Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län"

Transkript

1 Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén

2 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Margareta Hansson Susanne Rydén Rapport 2011:01

3 Innehållsförteckning Bakgrund/inledning 6 Särskilda förutsättningar 6 Metod 5 Analys fokusgrupp Karlskoga nr 1 7 Sammanfattande analys Karlskoga nr 1 8 Analys fokusgrupp Karlskoga nr 2 9 Sammanfattande analys Karlskoga nr 2 10 Analys fokusgrupp Degerfors 11 Sammanfattande analys Degerfors 13 Analys fokusgrupp Laxå 14 Sammanfattande analys Laxå 15 Avslutande kommentarer 15

4 Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län, ett projekt i samverkan mellan kommunerna Karlskoga, Degerfors, Laxå och Örebro läns landsting Bakgrund/inledning Projekt Hemrehabilitering i västra länsdelarna är ett samverkansprojekt mellan kommunerna i västra länsdelen och Örebro läns landsting. Projektet startade hösten 2007 och avslutades i december Regionförbundet har varit delaktig i planeringen av Hemrehabprojektets utvärdering, som gjordes vid projektstart hösten I planeringen ingick att Regionförbundet skulle ge stöd i konstruktion och analys av brukar- och anhörigenkäter samt att genomföra fokusgrupper för att ge deltagande personal möjlighet att framföra sina synpunkter. Enkät och analysstödet genomfördes under och de återstående fokusgrupperna som här redovisas genomfördes under december 2010 och januari I de genomförda fokusgrupperna utgick samtalet från projektets syfte som är att: effektivare identifiera och tillgodose rehabiliteringsbehovet hos de mest sjuka äldre att höja kvaliteten genom samverkan mellan rehabiliteringsaktörerna att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del i vardagsarbetet Denna del av utvärderingen fokuserar på personalens synpunkter på projektet och vi har koncentrerat oss på frågor om samverkan, arbetssätt och brukareffekt. Landstingets sjukgymnaster ingick inte i fokusgrupperna då Landstinget gör en egen utvärdering om sin medverkan. I de deltagande kommunerna har förutsättningarna varit olika beroende på skilda organisationer och olika arbetssätt. Man har dock arbetat fram gemensamma kriterier och manualer för hemrehabiliteringen. Särskilda förutsättningar I Karlskoga började man med ett hemrehabiliteringsteam, 1 som bestod av en sjukgymnast och en arbetsterapeut, efter den första utbildningsinsatsen som samtliga deltagande kommuner fick del av. Fr.o.m. mars 2009 blev alla arbetsterapeuter delaktiga i projektet och fick ansvar för alla hemrehab-ärenden på sitt område tillsammans med landstingets hemrehabsjukgymnast. Degerfors började med ett hemrehab-team, en sjukgymnast och en arbetsterapeut efter den första utbildningen. Fr.o.m. mars 2009 blev alla arbetsterapeuter delaktiga i projektet och fick ansvar för alla hemrehab-ärenden på sitt område tillsammans med landstingets hemrehabsjukgymnast. Degerfors valde att anställa tre rehab-undersköterskor som skulle ha en handledande/stöttande roll i vårdlaget utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta fungerade inte så bra då de själva utförde träningen som beställdes av arbetsterapeut och 1 Hemrehabilitering förkortas i fortsättningen hemrehab

5 sjukgymnast med följd att övrig vårdpersonal inte blev delaktiga i rehabiliteringen. I juni 2010 bestämdes att alla kontaktpersoner istället skulle utföra beställda rehabträningar. Laxå hade en ansvarig arbetsterapeut som slutade sin anställning i kommunen i augusti 2008 och då gjordes en omstart av projektet och alla arbetsterapeuter blev delaktiga och ansvariga för sina rehab-patienter direkt. Man hade också en arbetsterapeut med samordningsansvar. Personalen hade tidigare under 2007 fått utbildning. Metod Fyra fokusgrupper planerades, en i Laxå, en i Degerfors och två i Karlskoga. I samverkan med projektledningen gjordes ett strategiskt urval av deltagare för att få spridning på olika yrkesgrupper och från olika delar av kommunen. 10 personer planerades ingå i gruppen, fördelade på: 2 chefer, 2 arbetsterapeuter, 1 biståndshandläggare, 4 undersköterskor/ vårdbiträden och 1 sjuksköterska. En och en halv timma avsattes för varje grupp. Tre huvudfrågor formulerades, frågorna utgick från syftet och målet med projektet: Har arbetsmodellen för hemrehabilitering bidragit till förändrad samverkan mellan personalgrupper/yrkesgrupper? Ett rehabiliterande förhållningssätt vad innebär det för dig? Kan du se något resultat eller någon förändring hos brukarna som deltagit i hemrehabiliteringsprojektet? Deltagarna fick först enskilt fundera på frågorna och skriva ner dem, sedan följde en strukturerad diskussion om varje fråga där alla deltagare fick komma till tals. Analys fokusgrupp Karlskoga nr 1 Någon uttrycker att Modellen i sig har fungerat mycket bättre sedan en ny sjukgymnast började i kommunen. Fler anger att den nya sjukgymnasten är engagerad, har pondus och ger personalen instruktioner och skriftliga träningsprogram. Träningarna ska signeras och sjukgymnasten har uppföljningar och återkopplar till personalen. Det blev stor skillnad i projektet då alla arbetsterapeuter blev involverade. Tidigare höll en arbetsterapeut och en sjukgymnast i projektet det var då svårt att nå ut till alla. Personalen uppger att de driver på och är aktiva i rehabiliteringsarbetet och får god hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast gällande SoL beslut. Ofta kan man minska eller ta bort insatser hos vissa brukare. Personalen menar att alla driver åt samma håll. Några uttalar att de alltid haft bra samverkan mellan omvårdnadspersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska och att baspersonalen är delaktig i uppföljningar och beställningar även om inte biståndshandläggarna är så involverade. De har inte involverats eller involverat sig i hemrehab projektet förutom i ett område. De vet inte vilka vårdtagare som haft hemrehab och vilka man behövt plocka bort insatser på.

6 Ett problem som framförs är att arbetsterapeuterna aldrig ser biståndsbesluten och biståndshandläggarna aldrig ser ADL-bedömningen. De ser inte varandras delar i systemet och då blir det fel. De vet inte vad som beslutats på respektive vårdtagare, vilka träningsinsatser vårdtagaren ska göra. Det ska ändras men så har det sagts under lång tid. Strukturen på områdesträffarna ser olika ut i de olika områdena. I några områden håller biståndshandläggaren i mötet, i andra sjuksköterskan, i andra enhetschefen. På vissa träffar går man igenom alla brukare och på andra områden gör man inte det. Någon framför önskemål om att en punkt på dagordningen skulle vara hemrehab så att den punkten alltid finns med. Personalens attityder till rehabilitering upplevs ha blivit något bättre under projekttiden men fortfarande gör en del av personalen för mycket fast brukarna klarar att göra vissa saker själv. Personerna i fokusgruppen är väl medvetna om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär och ger exempel; att träna i vardagliga situationer att lirka och arbeta med händerna på ryggen ta vara på individens möjligheter att alltid tänka rehabilitering Men deltagarna ger även exempel på att det kan vara problem bland en del arbetskamrater att få dem att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Alla deltagare ger exempel på lyckade resultat eller förändringar hos brukare som deltagit i hemrehabprojektet. Följande positiva effekter omnämns: ökat självförtroende högre aktivitetsförmåga mindre deprimerade bibehåller sina funktioner Men några påpekar även risken att brukarna kan falla tillbaka då träningen upphör.

7 Sammanfattande analys Karlskoga nr 1 En viktig nyckelperson i form av sjukgymnasten som är engagerad och driftig har fått igång hemrehabiliteringen och fått med övriga i teamen, exklusive biståndshandläggarna. Tillsammans med förändringen att alla arbetsterapeuter numera ansvarar för hemrehabilitering i sina områden så har det sammantaget bidragit till att föra ut det arbetssättet i verksamheterna. Personalen anger att man driver på i rehabiliteringsarbetet och är aktiva och att alla drar åt samma håll vilket kan tolkas som att det är ett gott samarbete och samverkan mellan olika professioner. Den profession som däremot inte är inkluderad i hemrehabprojektet och arbetssättet är biståndshandläggarna, förutom i ett område. I manualen framgår att biståndshandläggaren är en aktör som kan skicka en förfrågan om hemrehabilitering och att biståndshandläggaren skall informeras om när patienten blir en projektpatient. Denna del i manualen och projektet har inte omsatts i praktisk handling och verkar inte känt bland fokusgruppsdeltagarna. För att få en fungerande rehabiliteringskedja fullt ut runt varje brukare så är biståndshandläggarnas bedömningar och beslut av stor vikt i modellen och att dessa är kända av övriga i teamet. Lika viktigt är att biståndshandläggarna har kunskap om de ADLbedömningar som arbetsterapeuten har gjort på brukarna. Det rehabiliterande förhållningssättet har hos en del av medarbetarna förankrats och fått fäste men utifrån några exempel som ges så verkar förhållningssättet inte ha slagit igenom fullt ut i organisationen. Här finns anledning att fundera över hur all berörd personal ska förvärva ett rehabiliterande förhållningssätt. Fokusgruppsdeltagarna är eniga om att hemrehab-projektet har bidragit till förbättrade funktioner och livskvalitet hos dem som deltagit i projektet vilket har varit ett av projektets mål och som då kan sägas har uppnåtts. Men man uttrycker också oro över att tre arbetsterapeut tjänster försvinner vid årsskiftet och att det då kommer att bli svårare att ha samma driv och tempo i projektet som tidigare. En plan över och diskussion om hur arbetet ska fortskrida efter årsskiftet med minskade resurser verkar saknas vilket skapar en viss oro inför framtiden. Det som framkommit är att mötesstrukturen på områdesträffarna ser olika ut i olika områden och det kan vara svårt att få genomslagskraft i projektet för hela kommunen om inte en gemensamt struktur finns för dessa möten. Analys fokusgrupp Karlskoga nr 2 Fler av deltagarna uttrycker att man anser att det inte har blivit någon större skillnad på samarbetet mellan de olika personalgrupperna under projekttiden. Biståndshandläggarna uttrycker att de inte är så delaktiga och är för det mesta inte informerade om vilka som har hemrehabilitering. De vet inte när det påbörjas eller avslutas. Det är också olika i vårdlagen om man diskuterar hemrehabilitering vid omvårdnadsträffarna eller ej. På teamträffarna diskuteras mer om hur arbetet fungerar. Även sjuksköterskorna har varit lite på sidan om projektet, någon uttrycker att de inte vet vilka patienter som har hemrehab, men säger samtidigt att man lätt lämnar över ansvaret till arbetsterapeuten när man har mycket eget att göra. Sjukgymnasten har uttryckt önskan om samarbete med sjuksköterskan men det har inte kunnat realiseras.

8 Vårdpersonal uttrycker att det är rörigt, att man inte vet vem som gör vad och förbättringen i projektet är att idag vet man åtminstone att det finns en sjukgymnast. Man jobbar redan i team men saknar sjukgymnasten där. Positivt är att det är mer strukturerat idag och det finns en pärm hemma hos patienten/brukaren med uppgifter m.m. men man efterlyser dialog innan man drar igång hemrehab för att kunna planera arbetet ihop. Man önskade att man hade tiden för arbetssättet och träningen och att få göra bedömningen tillsammans med en sjukgymnast. Det har också varit ett glapp med sjukgymnasten då en slutade i april och en ny kom till hösten. Fokus på hemrehab-patienterna har varit liten och fler av informanterna uttryckte att man redan idag har ett rehabiliterande arbetssätt på alla brukare/patienter. Det har också varit svårt att få till teammöten varje månad för att man är i olika organisationer. Alla i gruppen uttrycker på olika sätt att det viktiga är att bevara det friska och att stödja funktioner och självständighet hos brukaren är det viktigaste. Man anser också att man måste ha tid att arbeta så här, dels för att motivera brukaren och dels att diskutera i gruppen så alla drar åt samma håll. De som jobbat länge i vården menar att det har blivit mycket bättre på senare tid. Idag har de lärt sig mycket att själva se behoven och de får snabb och effektiv hjälp av arbetsterapeuten när det behövs. Duschprojektet diskuterades - ett delprojekt som innebär att arbetsterapeuten ska göra en bedömning innan biståndsbeslut fattas. Man ansåg att detta samarbete inte kommit igång, något man måste jobba med. Vid diskussionerna framkom att man inte hade så många brukare att relatera till. Några kände inte till någon och några hade goda exempel att ge men kunde inte säga om det berodde på projektet eller om det blev bra ändå. Biståndsbedömarna hade tagit bort beviljade insatser men personalen var inte helt klar över vad som orsakat att insatserna inte behövdes. Arbetsterapeuten däremot hade många exempel på goda effekter för brukare och insåg att hon ser fler sådana för att vårdpersonalen inte alltid är inkopplade och att hon själv gör utvärderingen. Anhöriga har också en stor roll och hjälper till att träna. Några uttryckte att det är mycket viktigt med motiverade vårdtagare, då kan man lättare få effekt av träningen. Tidigare fanns Bryggan korttidsenhet med rehabiliteringsverksamhet, synpunkter framfördes om att man där fick träna längre tid och att fler fick ta del av det. Man framförde också oro för att arbetsterapeuttjänsterna inte kommer att vara kvar efter projektets slut. Sammanfattande analys Karlskoga nr 2 Denna grupp hade inte en helt positiv inställning till arbetet i projektet. Där fanns en oenighet om hur det fungerat och man verkade inte förstå nyttan av projektet då fler av dem framförde att man redan har ett rehabiliterande arbetssätt. De uttryckte att de inte kunde se någon skillnad. Förklaringen kan vara att man inte lyckats få till något bra samarbete mellan

9 yrkesgrupperna och att de inte kände till syftet med projektet. De verkade oinformerade om hur det var tänkt och man jobbade på med sitt eget. Här fanns också ett behov i gruppen av att diskutera arbetssättet i projektet med varandra. En yrkesgrupp som var mindre delaktig i projektarbetet var biståndshandläggarna. De uttryckte att de inte var informerade om det som pågick och hade liten kunskap om när hemrehabärendena påbörjades eller avslutades. Det framgick också att det varierade mycket i vilka forum man diskuterade hemrehabpatienterna och att biståndshandläggarna och arbetsterapeuterna inte hade tillgång till eller kännedom om varandras bedömning och beslut i ärendena. Samtliga i gruppen var eniga om vad ett rehabiliterande förhållningssätt är. Man gav olika exempel som visar på att man har kompetens inom de olika yrkesgrupperna. De behöver dock kontinuerligt diskutera med varandra för att upprätthålla kompetensen, ge stöd åt varandra och framförallt för att få samsyn och teamkänsla. När det gäller effekter hos brukarna har man olika erfarenhet, några har inget att relatera till och andra har solskenshistorier att berätta. Diskussionerna kring denna fråga visar också att man inte samarbetar mellan yrkesgrupperna och informerar varandra och att man endast ser sin del. Har man ingen information om vilka som har hemrehab så är det svårt att veta vad förändringar beror på. Möjligen också att underlaget varit litet. Analys fokusgrupp Degerfors Från början fanns speciella rehabundersköterskor en i varje vårdlag i centrala Degerfors. Det var bra även då, eftersom de gav handledning till övrig omvårdnadspersonal. Men rehab tänket spreds inte till alla då dessa rehabundersköterskor fanns och det var inte riktigt syftet med projektet. Sedan man ändrade modellen så är det fler personal som fått fördjupad förståelse för rehabilitering. Vårdlagen utanför tätorten var inte inolverade i projektet från början och en personal från en sådan grupp anger att hon inte kan se någon större skillnad utan tycker att det alltid har fungerat med rehabiliteringen. Att varje arbetslag har tillgång till sjukgymnasten upplevs positivt och att arbetsterapeuten i varje vårdlag får extra tid till att handleda personalen. Flera anger att det är bättre nu och teamet träffas och går igenom träningsschemat för de olika brukarna. Sedan ca 1 år tillbaka ingår även omvårdnadspersonalen i teamet vilket inte var fallet tidigare. Rehabpärmar med instruktioner och skisser finns hos varje vårdtagare, med anvisningar vad personalen ska göra och efter träningsinsatserna signerar personalen vad de gjort. Någon anser att modellen håller och vi ska fortsätta jobba enligt den. Andra anser att den nya modellen har inneburit att fler personal är involverade i ett träningsprogram och att det är inte alltid är så bra då det blir sämre kontinuitet och är svårt att upprätthålla samma kvalitet då fler personal sköter träningen. Det negativa som anges är att i några fall har personal upplevt en viss oro från brukare/anhöriga på vårdplaneringar och att de inte riktigt känner sig redo för hemgång, detta kommer i konflikt med kommunens policy som är att snabbt få hem brukarna. En personal

10 framför vikten av att lyssna in brukare och anhöriga. Innan brukaren går hem föreslås istället korttidsvård under en kortare period. Generellt upplevs samverkan ha blivit bättre sedan modellen ändrades, speciellt med sjukgymnasten. Det är en naturlig kontakt och även mellan arbetsterapeut och vårdlaget, som nästan träffas dagligen. Även inom vårdlaget pratar man mycket mer med varandra om rehabilitering och fler personal är involverade i ett träningsprogram. Teamträffarna anger någon som superbra samverkan och att det nu är ett helt annat fokus. Någon från omvårdnadspersonalen uppger att de uppskattas mer som yrkesgrupp och att de syns mer, de som jobbar nära brukaren. I och med att samverkan förbättrats mellan arbetsterapeut och sjukgymnast har det genererat andra positiva saker utanför projektet och att arbetsterapeut och sjukgymnast har lärt sig mer om varandras kompetens. Att vara rehabansvarig arbetsterapeut har även inneburit ökat samarbete mellan arbetsterapeuterna och kontaktpersonerna. Biståndshandläggarna arbetar mycket närmre arbetsterapeuten nu och kontaktpersonens roll har stärkt. Alla professioner behövs och de olika resurserna och kompetenserna tas mer tillvara. Personalen vet också vart de ska vända sig med sina frågor. Någon pekar på att sedan enhetscheferna tagit tag i det som inte fungerat så fungerar det mycket bättre och är det kontinuitet bland cheferna blir det bättre. Fler uttrycker även att det inte känns som projektet upphör utan processen fortsätter mer än någonsin. Det är inte bra att säga att projektet upphör det är egentligen bara början. Deltagarna anger att de arbetar med vardagsrehabilitering, för att behålla det friska och stöttar brukarna så de kan behålla funktionerna. Numera diskuterar man i teamet hur gör vi för att Greta ska kunna behålla sina funktioner? medan man tidigare ifrågasatte till exempel en promenad. Personalen kan nu komma och säga; ska vi inte prova med detta till den brukaren han skulle behöva träning. Även stressfrågor jobbar man mycket med som till exempel; vilken tid finns, hur man ska jobba och hur ska man hinna och någon säger att det får ta den tid det tar. Men meningarna går isär och någon upplever att det är svårt om man inte hinner, som när det inte finns tillräckligt med personal och menar att det är viktigt för brukarna att kontinuerligt få göra uppgifterna själv för att få effekter. En deltagare framhåller att alla lär sig något hela tiden och att det är svårt att leta på något som inte är bra med projektet även om det hela tiden finns saker att förbättra och säger: Jag har aldrig varit med om något så bra i hela min yrkeskarriär Det rehabiliterande förhållningssätt har också inneburit att arbetssättet har spillt över på andra brukare. Vid frågan om fokusgruppdeltagarna kunnat se något resultat eller förändring hos brukarna uttrycks följande: ökad livskvalitet självständighet oberoende

11 vågar mer många kommer tillbaka ut i samhället igen större möjlighet att återvända hem direkt efter sjukhusvistelse Alla deltagare ger olika exempel på lyckad rehabilitering för olika personer. Vid något tillfälle nämns att det inte alls gett någon fysisk förändring/resultat. Även dagrehabiliteringen framhålls som en viktig verksamhet att slussas vidare till efter slutförd hemrehabilitering för att vidmakthålla funktionsförmågorna. Mixen att kunna gå från dagrehabilitering till hemrehabilitering och vice versa har utvecklats liksom samarbetet mellan verksamheterna vilket gagnar brukarnas möjlighet till rehabilitering på olika nivåer. Fler personal påtalar att för många brukare har rehabinsatserna inneburit att hemtjänstinsatserna kunnat minskas. Sammanfattande analys Degerfors Att modellen ändrats till att involvera all personal i rehabilitering ses som positivt och det har inneburit att fler personal har fått fördjupad förståelse för rehabilitering vilket kan tolkas som att arbetssättet fått genomslag i verksamheterna. Modellen håller som en person uttrycker. Sjukgymnasten är en viktig nyckelperson i arbetet och modellen förefaller vara tydlig och strukturerad, vilket personalen uppskattar. Men en farhåga med den nya modellen är att eftersom fler personal är involverade i ett träningsprogram så riskerar det bli sämre kontinuitet vilket kan leda till sämre kvalitet på träningsinsatserna, som då drabbar brukarna. Det är en avvägning organisationen har gjort mellan de positiva respektive negativa effekter man får av att använda sig av specialister som i den första modellens rehabundersköterskor eller generalister som i den nyare modellen, där all omvårdnadspersonal ska ansvara för träningsinsatserna. Det som nämns som negativt är i de fall brukare/anhörig blir oroliga över att behöva åka direkt hem från sjukhuset. Korttidsvård anges som ett alternativ innan hemgång. Brukarna är olika individer med individuella behov och önskemål och att det är viktigt anpassa lösningarna efter var och ens behov, även om inte det till fullo stämmer med den policy eller inriktningen som kommunen beslutat. Lyhördhet och flexibilitet är nyckelord för en individanpassad lösning. Sedan man ändrade på rehabmodellen så har samverkan, samarbete och kommunikationen förbättras mellan olika yrkeskategorier och även inom vårdlagen, vilket är en förutsättning för att nå framgång i ett utvecklingsarbete. De vårdlag som arbetar på landsbygden har inte märkt någon skillnad, där har det ändå fungerat och de har alltid arbetat utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Professionernas olika resurser nyttjas bättre nu och omvårdnadspersonalens kompetens och kunnande uppskattas mer och har synliggjorts. Insikten om att ta tillvara varandras kompetens i rehabarbetet har förstärkts liksom att lyfta fram kontaktpersonen som en viktig part i detta arbete. Sjukgymnasten ses som en viktig person och samverkanspartner som alla andra yrkesgrupper lyfter fram och kan anses ha en nyckelroll i rehabarbetet. Det förefaller också vara väsentligt för arbetslagen att de har tillräcklig tillgång till sjukgymnastresurser. På teamträffarna deltar olika professioner och träffarna upplevs som väl fungerande samverkansforum där rehabfrågorna nu diskuteras mycket mer och det är fokus på de frågorna.

12 Enhetscheferna verkar ha en viktig roll och funktion och har tagit tag i de problem som man förut upplevde fanns med hemrehabprojektet. Kontinuiteten på chefstjänsterna framhölls som en väsentlig fråga för att kunna driva ett utvecklingsprojekt. Ett rehabiliterande arbetssätt verkar ha planterats i verksamheterna och det är ett lärande arbetssätt där alla lär sig något hela tiden. Någon säger Jag har aldrig varit med om något så bra i hela min yrkeskarriär vilket får tolkas som att projektet upplevts mycket positivt och framgångsrikt. Att ha ett rehabiliterande förhållningssätt har även inneburit att arbetssättet börjat tillämpas på de brukare som inte varit inskrivna i hemrehabprojektet, vilket kan ses som en positiv bieffekt. Hemrehabprojektet har varit framgångsrikt för de flesta brukare och inneburit högre grad av självständighet, att de vågar mer och fått ökad livskvalitet. En konsekvens har blivit att hemtjänstinsatserna kunnat minskas hos många av dessa brukare vilket är positivt framför allt för dem själva, men även ur ett kommunalt- och samhällsekonomiskt perspektiv. Analys fokusgrupp Laxå Personalen anser att idag är arbetet mer strukturerat och man har en rehabpärm där man samlar signeringslistor, medicinlistor, träningsprogram, instruktioner för lyftar m.m. De anser också att fler i personalgruppen är mindre rädda att jobba med träningsprogram, personalen har blivit stärkt av hemrehabprojektet och de har blivit tryggare med sina arbetsuppgifter. Samarbetet med sjukgymnast och arbetsterapeut har blivit bättre. Det är lätt att få tag på någon. Sedan sjukgymnasten kom har det blivit väldig skillnad med uppföljningar, tydlighet och information och personalen är för det mesta med på uppföljningar. Idag finns också ett stoppdatum för träningen som följs. De anser att det idag är lättare när man jobbar i mindre grupper det blir bättre kontinuitet. Personalen beskriver att de jobbar i team idag. Några har omvårdnadsmöten där man diskuterar alla brukare och arbetsterapeut, biståndshandläggare och sjuksköterskan är med. I början av projektet samlades alla hemma hos patienten/brukaren då de kom hem från sjukhuset. Det var svårt att planera, det blev ofta rörigt. Så gör man inte idag men de känner ändå delaktighet i arbetet. Man har även områdesteam som träffas och diskuterar ansökningar till boenden och korttids, meddix-patienter m.m. och även här diskuteras hemrehabiliteringen och biståndet. Detta gör att biståndshandläggaren blir mer involverad och biståndet kan lättare omprövas. I stort anser man att samarbetet har blivit bättre och mer strukturerat men att det tar tid att införa ett nytt arbetssätt. Utbildningen ansågs viktig, det behövs kontinuerligt för att hålla kunskapen vid liv, man måste ha uppföljningsinsatser. Gruppen var överens om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär. Man upplever att det är skillnad i attityder nu, en del tycker det är roligare då de vet vad de ska göra, idag anser man att man diskuterar mycket mer om rehabilitering. Att vänta in brukaren och ha händerna på ryggen kan innebära att det ibland blir lite kärvt med tiden. Sedan finns det ju varierande intresse i arbetsgrupperna och några

13 har inte fått någon praktisk utbildning utan endast teoretisk och det bidrar till att de kan känna sig osäkra. Mer praktisk handledning/träning från sjukgymnast var önskvärt. Personalen uttryckte också vikten av vardagsträning, då brukarna i hemmen är allt sämre och vill bo kvar där Alla instämmer i att det har blivit effekter för brukarna. Under tiden projektet pågått har det hos fler brukare gett framsteg eller bibehållna funktioner. Några berättar specifika händelser om framgångsrik träning som man kan relatera till projektet. Det påpekas också att man får extra tid för hemrehab patienterna via TES, ett IT-baserat planeringssystem. Förut skickades patienten/brukaren till Gläntan för träning men idag med utbildning och instruktion kan och vågar personalen på ett annat sätt hjälpa personen i sitt eget hem, där det sedan är lättare att ta vid med vardagsrehabiliteringen. Att få träna i sitt eget boende är en stor fördel då man slipper en del i hospitaliseringen som ibland blev följden av att först passera Gläntan. Fler uttrycker en viss oro för hur det blir när projektet avslutats, vad kommer att hända med dem som behöver mycket träning? Sammanfattande analys Laxå En positiv grupp som anser att modellen medfört att samarbetet har förbättrats mellan vårdpersonalen och sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är mer struktur på arbetet och man har en teamkänsla, känner sig stärkt i sin roll och trygg med arbetsuppgifterna. Även denna grupp har god kännedom om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär och de är medvetna om vikten av att kunna detta när man arbetar i hemvården. Man har under projekttiden ändrat attityder till träningen och tycker att det är viktigt att stötta brukarna i hjälp till självhjälp. Man uttrycker också att det finns struktur och arbetsglädje i gruppen. Det är en samstämmighet i gruppen om att träningen har effekter och att man kan se resultat. Det märks på denna grupp att man jobbar för samma sak. Även här uttrycks oro för den fortsatta verksamheten. Avslutande kommentarer Det här är resultatet från samtalen med den personal som deltog i fokusgrupperna. Frågan är om deras synpunkter är representativt för all personal? Fokusgruppernas sammansättning blev inte riktigt som det var planerat. Biståndshandläggaren saknades i någon fokusgrupp och vissa av dem som deltog hade liten erfarenhet av projektet. Även några personer i andra yrkesgrupper hade liten erfarenhet av projektet eller hade inte deltagit alls. Vi inser att det är svårt att utse personal som jobbat med frågan att komma en speciell dag till fokusgruppen och detta måste beaktas när man studerar resultatet. Vad som inte framgår är hur fokusgruppsdeltagarna blev utvalda, gick man dit med en positiv eller negativ inställning till projektet och deltagandet i utvärderingen? Vi kan konstatera att det verkar lättare i de mindre kommunerna att förankra och informera om ett nytt arbetssätt/metod än i en större kommun. Ledningens förankring av projektets

14 syfte, arbetssätt mm är viktig på alla nivåer i organisationen för att skapa legitimitet, tydlighet och en engagerad personal. Även när det gäller att involvera biståndshandläggaren verkar det vara enklare med samarbete mellan biståndshandläggaren och teamen i den mindre kommunen där biståndshandläggaren verkar ha en mer aktiv och delaktig roll i. Enligt manualen ska biståndshandläggaren vara en av flera yrkesgrupper som kan skicka en förfrågan om hemrehab och biståndshandläggaren ska informeras om när patienten blir en projektpatient. Denna del i manualen verkar de mindre kommunerna tillämpa fullt ut. Sjukgymnasten har av personalen lyfts fram som en viktig funktion som man saknat tidigare när ingen sjukgymnast har varit utsedd direkt för kommunens områden. Även om det varit möjligt att få hjälp har det skett i varierad omfattning. Arbetsterapeuterna fick också ett tydligare ansvar för hemrehabpatienterna som medförde närmare samarbete mellan vårdlagen och arbetsterapeuten. Även undersköterskor och vårdbiträden framförde att projektet medfört kunskap, ökat självförtroende, mer samverkan i deras dagliga arbete, men också frustration att inte hinna med rehabuppgiften eller övriga arbetsuppgifter.

15

16 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity, Forskarevägen Örebro.

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen

Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Tjänsteskrivelse 2011-03-17 SN 2007.0135 Handläggare: Erica Gunnarsson Slutrapport - Hemrehabilitering i samverkan mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen Mars 2011 Erica Gunnarsson Gunilla

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare

Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet. Projekt inom Älvtomta hemvård. Åsa Erkers Projektledare Slutrapport 2007 Rehabilitering i hemmet Projekt inom Älvtomta hemvård Åsa Erkers Projektledare INLEDNING Kommunen har att vänta sig en åldrande befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. För att

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Kvalitetsgarantier för kortvård

Kvalitetsgarantier för kortvård Kvalitetsgarantier för kortvård KVALITETSGARANTIER FÖR KORTVÅRD Kvalitetsgarantier beskriver och förtydligar omvårdnadsförvaltningens insatser för dig som kommuninvånare. Kvalitetsgarantier är såväl ett

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Modell Modell för hemrehabilitering för Hemrehabilitering i i Strängnäs kommun kommun Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt

Läs mer

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson

Torsås 11 01 11. Agnetha Karlsson Torsås 11 01 11 Agnetha Karlsson Sammanfattning Projektet har drivits av Torsås kommun och finansierats av stimulansmedel för Äldre, område rehabilitering. Erhållna medel 1 040 000:- under ett år. (2010)

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008

fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008 Anhörig/närståendestöd i Skaraborg ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus Bakgrund I samband med den nationella satsningen

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Rehabilitering inom äldreomsorgen. Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag

Rehabilitering inom äldreomsorgen. Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag Rehabilitering inom äldreomsorgen Kartläggning, omvärldsanalys och utvecklingsförslag Birgitta Hänström Söderlund Maj 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...5 2 Bakgrund...7 2.1 Uppdraget...7 3 Syfte...8

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

På väg i Töreboda kommun

På väg i Töreboda kommun På väg i Töreboda kommun UTVÄRDERING AV ETT PROJEKT INOM ÄLDREOMSORGEN RAPPORT 2011:3 SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND FoU INNEHÅLL Förord... 4 Sammanfattning... 5 Bakgrund... 9 Projektet... 9 Utvärderingen...

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Norrbottens läns landsting Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget Jönköpings län Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012

Video- och distansmöten. Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 Video- och distansmöten Landstinget i Västmanland Webbenkät till användare December 2012 1 Om undersökningen 2 Om undersökningen Syftet med undersökningen är att mäta åsikter om videomöten hos användare

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder

BRUKAR- PERSPEKTIV. Hållbart arbetssätt med. inom boendestöd funktionshinder Hållbart arbetssätt med BRUKAR- PERSPEKTIV inom boendestöd funktionshinder» Engagemang från ledning till medarbetare resulterade i ett hållbart arbetssätt» Brukarperspektiv i boendestöd 1 Sammanfattning

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid)

REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) 1 REDOVISNING AV SAMTLIGA UPPDRAG I SOLUTIONFOCUS I MORA AB TIDEN 2004 2009 (några uppdrag har pågått över längre tid) UTBILDNINGAR I LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT OCH KASAM INOM AMS (ARBETSMARKNADSVERKET)

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Handikappomsorg 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1-2 Åtgärder utifrån föregående års kvalitetsredovisning 2 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 3 Uppföljning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland

Inkontinenscentrum Västra Götaland Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kassation Sundsvall Landstinget Västernorrlands miljöeffektiviseringsprojekt kring matavfall

Kassation Sundsvall Landstinget Västernorrlands miljöeffektiviseringsprojekt kring matavfall Kassation Sundsvall Landstinget Västernorrlands miljöeffektiviseringsprojekt kring matavfall En studie av processen dess påverkansfaktorer och utfall, samt utveckling av en modell för arbete med att reducera

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Personcentrerad rehab på äldre dar

Personcentrerad rehab på äldre dar Personcentrerad rehab på äldre dar Vad innebär det? Vad är teamets roll? Carita Nygren, professionsutvecklare, Dr med vet. Presentation för Riksföreningen för MAS 2015-05-6 1 Hälsa är att kunna göra det

Läs mer

kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1

kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika

Läs mer