Ämneskatalogen VT 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ämneskatalogen VT 2015"

Transkript

1 Ämneskatalogen VT 2015 HANDLEDARE OCH FÖRSLAG PÅ UPPSATSÄMNEN i alfabetisk ordning CHARLOTTE ALM, docent, universitetslektor särskilt socialpsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 147, tel: , e-post: Mina forskningsintressen ligger främst inom nedanstående områden men jag har ett brett psykologiintresse och välkomnar även förslag på andra uppsatsämnen. 1. Socialpsykologiska fenomen, t ex attribution. 2. Kriminalitet, missbruk, mental ohälsa, vård/behandling. 3. Blyghet. 4. Trafikpsykologiska frågeställningar, exempelvis upplevda risker och otrygghet i samband med resor. OVE ALMKVIST, professor i klinisk neuropsykologi. BUP, Handikappinstitutet. Frescati Hagväg 14, e-post: Två områden finns inom min forskning, där det finns plats för studenter för att genomföra forskningsuppgifter (C-uppsats, psykologexamensarbete, doktorandstudier). Alzheimers sjukdom En stor mängd data finns redan insamlade vid Geriatriska kliniken, Huddinge sjukhus. Dessa data kan användas för att studera olika frågor av betydelse för diagnostik, differentialdiagnostik, förståelse av demenssjukdomarnas natur etc. Tre exempel: 1. Vilka samband finns mellan neuropsykologiska testresultat och resultat från andra kliniska undersökningar (MR, SPECT, EEG, neurokemi etc) hos personer med misstänkt kognitiv störning? 2. Hur ser förloppet ut vid övergången mellan ett prekliniskt stadium av Alzheimers sjukdom (demenskriterier är ej uppfyllda) och diagnostiserad Alzheimers sjukdom? 3. Vilka särskiljande tecken finns vid olika demenssjukdomar? Funktionella studier av hjärnaktivitet och beteende Ett samarbete pågår mellan MR-enheten och Geriatriska kliniken vid Huddinge sjukhus, varvid MRteknik utnyttjas för att studera blodflödet i hjärnan när olika mentala uppgifter utförs. På så vis kan samband mellan hjärnaktivitet och beteende följas, vilket görs både på friska personer och personer med olika typ av sjukdom. Dessa studier kan ha framtida klinisk betydelse, men också ge grundläggande information om förhållandet mellan hjärna och beteende. Två exempel: 1

2 1. Vilken betydelse har graden av viljestyrning för hjärnaktivet vid motorik med fingrarna? 2. Vilken skillnad finns mellan minnesstörda och friska personer i hjärnaktivering vid olika kognitiva uppgifter? JOHN AXELSSON, docent i psykologi, Karolinska Institutet, Nobels väg 9, e- post: hemsida: ki.se/psychology/sleep Vår forskargrupp vill öka kunskapen och medvetenheten om hur sömnen i det moderna samhället påverkar vår biologi, kognition, beteende och hälsa. Vi har ett flertal pågående studier och söker för närvarande studenter som är intresserade av följande forskningsfrågor. 1. Hur påverkar sömnbrist sociala interaktioner med fokus på samarbete, kommunikation och hjälpsamhet? 2. Hur uppfattar och reagerar andra personer på oss när vi inte har sovit ordentligt? 3. Hur påverkar arbetstider empati hos läkare? 4. Hur påverkas kognitiva processer hos läkare när de ska prestera direkt ifrån uppvaknandet under jourpass? 5. Hur påverkar sömnbrist immunfunktion? 6. Hur sover man innan en planerad operation? ÖSTEN AXELSSON, FD, Forskare i miljöpsykologi. Frescati Hagväg 9A, rum 206, tel: , e-post: Miljöpsykologi - inriktning mot design av stadens offentliga rum med avseende på hur människor upplever dem. Experimentell forskning i laboratorium, samt fältstudier. Metodutveckling samt utveckling av mätinstrument inom ämnet. Doktorsavhandling - estetisk upplevelse av fotografi. Handleder gärna studenter med egna idéer och förmåga att ta egna initiativ, oavsett ämne eller metod. AZADE AZAD, doktorand. Frescati Hagväg 14, rum 224, tel: , e- post: Mitt avhandlingsämne handlar om flickors normbrytande beteende. Mer specifikt undersöker jag vad som karaktäriserar flickor som dömts för ett brott och om det förekommer specifika antisociala beteendemönster hos denna grupp. Avhandlingen inkluderar både kvalitativ data i form av intervjuer med tjejer som begått brott och kvantitativ data i form av bland annat registeruttag. Det finns alltså möjlighet för studenter att få ta del av ett kvantitativt så väl som kvalitativt material som uppslag till ett uppsatsämne. Jag har tidigare varit involverad i flera 2

3 forskningsprojekt som rör barns vittnesmål, däribland barn som varit utsatta för sexuella och fysiska övergrepp samt barn som bevittnat våld, och kan även handleda uppsatser som berör dessa ämnesområden. STEPHAN BARALDI, docent. Frescati Hagväg 14, rum 130, tel: , e- post: Hemsida: Jag handleder uppsatser på B-, C- och Master-nivå, främst med frågeställningar inom området socialpsykologi/social kognition. BIRGITTA BERGLUND, professor em i perception och psykofysik. E-post: Sensorisk perception med kliniska eller miljöpsykologiska tillämpningar. GUNILLA BERGLUND, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut och handledare KBT, lektor i klinisk psykologi. Frescati Hagväg 8, rum B210, tel: , e- post: Mina intressen och forskningsområden ligger huvudsakligen inom: klinisk psykologi särskilt konsekvenser av och behandling efter trauma, beteendemedicin som jag arbetat länge med inom onkologin psykometri såsom skalor för utvärdering av terapeutfärdigheter Studenters egna förslag på ämnen är välkomna. ANNE H. BERMAN, docent och adjungerad lektor i klinisk psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för psykiatriforskning, Norra Stationsgatan 69, plan 7, Stockholm, mobil: , e- post: Jag arbetar kliniskt 20% som psykolog och psykoterapeut och 80% som forskargruppsledare och universitetslektor vid Karolinska Institutet. Jag har ca 60 publikationer av olika slag, varav över 30 är peer review artiklar i vetenskapliga internationella tidskrifter. Jag har handlett ett 20-tal psykologexamensuppsatser. Under de senaste 15 åren har jag forskat om ämnen inom kriminalitet och missbruksområdena, på senare år mer och mer om e-hälsointerventioner för problematiskt alkohol- och drogbruk. Jag har också utvecklat ett frågeformulär som används i flera olika länder för att identifiera problematiskt drogbruk, Drug Use Disorders Identification Test, DUDIT. På ett bredare plan är jag ordförande i svensk beteendemedicinsk förening, och jag är också styrelsemedlem i International Society of Behavioral Medicine, Sedan 2006 har jag ansvarat för en populär interprofessionell kurs i tillämpad beteendemedicin i primärvården. 3

4 Aktuella forskningsområden är: 1. e-hälsointerventioner implementering i vården 2. e-hälsointerventioner kvalitativa studier 3. Barn till frihetsberövade föräldrar 4. Motiverande samtal 5. Beteendemedicinska frågeställningar 6. MOOCs och andra typer av e-lärande som undervisningsform Dessa områden spänner över ett brett spektrum och det finns alltid intressanta frågor att nysta i, både mina förslag och dina. Jag handleder helst psykologexamensuppsatser. Psykologkandidater med forskningsintresse är särskilt välkomna. Allra bäst är att ta kontakt i god tid. CLAUDIA BERNHARD-OETTEL, docent, leg psykolog. Frescati Hagväg 14, rum 348, tel: , e-post: Mitt forskningsområde ligger inom arbets- och organisationspsykologi. Jag undersöker olika anställningsformer (tillfälliga anställningar, deltidsanställningar) och deras konsekvenser för individen och organisationen. Näraliggande ämnen är det psykologiska kontraktet, anställningsotrygghet, förändringar i arbetslivet, organisationsförändringar, nedskärningar, anställningsbarhet, anknytning till arbetsmarknaden, utanförskap eller rörlighet på arbetsmarknaden. Jag är dessutom intresserad av mångfald, sociala relationer på arbetsplatsen och genusperspektivet inom arbets- och organisationspsykologi. Studenterna kan komma med egna idéer, och skriva på svenska eller engelska. ERIK BERNTSON, docent. Tel: , e-post: psychology.su.se Min forskning rör anställningsbarhet, vad det är, vad det beror på och vilka konsekvenser det har för individer och organisationer. I stort är jag intresserad av arbets- och organisationspsykologi med särskilt intresse för anställningsbarhet, rörlighet, anställningsotrygghet, karriärfrågor, ledarskap. GUNNAR BOHMAN, universitetslektor (klinisk psykologi, PDT). Frescati Hagväg 8, rum A403, tel: , e-post: KRISTER BOMAN, docent, leg psykolog, forskningsledare. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Q6:05, Stockholm. Tel , Mobil: , e-post: 4

5 De psykosociala dimensionerna av allvarlig kronisk sjukdom hos barn - representerade av forskning kring barnet och hela familjen - utgör idag en viktig del av det totala medicinsk-psykologiska omhändertagandet. Det rör sig om ett forskningsintensivt område, med ett etablerat samarbete mellan forskningsgruppen och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inom den ramen erbjuds handledning i uppsats- och examensarbeten inom klinisk psykologisk barncancerforskning och psykosocial forskning kring allvarliga kroniska sjukdomar hos barn och föräldrar/anhöriga. Inom delar av nedanstående ämnen sker samarbete med institutioner över hela landet, liksom internationellt samarbete med partners utanför Sverige. Ämnesförslag inom aktuella forskningslinjer: Psykologisk stödintervention för föräldrar till barn med cancer/övr. allvarliga sjukdomar (barncancer); utformning, implementering och utvärdering av kort- och långtidseffekter. Psykosocial belastning (depression, ångest, PTSD, stressymptom, utmattningssymptom) hos föräldrar till barn med allvarlig sjukdom; inklusive longitudinell uppföljning. Salutogena faktorer (psykiska skyddsfaktorer), som hos föräldrar till allvarligt sjuka barn befrämjar anpassning till livet efter sjukdomen, och minskar risken för bestående psykosociala negativa följder. Inverkan av tidigare psykiskt traumatiska upplevelser på hur föräldrar reagerar psykologiskt vid ett barns allvarliga sjukdom. Forskning om nyblivna föräldrar vid screening för medfödd risk för barnet att utveckla obotbara sjukdomar: o o o etiska aspekter föräldrars upplevelse och attityder psykologiska reaktioner (undersökning av bl.a. förekomst av stress- & ångestsymptom). Sena komplikationer efter behandling för hjärntumör hos barn, nationella långtidsuppföljningar av hälsa, identitet, kroppsuppfattning och självbild och upplevelse av erhållen vård/stöd. Föräldrars belastning och upplevelse av vård/stöd ingår. Barns upplevelser av sjukdom och behandling vid allvarlig kronisk sjukdom (barndiabetes, barncancer). ELISABET BORG, fil.dr, universitetslektor. Frescati Hagväg 14, tel: , e-post: Mina intressen ligger huvudsakligen inom psykofysikens område: Hur förhåller sig vår upplevda verklighet till den fysiska verkligheten? Hur kan man mäta upplevelser (speciellt upplevelser som varierar från svaga till starka intensiteter)? Jag är även intresserad av olika tillämpningsområden för psykofysiska skattningsmetoder (och dessa begränsas endast av fantasin). Exempel på tillämpningsområden är inom ergonomi, hälsa, idrott, medicin, mm. Några förslag till uppsatsämnen: 5

6 En skattningsskala som har fördelarna hos enkla kategoriskalor och samtidigt kan ge kvotdata har utvecklats av Gunnar och Elisabet Borg, den s.k. Borg CR100 skalan. Upplevs den som lättare/svårare att använda än vanliga procentskattningar? Detta skulle kunna bedömas med hjälp av skattningar av svarthet (ytor som varierar i grad av svarthet) i en inomindividdesign. Är en Borg CR-skala mindre känslig för s.k. context-effekter (t.ex. omgivningens påverkan) än de klassiska kvot-skalningsmetoderna såsom magnitudestimation? Inte mycket undersökt, men vissa motstridiga resultat finns på upplevd ljudstyrka. Hur ser det ut på upplevd ansträning t.ex.? Hur överensstämmer våra föreställningar av intensitetsupplevelser (såsom exempelvis surheten hos en citron, svartheten hos ett svart sammetstyg, ljudet från en motorsåg, att springa 200 m till bussen ) med faktiska intensitetsupplevelser av desamma? Kombinara enkät-undersökning med fält-experiment. Borg CR100 skalan har framför allt tagits fram och validerats på sensoriska material (t.ex. upplevd ansträngning, ljudstyrka, smakstyrka, etc.). Hur fungerar den på helt andra saker t.ex. på 1) upplevd svårighet av matematikuppgifter? 2) kvalitetsbedömningar (t.ex. av innehållet i en rapport-text) 3) upplevd emotionell styrka (när man lyssnar på två olika musikstycken t.ex.? Eller något helt annat? Med resp. utan penna mellan läpparna ) 4) Något annat område där det finns dåliga mätskalor som man kan jämföra med? Egna initiativ där det finns behov av förbättrad skattningsmetodik välkomnas! Jämför befintliga skalor (t.ex. VAS) med det resultat som erhålls med Borg CR100 skalan. Är förändringen i upplevd känsla av ansträngning vid arbete på cykelergometer beroende av om man har en kontinuerlig stegvist ökande belastning eller om man presenterar belastningarna i en randomiserad ordning? (man skulle ju kunna tänka sig det eftersom tröttheten från föregående belastning adderas till den aktuella s.a.s.). Det första är den typen av arbetsprov som oftast används kliniskt, den andra typen är den metodologiskt bättre vid skalkonstruktion. Alltför stora skillnader kan i värsta fall medföra fara för patienter som använder skalan kliniskt, varför detta behöver studeras. GUNNAR BORG, professor emeritus vid Avdelningen för perception och psykofysik. E-post: Generell metodik för bestämning av styrkan i upplevelser En ny skattningsmetodik (Category-Ratio-skalor, CR-Scales ) finns utarbetad, som möjliggör bestämningar av direkta nivåer vid ett visst tillfälle och i en viss situation (en bestämd position i det subjektiva dynamiska variationsområdet från Min till Max ) samt förändringar med stimulusintensitet eller tid. Detta med parametrisk statistik. Metodiken tillämpas för bestämningar av de flesta typer av upplevelser, såsom vanliga sensoriska förnimmelser av ljud, smak o.s.v., kliniska symtom och känsloupplevelser. Av aktuellt intresse är granskning av befintlig metodik för bestämning av smärta samt experiment med jämförelse av den vanliga VAS-metodiken med CR-skalametodiken. Psykofysiologiska experiment pågår med bestämning av andfåddhet 6

7 och andnöd i relation till muskeltrötthet m.m. hos friska och patienter (i samarbete med KI-KS) med KOL (många rökare). Exempel på andra experiment är bestämning av sötman hos viner samt elitprestationer i idrott, typ simhopp, backhoppning o.s.v. Några studier utförs i samarbete med min dotter Elisabet. PER CARLBRING, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi. Frescati Hagväg 8, rum B403, tel: , , e- post: Jag har ett stort intresse för tillämpad psykologi. Se min hemsida för publikationslista samt aktuell förteckning över de mer än 100 uppsatser (både kvantitativa och kvalitativa) jag hittills handlett: Just nu pågående projekt: Prokrastinering (att skjuta upp saker) Virutal reality (Oculus Rift) Finns det negativa effekter av psykologisk behandling/psykoterapier? Challenger vår mobiltelefonapplikation mot social fobi. Cogntive bias modification Diagnostik Kom förbi så kan vi förutsättningslöst diskutera dina intressen och se om vi tillsammans kommer fram till ett spännande och roligt uppsatsprojekt! SVEN Å CHRISTIANSON, professor, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum B212, tel: , e-post: Minne och emotion, våldsbrott och vittnesmål. Förslag till uppsatsämnen: 1. Kognitiv intervjuteknik i samband med förhör av barn/vuxna. 2. Minnen från traumatiska upplevelser. 3. Simulerad glömska hos gärningsmän. 4. Kvinnor som dömts för mord/dråp. 5. Vad gärningsmän minns och berättar om dödligt våld. 6. Beteendekonsistens hos gärningsmän som begår sexuella övergrepp. 7. Vad barn minns och berättar om bevittnat våld. 8. Barn och ungdomar minnen och berättelser om sexuella övergrepp. 9. Internet-initierade sexuella brott och grooming. 10. Gärningsmannaprofilering. Studenter med ett allmänt intresse av vittnesmål i samband med våldsbrott är välkomna att diskutera egna idéer om uppsatsämnen. 7

8 STINA CORNELL KÄRNEKULL, doktorand i kognitiv psykologi. Rum 212, Frescati Hagväg 9A, tel: , e-post: psychology.su.se Mitt forskningsområde handlar om episodisk luktminne och glömska över tid, samt hur perceptuella, semantiska och kontextuella faktorer påverkar minnesprestationen. Jag kan handleda uppsatser i minnespsykologi, t.ex. ansiktsminne, luktminne och verbalt minne. LILIANNE ENINGER, docent, universitetslektor. Frescati Hagväg 8, rum B302, tel: , e-post: Mitt område är i huvudsak utvecklingspsykologi. Områden som jag forskar eller har forskat inom inkluderar hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter och kopplingar till tidigt temperament, utveckling av och samband mellan olika kognitiva funktioner (arbetsminne, inhibition, intelligens), socioemotionell utveckling, känslomässig reglering och anknytning. LAURA FERRER-WREDER, docent, universitetslektor (utvecklingspsykologi). Frescati Hagväg 14, rum 232, tel: , e-post: I am a developmental psychologist. I welcome interested students to contact me to discuss supervision of their papers/projects. My current research interests are in the following areas: Applied developmental science and positive youth development. Prevention science. Child, adolescent, and young adult development. Self and identity development. Research design, implementation, and evaluation of school and community supported interventions. Culture, gender, and the development and dissemination of interventions. Positive youth development interventions. Prevention of problem behaviors. Sustainability of intervention outcomes. University/community alliances. HÅKAN FISCHER, professor i humanbiologisk psykologi, st f prefekt. Frescati Hagväg 14, rum 320, tel: Min forskning bedrivs inom ramen för emotionspsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap. Jag har ett speciellt intresse för hur åldrande, personlighet och kön påverkar hjärnans funktion vid olika typer av emotionella och kognitiva uppgifter. 8

9 Det finns möjligheter för studenter att skriva uppsatser inom ramen för olika projekt som involverar; Igenkänning av minne av emotionella ansiktsuttryck Igenkänning och minne av emotionella röster Ansiktsminne Emotionellt bildminne Olika frågor kan här ställas gällande hur kön, personlighet, ålder och kognitiv kapacitet påverkar både hjärnfunktion och beteende. Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer om uppsatsområden. Jag handleder gärna både C- och D-uppsatser samt psykologexamensuppsatser. Ring eller skriv mail till mig så kan vi diskutera olika idéer för uppsatsen. ANN FRIDNER, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, universitetslektor. Frescati Hagväg 14, rum 243, tel: , e-post: psychology.su.se Min forskning ger plats för studenter att genomföra forskningsuppgifter inom ramen för masteruppsatser. Forskningsuppgifter finns inom projektet HOUPE Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe. Projektet syftar till att undersöka arbetsmiljö inkluderande forskning/undervisning/klinik, arbetsrelaterad stress och utbrändhet, hälsobeteenden, suicidtankar bland läkare. Andra forskningsuppgifter finns i ett projekt om allmänläkare där det finns goda möjligheter att skriva om olika teman, tex vad predicerar sjuknärvaro, motivation/stöd i arbetet, vad predicerar arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos läkare och vad skyddar, vad motiverar läkare att stanna kvar i specialiteten och vad hindrar mm. Vad har genus och etnicitet med frågeställningarna att göra? MARIE GUSTAFSSON SENDÉN, fil.dr och forskare på Avdelningen för kognitiv psykologi, Frescati Hagväg 14, tel: , e-post: Socialpsykologi: t.ex attityder, stereotyper, värderingar. Jag är särskilt intresserad av kommunikationen och språkets roll när det gäller socialpsykologiska fenomen, t.ex hur stereotyper blir associerade med värderingar, eller hur ordval påverkas av olika situationer och motivation. Jag har förslag på ämnen inom området kontakta mig gärna för mer information. Jag undervisar och handleder också inom genusområdet t.ex när det gäller ledarskap och organisationer. Har uppslag till ämnen även här. 9

10 STEPHAN HAU, professor, leg psykolog, leg psykoterapeut. Frescati Hagväg 8, rum B405, tel: , , e-post: psychology.su.se Mina intressen ligger inom klinisk psykologi och socialpsykologi. Utöver nedanstående forskningsområden går det alltid bra att även skriva om konceptuell forskning och om alla andra tema som har anknytning till klinisk psykologi. Depression, ångststörningar Drömmar, experimentell drömforskning, mardrömmar PTSD Trauma Identitetsprocesser i gruppsammanhang Utbildningsforskning (t.ex. psykoterapeutisk identitetsutveckling, procedural kunskap, etc.) I ett personligt samtal kan vi diskutera dina intressen och föreställningar om uppsatsskrivande! JOHNNY HELLGREN, docent, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 360, tel: , e-post: Mina forskningsintressen ligger främst inom området MTO (människa, teknik och organisation) och berör ämnen som mänskliga felhandlingar, säkerhet, olyckor, attityder, värderingar och ledarskap i samband med säkerhet samt säkerhetskultur och säkerhetsbeteende i organisationer. Även fenomen som organisationsförändringar samt rekrytering och urval ligger inom mitt intresseområde. ÅKE HELLSTRÖM, professor em. Frescati Hagväg 14, plan 1, tel: eller , e-post: Områden och specifika ämnesförslag: 1. Estetisk perception: Sambandet mellan upplevd vackerhet (av t.ex. musik, konst, arkitektur, bruksföremål) och modernitet, komplexitet, mm. Upplevelse av musik- och konststilar. 2. Social perception: Hur påverkar fysiska karakteristika (t.ex. hår, glasögon, skägg, kläder, prydnader) bedömningen av yrke, personlighet, lämplighet för ett jobb, etc.? 3. Färgperception: Hur uppkommer de s.k. subjektiva färgerna, som produceras av svartvit stimulering i vissa tidsmönster ( pattern induced flicker colors )? 4. Tidsperception: Vilka faktorer påverkar vår uppfattning om ett tidsintervalls längd? 5. Vad händer när vi jämför två stimuli, och varför blir det systematiska fel? Inverkan av pauslängd, höger/vänster-placering, personlighet, mm. 10

11 6. Hur påverkas preferenser och andra jämförelser av alternativens ordningsföljd? Ger t.ex. frågan vilket är intressantast, fotboll eller tennis? ett annat resultat än frågan vilket är intressantast, tennis eller fotboll? 7. Perception av humor: Vilka egenskaper hos en situation, bild, historia etc. gör att den uppfattas som rolig? Olika slag av humor, olika preferenser för humor. Studenter är välkomna att komma med egna förslag inom perception eller psykofysik, med gränsområden. AGNETA HERLITZ, professor, leg psykolog. Äldrecentrum, Sabbatsbergs sjukhus. Tel: Könsskillnader i intellektuella funktioner. Förslag till uppsatsämnen: 1. Finns det könsskillnader i minnesfunktioner? 2. Hur relaterar könsskillnader i verbala uppgifter, visuospatiala uppgifter, och minnesuppgifter till olika begåvningsprofiler? Könshormon och våra intellektuella funktioner. Förslag till uppsatsämnen: 1. Varierar den intellektuella prestationen över menstruationscykeln? 2. Hur påverkas våra intellektuella prestationer av östrogen och testosteronnivåer? Det friska och sjuka åldrandet Förslag till uppsatsämnen: 1. Vilka intellektuella uppgifter särskiljer bäst den friske äldre från den demenssjuke äldre? 2. Har äldre personer med vanföreställningar (delusional disorder) nedsatta minnesfunktioner? Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer till uppsatsämnen. LENNART HÖGMAN, fil.dr. Frescati Hagväg 8, rum A302, tel: , e- post: Hur påverkar sömnbrist, empatiska och emotionella reaktioner? Hur tolkar vi och och hur snabbt kan vi uppfatta olika typer av ansiktsuttryck? Hur aktiveras prefrontalloberna vid kortvariga exponeringar av emotionella stimuli. Hur styrs uppmärksamheten av ansiktsemotioner? Vilka stimulusegenskaper får oss att närma oss eller söka oss bort? Hur påverkar tryptofan- eller tyrosinfattig kost igenkänning av ansiktsemotioner? Vilken roll spelar ålder och kön hos sändare och mottagare vid igenkänning av ansiktsemotioner? Andra ämnesförslag inom kognition, perception och emotionsområdena välkomnas. 11

12 MARIANNE JAKOBSSON, fil.dr, Avdelningen för arbets och organisationspsykologi, enheten för risk-, social- och beslutsforskning, leg psykolog, ingenjör, e-post: Jag har handlett uppsatser inom organisationspsykologi (anställningsbarhet, commitment, impression management) beslutsfattande, socialpsykologi, personlighetspsykologi (svartsjuka, personlighet) samt kognition (bedömning/ beslutsfattande) samt någon uppsats med anknytningsteoretisk ansats. Min avhandling handlar om: Beslut med medium till långvariga konsekvenser: Beslutsprocesser och strukturer. Individuella respektive organisatoriska beslut. Min undervisning har skett inom socialpsykologi, utvecklingspsykologi samt ao. MARKUS JANSSON-FRÖJMARK, docent, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum C411, tel: , e-post: psychology.su.se Mitt forskningsintresse ligger inom ramen för klinisk psykologi, framför allt med tonvikt på utveckling av teoretiska modeller och behandling av insomni. Möjliga uppsatsämnen inom sömnområdet kan t.ex. vara: 1. Psykologiska faktorer vid diverse sömnstörningar (t.ex. insomni, hypersomni och mardrömmar) 2. Psykologisk behandling vid insomni 3. Insomni hos barn och ungdomar 4. Stress/utbrändhet och insomni 5. Utvärdering av formulär för patienter med sömnstörning Mina forskningsintressen ligger främst inom insomni men jag välkomnar även förslag på uppsatsämnen inom områden såsom smärta, depression, bipolär sjukdom, ångest, stress och utbrändhet. MAARIT JOHNSON, docent, universitetslektor, personlighetspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 334, tel: , e-post: Min forskning rör sig kring frågor om självkänsla/självattityder och hur dessa tillsammans med andra personlighetsegenskaper har betydelse för sårbarhet eller robusthet när det gäller stress och hälsa. Mitt projekt är en utvidgning av den traditionella synen på självkänslans roll som buffert och fokuserar på dynamiska behovsbaserade uttryck av självvärde och deras konsekvenser för beteende och välbefinnande. Jag har utvecklat skalor som kan tillämpas på flera områden (sport, ekonomi, arbetspsykologi, ledarskap, kliniska studier). Dessa mäter: 1) inre (bas) självkänsla och yttre (förvärvad) självkänsla; 2) relationsberoende och prestationsberoende (betingad) självkänsla. 12

13 Frågor som är lämpliga för uppsatser kan röra sig om följande problematik: 1. Hur olika slags betingad självkänsla relaterar till depression, utmattning, sömnproblem, och fysiska symptom (kan även undersökas i patientgrupper tex fibromyalgia, reuma). 2. Betydelsen av olika slags betingad självkänsla för narcissism 3. Självkänsla (betingad/obetingad) och mindfulness. 4. Kompetensbaserad och/eller relationsbaserad självkänsla relaterad till olika arbetslivsvariabler, eller till arbetsstress / hemstress / kön. Studier kan handledas som studerar implicita (IAT test) aspekter av självkänsla i relation till inre, yttre självkänsla och olika betingad självkänsla. Även studier om responsbias är av intresse (Flera studier på mitt område fordrar kunskaper i regressionsanalys.) FREDRIK JÖNSSON, docent. Frescati Hagväg 8, rum B202, tel: , e- post: Jag handleder på regelbunden basis, så du är varmt välkommen att höra av dig till mig om du vill skriva uppsats på kandidat- eller masternivå. Om inte jag själv har tid så brukar någon av doktoranderna i gruppen kunna ta sig an uppgiften. Du behöver inte ha bestämt dig för handledare för att ta kontakt. Vi har i forskargruppen alltid flera pågående projekt som huvudsakligen fokuserar på olika aspekter av minne, metaminne (vad vi själva tror om vår egen minnesfunktion) och lärande. Jag uppdaterar oftare informationen på mina hemsidor än här i ämneskatalogen, så besök gärna nedanstående hemsidor: Forskargruppens hemsida: Personlig hemsida: HANNA KUSTERER, fil.dr vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 332, telefon: , e-post: Jag forskar och handleder uppsatser på alla nivåer inom social- och arbets-/ organisationspsykologi, gärna med genusperspektiv. Min avhandling handlar om stereotyper och föreställningar kring män och kvinnor som chefer. Jag använder både kvalitativa och kvantitativa metoder. 13

14 PIA LANGEMAR, fil kand. Tel: , e-post: hotmail.com Jag handleder kvalitativa uppsatser i varierande ämnen. Välkommen med förslag! MARIA LARSSON, professor, Dr. Med. Vet., Frescati Hagväg 9A, tel: , e-post: Förslag till uppsatsämnen: Självbiografiska luktminnen 1. Skiljer sig luktaktiverade minnen från visuellt och verbalt aktiverade minnen med avseende på (a) antalet genererade minnen, (b) emotionalitet, och (c) tydlighet? 2. Är självbiografiska minnen aktiverade av lukt i högre grad beskrivna som specifika unika händelser i jämförelse med verbalt och visuellt aktiverade minnen? 3. Finns det könsskillnader i självbiografiska luktminnen? Luktsinnesfunktioner hos blinda 4. Har blinda bättre luktsinnesfunktioner i jämförelse med seende (som kompensation för sensoriskt handikapp)? Lateralisering och luktminne 5. Varierar episodisk luktminnesprestation under bilaterala och unilaterala testbetingelser? 6. Hur ser relationen mellan kön, lateralitet och luktminne ut? Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer till uppsatsämnen inom lukt och kognition. PETRI LAUKKA, docent, forskarassistent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Frescati Hagväg 14, rum 133, tel: , e-post: Mina forskningsintressen kretsar kring emotioner samt musikpsykologi. Bland pågående projekt kan följande nämnas: (a) tvärkulturell kommunikation av känslor i tal och musik, (b) musikens funktioner och användningsområden, (c) individuella skillnader i igenkänning av känslouttryck, och (d) studier av neurala mekanismer involverade i igenkänning av känslouttryck. Jag kan handleda uppsatser om det mesta som har någon koppling till områdena emotionspsykologi eller musikpsykologi. 14

15 PETER LILLIENGREN, fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, vik. universitetslektor. Frescati Hagväg 8, rum B116, tel: , e-post: Jag har ett särskilt intresse för kliniska tillämpningar av affektteori och anknytningsteori, forskning kring gemensamma och specifika faktorer i olika psykoterapiformer samt försök till integration mellan olika skolinriktningar på psykoterapiområdet. MARIA LINDAU, MD, universitetslektor, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum C210, tel: , e-post: Min egen forskning är dels klinisk, och handlar om relationen mellan hjärna och beteende vid mild kognitiv störning och olika typer av demenssjukdomar, däribland Frontotemporal lobär neurodegeneration och Alzheimers sjukdom, dels inriktad på kognitiv struktur och klassisk balett. Jag handleder i neuropsykologi, studier med psykodynamisk inriktning, behandlingsstudier, trafikmedicinska studier, studier av psykologiska aspekter på konstnärlig utövning/scenkonst och idrottsmedicin, intervjuundersökningar, enkätundersökningar och i viss mån kvalitativa studier. Egna uppslag till uppsatsämnen välkomnas också. PETRA LINDFORS, professor. Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 14, rum 322. Tel: , e-post: Petra Lindfors kan åta sig något handledningsuppdrag, på avancerad nivå (magister/master, psykologprogrammet) där studenten har intresse av att gå in och delta i något aktuellt forskningsprojekt kring stress, hälsa och välbefinnande och skriva uppsats inom ramen för ett pågående forskningsprojekt. För mer information om Petras forskningsintressen, se THOMAS LINDGREN, vik universitetslektor (personlighetspsykologi och klinisk psykologi). Frescati Hagväg 8, rum C402, tel: , e-post: Jag har arbetat huvuddelen av mitt yrkesliv som psykolog, kliniskt och med organisation och min forskningsinriktning följer i spåren av detta. Ett fokus har varit testmetodik, särskilt personlighetstest. Vad mäter egentligen individuella testmetoder och hur förhåller sig olika typer av testmetoder till varandra? Hur och i vilken utsträckning är testresultat generaliserbara? Sådana frågor berör inte bara testmetodik, utan även de konstrukt som testmetoderna avser mäta, liksom konstruktens teoretiska underbyggnad. Test kan också användas till mer än att avgränsat mäta något. När man mäter något, gör man också något med det man mäter. Test kan t ex få betydelsen att vara en tredje part i en bedömningsrelation, som en empatiguide och /eller som 15

16 en operationalisering av hur det är. Den som blir bedömd kan inkluderas i en ömsesidig valideringsprocess. Sådan användning av test är exempel på vad som har kommit att kallas kollaborativ- eller psykoterapeutisk testbedömning. Jag har intresserat mig särskilt för denna kollaborativa eller terapeutiska dimension av bedömning, vid diagnostik, behandlingsplanering, utvärdering-uppföljning och i urval. TORUN LINDHOLM, professor. Frescati Hagväg 14, rum 220. E-post: Min forskning är inriktad på socialpsykologiska frågeställningar, ofta tillämpade i rättsliga, medicinska och akademiska sammanhang. Jag har forskat bland annat kring hur vittnen till brott uppfattar förövare och offer i brottssituationer beroende på faktorer som etnicitet och kön, och hur sådana faktorer kan avgöra rättspsykiatriska bedömningar och bedömningar av vittnens trovärdighet. Jag har också forskat minnets påverkbarhet, framförallt hur vi kan minnas sådant som aldrig inträffat, så kallade falska minnen och hur falska och korrekta minnen skiljer sig åt. Jag arbetar också med projekt kring faktorer som påverkar vår tendens till konformitet, samt kring fenomenet stereotyphot, dvs när negativa stereotyper om den egna gruppen gör att man presterar sämre. Studenter intresserade av följande områden är välkomna att diskutera uppslag för en c-uppsats. 1. Kan man minnas ett brott som man inte sett? Gör man oftare sådana misstag om den misstänkte är stereotypt förknippad med brottet? 2. Hur bedömer man misstanke om våld mot barn inom vården? Spelar etnisk bakgrund hos den misstänkte någon roll? Hur minns man sina egna bedömningar och fakta i fallet efteråt? 3. Finns det egenskaper som skiljer korrekta och felaktiga minnen? 4. Kan människor avgöra om ett vittnes minne är felaktigt eller korrekt? Spelar det någon roll om vittnet talar sitt eget modersmål? Om det är en kvinna eller en man? Kan man träna sig på att bli bättre på att göra bedömningar av om ett minne är korrekt eller inte? 5. Påverkas människors minne för en brottshändelse av inställningen hos den man beskriver händelsen för, s k audience tuning? 6. Påverkas kvinnors vilja till ledarskap av stereotyphot? Kan man i så fall motverka detta? LENA LÅSTAD, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 348, tel: , e-post: Min forskning är inriktad mot arbets- och organisationspsykologi, och mitt avhandlingsarbete handlar om anställningsotrygghet och anställningsotrygghetsklimat. Studerande som är intresserade av att skriva om anställningsotrygghet är välkomna att höra av sig till mig. Jag handleder också inom ämnen som organisationskultur och organisationsklimat, samt stress och stresshantering. 16

17 Jag handleder både kvalitativa och kvantitativa uppsatser, och studenten väljer själv om uppsatsen ska skrivas på svenska eller engelska. FERNANDO MARMOLEJO-RAMOS, Postdoc, Division of perception and psychophysics. Research interests in psychology: Language comprehension, text comprehension, embodiment of language and emotions, cross-modal (multisensory) perception (processing). Specific research project at SU: Cross-modal (multisensory) perception (processing) between vision and touch. Examples of research questions (Masters students): How the recall of novel 3D shapes can be affected by the order in which the shapes are previously explored (vision > touch vs touch > vision)? What s the role of language in such crossmodal processing? How could emotions play part in the process? MALIN MATTSON, doktorand på Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 355, tel: , e-post: MARIKA MELIN, fil dr. Forskare avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 346, tel: , e-post: CHRISTIN MELLNER, forskare på Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 329, e-post: HENRY MONTGOMERY, professor emeritus. Tel: , e-post: Att lyssna på meningsmotståndaren Demokrati förutsätter att det finns olika åsikter som tävlar med varandra. Det hör till demokratins väsen att människor försöker vinna terräng för sina åsikter och övertyga andra om att man har rätt. Men en välfungerande demokrati förutsätter också att man lyssnar på meningsmotståndaren och tar hans eller hennes argument på allvar. Hur kan man organisera ett samtal mellan meningsmotståndare så att deltagarna lyssnar på varandra? Uppsatsämnet avser att utföra ett experiment där meningsmotståndare i en politiskt kontroversiell fråga får i uppgift att diskutera med varandra. Olika möjligheter att styra samtalet prövas. Effekten av denna styrning på hur man uppfattar och tar till sig meningsmotståndares åsikter undersöks och hur man ser på denne som person. Vi utgår från teorier inom social kognition såsom attributionsteori och balansteori. 17

18 TIMO MÄNTYLÄ, professor i kognitiv psykologi. Frescati Hagväg 14, rum 120, tel: , Utöver mitt allmänna intresset för grundläggande kognitionspsykologiska frågor handlar min forskning om relationen mellan sk. högre kognitiva funktioner med fokus på beslutsfattande, metakognition och kognitiv kontroll. Ett nära relaterat projekt handlar om "multitasking" och dess relation arbetsminne och exekutiva kontrollfunktioner. Förslag på uppsatsämnen: Individuella skillnader i multitasking. Högre kognitiva funktioner under menstruationscykeln. Effekter av datorspel på intelligens, spatial förmåga och exekutiva funktioner. EWA MÖRTBERG, docent, medicine doktor, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och neuropsykologisk diagnostik. Frescati Hagväg 8, rum B411, tel: , e-post: Jag är intresserad av klinisk psykologi och psykoterapiforskning och särskilt experimentella behandlingsstudier. Min egen forskning har primärt varit inriktad på området social ångeststörning (social fobi) och t.ex. studier av behandlingseffekter, prediktorer och mediatorer för utfall, personlighet och allians. För närvarande planeras ett forskningsprojekt avseende depressionsbehandling där effekterna av beteendeaktivering och kombinationen av antidepressiv medicinering och beteendeaktivering jämförs. Välkommen att kontakta mig för diskussion av dina uppsatsideér! MATS NAJSTRÖM, fil.dr, leg psykolog, leg psykoterapeut. Frescati Hagväg 8, rum B213, tel: , e-post: Uppsatsämnen kan erbjudas inom följande områden: Omedvetna processer med ursprung i subliminal perception Personlighetspsykologi Kognitiv psykologi Anknytningsteori Intervjumetodik Studenter är också välkomna att diskutera egna idéer till uppsatsämnen. 18

19 MATS E. NILSSON, professor. Frescati Hagväg 9. E-post: psychology.su.se, tel Förslag på uppsatsämnen: 1. Vad gör ljud behagliga eller störande? 2. Vad kännetecknar rogivande ljudmiljöer? 3. Psykoakustiska modeller för upplevelser av ljudkällor (distans, rörelse, position, etc). 4. Användning och upplevelse av rekreationsområden i relation till olika miljöfaktorer. HENRIK NORDSTRÖM, doktorand. Frescati Hagväg 9A, rum 213 (Gösta Ekmans Laboratorium), tel: , e-post: psychology.su.se Mitt avhandlingsarbete handlar om emotionella uttryck i tal och musik. Jag undersöker vad det är som gör att vi kan förstå det emotionella uttrycket i en röst eller i ett musikstycke samt lik-/olikheter mellan dessa typer av uttryck. Jag har flera projekt och datainsamlingar på gång som rör detta ämne och som skulle kunna bli lagom omfattning för ett studentarbete. JONAS OLOFSSON, docent, bitr universitetslektor. E-post: psychology.su.se, Jag handleder studenter inom ett flertal områden som rör kognitiva, perceptuella och affektiva fenomen. Min egen forskning rör dels luktsinnets förmåga att väcka känslor, och dess relation till kognitiva system i hjärnan (främst språk och minne). Jag använder också registreringar av hjärnvågor för att mäta hur snabbt hjärnan reagerar på emotionella bildstimuli. Min filosofi är att uppsatsskrivande studenter ska få möjlighet att göra välkontrollerade studier med hög vetenskaplig kvalitet, och därigenom få pröva på hur det är att bedriva forskning. Hör av dig och beskriv vad du är intresserad av att skriva om. Jag tar inga nya handledningsuppdrag under ht14/vt15. ANDREAS OLSSON, PhD, forskare vid Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Fogdevreten 2a, Stockholm, tel: , e-post: Personlig websida: phelpslab/pages/andreas.html Min forskning använder olika metoder (fmri, perifer psykofysiologi och beteende) för att studera frågeställningar inom kognitiv och affektiv neurovetenskap, inlärningsteori och socialpsykologi. Pågående projekt intresserar sig tex för rädsleinlärning och hur denna grundläggande form av inlärning påverkas av sociala faktorer, såsom grupptillhörighet, mentala attribueringar och personlighetsdrag. 19

20 Studenter som önskar mer information kan bekanta sig med tidigare projekt via min personliga websida (se ovan). Studenter erbjuds tillfälle att lära sig experimentell design och metod, samt att skaffa erfarenhet av att utföra egna studier. Examensarbeten kan diskuteras som delar i befintliga projekt eller som förslag på nya studier. ANDERS SAND, doktorand i Gösta Ekmans Lab. Frescati Hagväg 9A, rum 213, tel: , e-post: Jag vill handleda en student som är intresserad av subliminal priming eller individuella skillnader i dataspelande och visuella uppgifter. Experimentet som är planerat handlar om subliminal priming (kan coca cola-reklamen du inte hinner se, ändå få dig att köpa läsk?). Ett av de vanligaste paradigmen som får effekter är subliminal priming av stroop-effekten (längre reaktionstid om det finns en färgkonflikt man inte kan se ). Jag vill undersöka om effekten kan förklaras av individuella skillnader (framförallt gällande skillnader i dataspelande) samt om den överlever trial-fokuserad analys. Experimentet är designat och pilotat men jag är öppen för att delar kan ändras efter intresse. Mitt avhandlingsarbete handlar om rumsligt hörande (dvs något helt annat). JOHANNA SCHWARZ, PhD, PostDoc, Avdelningen för biologisk psykologi. E- post: Min forskning undersöker hur sömn(brist) och psykosocial stress påverkar biologi, kognition, och beteende. För en pågående studie söker vi för närvarande studenter på avancerad nivå som är intresserade av t.ex. följande forskningsfrågor: Hur påverkar sömnbrist och psykosocial stress kognition (framför allt arbetsminne)? Hur påverkar ålder och sömnbrist kognition? Hur påverkar sömnbrist känslighet mot psykosocial stress? MARGARETA SIMONSSON-SARNECKI, universitetslektor. Frescati Hagväg 8, plan 2, tel: , e-post: Studenter är välkomna med egna förslag för en dialog. 20

21 JOHANNA STENGÅRD, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 327, e-post: psychology.su.se, Mitt avhandlingsarbete handlar om inlåsning på arbete, dvs att ofrivilligt ha fastnat på fel arbetsplats och/eller inom fel yrke. Jag undersöker både vad inlåsningen beror på och vad det får för konsekvenser för individen. Jag handleder kvantitativa uppsatser inom arbets- och organisationspsykologi. JOHANNA STÅLNACKE, fil.dr, leg psykolog, civilekonom, Avdelningen för klinisk psykologi. Frescati Hagväg 8, rum B406, tel.: , e-post: Jag är intresserad av barnneuropsykologi och neuropsykologisk utredning av barn. Även särskild begåvning och dess konsekvenser för utveckling och social anpassning är ett intresseområde. OLA SVENSON, professor em. i psykologi och forskare vid Decision Research, Oregon, USA. Frescati Hagväg 14, rum 222, tel: , e-post: Bedömning och beslutsfattande Om du vill göra en C, D eller psykologexamensuppsats inom något av nedanstående problemområden så vill vi att du kontaktar oss i början av terminen. På så sätt får du mer tid att tänka igenom vad som skall göras och planera ditt uppsatsarbete. På så sätt går det lättare att bli klar till den tidpunkt då arbetet skall lämnas in. Välkommen att kontakta mig per epost. Följande frågeställningar är nu aktuella: 1. Hur förändras uppfattningen av beslutsalternativ under och efter en beslutsprocess? Man har visat att uppfattningen både om det valda och det icke valda alternativet ändras beroende på ens egna beslut. Det är så att man kan omvärdera alternativ så att en egenskap (attribut) som först var negativ för det valda blir positiv. Forskningen anknyter till socialpsykologin och Festingers dissonansteori. 2. Hur påverkas uppfattningen av beslutsalternativ när man får veta att en signifikant annan eller expert fattar ett motsatt beslut? Här blir kopplingen till socialpsykologin ännu starkare och vi vill veta hur man kognitivt i detalj tacklar situationer där andra inte tycker som man själv. 3. Föreställningar om risker och fakta i vägtrafiken. När vi och andra diskuterar bilkörning och trafik så baseras diskussionerna och besluten på vad vi vet och tror om olika faktorers och deras betydelse för t ex trafiksäkerheten. Vi har i en serie studier undersökt t ex vad bilförare tror om hur mycket tid man vinner på att öka hastigheten och vilka möjligheterna är att bromsa man har ökat hastigheten från 30 till 50 km/h. Resultaten har varit förbluffande. Så har man t ex mycket överdrivna föreställningar om hur mycket 21

22 tid man vinner på att öka hastigheten i ett högt hastighetsregister. (90 km/h och uppåt). Man förstår inte heller hur en höjning från 30 till 50 km/h förlänger bromsförloppet om man måste stanna omedelbart t ex framför ett framspringande barn. Nu är vi intresserade av att veta mer om varför dessa felaktiga föreställningar förekommer. MAGNUS SVERKE, professor, forskare vid Avd för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 358, tel: , e-post: Handleder uppsatser inom arbets- och organisationspsykologi generellt och i synnerhet sådana som sammanfaller med mina egna forskningsintressen och - projekt. Exempelvis: Organisationsförändringar, konsekvenser av personalneddragningar, anställningsotrygghet och hälsa, tidsbegränsade anställningar, arbetssituation och arbetsmotivation, arbetsrelaterade attityder, förändringar i hälso- och sjukvårdens arbetsorganisation, socialt handlande i ideella organisationer, relationer mellan medlemmar och fackliga organisationer, fackets roll i det flexibla arbetslivet samt skalkonstruktion och validering. Inom flera av dessa områden finns också förslag på färdiga uppsatsämnen. ELMERI SYRJÄNEN, doktorand, E-post: Jag är verksam inom affektiv neurovetenskap. Jag är även intresserad av perception, kognition, och andra psykofysiologiska fenomen. I min forskning använder jag främst bilder och lukter för att framkalla emotionella responser. Centrala responser som kan mätas med t.ex. EEG och perifera responser så som hudkonduktans eller muskelaktivitet. Denna typ av experimentell forskning har stark fokus på metoder som kommer att kräva både motivation och tid att sätta sig in i vilket innebär att du som student får ta ett stort eget ansvar. Om det låter intressant så ta kontakt med mig så kan vi diskutera lite idéer. ANDRZEJ WERBART, professor, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg psykoterapeut, handledare. Frescati Hagväg 8, plan 4, tel: , , e-post: I min forskning studerar jag förändringsprocesser i psykoterapi och utfall av psykoterapeutisk behandling med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Jag undersöker hur patienterna och deras terapeuter ser på det som händer i psykoterapi och hur utfallet blir för olika patientgrupper och terapityper. Studerande som är intresserade av dessa områden är välkomna att diskutera uppsatsämnen för C-uppsats, psykologexamensuppsats eller psykoterapeutexamensuppsats. Några aktuella exempel på uppsatsämnen (VT 2015): 22

Ämneskatalogen HT 2011 - VT 2012

Ämneskatalogen HT 2011 - VT 2012 Ämneskatalogen HT 2011 - VT 2012 HANDLEDARE OCH FÖRSLAG PÅ UPPSATSÄMNEN i alfabetisk ordning CHARLOTTE ALM, fil dr, universitetslektor särskilt socialpsykologi. Även affilierad till Institutionen för klinisk

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema 21/1 21/2 Studieordning med inriktning mot Personal, PAO T1 Arbete och Organisation (PAO) VT 2013 Delkursansvarig: Margareta Simonsson-Sarnecki OBS! Mindre ändringar i schemat kommer troligen att göras. Dessa meddelas

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare

- Medlemmar - Seniora forskare. Doktorander. Assistenter, projektledare - Medlemmar - Seniora forskare Claudia Fahlke sida 2 Jan Balldin sida 2 Ulf Berggren sida 3 Kristina Berglund sida 3 Ann-Sophie Lindqvist sida 4 Solveig Olausson sida 4 Anna Söderpalm Gordh sida 5 Doktorander

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-05-21 Reviderad av: Utbildningsledare 2014-05-20 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT)

Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) Bilaga till ansökan PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET 90 HÖGSKOLEPOÄNG, HÖSTTERMINEN 2013 INRIKTNING: KOGNITIV BETEENDETERAPI (KBT) INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Person- och adressuppgifter Namn Personnummer Adress,

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI ÖVERSIKT SCHEMATERAPI Poul Perris Leg Läkare, Leg Psykoterapeut & Handledare Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi www.cbti.se BAKGRUND TILL MODELLEN Vidareutveckling av kognitiv terapi vid behandling

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2010 Delkursansvarig: Mats Najström Motivation & Emotion Anvisningar och Schema 8 november 11 januari 2011

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio.

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio. STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) avseende barn och ungdom, utb.kod: S1BU151 (Basic Course in Cognitive-Behavioral Therapy for Children and Adolescents from a Family

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare

Måndag 12 februari. Tid Ämne Talare Måndag 12 februari Tid Ämne Talare 09.00-09.45 Registrering Vänligen kom inte i sista stund! 09.50-10.00 Seminariet öppnas Ej klar 10.00-10.40 Hela människan - en holistisk syn på patienten Vad är en holistisk

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1

Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24. www.amilundblad.com 1 Nära relationers betydelse för hälsan Umeå 2010-09-24 www.amilundblad.com 1 Ann-Marie Lundblad Socionom, Auktoriserad familjerådgivare, Leg. Psykoterapeut, Doktor i folkhälsovetenskap. p www.amilundblad.com

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng 1(7) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits Human Factors 180 higher education

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer

Förankring, acceptans och motstånd

Förankring, acceptans och motstånd Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,

Läs mer