Ämneskatalogen HT VT 2012

Transkript

1 Ämneskatalogen HT VT 2012 HANDLEDARE OCH FÖRSLAG PÅ UPPSATSÄMNEN i alfabetisk ordning CHARLOTTE ALM, fil dr, universitetslektor särskilt socialpsykologi. Även affilierad till Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Frescati Hagväg 14, rum 147, tel: , e-post: charlotte.alm@ psychology.su.se Mina forskningsintressen ligger främst inom nedanstående områden men jag välkomnar även förslag på andra uppsatsämnen. 1. Blyghet och social kognition såsom attribution. 2. Trafikpsykologiska frågeställningar, exempelvis upplevda risker och otrygghet i samband med resor med kollektiva transportmedel. 3. Socialpsykologiska frågeställningar kopplade till kriminalitet, missbruk och mental ohälsa. OVE ALMKVIST, professor i klinisk neuropsykologi. BUP, Handikappinstitutet. Frescati Hagväg 14, e-post: oat@psychology.su.se Två områden finns inom min forskning, där det finns plats för studenter för att genomföra forskningsuppgifter (C-uppsats, psykologexamensarbete, doktorandstudier). Alzheimers sjukdom En stor mängd data finns redan insamlade vid Geriatriska kliniken, Huddinge sjukhus. Dessa data kan användas för att studera olika frågor av betydelse för diagnostik, differentialdiagnostik, förståelse av demenssjukdomarnas natur etc. Tre exempel: 1. Vilka samband finns mellan neuropsykologiska testresultat och resultat från andra kliniska undersökningar (MR, SPECT, EEG, neurokemi etc) hos personer med misstänkt kognitiv störning? 2. Hur ser förloppet ut vid övergången mellan ett prekliniskt stadium av Alzheimers sjukdom (demenskriterier är ej uppfyllda) och diagnostiserad Alzheimers sjukdom? 3. Vilka särskiljande tecken finns vid olika demenssjukdomar? Funktionella studier av hjärnaktivitet och beteende Ett samarbete pågår mellan MR-enheten och Geriatriska kliniken vid Huddinge sjukhus, varvid MRteknik utnyttjas för att studera blodflödet i hjärnan när olika mentala uppgifter utförs. På så vis kan samband mellan hjärnaktivitet och beteende följas, vilket 1

2 görs både på friska personer och personer med olika typ av sjukdom. Dessa studier kan ha framtida klinisk betydelse, men också ge grundläggande information om förhållandet mellan hjärna och beteende. Två exempel: 1. Vilken betydelse har graden av viljestyrning för hjärnaktivet vid motorik med fingrarna? 2. Vilken skillnad finns mellan minnesstörda och friska personer i hjärnaktivering vid olika kognitiva uppgifter? HÅKAN ANDERSSON, doktorand. Frescati Hagväg 14, rum 250, tel: , e-post: hakan.andersson@psychology.su.se, WANJA ASTVIK, fil dr. Forskare. Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 346, tel: , e-post: wanja.astvik@psychology.su.se Jag har i min forskning framförallt intresserat mig för arbetsvillkor i Human service-arbete. Frågor som innefattas i mitt forskningsområde handlar om vad arbetsvillkor, organisationsformer och nya ledningssystem innebär för medarbetare och för chefer, hur dessa villkor påverkar de copingstrategier individerna utvecklar samt vilken betydelse eller konsekvens valet av strategi har för hälsa, professionell utveckling/lärande och kvalitet i arbetet. EVA BEJEROT, docent, forskare, Arbetsvetenskap. Frescati Hagväg 14, rum 353, tel: , e-post: eva.bejerot@psychology.su.se Mitt forskningsområde ligger inom arbetslivsforskning, och inbegriper arbetsoch organisationspsykologi. Jag undersöker hur nya styrpraktiker i offentlig sektor utformas och vilka konsekvenser dessa har för arbetsvillkor, kunskapsutveckling och kvalitet i arbetet. Min forskning berör främst professionella grupper i kommun och landsting och de styrformer jag intresserar mig för är kundstyrning, ekonomistyrning, kvalitetsstyrning, arbetslag etc. Några förslag på ämnen för uppsatser: 1. Teamarbete: för- och nackdelar med tvärprofessionella team 2. Strategier för att hantera "illegitimate tasks" i arbetet 3. Psykiatrireformerna och kunskapsutveckling i den kommunala omsorgen 4. Mellan standardisering och individualisering - nya krav på primärvården 5. Att agera kund i offentlig sektor - 70-talisternas synsätt. 2

3 BIRGITTA BERGLUND, professor em i perception och psykofysik. Frescati Hagväg 8, tel: , fax , e-post: birgitta.berglund@ki.se Sensorisk perception med kliniska eller miljöpsykologiska tillämpningar. 1. Ljudperception, särskilt perception av komplexa naturliga ljud i miljön. Nästan all tidigare forskning har sysslat med artificiella ljud såsom buller. Frågeställningen blir nu i stället att utforska vad en positiv ljudmiljö består av. 2. Psykoakustisk forskning om vilka egenskaper hos buller i miljön som gör dem störande. Frågeställningen kan fokuseras på fluktuerande ljudmönster där olika buller förekommer. 3. Normal och störd perception hos hudsinnena, särskilt relaterad till olika kroppsdelar. Frågeställningen kan t ex avgränsas till hur kronisk smärta hos neuropatiska patienter påverkar perceptionen hos andra hudsinnen (t ex värme, tryck, kyla). 4. Sjuka hus-forskning, särskilt utveckling av ett frågeformulär med vars hjälp sjuka hus-reagerande personer kan diagnostiseras sensoriskt och psykologiskt. Frågeställningen kan fokuseras på en jämförelse mellan t ex sjuka hus-reagerande personer och immunologiskt diagnostiserade allergiker. 5. Luktperception, särskilt betydelsen av den samtidiga perceptionen sensorisk irritation (medierad via trigeminus). Frågeställningen kan t ex avgränsas till att försöka finna kemiska ämnen som vid inandning nästan bara är luktande eller nästan bara sensoriskt irriterande. 6. Perception av komplexa gasblandningar, särskilt kemisk emission från byggnadsmaterial. Frågeställningen kan vara inriktad på exponeringstidens betydelse för hur mycket låga halter av enskilda ämnen i blandning kan generera sensorisk irritation. 7. Sensorisk irritation, särskilt fastställande av begreppet med hjälp av kvalitativ karaktärisering. Frågeställningen kan t ex besvaras genom experiment med sensorisk stimulering (inandning eller hud) hos olika känsliga människor. 8. Ljudkänsliga personer, finns dom? Frågeställningen kan angripas både med hjälp av utveckling av ett frågeformulär för ändamålet och med hjälp av experimentella situationer. 9. Adaptation och habituering, särskilt vad avser karaktärisering av miljöbelastning. Frågeställningen bör först bearbetas teoretiskt och kan sedan utredas experimentellt eller genom en frågeformulärsundersökning i fält. 10. Symtomperception, särskilt hos diagnosticerat sjuka personer och s k känsliga personer som ej kliniskt kan konstateras vara sjuka. Frågeställningen kan beröra kronisk smärta, tarmintolerans mot mat, luftvägsintolerans mot rökning, etc. 11. Studerandes egna förslag till uppsatsämnen emotses också positivt. 3

4 LARS R. BERGMAN, professor i beteendevetenskaplig longitudinell forskningsmetodik. Frescati Hagväg 14, 1 tr, tel: , e-post: lrb@psychology.su.se 1. Under det senaste året har ett facinerande pussel "Caleidoscopic" börjat lanseras i främst Australien och Indien. Det består av 18 pusselbitar som läggs till en kvadrat och en oerhört stor mängd olika uppgifter kan föreläggas pussellösaren beroende på vilket mönster man vill att kvadraten ska bilda. Pusslet finns både i plast och som datorprogram och en mängd statistik finns om svårighetsgrad för att lösa olika uppgifter etc. En preliminär genomgång tyder på att utgående från pusslet kan ett intressant kognitivt test bildas, som kanske kan bli överlägset Bender och Benton. Arbetet med att omforma den datoriserade pusselversionen till ett test kan ev. göras av tillverkaren. Uppsatsen går ut på att konstruera testet utgående från en pilotgrupp och att undersöka dess reliabilitet. Ev. i en ytterligare c-uppsats kan testets validitet undersökas. 2. Metoder inom longtitudinell forskning. Förnyelse av psykologisk forskning kräver en ständig utveckling av nya metoder. Sådan forskning bedrivs inom laboratoriet för longitudinell forskning om individuell utveckling, bl.a. avseende metoder för klassifikation inom ramen för det s k personansatstänkandet mättekniska frågeställningar inklusive testteori tillämpningen av den nya icke-linjära matematiken för att studera komplexa dynamiska system ADB-arbete för att översätta metoder till fungerande program, normalt inom ramen för vårt programpaket SLEIPNER, avsett för multivariat personansatsorienterad analys Utrymme finns för enstaka uppsatser på C-nivå och/eller psykologexamensnivå. Det specifika ämnet skräddarsys efter den studerandes intresseområden (inom ramen för vårt program). Även om det underlättar är speciella förkunskaper i statistik och matematik inte nödvändiga. Däremot krävs ett visst matematiskt sinne och intresse för kvantitativa metoder. ANNE H. BERMAN, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut. Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för rättspsykiatri, Box 4044, Huddinge, tel: , fax: , mobil: , e-post: anne.h.berman@ki.se Jag arbetar som psykolog, psykoterapeut och forskare vid Beroendecentrum Stockholm samt Karolinska Institutets Sektion för rättspsykiatri. Per hösten 2007 bedriver jag tre självständiga forskningsprojekt: 1. Automatiserat telefonstöd för rättspsykiatriska patienter i öppenvård och kriminalvårdsklienter i frivård ( 2. Internetbaserad screening för alkohol- och drogproblem ( 4

5 3. Motiverande samtal för patienter på avgiftningsavdelning för narkotika problem (se Utöver detta ansvarar jag för en valbar kurs om beteendemedicin för läkare och psykologer i primärvården och redigerar en bok om kriminalvården i praktiken (se Dessa områden spänner över ett brett spektrum och det finns alltid intressanta frågor att nysta i, både mina förslag och dina. Jag handleder gärna psykologexamensuppsatser men även ibland C-uppsatser. Psykologkandidater med forskningsintresse är särskilt välkomna. Möjliga ämnen: Kriminalitet Drogmissbruk inklusive diagnostik Medicinsk informatik utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv Existentiell psykologi/terapi Motivationshöjande samtal (Motivational Interviewing) Skilsmässor CLAUDIA BERNHARD-OETTEL, fil dr, leg psykolog. Frescati Hagväg 14, rum 348, tel: , e-post: cbl@psychology.su.se Mitt forskningsområde ligger inom arbets- och organisationspsykologi. Jag undersöker olika anställningsformer (tillfälliga anställningar, deltidsanställningar) och deras konsekvenser för individen och organisationen. Näraliggande ämnen är det psykologiska kontraktet, anställningsotrygghet, förändringar i arbetslivet, organisationsförändringar, nedskärningar, anställningsbarhet, anknytning till arbetsmarknaden, utanförskap eller rörlighet på arbetsmarknaden. Jag är dessutom intresserad av mångfald, sociala relationer på arbetsplatsen och genusperspektivet inom arbets- och organisationspsykologi. Studenterna kan komma med egna idéer, och skriva på svenska eller engelska. ERIK BERNTSON, fil dr. Tel: , e-post: erik.berntson@ psychology.su.se Min forskning rör anställningsbarhet, vad det är, vad det beror på och vilka konsekvenser det har för individer och organisationer. I stort är jag intresserad av arbets- och organisationspsykologi med särskilt intresse för anställningsbarhet, rörlighet, anställningsotrygghet, karriärfrågor, ledarskap. 5

6 GUNNAR BOHMAN, universitetslektor (klinisk psykologi, PDT). Frescati Hagväg 8, rum A403, tel: , e-post: KRISTER BOMAN, docent, leg psykolog, forskningsledare. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Q6:05, Stockholm. Tel , Mobil: ; e-post: De psykosociala dimensionerna av allvarlig kronisk sjukdom hos barn - representerade av forskning kring barnet och hela familjen - utgör idag en viktig del av det totala medicinsk-psykologiska omhändertagandet. Det rör sig om ett forskningsintensivt område, med ett etablerat samarbete mellan forskningsgruppen och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inom den ramen erbjuds handledning i uppsats- och examensarbeten inom klinisk psykologisk barncancerforskning och psykosocial forskning kring allvarliga kroniska sjukdomar hos barn och föräldrar/anhöriga. Inom delar av nedanstående ämnen sker samarbete med institutioner över hela landet, liksom internationellt samarbete med partners utanför Sverige. Ämnesförslag inom aktuella forskningslinjer: Psykologisk stödintervention för föräldrar till barn med cancer/övr. allvarliga sjukdomar (barncancer); utformning, implementering och utvärdering av kort- och långtidseffekter. Psykosocial belastning (depression, ångest, PTSD, stressymptom, utmattningssymptom) hos föräldrar till barn med allvarlig sjukdom; inklusive longitudinell uppföljning. Salutogena faktorer (psykiska skyddsfaktorer), som hos föräldrar till allvarligt sjuka barn befrämjar anpassning till livet efter sjukdomen, och minskar risken för bestående psykosociala negativa följder. Inverkan av tidigare psykiskt traumatiska upplevelser på hur föräldrar reagerar psykologiskt vid ett barns allvarliga sjukdom. Forskning om nyblivna föräldrar vid screening för medfödd risk för barnet att utveckla obotbara sjukdomar: o o o etiska aspekter föräldrars upplevelse och attityder psykologiska reaktioner (undersökning av bl.a. förekomst av stress- & ångestsymptom). Sena komplikationer efter behandling för hjärntumör hos barn, nationella långtidsuppföljningar av hälsa, identitet, kroppsuppfattning och självbild och upplevelse av erhållen vård/stöd. Föräldrars belastning och upplevelse av vård/stöd ingår. Barns upplevelser av sjukdom och behandling vid allvarlig kronisk sjukdom (barndiabetes, barncancer). 6

7 ELISABET BORG, fil dr, universitetslektor. Frescati Hagväg 14, tel: , e-post: Mina intressen ligger huvudsakligen inom psykofysikens område: Hur förhåller sig vår upplevda verklighet till den fysiska verkligheten? Hur kan man mäta upplevelser (speciellt upplevelser som varierar från svaga till starka intensiteter)? Jag är även intresserad av olika tillämpningsområden för psykofysiska skattningsmetoder (och dessa begränsas endast av fantasin). Exempel på tillämpningsområden är inom ergonomi, hälsa, idrott, medicin, mm. Några förslag till uppsatsämnen: En skattningsskala som har fördelarna hos enkla kategoriskalor och samtidigt kan ge kvotdata har utvecklats av Gunnar och Elisabet Borg, den s.k. Borg CR100 skalan. Upplevs den som lättare/svårare att använda än vanliga procentskattningar? Detta skulle kunna bedömas med hjälp av skattningar av svarthet (ytor som varierar i grad av svarthet) i en inomindividdesign. Är en Borg CR-skala mindre känslig för s.k. context-effekter (t.ex. omgivningens påverkan) än de klassiska kvot-skalningsmetoderna såsom magnitudestimation? Inte mycket undersökt, men vissa motstridiga resultat finns på upplevd ljudstyrka. Hur ser det ut på upplevd ansträning t.ex.? Hur överensstämmer våra föreställningar av intensitetsupplevelser (såsom exempelvis surheten hos en citron, svartheten hos ett svart sammetstyg, ljudet från en motorsåg, att springa 200 m till bussen ) med faktiska intensitetsupplevelser av desamma? Kombinara enkät-undersökning med fältexperiment. Borg CR100 skalan har framför allt tagits fram och validerats på sensoriska material (t.ex. upplevd ansträngning, ljudstyrka, smakstyrka, etc.). Hur fungerar den på helt andra saker t.ex. på 1) upplevd svårighet av matematikuppgifter? 2) kvalitetsbedömningar (t.ex. av innehållet i en rapport-text) 3) upplevd emotionell styrka (när man lyssnar på två olika musikstycken t.ex.? Eller något helt annat? Med resp. utan penna mellan läpparna ) 4) Något annat område där det finns dåliga mätskalor som man kan jämföra med? Egna initiativ där det finns behov av förbättrad skattningsmetodik välkomnas! Jämför befintliga skalor (t.ex. VAS) med det resultat som erhålls med Borg CR100 skalan. Är förändringen i upplevd känsla av ansträngning vid arbete på cykelergometer beroende av om man har en kontinuerlig stegvist ökande belastning eller om man presenterar belastningarna i en randomiserad ordning? (man skulle ju kunna tänka sig det eftersom tröttheten från föregående belastning adderas till den aktuella s.a.s.). Det första är den typen av arbetsprov som oftast används kliniskt, den andra typen är den metodologiskt bättre vid skalkonstruktion. Alltför stora skillnader kan i värsta fall medföra fara för patienter som använder skalan kliniskt, varför detta behöver studeras. 7

8 GUNNAR BORG, professor emeritus vid Avdelningen för perception och psykofysik. E-post: Generell metodik för bestämning av styrkan i upplevelser En ny skattningsmetodik (Category-Ratio-skalor, CR-Scales ) finns utarbetad, som möjliggör bestämningar av direkta nivåer vid ett visst tillfälle och i en viss situation (en bestämd position i det subjektiva dynamiska variationsområdet från Min till Max ) samt förändringar med stimulusintensitet eller tid. Detta med parametrisk statistik. Metodiken tillämpas för bestämningar av de flesta typer av upplevelser, såsom vanliga sensoriska förnimmelser av ljud, smak o.s.v., kliniska symtom och känsloupplevelser. Av aktuellt intresse är granskning av befintlig metodik för bestämning av smärta samt experiment med jämförelse av den vanliga VAS-metodiken med CR-skalametodiken. Psykofysiologiska experiment pågår med bestämning av andfåddhet och andnöd i relation till muskeltrötthet m.m. hos friska och patienter (i samarbete med KI-KS) med KOL (många rökare). Exempel på andra experiment är bestämning av sötman hos viner samt elitprestationer i idrott, typ simhopp, backhoppning o.s.v. Några studier utförs i samarbete med min dotter Elisabet. SVEN Å CHRISTIANSON, professor, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum B212, tel: , e-post: scn@psychology.su.se Minne och emotion, våldsbrott och vittnesmål Förslag till uppsatsämnen: 1. Kognitiv intervjuteknik i samband med förhör av barn/vuxna. 2. Minnen från traumatiska upplevelser. 3. Simulerad glömska hos gärningsmän. 4. Kvinnor som dömts för mord/dråp. 5. Vad gärningsmän minns och berättar om dödligt våld. 6. Beteendekonsistens hos gärningsmän som begår sexuella övergrepp. 7. Vad barn minns och berättar om bevittnat våld. 8. Barn och ungdomar minnen och berättelser om sexuella övergrepp. 9. Internet-initierade sexuella brott och grooming. 10. Gärningsmannaprofilering. Studenter med ett allmänt intresse av vittnesmål i samband med våldsbrott är välkomna att diskutera egna idéer om uppsatsämnen. CONSTANZE EIB, doktorand, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 349, tel: , e-post: constanze.eib@ psychology.su.se Organisational justice and well-being. 8

9 ANNA-LENA ERIXON, doktorand, beteendevetare, civilekonom, klinisk erfarenhet av psykossjukdomar. Avdelningen för kognitiv psykologi, Psykologiska institutionen. Tel , e-post: Mitt forskningsområde är beslutsfattande och mitt avhandlingsämne är kreditbedömningaprocessen på svenska banker. Men, jag har även varit delaktig i en rapport rörande beslutsfattande inom kärnkraftsindustrin och jobbar också kliniskt i ett mobilt psykiatriskt akutteam för psykospatienter. Förslag på områden att handleda är: Ekonomisk psykologi Beslutsfattande allmänt Kärnkraft & beslutsfattande Psykossjukdomar Suicidalt beteende Sensation seeking, extraversion, Typ A beteende Ledarskap Psykopati Studenter är även välkomna att diskutera egna eller närliggande ämnesförslag. LILIANNE ENINGER, docent, universitetslektor. Frescati Hagväg 8, rum B302, tel: , e-post: lilianne.eninger@psychology.su.se Mitt område är i huvudsak utvecklingspsykologi. Områden som jag forskar eller har forskat inom inkluderar hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter och kopplingar till tidigt temperament, utveckling av och samband mellan olika kognitiva funktioner (arbetsminne, inhibition, intelligens), socioemotionell utveckling, känslomässig reglering och anknytning. BÉATRICE EWALDS-KVIST, docent, universitetslektor. Frescati Hagväg 14, rum 233, tel: , e-post: beatrice.ewalds-kvist@psychology.su.se Jag kan handleda inom följande områden: Inlärning Öppet fält aktivitet Situationer som går med ångest och depression (t.ex. arbetslöshet) Kroniska sjukdomars psykiska effekter Akuta ingrepps psykiska effekter 9

10 LAURA FERRER-WREDER, docent, universitetslektor (utvecklingspsykologi). Frescati Hagväg 14, rum 232, tel: , e-post: I am a developmental psychologist. I welcome interested students to contact me to discuss supervision of their papers/projects. My current research interests are in the following areas: Applied developmental science and positive youth development. Prevention science. Child, adolescent, and young adult development. Self and identity development. Research design, implementation, and evaluation of school and community supported interventions. Culture, gender, and the development and dissemination of interventions. Positive youth development interventions. Prevention of problem behaviors. Sustainability of intervention outcomes. University/community alliances. HÅKAN FISCHER, professor i humanbiologisk psykologi, forskare. Frescati Hagväg 14, rum 320, tel: hakan.fischer@psychology.su.se Min forskning bedrivs inom ramen för emotionspsykologi, kognitionspsykologi och neurovetenskap. Jag har ett speciellt intresse för hur åldrande, personlighet och kön påverkar hjärnans funktion vid olika typer av emotionella och kognitiva uppgifter. Det finns möjligheter för studenter att skriva uppsatser inom ramen för olika fmri-projekt som involverar; Igenkänning av minne av emotionella ansiktsuttryck Igenkänning och minne av emotionella röster Ansiktsminne Emotionellt bildminne Olika frågor kan här ställas gällande hur kön, personlighet, ålder och kognitiv kapacitet påverkar både hjärnfunktion och beteende. Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer om uppsatsområden. Jag handleder gärna både C- och D-uppsatser samt psykologexamensuppsatser. Ring eller skriv mail till mig så kan vi diskutera olika idéer för uppsatsen. 10

11 ANN FRIDNER, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, universitetslektor. Frescati Hagväg 14, rum 243, tel: , e-post: Fyra områden inom min forskning ger plats för studenter att genomföra forskningsuppgifter (C-uppsats, psykologexamensuppsats). Forskningsuppgifterna finns inom projektet HOUPE Health and Organisation among University Hospital Physicians in Europe. Projektet syftar till att finna faktorer som leder till brist på jämställdhet, arbetsrelaterad stress och utbrändhet, suicidtankar bland läkare samt finna faktorer som kan motverka dessa fenomen. Psykologi- och PAO- studenter kan välja mellan nedanstående ämnesområden: Bearbetning och tolkning av data insamlade i Sverige: 1. Career pathways and work organization in relation to burnout among Swedish academic physicians. 2. Health working conditions for healthy physicians among Swedish physicians in the HOUPE study. 3. Suicide risk among Swedish surgeons, anaesthesiologists and emergency medicine physicians in the HOUPE study. 4. Burnout among Swedish surgeons, anaesthesiologists and emergency medicine physicians in the HOUPE study. MARIE GUSTAFSSON, fil.mag., doktorand på Avdelningen för kognitiv psykologi, Frescati Hagväg 14, tel: , e-post: mgu@psychology.su.se Socialpsykologi: t.ex attityder, stereotyper, värderingar. Jag är särskilt intresserad av kommunikationen och språkets roll när det gäller socialpsykologiska fenomen, t.ex hur stereotyper blir associerade med värderingar, eller hur ordval påverkas av olika situationer och motivation. Jag har förslag på ämnen inom området kontakta mig gärna för mer information. Jag undervisar och handleder också inom genusområdet t.ex när det gäller ledarskap och organisationer. Har uppslag till ämnen även här. JOHNNY HELLGREN, docent, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 8, rum B202 tel: , e-post: jhn@psychology.su.se Mina forskningsintressen ligger främst inom området MTO (människa, teknik och organisation) och berör ämnen som mänskliga felhandlingar, säkerhet, olyckor, attityder, värderingar och ledarskap i samband med säkerhet samt säkerhetskultur och säkerhetsbeteende i organisationer. Även fenomen som organisationsförändringar samt rekrytering och urval ligger inom mitt intresseområde. 11

12 ÅKE HELLSTRÖM, professor em. Frescati Hagväg 14, plan 1, tel: , e-post: Områden och specifika ämnesförslag: 1. Estetisk perception: Sambandet mellan modernitet, komplexitet, mm, och upplevd vackerhet (t ex musik, konst, arkitektur, bruksfäremål). 2. Social perception Hur påverkar fysiska karakteristika (t ex hår, glasägon, skägg, kläder) bedämningen av yrke, personlighet, mm? 3. Färgperception Hur uppkommer de s k subjektiva färgerna (Coren & Ward, s )? Hur påverkas upplevd vackerhet hos färgkombinationer av presentationsordning mm? 4. Tidsperception Vilka faktorer påverkar vår uppfattning om ett tidsintervalls längd? 5. Vad händer när vi jämför två stimuli? Inverkan av pauslängd, hjärnlateralisering, personlighet, mm. 6. Hur påverkas preferensjämförelser av alternativens ordningsföljd? Ger t ex frågan vilket är bäst fotboll eller tennis? ett annat resultat än frågan vilket är bäst tennis eller fotboll? 7. Perception av humor. Vilka egenskaper hos en situation gär att den uppfattas som rolig? Studenter är välkomna att komma med egna färslag inom perception och psykofysik, med gränsområden. AGNETA HERLITZ, docent, leg psykolog. Äldrecentrum, Sabbatsbergs sjukhus. Tel: , e-post: ahz@psychology.su.se Könsskillnader i intellektuella funktioner. Förslag till uppsatsämnen: 1. Finns det könsskillnader i minnesfunktioner? 2. Hur relaterar könsskillnader i verbala uppgifter, visuospatiala uppgifter, och minnesuppgifter till olika begåvningsprofiler? Könshormon och våra intellektuella funktioner. Förslag till uppsatsämnen: 1. Varierar den intellektuella prestationen över menstruationscykeln? 2. Hur påverkas våra intellektuella prestationer av östrogen och testosteronnivåer? Det friska och sjuka åldrandet Förslag till uppsatsämnen: 1. Vilka intellektuella uppgifter särskiljer bäst den friske äldre från den demenssjuke äldre? 2. Har äldre personer med vanföreställningar (delusional disorder) nedsatta minnesfunktioner? Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer till uppsatsämnen. 12

13 LARS HÄSÄNEN, fil dr, forskare vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 335b, tel: , e-post: LENNART HÖGMAN, fil dr. Frescati Hagväg 8, rum A302, tel: , e- post: 1. AUDIT - om auditiv information i bilar Användning av auditiv information i fordon har ökat i takt med att nya tekniska system för t ex navigering, avstånds- och hastighetsanpassning kommit i bruk. Det finns ett stort forskningsbehov då det gäller utformning och samordning av auditiva varnings- och informationssystem. Syftet med föreliggande projekt är att genomföra perceptions- och kognitionspsykologiska studier som ska ligga till grund för en bättre utformning av auditiva informationssystem i bilar. Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet driver i samarbete med vägverket, Allogg AB och Institutionen för Informationsdesign vid Mälardalens Högskola detta projekt avseende auditiv information och implementering av IT i fordon. 2. Visuella världar 2 ett samarbete mellan Psykologiska institutionen, SU, och Konstfack. Projektet tar sin utgångspunkt i den visuella upplevelsen av omvärlden d v s upplevelsen av färg, ljus, form och rörelse. Syftet är att förena konstnärliga erfarenheter och vetenskapliga traditioner. Projektet bedrivs i form av experimentella studier, seminarier och utställningar. MARKUS JANSSON-FRÖJMARK, docent, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum C411, telefon: , e-post: markus.jansson-frojmark@ psychology.su.se Mitt forskningsintresse ligger inom ramen för klinisk psykologi, framför allt med tonvikt på utveckling av teoretiska modeller och behandling av insomni. Möjliga uppsatsämnen inom sömnområdet kan t.ex. vara: 1. Psykologiska faktorer vid diverse sömnstörningar (t.ex. insomni, hypersomni och mardrömmar) 2. Psykologisk behandling vid insomni 3. Insomni hos barn och ungdomar 4. Stress/utbrändhet och insomni 5. Utvärdering av formulär för patienter med sömnstörning Mina forskningsintressen ligger främst inom insomni men jag välkomnar även förslag på uppsatsämnen inom områden såsom smärta, depression, bipolär sjukdom, ångest, stress och utbrändhet. 13

14 MAARIT JOHNSON, docent, personlighetspsykologi, Frescati Hagväg 14, rum 334, Tel: , e-post: Min forskning rör sig kring frågor om självkänsla/självattityder och hur dessa tillsammans med andra personlighetsegenskaper har betydelse för sårbarhet eller robusthet när det gäller stress och hälsa. Mitt projekt är en utvidgning av den traditionella synen på självkänslans roll som buffert och fokuserar på dynamiska behovsbaserade uttryck av självvärde och deras konsekvenser för beteende och välbefinnande. Jag har utvecklat skalor som kan tillämpas på flera områden (sport, ekonomi, arbetspsykologi, ledarskap, kliniska studier). Dessa mäter 1) inre (bas) självkänsla och yttre (förvärvad) självkänsla; 2) Relationsberoende och prestationsberoende (betingad) självkänsla. Frågor som är lämpliga för uppsatser kan röra om följande problematik. 1. Hur olika slags betingad självkänsla relaterar till depression, utmattning, sömnproblem, och fysiska symptom (kan även undersökas i patientgrupper tex fibromyalgia, reuma). 2. Betydelsen av olika slags betingad självkänsla för narcissism 3. Självkänsla (betingad/obetingad) och mindfulness. 4. Kompetensbaserad och/eller relationsbaserad självkänsla relaterad till olika arbetslivsvariabler, eller till arbetsstress/ hemstress / kön. Fr o m VT 2010 kan studier handledas som studerar implicita (IAT test) aspekter av självkänsla i relation till inre, yttre självkänsla och olika betingad självkänsla. (Flera studier på mitt område fordrar kunskaper i regressionsanalys.) FREDRIK JÖNSSON, docent. Frescati Hagväg 14, rum 145, , fredrik.jonsson@psychology.su.se A. Metakognition och inlärning När vi studerar inför t.ex. en tentamen så bedömer vi kontinuerligt hur väl vi lärt oss ett material. Vi bedömer också hur svårt ett material är att lära in innan vi lärt oss det för att bättre kunna styra hur vi fördelar vår tid mellan svåra och lätta avsnitt. Min forskning fokuserar på olika aspekter av dessa bedömningar och några av de övergripande frågeställningar som jag försöker besvara är: Hur relaterade är inlärningsbedömningar till faktisk inlärning? Varför skiljer sig olika individer åt i hur korrekta dessa bedömningar är? Vad baserar vi bedömningarna på? Hur relaterar bedömningarna och deras korrekthet till vår reglering av studierna, t.ex i form av hur mycket tid vi spenderar på svåra och lätta item eller val av studiestrategi? B. Hur vi minns lukter Det finns mycket forskning om hur vi minns ord och visuella stimuli, mindre om hur doftminnen formas och ihågkommes. De minnesteorier som utvecklats är också fokuserade kring ord och bilder. Min forskning fokuserar på att utforska hur minnen för lukter formas och vidmakthålles, men även lukters förmåga att 14

15 väcka andra minnen till liv. Den forskning bedrivs i samarbete med den olfaktoriska forskningsgruppen här på Stockholms universitet (Maria Larsson, Johan Willander m.fl.), samt med Mats Olsson och hans forskargrupp på Karolinska Institutet. VEIT KUBIK, Dipl. Psych., doktorand i kognitiv psykologi. Frescati Hagväg 14, rum 132, tel.: , mobil: , e-post: veit.kubik@ psychology.su.se, hemsida: Mitt forskningsområde är minnespsykologi. Jag forskar om "episodiskt minne" (minnen om episoder i livet) och jag är mest intresserad av följande tre områden: (1) Minne för handlingar. I vardagen planerar vi och utför olika uppgifter t. ex. att posta ett brev eller att köpa mjölk på väg hem från jobbet. Det är då viktigt att komma ihåg de uppgifter som vi redan har utfört och de som vi måste genomföra senare. Jag är intresserad av hur handlingar är representerade i minnet och varför man ofta kommer ihåg dem ganska bra. Hur kan olika lärandeformer förbättra ditt minne och vilka psykologiska processer är ansvariga för detta? (2) Minne för avsikter. De flesta av människors avsikter måste ofta skjutas upp till ett senare tillfälle så att möjlighet finns för deras genomförande. Jag är intresserad av hur avsikter är representerade i minnet och vad som avgör deras aktivering vid ett senare tillfälle. (3) Seriepositionseffekter i minnet för ordlistor. Om vi lär oss ett antal stimuli (t.ex. en lista av ord) har positionen i inlärningsmaterialet betydelse. Stimuli som vi har lärt oss i början och slutet av en inlärningsperiod är lättare att komma ihåg än de i mitten. Jag undersöker hur dessa seriepositionseffekter förändras med olika lärandeformer. Jag handleder gärna C- och D uppsatser. Du är välkommen att ringa mig eller skriva ett mail till mig och vi kan diskutera olika idéer för uppsatsen. Studenterna kan skriva på svenska eller engelska. HANNA KUSTERER, doktorand vid Avdelningen för kognitiv psykologi. Frescati Hagväg 14, rum 321, telefon: , e-post: hanna.kusterer@psychology.su.se Mitt avhandlingsarbete rör sig inom ramen för socialpsykologisk och social kognitiv forskning. Syftet är att studera gemensamma tankemönster kring manliga och kvinnliga chefer, och undersöka hur dessa tankemönster relaterar till det faktum att kvinnor är underrepresenterade som chefer. Samtidigt som projektet anknyter till tidigare forskning på området, belyser det frågorna kring kvinnor och chefskap på ett lite annorlunda sätt än vad som tidigare gjorts i Sverige. Jag vill utforska hur män och kvinnor, chefer och icke-chefer agerar som tillhörande olika sociala grupper. 15

16 Allmänna ämnesområden för uppsatshandledning: Fördomar, stereotyper och/eller diskriminering Grupprelationer Social identitet Attributioner Social perception Förslag på uppsatsämnen: Stereotyper kring manligt/kvinnligt. Socialpsykologi tillämpad på arbetsplatsen / i arbetslivet. Utvärdering av rekryteringsprocesser, chefstillsättningar, och/eller bedömning av anställda och chefer som baseras på grupptillhörighet. Analys av sociala/arbetslivsrelaterade skeenden och fenomen utifrån olika perspektiv eller positioner. Förslag från studenten välkomnas, även inom områden som inte står listade. Exempelvis handleder jag även uppsatser med genusperspektiv, i diskursiv psykologi, samt uppsatser med en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod. PIA LANGEMAR, fil kand. Tel: , e-post: pia_langemar@hotmail.com Undervisar och ger handledning i kvalitativ metod. Kvalitativ metod används ofta för att studera upplevelser, subjektiva innebörder och sociala processer. De uppsatser jag handleder ligger främst inom utvecklings-, personlighets- och socialpsykologi samt klinisk psykologi. Vardagslivets psykologi och genusaspekter är exempel på intressanta områden där du som har egna idéer på uppsatsämne är välkommen att diskutera dessa med mig! KRISTINA LANGHAMMER, doktorand. Frescati Hagväg 14, tel: , krda5805@psychology.su.se, MARIA LARSSON, professor, Dr. Med. Vet., ställföreträdande prefekt vid Psykologiska institutionen. Frescati Hagväg 14, nb, tel: , e-post: marlar@psychology.su.se Förslag till uppsatsämnen: Självbiografiska luktminnen 1. Skiljer sig luktaktiverade minnen från visuellt och verbalt aktiverade minnen med avseende på (a) antalet genererade minnen, (b) emotionalitet, och (c) tydlighet? 16

17 2. Är självbiografiska minnen aktiverade av lukt i högre grad beskrivna som specifika unika händelser i jämförelse med verbalt och visuellt aktiverade minnen? 3. Finns det könsskillnader i självbiografiska luktminnen? Luktsinnesfunktioner hos blinda 1. Har blinda bättre luktsinnesfunktioner i jämförelse med seende (som kompensation för sensoriskt handikapp)? Lateralisering och luktminne 1. Varierar episodisk luktminnesprestation under bilaterala och unilaterala testbetingelser? 2. Hur ser relationen mellan kön, lateralitet och luktminne ut? Studenter är också välkomna att diskutera egna ideer till uppsatsämnen inom lukt och kognition. PETRI LAUKKA, docent, forskarassistent, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Frescati Hagväg 14, rum 133, tel: , e-post: petri.laukka@psychology.su.se, Mina forskningsintressen kretsar kring emotioner samt musikpsykologi. Bland pågående projekt kan följande nämnas: (a) tvärkulturell kommunikation av känslor i tal och musik, (b) musikens funktioner och användningsområden, (c) individuella skillnader i igenkänning av känslouttryck, och (d) studier av neurala mekanismer involverade i igenkänning av känslouttryck. Jag kan handleda uppsatser om det mesta som har någon koppling till områdena emotionspsykologi eller musikpsykologi. MARIA LINDAU, MD, universitetslektor, leg psykolog. Frescati Hagväg 8, rum C210, tel: , e-post: maria.lindau@psychology.su.se, Handleder i neuropsykologi, studier med psykodynamisk inriktning, trafikmedicinska studier, enkätundersökningar och i viss mån kvalitativa studier. PETRA LINDFORS, docent, forskarassistent/universitetslektor. Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 14, 3 tr. och CHESS, Centre for Health Equity Studies, Sveavägen 160, 5 tr. Tel: , e-post: pls@psychology.su.se 17

18 Petra Lindfors är delvis tjänstledig och åtar sig för närvarande inga nya handledningsuppdrag. Eventuellt kan något undantag göras för den magister/masterstudent eller psykologexamensarbetare som har intresse av att gå in och delta i något aktuellt forskningsprojekt kring stress, hälsa och välbefinnande och skriva uppsats inom ramen för ett sådant projekt. För mer information om forskningsprojekt, se THOMAS LINDGREN, vik universitetslektor (personlighetspsykologi och klinisk psykologi). Frescati Hagväg 8, rum C402, tel: , e-post: thomas.lindgren@psychology.su.se, Jag har arbetat huvuddelen av mitt yrkesliv som psykolog, kliniskt och med organisation och min forskningsinriktning följer i spåren av detta. Ett fokus har varit testmetodik, särskilt personlighetstest. Vad mäter egentligen individuella testmetoder och hur förhåller sig olika typer av testmetoder till varandra? Hur och i vilken utsträckning är testresultat generaliserbara? Sådana frågor berör inte bara testmetodik, utan även de konstrukt som testmetoderna avser mäta, liksom konstruktens teoretiska underbyggnad. Test kan också användas till mer än att avgränsat mäta något. När man mäter något, gör man också något med det man mäter. Test kan t ex få betydelsen att vara en tredje part i en bedömningsrelation, som en empatiguide och /eller som en operationalisering av hur det är. Den som blir bedömd kan inkluderas i en ömsesidig valideringsprocess. Sådan användning av test är exempel på vad som har kommit att kallas kollaborativ- eller psykoterapeutisk testbedömning. Jag har intresserat mig särskilt för denna kollaborativa eller terapeutiska dimension av bedömning, vid diagnostik, behandlingsplanering, utvärdering-uppföljning och i urval. TORUN LINDHOLM, professor. Frescati Hagväg 14, plan 2, tel: , e- post: tlm@psychology.su.se Min forskning är inriktad på socialpsykologiska frågeställningar, ofta tillämpade i rättsliga, medicinska och akademiska sammanhang. Jag har forskat bland annat kring hur vittnen till brott uppfattar förövare och offer i brottssituationer beroende på faktorer som etnicitet och kön, och hur sådana faktorer kan avgöra rättspsykiatriska bedömningar och bedömningar av vittnens trovärdighet. Jag har också forskat minnets påverkbarhet, framförallt hur vi kan minnas sådant som aldrig inträffat, så kallade falska minnen och hur falska och korrekta minnen skiljer sig åt. Jag arbetar också med projekt kring faktorer som påverkar vår tendens till konformitet, samt kring fenomenet stereotyphot, dvs när negativa stereotyper om den egna gruppen gör att man presterar sämre. Studenter intresserade av följande områden är välkomna att diskutera uppslag för en c-uppsats. 18

19 1. Kan man minnas ett brott som man inte sett? Gör man oftare sådana misstag om den misstänkte är stereotypt förknippad med brottet? 2. Hur bedömer man misstanke om våld mot barn inom vården? Spelar etnisk bakgrund hos den misstänkte någon roll? Hur minns man sina egna bedömningar och fakta i fallet efteråt? 3. Finns det egenskaper som skiljer korrekta och felaktiga minnen? 4. Kan människor avgöra om ett vittnes minne är felaktigt eller korrekt? Spelar det någon roll om vittnet talar sitt eget modersmål? Om det är en kvinna eller en man? Kan man träna sig på att bli bättre på att göra bedömningar av om ett minne är korrekt eller inte? 5. Påverkas människors minne för en brottshändelse av inställningen hos den man beskriver händelsen för, s k audience tuning? 6. Påverkas kvinnors vilja till ledarskap av stereotyphot? Kan man i så fall motverka detta? LENA LÅSTAD, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 348, tel: , e-post: lena.lastad@psychology.su.se, Min forskning är inriktad mot arbets- och organisationspsykologi, och mitt avhandlingsarbete handlar om anställningsotrygghet och anställningsotrygghetsklimat. Studerande som är intresserade av att skriva om anställningsotrygghet är välkomna att höra av sig till mig. Jag handleder också inom ämnen som organisationskultur och organisationsklimat, samt stress och stresshantering. Jag handleder både kvalitativa och kvantitativa uppsatser, och studenten väljer själv om uppsatsen ska skrivas på svenska eller engelska. MALIN MATTSON, doktorand på Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 355, tel: , e-post: malin.mattson@psychology.su.se, EVA MAURITZSON-SANDBERG, docent, leg psykolog, studierektor. Frescati Hagväg 8, rum B202. Tel: , e-post: eva.mauritzsonsandberg@psychology.su.se Mina forskningsintressen ligger inom arbets- och organisationspsykologins område och då främst individens upplevelse av sin arbetssituation och dess konsekvenser. Handleder uppsatser inom psykosocial arbetsmiljö, stress, hälsa och välbefinnande. 19

20 MARIKA MELIN, fil dr. Forskare avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 346, tel: , e-post: Forskar om det moderna arbetets villkor med fokus på vad som krävs av individen för att klara av att arbeta på det självständiga sätt som många av dagens kunskapsintensiva organisationer fordrar, samt vilken betydelse förmågan att hantera de här betingelserna har för hälsan, och i förlängningen ett hållbart arbetsliv. Vad som utmärker det moderna arbetets villkor, vad dessa villkor innebär för medarbetare och för chefer, hur nya organisationsformer och ledningssystem sammanhänger med kompetenskrav och vilka hanterandestrategier individen utvecklar samt vilken betydelse detta har för hälsa, kvalitet i arbetet och professionell utveckling är frågor som innefattas i mitt forskningsområde. CHRISTIN MELLNER, forskare på Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 329, e-post: cmr@psychology.su.se HENRY MONTGOMERY, professor emeritus. Tel: , e-post: hmy@psychology.su.se Att lyssna på meningsmotståndaren Demokrati förutsätter att det finns olika åsikter som tävlar med varandra. Det hör till demokratins väsen att människor försöker vinna terräng för sina åsikter och övertyga andra om att man har rätt. Men en välfungerande demokrati förutsätter också att man lyssnar på meningsmotståndaren och tar hans eller hennes argument på allvar. Hur kan man organisera ett samtal mellan meningsmotståndare så att deltagarna lyssnar på varandra? Uppsatsämnet avser att utföra ett experiment där meningsmotståndare i en politiskt kontroversiell fråga får i uppgift att diskutera med varandra. Olika möjligheter att styra samtalet prövas. Effekten av denna styrning på hur man uppfattar och tar till sig meningsmotståndares åsikter undersöks och hur man ser på denne som person. Vi utgår från teorier inom social kognition såsom attributionsteori och balansteori. MATS NAJSTRÖM, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut. Frescati Hagväg 8, rum B213, tel: , e-post: mnm@psychology.su.se Uppsatsämnen kan erbjudas inom följande områden: Omedvetna processer med ursprung i subliminal perception Personlighetspsykologi Kognitiv psykologi Anknytningsteori Intervjumetodik Studenter är också välkomna att diskutera egna idéer till uppsatsämnen. 20

21 LARS-GÖRAN NILSSON, Olof Eneroth professor. Frescati Hagv. 14, tel: , e-post: Betula: En prospektiv kohortstudie om kognition, åldrande och hälsa. Sedan 1988 leder jag en prospektiv kohortstudie om kognition, åldrande och hälsa. En databas har byggts upp med data från tre undersökningstillfällen ( , , , och ). Deltagarna är i åldrarna 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65, 70, 75, 80, 85, 90 när de testas första gången. Ett syfte med Betula är att studera utvecklingen av minne och hälsa i vuxenliv och hög ålder. Ett andra syfte är att hitta tidiga tecken och riskfaktorer för demens. Databasen innehåller många variabler om kognition, hälsa, livsstil, sociala faktorer samt olika biologiska markörer. Information om Betulaprojektet finns på följande adress: Nedan följer några exempel ämnen som skulle lämpa sig bra för uppsatser på Psykologi III, master och psykologlinjen: Minne och hälsa/ohälsa Minne och personlighet Minne och miljögifter/buller Gen-miljö interaktioner i relation till minne och kognition Terminal försämring av kognitiva funktioner Effekten av alkohol/tobak på kognition Arbetslöshet/sjukskrivning/förtidspensionering och död. MATS E. NILSSON, docent, forskare vid Psykologiska institutionen. E-post: mats.nilsson@psychology.su.se, tel Förslag på uppsatsämnen: 1. Vad gör ljud behagliga eller störande? 2. Vad kännetecknar rogivande ljudmiljöer? 3. Psykoakustiska modeller för upplevelser av ljudkällor (distans, rörelse, position, etc). 4. Användning och upplevelse av rekreationsområden i relation till olika miljöfaktorer. JONAS OLOFSSON, docent, bitr universitetslektor. Frescati Hagväg 14, tel: , e-post: jonas.olofsson@ psychology.su.se, Jag handleder studenter inom ett flertal områden som rör kognitiva, perceptuella och affektiva fenomen. Min egen forskning rör dels luktsinnets förmåga att väcka känslor, och dess relation till kognitiva system i hjärnan (främst språk och minne). Jag använder också registreringar av hjärnvågor för att mäta hur snabbt 21

22 hjärnan reagerar på emotionella bildstimuli. Min filosofi är att uppsatsskrivande studenter ska få möjlighet att göra välkontrollerade studier med hög vetenskaplig kvalitet, och därigenom få pröva på hur det är att bedriva forskning. Hör av dig och beskriv vad du är intresserad av att skriva om. ANDREAS OLSSON, PhD, forskare vid Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Fogdevreten 2a, Stockholm, tel: , e-post: Personlig websida: phelpslab/pages/andreas.html Min forskning använder olika metoder (fmri, perifer psykofysiologi och beteende) för att studera frågeställningar inom kognitiv och affektiv neurovetenskap, inlärningsteori och socialpsykologi. Pågående projekt intresserar sig tex för rädsleinlärning och hur denna grundläggande form av inlärning påverkas av sociala faktorer, såsom grupptillhörighet, mentala attribueringar och personlighetsdrag. Studenter som önskar mer information kan bekanta sig med tidigare projekt via min personliga websida (se ovan). Studenter erbjuds tillfälle att lära sig experimentell design och metod, samt att skaffa erfarenhet av att utföra egna studier. Examensarbeten kan diskuteras som delar i befintliga projekt eller som förslag på nya studier. TONYA S. PIXTON, PhD in perception. Frescati Hagväg 14, plan 1, rum 124, tel: , e-post: tonya.pixton@psychology.su.se My interests are focused within perception and experimental psychology, with special interest in the visual perception of facial expressions. Possible suggestions for final papers: Are emotional expressions perceived differently? Are there sex differences in the perception of emotional expressions? If so, what type of differences? Do differing emotions elicit different responses? If so, what type of responses? Does the stimulus presentation duration affect perception? Are there personality effects on facial perception and emotional expressions? Does anxiety affect the perception of facial expressions? Students are more than welcome to discuss their own ideas and suggestions. Papers can be written in either Swedish or English. ANNE RICHTER, leg psykolog, doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi. Frescati Hagväg 14, rum 345, tel: , e-post: anne.richter@ psychology.su.se 22

23 Mina forskningsintressen: Vilka arbetsstressorer, såsom till exempel anställningsotrygghet, finns det i det nya arbetslivet? Hur hantera anställdas stressorer? Hanteringsstrategier i samband med arbete. Fungerar det att ha olika roller samtidigt? Interaktion mellan familj och arbete. Spelar kön en roll angående hur vi hanterar och upplever stressorer? Varför fungerar det så bra på jobbet generellt? "Positiv psykologi" i en arbets- och organisationspsykologisk kontext. Det är några av mina intressen, men om du är intresserad av ao-psykologi i allmänhet och har ett förslag vad du vill skriva om så mejla gärna så kan vi diskutera vidare. Det går bra att skriva på svenska eller engelska. Jag handledar bara kvantitativa uppsatser. PIA RISHOLM MOTHANDER, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut. E-post: prm@psychology.su.se Mina forskningsområden rör små barn och deras familjer, klinisk barnpsykologi, familjer med för tidigt födda barn, samt utvecklingspsykologi med inriktning på anknytning. Som studierektor för psykoterapeututbildningen åtar jag mig handledning av uppsatser inom psykoterapeutprogrammet. Jag är också ansvarig för MFS-stipendier och kan handleda uppsatser med u- landsansknytning, huvudsakligen med inriktning på Afrika söder om Sahara. ROBERTO RIVA, doktorand, Frescati Hagväg 14, rum 326, tel: , e-post: roberto.riva@psychology.su.se My research interests are focused on Biological Psychology: Stress biomarkers. Stress-related musculoskeletal pain disorders. Cognitive functions under acute or chronic stress. Evolutionary Psychology Students are welcome HT 2011 to contact me to discuss their ideas. Papers can be written in either Swedish or English. ULRICA VON THIELE SCHWARZ, postdoc. Frescati Hagväg 14, rum 331, tel: , e-post: uvt@psychology.su.se Forskar kring organisationer och människor i arbetslivet, och i synnerhet hur människors arbetsrelaterade hälsa hänger samman med organisationens effektivitet och produktivitet. 23