Slutrapport Rehabilitering
|
|
- Roland Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Kristina Süvari
2 2 INNEHÅLL SIDA 1. Sammanfattning 3 2. Omstrukturering av korttidsplatser vid Kinnaborg Syfte Mål Bakgrund Metod Genomförda aktiviteter Utvärdering av projektets mål Måluppfyllelse/Resultat Slutord 7 3. Rehabiliterande arbetssätt för enhetschefer inom äldreomsorg Bakgrund Syfte Mål Genomförda aktiviteter Utvärdering av projektets mål 9 2
3 3 1. Sammanfattning I augusti 2007 fick jag i uppdrag att leda projektarbetet inom området Rehabilitering. Detta delades i två underprojekt, nämligen; Omstrukturering av korttidsplatser vid Kinnaborg, samt Rehabiliterande arbetssätt för enhetschefer inom äldreomsorgen. Av dessa var det projektet gällande Kinnaborg som tog och fick mest utrymme under projekttiden. De två delarna presenteras här var för sig. 2. Omstrukturering av korttidsplatser vid Kinnaborg 2.1 Syfte Trygghetsplatser och rehabplatser omstruktureras till korttidsvård med rehabinriktning för att likvärdigt tillgodose samtliga vårdtagares behov av rehabilitering. All personal på Kinnaborg har ett förhållnings- och arbetssätt som aktiverar och stödjer den enskilde utifrån dennes förutsättningar, mål och motivation. 2.2 Mål Alla personer som kommer till korttidsplats får tillgång till kartläggning av sitt behov av omvårdnad och rehabilitering. Detta görs inom tre dagar efter ankomst till Kinnaborg. Alla personer på korttidsplats har ett, för alla berörda, känt mål med sin vistelse. Biståndsbeslut och hälso- och sjukvårds-/rehabiliteringsbedömning omsätts alltid i en genomförandeplan. 2.3 Bakgrund I Marks kommun finns en enhet, Kinnaborg, där man bedriver korttidsvård. Inom enheten fanns vid projektets början platser för bl a avlösning och växelvård, en avdelning med trygghetsplatser samt en särskild enhet för rehabilitering. Inför vistelse på rehabiliteringsplatserna var rehabiliteringsbehovet identifierat, vanligen vid en vårdplanering. Behovet av rehabilitering var dock ofta stort också vid t ex växelvård och hos dem som kom till trygghetsplatserna. Detta behov identifierades eller tillgodosågs inte på samma sätt som vid rehabavdelningen. Trots att behoven ofta var lika skiljde sig omhändertagandet åt på de olika vårdplatserna. 2.4 Metod Projektledare tillsattes 1 nov 2007 och en projektgrupp bildades. I denna ingick tre undersköterskor och en sjuksköterska, alla med placering på Kinnaborg. Övriga deltagare var enhetschefen för Kinnaborg, en sjukgymnast i Samrehab, en biståndsbedömare samt projektledaren. Under kartläggningsfasen, som pågick till början av mars 2008, identifierades flera förbättringsområden, vilket utmynnade i ett antal åtgärdsförslag till styrgruppen. Förslagen kategoriserades som patientprocesser, personalprocesser respektive övriga processer. Övergripande målsättning var att skapa struktur, ge förutsättningar för ett varaktigt arbetssätt samt öka omvårdnadspersonalens kompetens. 3
4 4 Projektgruppen fick klartecken att gå vidare med de flesta av förslagen. Metoder som sedan använts är arbetsgrupper, kurser och utveckling i det dagliga arbetet. 2.5 Genomförda aktiviteter Tre arbetsgrupper startade i augusti 2008: Deltagarna i vårdplaneringsteamet samt en av sjuksköterskorna på Kinnaborg arbetade med att formulera kriterier för plats på Kinnaborg. Kriterierna skulle grunda sig på vårdtagarens behov av medicinsk och annan omvårdnad, aktivitet, rehabilitering, trygghet och avlastning för närstående. Man skulle också formulera ett arbetssätt för vårdplaneringsteam, sjuksköterska, biståndsbedömare respektive hemrehabteam som skulle användas vid inläggning av vårdtagare/patienter på Kinnaborg. I nästa arbetsgrupp ingick åtta undersköterskor från Kinnaborg. De skulle med stöd av projektledaren kartlägga hur omvårdnadspersonalens dagliga arbete på Kinnaborgs fyra avdelningar skedde, och föreslå hur det dagliga arbetet kunde organiseras på ett sätt som skulle medverka till att uppfylla projektets syfte och mål. Den tredje arbetsgruppen bestod av en sjuksköterska på Kinnaborg samt de två arbetsterapeuter och två sjukgymnaster som arbetade på Kinnaborg under projekttiden. Deras uppdrag var att föreslå en tidsaxel för patientens vistelse på Kinnaborg som bl a skulle omfatta vilka bedömningar och undersökningar skulle göras när patienten kom till Kinnaborg, vilka yrkeskategorier som skulle göra vad och när och i vilken ordning, hur mål formulerades, hur patienten skulle bli delaktig och vad som skulle ske vid utskrivning. Utbildningsinsatser En orientering i motiverande samtal gavs till all omvårdnadspersonal, under ledning av extern utbildare. Omfattningen var två halvdagar och syftet med kursen var att ge redskap för samtal och bemötande samt att öka förmågan till och ge redskap för att motivera/påverka personer i riktning mot de mål som satts upp för behandling/vistelse/bistånd. En rehabiliteringsutbildning för omvårdnadspersonal genomfördes under vår och höst Kursen omfattade tre heldagar och leddes av en extern utbildare. Även enhetschef, arbetsterapeuter och sjukgymnaster deltog vid vissa moment. Några undersköterskor har också deltagit i metodkurser såsom rörelse för äldre. Studiebesök I mars 2008 gjorde projektgruppen, vid tillfället utökad med två undersköterskor, ett studiebesök vid en korttidsenhet i Alingsås. Andra kompetenser Under kartläggningsarbetet identifierades behov av kompetens för kurativa samtal och omvärldskontakter som stöd för patienter/närstående som befinner sig i kris efter en förändrad livssituation. Denna kompetens skulle troligen behöva bestå av en kurator. Projektledaren fick i uppdrag att utreda frågan. Detta har tyvärr inte lett till någon lösning i frågan. 4
5 5 Bemanning Projektgruppen identifierade behov av ökade resurser beträffande sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Redan tidigt under projektet förändrades sjuksköterskebemanningen till tre sjuksköterskor. Under perioden utökades resurserna från en till två arbetsterapeuter respektive sjukgymnaster. Syftet var förutom att arbeta med bedömning, behandling och handledning, att delta i utveckling av arbetssättet, enligt uppdrag till arbetsgrupp ovan. Utbud av aktiviteter Omvårdnadspersonalen fick i uppdrag att inventera vilka kunskaper som fanns i gruppen då det gällde att leda olika aktiviteter. Syftet var att upprätta en kunskapsbank att ha som stöd om man ville starta en specifik aktivitet för patienterna. Kontakt togs med frivilligverksamheten för att undersöka möjligheten till någon mer aktivitet utöver vad som då erbjöds på Kinnaborg. Lokaler Det finns vid projektstarten inte så gott om lokaler för aktiviteter utanför avdelningarna. Projektledaren undersökte möjlighet att använda andra, inom huset befintliga lokaler. Detta har ännu inte varit möjligt. Namnbyte De benämningar som avdelningarna hade vid projektets början (korttiden 1, korttiden 2, tryggheten, rehabcenter) bedömdes när projektet var klart inte längre spegla innehållet. Det var därför angeläget att det blev en nystart även beträffande namnen. Projektgruppen uppmanade under hösten 2008 brukare, besökare och personal på Kinnaborg att lämna förslag på nya namn för de fyra avdelningarna. Namnbytet genomfördes vid nyåret. Organisationstillhörighet och bemanning Under projekttiden har organisationstillhörigheten för omvårdnadspersonalen vid Kinnaborg ändrats så att alla nu är anställda i Socialförvaltningen och därmed har samma enhetschef. Syftet är att underlätta verksamhetsutveckling, kompetensutveckling, schemaläggning, flexibilitet vid vakanser samt främja ett gemensamt arbetssätt. Dokumentation Under den tid projektet löpt har all rehabiliteringspersonal i kommunen fått tillgång till Socialförvaltningens system för omvårdnadsdokumentation, Safedoc. Omvårdnadspersonalen har via de sk IT-piloterna fått fortsatt utbildning i att använda Safedoc. Verksamhetsutveckling husgrupp Med syfte att hålla arbetssättet vid Kinnaborg levande efter projekttidens slut, och även utveckla det, bildades en husgrupp bestående av representanter för de olika personalkategorierna. Dessa har ett gemensamt ansvar för att bevaka hur arbetssättet följs, och medverka till att utveckla det. Representanterna förankrar inåt i respektive organisationer. Gruppen förvaltar policydokumentet och ansvarar för att det hålls uppdaterat. 5
6 6 Kick-off Med syfte att förstärka kunskapen om det nya arbetssättet och göra en gemensamhetsskapande aktivitet har all personal deltagit vid en av fyra kickoffer under mars/april Revidering policydokument Vid projektets start fanns sedan flera år ett sådant dokument. Med detta som bas har ett nytt policydokumentskapats. Syftet är att beskriva arbetssätt och förutsättningar vid korttidsplatserna och därmed skapa en gemensam syn och vara vägledande för personalen vid Kinnaborg. Dokumentet ska vara ett levande arbetsmaterial för personal vid Kinnaborg och ska användas vid kvalitetssäkring och utveckling av verksamheten. Revidering av informationsmaterial till vårdtagare och närstående Arbetsgruppernas har reviderat befintliga informationsbroschyrer så att de motsvarar det nya arbetssättet. 2.6 Utvärdering av projektets mål Detta har gjorts genom: Enkät till omvårdnadspersonal: All omvårdnadspersonal fick i februari 2008 anonymt besvara en enkel enkät innehållande både öppna och slutna frågor om arbetets innehåll, dokumentation och om synen på den egna kompetensen. Samma enkätundersökning genomfördes i november På frågor om hur man arbetar rehabiliterande och vilka aktiviteter som erbjuds vårdtagarna skiljer sig svaren mellan tillfälle 1 och 2. Vid den senare enkät-undersökningen svarar man fylligare och ger fler exempel på hur man arbetar rehabiliterande. Det syns också att bredden på aktiviteterna har ökat. Man nämner t.ex. att vårdtagarna kan delta i gruppaktiviteter på någon av de andra avdelningarna, vilket ju bidrar till att öka utbudet för den enskilde. Det framgår i enkätsvaren att dokumentation i Safedoc kvarstår som ett utvecklingsområde. Synpunkter från berörda: Långsam genomströmning av patienter identifierades under kartläggningen inte som ett problem, men biståndsbedömare med ansvar för placering på Kinnaborg har sett att en ökad genomströmning blivit en effekt i och med det förändrade arbetssättet. Då patientens behov blir kända på ett tidigt stadium, utförs planerade insatser i tid och patienten kan återgå till hemmet inom utsatt tid. Då det gäller de sk. trygghetsplatserna har kartläggningen av behovet hos dessa vårdtagare medfört att de inte, som tidigare, söker gång på gång till en trygghetsplats. 6
7 7 2.7 Måluppfyllelse/Resultat Kartläggning/bedömning av vårdtagarens behov inom tre dagar Vid granskning av arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas patientdokumentation under två perioder sommaren 2009 har projektledaren kunnat konstatera att bedömningar görs på de flesta patienter inom 3 dagar från ankomst. Undantagen gäller patienter med återkommande planerad växelvård. Alla personer på korttidsplats har ett, för alla berörda, känt mål med sin vistelse. Måldiskussioner förs i samband med bedömningar och fortlöpande under vistelsen. Målet för vistelsen dokumenteras idag på papper i en mapp som förvaras hos brukaren. Det används i arbetet med patienten och mellan personal. Granskning visar att dokumentationen inte överförs till den datastödda omvårdnadsdokumentationen i den utsträckning som den borde. Biståndsbeslut och hälso- och sjukvårds-/rehabiliteringsbedömning omsätts alltid i en genomförandeplan. I enkätundersökningen svarar omvårdnadspersonalen både att det finns genomförandeplaner för alla vårdtagare eller för några. Man uppger att man läser i genomförandeplanen för att få reda på vilka insatser vårdtagaren får i det ordinarie boendet. Däremot uppger man inte att man tillför information till genomförandeplanen i samband med att vårdtagaren lämnar Kinnaborg. 2.8 Slutord Jag har i denna rapport ägnat stort utrymme åt att redovisa de genomförda aktiviteterna, då jag velat visa vilken resa all inblandad personal gjort under projekttiden. Det är min uppfattning att resan också är målet! Enhetschefen för Kinnaborg organiserade och genomförde under våren 2009 en endags uppföljning av rehabiliteringsutbildningen för omvårdnadspersonalen, med samma externa utförare. Detta upplevdes som mycket positivt, och blev en bekräftelse på att man är på rätt väg. Jag ser att projektet har skapat förutsättningar för ett fortsatt gemensamt arbetssätt genom policydokumentet Beskrivning av verksamheten vid Kinnaborgs korttidsplatser samt tillsättandet av en husgrupp. Det gäller dock att inte slå sig till ro med detta. Att behålla och vidareutveckla ett arbetssätt innebär att återkommande fråga sig: VAD ska vi göra, HUR ska vi göra det och VEM ska göra det? 7
8 8 3. Rehabiliterande arbetssätt för enhetschefer inom äldreomsorg 3.1 Bakgrund På Kinnaborg planeras bl.a. verksamhet för korttidsvård efter en tids sjukhusvård, med inriktning rehabilitering och med målsättningen att återvända till sitt ordinära boende, samt för växelvård för personer med behov av en tids rehabilitering i form av korttidsvård. För att nå målsättningen ett funktionsbevarande arbetssätt som fullföljs i det ordinära boendet krävs att hemtjänstens enhetschefer fördjupar sina kunskaper och förvärvar strategier för att arbetsleda i och stärka det rehabiliterande förhållningssättet i det ordinära boendet. 3.2 Syfte Ledarskapets betydelse för en väl fungerande hemrehabilitering och ett rehabiliterande förhållningssätt lyfts fram och utvecklas. 3.3 Mål Enhetscheferna tydliggör betydelsen av ett rehabiliterande förhållningssätt för undersköterskor och vårdbiträden. Den rehabilitering som ska ges och redan ges av undersköterskor och vårdbiträden anses vara viktig och de bekräftas i att de gör rätt saker. Samarbetet i teamet stärks och kontaktmannaskapets roll och innehåll utvecklas. Undersköterskor och vårdbiträden upplever att det finns tid att arbeta rehabiliterande. 3.4 Genomförda aktiviteter Projektledaren hade i april 2008 ett gruppsamtal med berörda enhetschefer kring projektets syfte och mål. Diskussion fördes bl.a. kring vad ett rehabiliterande arbetssätt är och vilka förväntningar ordet rehabilitering skapar. Man funderade också tillsammans kring enhetschefens roll. Det framfördes att samråden, där de olika personalkategorierna som arbetar runt patienten träffas, är mycket viktiga för ett gemensamt lärande. Slutligen diskuterades lämpligt kursinnehåll för fortbildning utifrån dagens samtal. Utbildningsinsatser De flesta enhetscheferna deltog i kurs Motiverande samtal, två halvdagar. Kursen leddes av en extern utbildare och syftet var att ge redskap för samtal och bemötande samt att öka förmågan till och ge redskap för att motivera/påverka personer i riktning mot de mål som satts upp för behandling/vistelse/bistånd. Tillsammans med arbetsterapeuter och sjukgymnaster i hemrehabiliteringsteamen deltog nästan alla enhetschefer i endags utbildning Rehabilitering i kommunal äldrevård under ledning av en extern kursledare. Dagen ägnades åt att diskutera olika aspekter på rehabilitering i hemmet samt att diskutera och planera hur man gemensamt skulle kunna arbeta vidare med strukturer för att upprätthålla ett rehabiliterande arbetssätt. Enhetschefer och rehabpersonal formulerade tillsammans handlingsplaner för utveckling av de viktiga samrådsmötena. Vid uppföljning under tidig vår 2009 visade det sig att man i de flesta hemtjänstområdena följer den uppgjorda 8
9 9 handlingsplanen vilket bl.a. innebär att enhetscheferna deltar aktivt och det blir regelmässig uppföljning av de ärenden som tas upp. 3.5 Utvärdering av projektets mål Då detta delprojekt fått för lite tid i förhållande till dess syfte och mål har målet inte uppfyllts. Utifrån ovanstående skulle man dock kunna dra slutsatsen att de flesta enhetscheferna tagit till sig att de har en viktig funktion i teamsamverkan kring vårdtagarna. 9
Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab
Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Läs merSlutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2007-2008
Tjänsteställe: Socialförvaltningen Socialnämden Handläggare: Anna Ryberg Datum: 2009-11-25 Beteckning: 2007/0065 730 Er beteckning: Slutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merÄr TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst
Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad
Läs merVerksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Läs merunder- kundkategorier
Gråberget Gråberget!! 1 under- kundkategorier Personer med stort omvårdnadsbehov 195 vårdplatser 6 avdelningar, med inriktning somatisk-, demens-,, korttids- och växelvård Stor omsättning av vårdtagare
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merBild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni
Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni Vi kommer från Äldreomsorgen i Härryda kommun och jag heter Ann Bergström och arbetar som arbetsterapeut och jag heter Karina Gustafsson och arbetar som
Läs merDatum Äldrenämnden
Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Thomaz Ohlsson Datum 2014-02-06 Diarienummer ALN-2013-0274.30 Äldrenämnden Riktlinjer för korttidsvård Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merArbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Slutrapport
Sida: 1 (8) Arbetsteknik och rehabiliterande arbetssätt Slutrapport Viviann Pettersson Lisbeth Johansson Katja Andersson Åsa Hägglund- Larsson Sida: 2 (8) Innehåll 1 Bakgrund...3 1.1 Syfte och mål... 2
Läs merFörstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
Läs merKOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-
Läs merProjekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013
Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merKorttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merBilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter
Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med
Läs merVårdplaneringsteam i Örebro kommun
Vårdplaneringsteam i Örebro kommun Karin Johansson - Distriktssköterska Maria Hultman Isaksson - Arbetsterapeut Ann-Katrine Jondelius - Biståndshandläggare Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merBrukarundersökning Korttid Äldreomsorg
Brukarundersökning Korttid 2018 Äldreomsorg November 2018 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsfakta... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 1.3 Frågor... 3 1.4 Svarsfrekvens... 3 1.5 Bakgrundsfrågor... 3 1.6
Läs merResultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.
sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.
Läs merStimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer
Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg som du kan förvänta dig av socialtjänsten. Garantin gäller för dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar
Läs merCase: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården
Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården SAMMANFATTNING Det digitala signeringssystemet möjliggör att omvårdnadspersonal
Läs merVälkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende
Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merRIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merProgram för korttidsvård utomlands
Program för korttidsvård utomlands Ks 2008:526 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för korttidsvård utomlands Fastställt av kommunfullmäktige 2008-12-18 427 Äldreomsorgen
Läs merPROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering
PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell
Läs merKvalitets- och avtalsuppföljning av Kampementets vård- och omsorgsboende 2010
TJÄNSTE ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2010-310-1.2.1. SID 1 (7) 2010-05-06 Handläggare: Kärstin Trotzig, utvecklingsledare Lili Briese, MAS Linnea Svanström-Leistedt,
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merVårdplaneringsteam i Örebro kommun
Vårdplaneringsteam i Örebro kommun Ann Marie Sarup - Arbetsterapeut Maria Hultman Isaksson - Arbetsterapeut Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun Befolkning: 130 429 personer Slottet Svampen Wadköping
Läs merFörslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende
1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1
Läs merGranskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd
2015-05-17 1 (6) PM Anna Spångmark och Susanna Dennerlöv Sociala kvalitetsenheten Granskning av Curanda Vård Assistans AB - boendestöd Uppföljning genomförd genom: Besök 2015-03-23 Intervju med arbetsledare
Läs merProjekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län
Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merRehabiliteringsprocessen i Lunds kommun
Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merMot mobil dokumentation i Arvika kommun
Mot mobil dokumentation i Arvika kommun Vård och omsorgs utveckling på bredden med ny teknik. Presenteras av: Ann-Katrin Johansson Arvika kommun Näst största kommunen i Värmland 26 175 invånare varav ca
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Albert Engströmsgatan 33 Kontaktuppgifter Besöksadress: Albert Engströmsgatan 33 754 30 Uppsala Telefon: 018 727 56 70 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se
Läs merKORTTIDSVÅRD. Korttidsvård beviljas för rehabilitering och avlastning. SOCIAL SEKTOR Senast reviderad 2014-01-28
KORTTIDSVÅRD Korttidsvård beviljas för rehabilitering och avlastning Senast reviderad 2014-01-28 2 (5) 3 (5) OM KORTTIDSVÅRD Du beviljas korttidsvård om du behöver en tids rehabilitering och/eller vård
Läs merNationellt likvärdig YH-utbildning
Nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen En beskrivning av arbetet och processen via Vård- och omsorgscollege. Verksamhetsplan för VO-College I föreningen Vård- och omsorgscollege verksamhetsplan
Läs merHur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?
Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete? Roger Olsson Vårdplaneringshandläggare Thomas Viktorsson Leg. Sjukgymnast 1 VÅRDPLANERINGSTEAM Biståndshandläggare Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs mer9. Korttidsboende - Demens
Förfrågningsunderlag 2012-06-13 Upphandlingsansvarig Malmö kommun Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser Anna Bassmann 2010-00110 Sista anbudsdag: 2012-09-10 Symbolförklaring: Texten/frågan
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merför rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt
Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med
Läs merFungerande team med den enskilde i centrum
Fungerande team med den enskilde i centrum Andra undersökningen Peter Mattsson 2013-10-01 Resultatet visar att 92 % tycker att samarbetet mellan yrkesprofessionerna är mycket gott/gott. Det är en procent
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merSammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund
Sammanfattning Tema B 2:3 I det inledande temat diskuterades dokumentation ur anhörigas respektive personals synvinkel. I det material vi fått in framgår att man haft väldigt bra samtal i alla grupper.
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merUppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
Läs merPrioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam
Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam Rehabilitering inom Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämnden har sedan år 2000, genom utökning av resurser, prioriterat ett rehabiliterande arbetssätt
Läs merVerksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten
Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Bemanningsenheten 1 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Omsorgsnämndens mål... 4 3 Verksamhetsinformation
Läs merRiktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan
Läs merÄldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal
Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt
Läs merVägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!
Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg
Läs merProjektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31
Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merVälkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher
Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merArbetsmarknadsöversikt maj 2008
Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merVerksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar
1(8) LSS Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Hylte kommun Verksamhetstillsyn genomförd av Arbetsmiljöverket, Länsstyrelsen i Hallands län och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merRemissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396
Sid 1 (5) 2017-12-04 Dnr 17ON320 Yttrande Handläggare Lisa Hartung, Lena Isokivelä Omvårdnadsnämnden Remissvar Motion (V) Inför konkurrens på lika villkor inom Hemtjänsten/hemsjukvården, dnr 17KS396 Förslag
Läs mertill vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 2 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Hemplaneringsteam Bilaga 1 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende
Läs merTrygg hemgång. Projektledare Åsa Henningsson
Trygg hemgång Projektledare Åsa Henningsson SAMMANFATTNING En del av våra äldre invånare i Sölvesborgs kommun känner sig idag inte trygga med att komma hem efter vistelse på sjukhus. Detta kan bero på
Läs merResultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt
Läs merVårdsamordning tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård
Region Jönköpings län Jönköpings läns kommuner i samverkan Ärendenr: RJL 2016/784 tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård Bakgrund I slutet av 2015 presenterades betänkandet Trygg och effektiv
Läs merVilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett
Hur kan ett samarbete se ut? Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett 2017-09-27 Inskrivningsmeddelande Inskrivningsmeddelande skall skickas
Läs merEn förändring som bidrar till att medborgaren får leva det liv som hen önskar. Rehabiliterande arbetssätt.
En förändring som bidrar till att medborgaren får leva det liv som hen önskar. Rehabiliterande arbetssätt. Vad är ett rehabiliterande arbetssätt? Ett rehabiliterande arbetssätt är inte bara träning, utan
Läs mer2005:3. Utvärdering av. Vårdplaneringsteam på Ryhov. Slutrapport. ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde
Qulturum Rapport Slutrapport Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Anna Brita Nilsson Marie Kemi Göran Runesson Gerd Skogar
Läs merABCDE. stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH
Norrmalms stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH STÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2002-01-07 DNR 530-751/01 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 08 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Granskning
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merDEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Senior Göteborg 2013 Avdelningen för äldre, hälso- och Personalstrategiska avdelningen Enheten för HR-utveckling DEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I detta dokument beskrivs
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Eva Erikson ALN Planerad avtalsuppföljning vid Nyby hemvård, utförare Vård och Omsorg
Uppsala T»KOMMUN ÄLDREFÖRVALTNINGEN 3.0 Handläggare Datum Diarienummer Eva Erikson 2015-01-30 ALN-2014-0354.30 Äldrenämnden Planerad avtalsuppföljning vid Nyby hemvård, utförare Vård och Omsorg Förslag
Läs merHelsingborgs stad. 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor.
Helsingborgs stad 125 000 invånare. 3 300 invånare äldre än 85 år. 9 100 anställda (7 600 årsarbetare). Omsätter 5 miljarder kronor. Geografisk områdesorganisation fem områden. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merAnhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORGEN OM ÄLDRE OC H STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Handläggare: Lena Alksten, Therese Lang Telefon: 08-508 24 551, 08-508 24 506 2010 Till Skärholmens stadsdelsnämnd
Läs merNorra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar
Läs mer