrehabilitering anpassad till förhållandena i Uddevalla Kommun. Projektet har också undersökt och provat lämpliga bedömningsinstrument för enheten. Genom projektet har all rehabpersonal fått utbildning i FIM, Katz och GMF. De två senare kommer även framöver användas som yrkesgemensamma bas-bedömningsinstrument. 7

8 Statistik Vi har i det följande valt att presentera statistik för åren , då HAV projektet bestod av en arbetsterapeut och två sjukgymnaster. År är inte jämnförbara eftersom vi då hade reducerad personalstyrka. Antal påbörjade ärenden (antal patienter) var i genomsnitt 73 per år. Antal hembesök var i genomsnitt 683 besök per år. GMF: i medeltal förbättrade sig vårdtagarna 5 poäng (skala 0-58) FIM: I medeltal förbättrade sig vårdtagarna 6 poäng (skala ) De uppsatta målen för insatserna uppnåddes också i mycket hög grad, till ca 90 procent. Ungefär hälften av vårdtagarna som vi hade i projektet sköttes helt eller delvis av anhöriga Jämförande statistik 2007, 2008, 2009 och 2010 Antal ärenden Antal anmälda ärenden Antal påbörjade ärenden Antal avslutade ärenden 8

9 Antal hembesök Totalt antal hembesök Måluppfyllelse i procent Delvis uppnått målen Uppnått målen Enkät till anhörigvårdare Ungefär hälften av vårdtagarna i HAV-projektet har i varit anhörigvårdade. Våren 2011 skickades en nöjd kund-undersökning ut. Av de 67 vårdtagarna som hade avslutats och följts upp under 2010 hade 33 personer anhörigvårdare som stod för den huvudsakliga vården. Med anledning av att många av vårdtagarna i HAV-projektet oftast är svårt sjuka och kan ha svårt för att besvara enkäter valde vi i denna nöjd kund-undersökning att fråga vad anhörigvårdarna till vårdtagarna tyckte. 9

10 Nästan samtliga, 91 %, var nöjda eller mycket nöjda med den träning eller annan insats den sjuke närstående fått. 83 % var nöjda eller mycket nöjda med resultatet av träningen och den ökade förmågan till självständighet det innebär. Endast en person var missnöjd med resultatet. 96 % av anhörigvårdarna var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet från personalen 96 % var nöjda eller mycket nöjda med det stöd som getts till anhörigvårdaren i samband med insatserna från HAV. Hur nöjda är anhörigvårdarna med: (skala 1-5) Träning din närstående fått av HAV 4,7 Resultat av träningen som getts av HAV 4,3 Information om HAV/hemrehabilitering 4,2 Bemötande av personalen på HAV 4,4 Stöd till sig själv som anhörigvårdare i samband med att anhörig fått träning från HAV 4,7 2010/2011 På en fråga om var anhörigvårdarna ville att en ny rehabiliteringsperiod skulle ske för den sjuke närstående så svarade 76 % att de ville ha det i hemmet. 24 % ville att det skulle ske polikliniskt på Dagrehabiliteringen eller på Primärvårdens sjukgymnastik. På den öppna frågan i enkäten fanns svar som: Dom är guld värda, Mycket trevligt bemötande, Jag vet var jag kan vända mig nästa gång, Ta vara på denna förträffliga resurs som dessutom är kostnadseffektiv Svarsfrekvensen var stor, 70 %, och totalt var anhörigvårdarna mycket nöjda med insatserna och gav som helhet betyget 9,2 på en 10-gradig skala. (Nöjd kund-undersökning finns som bilaga sidan 17-18) 10

11 Slutsatser och diskussion En frågeställning som har funnits länge inom kommunal rehabilitering är: -Vad för nivå ska kommunerna ha för att kunna kalla det hemrehabilitering och vad är det som arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska göra? I projektets arbete kände vi det därför nödvändigt att försöka tydliggöra de olika begreppen specifik rehabilitering respektive vardagsrehabilitering och hälsofrämjande förhållningssätt. Våra metoder i HAV-projektet har visat att även de mest sjuka äldre kan tillgodogöra sig träning och behandling av arbetsterapeut och sjukgymnast. Genom insatserna har otrygghet och upplevd smärta blivit mindre och därmed har även hjälpberoendet minskat För att få en välfungerande hemrehabilitering behövs ett förändrat arbetssätt hos arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Rehabpersonalen måste både identifiera och prioritera de personer som har behov av och kan tillgodogöra sig specifik rehabilitering i hemmet. De behöver också veta vilka som de ska ge kortare insatser hos i form av vardagsrehabilitering. Men för att detta ska fungera behövs det framför allt ett tydligt uppdrag och en uppdragsbeskrivning. Naturligtvis krävs en tydlig ledning och resurser i form av personal som har en rimlig arbetsbelastning. FSA (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter) och LSR (Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund) har tagit fram nyckeltal för basbemanning av arbetsterapeuter och sjukgymnaster tillämpliga för kommunal rehabilitering (17). Genom projektarbetet och genom att använda GMF har vi fått insikt om att trygghet i funktioner och aktiviteter spelar en avgörande roll i rehabiliteringsarbetet. Vi lärde oss att hitta gnistan till vårdtagarnas motivation och utifrån detta kunna sätta upp gemensamma mål för insatserna. Det arbete som utvecklades mellan primärvårdens mobila team och HAV-projektet har lett till att patienter i gråzonen har fångats upp innan hjälpbehovet har blivit allt för stort. Därmed har man i många fall undvikit utökning eller nyinsättning av hemtjänstinsatser eller inläggning på sjukhus. Ungefär hälften av våra vårdtagare i HAV hade en anhörig som stod för merparten av omsorgen. Vi mötte många anhöriga som arbetade i det tysta utan att använda sig av kommunens insatser som de var berättigade till. I egenskap av rehabiliteringspersonal möttes vi av stor tillit av de anhöriga och precis som vårdtagarna fick en ökad trygghet och kunde klara sig med mindre hjälp så kunde den anhörige klara omsorgen med mindre ansträngning. Den anhörigenkät som vi gjorde visade också på att de anhöriga i hög grad uppskattade våra insatser. I flera fall fick vi också förmedla kontakt med kommunens anhörigstöd. 11

12 Referenser 1. Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre. Regeringens proposition 2005/06: Anhörig 300. Instrument för utredning inom kommunens äldreomsorgen översikt. Socialstyrelsens rapport Rehabilitering för äldre- guide vid val av mätinstrument. Ingemarsson M, Nilsson M, Sonn U. Rapport från ÄldreVäst Sjuhärad, volym 1 nr. 1 år Tidningen Äldreomsorg, nr.2: FOU Jämtland, jamtland.net. 6. ADL-instrument inom arbetsterapi i Jönköping. Rapport från arbetsgrupp. Jönköpings kommun och sjukvårdsområde Åberg A C. Generell Motorisk Funktionsbedömning, GMF. Institutionen för Folkhälsooch vetenskap/enheten för Geriatrik Grimby G, Nilsson Å, Olsson B mfl. Funcional Independence Measure, FIM. Översättning av den amerikanska förlagan. Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Hulter-Åsberg K. ADL-trappan. Studentlitteratur, Lund Tibblin G, Tibblin B, Peciva S, Svärdsudd K. The Göteborg quility of life instrument- an assessment of well-being and symptoms among men born 1913 and Methods and validity. Scandinavian Journal of Primary Health Care suppl. 1:33-8, Månsson M. Hemrehabilitering vad, hur och för vem? Fortbildning AB 12. Artikel: Kalmar kommun utvecklar hemrehab, Tidningen Fysioterapi nr 12: Revisionsrapport: Granskning av hemsjukvård och hemrehabilitering, Kalmar kommun , Rye Endersson E, Wik S, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers 14. Gustafsson U, Gunnarsson B, Boman Sjöstrand Å, Grahn B. (2010) Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner-upplevd kvalitet, funktionsförändring, orgaisationsförutsättningar, resursförbrukning och statliga stimulansmedels betydelse för utvecklingen. FoU Kronoberg, FOU-RAPPORT Nr Jäger,Werner. Umeå universitet, Kvalificerad kommunal rehabilitering mer än bara vardagsrehabilitering, seminariematerial Socialstyrelsen 2010, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 17. Ättestupa eller folkhälsomål- Ett manifest för alla äldre medborgares rätt till specifik rehabilitering, Sektionen för Äldres hälsa inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) samt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter(FSA) och deras Äldreutskott 12

13 Tack Tack till alla som möjliggjort genomförandet av projekt HAV! Nu har vi gått i land! Uddevalla Eva-Carin Gilbertsson, leg.arbetsterapeut, Eva Lovén Berg, leg.sjukgymnast, 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Tjänsteskrivelse 2011-03-17 SN 2007.0135 Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende

Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende 1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Nyhetsbrev Trygghetsteam

Nyhetsbrev Trygghetsteam Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Kriterierna gäller från 2012-01-01

Kriterierna gäller från 2012-01-01 Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Hemrehabilitering i Borås Stad

Hemrehabilitering i Borås Stad Slutrapport Hemrehabilitering i Borås Stad 2007-2009 Slutrapport januari 2010 0 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 KAPITEL 1 PROCESSKARTLÄGGNING... 5 SYFTE... 5 METOD... 5 RESULTAT... 5 KAPITEL 2

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Strategi för rehabilitering/habilitering inom välfärdsförvaltningen

Strategi för rehabilitering/habilitering inom välfärdsförvaltningen 2017-02-02 Strategi för rehabilitering/habilitering inom välfärdsförvaltningen 2017-2020 Antagen av: Omsorgsnämnden, 2017-02-22, 15 Dokumentägare: Välfärdsförvaltningens förvaltningschef Ersätter dokument:

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner

Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner FoU Kronoberg FOU-RAPPORT 2010:11 Hemrehabilitering för äldre i olika stora kommuner upplevd kvalitet, funktionsförändring, organisationsförutsättningar, resursförbrukning och statliga stimulansmedels

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Rehabilitering i hemmet

Rehabilitering i hemmet 2008-12-19 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Vård- och omsorg Öster Slutrapport 2008 Katarina Corlin Projektledare Innehåll 1. Inledning...2 2. Rehabilitering...3 2.1 Rehabilitering övergripande definition...

Läs mer

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) HabRehab Habilitering (Barn, ungdom och vuxna, hjälpmedel för barn) Rehabenhet (arbetsterapi och sjukgymnastik, hjälpmedel för vuxna) Syncentral Hörcentral

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Hemvård i Åstorp kommun

Hemvård i Åstorp kommun För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201

Läs mer

SAMBO. Karin Björkryd. ReHabenheten. Vård- och omsorgsförvaltningen Projektledare: Lotta 1 Gellrich. Johnny Holmberg

SAMBO. Karin Björkryd. ReHabenheten. Vård- och omsorgsförvaltningen Projektledare: Lotta 1 Gellrich. Johnny Holmberg SAMBO Projektet SAMBO (SAMverkan och planering kring Brukare vid återgång till Ordinärt boende) leder till tryggare brukare samtidigt som hemtjänstens insatstimmar minskar. Karin Björkryd. ReHabenheten.

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK 2013-04-17 Bakgrund Under 2010-2013 deltar kommunerna och primärvården

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer