Svenska Engelska Matematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Engelska Matematik"

Transkript

1 Minimikunskapskrav Svenska Engelska Matematik för grundskolan i Borlänge

2

3 En av lärarens viktigaste uppgifter är att bedöma om varje elev uppnått kursplanernas kunskapskrav. Detta ställer stora krav på att varje elevs kunskapsutveckling är väl dokumenterad och att det finns en tydlig kunskapsstandard, målbild, att bedöma kunskapsutveckling och kunnande mot för såväl lärare, elev som förälder. För att ge stöd till denna bedömning har, Borlänge kommun, som en kvalitetshöjande åtgärd, arbetat fram kommunala minimikunskapskrav i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Dessa minimikunskaper är framtagna för att hjälpa till att säkerställa att eleverna når de nationella målen i skolår 5 och skolår 9.

4 DE NATIONELLA KUNSKAPSKRAVEN OMVANDLAS ÅRSKURSVIS NEDÅT KONKRETA MINIMIKUNSKAPSKRAV FÖR VARJE SKOLÅR Borlänge kommuns minimikunskapskrav beskriver den för skolåret grundläggande kunskapsnivå som en elev skall ha uppnått för att anses vara godkänd och ha uppnått målen. De allra flesta elever kommer naturligtvis längre och skall också göra det. Från och med läsåret kommer minimikunskapskraven att användas som

5 NATIONELLA KUNSKAPSKRAV mätribba i skolår 1, 3, 4, 6 och 8. Lärarna bestämmer själva vilka mätmetoder de vill använda för att mäta måluppfyllelsen. Skolverkets kunskapsdiagnoser och nationella prov skall även fortsättningsvis genomföras i skolår 2, 5, 7 och 9.

6

7 Minimikunskapskrav, G-nivå, för samtliga skolår i ämnet Svenska

8 NATIONELLA KUNSKAPSKRAV Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret ELEVEN SKALL på ett sätt som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och förkunskaper kunna delta aktivt i samtal samt kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren. Kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet. Kunna med hjälp av samtal och intensiva textstudier läsa och förstå litteratur som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och faktatexter som motsvarar elevens kunskapsmässiga mognad.

9 NATIONELLA KUNSKAPSKRAV Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ELEVEN SKALL aktivt kunna delta i samtal och diskussioner och sätta sig in i andras tankar samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt. Kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder samt saklitteratur och tidningstext om allmänna ämnen. Kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det, kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater. Kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt samt tillämpa skriftspråkets normer, både vid skrivande för hand och med dator.

10 Ha kunskaper om språket som gör det möjligt att göra iakttagelser av eget och andras språkbruk.

11 Minimikunskaper i Svenska för skolår 1-9 Fr.o.m. skolår 2 skall eleven behärska föregående års minimikunskaper för att anses uppnått målen/nått G-nivån för skolåret. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det första skolåret. TALA Kunna återberätta någon upplevelse. LÄSA Kunna de flesta av alfabetets ljud. Kunna läsa enkla ljudenligt stavade ord samt korta meningar. Kunna följa ett enkelt arbetsschema (instruktion). SKRIVA Kunna skriva de flesta av alfabetets bokstäver. Kunna stava ljudenligt enstaviga ord (t.ex. sol och mor).

12 LYSSNA Kunna lyssna utan att avbryta. Kunna följa en instruktion. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det andra skolåret. TALA Kunna återberätta något man sett, läst eller hört. Kunna berätta om (beskriva) ett föremål (kramdjur, leksak). LÄSA Kunna alla alfabetets ljud. Kunna läsa korta meningar och enkla texter samt förstå innehållet. Kunna följa ett enkelt arbetsschema (instruktion). SKRIVA Kunna skriva alla bokstäver. Kunna skriva sitt fullständiga namn. Kunna skriva enkla meningar med stor bokstav och punkt.

13 Kunna skriva med tydlig handstil. Kunna stava enkel ljudenlig stavning. LYSSNA Kunna, utan att avbryta, lyssna på någon som läser eller talar. Kunna lyssna och ta en instruktion. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. TALA Kunna återberätta enkel faktatext eller saga. Kunna lämna muntliga meddelanden. LÄSA Kunna läsa enkla barnböcker och återberätta innehållet. Kunna följa ett skriftligt arbetsschema (instruktion). SKRIVA Kunna skriva enkla berättelser (verklighet och fantasi). Kunna skriva meningar och enkla bildtexter med stor bokstav och punkt. Kunna skriva med tydlig handstil.

14 Kunna stava enkla ofta förekommande ord med ljudstridig stavning. LYSSNA Kunna lyssna till och förstå instruktioner. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. TALA Kunna redovisa mindre arbeten inför klassen (en bok, saga, landskap m.m.). Kunna säga sin mening i klassrådet. LÄSA Kunna läsa barnböcker och återberätta innehållet. Kunna läsa en förberedd text inför en elevgrupp. Kunna söka enkla fakta i egna läroböcker. SKRIVA Kunna skriva korta texter och meddelanden med tydlig handstil. Kunna stava flerstaviga ljudenliga ord samt

15 ofta förekommande ord med ljudstridig stavning. Kunna skriva meningar med stor bokstav, punkt eller frågetecken. LYSSNA Kunna lyssna till kamraternas redovisningar. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. TALA Kunna berätta och redogöra för något (för en bok eller ett elevarbete) så att innehållet blir förståeligt. Kunna uttrycka en åsikt i en diskussion. LÄSA Kunna läsa barnböcker med god förståelse och flyt i läsningen. Kunna samtala om innehåll och upplevelser i texter. Kunna använda enkla faktaböcker och ordlistor, för att nå kunskap.

16 Kunna läsa högt inför en grupp. SKRIVA Kunna skriva brev, berättelser och andra texter med tydlig handstil. Kunna använda våra vanligaste skiljetecken. Kunna tillämpa de vanligaste stavningsreglerna. LYSSNA Kunna lyssna till en redovisning. Kunna lyssna aktivt och i handling visa att man har förstått. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret. TALA Kunna berätta för en grupp med egna ord med hjälp av stödord om egna arbeten eller upplevelser, begripligt och levande. LÄSA Kunna läsa barnböcker och enklare ungdomslitteratur och faktatexter med god förståelse och flyt i läsningen.

17 Kunna läsa högt med inlevelse för en klass och kunna samtala om innehållet i texterna. SKRIVA Kunna skriva brev, berättelser och redogörelser med tydlig handstil och därvid använda de vanligaste skiljetecknen. Kunna skriva en sammanfattning av enklare texter. Kunna föra ett enkelt klassrådsprotokoll. LYSSNA Kunna lyssna aktivt och kritiskt till längre redovisningar. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret. TALA Kunna, inför en grupp, berätta om egna upplevelser, redogöra för enklare sammanhang och beskriva föremål på ett redigt sätt. Kunna delta i diskussioner som rör den egna vardagen och delta i korta dramatiseringar.

18 LÄSA Kunna läsa och förstå enklare ungdomsböcker och faktatexter och kunna berätta om innehållet och ha en egen åsikt om det lästa. Kunna använda kataloger, ordböcker och uppslagsverk. SKRIVA Skriftligen kunna berätta om egna upplevelser och fantasier. Producera enklare faktatexter. Kunna använda de vanligaste skrivreglerna. Behärska de enklaste svenska grammatikreglerna (substantiv, adjektiv, verb, personliga pronomen). Kunna ta emot och ge information muntligt och skriftligt. Kunna göra muntliga och skriftliga sammanfattningar. LYSSNA Kunna lyssna när andra samtalar.

19 Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret. Vara aktiv i samtal och diskussioner om ämnen han/hon känner till. Kunna lyssna på andra som talar. Kunna redovisa muntligt, så att alla förstår vad man pratar om. Kunna läsa ungdomsböcker och enklare faktatexter och återberätta innehållet sammanhängande och avgöra vad som är viktigt. Kunna uttrycka sina åsikter om det lästa. Kunna skriva berättelser och redovisningar med tydligt innehåll och följa de vanligaste skrivreglerna. Kunna skriva en kort sammanfattning av en enklare text. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Vara aktiv i samtal och diskussioner, ta hänsyn till och visa respekt för dem som deltar och deras åsikter.

20 Kunna redovisa ett arbete muntligt på ett begripligt sätt. Kunna läsa för åldern anpassad skönlitteratur och faktatexter som har med skolarbetet att göra. Kunna återberätta innehållet så att lyssnaren förstår samt även förklara hur eleven själv påverkats av texterna. Känna till några berömda författare och hur deras böcker har/har haft betydelse för människors liv och sätt att tänka. Känna till hur man som åskådare påverkas av att titta på film, bilder och teater. Kunna beskriva hur han/hon påverkats. Kunna skriva olika sorters texter så att innehållet är tydligt och dessutom använda skriftspråkets regler både när eleven skriver för hand och med dator. Känna till svenska språkets historia och släktskap med andra språk och vara medveten om att språk fortfarande förändras. Känna till att språkbruk kan variera i olika sammanhang, beroende på dialektområden och vilka grupper av människor som talar eller skriver ett personligt brev.

21 Minimikunskapskrav, G-nivå, för samtliga skolår i ämnet Engelska

22 NATIONELLA KUNSKAPSKRAV Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret ELEVEN SKALL Kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydligt tal och i lugnt tempo inom för eleven välbekanta områden. Kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen. Kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra. Kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar. Kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något. Känna till något om vardagslivet i något land där engelska används. Kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till.

23 Kunna genomföra korta, enkla muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ELEVEN SKALL Förstå tydligt, även något regionalt färgat, tal i instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända förhållanden och egna intresseområden. Kunna delta aktivt i samtal kring kända ämnen och med hjälp av olika strategier bidra till att kommunikationen fungerar. Kunna muntligt berätta och beskriva något som hon eller han sett, hört, upplevt eller läst samt uttrycka och argumentera för en uppfattning i något för honom eller henne angeläget ämne. Kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande, beskrivande och argumenterande texter som behandlar kända ämnesområden.

24 Kunna begära och ge information i skrift samt berätta och beskriva något. Ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning samt kunna göra några jämförelser med egna kulturella erfarenheter, Kunna reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig engelska. Kunna välja och använda hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter. Kunna, på egen hand och i samarbete med andra, planera och genomföra arbetsuppgifter samt därvid dra slutsatser av sitt arbete.

25 Minimikunskaper i Engelska för år skolår 1-9 Fr.o.m. skolår 2 skall eleven behärska föregående års minimikunskaper för att anses uppnått målen/nått G-nivån för skolåret. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det första skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer, tagna ur vardagen (t.ex. namn och ålder). LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar.

26 Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det andra skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer tagna ur vardagen (namn, ålder, favoritfärger, syskon och föräldrar). LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer, tagna ur vardagen (namn, ålder, favoritfärger, syskon, föräldrar, favoriter, husdjur, kläder). LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar (t.ex. - Stand up, please! Sit down, please!).

27 SKRIVA Kunna skriva enkla ord. SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Kunna känna igen enkla ordbilder. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer tagna ur vardagen (namn, ålder, favoritfärger, syskon, föräldrar, favoriter, husdjur, kläder, räkna 1-10, favoritmat, klockan, året etc). Kunna berätta enkelt om sig själv och andra. LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar (t.ex. - Stand up, please! Sit down, please! Take out your books, please! Page Chapter Line Exercise ).

28 SKRIVA Kunna skriva korta brev. SAKINNEHÅLL Kunna veta något om hur man i engelskspråkiga länder firar stora fester (t.ex. jul, påsk). SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Kunna skriva och läsa upp enkla meningar. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer, tagna ur vardagen (t.ex. vänner, bostadsort, intressen och Sverige). Kunna berätta enkelt om sig själv och andra. Kunna delta i enkla samtal om enkla ämnen. LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar (t.ex. instruktion till arbetsuppgift i lärobok och instruktion till dataprogram).

29 SKRIVA Kunna skriva meddelande att någon ringt, vykort, presentation av sig själv. SAKINNEHÅLL Kunna veta något om traditioner ex Hallowen, Valentines Day samt någon kunskap om vardagslivet. SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Kunna skriva en kort fakta/berättande text. Kunna presentera sig muntligt (enskilt och i grupp). INLÄRNINGSTEKNIKER Kunna redogöra för hur man gör vid inlärning av t.ex. nya engelska ord, träning av textläsning (efter att först ha fått olika inlärningstekniker presenterade för sig). Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer, tagna ur vardagen (t.ex. födelseort och mitt rum).

30 LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkel berättande text. SKRIVA Kunna skriva ett personligt brev. SAKINNEHÅLL Kunna veta något om engelskspråkiga länder, hur engelskan spritt sig. Kunna något om England, Skottland, Wales, Nordirland och Eire. Kunna något om Englands och USA s historia. SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Kunna skriva en faktatext om ett djur. Kunna skriva en faktatext om t.ex. ett besök i en bank, en restaurang eller ett postkontor. INLÄRNINGSTEKNIKER Kunna redogöra för hur man gör vid inlärning av t.ex. nya engelska ord, träning av textläsning (efter att först ha fått olika inlärningstekniker presenterade för sig).

31 Minimikunskaper som du skall ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta vardagssituationer t.ex. en resa. LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i skönlitterär text anpassad för skolår 7. Kunna läsa ett recept. SKRIVA Kunna beskriva en känd person/miljö. SAKINNEHÅLL Känna till något om engelska språkets spridning. Känna till något om England, Skottland, Wales, Nordirland och Eire. Känna till något om Englands och USA s historia. SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING. Kunna skriva en fri text at the post, at the bank osv.

32 INLÄRNINGSTEKNIKER Kunna redogöra för hur man gör vid inlärning av t.ex. nya engelska ord, träning av textläsning (efter att först ha fått olika inlärningstekniker presenterade för sig). Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret. TALA - LYSSNA Kunna förstå tydligt och enkelt tal i välbekanta situationer, tagna ur vardagen (en bok, en film). LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i skönlitteratur och t.ex. enkel bruksanvisning till ett vardagsföremål (videobandspelare etc). SKRIVA Kunna beskriva ett föremål och dess användningssätt.

33 SAKINNEHÅLL Känna till något om engelska språkets spridning. Känna till något om England, Skottland, Wales, Nordirland och Eire. Känna till något om Englands och USA s historia. SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Kunna skriva en faktatext om ett geografiskt område. INLÄRNINGSTEKNIKER Kunna redogöra för hur man gör vid inlärning av t.ex. nya engelska ord, träning av textläsning (efter att först ha fått olika inlärningstekniker presenterade för sig).

34 Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. TALA - LYSSNA Kunna berätta om sig själv och sina framtidsplaner. LÄS- OCH HÖRFÖRSTÅELSE Kunna tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i en roman/novell. Kunna förstå och tillgodogöra sig en bruksanvisning inom t.ex. IT-området. SKRIVA Kunna skriva ett brev till t.ex. en turistbyrå för att begära information. SAKINNEHÅLL Känna till något om ungdomars villkor i olika engelskspråkiga länder samt kunna göra jämförelser. SKRIFTLIG/MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Kunna recensera en bok/film. INLÄRNINGSTEKNIKER Kunna använda lexikon, grammatik och dator vid egen inlärning samt kunna välja lämpligt hjälpmedel vid olika typer av inlärning.

35 Minimikunskapskrav, G-nivå, för samtliga skolår i ämnet Matematik

36 NATIONELLA KUNSKAPSKRAV Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer och lösa konkreta problem i elevens närmiljö. INOM DENNA RAM SKALL ELEVEN Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform. Förstå och kunna använda addition, subtraktion, multiplikation och division samt Kunna upptäcka talmönster och bestämma obekanta tal i enkla formler. Kunna räkna med naturliga tal i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare. Ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna känna igen och beskriva några viktiga egenskaper hos geometriska figurer och mönster.

37 Kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor. Kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa problem som vanligen förekommer i hem och samhälle och som behövs som grund för fortsatt utbildning. INOM DENNA RAM SKALL ELEVEN Ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. Ha goda färdigheter i och kunna använda överslagsräkning och räkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjälp av skriftliga räknemetoder och med tekniska hjälpmedel.

38 Kunna använda metoder, måttsystem och mätinstrument för att jämföra, uppskatta och bestämma längder, areor, volymer, vinklar, massor, tidpunkter och tidsskillnader. Kunna avbilda och beskriva viktiga egenskaper hos vanliga geometriska objekt samt kunna tolka och använda ritningar och kartor. Kunna tolka, sammanställa, analysera och värdera data i tabeller och diagram, Kunna använda begreppet sannolikhet i enkla slump situationer. Kunna tolka och använda enkla formler, lösa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till.

39 Minimikunskaper i Matematik för skolår 1-9 Fr.o.m. skolår 2 skall eleven behärska föregående års minimikunskaper för att anses uppnått målen/nått G- nivån för skolåret. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det första skolåret. ADDITION Kunna ramsräkning inom talområdet Taluppfattning till 10. Kunna additionstabellerna (dvs. kunna beräkna uppgifter vars summa blir 10 eller mindre). Kunna talbilder av talen 0-10 (Ex. talen 5 kan skrivas 1+4, 2+3 osv). Förstå enklare matematiska begrepp t.ex. lika med, hälften, dubbelt. Kunna ordningstalen 1-10.

40 SUBTRAKTION Kunna ramsräkna bakåt från 10. TID Kunna räkna upp veckans alla dagar. GEOMETRI Kunna begreppen cirkel och triangel och kunna rita dem. ENHETER Kunna känna igen mynten femtioöring, enkrona, femkrona och tiokrona. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det andra skolåret. ADDITION Kunna ramsräkna inom talområdet Taluppfattning till 20. Kunna additionstabellerna (dvs. kunna beräkna uppgifter vars summa blir 18 eller mindre). Kunna ordningstalen Kunna huvudräkning där ena termen är tvåsiffrig (utan tiotalsövergång).

41 Behärska positionssystemet ental och tiotal. SUBTRAKTION Kunna ramsräkna bakåt från 30. Kunna subtraktionstabellerna (dvs. kunna beräkna uppgifter där första termen är 10 eller mindre t.ex. 10-5=5). MULTIPLIKATION Kunna förstå enkel multiplikation genom 2-hopp, 5-hopp och 10-hopp. TID Eleven skall kunna ange hela och halvtimmar analogt (ej digitalt). GEOMETRI Kunna känna igen och kunna namnge kvadrat, rektangel, cirkel och triangel. VIKT LÄNGD VOLYM Kunna jämföra, uppskatta och mäta vikter och längder laborativt. MINIRÄKNAREN Bekanta sig med miniräknaren.

42 ENHETER Känna igen 20-, 50-, 100- och 500 kronorssedlar. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. ADDITION Kunna ramsräkna inom talområdet Behärska huvudräkning inom talområdet utan tiotalsövergång. Behärska algoritmräkning (uppställning) med minnessiffra över tiotal (t.ex =...). Behärska positionssystemet ental, tiotal och hundratal. SUBTRAKTION Kunna ramsräkna bakåt från 50. Kunna subtraktionstabellerna (d.v.s. kunna behärska alla uppgifter där första termen är 18 eller mindre t.ex. 17-9=...). Känna till algoritmräkning med växling från tiotal (t.ex =...).

43 MULTIPLIKATION Behärska 2:ans, 5:ans och 10:ans tabell. (t.ex. 3 barn köper 2 äpplen var). DIVISION Förstå enkel division med 2, 5 och 10 (t.ex. 2 barn delar på 10 karameller). TID Kunna ange hela, halva och kvarts timmar analogt. Kunna räkna upp månaderna. GEOMETRI Kunna namnge och känna till de grundläggande egenskaperna hos kvadrat, cirkel, triangel och rektangel. SKALA Kunna tolka en enkel karta över närmiljön. VIKT- LÄNGD - VOLYM Kunna jämföra, uppskatta och mäta enheter i vardagssituationer, cm- m, dl- l, hg- kg.

44 TABELLER OCH DIAGRAM Kunna avläsa mycket enkla stapeldiagram. MINIRÄKNAREN Kunna räkna enkla uppgifter på miniräknaren. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. ADDITION Kunna ramsräkna inom talområdet Behärska algoritmräkning med minnessiffra över tiotal och hundratal. Förstå och använda decimaltal med två decimaler (t.ex. kronor och ören, meter och centimeter). Terminologi: term, summa och addition. SUBTRAKTION Behärska algoritmräkning med växling över tiotal och hundratal (t.ex =...). Behärska räkning med enkla decimaltal (t.ex. 12,36-2,15=...). Terminologi: term, differens/skillnad och subtraktion.

45 MULTIPLIKATION Behärska multiplikationstabellen upp till 5. 5 i huvudet och skriftligt. Behärska algoritmräkning utan minnessiffra (t.ex =...). DIVISION Behärska divisionstabellerna upp till 25 i täljaren och 5 i nämnaren. Behärska division med ensiffrig nämnare upp till 5 och täljare upp till 25 som går jämt ut, i huvudet och skriftligt. Kunna storleksordna 1/4, 1/2 och 1/1. TID Kunna ange hela, halva och kvarts timmar analogt och digitalt. Kunna ange antalet timmar på ett dygn och minuter på en timme. Kunna antalet dagar i månaden och på året. GEOMETRI Kunna räkna ut omkretsen på kvadrat, triangel och rektangel. SKALA Kunna förstå begreppen förstoring förminskning i förhållandena 1:2 och 2:1.

46 VIKT - LÄNGD - VOLYM Kunna jämföra, uppskatta och mäta enheter i vardagssituationer, mm-cm-m, dl-l, g-hg-kg. TABELLER OCH DIAGRAM Kunna avläsa ett stapeldiagram och tolka enkla tabeller. MINIRÄKNAREN Kunna räkna uppgifter med de fyra räknesätten. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. ADDITION Kunna ramsräkna inom talområdet Behärska algoritmräkning. Kunna räkna med decimaltal med två decimaler (t.ex. 5,37. 3,21=...). Kunna bestämma obekanta tal (t.ex. x+9=...).

47 SUBTRAKTION Behärska algoritmräkning med växling över noll (t.ex =...). Kunna räkna med decimaltal med två decimaler (t.ex. 6,97-3,25=...). MULTIPLIKATION Behärska multiplikationstabellen upp till , i huvudet och skriftligt. Behärska uppställning med minnessiffra (t.ex =...). DIVISION Behärska divisionstabellerna kopplade till multiplikationstabellerna. Behärska kort division med en siffra i nämnaren. Kunna storleksordna bråk laborativt 1/1, 1/2, 1/3, 1/4, 1/10. TID Kunna ange tid i timmar och minuter. Kunna ange tid och tidsskillnader analogt och digitalt. Kunna ange antalet timmar på ett dygn,

48 minuter på en timme och sekunder på en minut. Kunna skriva datum på olika sätt (t.ex , 3/4-99, 3 april 1999). Behärska tidsrymden kvartal. GEOMETRI Kunna mäta arean på en kvadrat och en rektangel med hjälp av en areamall och ange i cm 2. Kunna namnge och känna igen de grundläggande egenskaperna hos räta, trubbiga och spetsiga vinklar. Känna igen en m 2. SKALA Kunna förstå och använda skala för att tolka ritningar och kartor. VIKT - LÄNGD - VOLYM Kunna jämföra, uppskatta och mäta enheter i vardagssituationer mm, cm, dm, m, km, dl, l, g, hg, kg. TABELLER OCH DIAGRAM Kunna avläsa linje- och stapeldiagram samt tolka tabeller.

49 Beräkna ett enkelt medelvärde. MINIRÄKNAREN Kunna använda miniräknaren i lämpliga situationer. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det sjätte skolåret. ADDITION OCH SUBTRAKTION Fortsatt träning på de hittills genomgångna momenten för att befästa dem. MULTIPLIKATION Behärska uppställning med tvåsiffriga faktorer och minnessiffra. Behärska multiplikation av hela tal med 10, 100 och Terminologi: produkt och faktor. DIVISION Behärska kort division med en siffra i nämnaren och rest. Behärska division med 10, 100 och 1000 där kvoten blir ett helt tal. Terminologi: täljare, nämnare och kvot.

50 BRÅK Kunna använda och förstå enkla bråktal, 1/2, 1/3, 1/4, 1/5, 1/10 och 1/100. Kunna storleksordna dem laborativt. Förstå sambandet mellan ett bråk i bråkform och decimalform. PROCENT Med hjälp av laborativt material förstå de i vardagslivet mest förekommande procenttalen, 50%, 25%, 20%, 10% och 1%. Kunna anknyta ovanstående procenttal till bråk, 1/2, 1/4, 1/5, 1/10, och 1/100. GEOMETRI Kunna beräkna area på rektangel och kvadrat samt arean av triangeln med hjälp av areamall. Kunna förstå skillnaden mellan areaenheter och längdenheter. (t.ex cm 2 och cm). Kunna mäta vinklar med gradskiva, grader.

51 SKALA Kunna förstå och använda skalbeteckningarna: 1:2-1:10 och 2:1-10:1 i enkla ritningar och kartor. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det sjunde skolåret. VARDAGSKUNSKAPER Kunna beräkna kostnaden vid köp av flera varor, varav några av samma sort. Kunna beräkna hur mycket man ska få tillbaka. Kunna räkna utifrån jämförpriser. Kunna beräkna rabatt. Kunna göra ett överslag på kostnaden. PROCENTPROBLEM Kunna beräkna t.ex. 3% av 780kr. RIMLIGHET Kunna avgöra om svaret är rimligt i vardagsproblem.

52 TALUPPFATTNING Förtrogenhet med positionssystemet (heltal, decimaltal). Kunna uttrycka en delning i bråkform och decimalform. RÄKNEFÄRDIGHETER Kunna de fyra räknesätten med naturliga tal och tal i decimalform. Kunna göra en rimlighetsberäkning. NEGATIVA TAL Kunna avläsa temperaturskala. MÄTNINGAR OCH GEOMETRI Kunna enheter längd: mm- mil, volym: mlliter, massa: gram- ton, tid: sek, min, tim, dygn, mån, år, tidpunkt: analogt och digitalt. Kunna använda linjal, måttband, våg, gradskiva och rymdmått. Kunna beräkna omkrets på plangeometrisk figur utom cirkel. Kunna beräkna arean på parallellogram och triangel. Kunna rita: rektangel, kvadrat, triangel, rätvinklig triangel, cirkel, vinkel grader.

53 Kunna känna igen och namnge: spetsig, rät och trubbig vinkel. Likbent och liksidig triangel. Parallella linjer. Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det åttonde skolåret. TALUPPFATTNING Kunna omvandla bråkform till blandad form och vice versa. BRÅK OCH TID Kunna förlänga och förkorta bråk. Kunna addition och subtraktion av bråk med lika nämnare. Kunna tid som bråk Kunna räkna med tid PROCENT Kunna beräkna nytt värde vid procentuell ökning/minskning. Kunna ange andel i procent.

54 RÄNTA Kunna beräkna årsränta. NEGATIVA TAL Kunna rita och markera på tallinje. Kunna avgöra vilka tal som är större eller mindre. Kunna beräkna temperaturförändringar. MÄTNINGAR OCH GEOMETRI Kunna beräkna tidsskillnader. Kunna mäta på ritning eller karta och beräkna verkligheten (skala). Kunna beräkna arean och omkretsen av en cirkel. STATISTIK Kunna avläsa och rita linje-, stapel- och cirkeldiagram. Kunna beräkna median och medelvärde.

55 Minimikunskaper som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. TALUPPFATTNING Kunna storleksordna bråktal med olika täljare/lika nämnare och lika täljare/olika nämnare. RÄNTA Kunna jämföra årsränta med månadsränta. VARDAGSKUNSKAPER Kunna kontrollera enklare lönebesked, elräkningar mm. RÄKNEFÄRDIGHETER Kunna avgöra om produkten blir större eller mindre vid multiplikation med ett tal större eller mindre än 1. Kunna avgöra om kvoten blir större eller mindre än täljaren om nämnaren är större eller mindre än 1. MÄTNINGAR OCH GEOMETRI Kunna utföra enhetsbyten med längdenheter, areaenheter, volymenheter, massenheter, tidsenheter.

56 Kunna uppskatta ovannämnda storheter med hjälp av instrument. Kunna beräkna volymen av rätblock. Kunna rita rätblock. Känna igen och namnge: kub, kon och pyramid. SANNOLIKHET Kunna bestämma sannolikheten vid slantsingling, tärningskast, att få ett bestämt kort i en vanlig kortlek, att få en högvinst på något vanligt förekommande spel. FORMLER Kunna areaformeln för parallellogram (A=b. h) och triangel (A=b. h/2). Kunna använda en given enkel formel. Kunna lösa enkla ekvationer (t.ex. 3 x+5 =...). FUNKTIONER OCH GRAFER Kunna tolka grafer som beskriver vardagliga händelser. Exempel på sådana grafer (kurvor) är: sträcka (tid), bromssträcka (hastighet), mängd (tid), population (tid).

57 Egna anteckningar

58

59

60 En skrift från Borlänge kommun. För mer information ring eller gå in på kommunens hemsida:

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren. Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och

Läs mer

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen. Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt uppnåendemål för år 5 i alla ämnen (ur LPO 94) Mål att uppnå anger den miniminivå av kunskaper som alla elever skall

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment) ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA Målöversikt Normer & Värden SJÄLVKÄNSLA/SAMSPEL -Känner tillit och trygghet bland olika vuxna. -Känner trygghet bland barn. -Tar kontakt med jämnåriga

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass: Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass: Taluppfattning Utvecklar sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. Ha goda färdigheter i och kunna

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar. Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 Tränar

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Broskolans röda tråd i Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik Broskolans röda tråd i Matematik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v. TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa

Läs mer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK Reviderade april 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11)

Ålder. KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2. 3 x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0,25 1 4 25% 40 mm Kvadrat 4 cm 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 (3,11) Ålder ((9x4)-22-(7-8)) KUB A x h=64 cm 3 2 2 +2 3 x 2 0,25 1 4 25% Y=8+X (1,9) (3,11) Ml-cl-dl Rät vinkel cm 2 5+5 6+4 3+7 10 2+8 9+1 40 mm Kvadrat 4 cm + 12 3,50 Kunskap 2 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya

Läs mer

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan Kursplan i Matematik för Alsalamskolan Vi kommer att använda oss av följande nyanserade ord, Känna till, Kunna och Förstå. Att känna till är att ha hört talas om, att kunna är att kunna använda och förstå

Läs mer

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9

MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9 MINA MÅL I GRUNDSKOLAN 1-9 Namn: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämne: SVENSKA År: 1...4 Ämne: SVENSKA År: 2...7 Ämne: SVENSKA År: 3...9 Ämne: SVENSKA År: 4...11 Ämne: SVENSKA År: 5...14 Ämne: SVENSKA År: 6...17

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr

Läs mer

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer