Kallelse till gymnasienämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till gymnasienämnden"

Transkript

1 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Tisdag den 21 april 2015, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för för gymnasienämnden GN-2015/ Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Huddinge i Huddinge kommun GN-2015/ Remiss - Parkeringsprogram för Huddinge kommun GN-2015/ Remiss - Motion väckt av Emil Högberg (S), Birgitta Ljung (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) med förslag om att avskaffa de ofrivilliga deltiderna i kommunen GN-2015/ Anmälan av delegationsbeslut 7 Delgivningar till nämnden

2 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 8 Övriga frågor Huddinge den 7 april 2015 Christina Eklund Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Gymnasienämnden Budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för för gymnasienämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till synpunkter på budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för åren och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för avstämning. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 2. Nämnden begär att volymersättningen per ungdomsgymnasieelev höjs inför Sammanfattning I kommunstyrelsens förvaltnings PM finns förslag på generella uppräkningar för löne-, hyres- och prisökningar. Nämndernas ramar har räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övriga kostnader. Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till 0,39 procent Idag finns inga uppgifter om hur mycket Stockholms läns gemensamma prislista för 2016 kommer att höjas. För att uppnå konkurrensneutralitet ska Huddingesskolor ha samma kostnadsuppräkning som Kommunförbundet Stockholms län föreslår att regionens gemensamma prislista ska uppräknas. Vår verksamhet består till hög del av personalkostnader. Resultatet av löneöversynen får därmed mycket stor betydelse för nämndens ekonomi. Förvaltningens bedömning är att den generella uppräkningen inte är realistisk för 2016 års lönerörelse. Orsaken till detta är att förvaltningen redan ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare i länet och bedömer att detta fortsätter under Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun, satsningar på lärargrupperna i löneöversynen 2015 och flera huvudmän signalerar också fortsatta lönesatsningar de kommande åren. Osäkerheten kring kommunens ekonomiska utveckling är stor främst när det gäller utvecklingen av skatteintäkter. För att säkerställa att kommunen uppnår önskat ekonomiskt resultat måste det finnas beredskap för att effektivisera nämndens verksamheter med en procent av nettoomslutningen enligt förtydligande uppgifter från kommunstyrelseförvaltningen 26 mars. Ett effektiviseringskrav skulle för gymnasienämnden utgöra 5 mnkr. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) Aktivitetsansvaret ändrade lagstiftningen medför att gruppen som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret markant ökar. Det blir härmed fler elever som ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder och som ska motiveras till att påbörja eller återuppta en utbildning. Den nya lagstiftningen medför även en ökad administration då ett krav på register införs, i vilket elever och åtgärder ska dokumenteras. Den nuvarande bemanningen för aktivitetsansvaret är en halvtidstjänst. För att uppfylla lagstiftningens utökade krav behövs en förstärkning av den nuvarande bemanningen. Språkets betydelse och roll för elevernas lärande lyfts på olika sätt fram i läroplanerna. Ett arbetssätt som fokuserar på både språk- och kunskapsutveckling bidrar till att fler elever oavsett bakgrund ges möjlighet att lyckas i skolan. Förvaltningen ser att andelen elever med svag läsförståelse ökar vilket påverkar elevernas resultat i flera ämnen utöver svenska och svenska som andra språk. För att på bästa sätt kunna stötta alla elever och kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen krävs kompetenshöjande åtgärder som ger fördjupade kunskaper och ett förändrat förhållningssätt hos alla lärarkategorier. Att tillgodose gymnasieelevernas behov av studiehandledning på modersmålet är också ett tydligt förbättringsområde. Förvaltningen har sett en tendens att tiden som ungdomsgymnasieeleverna går kvar i gymnasieskolan ökar. Kommunens aktivitetsansvar med en uppsökande verksamhet för att få eleverna att börja/fortsätta att studera leder till att studietiden förlängs. Att fler elever läser introduktionsprogrammet innan de börjar på ett nationellt program samt att fler elever börjar ett nationellt program men söker om och börjar om på ett nytt program ett år senare leder också till att studietiden förlängs. Kommunstyrelsens förvaltning har lyssnat på våra synpunkter och justerat resursfördelningsmodellen för att kompensera gymnasienämnden för elevernas förändrade studiemönster. Däremot har kommunstyrelsens förvaltning i resursfördelningen inte tagit hänsyn till de kostnadsökningar inom gymnasieverksamheten som har orsakat löneökningar och ökade lokalkostnader under de senaste åren. Ersättningen per elev bör därför höjas inför Beskrivning av ärendet Enligt kommunens budgetordning beslutar kommunfullmäktige om mål och budget i juni månad. Nämnderna fastställer därefter en verksamhetsplan i november, som redovisas i ett avstämningsärende till kommunfullmäktige. Vid ett utökat möte för KS AU den 18 februari redovisade kommunstyrelsens förvaltning en omvärldsanalys och en samlad bild av utmaningar för framtiden och det ekonomiska läget i kommunen inför år Redovisningen ligger till grund för en dialog om de viktigaste frågorna för förbättrad måluppfyllelse och det ekonomiska utrymmet inför den fortsatta budgetprocessen. Redovisningen är sammanställd i dokumentet Planeringsförutsättningar

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) Kommunstyrelseförvaltningen har beräknat förslag till ekonomiska ramar för respektive nämnd för år I de förutsättningar som har tagits fram som underlag för den ekonomiska planen 2016 har kommunstyrelsens förvaltning för gymnasienämnden tagit hänsyn till: befolkningsökning, 1,3 mnkr volymer 59 ungdomsgymnasieelever, 4,2 mnkr volymer lokaler 0,9 mnkr Sågbäcksgymnasiet, 0,5 mnkr generell uppräkning, 9,1 mnkr Nämndens budgetunderlag ska innehålla en beskrivning av de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Nämnden ska kortfattat på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar interna prioriteringar inom och mellan verksamheter som kan bli aktuella utifrån det ekonomiska läget. Nämnden stämmer av en preliminär beräkning mot nämndens lokalförsörjningsplan och redovisar i budgetunderlaget. Omfattningen av planerade investeringar ska redovisas. Mål och budget behandlas i kommunstyrelsen den 27 maj. Kommunfullmäktige behandlar mål och budget den 8 juni Förvaltningens synpunkter Generell uppräkning Nämndernas preliminära ramar har räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar. Budgettillägget är beräknat som en generell uppräkning. I ekonomiplanen har nämndernas ramar räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övrigt. Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till 0,39 procent 2016, 1,37 procent 2017 och 2,08 procent Den generella uppräkningen skall täcka verksamhetens kostnadsökningar under För att klara förväntade kostnadsökning utan effektiviseringar eller besparingar krävs att löneökningarna stannar på en nivå som motsvarar kostnadsuppräkningen. Volymer Underlag för volymberäkningar bygger på befintlig befolkningsprognos. Den slutliga beräkningen av volymerna kan göras först när den nya befolkningsprognosen är klar i april Med hänsyn till kostnadsökningar inom gymnasieverksamheten som har orsakats av löneökningar och ökade lokalkostnader under de senaste åren bör ersättningen per elev höjas inför 2016.

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) Antalet gymnasiesärskoleelever har minskat under senare år på ett sett som inte speglas av befolkningsprognosen. Gymnasiesärskolans elevprognos bygger på hur många elever som idag går i den obligatoriska särskolan och en bedömning av hur många av dem som förväntas fortsätta sina studier i gymnasiesärskolan. Antalet elever i gymnasiesärskolan förväntas 2016 återgå till 2014 års nivå efter att ha sjunkit något under För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 3,7 mnkr Lokaler Byggskolans färdigställande under 2016 höjer hyreskostnader med 0,5 mnkr, Hyreshöjningen finansieras helt av Sågbäcksgymnasiets ramtilldelning. Nämnden får också en utökning av lokalramen 2016 med 0,9 mnkr eftersom antalet gymnasieungdomar förväntas öka. Investeringar I planeringsförutsättningarna finns det inga uppgifter om investeringarna som tilldelas nämnderna. Förvaltningen har kommenterat respektive investeringsbudget som tilldelades i Mål och budget för 2015 för åren 2016 till Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör P Joakim Graffner Gymnasiechef Bilaga Budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för för gymnasienämnden Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

7 < Underlag inför mål och budget för förskolenämnden grundskolenämnden gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/ekonomiavdelningen MARS 2015

8 Innehåll Innehåll... 2 Huddinges vision och mål... 3 Utbildningsnämndernas mål och resultat... 3 Bra att leva och bo... 3 Utbildning med hög kvalitet... 4 God omsorg för individen... 6 Ekosystem i balans... 6 Attraktiv arbetsgivare... 7 Sund ekonomi... 7

9 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Fortsatt satsning på pedagogisk plattform och tre prioriterade områden Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. Utbildningsnämndernas mål och resultat Bra att leva och bo Social hållbarhet i våra förskolor och grundskolor Ekonomisk och miljömässig hållbarhet i våra förskole- och skollokaler är något vi strävar efter när vi bygger nya och när vi renoverar befintliga förskolor och skolor. Vi eftersträvar en miljövänlig och giftfri inom/utomhus miljö för våra barn så långt det går. När vi bygger nya förskolor ställer vi krav på bra miljövänliga materialval och ett bra inomhusklimat. Arbetsmiljön för barn, elever och pedagoger ska sättas i fokus när vi bygger och renoverar våra förskolor och skolor. Att investera i arbetsmiljöåtgärder kan vara kostsamt men viktigt eftersom våra förskolor och skolor ska hålla under lång tid framöver. Förvaltningen har de senaste åren och kommer under kommande år avsätta medel för att UTBILNINGSNÄMNDERNA 3

10 kunna fortsätta satsningen på bra akustikåtgärder i våra befintliga idrotts-, musik-, och slöjdsalar. Vi fortsätter även satsningen på elevernas utemiljöer. Skolgårdarna ska kunna vara ett bra komplement till inomhusmiljön och göra det möjligt för eleverna att få sitt fysiska behov tillgodosett under skoldagen. Vi vill att våra elever får en så bra skolmiljö som möjligt. Vi har gjort en inventering av alla kommunala förskole gårdar och utifrån den avsatt medel för att kunna göra satsningar framöver på barnens utemiljö som är en viktig del av deras pedagogiska lärmiljö. Vi eftersträvar tillagningskök i våra nybyggda förskolor och skolor om det är ekonomiskt hållbart så att våra barn ska få så bra mat som möjligt. Även vid ombyggnation på våra äldre lokaler ser vi över möjligheten att göra om mottagningskök till tillagningskök. Vi vill minska körningen av mat i kommunen och att våra barn ska få så bra mat som möjligt. Förvaltningens kommentarer till nya lokaler och lokalkostnader Förvaltningen har gjort en bedömning av kostnaderna inom de tre verksamhetsområdena för planperioden Både för förskolenämnden och grundskolenämnden beräknar förvaltningen att vi inte kommer att kunna inrymma tillkommande hyror inom tilldelad ram för lokaler. Se mer under avsnitt Sund ekonomi. Utbildning med hög kvalitet Språkutveckling God förmåga att läsa, skriva, tala, samtala och lyssna ger barn och elever möjligheter att lära, utvecklas och delta i olika sammanhang genom hela livet. Förmågorna har en avgörande betydelse för lärande i skolans alla ämnen och är grunden för utveckling av demokratisk kompetens. Språkets betydelse och roll för barnens och elevernas lärande lyfts på olika sätt fram i de olika skolformernas läroplaner. Oavsett var i utbildningssystemen förskollärare och lärare arbetar så finns alltid ett uppdrag att bidra till att ge barnen eller eleverna förutsättningar för att utveckla sitt språk så långt det är möjligt. Ett arbetssätt som fokuserar på både språk- och kunskapsutveckling bidrar till att fler barn/elever oavsett bakgrund ges möjlighet att lyckas i skolan. För att aktivt arbeta med och stärka våra barns och elevers möjlighet att utveckla ett rikt språk så att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig utbildning och undervisning, är språkutveckling ett av barn- och utbildningsförvaltningens tre prioriterade områden. I detta arbete är ett av målen att Huddinges pedagoger ska få kännedom om och kunna tillämpa de arbetssätt och metoder som är utmärkande för en språkutvecklande undervisning. I Huddinges förskolor och skolor har vi idag många elever som har ett annat modersmål än svenska och vi ser en ökning av antalet barn/elever med tal- och språksvårigheter, vilket ställer andra krav på våra lärare och förskollärare. Även förändrade läsvanor och attityder till läsning innebär nya utmaningar. På gymnasieskolorna kommer elevernas bristande kunskaper i läsförståelse till utryck i de läsförståelsetest som genomförs i årskurs 1 för de elever som har intagits på de nationella programmen. Förvaltningen ser att andelen elever med svag läsförståelse ökar vilket påverkar elevernas resultat i flera ämnen utöver svenska och svenska som andra språk. För att på bästa sätt kunna stötta alla barn/elever och kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla aktiviteter i förskolan och i skolans alla ämnen krävs därför fördjupade kunskaper och ett förändrat förhållningssätt hos alla lärarkategorier. Hösten 2015 startar den nationella satsningen Läslyftet som i ett första skede riktar sig till lärare i grundskolan men som senare även kommer att omfatta gymnasieskolan. Denna satsning är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik och bidrar till arbetet med språkutveckling i våra verksamheter. Förutom denna nationella satsning behövs ytterligare kompetenshöjande åtgärder för att stärka det språkutvecklande arbetet inom alla ämnen. Vi ser också behovet av ökade kunskaper och kompetensutvecklingsinsatser i svenska som andra språk hos våra lärare och förskollärare. En likvärdig förskola och skola ska skapa förutsättningar för att alla barn/elever ska få möjligheter att utveckla ett rikt språk då språket är förutsättningen för att kunna tillgodogöra sig utbildning och undervisning. Arbetet med modersmålsstöd, modersmålsundervisning samt möjligheten till studiehandledning på modersmålet har därför stor betydelse för det språkutvecklande arbetet i alla våra skolformer. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning På samma sätt som det svenska språket är grundläggande i människors liv och att vi genom språket interagerar med andra och med omvärlden, så ska modersmålsstöd och modersmålsundervisning utveckla språk och kunskaper 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

11 som ger flerspråkiga barn och elever goda förutsättningar att nå de nationella målen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålsstödet är en integrerad del av förskolans verksamhet där förskolorna stödjer barnens möjlighet att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Utifrån genomförd kartläggning kan förvaltningen konstatera att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett viktigt utvecklingsområde. Fortbildning för medarbetare inom svenska som andra språk och modersmålsstöd är insatser som behöver prioriteras. Förvaltningen ser att antalet nyanlända barn och ungdomar ökar vilket bidrar till vikten av att utveckla arbetet med modersmål. För närvarande finns cirka 85 olika modersmål inom förskolans verksamhet. För att kunna tillgodose stöd i de olika språken som finns, utgör lärplattan ett viktigt hjälpmedel. Genom olika program och applikationer till lärplattan får barn med annat modersmål än svenska möjlighet att lyssna, läsa och kommunicera på det egna modersmålet. För att utveckla arbetet med modersmålsstödet i förskolan är ett fungerande IT-nätverk, digitala verktyg och IT-kompetens viktiga förutsättningar för fortsatt arbete. Budgeten 2015 för förskolans modersmålsstöd omsluter 1,0 mnkr. Behovet av modersmålsundervisning växer inom grundskolan och grundsärskolan. Under 2014 startades modersmålsundervisning i flera nya språk. I dagsläget finns dock flera språk i vilka undervisningen ännu inte startat och vi ser en stor problematik i att kunna tillgodose behovet hos elever som är ensamma i sitt språk på sin hemskola och som inte kan förflytta sig till en annan skola där det finns en befintlig grupp. Från och med hösten 2015 sker även en förändring gällande minoritetsspråken, då elever till exempel ska kunna läsa finska utan att ha grundläggande kunskaper, vilket kan öka antalet elever som vill ha modersmålsundervisning. Budgeten 2015 för grundskolans modersmålsundervisning är 18,0 mnkr. Budgeten 2015 för gymnasieskolans modersmålsundervisning är 1,2 mnkr. Modersmålsenhetens verksamhet ligger organisatoriskt under grundskolan och modersmålsenhetens lärare undervisar såväl grundskole- som gymnasieelever i modersmål. I gymnasienämndens verksamhetsplan för 2015 framgår att en översyn ska ske av modersmålsenhetens rutiner och arbete utifrån de behov som skolorna har gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Med utgångspunkt från det som framkommer vid denna översyn kommer förändringar att genomföras för att på ett bättre sätt kunna svara upp mot skolornas behov. Studiehandledning på modersmål Studiehandledning på modersmål är en framgångsfaktor för de nyanlända elevernas möjlighet att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Studiehandledning på modersmål ska bidra till att eleven når de kunskapskrav som minst ska uppnås i det eller de ämnen där ett stödbehov konstaterats. Skolverkets rapport Med annat modersmål visar att problemet med att ordna studiehandledning på modersmål ofta handlar om att det saknas ekonomiska resurser och lämplig personal för att organisera och genomföra insatsen på önskvärt sätt. I skollagen regleras det särskilda stöd som skolan ska ge elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Studiehandledning på modersmål är en sådan insats och regleras i både skolförordning och gymnasieförordning. Studiehandledning ingår inte i förskolans uppdrag. Förvaltningen har sett en kraftig ökning av behovet av studiehandledning inom såväl grund- som gymnasieskola. Under 2014 har grundskolan omprioriterat inom befintliga ekonomiska och personella resurser för att så långt det är möjligt tillfredsställa elevernas behov. I slutet av höstterminen 2014 hade nästan 300 grundskoleelever studiehandledning. I januari 2015 fanns det ytterligare 125 ansökningar, och det beräknas bli ännu fler, främst bland de nyanlända eleverna. Budgeten 2015 för grundskolans studiehandledning är 7,7 mnkr. Budgeten 2015 för gymnasieskolans studiehandledning är 1,0 mnkr. Att organisera för studiehandledning på såväl grundskole- som gymnasialnivå är en komplex uppgift. Det kan vara problematiskt att finna studiehandledare med rätt kompetens det vill säga som behärskar både det aktuella språket och själva ämnet och det ställer också stora krav på planering då studiehandledning behöver ges i ett flertal språk och med språk som bara har ett fåtal elever. Det är till modersmålsenheten som gymnasieskolorna kan vända sig då elever behöver studiehandledning på modersmålet. En översyn av modersmålsenhetens rutiner och arbete utifrån gymnasieskolornas behov genomförs under Att tillgodose gymnasieelevernas behov av studiehandledning är ett tydligt förbättringsområde. UTBILNINGSNÄMNDERNA 5

12 God omsorg för individen Aktivitetsansvaret En ny lagstiftning trädde ikraft den 1 januari 2015 gällande aktivitetsansvaret (tidigare kallat informationsansvaret). Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 skollagen och av lagtexten framgår att hemkommun löpande under året ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. På uppdrag av skolverket kommer statistiska centralbyrån att halvårsvis, med början den 1 juli 2015, samla in statistik från kommunerna om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår därmed i kommunens ansvar. Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår också i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Den ändrade lagstiftningen medför att gruppen som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret markant ökar. Det blir härmed fler elever som ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder och som ska motiveras till att påbörja eller återuppta en utbildning. Den nya lagstiftningen medför även en ökad administration då ett krav på register införs, i vilket elever och åtgärder ska dokumenteras. Den nuvarande bemanningen för aktivitetsansvaret är en halvtidstjänst. För att uppfylla lagstiftningens utökade krav behövs en förstärkning av den nuvarande bemanningen. Från och med den 1 januari 2015 har en ytterligare förändring i lagstiftningen genomförts gällande uppföljning av gymnasieelever. Om en gymnasieelev, som inte fyllt 20 år och som går på en skola hos en annan huvudman än hemkommunen, utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning ska skolan snarast meddela detta till hemkommunen(15 kap. 15 skollagen). Rutiner och personella resurser måste skapas på förvaltningen för att ta emot denna information från skolorna för att därefter kunna följa upp skolornas arbete med att åtgärda den bristande skolnärvaron. Ekosystem i balans Miljö- och naturvårdsfrågor som integrerad del i alla verksamheter. Miljö- och naturvårdsfrågor är en integrerad del av undervisningen i barn- och utbildningsförvaltningens alla verksamheter. Läroplanen lyfter fram att barn och elever genom ett miljöperspektiv ska få möjlighet att påverka och tillägna sig ett förhållningssätt till natur och miljö. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. För att värna om miljön och elevernas välbefinnande arbetar Huddinges förskolor och skolor med att öka andelen ekologiska råvaror vid livsmedelsinköp. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambitionen att nå en andel om 50 procent till I all nybyggnation eftersträvas hög miljöhänsyn. Att verka för en giftfri förskola Förvaltningen har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan för att minska kemikalier i förskolan Samordnad varudistribution Samordnad varudistribution startar på försök i mars 2015 fram till augusti 2015 i Huddinge kommun. Det innebär att alla varor som ska till kommunen levereras till ett åkeri som sedan lastar om och kör ut till verksamheterna enligt ett samordnat schema. Fördelarna är att det blir färre leveranstillfällen vilket bidrar till en bättre miljö och säkrare trafik ute på enheterna. Projektet kommer innebära en merkostnad till en början då de avtal som finns med olika leverantörer inte prisjusteras förrän de skrivs om. 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

13 Attraktiv arbetsgivare Ledarskap Det pedagogiska ledarskapet och chefskapet kommer att fortsätta att stärkas genom dialog och utveckling i chefsgrupperna och andra ledningsutvecklingsinitiativ. Olika typer av chefsutbildningar genomförs i syfte att ge chefer goda förutsättningar att utöva sitt uppdrag och enskild handledning erbjuds. Resultatet medarbetarenkäten kommer analyseras och chefer kommer i ökad utsträckning kunna få stöd från förvaltningen när det gäller uppföljning och åtgärder. Personalförsörjning och behörighet Personalförsörjningen är en ständigt aktuell fråga i en stor och växande verksamhet. För att säkerställa behörigheten i verksamheterna har förvaltningen genomfört en inventering av examina och behörigheter. Vidareutbildning sker inom ramen för Lärarlyftet. Övergångsregler för lärare kom i december 2013 och nya regler för introduktionsperioden i juli Från och med juli 2015 gäller behörighetsreformen fullt ut. Barn- och utbildningsförvaltningen disponerar årligen cirka en tredjedel av de medel som finns avsatta i kommunen för personalförsörjningsinsatser för bristyrken. Dessa medel används bland annat för att stärka arbetet med pedagogiks plattform och former för att utveckla arbetet inom våra tre prioriterade områden; matematik, språkutveckling och IT i undervisningen, samt för fortbildning och kollegial handledning. Karriär- och utvecklingstjänster Karriär- och utvecklingstjänster är ett viktigt inslag i verksamheten för att medvetet arbeta för att öka förutsättningarna för skolutveckling och ökade kunskapsresultat. Tjänsterna är också en viktig del i målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Karriär- och utvecklingstjänsterna är ett resultat av en analys av de prioriterade utvecklingsbehov som finns på enheten. Förvaltningen kommer att fortsätta att inrätta karriärtjänster under 2016 som en del av den statliga reformen, samt kommunala initiativ. Sund ekonomi Generell uppräkning I kommunstyrelsens förvaltnings PM finns förslag på generella uppräkningar för löne-, hyres- och prisökningar. Nämndernas ramar har räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övriga kostnader. Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till 0,39 procent 2016, 1,37 procent 2017 och 2,08 procent Förvaltningens kommentar: Den generella uppräkningen ska inrymma löne- och kostnadsökningar under För att klara förväntade kostnadsökning utan effektiviseringar eller besparingar krävs att löneökningarna stannar på en nivå som motsvarar kostnadsuppräkningen. Ökningar över 2 procent kan innebära att verksamheten måste göra ytterligare effektiviseringar. Våra verksamheter består till hög del av personalkostnader, exempelvis cirka 90 procent av en skolas kostnader. Resultatet av löneöversynen får mycket stor betydelse för nämndernas ekonomi. Förvaltningens bedömning är att löneökningen 2016 kommer att överstiga den generella uppräkningen. Orsaken till detta är att förvaltningen redan ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare/förskollärare i länet och bedömer att detta fortsätter under Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun, satsningar på lärargrupperna i löneöversynen 2015 och flera huvudmän signalerar också fortsatta lönesatsningar de kommande åren. De tidigare föreslagna effektiviseringarna till följd av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 drogs tillbaka för åren 2014 och Från 2016 minskas det generella statsbidraget. I ekonomiplanen hanterats minskningen som ett lägre bidrag för kommunen och belastar inte gymnasienämndens budgetram fullt ut. Nya uppgifter om effektiviseringskrav Osäkerheten kring kommunens ekonomiska utveckling är stor främst när det gäller utvecklingen av skatteintäkter. För att säkerställa att kommunen uppnår önskat ekonomiskt resultat måste det finnas beredskap för att effektivisera nämndens verksamheter med en procent av nettoomslutningen enligt förtydligande uppgifter från kommunstyrelseförvaltningen 26 mars. Ett effektiviseringskrav skulle för de tre utbildningsnämnderna omfatta 29 mnkr. Förvaltningen bedömer svårigheter att effektivisera samtidigt som vi är i ett expansivt läge med utbyggnad av flera skolor och förskolor, detta i kombination med stor konkurrens om utbildad personal. UTBILNINGSNÄMNDERNA 7

14 Volymer Nämndernas ramar innehåller kompensation för volymförändringar. Underlag för volymberäkningar bygger på befintlig befolkningsprognos. Den slutliga beräkningen av volymerna kan göras först när den nya befolkningsprognosen är klar i april Volymer förskolenämnden Förskola Förskolans volymer avser barn inskrivna i förskola. Vid beräkning av volymen används en befolkningsprognos för barn i åldern 1 5 år och en beräknad servicegrad. Servicegraden visar hur stor andel av barnen i befolkningen som bedöms vara inskrivna i förskolan. Antalet inskrivna barn i förskolan beräknas öka 2016 med 63 barn jämfört med Det förväntas finnas helårsinskrivna barn under För 2017 och 2018 beräknas ökningen av antalet barn i förskola bli 116 respektive 129 helårsinskrivna barn enligt kommunstyrelsens förvaltnings PM Planeringsförutsättningar som baseras på den befolkningsprognos som togs fram i april Förvaltningens kommentar Under 2014 var antalet helårsinskrivna barn färre än antalet prognostiserade barn i kommunplanen Förvaltningen följer utvecklingen under 2015 och rapporterar till nämnden vid delårsrapporterna samt vid verksamhetsberättelsen. Det är av stor betydelse för prognosen för året hur många barn som sägs upp tidigt under sommaren men även hur kösituationen ser ut under året. Det kan till exempel vara barn som står i kö till en plats under våren men inte blir nöjd med tilldelad plats utan då står kvar i kön inför hösten. De fristående verksamheterna har direktavtal med sina fastighetsägare vilket innebär att förvaltningen med relativt kort varsel får vetskap om när en verksamhet beslutar att lägga ned verksamheten. Detta tillsammans med en ökad inflyttning medför svårigheter att prognosticera och planera för behovet av antalet förskoleplatser. Volymförändringar kan komma i sena skeden av planeringsprocessen. Omständigheter såsom lagändringar, politiska beslut och förändring av verksamheter kan också komma att påverka behovet och utbudet av antalet platser. En annan sak att ta hänsyn till är att behovet kan vara större än utbudet i vissa områden. Volymer grundskolenämnden Grundskola Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6 år, 7-11 år samt år. Elever i särskolan räknas bort och budgeteras särskilt under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till 99,5 procent av resterande barn/ungdomar. Förvaltningens kommentar: Vi konstaterar att grundskolan fortsätter att växa med cirka 400 elever per år åren I ramen för 2016 erhåller nämnden 29,9 mnkr för 416 fler grundskolelever. Det förväntas finnas elever i grundskolan För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med ytterligare 371 respektive 342 elever. Elevantalet har varit växande sedan 2007 med elever/år. Elevantalet har ökat både i våra kommunala skolor och hos annan huvudman, friskolor och annan kommun. Från att ha utgjort cirka 17 procent utgör andelen elever hos annan huvudman idag cirka 20 procent inkluderat utbyggnad av friskolor i Huddinge. Modersmålsundervisning och studiehandledning på annat modersmål Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen volymberäkning och grundas på befolkningsökningen. Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med elever per år för planperioden. Förvaltningens kommentar: Volymtillskottet på 45 elever för 2016 följer befolkningsökningen. Volymtillskottet motsvarar 230 tkr. Behovet växer inom grundskolan och grundsärskolan och vår målsättning är att erbjuda fler elever modersmålsundervisning. Budgeten 2015 för grundskolans modersmålsundervisning är 18,0 mnkr. Vi ser en stor problematik i att kunna tillgodose behovet hos elever som är ensamma i sitt språk på sin hemskola och som inte kan förflytta sig till en annan skola där det finns en befintlig grupp. Från och med hösten 2015 sker även en förändring gällande minoritetsspråken, då elever till exempel ska kunna läsa finska utan att ha grundläggande kunskaper, vilket kan öka antalet elever som vill ha modersmålsundervisning. För 2015 finns inga ekonomiska förstärkningar i Mål och budget. Förvaltningen har sett en kraftig ökning av behovet av studiehandledning inom såväl grund- som gymnasieskola. Under 2014 har grundskolan omprioriterat inom befintliga ekonomiska och personella resurser för att så långt det är möjligt tillfredsställa elevernas behov. I slutet av höstterminen 2014 hade nästan 300 grundskoleelever studiehandledning. I januari 2015 fanns det ytterligare 125 ansökningar, och det beräknas bli ännu fler främst bland de nyanlända eleverna. Budgeten 2015 för grundskolans studiehandledning är 7,7mnkr. Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass till årskurs 3 och dels elever i 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

15 skolbarnomsorg för åringar. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år respektive år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2015 beräknas att öka med 160 jämfört med kommunplan Förvaltningens kommentar: Volymtillskottet följer befolkningsökningen. Inom ram finns inte utrymme att göra någon generell kvalitetssatsning som exempelvis ökad personaltäthet inom skolbarnsomsorgen. Utbyggnad inom de äldre barnens skolbarnsomsorg har tidigare år finansierats inom nämndens ram utan volymtillskott. Grundsärskola Grundsärskolans volymer avser elever inskrivna i särskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever är i ekonomiplanen för 2016 oförändrat jämfört med Mål och budget Förvaltningens kommentar: Trots att vi har en befolkningsökning i skolåldrarna ökar inte volymen i särskola. Till detta finns flera bidragande orsaker. Elever i yngre åldrar som tillhör särskolans personkrets önskar inkludering i grundskolan i större utsträckning. Eleverna mottas senare i grundsärskolan. Färre elever med autism får även en utvecklingsstörningsdiagnos. Enligt den nya skollagen tillhör inte dessa elever särskolans personkrets längre, utan de går i grundskolan. Gränsen mellan grundskola och grundsärskola blir allt mer flytande. Mot bakgrund av detta har medel omfördelats från särskolans ram till grundskolans ram. Förvaltningen bedömer att behoven ökar i grundskolan. I dagsläget känner förvaltningen till 5 elever med stora behov och rätt till mottagande som skall börja grundsärskolan Längre tid i gymnasieskolan Barn- och utbildningsförvaltningen har sett en tendens att tiden som ungdomsgymnasieeleverna går kvar i gymnasieskolan ökar. Kommunens aktivitetsansvar med en uppsökande verksamhet för att få eleverna att börja/fortsätta att studera leder till att studietiden förlängs. Att fler elever läser introduktionsprogrammet innan de börjar på ett nationellt program samt att fler elever börjar ett nationellt program men söker om och börjar om på ett nytt program ett år senare leder också till att studietiden förlängs. Kommunstyrelsens förvaltning har lyssnat på våra synpunkter och justerat resursfördelningsmodellen för att kompensera gymnasienämnden för elevernas förändrade studiemönster. Däremot har kommunstyrelsens förvaltning i resursfördelningen inte tagit hänsyn till de kostnadsökningar som varit inom gymnasieverksamheten som har orsakats av löneökningar och ökade lokalkostnader under de senaste åren. Ersättningen per elev bör därför höjas inför Gymnasiesärskolan Antalet gymnasiesärskoleelever har minskat under senare på ett sätt som inte speglas av befolkningsprognosen. Gymnasiesärskolans elevprognos bygger på hur många elever som idag går i grundsärskolan och en bedömning av hur många av dem som förväntas fortsätta sina studier i gymnasiesärskolan. Antalet elever i gymnasiesärskolan förväntas 2016 återgå till 2014 års nivå efter att ha sjunkit något under Vuxenutbildning För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 3,7 mnkr. Volymer gymnasienämnden Ungdomsgymnasiet Ungdomsgymnasiets volymer avser elever i gymnasieskolan. Till grund för bedömning av antal elever i gymnasiet ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldern år och ett antagande om hur stor andel av ungdomarna i respektive ålder som går i gymnasieskolan. Befolkningen i dessa åldrar har sammantaget minskat under en period, men från och med 2016 beräknas antalet gymnasieelever börja öka igen. Antalet elever 2016 beräknas att öka med 59. För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med ytterligare 86 respektive 104. UTBILNINGSNÄMNDERNA 9

16 Investeringar I planeringsförutsättningarna finns det inga uppgifter om investeringarna som tilldelas nämnderna. Förvaltningen har kommenterat respektive investeringsbudget som tilldelades i Mål och budget för 2015 för åren 2016 till Investeringar -förskolenämnden Totalt har förskolenämnden en investeringsbudget på 5,9 mnkr för 2016 enligt beslut i Mål och budget Investeringsramen består av investeringar enligt lokalplan, 3,0 mnkr och ett generellt anslag för övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder, 2,9 mnkr. Förvaltningen bedömer att sammanlagt 4,1 mnkr kommer att nyttjas Investeringar enligt lokalplan förskolenämnden Kvarnbergsplan 0, Bildhuggaren 1,25 Hörningsnäs 1,25 Sjöängen 2 1,25 Grantorp 1,5 Visättra ängar 1,5 Brandstegen 0,75 Övrigt arbetsmiljö 0,5 0,5 0,5 S:a 1,25 4,25 4,25 Huddinge kommun växer och 2016 öppnar två förskolor vid Kvarnbergsplan (under året) och i Vistaberg, Utsikten (årsskiftet 2015/2016). Utsikten kommer att behöva investeringsmedel redan 2015 medan förskolan vid Kvarnbergsplan kommer inredas under Investeringsmedel motsvarande cirka 0,75 mnkr beräknas för detta För mindre ombyggnader som till exempel Skogvaktartorpet krävs ytterligare 0,5 mnkr. För 2017 och 2018 ökar investeringarna på grund av fler nybyggnationer. Övriga investeringar-förskolenämnden Datorer, nätverk m.m. 0,6 0,6 0,6 Projektorer,maskiner m.m. 0,3 0,3 0,3 Möbler och ombygg 1,95 1,95 1,95 S:a 2,85 2,85 2,85 Dessutom finns det behov av ytterligare investeringsmedel på redan befintliga förskolor motsvarande cirka 2,85 mnkr. Investeringar -grundskolenämnden Totalt har grundskolenämnden en investeringsbudget på 31,0 mnkr för 2016 enligt beslut i Mål och budget Investeringsramen består av investeringar enligt lokalplan, 18,0 mnkr och ett generellt anslag för övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder, 13 mnkr. Investeringar enligt lokalplan-grundskolenämnden Glömstaskolan 8,5 5,1 2,8 Kvarnbergsskolan 3,4 Långsjöskolan 2,1 5,8 0,6 Övriga skolor 2,0 5,1 12,6 Akustikåtg, skolgård 2,0 2,0 2,0 S:a 18,0 18,0 18,0 Förvaltningen bedömer att investeringsram för 2016 på 18 mnkr kommer att nyttjas för inventarieinköp i samband med nybyggnation av Glömstaskolan samt för inventarier i Kvarnbergsskolan, Långsjöskolan och i övriga skollokaler. Förvaltningen noterar att det inte finns något anslag för investeringar enligt lokalplan för åren 2017 och Övriga investeringar-grundskolenämnden Datorer mm 2,0 2,0 2,0 Projektorer, maskiner m.m. 4,0 4,0 4,0 Möbler och ombygg 7,0 7,0 7,0 S:a 13,0 13,0 13,0 För investeringar i övriga inventarier har grundskolenämnden en ram för på 13,0 mnkr respektive år. De största posterna är investeringar i datorer, nätutbyggnad, accesspunkter. projektorer, maskiner, mindre ombyggnader och möbler i klassrum och övriga lokaler. Investeringar- gymnasienämnden Totalt har gymnasienämnden en investeringsbudget för övriga inventarier på 5,7 mnkr för 2016 enligt beslut i Mål och budget Investeringsanslaget använder skolorna för ombyggnationer och inköp av inventarier. Investeringar-gymnasienämnden Möbler och ombygg 5,7 5,7 5,7 S:a 5,7 5,7 5,7 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

17 Personal Vi ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare och förskollärare i länet och även i riket. Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun har gjort, lönesatsningar på lärare, förskollärare och skolledare och flera signalerar fortsatta lönesatsningar de kommande åren. En nationell statlig satsning på löner för lärare är också föreslagen. Vi har också den statliga reformen med förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning inom grundskolan och förskolan, samt kommunala satsningar inom grundskolan och förskolan som påverkar löneutrymmet och därmed kostnaderna, då lönetillägget för dessa lärare räknas in i löneutrymmet. Detta sammantaget ger en kostnadsutveckling och bör därmed påverka budgetplanering och budgetallokering inför Lokaler Lokalförsörjningsplanen beskriver planerade förskole- och skolprojekt utifrån känd bostadsexploatering och beräknad befolkningsökning under de närmaste tio åren. De cirka 6895 bostäderna, inklusive äldreboende och studentlägenheter, som beräknas byggas under den närmaste tioårsperioden ställer krav på att detaljplaner genomförs för nya förskolor och grundskolor. Det fortsatta arbetet med kommunens översiktsplan 2030 bör leda till att kommunen också pekar ut möjliga platser för förskole- och skoltomter i de områden av kommunen där den största bostadsexploateringen förväntas äga rum. Härvid framhålls vikten av att förvaltningen i ett tidigt skede involveras i planeringen av nya områden för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till förskole- och skolplacering nära hemmet. Planerat bostadsbyggande och beräknad befolkningsökning under den närmaste tioårsperioden är så pass omfattande att resursfördelningssystemet måste ses över så att det motsvarar finansieringsbehovet av nya skollokaler samt ombyggnation av befintliga lokaler. Se mer under separat avsnitt. Lokaler förskolenämnden Lokalförsörjningsplanen förhåller sig till gällande resursfördelningsram enligt Mål och budget. Förvaltningens preliminära beräkning av hyreskostnader , förskolenämnden För planperioden 2016 till 2018 beräknar förvaltningen att vi inte kommer att kunna inrymma tillkommande hyror inom tilldelade medel utifrån de förskolor som planerats. Under 2016 beräknas underskott som inte kan täckas med motsvarande besparingar i verksamheten. Underskottet beror på nya förskolor under 2015 där det blir en helårseffekt på hyran år Två förskolor beräknas öppna under 2016, Utsikten och Kvarnbergsplan. Vistapaviljong 3 som tidigare tillhört grundskolan tas över av förskolan på grund av platsbrist under hösten 2015 i avvaktan på att förskolan Utsikten öppnar årsskiftet 2015/2016 men behov kommer att kvarstå även efter det. Paviljongen har använts av grundskolan drygt ett år och därför kommer hyran att minska. I tabellen finns alla pågående och planerade projekt med. Ingen hänsyn har tagits till eventuell annan driftsform. Beräknad tillkommande kostnad Flemingsberg Kästa, 5 avd 1,2 Grantorp, 6 avd 1,2 Visättra Ängar, 6 avd 1,2 Talldalen pav. 4 avd Utsikten, 5 avd 2,6 Vistapaviljong 3 1,1 Segeltorp Väktaren, 5 avd Gulsparven, 5 avd 1,1 Bildhuggaren, 5 avd 1,1 1,5 Sjödalen-Fullersta Brandstegen, 3 avd 1,0 Hörningsnäs 1:1, 5 avd 3,4 Solgård 2:22, 5 avd 0,9 Balingsnäs påbyggnad Fullersta fsk påbyggnad Evakueringslokal Stuvsta-Snättringe Skogvaktartorpet, kök och nybyggnad 1,5 Kvarnbergsplan, 3 avd 1,0 1,0 Draken, renovering kök 0,1 Trångsund-Skogås Låset 1, 5 avd 1,1 Nytorps Mosse.5 avd 2,4 Sjöängen II, 5 avd 1,1 1,5 S:a tillkommande kostnader/hyra 9,9 6,6 9,5 UTBILNINGSNÄMNDERNA 11

18 Beräknad minskad kostnad Fle: Korpen, Diagnosv. 17 A,omb -0,1-0,3 Fle: Korpen, Diagnosv. 12, avv -0,4 Fle: Rosenhill, Tal-och språk, avv -0,3 Fle: Kästa pav. avveckling Seg: Skansberget, avveckling -0,6 Ful: Apelsinen,uppsägn. lokal -0,1 Ful:,Apelsinen, avveckling -0,2-0,2 Sko:Svalan, avveckling -0,6 Sko: Pärltrappan -0,1 Trå: Tuvan, 2 avd, avveckling -0,2-0,2 Takabsorbenter vid 15 förskolor -0,3-0,1 S:a avgående kostnader/hyra -2,1-1,4-0,2 Summeringar S:a tillkommande 9,9 6,6 9,5 S:a avgående -2,1-1,4-0,2 Kostnadsökning netto 7,8 5,2 9,3 Budgetram 2,6 3,6 4,6 Differens mot ram -5,2-1,6-4,7 För vissa lokalprojekt har inte utredningar slutförts eller startat. Förvaltningen återkommer med beräkningar. Som exempel kan nämnas utbyggnad av Balingsnäs och Fullersta förskolor där det sker undersökningar om möjligheten att riva och bygga nytt och större i slutet av planperioden. Under byggtiden behövs en fast paviljonglösning för evakuering av barnen på befintliga förskolor. Det finns också paviljongförskolor som till exempel Fjällbacken som ska avvecklas men där det nu finns möjlighet att behålla vissa av dem med förlängt bygglov. Förslag till ny ersättningsmodell för förskolenämndens lokaler Huddinge är en kommun som växer. Vi planerar att bygga och bygga om flera nya förskolor den närmaste tiden. De nya förskolorna eller ombyggnationer finns beskrivna i lokalförsörjningsplanen som sträcker sig över flera år. Nuvarande ersättningsmodell med en ersättning per nytt barn möjliggör inte stora ombyggnationer som inte ger upphov till en kapacitetsökning. Förvaltningen önskar att man ser över förskolans resursfördelningsmodell för lokaler och tar hänsyn till detta. Lokaler grundskolenämnden Lokalförsörjningsplanen förhåller sig till gällande resursfördelningsram med ett fast årligt belopp för ökade lokalkostnader på 8 mnkr. Förvaltningens preliminära beräkning av hyreskostnader , grundskolenämnden För planperioden 2016 till 2018 beräknar förvaltningen att vi inte kommer att kunna inrymma tillkommande hyror inom tilldelade 8 mnkr. Kostnadsberäkningarna är preliminärt beräknade. Även tillkommande hyreskostnader för befintliga skolor är preliminärt beräknade. Förvaltningen följer upp kostnaderna löpande och återkommer till nämnden i delårsärendena samt i lokalförsörjningsplan. Förutom kostnader för paviljonger och nya hyror tillkommer andra kostnader som exempelvis kostnader för markberedning, flytt, återflytt, lagring av möbler under renoveringstid och andra kringkostnader för montering av IT, telefoni i paviljongerna. Under 2016 flyttar Kvarnbergsskolan in i nya lokaler. Enligt preliminära uppgifter kommer skolans nya hyra att öka med 10 mnkr per år. Till hösten 2016 flyttar Glömstaskolan in sin verksamhet i nya lokaler. Till höstterminen 2017 planeras Långsjöskolans paviljonger tas i drift för att preliminärt till höstterminen 2018 flytta in i permanenta lokaler. För vissa lokalprojekt har inte utredningar slutförts eller startat. Kostnadsberäkningarna är i nuläget preliminära och svårbedömda. Som exempel kan nämnas utbyggnad av Utsäljeskolan med utökning av högstadium.. Andra utredningar pågår vid Solfagraskolan, Kungsklippeskolan, Vårbackaskolan, Mörtviksskolan. Beräknad tillkommande kostnad Nybyggnationer/ny verksamhet Skansbergets skola 0,7 Långsjöskolan, pav 7,5 10,5 Långsjöskolan 5,4 Glömstaskolan 7,5 10,0 Kästaskolan 7,5 Kvarnberga idrottshall 1,6 S:a nybyggnation 15,7 19,1 15,9 Om- och tillbyggnad, renovering och underhåll Utsälje, om- o nybygge? Kvarnberga, inflytt ht 16 4,5 5,5 Stenmo, verksanpassn 1,0 Stenmo evakpav (fd Vista 1,2),flytt 1,2 Trångsundsskolan Akustik/arbmiljö, Idrott 0,2 0,2 0,2 Akustik/arbmiljö, Mu, sl 0,3 0,3 0,3 Skolgårdssatsningar 0,4 0,4 0,4 Tomtmark Ängsnäs 0,1 0,1 Edbo, kök lastkaj 0,6 S:a om-tillbyggnad mm 8,3 6,5 0,9 S:a tillkommande kostnader/hyra 24,0 25,6 16,8 12 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

19 Beräknad minskad kostnad Kvarnberga, hyresreducering -1,8 Kvarnberga pav 1,2-2,4-6,9 Kvarnberga, pav fd Sågb -3,0-2,9 Vista pav 3 (Kästa, fsk ht 15) -4,1 Vista pav1, 2 ( t stenmo ht 15) -1,0 Stenmo pav (fd Vista 1) -0,3-0,4 Stenmo pav (fd Vista 2) -0,5 Skolstöd Förrådsvägen -0,2 Skolstöd TK -0,1 Annersta kyrkan -0,3 Långsjöskolan pav -7,5 S:a avgående kostnader/hyra -12,6-10,4-8,4 Summeringar S:a tillkommande 24,0 25,6 16,8 S:a avgående -12,6-10,4-8,4 Kostnadsökning netto 11,4 15,2 8,4 Budgetram 8,0 8,0 8,0 Differens mot ram -3,4-7,2-0,4 Förslag till ny ersättningsmodell för grundskolenämndens lokaler Huddinge är en kommun som växer. Vi planerar att bygga flera nya skolor den närmaste tiden. De nya skolorna eller ombyggnationer finns beskrivna i lokalförsörjningsplan Nuvarande ersättningsmodell på 8 mnkr räcker inte och förvaltningen har efterfrågat en ny ersättningsmodell för lokaler i flertalet år. Kommunstyrelseförvaltningens preliminära förslag är att beräkna ersättningsmodellen på elevökning enligt befolkningsprognosen på samma sätt som förskole- och gymnasienämndernas ersättningsmodeller. Förvaltningen ser att en sådan enkel modell inte är anpassad efter vår verklighet. Vid nybyggnation betalas full hyra till HUGE från starten, men skolan fylls inte med elever på en gång. Förvaltningen föreslår en modell som också tar hänsyn till renoveringsbehov och behov av verksamhetsanpassning av till följd av nya arbetssätt eller lagkrav. En ersättningsmodell enbart kopplad till befolkningsökning ger ingen kompensation för dessa åtgärder. Förvaltningen efterfrågar också en modell som tar hänsyn till att cirka 20 procent att eleverna väljer annan huvudman. Till dessa externa utförare betalar vi lokalbidrag per elev. Lokalbidraget utgör kommunens genomsnittliga hyreskostnader för motsvarande verksamhet. Vid nyetablering av friskolor ökar antalet lokalbidrag vilket riskerar att urholka grundbeloppet. Likaså innebär nybyggnation av kommunala skolor att kommunens genomsnittliga kostnader höjs, vilket också innebär urholkning av grundbeloppet om inte ersättningsmodellen tar hänsyn till andra utförare. Lokaler - gymnasienämnden I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor med cirka inskrivna elever, varav cirka 50 procent av dessa kommer från Huddinge. Under förutsättning att antalet elever som söker andra gymnasieskolor ligger på ungefär samma nivå som idag bedöms lokalkapaciteten i kommunen för närvarande som god. På sikt finns ett behov av fler gymnasieplatser med tanke på befolkningsökningen. Under kommande tioårsperioden förväntas antalet ungdomar i åldern år i Huddinge öka med drygt stycken. I denna diskussion nämns ofta Flemingsberg som den lämpligaste kommundelen att förlägga ett nytt gymnasium till. Både på grund av närheten till det befintliga forsknings- och utvecklingscentrat i området, den kraftiga befolkningsökningen som förutspås för området samt det faktum att området idag inte har någon gymnasieskola. Förutom nybyggnation i Flemingsberg bedömer förvaltningen att skolokalerna i Sjödalsgymnasiet och Huddinge gymnasium har renoveringsbehov. Byggskolans färdigställande under 2016 höjer hyreskostnader med 0,5 mnkr, Hyreshöjningen finansieras helt av Sågbäcksgymnasiets ramtilldelning. Nämnden får också en utökning av lokalramen 2016 med 0,9 mnkr eftersom antalet gymnasieungdomar förväntas öka. En fortsatt ökning av antalet gymnasieungdomar ger även för 2017 ett höjt anslag för lokalkostnader med 1,4 mnkr. Preliminära beräkningar av kostnadsförändringar samt resurstilldelning för redovisas i tabellen nedan. Beräknad tillkommande kostnad Byggskolan 0,5 Övrigt 0,9 1,4 1,7 Kostnadsökning netto 1,4 1,4 1,7 Ram Sågbäck/byggskolan 0,5 - - Budgetram 0,9 1,4 1,7 Differens mot ram UTBILNINGSNÄMNDERNA 13

20 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Gymnasienämnden Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Huddinge i Huddinge kommun, Dnr :928 Förslag till beslut Nämnden avstyrker ansökan från ThorenGruppen AB om att utöka verksamheten på Yrkesgymnasiet Huddinge med följande nationella program; 1. Barn- och fritidsprogrammet, inriktningar fritid och hälsa och pedagogiskt arbete 2. Hotell- och turismprogrammet, inriktningar hotell och konferens och turism och resor Sammanfattning ThorenGruppen AB har hos skolinspektionen ansökt om att till skolstart 2016 få utöka sin verksamhet på Yrkesgymnasiet Huddinge med de nationella programmen Barn- och fritidsprogrammet, inriktningar fritid och hälsa och pedagogiskt arbete, och Hotell- och turismprogrammet, inriktningar hotell och konferens och turism och resor. I ansökan framgår att Yrkesgymnasiet Huddinge hoppas varje år kunna anta fyra elever till respektive program och inriktning. Elevantalet baseras på en intresseundersökning som genomförts under november januari Intresseundersökningen visar på ett intresse är något större än det tänkta elevantaget på fyra elever per inriktning och läsår. Med hänvisning till söktryck till Sågbäcksgymnasiets motsvarande program och inriktningar, det allmänt låga intresset för yrkesprogram samt till det rådande utbudet av de aktuella programmen i grannkommunerna föreslår förvaltningen att Gymnasienämnden avstyrker ansökan från ThorenGruppen AB. Beskrivning av ärendet Staten ställer vissa krav på fristående gymnasieskolor som ansöker om rätt till bidrag och statlig tillsyn. Skolinspektionen handlägger dessa ansökningar. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

21 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (3) Kommuner som kan antas bli berörda av en etablering får yttra sig till Skolinspektionen. I yttrandet ska kommunen, om man avstyrker, framföra om en etablering skulle medföra påtagliga negativa följder för skolväsendet i kommunen där den fristående skolan är belägen. Bedömningen ska avse förhållanden på lång sikt. Storleken på kommunens gymnasieorganisation ska också vägas in. Enligt den bedömningspraxis som blivit norm inom Skolinspektionen måste det finnas utomordentliga starka skäl om starten av de fristående gymnasieskola ska kunna förhindras. Förvaltningens ställningstagande sker utifrån detta faktum. Förvaltningens synpunkter ThorenGruppen AB driver för närvarande Yrkesgymnasiet Huddinge. Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, och VVS- och fastighetsprogrammet. Huvudmannen har hos skolinspektionen ansökt om att få utöka sin verksamhet på Yrkesgymnasiet Huddinge med ytterligare två nationella program; Barn- och fritidsprogrammet, inriktningar fritid och hälsa och pedagogiskt arbete Hotell- och turismprogrammet, inriktningar hotell och konferens och turism och resor I ansökan framgår att Yrkesgymnasiet Huddinge hoppas varje år kunna anta fyra elever till respektive program och inriktning. Elevantalet baseras på en intresseundersökning som genomförts under november 2014 januari Undersökningen visar på ett intresse strax över det tänkta elevantaget per läsår. Sågbäcksgymnasiet erbjuder båda de nationella programmen med de inriktningar som ansökan från ThorenGruppen AB avser. Efter antagningsprocessen 2014/2015 fanns vid läsårsstart lediga platser kvar på BF-programmet och HT-programmet för de aktuella inriktningarna på Sågbäcksgymnasiet. De första söksiffrorna för årets antagning visar att endast 10 % av de som har sökt BF-programmet inriktning fritid och hälsa på Sågbäcksgymnasiet har valt det som sitt förstahandsval. Motsvarande siffra för inriktning pedagogiskt arbete är 25 %. Av de sökande till HT-programmet på Sågbäcksgymnasiet har 35 % valt det som sitt förstahandsval. De aktuella programmen och inriktningarna erbjuds i flera av Huddinge kommuns grannkommuner, både hos fristående- och kommunala gymnasieskolor. BF-programmet med en eller båda aktuella inriktningar finns

22 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (3) bland annat i Botkyrka kommun, Haninge kommun och Stockholms stad. HT-programmet med en eller båda aktuella inriktningar erbjuds bland annat i Stockholms stad och på Stockholms praktiska gymnasium Liljeholmen. Under hösten 2014 presenterade Skolverket nya uppgifter som visar att det är fortsatt få elever i åk 1 som går yrkesprogram och att det skett en minskning med 1,2 % från föregående läsår. Från 2008 har andelen elever som går åk 1 på ett yrkesprogram minskat från 37 % till 27 %. 1 Det är mot denna bakgrund som förvaltningen föreslår att Gymnasienämnden avstyrker ansökan från ThorenGruppen AB om ett utökat programutbud på Yrkesgymnasiet Huddinge. Jukka Kuusisto Utbildningschef P Joakim Graffner Gymnasiechef Bilagor Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Rapport Intresseundersökning Beslutet delges Skolinspektionen Akten 1

23 Sida l av 3 Harriet Stenis Re g istratar ha huddi nge.se HUDDINGE KOMMUN Huddinge Barn- och utbildningsförvaltningen sekretariatet Frän: Postlåda-Huddinge kommun (Registrator) Skickat: den 12 februari :43 Till: Postläda-BUF Barn- och utbildningsförvaltn (Registrator) Ämne: VB: Remiss frän skolinspektionen Ansökan 2015:928 Hej, Den här handlingen har kommit till kommunens officiella e-postlåda och sänds till dig/er för åtgärd. Med vänliga hälsningar Registrator Kommunstyrelsens kansli Frän: Patrik Levin Skickat: den 12 februari :10 Till: Postlåda-Huddinge kommun (Registrator); Kopia: Ämne: Remiss frän skolinspektionen Ansökan 2015:928 Remiss Berörda kommuner ( 1) Dnr :928 Remiss från skolinspektionen TherenGruppen AB har hos skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid Yrkesgymnasiet Huddinge i Huddinge kommun fr.o.m. läsåret 2016/2017. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att skolinspektionen ska kmma bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). https :/ /w3 d3. huddinge. se/ Asp/Download.asp?ini in e~ l &FILEREF~ &frame~ l

24

25 Sida 2 av 3 Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. För att skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: l. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år ). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder de sökta programmen och inriktningarna. 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om vilka program och inriktningar kommunen avser att erbjuda läsåret 2015/2016. Om program och inriktningar är fastställda för läsåret 2016/2017, bifoga även dessa. 5. Uppgift om vilket elevantal som är nödvändigt per program och inriktning för att kommunen ska kunna bedriva utbildningen av god kvalitet. 6. Uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. Skolinspektionens bedömning skolinspektionen ska, enligt 2 kap. 5 skollagen, lämna ett godkännande om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den l oktober Under juli 2015 kommer därför skolinspektionen begära in 2015 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Remissvar Kommunens remissvar i form avinscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 5 maj E-postadress: Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. Vänligen ange ansökans Dnr :928 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Patrik Levin Undervisningsråd Bilaga Ansökan från TherenGruppen AB Kopia till TherenGruppen AB https ://w 3 d3.h uddinge. se/ Asp/Download.asp?inline= l &FJLEREF= &frame= l

26

27 Sida l av 14 Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen {2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UC AB. D Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner D Läs mer om personuppgiftslagen Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2016 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen l Huddinge kommun sökandens namn {exempel Bolaget AB) TherenGruppen AB Organisationsnummer/personnummer Organisationsform Aktiebolag v skolenhetens namn i Yrkesgymnasiet Huddinge Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för bolaget/föreningen/stifte/sen undertecknar ansökan. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av webbansökan. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till sko/inspektionen, Box 23069, stockho/m alternativ till Fullmakt- Lägg till bilaga https://w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=772435&frame= l

28 Sida 2 av sökanden och kontaktperson O Läsmer Sökandens namn (exempel Bolaget AB) 1.1 Uppgifter om sökanden ' IThorenGruppen AB! Organisationsform l Aktiebolag vi Organisationsnummer/personnummer l ' l Utdelningsadress lsaggböle 115 l Postnummer ' i Ort!umeå 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökondens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Senedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. O Läsmer Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för - bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen -orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt - vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. i-! 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e-legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas ansökan. O Information om förenklad delgivning av beslut https:/ /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=77243 S&frame= l

29 Sida 3 av 14 Kontaktperson E-postadress Christina Rosenqvist Telefon arbetet : Mobil ' Utdelningsadress Baggböle 115 Postnummer Ort,Umeå 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar D Waldorf D Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten skolenhetskod D Läs mer ' 1.7 Byta namn- gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.8 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever vid skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program l Bygg och anläggningsprogrammet vi Inriktning l Husbyggnad vi Åk l Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever 6 l :g,2 16 Nationellt program l Bygg och anläggningsprogrammet vi Inriktning l Måleri vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever '5 7 :l ' Nationellt program l El- och energiprogrammet vi Inriktning l Elteknik vi https://w3d3.huddinge.se/asp/download.asp?inline=l&fileref=772435&frame=

30 Sida 4 av 14 Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever Nationellt program l Vvs- och fastighetsprogrammet vi Inriktning lvvs vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever 13 '7 Il l! 31 Nationellt program l Handels- och administrationsprogrammet v[ Inriktning l Handel och service vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever '4 :!0! [2 i 6 Nationellt program l Hantverksprogrammet vi Inriktning r Frisör vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever [6 [13!lo Nationellt program l Vård- och omsorgsprogrammet vi Inriktning r vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever 9 il, 11 [u! Nationellt program l Industritekniska programmet vi Inriktning l Svetsteknik vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever!4 [:4!Q 's Nationellt program l Fordons- och transportprogrammet vi Inriktning l Personbil vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Nuvarande antal elever 16 :is t[2 i 23 '' ' Infoga program '!,g Totalt antal elever vid skolenheten Utökning Beskriv övergripande hur utökningen kommer att påverka den nuvarande (eller befintliga) skolenheten. Av beskrivningen ska framgå - hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas - hur skolenhetens ekonomi påverkas - hur antalet lärartjänster påverkas - övrigt kring hur utökningen kommer att påverka sko/verksamheten. https://w3d3.huddinge.se/asp/down1oad.asp?inline=1&fileref=772435&frame=

31 Sida 5 av 14 'Lokalen där skolan idag befinner sig i har ledig kapacitet att ta in fler elever i den omfattning ansökan i innebär. Skolans ekonomi kommer påverkas positivt då skolan idag har ledig kapacitet att ta emot fler.elever och samtidigt alla funktioner som en verksamhet kräver redan på plats. Denna kommer utökas i den omfattning det behövs för att tillgodose utökningens behov men kommer ändå innebära ett positivt. resultat på ekonomin. Antalet lärartjänster kommer utökas då detta är nya program som kräver mer personal med rätt utbildning. Utökningen kommer motsvara den lärartäthet som anges under punkt 5 och i enlighet med det antal elever vi sökt utökning för. l övrigt kommer utökningen innebära positiva effekter på skolans pedagogiska koncept då programmen vi söker är ett bra komplement till de befintliga ' programmen på skolan. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos D Läsmer 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella progro m och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår l, 2 och 3. D Läsmer Nationellt program l Barn- och fritidsprogrammet Inriktning l Fritid och hälsa Läsår l Åk l 4 Åk2 Åk3 Totalt Läsår 2 Läsår 3 '4 4!!4 :8 12 Nationellt program l Barn- och fritidsprogrammet Inriktning l Pedagogiskt arbete Läsår l Åk l!4 Åk2 Åk3 Totalt 4 Läsår 2 Läsår 3 '4 4 : 4 :14 '!4 8 i 12 Nationellt program l Hotell- och turismprogrammet Inriktning l Hotell och konferens Åk l Åk2 Åk3 '4 ;4!4 i4 l : 4 4 https://w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF= &frame= l

32 Sida 6 av 14 Nationellt program l Hotell- och turismprogrammet Inriktning j Turism och resor vi Åk 1 Åk2 Åk3 Totalt Läsår 1.4 i: 4 'l ' Läsår 2 4 i!4 '! 8 Läsår 3 4 l '4 l' l :,4 '12 Nationellt program 1 vi Inriktning l vi Läsår 1 Läsår 2 Åk1 Åk2 Åk3 Totalt l' i' l' '0 Läsår 3 l', 'O Infoga program! l 'l i O ' vi 2.2 Antal elever vid fullt utbyggd verksamhet Redovisa planerat antal elever vid fullt utbyggd verksamhet samt ange vilket år detta inträffar. Fullt utbyggd verksamhet 116! 16 Åk1 Åk z Åk3 Totalt År l. i 16 l Elevprognos En elevprognos ska sökerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: -hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden - hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade -vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen - att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola - när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen - resultatetfrån undersökningen och hur svaren är fördelade per program och inriktning. D Läs mer Bevprognosen grundar sig på en intresseundersökning. Intresseundersökningen är bifogad ansökan. Dör finns också svaren på frågorna i punktema ovan. Förutom detta finns om efterfrågas tillgång till ringlistor.samt allt nåmaterial. Den samtalsmall som använts till undersökningen är bifogad i avsnitt 7.2. Lägg till bilaga https://w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=772435&frame= l

33 Sida 7 av Ekonomi D Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner D Läs mer om inhämtning av kreditupplysning D Läsmer 3.1 sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kon komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudgeten avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Sökonde följer i sin planering av ny och befintlig verksamhet de jämförelsetal som tagits fram av Skolverket. Inga större avvikelser finns jämfört med jämförbar verksamhet. Viktiga jämförelsetal t ex som lärortäthet bevakas och budgetarna innehåller alla poster för att driva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. D Läsmer Lägg till bilaga Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå - beloppets storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen. https:/ /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=77243 S&frame= l

34 Sida 8 av 14 D Läsmer Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för Beloppen motsvarar de belopp som SCB nationellt tagit fram för de nationella gymnasieprogrammen i fråga. ' i 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån- Styrk posten lån med aktuellt undertecknat fånelöfte från till exempel bank. Av fånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut. D Lösmer Aktieägartillskott/ägartillskott- Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå. Finansiering med egna medel- Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om detfinns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. D Läs mer 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget och resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från skolinspektionens budgetmall nedan. Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser. D Läsmer Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 https://w3d3.huddinge.se/asp/download.asp?inline=1&fileref=772435&frame=

35 Sida 9 av 14 Kommunalt bidrag Kommunalt bidrag, gymnasieskola gymnasieskola Lån övriga intäkter Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar Summa inbetalningar Summa kostnader Utbetalningar Personal skolledning Kostnader Personal skolledning Lärare gymnasieskola Lärare gymnasieskola! '! ; ' övrig personal Administration Rekrytering Övrig personal Administration Rekrytering Fortbildning 9936 Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Möbler Lokaler/Utrustning Lokalkostnad Kostnader för speciallokaler Datorer Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Kontorsutrustning/ förbrukningsinventarier Läromedel Litteratur/utrustning/!70000 Litteratur/utrustning/ skolbibliotek (ink skolbibliotek (ink programvaror, licenser) programvaror, licenser) 6vrigt Övrigt Information och Information och annonsering annonsering i Elevhälsa Elevhälsa ' skolmåltider! skolmåltider ; : studieresor!11200 studieresor j22400 :33600 Försäkringar 1600 Försäkringar! studie- och studie- och : https://w3d3.huddinge.se/asp/download.asp?inline=1&fileref=772435&frame=

36 Sida 10 av 14 yrkesvägledning yrkesvägledning APL-handledning APL -handledning :,4800 '', Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Amorteringar Övriga kostnader Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler l; Datorer : Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar Summa kostnader Över /underskott Vinst/förlust Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler D Läsmer 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Ange även yta för utökning samtför hela skolenheten och skolans adress. D Läsmer l Lokalerna behöver inte förändras i någon större mån till följd av den tilltänkta utökningen. Det är snarare i iutbildningsmaterial/ev. utrustning som behövs investeras i vilket finns med i utökningens budget. Ytan :för utökningen i m2 är därmed O. Befintliga lokaler har ytan: 1700 m2 Adressen är: regulatorvägen 21, '14149 Huddinge 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler för de program som utökningen avser. Ange om sökanden hyr speciallokaler externt eller om dessa inryms inom den befintliga skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa https://w3d3.huddinge.se/asp/down1oad.asp?inline=1&fileref=772435&frame=

37 Sida Il av 14 Ansökan avser endast en utökning av skolans verksamhet. Utökningen kommer rymmas inom existerande idrottslokaler som redan hyrs. Därmed behöver inga nya lokaler hyras utan tidsbokningen utökas. Naturvetenskapliga ämnen j ej aktuellt för de sökta programmen Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Utökningen ryms inom befintliga lokaler och special lokaler. Programmen är av karaktären att det blir mer en fråga om utrustning hellre än en speciallokal när det gäller de sökta programmen. s. skolenhetens ledning och personal D Läs mer 5.1 Rektor 0 För ledning o v skolenheten ska det finnas en rektor. sökanden hor en rektor som genom utbildning och erforenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare- behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. 0 sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster för bride sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantafet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) iställetför kommatecken {4,5). D Läsmer Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltidstjänster tjänster tjänster tjänster 2 '1.5! i4 4.4 l! '4.4 l '6 '' Antal elever per lärare, läsår l Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, läsår Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet https://w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=772435&frame= l

38 Sida 12 av 14 Hela skolenheten Läsår l Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltidstjänster tjänster tjänster tjänster i [18 16! [20 i [17.5 [[20 :[17.5 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. När det göller utökningen så kommer personal med rätt spetskompetens anställas för att säkerställa att eleverna får det för programmet uppsatta kunskapsmålen i de programspecifika ämnena. Tjänster i :övriga ämnen såsom gymnasiegemensamma ämnen t ex som ingår i progammet kommer utökas i 'enlighet med behovet som följt av ökat elevintag. Förutom detta har skolan utökat elevhälsanför ;utökningen och även APL-samordning som är en viktig funktion på sko/on. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lä rlingsutbild ni ng Om sökanden avser att utöka gymnasieskolan/gymnasiesärsko/a med yrkesprogram och inte har beslut om godkännande för något yrkesprogram sedan tidigare ska sökanden besvara avsnitt rörande Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasiallärlingsutbildning. D Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner D Läs mer om APL utomlands 6.1 Gymnasiallärlingsutbildning D Sökanden avser att erbjuda gymnasiallärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasiallärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor l vj[ v[ Infoga program https:/ /w3d3.huddinge.se/ Asp/Download.asp?inline= l &FILEREF=772435&frame= l

39 Sida 13 av säkerställande av APL-platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL -platser på utbildningen. 6.4 Lokalt programråd D skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera fokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt l kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL -platsen. Av beskrivningen ska framgå - hur sökanden avser att säkerställa att den handledaren som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå - vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna -hur eleverna informeras om det centrala innehålfet i kursmålen -hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL -platsen koppfas till kursmåfen. l 6. 7 Lärlingsutbildning- utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökanden önskar framhålla anges här. 7.2 Övriga bilagor https://w3d3.huddinge.se/asp/download.asp?inline=1&fileref=772435&frame=l

40 Sida 14 av 14 Lägg till bilaga {1) Lägg till bilaga {2} Lägg till bilaga {3} Lägg till bilaga {4} Lägg till bilaga {5} Lägg till bilaga (6) Lägg till bilaga {7} Lägg till bilaga (8) Lägg till bilaga {9} Lägg till bilaga (10} 7.3 Angående bilagor Redagör för orsaken till att de efterfrågade bilagarna inte bifogats ansökan. https://w3d3.huddinge.se/asp/download.asp?inline=l&fileref=772435&frame=l

41 ._, 1(YRKESGYMNRSIET Enkät nr: (matchas med excel fil): Ditt namn: Frågemall Yrkesgymnasiet - Huddinge Obs l tillstånd från målsman att tala med niondeklassaren behövs l HEJ! Jag heter och ringer från TherenGruppen AB och söker. Just nu genomför vi en intresseundersökning gällande vår start av några specifika gymnasieprogram på vår skola Yrkesgymnasiet i Huddinge. Därför undrar jag om jag kan ställa några korta frågor som tar max 3 minuter? A) Först en kontrollfråga, visst stämmer det att du går i årskurs 9 i dagsläget? l. Har du tänkt att börja på gymnasiet under nästa höst 2015? D Ja D Nej D Kanske Om nej, avsluta intervjun om ja eller kanske, gå vidare i frågeformuläret.

42 2. Skulle du kunna tänka dig att söka till något av följande program: - Barn och Fritidsprogrammet, där det finns två inriktningar- fritid och hälsa (ex. idrottstränare) och pedagogiskt arbete (ex. barnskötare) Eller: - Hotell och Turismprogrammet, där det finns två inriktningar- hotell och konferens (ex hotell receptionist) och turism och resor (ex resesäljare).. vid en fristående gymnasieskola i Huddinge som erbjuder utbildningen som lärling? Utbildningen skulle då ha nära koppling med arbetslivet och där halva tiden av din studietid tillbringas på ett lärlingsföretag? Denna nära koppling till arbetslivet skulle då kunna ge mycket goda möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. D Ja D Nej D Kanske (notera program) (notera program) Om Ja ellef'kanske på att de skulle välja någotav prograinmen gå vidare tillfråga 3 eller4 om vilken inriktning de skulle valt. (nedan är inriktningarna) Barn och Fritidsprogrammet: a) Fritid & Hälsa (idrottstränare, träningsledare, pers. tränare) b) Pedagogiskt arbete (barnskötare) 3. På Barn och Fritidsprogrammeterbjuds följande inriktningar (nämn de noterade ovan och kort vad den inriktningen innebär) Vilken inriktning skulle ni valt? D Fritid och hälsa D Pedagogiskt arbete D Vet inte inriktning Hotell och Turismprogrammet: a) Hotell och konferens (hotellreceptionist, konferens/even!) b) Turism och resor (resesäljare, guide) 4. På Hotell och Turismprogrammet erbjuds följande inriktningar (nämn de noterade ovan och kort vad den inriktningen innebär) Vilken inriktning skulle ni valt? D Hotell och konferens D Turism och resor D Vet inte inriktning

43 5. Om dessa program som det ovan beskrivits erbjöds av Yrkesgymnasiet i Huddinge skulle ni kunna tänka er att börja gå på denna skola? D Ja, helt säkert D Ja, kanske D Nej, troligen inte D Nej, absolut inte D Vet ej 6. (Om detta program som det ovan beskrivits erbjöds av Yrkesgymnasiet i Huddinge) skulle ni kunna tänka er att gå på ett informationsmöte på skolan angående detta program? D Ja, helt säkert D Ja, kanske D Nej, troligen inte D Nej, absolut inte D Vet ej 7. Hur väl känner du till Yrkesgymnasiet i Huddinge? D Känner till mycket väl- (gå till fråga 8) D Känner till ganska väl- (gå till fråga 8) D Hört talas om men känner knappast till- (gå till fråga 8) D Har aldrig hört talas om- (gå till fråga 9) 8. (endast de som svarat känner till mycket väl, ganska väl eller "hört talas om men känner knappast till" på fråga 7) Vilken inställning har du till Yrkesgymnasiet i Huddinge? D Mycket positiv D Positiv D Varken positiv eller negativ D Negativ D Mycket negativ

44 9. Vilken inställning har du till friskolor i allmänhet? D Mycket positiv D Positiv D Varken positiv eller negativ D Negativ D Mycket negativ Avslutning: Då var jag klar med undersökningen! Jag vill tacka så jättemycket för din medverkan och önskar dig en fortsatt trevlig kväll.

45 ÅRSREDOVISNING och KONCERNRED O VI SNIN G för ThorenGruppen AB Org.nr styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning -ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - kassaflödesanalys - tilläggsupplysningar - underskrifter Sida

46 ThorenGruppen AB Org.nr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arsredovisningen är upprättad i svenska kronor, KSEK. Verksamheten Under året har våra gymnasieskolor återigen tagit stora steg mot ännu högre kvalitet. Organisationen har varit stabil med låg personalomsättning och högre söktryck än tidigare, nu när elevkullarna i Sverige är de lägsta, har ThorenGruppen fler elever än någonsin. Förvärvet av JB Kompetens AB har präglat året då vi har lagt stora resurser på att säkra organisationen, omdefiniera bolagets position, öka marknadsandelarna och skapa lönsamhet. I detta arbete har ingått ett varumärkesarbete som bland annat ledde till det nya namnetastar AB. Vi ser att arbetet har burit frukt - Astar står väl rustat inför kommande satsningar på vuxenutbildning från statens sida. Friskolor har under åren bidragit till att skapa ett bättre skolsystem. ThorenGruppen har tillfört många positiva inslag, bland annat en tydlig koppling mellan skola och näringsliv i alla utbildningar. Att vårt koncept är attraktivt syns tydligt i vår omsättningsökning och i vår mycket solida ekonomiska ställning. I är ökar koncernen balansomslutning med 64% samtidigt som soliditeten bibehålls på en mycket betryggande nivå, 36%. Vi kan därmed konstatera att debatten kring friskolor och välfårdsvinster lin så länge inte har hindrat elever och föriiidrar att intressera sig för våra utbildningar, det är glädjande. Men för att skapa arbetsro och trygghet för medarbetare och elever måste frågan komma till ett avgörande och därmed tas bort från den politiska agendan. Flerårsjämfllrelse*, koncernen 2013/2014 Nettoomsättning Res. efter finansiella poster Balansomslutning soliditet(%) 36,1% Kassalikviditet (%) 131,3% Flerårsjämfllrelse*, moderbolaget 2013/2014 Nettoomsättning Res. efter finansiella poster Balansomslutning soliditet (%) 47,0% Kassalikviditet (%) 125,1% 2012/ ,4% 133,7% 2012/ ,7% 130,8% 2011/ / ,9% 40,8% 55,0% 111,0% 2011/ /2011 '2009/ ,1% 42,0% 46,0% 55,3% 171,0% 212,0% *Definitioner av nyckeltal, se tilläggsupplysningar Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser finns att rapportera Sida 2 av 15

47 ThorenGruppen AB Org.nr Resultatdisposition Förslag till disposition av bolagets vinst Till årsstämmans förfogande står balanserad vinst årets vinst kr kr kr styrelsen föreslår att i ny räkning överföres kr kr Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande tilläggsupp lysningar. Sida 3 av 15

48 TborenGruppen AB Org.nr RESULTATRÅKNING Koncernen Moderbolaget Not Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsänning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Handelsvaror o -85 o o Övriga externa kostnader 2, Personalkostnader A v- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Avsättning titt periodiseringsfond o o Förändring av avskrivningar utöver plan o o -649 o Lämoat koncernbidrag o o Mottaget koncernbidrag o o o o Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Sida 4 av 15

49 ThorenGruppen AB Org.nr BALANSRÅKNING Koncernen Moderbolaget TILLGÅNGAR Anlllggningstillgllngar Not Immateriella anlllggningstillgllngar Goodwill o o o o Materiella anläggningstiugllngar Byggnader och mark o o Maskiner och andra tekniska anläggningar o o o o Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anlliggningstillgllngar Andelar i koncernföretag 9 o o Fordringar hos koncemilirctag o o Il 447 Andra långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran l l 508 Andra långfristiga fordringar 118 o 43 o ---- i Summa anuiggnlngstuigangar 53 i i l OmsättningstiDgångar Varulager rn.m. Råvaror och fornödenheter o o Färdiga varor och handelsvaror o o o o o o Kortfristiga fordringar Kundfordringar i l 45 i l i 036 Fordringar hos koncernföretag o o 8 o Aktuell skattefordran o o Övriga fordringar l Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Il Kassa och bank Summa omslittningstlllgllngar SUMMA TILLGÅNGAR Sida 5 av 15 ~l~

50 ThorenGruppen AB Org.nr BALANSRÄKNING Koncernen Moderbolaget Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 12 Bundet eget kapital Aktiekapital (10000 aktier a lo kr) Reservfond Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Balanserad vinst eller fårlust Årets resultat ~ Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfond 13 o o Ackumulerade avskrivningar utöver plan o o l Summa obeskattade reserver o o Avsättningar Uppskjuten skatteskuld o o Övriga avsättningar Summa avsättningar Ungfristiga skulder Övriga skulder 95 o o o Summa langfristiga skulder 95 o o o Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 345 o o o Leverantörsskulder skulder till koncemfilretag o o Aktuell skatteskuld l 624 lo Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Sida 6 av 15 &#L'~

51 ThorenGruppen AB Org.nr BALANSRÄKNING Koncernen Moderbolaget Not POSTER INOM LINJEN StHUda säkerbeter Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisats som avsättningar Fastighetsinteckningar o o FOretagsinteckoingar o Övriga ställda panter och darmed jämfdrfiga säkerheter Övrig hyresgaranti 8 Oi3 o o o o o o Ansvarsförbindelser Ansvarsfdrbindelser 75 o o o -- Summa ansvarsförbindelser 75 o o o Sida7av 15

52 ThorenGruppen AB Org.nr K A S S A F L Ö D E S A N A L Y S Koncernen Moderbolaget Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar for poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta mm Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassallöde från den löpande verksamheten före förandringar av rörelsekapital l 355-9_7_8_6 7'-'7-'-0 -c_69'-c8c: Kassallöde från lllrändringar av rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av varulager/pågående arbete Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar Minskning(+)/ökning(-) av fordringar Minskning(-)/ökning(+) av leverantörsskulder Minskning(-)/ökning(+) av kortfristiga skulder o lo ~27~6~0"-7 -'-17'-'4~6~6 6~1~2 ~2"-10~0-'-7 Kassallöde från den löpande verksamheten Investeringsverksambeten Förvärv av inventarier, verktyg och installationer Försäljning av inventarier, verktyg och installationer Förvärv av koncernföretag Förvärv av långfristiga värdepapper Försäljning av långfristiga värdepapper Kassaflöde frän investeringsverksamheten o 51 -l 011 o Il 648 o o o ~0 ~6"-5 ~ Finansieringsverksamheten Upptagna långfristiga lån Amortering långfristiga lån Utbetald utdelning 12 o o o -656 o o o --~-5~0~0~0 ~-3~0~0~0--~-5~0~0~0--~-3~0~00~ Kassaflöde frin finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ~6"-7_,:_47:.::8 --~27~5:..::2"-9..:.59:._cc:12:.:_3 --~24.:._9:...:0.:._ Sida 8 av 15

53 ThorenGruppen AB Org.m TILLÄGGSUP PL YSNINGAR ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnänmdens allmänna råd. Principerna är eforändrade jämfört med föregående år. Varderingsprinciper m. m. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräkuas inflyta. Varulager m. m. Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet Nettoförsäljningsvärdet har beräkuats till försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Avsättningar Som avsättning redovisas sådana förpliktelser som är hänforliga till råkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias. Int/Jktsredovisning Inkomsten redovisas!iii det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Företaget redovisar därför inkomst till nominellt värde (fakturabelopp) om ersättningen erhålls i likvida medel direkt vid leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter. Definition av nyckeltal soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Kassalikviditet Omsättningstillgångar exkl. varulager i procent av kortfristiga skulder Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR l :00. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt en upprättad förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterbolag det beräkuade marknadsvärdet av bolagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Avskrivning på goodwill baseras på den beräknade ekonomiska livslängden. Koncernredovisningen omfattar, förutom moderbolaget, samtliga bolag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har kontroll enligt ÅRL l :4. Intresseföretag Investeringar i intresseföretag, i vilka koncernens röstinnehav är minst 20% och högst 50% redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden. Den ökning respektive minskning av intresseföretagets värde som uppkommer enligt kapitalandelsmetoden har ökat koncernens bundna reserver respektive minskat koncernens fria reserver. '$ ~tl/l-~)u Sida 9 av 15

54 ThorenGruppen AB Org.nr TILLÄGGSUPPLYSNINGAR UPPL YSNINGAR TILL ENSKILDA POSTER Not l Inköp och 111rsllljning inom koncernen Koncernen Moderbolaget 2013/ / / /2013 Not 2 Andel av llirs!iljningen som avser koncernf<iretag Andel av inköpen som avser koncernf'<iretag Leasingavtal o o 852 o o o Koncernen Moderbolaget 2013/ / / /2013 Not 3 Under året har ffiretagels leasingavgifter uppgått till Ersättning till revisorer Koncernen Moderbolaget 2013/ / / /2013 Delolite AB Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag skatterådgivning Med revisionsuppdrag avses revisors arbete f<ir den lagstadgade revisionen och med revisionsverksamhet olika typer av kvalitetss!ikringstjänster. Övriga tjänster är sådant som inte ingår i revisionsuppdrag, revisionsverksamhet eller skatterådgivning. Sida 10 av 15

55 ThorenGruppen AB Org.nr TILLÄGGs UPPL YSNINGAR N o t 4 Personal Koncernen Moderbolaget 2013/ / / /2013 Medelantal anställda Medelantalet anställda bygger på av bolaget betalda närvarotirnrnar relaterade till en normal arbetstid. Medelantal anställda har varit varav kvinnor LIJner, ersättningar m. m. Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp: Styrelsen och VD: Löner och ersättningar Pensionskostnader Övriga anställda: Löner och ersättningar Pensionskostnader Il Bidrag Sociala kostnader Summa styrelse och övriga Könsfordelning i styrelse och företagsledning Antal styrelseledamöter, varav kvinnor 22% 20% 33% 33% Antal övriga befattningshavare ink!. VD, lo lo lo 10 varav kvinnor 30% 20% 30% 20% Nots Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget 2013/ / / /2013 Aktnell skatt Il Uppskjuten skatt l Sida l l av 15 ~~ ~ VII-v

56 ThorenGruppen AB Org.nr TILLÅGGS UPPL YSNINGAR N o t 6 Goodwill Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Inköp o Utgående ackumulerade anskaffuingsvärden Ingående avskrivningar o Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 3 år. o o o o o o o o o o o o o o Not7 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Inköp 48 Utgående ackumulerade anskafthingsvärden Ingående avskrivningar -104 Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -320 Utgående redovisat värde o 9277 o o o o o o o o o o o o o ---- o o Redovisat värde byggnader Redovisat värde mark o o o o o o Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 20 år. Taxeringsvärde Taxeringsvärdet för bolagets fastigheter: varav byggnader: l 617 l 496 l o o o o Sida 12 av 15

57 ---,~ ThorenGruppen AB Org.nr TIL LÄGGS UPPL YSNINGAR N o t 8 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Förvärv genom ansk verksamh i DB Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Förvärv genomansk verksamh i DB Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Il Il Il Avskrivningar enligt plan beräknas på en nyttjandeperiod av 3-5 år eller hyreskontraktets längd. Not 9 Andelar i koncernföretag Moderbolaget Företag Organisationsnummer Säte Thoren Business Center Umeå Thorens Datorhörna i Umeå AB Umeå Threngruppen Fastighet i Malmö AB Umeå Thorengruppen Fastighet i Stockholm AB Umeå Thorengruppen Fastighet i Karlstad AB Umeå Thoren Innovation School AB Umeå Baggböle Herrgård AB Umeå Astar AB Umeå På Rätt Plats AB Umeå Sida 13av 15 Antal/Kap. andel% l % l % l % l % % % % l % l % Redovisat Redovisat värde värde o 100 o ~]:If] ~

58 ThorenGruppen AB Org.nr TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 10 Uppskjuten skattefordran Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Arets förändring l 508 l 700 l 508 l ~-5~8~0----~-1~92~ -5_80-1~92~ Utgående redovisat värde 928 l l 508 Uppskjuten skattefordran per avser 22% på avsättningen fdr utbildningsresa fdr elever årskurs 3 Notll Förutbetalda kostnader och upplupna Koncernen Moderbolaget Inilikter Not 12 Upplupna intäkter Förutbetalda hyreskostnader Upplupna inkomstrilnior Övriga förutbetalda kostnader Eget kapital Il o Il Il Koncernen Belopp vid årets ingång Resultatdisp. en!. beslut av årsstämman: Utdelning till aktieägare Förskjutning mellan bundna och fria reserver Arets resultat Aktiekapital 100 Bundna reserver Fria reserver Belopp vid årets utgång Moderbolaget Belopp vid årets ingång Resuitatdisp. en!. beslut av Utdelning till aktieägare Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Sida 14 av 15

59 ThorenGruppen AB Org.nr TILLÄGGs UPPL YSNINGAR Not 13 Periodiseringsfond Periodiseringsfond, taxering 2010 Periodiseringsfond, taxering 20 Il Periodiseringsfond, taxering 2012 Periodiseringsfond, taxering 2013 Periodiseringsfond 2014 Moderbolaget l 820 l ::.. o Not 14 Avsättningar Koncernen Moderbolaget Utbildningsresa elever årskurs Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna lönerelaterade kostnader Upplupna sociala kostnader Övriga upplupna kostnader !7~~~U~J 0t~rt Rehnmar~ pp/l &:aällanp~ -~ ~( Christin osencrantz Ann Kielbohm HäkanBoter Sida 15 av 15

60 Deloitte REVISIONSBERÄ TTELSE Till årsstämman i ThorenGruppen AB Organisationsnummer Rapport om lirsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av Arsredovisningen och koncernredovisningen for TherenGruppen AB f6r räkenskapsåret Styrelsens och verkställande direkttirens ansvar for drsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret fdr att upprätta en Arsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och fdr den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig fdr att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utfor revisionen for att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte iimehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utforas, bland annat genom att bedöma riskerna for väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fet. Vid denna riskbedönmingbeaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta får hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen for att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningslitgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamalsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, tiksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även ulfort en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning for ThorenGruppen AB for räkenskapsiret Styrelsens och verkställande direktijrens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för forslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller forlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret Rir forvattningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om forslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller forlust och om förvaltningen på grundval av vär revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag for vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller forlust har vi granskat om forslaget är forenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av äraredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, ätgärder och fårhållanden i bolaget får att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktesren är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att ärsstänunan disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstätlande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund for våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 30 juni 2014 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förentig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och for koncernen. / f "1 UQ1e'f en /gdec nber2ö14 Deloitt7 AB. / ~ Anders Rinzen Auktoriserad revisor '

61 ~ THORENGRUPPEN

62 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNRSIET FÖR DIG SOM VILL BU NÅGOT SPECIELLT. 1. Inledning 1.1 Bakgrund Yrkesgymnasiet Huddinge erbjuder idag; Bygg- och anläggningsprogrammet, Handelsoch administrationsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, El- och energiprogrammet, WS- och fastighetsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet Till hösten 2016 planerar Yrkesgymnasiet att utveckla verksamheten genom att starta Barn- och fritidsprogrammet med två inriktningar: Pedagogiskt arbete samt Fritid och hälsa och Hotell- och turismprogrammet med två inriktningar: Hotell och konferens samt Turism och resor. 1.2 Syfte Syftet med denna attitydundersökning var att ta fram information om i vilken utsträckning niondeklassare i Huddinge kan tänka sig att läsa Barn-och fritidsprogrammet med två olika inriktningar: pedagogiskt arbete och fritid och hälsa och Hotell- och turismprogrammet med två inriktningar: Hotell och konferens samt Turism och resor. 1.3 Genomförande Undersökningen genomfördes under november 2014-januari Det inledde med att vi kontaktade Huddinge kommun angående kontaktinformation till samtliga niondeklassare i Huddinge Kommun dvs. upptagningsområdet för Yrkesgymnasiet i Huddinge. l nästa steg ringde vi upp 858 slumpvalda hushåll som vi fått kontaktinformation till utav Kommunen. Vi bad om tillstånd att ställa ett par frågor till deras son/dotter om deras framtida gymnasieval. Den enkät som användes återfinns i bilaga 1. Resultaten har sedan sammanställts i den här rapporten. Dessa samtal genomfördes utav TherenGruppens marknadsavdelning-vardagskvällar mellan Johannes Hornbrinck var ansvarig projektledare för intresseundersökningen och Christina Rosenqvist var kontaktperson vid Yrkesgymnasiet 1

63 ~ THORENGRUPPEN 1.4 Metod Totalt genomfördes 178 telefonintervjuer slumpmässigt utvalda av de ungdomar födda 1999, som kommunen tillhandahållit kontaktinformation till inom Yrkesgymnasiets upptagningsområde. 94 pojkar och 84 flickor besvarade enkäten. Svarsfrekvensen i undersökning uppgick till 63% (62,8%, 178/283) procent. En begränsning i undersökningen som innebar att vi inte kunde göra flera telefonintervjuer var att det saknades uppgifter om telefonnummer och att det inte gick att nummersätta dessa i efterhand. Vi hade ett tekniskt bortfall på ungefär 45 procent. Utav de 858 vi ringde till nådde vi ej fram till 185 utav dem. 1.5 Resultatens tillförlitlighet Den statistiska felmarginalen i undersökningen ligger på ungefär 3,1 procentenheter. Med en konfidensintervall på 95%, bedöms då att den sanna andelen i målpopulation som haft tankar på att läsa programmet på gymnasiet är +/- 3, 1 1. Validiteten i undersökningen är hög, då vi direkt frågar delar utav målgruppen om deras intresse för Barn- och fritidsprogrammet och efterföljande deras intresse att söka detta program på Yrkesgymnasiet Reliabiliteten i undersökningen är kortsiktigt stark då vi frågar en stor andel utav målgruppen och det tordes återspegla ett liknande resultat på undersökningen om den skulle genomföras på liknande vis igen inom 6-12 månader. Däremot över långsikt kan det vara lägre, då det kan ske förändringar i skolklimatet eller andra demografiska förändring som medför att preferenser ändras. 1 statistiska Centralbyrån (2008), "Urval -från teori till praktik" 2

64 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNASIET FÖR DIG SOM VILL BLI NÅGOT SPECIELLT. 2. Resultat 2.1 Intresse för programmen, inriktningarna och Yrkesgymnasiet Intresse för programmen Nej Kanske {Hotell- och turism) 6 Ja {Hotell- och turism) - 8 Kanske {Barn- och fritid) s Ja (Barn- och fritid) - 10 o Figur 1. Fördelning intresse för att söka Bam- och fritidsprogrammet 5,6 procent utav de tillfrågade kan tänka sig läsa Barn och fritidsprogrammet 2,8 procent säger sig kanske kunna tänka sig söka barn-och fritidsprogrammet 4,5 procent kan tänka sig att söka hotell- och turismprogrammet och ytterligare 3,4 procent säger sig kanske kunna tänka sig att söka programmet. De som visade intresse för barn- och fritidsprogrammet och hotell- och turismprogrammet fick även besvara en följdfråga om vilken inriktning på programmet de skulle kunna tänka sig. 3) Vilken inriktning skulle du valt? C) Vet inte inriktning/båda intressanta B) Pedagogiskt arbete A) Fritid och hälsa o Figur 2. Fördelning intresse för Bam- och fritidsprogrammets olika inriktningar. 20% är intresserad utav en inriktning mot Fritid och Hälsa, 73,3% mot inriktning Pedagogiskt Arbete och 6, 7% är osäkra på vilken inriktning de skulle välja. 3

65 ~ THORENGRUPPEN 4) Vilken inriktning skulle du valt? C) Vet inte inriktning/båda intressanta l B) Turism och resor... 7 A) Hotell och konferens... 6 o l s Figur 3. Fördelning intresse för hotell- och turismprogrammets olika inriktningar 42,9% är intresserad utav en inriktning mot hotell och konferens, 50% mot inriktning turism och resor slutligen 7,1% är osäkra på vilken inriktning de skulle välja. 5) Skulle du kunna tänka dig att gå på YG Huddinge? (Barn och fritid) E) Vet ej D) Nej, absolut inte C) Nej, troligen inte B) Ja, Kanske A) Ja, helt säkert o ,5 l 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 4

66 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNRSIET FÖR DIG SOM VILL BLI NÅGOT SPECIELLT. 5) Skulle du kunna tänka dig att gå på YG Huddinge? (Hotell och turism) E) Vet ej l D) Nej, absolut inte l C) Nej, troligen inte 5 B) Ja, Kanske 6 A) Ja, helt säkert l o l Figur 3. Fördelning intresse för att söka programmet på Yrkesgymnasiet i Huddinge. 46,7 procent av de som kan tänka sig barn- och fritid och 50 procent av de som kan tänka sig hotell- och turism kan tänka sig läsa programmet på Yrkesgymnasiet i Huddinge. 6) Skulle ni kunna tänka er att gå på ett informationsmöte på skolan? E) Vet ej 12 D) Nej, absolut inte 89 C} Nej, troligen inte 34 B) Ja, Kanske 37 A) Ja, helt säkert -6 o Figur 5. Fördelning intresse för att gå på informationsmöte vid Yrkesgymnasiet i Huddinge Alla som deltog vid intresseundersökningen blev även tillfrågade om det fanns intresse för att gå på ett informationsmöte på Yrkesgymnasiet 24,2 procent kunde tänka sig att gå på ett informationsmöte. s

67 ~ THORENGRUPPEN 2.2 Kännedom om Yrkesgymnasiet i Huddinge 7). Hur väl känner du till Yrkesgymnasiet i Huddinge? D) Har aldrig hört talas om 85 C} Hört talas om men känner knappast till 63 B) Känner till ganska väl 30 A} Känner till mycket väl o Figur 4. Fördelning k!jnnedom om Yrkesgymnasiet i Huddinge. 52,2 procent har åtminstone hört talas om Yrkesgymnasiet Som följdfråga till kännedom om Yrkesgymnasiet tillfrågades de som kände till Yrkesgymnasiet i Huddinge om deras inställning till Yrkesgymnasiet i Huddinge. 8) Vilken inställning har du till Yrkesgymnasiet i Huddinge? - D) Negativ 6 E) Mycket negativ o C) Varken positiv eller negativ B) Positiv 30 A) Mycket positiv -4 o Figur 5. Inställning till Yrkesgymnasiet i Huddinge. 36,6 procent har en positiv eller mycket positiv inställnings till Yrkesgymnasiet i Huddinge. 57 procent har varken positiv eller negativ inställning. 6,4 procent har en negativ inställning till Yrkesgymnasiet 6

68 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNFISIET FÖR DIG SOM VILL BU NÅGOT SPECIELLT. 9} Vilken inställning har du till friskolor i allmänhet? E) Mycket negativ O C) Varken positiv eller negativ 71 A) Mycket positiv 21 o lo Figur 8. Inställning till friska/or. Avslutningsvis, blev samtliga deltagare i undersökningen tillfrågade om deras inställning till friskolor i allmänhet. 48,9 procent har en positiv eller mycket positiv inställning till friskolor. 39,9% procent har varken positiv eller negativ inställning. 11,2 procent har en negativ inställning till friskolor. 7

69 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNRSIET FÖR DIG SOM VILL BLI NÅGOT SPECIELLT. 3. Slutsats/Analys 3.1 Barn- och fritidsprogrammet Med ett intresse för barn- och fritidsprogrammet på 5,6%, sedan med en felmarginal på 3,1% kan vi se att intervallet för programmet hamnar mellan 2,5-8, 7%. Totalt var det 2014, ungefär som gick ut årskurs 9 i Huddinge Kommun utav dem är ungefär 88,7% 3 behöriga för gymnasieprogram (0,887*961 = 852). Så det innebär att med via vår intresseundersökning ligger intervallet i antalet intresserade elever på Det resultat antyder då att det i dagsläget är elever som är villiga att söka programmet på Yrkesgymnasiet i Huddinge (Figur. 4, 46,7%). Fördelningen mellan de olika inriktningarna indikerar på en för tillfället högre popularitet för pedagogiskt arbete. Däremot med det intresset undersökning visar är det tillräckligt fördelat på båda inriktningarna. Sedan måste vi ha i åtanke att mellan -0,3-5,9% kan också eventuellt tänka sig att söka programmet vilket då innebär att intervallet av potentiella elever utökas. Så slutligen i den här undersökningen är intervallet utav elever intresserade (Ja och kanske) av barn- och fritidsprogrammet i dagsläget 5,3-11,5% elever av vilket 46,7% kan tänka sig att gå på Yrkesgymnasiet i Huddinge. Den här undersökningen ger en indikation på ett mycket starkt intresse för ett Barn- och fritidsprogram på Yrkesgymnasiet i Huddinge. 3.2 Hotell- och turism Enligt den här intresseundersökningen kunde 4,5% av respondenterna tänka sig att söka hotell- och turismprogrammet Räknar vi med felmarginalen på samma vis som ovan, ger det ett intervall på 1,4-7,6%, vilket ger ett intervall på elever. Medelvärdet på intervallen är då ungefär 26 elever. Utav dessa 26 elever är det 13 stycken som uttalat sig att de kan tänka sig gå programmet på Yrkesgymnasiet i Huddinge (Figur 4. 50%). Utöver de som direkt uttryck intresse för programmet var det även 3,4% som kanske kan tänka sig att läsa programmet. En andel som kan tänkas vara i behov utav ytterligare information innan ett definitivt ställningstagande kan göras. Siffran indikerar dock på att det troligen finns fler årskurs nior som är intresserad utav ett gymnasieprogram inom hotell- och turism. Fördelningen mellan de olika inriktningarna som hotell- och turismprogrammet planerar att erbjuda är jämnt fördelat. Den här intresseundersökningen visar att det finns intresse för att fylla de platser ansöks om för hotell- och turismprogrammet 3.3 Kännedom 2 skolverket "Jämförelsetal: Elever som avslutat åk 9" O" 3 skolverket Kommunblad Västerås" OCh Utvardering/statistik-i-kommunblad" 8

70 @ THORENGRUPPEN Till att börja med ser vi att för frågan om informationsmöte är det 24,2% som är villiga att få ytterligare information angående skolan och programmen. Det är då ytterligare åtminstone 7,9% av målgruppen som är intresserade utav skolan och programmen utöver de 16,3% som uttryckt direkt intresse för programmen som diskuterats ovan. Vi ska även tänka på att det är vissa som svarat ja på intresse som kan ha haft mindre intresse av information kring och kan då ha svarat negativt gentemot informationsmöte. Så det innebär att det minst är 7,9% eventuellt ökat intresse för skolan genom i n formationsmötesfrågan. 52,2% av de tillfrågade i undersökningen hade hört talas om Yrkesgymnasiet tidigare. Det innebär att 47,8% fortfarande inte har fått tillräckligt med information om skolan, vilket kan vara en anledning till att de inte kan ta ställning än till om de kan tänka sig att gå på skolan. Av de som tidigare har hört talas om Yrkesgymnasiet är det är övervikt till att respondenterna har en positiv inställning eller en inställning som är varken negativ eller positiv. De kan understryka att Yrkesgymnasiet i Huddinge inte har ett dåligt rykte. Större del av de tillfrågade i undersökningen är positiva till friskolor eller har en neutral inställning. Genom det kan vi se att vi är en triskola inte kommer påverka negativt om eleven själv får välja. När vi kommit så högt upp i skolåldrarna som gymnasiet har vi också tidigare erfarenhet utav att eleverna själva får mer att säga till om. Det är även i linje med tidigare undersökningar vi har gjort ibland annat fokusgruppen inom det här området. 3.4 Slutsats Vi måste i dessa siffror också ha i åtanke att det är i ett väldigt tidigt skede av processen. Det intresse som redan påvisar sig för Yrkesgymnasiet är väldigt lovande. De demografiska och geografiska aspekterna är väldigt viktiga i valet utav skola för många elever. Det kan då innebära att intresset eventuellt är större i den sektion av målgruppen som geografiskt bor närmare Yrkesgymnasiet än de som bor långt ifrån den. Sedan kan vi med ytterligare marknadsföring och extern kommunikation nå fler elever med information gällande Yrkesgymnasiet Då det möjligen finns en andel elever som har krav och preferenser som passar in på Yrkesgymnasiet men inte fått den informationen som krävs angående skolan än. Eftersom 47,8% av de tillfrågade i undersökningen inte hört talas om skolan. 9

71 ~ THORENGRUPPEN Den här undersökningen ger för oss ett mycket lovande underlag att arbete vidare på och bekräftar att det definitivt finns elever i Huddinge Kommun med intresse och vilja att gå på Yrkesgymnasiet Det kombinerat med den marknadsföringen för att stärka varumärket och informera eleverna kommer möjliggöra det för oss att fylla de platser vi ansöker till för

72 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNRSIET FÖR DIG SOM VILL BLI NÅGOT SPECIELLT. Bilaga 1. Frågemall: lntresseundersökning. KvRKESGYMNASIET Enkät nr: (matchas med excel fil): Ditt namn: Frågemall Yrkesgymnasiet- Huddinge Obs! tillstånd från målsman att tala med niondeklassaren behövs! HEJ! Jag heter och ringer från ThorenGruppen AB och söker.. Just nu genomför vi en intresseundersökning gällande vår start av några specifika gymnasieprogram på vår skola Yrkesgymnasiet i Huddinge. Därför undrar jag om jag kan ställa några korta frågor som tar max 3 minuter? A) Först en kontrollfråga, visst stämmer det att du går i årskurs 9 i dagsläget? l. Har du tänkt att börja på gymnasiet under nästa höst 2015? D Ja D Nej D Kanske Om nej, avsluta intervjun om ja eller kanske, gå vidare i frågeformuläret. 11

73 ~ THORENGRUPPEN 2. Skulle du kunna tänka dig att söka till något av följande program: - Barn och Fritidsprogram m et, där det finns två inriktningar- fritid och hälsa (ex. idrottstränare) och pedagogiskt arbete (ex. barnskötare) Eller: - Hotell och Turismprogrammet, där det finns två inriktningar- hotell och konferens (ex hotellreceptionist) och turism och resor (ex resesäljare j... vid en fristående gymnasieskola i Huddinge som erbjuder utbildningen som lärling? Utbildningen skulle då ha nära koppling med arbetslivet och där halva tiden av din studietid tillbringas på ett lärlingsföretag? Denna nära koppling till arbetslivet skulle då kunna ge mycket goda möjligheter till anställning direkt efter gymnasiet. D Ja D Nej D Kanske (notera program) (notera program) Om jaailetkanske på att de skullevälja något av programmen gå vidare till fr~ga 3 eller 4 om vilken inriktning de skulle valt. (nedan är inriktningarna) Barn och Fritidsprogrammet: a) Fritid & Hälsa (idrottstränare, träningsledare, pers. tränare) b) Pedagogiskt arbete (barnskötare) 3. På Barn och Fritidsprogrammeterbjuds följande inriktningar (nämn de noterade ovan och kort vad den inriktningen innebär) Vilken inriktning skulle ni valt? D Fritid och hälsa D Pedagogiskt arbete D Vet inte inriktning Hotell och Turismprogrammet: a) Hotell och konferens (hotell receptionist, konferens/even!) b) Turism och resor (resesäljare, guide) 12

74 ~ THORENGRUPPEN YRKESGYMNASIET FÖR DIG SOM VILL BLI NÅGOT SPECIELLT. 4. På Hotell och Turismprogrammet erbjuds följande inriktningar (nämn de noterade ovan och kort vad den inriktningen innebär) Vilken inriktning skulle ni valt? O Hotell och konferens O Turism och resor O Vet inte inriktning 5. Om dessa program som det ovan beskrivits erbjöds av Yrkesgymnasiet i Huddinge skulle ni kunna tänka er att börja gå på denna skola? O Ja, helt säkert O Ja, kanske O Nej, troligen inte O Nej, absolut inte O Vet ej 6. (Om detta program som det ovan beskrivits erbjöds av Yrkesgymnasiet i Huddinge) skulle ni kunna tänka er att gå på ett informationsmöte på skolan angående detta program? O Ja, helt säkert O Ja, kanske O Nej, troligen inte O Nej, absolut inte O Vet ej 13

75 ~ THORENGRUPPEN 7. Hur väl känner du till Yrkesgymnasiet i Huddinge? D Känner till mycket väl- (gå till fråga 8) D Känner till ganska väl- (gå till fråga 8) D Hört talas om men känner knappast till- (gå till fråga 8) D Har aldrig hört talas om- (gå till fråga 9) 8. (endast de som svarat känner till mycket väl, ganska väl eller "hört talas om men känner knappast till" på fråga 7) Vilken inställning har du till Yrkesgymnasiet i Huddinge? D Mycket positiv D Positiv D Varken positiv eller negativ D Negativ D Mycket negativ 9. Vilken inställning har du till friskolor i allmänhet? D Mycket positiv D Positiv D Varken positiv eller negativ D Negativ D Mycket negativ Avslutning: Då var jag klar med undersökningen! Jag vill tacka så jättemycket för din medverkan och önskar dig en fortsatt trevlig kväll. 14

76 l,,, ' i'

77 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Gymnasienämnden Remiss - Parkeringsprogram för Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Huddinge kommun har tagit fram en trafikstrategi som beskriver inriktningen för kommunens arbete med trafikfrågor de kommande åren. - Gång-, cykel- och kollektivtrafik skall prioriteras - Kollektivtrafiken skall vara utgångspunkten vid all planering - Bebyggelse- och trafikplanering skall vara samordnad För att konkretisera strategin har en trafikplan tagits fram. Trafikplanen består av nio olika åtgärdsplaner varav parkeringsprogrammet är en. Parkeringsprogrammet skall kompletteras av en parkeringsplan. Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: - Ytkrävande markparkering skall minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken skall kunna användas effektivare. - Planering och styrning av cykel- och bilparkering skall bidra till att andelen resor med gång-, cykel-, och kollektivtrafik skall öka - Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik skall bära sina egna kostnader - Det skall vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för en fungerande parkeringssituation. Förvaltningen ser positivt på ett förslag som leder till goda parkeringsmöjligheter i Huddinge kommun förutsatt att barn, elever, POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

78 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) vårdnadshavare och personal har en säker trafikmiljö men också ett reellt val ifråga om vilket transportmedel de väljer utifrån sina behov och förutsättningar till och från förskola och skola inom kommunen. Det vore dock önskvärt med ett tydligare barnperspektiv för att tillförsäkra de yngre trafikanterna en säker och tydlig trafikmiljö. Beskrivning av ärendet En av orsakerna till att ett parkeringsprogram behövs är att kommunen har en varierad bebyggelse vilket gör bilen till ett viktigt transportmedel även i framtiden. Enligt författaren till trafikprogrammet måste fler invånare välja att gå, cykla och åka kollektivt för att skapa en fungerande och framkomlig biltrafik. Parkeringsprogrammet skall utgå från att prioritera kollektivtrafik. Tänkta åtgärder är att undvika ytkrävande markparkeringslösningar och begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen vid planläggning och bygglov. Målen för parkering har formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som fullmäktige har angivit för parkeringsprogrammet. - Ytkrävande markparkering skall minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken skall kunna användas effektivare. - Planering och styrning av cykel- och bilparkering skall bidra till att andelen resor med gång-, cykel-, och kollektivtrafik skall öka - Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik skall bära sina egna kostnader - Det skall vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Huddinge indelas i zoner för att kunna ställa olika krav på parkering utifrån möjligheten att resa på annat sätt än med bil. Zonindelningen utgår från översiktsplanen där ett radiellt avstånd mäts. Zon A är mycket stationsnära områden (mindre än 600 meter från spårbunden kollektivtrafik), medan B är stationsnära ( meter från spårbunden kollektivtrafik) och C resterande delar av kommunen (områden med mer än 1200 meter till spårbunden kollektivtrafik). Antalet parkeringsplatser i zon A anses kunna vara färre än i zon b och c. Riktlinjerna för parkering kommer att anpassas efter de olika zonerna så att vissa är tillämpbara i en zon medan andra är mer generella och tillämpbara i hela kommunen. Enligt riktlinjerna har följande gruppers parkeringsbehov identifierats:

79 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) - Besökare - Boende - Pendlarparkerare - Arbetspendlare Följande riktlinjer har tagits fram: - Prioritering mellan användargrupper - Acceptabla gångavstånd till parkering - Tidsreglering för att prioritera olika grupper - Parkeringsavgifter - Utformning av cykelparkering vid nybyggnation - Utformning av bilparkering vid nybyggnation - Friköp av parkering vid ny- och ombyggnation - Infartsparkering - Parkering för funktionsnedsatta - Parkering för motorcykel och moped klass I - Bilpoolplatser och laddplatser för elfordon - Parkeringstal för cykel och bil - Flexibla parkeringstal Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på ett förslag som leder till goda parkeringsmöjligheter i Huddinge kommun förutsatt att barn, elever, vårdnadshavare och personal har en säker trafikmiljö men också ett reellt val ifråga om vilket transportmedel de väljer utifrån sina behov och förutsättningar till och från förskola och skola inom kommunen. Det vore dock önskvärt med ett tydligare barnperspektiv för att tillförsäkra de yngre trafikanterna en säker och tydlig trafikmiljö. Det är av vikt att det finns möjlighet att parkera i anslutning till förskolor och skolor då erfarenheten visar att verksamheter som saknar parkeringsplatser och lämpliga på- och avstigningszoner får en kaotisk och trafikfarlig situation kring förskola/ skola då vårdnadshavare skall lämna eller hämta sina barn. Det behöver också finnas säkra förutsättningar för elever som lämnas och hämtas på skolan med skolskjutsfordon. Förvaltningen ser gärna kantstensparkering utmed vägen för att enkelt och säkert kunna stanna till vid lämning respektive hämtning av barn/elever då detta ger förutsättning för en säkrare miljö då backning undviks i stråk där barn och elever färdas. Dessa platser kan med fördel tidsbegränsas så att de inte tas i anspråk av dem som har behov av långtidsparkering.

80 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2015/ (4) Förutom cykelparkering bör även barnvagnsparkering planeras för vårdnadshavare som promenerar med yngre barn i vagn. Vi vet att det idag finns ett antal områden där det är svårt att ta sig kommunalt till och från hemmet och vidare till förskola, skola, arbetsplats eller fritidsaktiviteter. Det finns även ett antal områden där det inte finns närliggande förskola och skola vilket innebär svårigheter för de boende. Parkeringsutredningen glömmer en viktig grupp människor som tillfälligt eller varaktigt är funktionsnedsatta men som inte har tillräckliga svårigheter för att erhålla ett parkeringstillstånd för funktionsnedsatta. Många av dessa personer kan lösa vardagsproblem genom möjligheten att använda bilen. Dessa personer kan vara helt eller delvis sjukskrivna vilket ger en lägre inkomst och därmed en sämre möjlighet att bära den extra kostnad som parkeringsavgiften innebär. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Parkeringsprogram för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Akten Mia Bergström Lokalplaneringschef

81 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (1) Remissinstanser Samtliga nämnder Samtliga kommunala råd Parkeringsprogram för Huddinge kommun En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. I parkeringsprogrammet preciseras mål och syfte, samt hur programmet bidrar till att uppfylla trafikstrategin. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 april 2015 Handläggare: Isabelle Stöckel, Gatu- och trafikavdelningen Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

82 HUDDINGE KOMMUN Parkeringsprogram för Huddinge kommun December 2014 GK-2012/ KS-2014/ Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen 15 december 2014

83 Huddinge kommun PARKERINGSPROGRAM FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: GK-2012/ , KS-2014/ Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till parkeringsprogrammet har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Isabelle Stöckel, Nicklas Lord, Joel Edding, Lena Fyrvald, Johanna Pettersson, Signe Wernberg, Kurt Lundvall, Lukas Eliasson, Annika Löfmark, Alexandra Mattsson, Lotta Berggren, Lisa Kroon och Jessica Elmgren. Konsultstöd har erhållits från Trivector Traffic. 2

84 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. De nya bostäderna ska framförallt skapas genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik. För att kunna ta hand om befolkningstillväxt ställs krav på ett tillgängligt och robust transportsystem. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykel- och kollektivtrafikska ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. Parkeringsprogrammet kommer följas av en parkeringsplan.syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Parkeringsprogrammet är ett viktigt verktyg för att kommunens politiker och tjänstemän ska kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i kommunens övergripande styrdokument. 3

85 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND Dokumenthierarki Utgångspunkter Syfte MÅLSÄTTNINGAR Övergripande mål Mål För parkering HUDDINGES ZONER Zon A Mycket stationsnära lägen Zon B Stationsnära lägen Zon C Övriga kommunen RIKTLINJER FÖR PARKERING Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation Utformning av bilparkering vid nybyggnation Parkeringsköp av parkering vid ny- och ombyggnation Infartsparkering/pendlarparkering Parkering för funktionsnedsatta Motorcykel- och moped klass 1-parkering Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal Flexibla parkeringstal FÖRSLAG TILL PARKERINGSPLAN BILAGA 1 BAKGRUND TILL PARKERINGSTALEN BILAGA 2 ZONINDELNING 4

86 1. Bakgrund 1.1 DOKUMENTHIERARKI Huddinge kommuns parkeringsprogram är en följd av Huddinges trafikstrategi - Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus som antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig i sin tur till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Trafikstrategin ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet med efterföljande parkeringsplan är en av dem. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I nedanstående bild kan man se hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över trafikstrategins dokumenthierarki Trafikstrategintrategins huvudinriktning är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad 5

87 1.2 UTGÅNGSPUNKTER En växande region Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län väntas öka med personer 1 årligen vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag 2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Detta ska primärt ske genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik eller vid kollektivtrafikstråk som ingår i stamnätet. Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. Varför behövs ett parkeringsprogram? Kommunfullmäktige anger i sitt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ett parkeringsprogram med riktlinjer är ett viktigt redskap för att Huddinge kommun ska kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktningsbeslut och mot trafikstrategin. Parkeringsprogrammet ska utgå från att prioritera kollektivtrafik. Detta ska bland annat ske genom att undvika ytkrävande markparkeringslösningar och begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen vid planläggning och bygglov. Parkering kräver stora ytor och begränsar ofta storleken på exploateringen, vilket medför mindre ytor för bostäder, service och arbetsplatser i attraktiva lägen. Det här motverkar målen i översiktsplanen på flera områden. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör utformas, både med tanke på markutnyttjande och antal parkeringsplatser utifrån hur bra kollektivtrafiken är. Huddinge kommun har varierad bebyggelse vilket gör bilen till ett viktigt transportmedel även i framtiden. För att trafiksystemet ska fungera effektivt måste andelen bilresor minska. Genom att fler av Huddinges invånare väljer att gå, cykla och åka kollektivt får vi förutsättningar att skapa fungerande och framkomlig biltrafik. 1.3 SYFTE Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Parkeringsprogrammet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. 1 TMR Rapport 1: Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm

88 2. Målsättningar Målen för parkering har formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som fullmäktige angivit för parkeringsprogrammet. 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Huddinge kommuns övergripande mål anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen, Översiktsplan Mål finns också formulerade i kommunens trafikstrategi, samt dokumenten Mål och budget 2014 och Lokal agenda 21 som behandlar kommunens miljömål. I tabellen nedan ges exempel på mål och riktlinjer från dessa dokument som påverkar inriktningen för parkeringsverksamheten i kommunen. MÅL DOKUMENT Kommunens vision är att Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. ÖP 2030, s. 11 Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. ÖP 2030, s. 35 Parkeringsprogram med följande parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan frågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. ÖP 2030, s. 37 I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. ÖP 2030, s. 37 Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Trafikstrategin s.17 Koldioxidutsläppen (fossila) per invånare ska minska med 55 procent senast 2020 och 85 procent senast 2050 jämfört med Koldioxidavtrycket per invånare ska minska från 10,2 ton (senaste mätningen) till 4 ton år Lokal Agenda 21 för Huddinge , s.9 Figur 2. Övergripande mål och riktlinjer ur Huddinge kommuns strategiska dokument. 2.2 MÅL FÖR PARKERING I uppdraget att ta fram ett parkeringsprogram för Huddinge kommun anges att kollektivtrafiken ska prioriteras bland annat genom att: Undvika ytkrävande markparkeringslösningar i kollektivtrafiknära lägen Vid planläggning och bygglov begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i goda kollektivtrafiklägen 7

89 Grundprincipen ska vara att den som nyttjar bilparkeringsplatsen ska betala kostnaden för platsen. Principen ska inte tillämpas där kollektivtrafiken är bristfällig och där det inte råder konkurrens om marken Cykelparkering prioriteras före bilparkering Utifrån övergripande målsättningar och ovanstående inriktning för programmet har dessa inriktningsmål tagits fram: INRIKTNINGSMÅL FÖR PARKERING A B C Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. 3 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. D Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. 4 Figur 3. Inriktningsmål för parkering inom Huddinge kommun. För respektive mål finns indikatorer och förslag till hur dessa ska följas upp. Uppföljning av målen Här ges en beskrivning av vad respektive mål avser och hur målen kan följas upp. Hur arbetet för att nå målen ska bedrivas anges i parkeringsriktlinjerna, se kapitel 4. Mål A: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. För att kunna förtäta Huddinge i lägen med attraktiv kollektivtrafik behöver marken användas mer effektivt. Markparkering kräver stora ytor och behöver minska i omfattning så att marken kan nyttjas till andra ändamål. För att åstadkomma detta kan markparkering behöva ersättas med mer yteffektiva parkeringslösningar, som parkeringshus eller garage, gärna integrerat med andra verksamheter. Ny markparkering ska inte anläggas. Förslag till indikatorer för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom 600 meters radie från goda kollektivtrafiklägen Antal markparkeringsplatser inom 1200 meters radie från goda kollektivtrafiklägen 5 3 Goda kollektivtrafiklägen avser lokala centrum enl. ÖP (Huddinge, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Masmo/Vårby Haga och Vårby gård), samt den regionala kärnan Flemingsberg. När busstrafiken utvecklas i stamnätet kan även närhet till tät busstrafik, t ex stombusslinjehållplatser definieras som lägen med god kollektivtrafik. 4 Med viktiga målpunkter avses centrumområden och besöksintensiva verksamheter/lokaler. 8

90 Inventering bör ske minst vart femte år, samt i samband med exploatering i goda kollektivtrafiklägen. Inventering som genomförts under 2014 fungerar som referens för nuläget för att kunna följa upp att en minskning sker över tid. Mål B: Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Förutsättningarna för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är bäst i tätbebyggda områden med attraktiv kollektivtrafik. För att stödja detta ska planering och reglering av parkering tillsammans med övrig stads- och trafikplanering bidra till att fler väljer att gå, cykla och åka kollektivt till målpunkter (t.ex. arbetsplatser, besöksmål och handel). Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen. Mäts genom en resvaneundersökning, förslagsvis vart tredje till vart femte år. Färdmedelsfördelning till specifika målpunkter före och efter att en förändring som rör parkering genomförs. Mäts genom exempelvis intervjuer och enkäter med berörda. Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållandet till invånarantalet. Mäts i Miljöbarometern, Agenda 21. När kommunen genomför större förändringar avseende exempelvis parkeringsreglering bör man undersöka hur färdmedelsandelen förändras. Mätningar bör göras före och efter regleringen/åtgärden. Undersökningen kan t ex bestå av intervjuer på plats där människor får svara på hur de har rest till målpunkten, samt om de ändrat sitt resebeteende och varför. Mål C: Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. I goda kollektivtrafiklägen är det ofta stor konkurrens om marken. I dessa lägen finns det skäl att ha en mer marknadsmässig kostnad för parkering för att efterfrågan inte ska bli konstlat hög. En parkeringsplats är aldrig gratis för kommunen i och med anläggnings- och underhållskostnader. Dessutom uteblir eventuella hyreskostnader eller försäljning av marken genom att ha parkering på platsen. Det är därför önskvärt att de som använder parkeringsplatser är med och betalar i större utsträckning än idag. Att parkering på kommunens mark avgiftsbeläggs innebär även att det blir enklare att styra boende och arbetande till parkering på kvartersmark eftersom det inte finns någon alternativ gratisparkering. I bostadsfastigheter i goda kollektivtrafiklägen bör de som inte äger bil inte heller behöva vara med och subventionera parkeringsplatser vid bostaden. Hela kostnaden för parkering bör därför vara skild från ordinarie bostadshyra så att endast de som väljer att nyttja en parkeringsplats behöver betala parkeringskostnaden. Förslag till indikator för uppföljning: Andel nybyggda bostäder och verksamheter där hela parkeringskostnaden frikopplas från bostadshyran respektive 1200 meters radiellt avstånd nämns i kommunens trafikstrategi som lämpliga planeringsmått för ny bebyggelse i stationsnära lägen. 9

91 Mål D: Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. Vid viktiga målpunkter med stort besöksantal (exempelvis centrumområden och besöksintensiva verksamheter) ska tillgängligheten för besökare som reser med cykel alltid vara mycket hög. Det kräver att tillräckligt mycket cykelparkering av god kvalitet finns nära målpunkten. Även de som måste resa med bil ska ha en hög tillgänglighet. För att åstadkomma en hög tillgänglighet på bilparkering behöver parkeringsplatserna regleras så att det alltid finns ett rimligt antal lediga platser. Genom en väl avvägd reglering av bilparkering kan omsättningen öka och samma parkeringsplats användas av fler bilister under dygnet, vilket bidrar till att tillgängliggöra målpunkten för bilburna besökare och skapa ett större kundunderlag för handeln. Förslag till indikatorer för årlig uppföljning: Beläggning på cykelparkeringar vid centrum och övriga målpunkter. 6 Beläggning på besöksparkering för bil. För en god tillgänglighet bör beläggningen under den mest belastade timmen vara procent. 7 6 Det är viktigt att ha i åtanke att en låg beläggningsgrad kan indikera att cykelparkeringen inte är tillräckligt nära målpunkten eller av undermålig kvalitet och därför inte utnyttjas. 7 För besöksparkeringen är en beläggningsgrad på procent önskvärt för att det inte ska finnas ett överutbud av parkering samtidigt som det alltid ska finnas ledig parkering så att det är lätt att hitta en parkeringsplats. Källa: Donald Soup, The High Cost of Free Parking 10

92 3. Huddinges zoner I och med att kommunen består av områden med skiftande karaktär och förutsättningar, används en zonindelning i detta parkeringsprogram för att kunna ställa olika krav på parkering utifrån möjligheten att resa på annat sätt än med bil. Kommunen har delats in i tre zoner utifrån närheten till attraktiv kollektivtrafik: A, B och C. Zon A är områden som är mycket stationsnära, zon B är stationsnära lägen och zon C är resterande delar av kommunen. Zonindelningen utgår från översiktsplanen där ett radiellt avstånd (fågelvägen) på 600 meter respektive 1200 meter från spårbunden kollektivtrafik anges som planeringsmått vid anläggande av nya bostäder och verksamheter. 8 Zon A har anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur, eftersom riktlinjerna ska omfatta urbana miljöer i mycket stationsnära lägen. Detta innebär att avståndet ibland är något kortare och ibland något längre än 600 meter. Vid framtida exploatering inom 600 meters radie från station, men utanför befintlig bebyggelsestruktur, ska denna också omfattas av riktlinjerna för zon A. Figur 4. Schematisk skiss över zonindelningen. 3.1 ZON A MYCKET STATIONSNÄRA LÄGEN I zon A, områden som kategoriseras som mycket stationsnära, finns motiv till lägre parkeringstal och annan reglering i och med den goda tillgängligheten till attraktiv och beständig kollektivtrafik och närhet till service. Zon A utgår från 600 meter radiellt avstånd (fågelvägen) från befintliga spårstationer. Eftersom all mark inte är exploaterad inom 600 meter från stationerna idag har dock zonen anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur för att riktlinjerna för zon A ska appliceras i bebyggda områden. Om ny mark exploateras inom 600 meters radie från station ska också denna inkluderas i zon A. Följande områden ingår i zon A: Flemingsberg Huddinge centrum Stuvsta Trångsund Skogås Masmo/Vårby Haga Vårby gård 8 Ett radiellt avstånd på 600 meter motsvarar ett ungefärligt gångavstånd på 780 meter, medan 1200 meter motsvarar drygt 1500 meters gångavstånd. Ungefärligt gångavstånd beräknas genom att multiplicera fågelvägen med 1,3 11

93 När nya spårstationer tillkommer behöver zonindelningen justeras så att även dessa omfattas av zon A. I figuren nedan illustreras hur zonindelningen ser ut för Stuvsta. Figur 5. Zonindelning i Stuvsta. Orange = zon A, röd = zon B och övriga = zon C. Samtliga zonkartor finns i Bilaga ZON B STATIONSNÄRA LÄGEN Zon B utgörs av området mellan zon A och zon C, det vill säga området mellan cirka 600 och 1200 meter från spårstationer. Dessa områden har gångavstånd till attraktiv kollektivtrafik, men tillgängligheten är inte lika hög som i zon A. 3.3 ZON C ÖVRIGA KOMMUNEN Zon C utgörs av övriga kommunen, det vill säga de områden som inte täcks in av zon A eller B. Här är tillgängligheten till spårbunden kollektivtrafik lägre, vilket motiverar högre bilparkeringstal än i de två andra zonerna. 12

94 4. Riktlinjer för parkering I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med parkering. Vissa riktlinjer är tillämpbara i en zon, medan andra riktlinjer är mer generella och tillämpbara i hela kommunen. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur arbetet för att uppnå de mål som formulerats ska bedrivas. Vilka parkerar i kommunen? För att kunna föreslå verkningsfulla riktlinjer och åtgärder kopplat till parkering krävs att man vet vilka grupper som parkeringen är avsedd för. Följande grupper parkerar i kommunen: Besökare Boende Pendlarparkerare Arbetspendlare Besökare behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering i centrumområden, vid bostäder och verksamheter. Denna grupp parkerar oftast en kortare tid för att kunna uträtta olika ärenden som besök, shopping, bankärenden, lunch och liknande. Besökare har vanligen krav på att parkeringen finns nära målpunkten. Boende behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering. Vid bostaden behövs cykelparkering inomhus och utomhus för att skapa en hög attraktivitet. De boende som äger bil kan delas upp i två grupper: de som pendlar med bil till arbetet och således behöver ha parkeringsplats inom gångavstånd från hemmet på morgonen och kvällstid. de som inte pendlar med bil till jobbet och behöver ha tillgång till parkeringsplats under hela dygnet. Pendlarparkerare är de som parkerar sin cykel eller bil vid en kollektivtrafikknutpunkt för att sedan fortsätta sin resa med kollektivtrafiken. De som anländer med cykel behöver stöldsäker och väderskyddad parkering alldeles i närheten av stationsentrén, medan bilister behöver parkering inom acceptabelt gångavstånd från stationen. Arbetspendlare till Huddinge består av dem som arbetar i kommunen och behöver cykeleller bilparkering dagtid inom acceptabelt gångavstånd från verksamheter. Riktlinjer som behandlas i programmet Följande riktlinjer har tagits fram: Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation 13

95 Utformning av bilparkering vid nybyggnation Friköp av parkering vid ny- och ombyggnation Infartsparkering Parkering för funktionsnedsatta Parkering för motorcykel och moped klass I Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal för cykel och bil Flexibla parkeringstal 4.1 PRIORITERING MELLAN ANVÄNDARGRUPPER RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Bilparkering på kommunal gatumark prioriteras för besökare, angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta. Bil- och cykelparkering för boende och arbetande bör ske på kvartersmark. Denna riktlinje beskriver vilka användargrupper som bör prioriteras för parkering i de olika zonerna. Hur prioriteringen ska ske beskrivs i senare riktlinjer. I zon A och B bör bilparkering på kommunens gatumark i första hand prioriteras för besökare. Anledningen är att vi skapar en hög tillgänglighet för de som inte har tillräckligt bra alternativ till att resa med bil. Angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta har också hög prioritet på kommunal gatumark i och med att deras behov ofta är svårt att tillgodose på annat sätt. Efter besökare är pendlarparkerare en prioriterad användargrupp. Bilparkering för boende och arbetande ska ske i parkeringsanläggningar på kvartersmark. Arbetande i zon A och B har också god möjlighet att åka kollektivt till arbetet i och med att målpunkter i dessa zoner är inom gångavstånd från spårstation. I zon C finns ingen uttalad prioriteringsordning. 4.2 ACCEPTABLA GÅNGAVSTÅND TILL PARKERING Cykelparkering Närhet är den absolut viktigaste faktorn vid planering av cykelparkering. Det är bättre med många mindre cykelparkeringar i nära anslutning till varje entré än en stor cykelparkering. RIKTLINJE Cykelparkering för besökande bör finnas inom 25 meter från målpunkten. Cykelparkering vid stationer och arbetsplatser ska finnas så nära stationsentré som möjligt och aldrig längre bort än 100 meter. Cykelparkering ska lokaliseras närmare stationsentré än motsvarande bilparkering. Cykelparkering ska alltid anläggas så nära målpunkten som möjligt. Om avståndet upplevs för långt kommer cyklar ändå att parkeras nära entrén, fast oordnat på trottoarer eller andra mindre lämpliga ytor, vilket kan medföra svårigheter för personer med funktionsnedsättning 14

96 och för drift och underhåll. 25 meter från målpunkt är ett lämpligt övre mått gällande gångavstånd till målpunkt för cyklister. 9 För långtidsparkering, exempelvis vid pendeltågsstationer och arbetsplatser, accepteras ofta ett något längre gångavstånd från cykelparkering till målpunkt. 100 meter bedöms vara lämpligt som längsta avstånd från cykelparkering till stationsentré 10. Det bör säkerställas att cykelparkering finns närmare än eller på samma avstånd som bilparkering. Bilparkering RIKTLINJE I samband med ny exploatering bör gångavståndet från bilparkering till målpunkt maximalt vara: Besökare 200 meter Boende 400 meter Pendlarparkerare* 400 meter Arbetspendlare* 600 meter * Med pendlarparkerare avses här de som reser med bil till en pendlarparkering i Huddinge och fortsätter sin resa med kollektivtrafiken. Arbetspendlare avser de som reser med bil till sitt arbete i Huddinge. För att uppnå en god tillgänglighet för besökare är det viktigt att gångavståndet mellan parkering och målpunkt inte är för långt. Ett gångavstånd på upp till 200 meter bedöms vara rimligt. Boende kan acceptera ett något längre gångavstånd från bostad till bilparkering. Det är rimligt att avståndet till bilparkering motsvarar avståndet till närmaste busshållplats/station. Vid arbetsplatser är det rimligt att gångavståndet från bilparkering till målpunkt motsvarar, eller är något längre än acceptabelt avstånd från kollektivtrafikhållplats till målpunkt. Detta ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft och bidrar till att det inte behövs bygga parkering i direkt anslutning till arbetsplatser, vilket frigör mark till andra ändamål. Vid en station måste pendlarparkering finnas inom gångavstånd för att erbjuda god tillgänglighet för de som behöver ta bil som anslutning till kollektivtrafik. Om det finns anslutande busstrafik till stationen bör avståndet mellan busshållplats och stationsentré alltid vara kortare än avstånd mellan pendlarparkering och stationsentré. Riktlinjerna är även lämpliga att använda när en exploatering ska ske i närheten av en befintlig parkeringsanläggning för att kunna avgöra om exploateringens bilparkeringsbehov kan lösas i denna, eller om gångavståndet blir för långt. 4.3 TIDSREGLERING FÖR ATT PRIORITERA OLIKA GRUPPER RIKTLINJE Säkerställ att tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B leder till att avsedd målgrupp prioriteras. 9 I enkät till stockholmscyklister visade det sig att cyklister parkerar sin cykel inom en radie av högst 25 meter från målpunkten. Examensarbete i samarbete med Stockholms gatu- och fastighetskontor (1997), Cyklisters parkeringsvanor 10 I en studie från Uppsala resecentrum konstaterades att alla cyklar stod parkerade inom 200 meter från stationen, däremot var beläggningen på parkeringarna närmast station högre än de närmare 200 meter. I Huddinge bör kommunen eftersträva kortare gångavstånd. 15

97 Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper, och därmed tidsreglering, är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare bör det sättas en kort tillåten tid. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med att risken att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering minskar. Genom att ha kort tillåten tid på besöksparkeringen blir situation också mer logisk för boende och arbetspendlare eftersom de styrs till parkering som är mer lämplig och reglerad för långtidsuppställning. Vid arbetsplatser kan parkeringsförbud på natten användas på platser där man vill reservera platser för arbetspendlare eftersom det säkerställer att platserna är lediga på morgonen, samtidigt bör samnyttjande mellan olika användargrupper eftersträvas för att utnyttja de parkeringar som finns så effektivt som möjligt. 4.4 PARKERINGSAVGIFTER RIKTLINJE Huddinge kommun bör med hjälp av parkeringsavgifter, på kommunal parkering i Zon A och B, säkerställa att avsedd användargrupp prioriteras. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.. Parkeringsavgifter borde användas som ett sätt att påverka efterfrågan på parkering där konkurrensen om marken är stor, samt där alternativen till att åka bil är goda. En minskad efterfrågan på parkering i dessa lägen leder till att antalet parkeringsplatser kan begränsas, eller i varje fall inte behöver utökas, och att marken istället kan användas till andra samhällsändamål. Förutom ett mer effektivt markutnyttjande kan parkeringsavgifter bidra till att styra trafiken till andra platser med lägre eller ingen parkeringsavgift. På så vis kan parkeringsavgifter bidra till att lösa trängselproblem i hårt trafikerade områden, som stadsdelscentrum och bidra till mer attraktiva centrummiljöer med mindre negativ påverkan från biltrafik. Parkeringsavgifter kan även användas i syfte att styra parkerade bilar från gatan till parkeringsanläggningar. För att uppnå det kan avgiften för kantstensparkering sättas högre än i parkeringshus. På så vis kan parkeringsavgifter leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av parkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln. Hur, var och i vilken omfattning kommunen ska börja ta ut parkeringsavgifter behöver utredas vidare. 16

98 4.5 UTFORMNING AV CYKELPARKERING VID NYBYGGNATION Vid bostäder och verksamheter finns behov av cykelparkering för boende, verksamma och besökare. Nedan beskrivs vilka utformningskrav som bör gälla för cykelparkeringen och ska säkerställas vid nybyggnation. Hur många platser som behöver iordningsställas beskrivs under parkeringstal. Cykelparkering vid flerbostadshus Vid bostaden finns behov av både parkering som är lättillgänglig för den som använder sin cykel ofta och långtidsförvaring för den som använder cykeln mer sällan eller vill ställa undan den över vintern. Dessutom behöver cykelparkering anordnas för besökande. RIKTLINJE För boende bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i förråd som nås från markplan. För besökare bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Nedan beskrivs mer i detalj hur cykelparkering bör utformas vid bostäder för boende och besökare. För boende Cykelparkering vid bostäder bör uppföras på kvartersmark. För att erbjuda boende attraktiv cykelparkering bör platser anordnas både inomhus och utomhus. Utomhusparkeringen bör lokaliseras nära bostadsentrén och alltid närmare än motsvarande bilparkering, samt vara försedd med väderskydd, ramlåsning och belysning. Inomhusparkeringen bör anordnas i förrådsutrymme som nås från markplan. Att erbjuda inomhusparkering underlättar för de med två cyklar som exempelvis vill vinterförvara den ena stöldsäkert och väderskyddat. Att inomhusparkeringen är i markplan underlättar eftersom man inte behöver lyfta sin cykel eller bära den i trappor. I inomhusparkeringen bör en viss yta avsättas för cykelkärror och lådcyklar (ca 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen vara utrustad med eluttag så att man kan ladda sin elcykel över natten, samt erbjuda möjlighet till ramlåsning för att öka säkerheten. 17

99 Figur 6. Boende i kvarteret Fullriggaren i Malmö är anslutna till en cykelpool som finns i området. Genom cykelpoolen kan man bl a låna cykelkärror och lådcyklar. Exemplet visar ett cykelparkeringshus som enkelt nås från markplan utomhus. Källa: För besökare Cykelparkering för besökare till bostäder bör också uppföras på kvartersmark, alldeles intill bostadsentrén. Väderskydd bör eftersträvas men inte vara ett krav för dessa platser. Däremot ska besökare alltid kunna låsa fast sin cykel i ramen. Cykelparkering vid småhus Vid småhus 11 bör cykelparkering anordnas på egen tomt. Cykelparkering vid verksamheter Vid verksamheter bör cykelparkering för sysselsatta och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och inomhus i cykelrum. För mer besöksintensiva verksamheter som exempelvis handel i centrumområdena kan en del av behovet behöva lösas på gatumark. RIKTLINJE För verksamma bör väderskyddad, stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i cykelrum som nås från markplan. För besökare bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. För att kunna iordningsställa tillräckligt många cykelparkeringar nära entré vid besöksintensiva verksamheter kan en del av behovet anordnas på gatumark. Fastighetsägaren är i samtliga fall ansvarig för anläggandet av cykelparkeringarna 11 Ett småhus är en byggnadstyp som kan innehålla en bostad eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus. Källa: 18

100 För anställda Cykelparkering utomhus för anställda bör vara väderskyddad och erbjuda ramlåsning. Samma standard bör gälla vid skolor eftersom det är elevers arbetsplats. Likt för bostadsfastigheter bör det vara ett krav att en del av cykelparkeringsbehovet anordnas inomhus, detta skapar en trygghet för de med dyrare cyklar och gör det enklare att cykla till jobbet men åka kollektivt hem om exempelvis vädret försämras under dagen. Dessa platser bör vara utrustade med eluttag för att erbjuda möjlighet till laddning av elcyklar. Figur 7.Exempel på cykelparkering med väderskydd och ramlåsning. Källa: För besökare Den besöksparkering som behövs vid arbetsplatser, handel och liknande bör anordnas utomhus nära entrén till fastigheten. Dessa cykelparkeringar bör alltid vara försedda med möjlighet till ramlåsning. För butiker och andra besöksintensiva verksamheter kan en del av cykelparkeringsbehovet, behöva anordnas på kommunens mark, det ska då bekostas av fastighetsägaren. Figur 8. Exempel på cykelparkering som smälter in i stadsbilden och där cykeln kan låsas fast i ramen. Källa: Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor (där kärror kan användas både av personal och av föräldrar), samt vid livsmedelsbutiker. Vid förskolor finns också behov av anordnade platser för barnvagnsuppställning under tak. 19

101 4.6 UTFORMNING AV BILPARKERING VID NYBYGGNATION RIKTLINJE I zon A och B bör tillkommande bilparkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, i parkeringshus eller parkeringsgarage. Markparkering bör undvikas i zon A och B i och med att det leder till ett ineffektivt markutnyttjande. När nya parkeringsanläggningar uppförs, antingen av kommunen eller privat fastighetsägare, måste man ta stor hänsyn dels till den omgivande miljöns utseende, detta gäller inte minst exploatering i centrum, dels till den framtida trafikalstringen till och från anläggningen. Bättre möjlighet till samnyttjande med gemensamma parkerings-anläggningar Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning, så länge denna finns inom acceptabelt gångavstånd. Samnyttjande av parkering innebär att samma parkeringsplats används av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter. Samnyttjande ger på så vis en mer effektiv parkeringshantering jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande av parkeringsanläggningar bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Boendeparkering bör också anordnas i parkeringsanläggningarna, däremot är det inte önskvärt att samnyttja en för stor del av boendeparkeringen i och med att det tvingar boende att ta sin bil till jobbet för att lämna parkeringsplatsen åt exempelvis verksamma som parkerar i anläggningen. Hur stor andel av parkeringsplatserna i en anläggning som kan samnyttjas beror på beläggningen under olika tider på dygnet. Figur 9. Parkeringshus i kvarteret Fullriggaren i Malmö där parkering har kombinerats med en matbutik i bottenvåningen. Källa: 20

102 4.7 PARKERINGSKÖP AV PARKERING VID NY- OCH OMBYGGNATION RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder parkeringsköp som ett alternativ vid förhandlingar med fastighetsägare om parkeringstal vid ny- och ombyggnation. I planering av större nyproduktionsområden bör det finnas utrymme för parkeringsanläggningar finansierade med parkeringsköp. Det bör ses över om ett kommunalt parkeringsbolag behöver skapas för att göra det enkelt och smidigt att hantera parkeringsköp. Parkeringsköp innebär att en fastighetsägares åtagande i ett bygglov om att bygga parkering fullgörs av en annan aktör på en annan fastighet och att fastighetsägaren betalar ett bestämt belopp per parkeringsplats istället för att bygga parkeringsplatser. Den aktör som tar över ansvaret kan vara kommunen, ett parkeringsbolag eller en annan fastighetsägare. Parkeringsköp regleras i Plan och Bygglagen (2010:900) 8 kap. 9 och måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Läget av parkeringsutrymmet måste vara preciserat till en fastighet i närheten av tomten 12. Däremot ska inte de enskilda bilplatserna öronmärkas för en viss fastighet utan det viktiga är att ett bestämt antal platser finns tillgängliga på en bestämd fastighet. Detta skapar möjlighet för samnyttjande i större gemensamma parkeringsanläggningar. Storleken på parkeringsköpsbeloppet bestäms av kommunen. Avgiften för parkeringsköp sätts ofta så att det blir billigare för fastighetsägaren än att bygga egna garage eller p-hus men samtidigt dyrare än att anlägga markparkering. Parkeringsköp är ett verktyg som används för parkering på kvartersmark och främst vid nyproduktion men det kan även tillämpas vid omvandlingen av fastigheter i centrumområdena. Friköp och avlösen De två vanligaste formerna av parkeringsköp är friköp respektive avlösen 13. Vid friköp betalar fastighetsägaren ett engångsbelopp per bilplats till kommunen för parkeringsanläggningen och kommunens ansvar är att, genom att anlägga en ny eller i en redan befintlig, hålla tillräckligt antal bilplatser tillgängliga i den gemensamma parkeringsanläggningen. Fastighetsägaren förfogar sedan över det antal bilplatser som den ålagts att anordna, enligt eventuell parkeringsnorm, även om det inte är bestämda platser i anläggningen. Den andra formen av parkeringsköp är så kallad avlösen. I detta fall åtar sig fastighetsägaren att betala en årlig avgift till kommunen, som ska motsvara parkeringsanläggningens kostnader. I praktiken innebär detta att fastighetsägaren istället för att anlägga parkeringsplatser hyr motsvarande platser på lång tid, oftast minst 25 år. 12 Kommunen avgör vad som anses vara i närhet av tomten. Riktlinjen kring acceptabla gångavstånd i kapitel bör användas i detta sammanhang. 13 A Wingfors m.fl., Parkeringsköp ett verktyg vid plangenomförande? Examensarbete, Högskolan Väst 21

103 4.8 INFARTSPARKERING/PENDLARPARKERING RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare entré än bilparkering. Pendlarparkering för bil bör regleras på ett sätt som säkerställer att rätt användare får tillgång till parkeringen Pendlarparkering är framförallt ett verktyg för att göra kollektivtrafiken mer flexibel och attraktiv för både cyklister och bilister. Genom att göra det enklare att parkera vid bytespunkten till kapacitetsstark kollektivtrafik blir hela resan smidigare för resenären. Viktiga användargrupper är invånare som bor inom cykelavstånd till bytespunkten, samt invånare som måste resa med bil till spårstation beroende på otillgänglig busstrafik vid sitt bostadsområde eller för långa gång- och cykelavstånd. Cykelparkering Vid bytespunkten bör cykelparkeringen alltid lokaliseras nära stationsentrén (inom 100 meter) och alltid närmare jämfört med bilparkeringen. Om en station har flera entréer bör cykelparkering anordnas vid varje entré för att underlätta för cykling till stationen från olika håll. Förutom cykelparkeringens lokalisering är det viktigt att dess standard är god för att cyklister ska uppleva det säkert att lämna sin cykel över dagen. Följande standard bör gälla för cykelparkering vid större bytespunkter: Möjlighet till ramlåsning Väderskydd Belysning God anslutning till omgivande cykelvägnät Samma standard bör gälla vid kommunens större busshållplatser. Bilparkering Infartsparkering är ett bra komplement för de som bor i kommunens mer glesa områden utan någon attraktiv busstrafik till stationer och större hållplatser. Parkeringens lokalisering är viktig för dess funktion som bytesplats. Eftersom majoriteten av infartsparkeringarna i Huddinge finns i närhet av ett centrumområde eller en handelsetablering finns det risk för att den används för annan typ av parkering än infartsparkering. Centrumnära infartsparkering hamnar ofta i målkonflikt med kommunens ambition om att förtäta i stationsnära lägen. Å andra sidan kan infartsparkeringen inte lokaliseras för långt från stationen eftersom det då blir mer attraktivt att åka bil hela vägen. En annan risk med infartsparkeringar är att de lockar till sig parkerade bilar från andra parkeringar med högre avgifter, till exempel parkering för boende på kvartersmark. För att minimera dessa risker och tillgängliggöra parkeringen för rätt målgrupp bör infartsparkering tids- och avgiftsregleras på ett sätt som gynnar pendlare. Detta kan även ske i kombination med att den som parkerar måste uppvisa SL-biljett/accesskort. Genom att reglera 22

104 infartsparkeringarna för pendlare bör den totala efterfrågan på parkeringsplatserna minska något i och med att de idag används av andra grupper i stor utsträckning. Vid lokalisering bör det beaktas var trafiken kommer ifrån så att de som kör till och från stationen inte mer än nödvändigt belastar det vägnät som nyttjas av gående och cyklister till stationen. 4.9 PARKERING FÖR FUNKTIONSNEDSATTA RIKTLINJE Vid nybyggnation ska parkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från huvudentré/-er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska parkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Parkering för funktionsnedsatta bör säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel kantstensparkering på gatumark reserveras för funktionsnedsatta, samt de parkeringsplatser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar. I Boverkets byggregler anges att: En angöringsplats ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas. Avståndet max 25 meter från huvudentrén gäller i båda fallen. Är det ett flerbostadshus med flera huvudentréer gäller max 25 meter från varje huvudentré MOTORCYKEL- OCH MOPED KLASS 1-PARKERING RIKTLINJE Motorcykelparkering ska regleras på samma sätt som bilparkering för att säkerställa att rätt användargrupp prioriteras. Motorcykelparkering ska utformas efter motorcyklistens behov. Motorcykelparkering bör främst inrättas där det finns en särskild efterfrågan, likt populära sommarturistmål. När nya bilparkeringar planeras bör det samtidigt säkerställas plats för tvåhjuliga motorfordon. Motorcykelparkeringen ska helst vara i samma nivå som vägen och vara på en plan och hårdgjord yta. Om man måste köra upp på en trottoar eller liknande kan det uppstå problem för motorcyklar med låg markfrigång. Eftersom de allra flesta inte kör motorcykel och moped klass I under vintermånaderna kan en motorcykelparkering omvandlas till bilplats under vintern vilket idag sker i ett antal svenska kommuner. Motorcykel bör ha samma reglering och avgift som bil. Motorcykelföraren ansvarar då för att en parkeringsbiljett finns väl synlig på motorcykeln. Avgiftsbeläggning underlättas om det finns möjlighet att betala parkeringsplatsen med SMS. För moped klass II gäller samma regler som för cykel BILPOOLSPLATSER OCH LADDPLATSER FÖR ELFORDON RIKTLINJE När nya parkeringsanläggningar uppförs bör de mest attraktiva platserna reserveras för bilpoolsplatser och för elbilar som förses med laddstolpar. 23

105 Som ett led mot ett mer hållbart transportsystem bör Huddinge kommun uppmuntra användandet av bilpoolsbilar samt miljöbilar. För att uppmuntra och möjliggöra bilpool och elbilsanvändning i kommunen bör både bilpoolsplatser och laddplatser införas på strategiska lägen i kommunen. Införandet av bilpool kan minska bilinnehavet och därmed även minska parkeringsbehovet. Förutsättningen är dock att det finns god tillgång till kollektivtrafik. Laddplatser och bilpoolsplatser bör uppföras på både gatumark och i parkeringsanläggningar. Oavsett om det är på gatumark eller i en parkeringsanläggning bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkten, för att ytterligare stimulera användandet. I nuläget saknas dock juridiskt stöd för att reservera parkeringsplatser för elfordon på gatumark, detta går däremot att göra på kvartersmark och i parkeringsanläggningar. Laddplatsen ska endast kunna användas av elbilar. Avgiften bör vara densamma som för övrig parkering. Utan en särskild utredning är det svårt att svara på hur många parkeringsplatser som ska omvandlas till laddplatser eller hur stor andel laddplatser som ska uppföras vid nybyggnation. Förslagsvis bör ett mindre antal installeras till att börja med för att sedan kunna utvärdera försöket och efterfrågan. Vilken typ av laddning som bör införas behöver också utredas vidare. Vid bostäder och verksamheter bör majoriteten av laddplatserna vara för långsamladdning (6-8 timmar), däremot kan ett visst antal snabbladdningsplatser behöva iordningställas för erbjuda en attraktiv och flexibel infrastruktur PARKERINGSTAL Parkeringstal anger hur många parkeringsplatser för cykel och bil som exploatören har ansvar för att anlägga vid nyanläggning av bostäder eller verksamheter. Exploatören ansvarar för att cykel- och bilparkeringsplatser ska säkerställas inom fastigheten eller i närheten av denna 14. Exploatören ska i samband med bygglovet redovisa att parkeringstalen för både cykel och bil är uppfyllda. Parkeringstal för cykel Flerbostadshus Tabell 1. Antal cykelparkeringar per lägenhet Zon A Zon B Zon C Besökande Generellt ,5 besöksplatser/lägenhet + 0,5 1,5 1,5 1,5 besöksplatser/lägenhet Liten (< 45 kvm) Mellan (45-70 kvm) Stor (70kvm <) ,5 besöksplatser/lägenhet + 0,5 besöksplatser/lägenhet 14 3 kap. 15 Plan- och bygglagen 24

106 Vid flerbostadshus finns behov av att parkera lådcykel. Om de boende nyttjar privata lådcyklar, det vill säga inget samnyttjande, bör 0,05 lådcykelparkeringar per lägenhet anläggas. Om det finns en gemensam lådcykelpool eller motsvarande ska minst 2 lådcykelparkeringar per 50 lägenheter anläggas för fastigheten. Tabell 2. Antal cykelparkeringar per 1000 kvm BTA internt planeringsmått Antal cykelparkeringar Generellt 22,2 Besöksparkering 5,6 Studentbostäder För studentbostäder gäller samma cykelparkeringstal som för en liten lägenhet. Småhus Vid småhus 15 bör minst 3 cykelparkeringar kunna anordnas på egen tomt. Verksamheter Tabell 3. Antal cykelplatser per 1000 kvm BTA (om inte angivet per person) anställda och besökare Zon A Zon B Zon C Kommentar Kontor Platser/1000 kvm BTA Handel* Platser/1000 kvm BTA Restaurang Platser/1000 kvm BTA Förskola** 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn Platser/anställd + Platser/barn Matvarubutik Platser/1000 kvm BTA Skola åk F-5 0,4cpl/arb + 0,6cpl/elev Skola åk 6-9 0,4cpl/arb + 0,7cpl/elev Gymnasium 0,3cpl/arb + 0,8cpl/elev 0,4cpl/arb + 0,5cpl/elev 0,4cpl/arb + 0,6cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,8cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,4cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,6cpl/elev 0,3 cpl/arb+ 0,8 cpl/elev Platser/anställd + Platser/elev Platser/anställd + Platser/elev Platser/anställd + Platser/elev Högskola 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstud ent 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstu dent 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstudent Platser/anställd + Platser/helårsstudent Simhall/idrottsanläggning 0,4cpl/besökande 0,4cpl/besökand e 0,3cpl/besökande Särskild parkeringsutredning bör genomföras vid idrottsanl. Industri*** Särskild utredning 8 Platser/1000 kvm BTA Lager*** Särskild utredning 8 Platser/1000 kvm BTA * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Yta bör även reserveras för uppställning av barnvagnar Vid förskolor och matvarubutik ska två lådcykelparkeringar anläggas utöver behovet för vanliga cyklar 15 Ett småhus är en byggnadstyp som kan innehålla en bostad eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus. Källa: 25

107 Parkeringstal för bil Flerbostadshus Förutsättningar för att parkeringstalen ska gälla Bra cykelparkering. Inomhus placeras cykelparkeringarna i markplan så att det blir enkelt att ta in och ut cykeln utan att behöva lyfta cykeln och med möjlighet att ställa upp dörren. Utomhus placeras cykelparkeringarna i närheten av entréerna. Parkeringarna ska vara väderskyddade, upplysta samt med möjlighet att låsa fast ramen. Både inomhus- och utomhusparkeringen har plats för lådcyklar och cykelkärror Eluttag för cykel och bil Cykelparkering särskiljs från barnvagnsparkering Cykelrum inomhus med bland annat cykelpump och verktyg för mindre cykelreparationer Om dessa förutsättningar inte kan uppfyllas höjs parkeringstalen för exploatören. Tabell 4. Antal bilplatser per lägenhet Zon A Zon B Zon C Generellt 0,45 0,55 0,70 Liten (< 45 kvm) Mellan (45-70 kvm) Stor (70kvm <) 0,25 0,30 0,40 0,45 0,50 0,60 0,75 0,80 0,90 Besöksparkering 0,05 0,10 0,10 Tabell 5. Antal bilplatser per 1000 kvm BTA internt planeringsmått Zon A Zon B Zon C Generellt 5,6 6,5 8,3 Besöksparkering 0,6 1,2 1,2 Studentbostäder Tabell 6. Antal bilplatser per studentlägenhet 26

108 Zon A Zon B Zon C Generellt 0,05 0,05 0,05 Besöksparkering 0,02 0,05 0,05 Småhus Tabell 7. Antal bilplatser per småhus (inkl. besöksparkering) Zon A Zon B Zon C Parkering på tomt Gemensam parkering (ej fasta platser) 0,8 0,9 1,0 Verksamheter Tabell 8. Antal bilplatser per 1000 kvm BTA (om inte angivet per person) anställda och besökare Zon A Zon B Zon C Kontor Handel* Restaurang Förskola 7 bpl/1000 kvm BTA Alt. 2 bpl per avdelning 8 bpl/1000 kvm BTA Alt. 2,5 bpl per avdelning 10 bpl/1000 kvm BTA Alt. 3 bpl per avdelning Matvarubutik Lågstadium 0,3 bpl/lärare + 1bpl/30 elever Mellan-/högstadium 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever Gymnasium 0,3 bpl/lärare + 1bpl/50 elever Högskola 0,3 bpl/lärare + 0,05 bpl/helårsstudent 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/30 elever 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,4bpl/lärare + 0,05bpl/helårs-student 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/30 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,5 bpl/lärare + 1bpl/40 elever 0,5bpl/lärare + 0,05bpl/helårs-student Simhall/idrottsanläg gning Särskild utredning Särskild utredning Särskild utredning Industri** Särskild utredning Särskild utredning 20 Lager** Särskild utredning Särskild utredning 5 * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Samma parkeringstal som idag, särskild utredning om etablering i zon AB Vilka antaganden som ligger till grund för parkeringstalen redovisas i Bilaga 1. 27

109 4.13 FLEXIBLA PARKERINGSTAL RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder möjlighet till flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder och verksamheter Flexibelt parkeringstal innebär att en sänkning av parkeringstalen erbjuds mot att exploatören åtar sig att genomföra åtgärder som kan minska efterfrågan på parkering. För att en sänkning ska bli aktuell behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service. Färre parkeringsplatser kan också i vissa fall leda till att fler bostäder kan anläggas och att mindre ytor används till parkering vilket gör gårdsmiljöerna större. Vilket är till gagn både för exploatör och kommun. Att erbjudas möjlighet till flexibla parkeringstal i zon A eller B är ingen rättighet exploatören har utan avgörs av kommunen. Upplägget medför totalt sett en subvention för exploatören i form av lägre anläggningskostnader, samtidigt som kommunen får ett fastighetsbestånd där potentialen är större att dess användare ska använda hållbara färdsätt. Det är dock viktigt att poängtera att det krävs olika åtgärder för att minska efterfrågan på parkering vid bostäder och verksamheter. Flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella är införande av bilpool för fastigheten, satsningar på beteendepåverkande kampanjer (Mobility Management), marknadsföring och kvalitativa cykelfaciliteter. Åtgärderna genomförs och finansieras av exploatören, i gengäld får denne rabatt i form av lägre krav på antal uppförda parkeringsplatser. För att kunna diskutera en sänkning av parkeringstalet ska några eller alla av åtgärderna som beskrivs nedan genomföras av exploatören vid nybyggnation: En cykelpool inrättas för de boende där de får möjlighet att låna lådcyklar, cykelkärror och elcyklar. 16 Medlemskap i bilpool garanteras för de boende i minst fem år och årsavgiften för bilpoolen inkluderas i bostadshyran/avgiften. Är exploateringen mindre där förutsättningarna för en bilpool är lägre kan detta kompenseras genom att anlägga bilpoolsplatser som möjliggör för en framtida bilpool i området. Parkering sker i en större gemensamhetsanläggning. Verklig investerings- och driftkostnad för parkering särskiljs från bostadshyran/avgiften. 16 Om det är en mindre bostadsfastighet kan detta lösas genom samarbete med annan fastighet. 28

110 Startpaket för nyinflyttade - cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SL-trafiken ingår vid inflyttning), och info om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobilitetsåtgärder som görs i samband med exploateringen m.m. Kontinuerlig marknadsföring av de olika MM-åtgärderna som erbjuds, riktad till varje hushåll två gånger årligen. Egna mobilitetslösningar (exempelvis leverans-/kylrum) hur stor reducering som kan bli aktuell diskuteras i varje enskild exploatering Årlig uppföljning av bilinnehavet bland de boende i fastigheten för att kunna följa upp efterfrågan på parkering, inrapporteras till kommunen under minst fem år efter att samtliga lägenheter är inflyttade. Hur stor reduktion som är aktuell behöver bedömas från fall till fall. Ju mer åtgärder exploatören tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Åtgärderna är ofta enklare att införa vid exploatering i samband med ett större stadsbyggnadsprojekt eftersom det då finns tydliga skalfördelar med exempelvis en bilpool, cykelpool och att bygga gemensamma parkeringsanläggningar. Flexibla parkeringstal vid nybyggnation av verksamheter För att minska efterfrågan på parkering vid verksamheter behöver alternativen att resa till och från verksamheten på annat sätt än med bil vara mycket goda. För verksamheter spelar inte de anställdas bilinnehav någon större roll det som avgör efterfrågan på parkering är hur många som reser dit med bil. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringstalen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att exploatören åtar sig att genomföra åtgärder som förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Exploatören ska säkerställa att hyresgästerna/arbetsgivarna tar fram en grön resplan för att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringstalet vid nybyggnation av verksamheter. Gröna resplaner kan beskrivas som ett åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra mer hållbara färdmedelsval bland anställda. Det främsta syftet är att minska ensamåkning i bil. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten mm. En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde. Nedan listas åtgärder som resplanen kan innehålla: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt om brukaren av parkeringsplatsen betalar per gång och inte genom månadsabonnemang). Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för gående och cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Tjänstecyklar till de anställda. 29

111 Genomföra årliga prova på -kampanjer, t ex testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Subventionerat kollektivtrafikkort till anställda. 17 Hur stor reduktionen kan bli behöver bedömas i varje enskilt fall. Ju mer åtgärder exploatören tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Vanligtvis skrivs ett långsiktigt avtal mellan kommunen och exploatören där den senare garanterar att en gröna resplan tas fram och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till fastighetens hyresgäster. Avtalet ska garantera att detta även rör framtida hyresgäster under hela avtalstiden. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringstalet för exploateringen, i och med att man anser att åtgärderna är så pass attraktiva och effektiva att det kommer att leda till ett minskat bilresande till och från fastigheten och därmed lägre efterfrågan på parkeringsplatser. Flexibla parkeringstal hanteras vidare i mobility managementplanen och kommer då också behandla hur gröna resplaner och andra mobility managementåtgärder kan användas på befintliga verksamheter och bostäder. 17 Med nuvarande skattelagstiftning sker förmånsbeskattning om arbetsgivaren ger de anställda subventionerade kollektivtrafikkort. 30

112 5. Förslag till parkeringsplan Nedan finns förslag på delar som bör ingå en framtida handlingsplan för arbetet med parkering. I vissa fall rör det konkreta åtgärder som bör genomföras medan det i andra fall finns behov av ytterligare utredning: Utreda hur ett system för parkeringsavgifter bör utformas och hur detta ska organiseras. Utöka och permanenta försöket med avgifter på infartsparkeringar. Ta fram rutiner för hur kommunen kan tillämpa flexibla parkeringstal. Utreda hur kommunen kan skapa en organisation för att hantera parkeringsköp. Inventera behov av tillkommande cykelparkering vid stationer och centrum. Se över tidsreglering på befintliga bilparkeringsplatser för att styra till rätt användning och öka tillgängligheten. Följa upp den inventering som har genomförts för att se var det finns ledig parkering som kan användas som parkering av tillkommande bebyggelse alternativt nyttjas till andra ändamål. Utreda efterfrågan på laddplatser bilpoolsplatser inför uppförande av framtida parkeringsanläggningar, samt möjligheten att komplettera befintliga anläggningar med laddplatser och bilpoolsplatser. 31

113 Bilaga 1 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning, samtidigt som markanvändningen och transportsystemet effektiviseras. Ett överutbud på parkeringsplatser kan medföra en högre efterfrågan på biltransporter till området än vad som är önskvärt, samtidigt som ett alltför litet antal parkeringsplatser kan innebära att parkeringsproblem sprider sig till angränsande områden. För kommunen är en parkeringsplats aldrig gratis i och med anläggnings- och underhållskostnader. För kommunen uteblir dessutom eventuella hyreskostander eller försäljning av marken genom att ha parkering på mark som skulle kunna nyttjas mer effektivt och till andra ändamål. För cykelparkering handlar det snarare om att erbjuda ett tillräckligt antal cykelparkeringsplatser av god standard och rätt lokaliserade, och som tillåter antalet cykelresor att öka. Att beräkna parkeringstal När man beräknar parkeringstal för bostäder gäller devisen att varje bil ska ha en bilplats inom gångavstånd från bostaden. De boende ska erbjudas möjlighet att lämna bilen hemma vid arbetspendling. Det innebär alltså inte att bilen måste kunna stå parkerad precis vid bostaden, utan att alla som äger en bil bör ha möjlighet att parkera den inom rimligt gångavstånd. För parkeringstal vid arbetsplatser handlar det istället om att bedöma hur stor andel av de verksamma och besökande som anländer med bil. Parkeringstal beräknas med s.k. behovstalsberäkningar: Boendetäthet x Biltäthet = Behovstal för bostäder Arbetstäthet x Bilförarandel = Behovstal för arbetsplatser Denna behovstalsberäkning ger miniminormer som kommunen kan kräva vid förhandlingar om bygglov av exploatören med hänvisning till Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt Plan- och Bygglagen. Avsteg från parkeringsnormen kan göras om exploatören påvisar ett antal åtgärder som kan åstadkomma en minskad biltransportefterfrågan. I sammanhanget är det viktigt att skilja på begreppen parkeringsbehov och parkeringsefterfrågan. Ordet behov indikerar att det är något som inte går att påverka. När parkering diskuteras är därför begreppet efterfrågan mer lämpligt att använda i och med att det vittnar om något som går att påverka; efterfrågan på parkering vid exempelvis verksamhetsområden är starkt beroende av lokaliseringens läge i staden, vilken kvalitet kollektivtrafiken har i området, hur snabbt det går att gå och cykla till och från området, hur långt gångavstånd parkeringsplatsen är placerad från målpunkterna i området, samt om det tas ut en parkeringsavgift eller inte etc. 32

114 Bostäder Flerbostadshus Utifrån behovstalsberäkningar för de tre zonerna har följande parkeringstal för flerbostadshus räknats fram. Tabell 1.1 Parkeringstal för bil vid flerbostadshus. Zon A Zon B Zon C Generellt 0,45 0,55 0,70 Liten (< 45 kvm) Mellan (45-70 kvm) Stor (70kvm <) 0,25 0,30 0,40 0,45 0,50 0,60 0,75 0,80 0,90 Besöksparkering 0,05 0,10 0,10 Förslagen till parkeringstal ovan baseras på det faktiska bilinnehavet (antal privatbilar per person) och boendetätheten i Huddinge för zon A och B, i zon C har en uppskattning gjorts. Tabell 1.2 Bilinnehav och boendetäthet per zon. Zon A Zon B Zon C Boendetäthet* 2,17 2,17 2,32 Bilinnehav* 0,22 0,25 0,30 * Zon A och B faktiska, zon C uppskattad Från parkeringstal per bostad till parkeringstal per 1000 kvm BTA Översättning från parkeringstal per lägenhet till parkeringstal per 1000 kvm BTA bygger på antagande om en genomsnittslägenhet på 65 kvm BOA vilket motsvarar 84 kvm BTA. Studentbostäder Bilinnehavet i studentbostäder i Flemingsberg (Hälsovägen 20 och Röntgenvägen 5) är 0,06 per person. 18 I studentbostäder antas en person per lägenhet. För besöksparkering vid studentbostad antas halva behovet jämfört med vanliga flerbostadshus. Småhus Zon A Zon B Zon C 18 Intervjustudie genomförd av Trivector Traffic, år 2013, vid studentlägenheter på Hälsovägen 20 och Röntgenvägen 5 i Flemingsberg 33

115 Boendetäthet* 2,38 2,38 2,38 Bilinnehav** 0,32 0,32 0,35 *Motsvarar dagens boendetäthet i Stuvsta ** Zon A och B motsvarar bilinnehavet i Stuvsta, zon C är ett medelvärde av zonen Verksamheter Parkeringstalen för verksamheter har tagits fram genom att multiplicera arbetstäthet och förväntad cykel- eller bilförandel. I zon A antas en högre cykelandel än i zon C, medan bilförarandelen antas vara högre i zon C jämfört med zon A. Yta per arbetande och besökande I figuren nedan redovisas bakgrundsdata över arbets- och besökstäthet för respektive verksamhet. Tabell 1.3 Antal arbetande och besökande per 1000 kvm BTA. Uppgifterna kommer främst från Henriksson (1990), Parkeringslexikon, men är anpassade utifrån utredarens erfarenhet och lokala förutsättningar. Arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor Handel Restaurang Förskola Alternativt per avdelning 5 pedagoger och 20 barn 5 pedagoger och 20 barn 5 pedagoger och 20 barn Matvarubutik Skola åk F-5 Skola åk 6-9 Gymnasium Högskola Simhall/idrottsanläggning Uttrycks per lärare Uttrycks per lärare Uttrycks per lärare Parkeringstal uttrycks per arbetande Parkeringstal uttrycks per arbetande Besökande Zon A Zon B Zon C Kontor Handel Restaurang Förskola Parkeringstal uttrycks per barn Matvarubutik Skola åk F-5 Skola åk 6-9 Gymnasium Högskola Parkeringstal uttrycks per elev Parkeringstal uttrycks per elev Parkeringstal uttrycks per elev Parkeringstal uttrycks per elev Simhall/idrottsanläggning Parkeringstal uttrycks per besöksplats Cykelandel Tabellen nedan visar en uppskattning av maximal cykelandel för anställda och besökare till verksamheter under bra väderförhållanden. Cykelandelarna utgår från resultaten i Huddinges 34

116 resvaneundersökning men har justerats, dels för att kunna hantera en högre framtida cykelandel, dels för att säkerställa att samtliga som väljer att cykla under goda väderförhållanden ska kunna ha en anordnad cykelparkering. I besökare ingår elever, studenter och föräldrar som skjutsar barn till förskola. Tabell 1.4 Uppskattad cykelandel bland anställda och besökande till verksamheter. Baseras på maximalt andel cyklister under bra väderförhållanden. Cykelandel arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 35 % 25 % 20 % Handel* 30 % 30 % 25 % Restaurang 30 % 25 % 15 % Förskola 40 % 40 % 40 % Matvarubutik 30 % 25 % 20 % Skola åk F-5 40 % 40 % 30 % Skola åk % 40 % 30 % Gymnasium 30 % 30 % 30 % Högskola 20 % 20 % 20 % Simhall/idrottsanläggning Uttrycks per besökare Cykelandel besökande Zon A Zon B Zon C Kontor 10 % 10 % 10 % Handel* 30 % 25 % 25 % Restaurang 30 % 30 % 25 % Förskola 40 % 40 % 40 % Matvarubutik 25 % 20 % 20 % Skola åk F-5 60 % 50 % 40 % Skola åk % 60 % 60 % Gymnasium 80 % 80 % 80 % Högskola 25 % 25 % 25 % Simhall/idrottsanläggning** 40 % 40 % 30 % * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Särskild utredning bör genomföras 35

117 Bilförarandel Uppskattning av hur stor andel av anställda och besökare som åker bil till respektive verksamhet. Bilförarandelen har uppskattats med hjälp av resultaten från Huddinges resvaneundersökning. I besökare ingår elever/studenter/föräldrar som skjutsar barn. Tabell 1.5 Uppskattad bilförandel bland anställda och besökande till verksamheter Bilförarandel arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 25 % 30 % 50 % Handel* 30 % 35 % 50 % Restaurang 30 % 30 % 50 % Förskola** 25 % 30 % 40 % Matvarubutik 30 % 30 % 50 % Skola åk F-5 30 % 30 % 40 % Skola åk % 30 % 40 % Gymnasium 30 % 40 % 50 % Högskola 30 % 40 % 50 % Simhall/idrottsanläggning Särskild utredning krävs Bilförarandel besökande Zon A Zon B Zon C Kontor 30 % 40 % 60 % Handel* 30 % 30 % 40 % Restaurang 20 % 20 % 25 % Förskola 1 p-plats / 20 barn** Matvarubutik 25 % 30 % 40 % Skola åk F-5 Skola åk 6-9 Gymnasium 1 p-plats / 30 barn 1 p-plats / 50 barn 1 p-plats / 50 elever 1 p-plats / 50 elever 1 p-plats / 40 elever Högskola 1 p-plats / 20 helårsstudenter 1 p-plats / 20 helårsstudenter 1 p-plats / 20 helårsstudenter Simhall/idrottsanläggning Särskild utredning krävs * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Antagande om 5 pedagoger och 20 barn per förskoleavdelning 36

118 Bilaga 2 Zonindelning I figurerna på nästkommande sidor illustreras de föreslagna parkeringszonerna i kommunen. Zon A illustreras i orange, zon B avgränsas av den röda cirkeln. Zon C består av resterande delar av kommunen. När nya spårstationer uppförs behöver zon A och B anpassas. Zon A motsvarar cirka 600 meter (fågelväg) till spårstation. Zonen har anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur, därför är avståndet ibland något kortare och ibland något längre än 600 meter. När ny bebyggelse planeras inom 600 meter från spårstation ska parkeringstalet för zon A användas. Figur 2.1. Illustration av zonindelningen i Huddinge kommun. Flemingsberg Figur 2.2. Zonindelning Flemingsberg. 37

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-10 FSN-2014/431.601 1 (2) HANDLÄGGARE Schönning, Jenny 08-535 360 12 Jenny.schonning@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014

Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning för förskola och annan pedagogisk verksamhet för 2014 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 FSN-2013/382.182 1 (2) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Beslut om bidragsbelopp och resursfördelning

Läs mer

Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef från och med år 2014

Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef från och med år 2014 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-09 GSN-2014/1424.601 1 (4) HANDLÄGGARE Nyberg, Peter Peter.Nyberg@huddinge.se Grundskolenämnden Förändrade regler för utmärkelsen Årets ledare/chef

Läs mer

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017

Ang. förslag till budget 2015, jämte ekonomisk planering för åren 2016 2017 Sidan 1 av 6 Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid Er referens: Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: 040-641 13 03 E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr: Barn-

Läs mer

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4)

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) HANDLÄGGARE Hjelm, Per 08-535 360 71 Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Huddinges framtida

Läs mer

Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Talldalsvägen/Vindvägen, Flemingsberg

Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Talldalsvägen/Vindvägen, Flemingsberg KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-09-20 KS-2013/1173.253 1 (2) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari 08-535 364 97 Mari.Soderquist@huddinge.se Kommunstyrelsen Hyra av paviljong

Läs mer

Projektlista Mars 2015 Detalj- Antal Lokal- Förstudie Beställning Investering Årshyra Inflyttning Förskola plan avd program produktion mnkr mnkr

Projektlista Mars 2015 Detalj- Antal Lokal- Förstudie Beställning Investering Årshyra Inflyttning Förskola plan avd program produktion mnkr mnkr lista Mars 2015 Detalj- Antal Lokal- Förstudie Beställning Investering Årshyra Inflyttning Förskola plan avd program produktion mnkr mnkr drift Flemingsberg, Kästa 2:127-132, Kästa förskola/skola FS/S

Läs mer

Budgetunderlag inför Mål och budget 2014 och plan 2015 2016 för förskolenämnden

Budgetunderlag inför Mål och budget 2014 och plan 2015 2016 för förskolenämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-21 FSN-2013/49.182 1 (15) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Budgetunderlag inför Mål och budget 2014 och plan

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 för gymnasienämnden

Budgetunderlag inför Mål och budget 2015 och plan för 2016-2017 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-17 GN-2014/59.182 1 (6) HANDLÄGGARE Höglund, Jan 08-535 360 13 Jan.Hoglund@huddinge.se Gymnasienämnden Budgetunderlag inför

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Remissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S)

Remissvar - Handelscollege, motion väckt av Emil Högberg (S) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-07-08 GN-2013/163.704 1 (4) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden Remissvar - Handelscollege, motion väckt

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-04-22 Handläggare, titel, telefon Lotta Rengart, ekonomistrateg 011-153312 Vård- och omsorgsnämnden Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Kallelse till grundskolenämnden

Kallelse till grundskolenämnden GRUNDSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till grundskolenämnden Tid Torsdag den 25 april 2013, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed

Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed SAMMANFATTNING 2012-11-21 Framtida lokalbehov för skola och barnomsorg i Dals-Ed - en studie över förutsättningar och alternativ för att anpassa och optimera skolans och barnomsorgens lokaler utifrån nuvarande

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn- och skolnämndens arbetsutskott 2011-08-29 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrum Fregatten, Norrtälje kommunala vuxenutbildning (NKV) Astrid Lindgrens gata 2, Nordrona, Norrtälje kl 13:00-13:30

Läs mer

Plan för intern kontroll 2015 för gymnasienämnden

Plan för intern kontroll 2015 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-10-13 GN-2014/400.601 1 (2) HANDLÄGGARE Rivelis, Marta Marta.Rivelis@huddinge.se Gymnasienämnden Plan för intern kontroll för

Läs mer

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg

Beslut om bidragsbelopp 2014 grundskola och skolbarnsomsorg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP SKOLA 2013-10-21 GSN-2013/496.182 1 (7) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Utförare med elev från Susanne.Stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2014

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Revidering av riktlinjer för utbildningsråd BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 GN-2015/18.603 1 (3) HANDLÄGGARE Kullenberg, Indra Indra.Kullenberg@huddinge.se Gymnasienämnden Revidering av riktlinjer för utbildningsråd

Läs mer

Strukturförändring Svanens skola

Strukturförändring Svanens skola TJÄNSTESKRIVELSE 1(8) 2012-04-01 BUN-390/2012 610 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-15 77 73 Barbro Vallhagen, programsekreterare 011-15 18 12 Barn- och ungdomsnämnden Strukturförändring

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

-------1--...1 SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN. S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB

-------1--...1 SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN. S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB S-M-A-R-T -A Barn familjedaghem i segeltorp AB SUNDA MENINGSFULLA AKTIVA REFLEKTERANDE TRYGGA ANSV ARSFULLA BARN -~--~ -- - - ---, HUDDINGE I

Läs mer

Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015

Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-01-08 GN-2014.335.603 1 (2) HANDLÄGGARE Lilliestråle, Caroline Caroline. Lilliestrale@huddinge.se Gymnasienämnden Reviderade riktlinjer för Feriepraktik 2015 Förslag

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Behov av extra medel för att skapa struktur kring nyanlända barn/elever

Behov av extra medel för att skapa struktur kring nyanlända barn/elever 1/5 Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: 015-03-5 Förvaltning: Utbildningsförvaltningen Handläggare: Integrationsgruppen: Tommy Pettersson, Birgitta Eskilsson, Agneta Eriksson och Ann-Charlotte Mellgren

Läs mer

Kallelse till Förskolenämnden

Kallelse till Förskolenämnden FÖRSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Förskolenämnden Tid Tisdag den 23 april 2013, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop och

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015

Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 Utbildningsfö rvaltningens fö rba ttringsplan 2015 2014-12-11 Prioriterade områden 1. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet Åtaganden: 1. Vi ska arbeta med ett ansvarstagande förhållningssätt 2. Åtgärder

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

och utbildningsförvaltningen

och utbildningsförvaltningen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-23 FSN-2013/352.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Förskolenämnden Bryt köttnormen

Läs mer

Barn och elevpeng 2015

Barn och elevpeng 2015 Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum. Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag

Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum. Sekreterare. Ärende Beteckning Förslag Barn- och utbildningsnämnden 2014-10-07 Plats: Stora Dalslundskolans matsal i Åkarp Tid: 2014-10-14 kl. 19:00 Kl. 18:00 Gruppmöten på andra våningen i två konferensrum och i personalrum Vid eventuellt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013

Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Handlingar till Utbildningsnämndens sammanträde den 29 oktober 2013 Sidan 3 av 33 Ärende 1 Sidan 4 av 33 Sidan 5 av 33 Utbildningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karin Soffiantini-Yildiz 2013-10-17

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Revidering av HKF 6410 riktlinjer för kostnadsfri skolskjuts.

Revidering av HKF 6410 riktlinjer för kostnadsfri skolskjuts. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-05-19 GSN-2015/514.623 1 (3) HANDLÄGGARE Vellner, Jennie Jennie.Vellner@huddinge.se Grundskolenämnden Revidering av HKF 6410 riktlinjer för kostnadsfri

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11.

l Diarieplan Trångsund 2013-01-20 Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from 2013-03-11. Trångsund 2013-01-20 r----- HUDDINGE'KoMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2013 Of- l3 - Diörienurnrner l Diarieplan Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Kallelse till gymnasienämnden

Kallelse till gymnasienämnden GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 24 april 2013, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop och

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ordförande: Gun Eriksson (S) Förvaltningschef: Hans Åhnberg Rambudget 2010 Bokslut 2008 Budget 2009 Ram- Preliminär budgetram 2010 Verksamhet Kost Int Netto Kost Int Netto förändring

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE Datum 2015-04-13 Sida 1(1) Barn- och utbildningsförvaltningen Therese Dahl, therese.dahl@uppvidinge.se Barn- och utbildningsnämnden kallas härmed till sammanträde onsdagen den 29 april 2015 i

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2011-03-16 1 Plats och Tid Stadshuset, kl. 08:00-12:00 Beslutande Olof Eriksson (S), ordförande Linda Strand (S) Torbjörn Norén (S), ers f Laila Andrén (S) Tina Carlson (V),

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Familjedaghemmet Borevägen

Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Familjedaghemmet Borevägen BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 FSN-2013/96.642 1 (2) HANDLÄGGARE Castefjord, Christina 08-535 360 61 Christina.Castefjord@huddinge.se Förskolenämnden

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP)

Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion väckt av Olof Olsson (MP) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-14 GSN-2013/447.809 1 (3) HANDLÄGGARE Kurki, Margareta 08-535 363 11 Margareta.Kurki@huddinge.se Grundskolenämnden Bryt köttnormen - inför vegetariskt som grundalternativmotion

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort

2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort 2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut gällande fristående huvudman - Förskolan Väktaren i Smista, Segeltorp

Beslut gällande fristående huvudman - Förskolan Väktaren i Smista, Segeltorp BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-01-15 FSN-2014/29.642 1 (5) HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie 08-535 360 57 Britt-Marie.Frunck-Dannelov@huddinge.se Förskolenämnden Beslut gällande fristående

Läs mer