Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län"

Transkript

1 Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén

2 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Margareta Hansson Susanne Rydén Rapport 2011:01

3 Innehållsförteckning Bakgrund/inledning 6 Särskilda förutsättningar 6 Metod 5 Analys fokusgrupp Karlskoga nr 1 7 Sammanfattande analys Karlskoga nr 1 8 Analys fokusgrupp Karlskoga nr 2 9 Sammanfattande analys Karlskoga nr 2 10 Analys fokusgrupp Degerfors 11 Sammanfattande analys Degerfors 13 Analys fokusgrupp Laxå 14 Sammanfattande analys Laxå 15 Avslutande kommentarer 15

4 Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län, ett projekt i samverkan mellan kommunerna Karlskoga, Degerfors, Laxå och Örebro läns landsting Bakgrund/inledning Projekt Hemrehabilitering i västra länsdelarna är ett samverkansprojekt mellan kommunerna i västra länsdelen och Örebro läns landsting. Projektet startade hösten 2007 och avslutades i december Regionförbundet har varit delaktig i planeringen av Hemrehabprojektets utvärdering, som gjordes vid projektstart hösten I planeringen ingick att Regionförbundet skulle ge stöd i konstruktion och analys av brukar- och anhörigenkäter samt att genomföra fokusgrupper för att ge deltagande personal möjlighet att framföra sina synpunkter. Enkät och analysstödet genomfördes under och de återstående fokusgrupperna som här redovisas genomfördes under december 2010 och januari I de genomförda fokusgrupperna utgick samtalet från projektets syfte som är att: effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre att höja kvaliteten genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet Denna del av utvärderingen fokuserar på personalens synpunkter på projektet och vi har koncentrerat oss på frågor om samverkan, arbetssätt och brukareffekt. Landstingets sjukgymnaster ingick inte i fokusgrupperna då Landstinget gör en egen utvärdering om sin medverkan. I de deltagande kommunerna har förutsättningarna varit olika beroende på skilda organisationer och olika arbetssätt. Man har dock arbetat fram gemensamma kriterier och manualer för hemrehabiliteringen. Särskilda förutsättningar I Karlskoga började man med ett hemrehabiliteringsteam, 1 som bestod av en sjukgymnast och en arbetsterapeut, efter den första utbildningsinsatsen som samtliga deltagande kommuner fick del av. Fr.o.m. mars 2009 blev alla arbetsterapeuter delaktiga i projektet och fick ansvar för alla hemrehab-ärenden på sitt område tillsammans med landstingets hemrehabsjukgymnast. Degerfors började med ett hemrehab-team, en sjukgymnast och en arbetsterapeut efter den första utbildningen. Fr.o.m. mars 2009 blev alla arbetsterapeuter delaktiga i projektet och fick ansvar för alla hemrehab-ärenden på sitt område tillsammans med landstingets hemrehabsjukgymnast. Degerfors valde att anställa tre rehab-undersköterskor som skulle ha en handledande/stöttande roll i vårdlaget utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta fungerade inte så bra då de själva utförde träningen som beställdes av arbetsterapeut och 1 Hemrehabilitering förkortas i fortsättningen hemrehab

5 sjukgymnast med följd att övrig vårdpersonal inte blev delaktiga i rehabiliteringen. I juni 2010 bestämdes att alla kontaktpersoner istället skulle utföra beställda rehabträningar. Laxå hade en ansvarig arbetsterapeut som slutade sin anställning i kommunen i augusti 2008 och då gjordes en omstart av projektet och alla arbetsterapeuter blev delaktiga och ansvariga för sina rehab-patienter direkt. Man hade också en arbetsterapeut med samordningsansvar. Personalen hade tidigare under 2007 fått utbildning. Metod Fyra fokusgrupper planerades, en i Laxå, en i Degerfors och två i Karlskoga. I samverkan med projektledningen gjordes ett strategiskt urval av deltagare för att få spridning på olika yrkesgrupper och från olika delar av kommunen. 10 personer planerades ingå i gruppen, fördelade på: 2 chefer, 2 arbetsterapeuter, 1 biståndshandläggare, 4 undersköterskor/ vårdbiträden och 1 sjuksköterska. En och en halv timma avsattes för varje grupp. Tre huvudfrågor formulerades, frågorna utgick från syftet och målet med projektet: Har arbetsmodellen för hemrehabilitering bidragit till förändrad samverkan mellan personalgrupper/yrkesgrupper? Ett rehabiliterande förhållningssätt vad innebär det för dig? Kan du se något resultat eller någon förändring hos brukarna som deltagit i hemrehabiliteringsprojektet? Deltagarna fick först enskilt fundera på frågorna och skriva ner dem, sedan följde en strukturerad diskussion om varje fråga där alla deltagare fick komma till tals. Analys fokusgrupp Karlskoga nr 1 Någon uttrycker att Modellen i sig har fungerat mycket bättre sedan en ny sjukgymnast började i kommunen. Fler anger att den nya sjukgymnasten är engagerad, har pondus och ger personalen instruktioner och skriftliga träningsprogram. Träningarna ska signeras och sjukgymnasten har uppföljningar och återkopplar till personalen. Det blev stor skillnad i projektet då alla arbetsterapeuter blev involverade. Tidigare höll en arbetsterapeut och en sjukgymnast i projektet det var då svårt att nå ut till alla. Personalen uppger att de driver på och är aktiva i rehabiliteringsarbetet och får god hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast gällande SoL beslut. Ofta kan man minska eller ta bort insatser hos vissa brukare. Personalen menar att alla driver åt samma håll. Några uttalar att de alltid haft bra samverkan mellan omvårdnadspersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska och att baspersonalen är delaktig i uppföljningar och beställningar även om inte biståndshandläggarna är så involverade. De har inte involverats eller involverat sig i hemrehab projektet förutom i ett område. De vet inte vilka vårdtagare som haft hemrehab och vilka man behövt plocka bort insatser på.

6 Ett problem som framförs är att arbetsterapeuterna aldrig ser biståndsbesluten och biståndshandläggarna aldrig ser ADL-bedömningen. De ser inte varandras delar i systemet och då blir det fel. De vet inte vad som beslutats på respektive vårdtagare, vilka träningsinsatser vårdtagaren ska göra. Det ska ändras men så har det sagts under lång tid. Strukturen på områdesträffarna ser olika ut i de olika områdena. I några områden håller biståndshandläggaren i mötet, i andra sjuksköterskan, i andra enhetschefen. På vissa träffar går man igenom alla brukare och på andra områden gör man inte det. Någon framför önskemål om att en punkt på dagordningen skulle vara hemrehab så att den punkten alltid finns med. Personalens attityder till rehabilitering upplevs ha blivit något bättre under projekttiden men fortfarande gör en del av personalen för mycket fast brukarna klarar att göra vissa saker själv. Personerna i fokusgruppen är väl medvetna om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär och ger exempel; att träna i vardagliga situationer att lirka och arbeta med händerna på ryggen ta vara på individens möjligheter att alltid tänka rehabilitering Men deltagarna ger även exempel på att det kan vara problem bland en del arbetskamrater att få dem att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Alla deltagare ger exempel på lyckade resultat eller förändringar hos brukare som deltagit i hemrehabprojektet. Följande positiva effekter omnämns: ökat självförtroende högre aktivitetsförmåga mindre deprimerade bibehåller sina funktioner Men några påpekar även risken att brukarna kan falla tillbaka då träningen upphör.

7 Sammanfattande analys Karlskoga nr 1 En viktig nyckelperson i form av sjukgymnasten som är engagerad och driftig har fått igång hemrehabiliteringen och fått med övriga i teamen, exklusive biståndshandläggarna. Tillsammans med förändringen att alla arbetsterapeuter numera ansvarar för hemrehabilitering i sina områden så har det sammantaget bidragit till att föra ut det arbetssättet i verksamheterna. Personalen anger att man driver på i rehabiliteringsarbetet och är aktiva och att alla drar åt samma håll vilket kan tolkas som att det är ett gott samarbete och samverkan mellan olika professioner. Den profession som däremot inte är inkluderad i hemrehabprojektet och arbetssättet är biståndshandläggarna, förutom i ett område. I manualen framgår att biståndshandläggaren är en aktör som kan skicka en förfrågan om hemrehabilitering och att biståndshandläggaren skall informeras om när patienten blir en projektpatient. Denna del i manualen och projektet har inte omsatts i praktisk handling och verkar inte känt bland fokusgruppsdeltagarna. För att få en fungerande rehabiliteringskedja fullt ut runt varje brukare så är biståndshandläggarnas bedömningar och beslut av stor vikt i modellen och att dessa är kända av övriga i teamet. Lika viktigt är att biståndshandläggarna har kunskap om de ADLbedömningar som arbetsterapeuten har gjort på brukarna. Det rehabiliterande förhållningssättet har hos en del av medarbetarna förankrats och fått fäste men utifrån några exempel som ges så verkar förhållningssättet inte ha slagit igenom fullt ut i organisationen. Här finns anledning att fundera över hur all berörd personal ska förvärva ett rehabiliterande förhållningssätt. Fokusgruppsdeltagarna är eniga om att hemrehab-projektet har bidragit till förbättrade funktioner och livskvalitet hos dem som deltagit i projektet vilket har varit ett av projektets mål och som då kan sägas har uppnåtts. Men man uttrycker också oro över att tre arbetsterapeut tjänster försvinner vid årsskiftet och att det då kommer att bli svårare att ha samma driv och tempo i projektet som tidigare. En plan över och diskussion om hur arbetet ska fortskrida efter årsskiftet med minskade resurser verkar saknas vilket skapar en viss oro inför framtiden. Det som framkommit är att mötesstrukturen på områdesträffarna ser olika ut i olika områden och det kan vara svårt att få genomslagskraft i projektet för hela kommunen om inte en gemensamt struktur finns för dessa möten. Analys fokusgrupp Karlskoga nr 2 Fler av deltagarna uttrycker att man anser att det inte har blivit någon större skillnad på samarbetet mellan de olika personalgrupperna under projekttiden. Biståndshandläggarna uttrycker att de inte är så delaktiga och är för det mesta inte informerade om vilka som har hemrehabilitering. De vet inte när det påbörjas eller avslutas. Det är också olika i vårdlagen om man diskuterar hemrehabilitering vid omvårdnadsträffarna eller ej. På teamträffarna diskuteras mer om hur arbetet fungerar. Även sjuksköterskorna har varit lite på sidan om projektet, någon uttrycker att de inte vet vilka patienter som har hemrehab, men säger samtidigt att man lätt lämnar över ansvaret till arbetsterapeuten när man har mycket eget att göra. Sjukgymnasten har uttryckt önskan om samarbete med sjuksköterskan men det har inte kunnat realiseras.

8 Vårdpersonal uttrycker att det är rörigt, att man inte vet vem som gör vad och förbättringen i projektet är att idag vet man åtminstone att det finns en sjukgymnast. Man jobbar redan i team men saknar sjukgymnasten där. Positivt är att det är mer strukturerat idag och det finns en pärm hemma hos patienten/brukaren med uppgifter m.m. men man efterlyser dialog innan man drar igång hemrehab för att kunna planera arbetet ihop. Man önskade att man hade tiden för arbetssättet och träningen och att få göra bedömningen tillsammans med en sjukgymnast. Det har också varit ett glapp med sjukgymnasten då en slutade i april och en ny kom till hösten. Fokus på hemrehab-patienterna har varit liten och fler av informanterna uttryckte att man redan idag har ett rehabiliterande arbetssätt på alla brukare/patienter. Det har också varit svårt att få till teammöten varje månad för att man är i olika organisationer. Alla i gruppen uttrycker på olika sätt att det viktiga är att bevara det friska och att stödja funktioner och självständighet hos brukaren är det viktigaste. Man anser också att man måste ha tid att arbeta så här, dels för att motivera brukaren och dels att diskutera i gruppen så alla drar åt samma håll. De som jobbat länge i vården menar att det har blivit mycket bättre på senare tid. Idag har de lärt sig mycket att själva se behoven och de får snabb och effektiv hjälp av arbetsterapeuten när det behövs. Duschprojektet diskuterades - ett delprojekt som innebär att arbetsterapeuten ska göra en bedömning innan biståndsbeslut fattas. Man ansåg att detta samarbete inte kommit igång, något man måste jobba med. Vid diskussionerna framkom att man inte hade så många brukare att relatera till. Några kände inte till någon och några hade goda exempel att ge men kunde inte säga om det berodde på projektet eller om det blev bra ändå. Biståndsbedömarna hade tagit bort beviljade insatser men personalen var inte helt klar över vad som orsakat att insatserna inte behövdes. Arbetsterapeuten däremot hade många exempel på goda effekter för brukare och insåg att hon ser fler sådana för att vårdpersonalen inte alltid är inkopplade och att hon själv gör utvärderingen. Anhöriga har också en stor roll och hjälper till att träna. Några uttryckte att det är mycket viktigt med motiverade vårdtagare, då kan man lättare få effekt av träningen. Tidigare fanns Bryggan korttidsenhet med rehabiliteringsverksamhet, synpunkter framfördes om att man där fick träna längre tid och att fler fick ta del av det. Man framförde också oro för att arbetsterapeuttjänsterna inte kommer att vara kvar efter projektets slut. Sammanfattande analys Karlskoga nr 2 Denna grupp hade inte en helt positiv inställning till arbetet i projektet. Där fanns en oenighet om hur det fungerat och man verkade inte förstå nyttan av projektet då fler av dem framförde att man redan har ett rehabiliterande arbetssätt. De uttryckte att de inte kunde se någon skillnad. Förklaringen kan vara att man inte lyckats få till något bra samarbete mellan

9 yrkesgrupperna och att de inte kände till syftet med projektet. De verkade oinformerade om hur det var tänkt och man jobbade på med sitt eget. Här fanns också ett behov i gruppen av att diskutera arbetssättet i projektet med varandra. En yrkesgrupp som var mindre delaktig i projektarbetet var biståndshandläggarna. De uttryckte att de inte var informerade om det som pågick och hade liten kunskap om när hemrehabärendena påbörjades eller avslutades. Det framgick också att det varierade mycket i vilka forum man diskuterade hemrehabpatienterna och att biståndshandläggarna och arbetsterapeuterna inte hade tillgång till eller kännedom om varandras bedömning och beslut i ärendena. Samtliga i gruppen var eniga om vad ett rehabiliterande förhållningssätt är. Man gav olika exempel som visar på att man har kompetens inom de olika yrkesgrupperna. De behöver dock kontinuerligt diskutera med varandra för att upprätthålla kompetensen, ge stöd åt varandra och framförallt för att få samsyn och teamkänsla. När det gäller effekter hos brukarna har man olika erfarenhet, några har inget att relatera till och andra har solskenshistorier att berätta. Diskussionerna kring denna fråga visar också att man inte samarbetar mellan yrkesgrupperna och informerar varandra och att man endast ser sin del. Har man ingen information om vilka som har hemrehab så är det svårt att veta vad förändringar beror på. Möjligen också att underlaget varit litet. Analys fokusgrupp Degerfors Från början fanns speciella rehabundersköterskor en i varje vårdlag i centrala Degerfors. Det var bra även då, eftersom de gav handledning till övrig omvårdnadspersonal. Men rehab tänket spreds inte till alla då dessa rehabundersköterskor fanns och det var inte riktigt syftet med projektet. Sedan man ändrade modellen så är det fler personal som fått fördjupad förståelse för rehabilitering. Vårdlagen utanför tätorten var inte inolverade i projektet från början och en personal från en sådan grupp anger att hon inte kan se någon större skillnad utan tycker att det alltid har fungerat med rehabiliteringen. Att varje arbetslag har tillgång till sjukgymnasten upplevs positivt och att arbetsterapeuten i varje vårdlag får extra tid till att handleda personalen. Flera anger att det är bättre nu och teamet träffas och går igenom träningsschemat för de olika brukarna. Sedan ca 1 år tillbaka ingår även omvårdnadspersonalen i teamet vilket inte var fallet tidigare. Rehabpärmar med instruktioner och skisser finns hos varje vårdtagare, med anvisningar vad personalen ska göra och efter träningsinsatserna signerar personalen vad de gjort. Någon anser att modellen håller och vi ska fortsätta jobba enligt den. Andra anser att den nya modellen har inneburit att fler personal är involverade i ett träningsprogram och att det är inte alltid är så bra då det blir sämre kontinuitet och är svårt att upprätthålla samma kvalitet då fler personal sköter träningen. Det negativa som anges är att i några fall har personal upplevt en viss oro från brukare/anhöriga på vårdplaneringar och att de inte riktigt känner sig redo för hemgång, detta kommer i konflikt med kommunens policy som är att snabbt få hem brukarna. En personal

10 framför vikten av att lyssna in brukare och anhöriga. Innan brukaren går hem föreslås istället korttidsvård under en kortare period. Generellt upplevs samverkan ha blivit bättre sedan modellen ändrades, speciellt med sjukgymnasten. Det är en naturlig kontakt och även mellan arbetsterapeut och vårdlaget, som nästan träffas dagligen. Även inom vårdlaget pratar man mycket mer med varandra om rehabilitering och fler personal är involverade i ett träningsprogram. Teamträffarna anger någon som superbra samverkan och att det nu är ett helt annat fokus. Någon från omvårdnadspersonalen uppger att de uppskattas mer som yrkesgrupp och att de syns mer, de som jobbar nära brukaren. I och med att samverkan förbättrats mellan arbetsterapeut och sjukgymnast har det genererat andra positiva saker utanför projektet och att arbetsterapeut och sjukgymnast har lärt sig mer om varandras kompetens. Att vara rehabansvarig arbetsterapeut har även inneburit ökat samarbete mellan arbetsterapeuterna och kontaktpersonerna. Biståndshandläggarna arbetar mycket närmre arbetsterapeuten nu och kontaktpersonens roll har stärkt. Alla professioner behövs och de olika resurserna och kompetenserna tas mer tillvara. Personalen vet också vart de ska vända sig med sina frågor. Någon pekar på att sedan enhetscheferna tagit tag i det som inte fungerat så fungerar det mycket bättre och är det kontinuitet bland cheferna blir det bättre. Fler uttrycker även att det inte känns som projektet upphör utan processen fortsätter mer än någonsin. Det är inte bra att säga att projektet upphör det är egentligen bara början. Deltagarna anger att de arbetar med vardagsrehabilitering, för att behålla det friska och stöttar brukarna så de kan behålla funktionerna. Numera diskuterar man i teamet hur gör vi för att Greta ska kunna behålla sina funktioner? medan man tidigare ifrågasatte till exempel en promenad. Personalen kan nu komma och säga; ska vi inte prova med detta till den brukaren han skulle behöva träning. Även stressfrågor jobbar man mycket med som till exempel; vilken tid finns, hur man ska jobba och hur ska man hinna och någon säger att det får ta den tid det tar. Men meningarna går isär och någon upplever att det är svårt om man inte hinner, som när det inte finns tillräckligt med personal och menar att det är viktigt för brukarna att kontinuerligt få göra uppgifterna själv för att få effekter. En deltagare framhåller att alla lär sig något hela tiden och att det är svårt att leta på något som inte är bra med projektet även om det hela tiden finns saker att förbättra och säger: Jag har aldrig varit med om något så bra i hela min yrkeskarriär Det rehabiliterande förhållningssätt har också inneburit att arbetssättet har spillt över på andra brukare. Vid frågan om fokusgruppdeltagarna kunnat se något resultat eller förändring hos brukarna uttrycks följande: ökad livskvalitet självständighet oberoende

11 vågar mer många kommer tillbaka ut i samhället igen större möjlighet att återvända hem direkt efter sjukhusvistelse Alla deltagare ger olika exempel på lyckad rehabilitering för olika personer. Vid något tillfälle nämns att det inte alls gett någon fysisk förändring/resultat. Även dagrehabiliteringen framhålls som en viktig verksamhet att slussas vidare till efter slutförd hemrehabilitering för att vidmakthålla funktionsförmågorna. Mixen att kunna gå från dagrehabilitering till hemrehabilitering och vice versa har utvecklats liksom samarbetet mellan verksamheterna vilket gagnar brukarnas möjlighet till rehabilitering på olika nivåer. Fler personal påtalar att för många brukare har rehabinsatserna inneburit att hemtjänstinsatserna kunnat minskas. Sammanfattande analys Degerfors Att modellen ändrats till att involvera all personal i rehabilitering ses som positivt och det har inneburit att fler personal har fått fördjupad förståelse för rehabilitering vilket kan tolkas som att arbetssättet fått genomslag i verksamheterna. Modellen håller som en person uttrycker. Sjukgymnasten är en viktig nyckelperson i arbetet och modellen förefaller vara tydlig och strukturerad, vilket personalen uppskattar. Men en farhåga med den nya modellen är att eftersom fler personal är involverade i ett träningsprogram så riskerar det bli sämre kontinuitet vilket kan leda till sämre kvalitet på träningsinsatserna, som då drabbar brukarna. Det är en avvägning organisationen har gjort mellan de positiva respektive negativa effekter man får av att använda sig av specialister som i den första modellens rehabundersköterskor eller generalister som i den nyare modellen, där all omvårdnadspersonal ska ansvara för träningsinsatserna. Det som nämns som negativt är i de fall brukare/anhörig blir oroliga över att behöva åka direkt hem från sjukhuset. Korttidsvård anges som ett alternativ innan hemgång. Brukarna är olika individer med individuella behov och önskemål och att det är viktigt anpassa lösningarna efter var och ens behov, även om inte det till fullo stämmer med den policy eller inriktningen som kommunen beslutat. Lyhördhet och flexibilitet är nyckelord för en individanpassad lösning. Sedan man ändrade på rehabmodellen så har samverkan, samarbete och kommunikationen förbättras mellan olika yrkeskategorier och även inom vårdlagen, vilket är en förutsättning för att nå framgång i ett utvecklingsarbete. De vårdlag som arbetar på landsbygden har inte märkt någon skillnad, där har det ändå fungerat och de har alltid arbetat utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Professionernas olika resurser nyttjas bättre nu och omvårdnadspersonalens kompetens och kunnande uppskattas mer och har synliggjorts. Insikten om att ta tillvara varandras kompetens i rehabarbetet har förstärkts liksom att lyfta fram kontaktpersonen som en viktig part i detta arbete. Sjukgymnasten ses som en viktig person och samverkanspartner som alla andra yrkesgrupper lyfter fram och kan anses ha en nyckelroll i rehabarbetet. Det förefaller också vara väsentligt för arbetslagen att de har tillräcklig tillgång till sjukgymnastresurser. På teamträffarna deltar olika professioner och träffarna upplevs som väl fungerande samverkansforum där rehabfrågorna nu diskuteras mycket mer och det är fokus på de frågorna.

12 Enhetscheferna verkar ha en viktig roll och funktion och har tagit tag i de problem som man förut upplevde fanns med hemrehabprojektet. Kontinuiteten på chefstjänsterna framhölls som en väsentlig fråga för att kunna driva ett utvecklingsprojekt. Ett rehabiliterande arbetssätt verkar ha planterats i verksamheterna och det är ett lärande arbetssätt där alla lär sig något hela tiden. Någon säger Jag har aldrig varit med om något så bra i hela min yrkeskarriär vilket får tolkas som att projektet upplevts mycket positivt och framgångsrikt. Att ha ett rehabiliterande förhållningssätt har även inneburit att arbetssättet börjat tillämpas på de brukare som inte varit inskrivna i hemrehabprojektet, vilket kan ses som en positiv bieffekt. Hemrehabprojektet har varit framgångsrikt för de flesta brukare och inneburit högre grad av självständighet, att de vågar mer och fått ökad livskvalitet. En konsekvens har blivit att hemtjänstinsatserna kunnat minskas hos många av dessa brukare vilket är positivt framför allt för dem själva, men även ur ett kommunalt- och samhällsekonomiskt perspektiv. Analys fokusgrupp Laxå Personalen anser att idag är arbetet mer strukturerat och man har en rehabpärm där man samlar signeringslistor, medicinlistor, träningsprogram, instruktioner för lyftar m.m. De anser också att fler i personalgruppen är mindre rädda att jobba med träningsprogram, personalen har blivit stärkt av hemrehabprojektet och de har blivit tryggare med sina arbetsuppgifter. Samarbetet med sjukgymnast och arbetsterapeut har blivit bättre. Det är lätt att få tag på någon. Sedan sjukgymnasten kom har det blivit väldig skillnad med uppföljningar, tydlighet och information och personalen är för det mesta med på uppföljningar. Idag finns också ett stoppdatum för träningen som följs. De anser att det idag är lättare när man jobbar i mindre grupper det blir bättre kontinuitet. Personalen beskriver att de jobbar i team idag. Några har omvårdnadsmöten där man diskuterar alla brukare och arbetsterapeut, biståndshandläggare och sjuksköterskan är med. I början av projektet samlades alla hemma hos patienten/brukaren då de kom hem från sjukhuset. Det var svårt att planera, det blev ofta rörigt. Så gör man inte idag men de känner ändå delaktighet i arbetet. Man har även områdesteam som träffas och diskuterar ansökningar till boenden och korttids, meddix-patienter m.m. och även här diskuteras hemrehabiliteringen och biståndet. Detta gör att biståndshandläggaren blir mer involverad och biståndet kan lättare omprövas. I stort anser man att samarbetet har blivit bättre och mer strukturerat men att det tar tid att införa ett nytt arbetssätt. Utbildningen ansågs viktig, det behövs kontinuerligt för att hålla kunskapen vid liv, man måste ha uppföljningsinsatser. Gruppen var överens om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär. Man upplever att det är skillnad i attityder nu, en del tycker det är roligare då de vet vad de ska göra, idag anser man att man diskuterar mycket mer om rehabilitering. Att vänta in brukaren och ha händerna på ryggen kan innebära att det ibland blir lite kärvt med tiden. Sedan finns det ju varierande intresse i arbetsgrupperna och några

13 har inte fått någon praktisk utbildning utan endast teoretisk och det bidrar till att de kan känna sig osäkra. Mer praktisk handledning/träning från sjukgymnast var önskvärt. Personalen uttryckte också vikten av vardagsträning, då brukarna i hemmen är allt sämre och vill bo kvar där Alla instämmer i att det har blivit effekter för brukarna. Under tiden projektet pågått har det hos fler brukare gett framsteg eller bibehållna funktioner. Några berättar specifika händelser om framgångsrik träning som man kan relatera till projektet. Det påpekas också att man får extra tid för hemrehab patienterna via TES, ett IT-baserat planeringssystem. Förut skickades patienten/brukaren till Gläntan för träning men idag med utbildning och instruktion kan och vågar personalen på ett annat sätt hjälpa personen i sitt eget hem, där det sedan är lättare att ta vid med vardagsrehabiliteringen. Att få träna i sitt eget boende är en stor fördel då man slipper en del i hospitaliseringen som ibland blev följden av att först passera Gläntan. Fler uttrycker en viss oro för hur det blir när projektet avslutats, vad kommer att hända med dem som behöver mycket träning? Sammanfattande analys Laxå En positiv grupp som anser att modellen medfört att samarbetet har förbättrats mellan vårdpersonalen och sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är mer struktur på arbetet och man har en teamkänsla, känner sig stärkt i sin roll och trygg med arbetsuppgifterna. Även denna grupp har god kännedom om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär och de är medvetna om vikten av att kunna detta när man arbetar i hemvården. Man har under projekttiden ändrat attityder till träningen och tycker att det är viktigt att stötta brukarna i hjälp till självhjälp. Man uttrycker också att det finns struktur och arbetsglädje i gruppen. Det är en samstämmighet i gruppen om att träningen har effekter och att man kan se resultat. Det märks på denna grupp att man jobbar för samma sak. Även här uttrycks oro för den fortsatta verksamheten. Avslutande kommentarer Det här är resultatet från samtalen med den personal som deltog i fokusgrupperna. Frågan är om deras synpunkter är representativt för all personal? Fokusgruppernas sammansättning blev inte riktigt som det var planerat. Biståndshandläggaren saknades i någon fokusgrupp och vissa av dem som deltog hade liten erfarenhet av projektet. Även några personer i andra yrkesgrupper hade liten erfarenhet av projektet eller hade inte deltagit alls. Vi inser att det är svårt att utse personal som jobbat med frågan att komma en speciell dag till fokusgruppen och detta måste beaktas när man studerar resultatet. Vad som inte framgår är hur fokusgruppsdeltagarna blev utvalda, gick man dit med en positiv eller negativ inställning till projektet och deltagandet i utvärderingen? Vi kan konstatera att det verkar lättare i de mindre kommunerna att förankra och informera om ett nytt arbetssätt/metod än i en större kommun. Ledningens förankring av projektets

14 syfte, arbetssätt mm är viktig på alla nivåer i organisationen för att skapa legitimitet, tydlighet och en engagerad personal. Även när det gäller att involvera biståndshandläggaren verkar det vara enklare med samarbete mellan biståndshandläggaren och teamen i den mindre kommunen där biståndshandläggaren verkar ha en mer aktiv och delaktig roll i. Enligt manualen ska biståndshandläggaren vara en av flera yrkesgrupper som kan skicka en förfrågan om hemrehab och biståndshandläggaren ska informeras om när patienten blir en projektpatient. Denna del i manualen verkar de mindre kommunerna tillämpa fullt ut. Sjukgymnasten har av personalen lyfts fram som en viktig funktion som man saknat tidigare när ingen sjukgymnast har varit utsedd direkt för kommunens områden. Även om det varit möjligt att få hjälp har det skett i varierad omfattning. Arbetsterapeuterna fick också ett tydligare ansvar för hemrehabpatienterna som medförde närmare samarbete mellan vårdlagen och arbetsterapeuten. Även undersköterskor och vårdbiträden framförde att projektet medfört kunskap, ökat självförtroende, mer samverkan i deras dagliga arbete, men också frustration att inte hinna med rehabuppgiften eller övriga arbetsuppgifter.

15

16 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity, Forskarevägen Örebro.

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Tjänsteskrivelse 2011-03-17 SN 2007.0135 Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla

Läs mer

Fungerande team med den enskilde i centrum

Fungerande team med den enskilde i centrum Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun Hur ska man definiera vad som menas med rehabiliterande förhållningssätt = vardagsrehabilitering = allmän rehabilitering? Att stärka personens identitet,

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport

Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport Sida: 1 (8) Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt Slutrapport Viviann Pettersson Lisbeth Johansson Katja Andersson Åsa Hägglund- Larsson Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Syfte och mål... 2

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Nyhetsbrev Trygghetsteam

Nyhetsbrev Trygghetsteam Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg

Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg Utvärdering ht-13 KUA Helsingborg UTBILDNING Läkare Totalt 21 läkarstudenter, 100 % Sjuksköterska Totalt 21 sjuksköterskestudenter, 100 % TEAMARBETE. Kommunikation: Jag har insett att kommunikation är

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.

Helsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson

Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemrehabilitering Projektledare Clas-Håkan Ekberg Sjukgymnast Karin Henriksson Undersköterska Barbro Ericson Hemvårdsmodell Inte enbart stroke Vårdtagare Hemrehabilitering Projekt Målinriktad rehabilitering

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31

Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan

Läs mer

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2017-04-04 33 Dokumentet gäller som längst till 2021-04-04 Dokumentägare: Avdelningschef

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg

Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum

Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum Socialförvaltningen Dokumentnamn Rehabiliterande förhållningssätt arbetsmetod Fastställt av Martina Nordin Regelverk SOL Verksamhet Hemtjänst Utarbetad av Åsa Gustavsson Skapat datum 100311 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI. Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson

Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI. Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson 1 Utvärderingsverkstad PROJEKT IMRI Ann-Marie Englund Maria Hedman Mona Larsson 2 BAKGRUND: Under våren 2009 ansökte och beviljades Socialförvaltningen statliga medel för implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp.

En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp. DELPROJEKT FÖR ÄLDRE MED KOMPLEXA VÅRD- OCH OMSORGSBEHOV En utbildningsmodell för att stärka och utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt i en hemtjänstgrupp. BAKGRUND Rehabilitering/Vardagsrehabilitering

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

UTVÄRDERING AV STEGEN

UTVÄRDERING AV STEGEN UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport 2013-02-04 AN-2013/73.739 1 (6) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 37888 Eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Projekt - Anpassningsstöd, delrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar

Läs mer

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Sammanställning träff 6

Sammanställning träff 6 Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering

Läs mer

Kvalitetsgarantier för kortvård

Kvalitetsgarantier för kortvård Kvalitetsgarantier för kortvård KVALITETSGARANTIER FÖR KORTVÅRD Kvalitetsgarantier beskriver och förtydligar omvårdnadsförvaltningens insatser för dig som kommuninvånare. Kvalitetsgarantier är såväl ett

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning förslag om trygg hemgång

Trygg och effektiv utskrivning förslag om trygg hemgång 1 (6) Vår handläggare Anna Forsberg Förslaget godkänt av vård- och omsorgsnämnden 2016-12-08, 112 Ert datum Er beteckning Trygg och effektiv utskrivning förslag om trygg hemgång Bakgrund Uppdrag i juni

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen

Stadskontoret. Till vård- och omsorgsberedningen Handläggare Lisa Gunnefur Stadskontoret Till vård- och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande 2011-06-15 Ärende: KS-VOO-2010-00917 Slutrapport Helhetssyn i hemtjänsten Initierare: Stadskontoret Bakgrund En

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer