Kallelse till förskolenämnden

Transkript

1 FÖRSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till förskolenämnden Tid Torsdag den 23 april 2015, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer Upprop och val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Revisionens mål och uppgift förskolenämndens revisorer informerar om sitt uppdrag 3 Information från förvaltningen 4 Budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för FSN-2015/ Beställning av utredning gällande köket på förskolan Draken i Stuvsta FSN-2014/ Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Vistaskolan, Flemingsberg FSN-2015/ Remiss - Inriktningsbeslut - Förskoletomt inom exploateringsprojektet kv Gulsparven FSN-2015/ Information om kön till kommunala förskolor och om förvaltningens pågående arbete för att skapa nya förskoleplatser

2 FÖRSKOLENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Ansökan om godkännande att anordna fristående verksamhet, Förskolan Butaland FSN-2014/ Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Visättra Barnens Familjedaghem FSN-2014/ Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag FSN-2015/ Remiss - Publicera datamängder som öppna data - rekommendation från KSLs styrelse FSN-2015/ Remiss - Parkeringsprogram för Huddinge kommun FSN-2015/ Motion väckt av Emil Högberg (S), Birgitta Ljung (MP) och Nujin Alacabek Darwich (V) med förslag om att avskaffa de ofrivilliga deltiderna i kommunen FSN-2015/ Anmälan av delegationsbeslut 16 Delgivningar till nämnden 17 Övriga frågor Huddinge den 1 april 2015 Karl Henriksson Ordförande Lena Gammal Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (5) HANDLÄGGARE Jenny Schönning Förskolenämnden Budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för för förskolenämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden godkänner förvaltningens förslag till synpunkter på budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för åren och överlämnar förslaget till kommunstyrelsen för avstämning. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 2. Nämnden begär att resursfördelningen för lokaler ses över för förskolenämnden så att hänsyn tas till ombyggnationer som inte är kapacitetshöjande. 3. Nämnden begär att hänsyn tas till att hela investeringsramen nämnt i Mål och budget inte behöver tas i anspråk. Sammanfattning Inför att kommunfullmäktige beslutar om mål och budget ska alla nämnder svara på de ekonomiska ramar som presenterats. Förvaltningen anser att den generella uppräkningen inte kommer att räcka till för att öka andelen förskollärare eller följa med i den löneutveckling som sker för förskollärarna. Detta gäller särskilt om ett eventuellt ytterligare effektiviseringskrav på en procent antas, vilket innebär 7,9 mnkr för förskolenämnden Förvaltningen bedömer svårigheter att effektivisera samtidigt som vi är i ett expansivt läge med utbyggnad av flera förskolor, detta i kombination med stor konkurrens om utbildad personal. Förvaltningen bedömer att de tillkommande kostnaderna för lokaler kommer att överstiga tilldelad budgetram under varje år under planperioden. Förvaltningen begär att resursfördelningssystemet för lokaler måste ses över. Nuvarande ersättningsmodell som är baserat på volymökningar förslår inte vid ombyggnationer av förskolor som inte är kapacitetshöjande. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (5) Förvaltningen har inga synpunkter på volymerna eftersom de kommer att förändras till följd av nya befolkningsprognosen som kommer i april Storleken på investeringsramen är inte nämnd i de planeringsförutsättningar som ligger till grund för detta ärende. Förvaltningen har istället bedömt investeringsramen i Mål och budget 2015 och då flera förskolor öppnar redan i år kommer investeringsanslaget räcka till för 2016 men inte senare under planperioden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålsstödet är en integrerad del av förskolans verksamhet där förskolorna stödjer barnens möjlighet att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Utifrån genomförd kartläggning kan förvaltningen konstatera att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett viktigt utvecklingsområde. Beskrivning av ärendet Enligt kommunens budgetordning beslutar kommunfullmäktige om mål och budget i juni månad. Nämnderna fastställer därefter en verksamhetsplan i november, som redovisas i ett avstämningsärende till kommunfullmäktige. Vid ett utökat möte för KS AU den 18 februari redovisade kommunstyrelsens förvaltning en omvärldsanalys och en samlad bild av utmaningar för framtiden och det ekonomiska läget i kommunen inför år Redovisningen ligger till grund för en dialog om de viktigaste frågorna för förbättrad måluppfyllelse och det ekonomiska utrymmet inför den fortsatta budgetprocessen. Redovisningen är sammanställd i dokumentet Planeringsförutsättningar KSF har beräknat förslag till ekonomiska ramar för respektive nämnd för år I de förutsättningar som har tagits fram som underlag för den ekonomiska planen 2016 har KSF för förskolenämnden tagit hänsyn till: Befolkningsökning 5,9 mnkr Lokaler till följd av fler barn 2,6 mnkr generell uppräkning, 16,1 mnkr Nämndens budgetunderlag ska innehålla en beskrivning av de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder.

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (5) Nämnden ska kortfattat på ett övergripande plan ange vilka satsningar och effektiviseringar interna prioriteringar inom och mellan verksamheter som kan bli aktuella utifrån det ekonomiska läget. Nämnden stämmer av en preliminär beräkning mot nämndens lokalförsörjningsplan och redovisar i budgetunderlaget. Omfattningen av planerade investeringar ska redovisas. Mål och budget behandlas i kommunstyrelsen den 27 maj. Kommunfullmäktige behandlar mål och budget den 8 juni Förvaltningens synpunkter Lokaler Huddinge är en kommun som växer. Vi planerar att bygga flera nya förskolor under planperioden. De nya förskolorna eller ombyggnationer finns beskrivna i lokalförsörjningsplan Förvaltningen bedömer att de tillkommande kostnaderna för lokaler kommer att överstiga tilldelad budgetram under varje år under planperioden. Det finns flera förskolor som startar under 2015 vilket ger helårseffekter under Det finns fler projekt som till exempel ombyggnad eller rivning och nybyggnation av befintliga förskolor där kostnaderna i dagsläget inte går att förutse. Förvaltningen begär att resursfördelningssystemet för lokaler måste ses över. Nuvarande ersättningsmodell som är baserat på volymökningar räcker inte till vid ombyggnationer av förskolor som inte är kapacitetshöjande. Volymer Nämndernas ramar innehåller kompensation för volymförändringar. Underlag för volymberäkningar bygger på befintlig befolkningsprognos. Den slutliga beräkningen av volymerna kan göras först när den nya befolkningsprognosen är klar i april Investeringar Investeringsramen är inte angiven i planeringsförutsättningarna och därför har förvaltningen istället kommenterat de ramar som fanns i Mål och budget 2015.

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (5) Generell uppräkning Den generella uppräkningen är föreslagen till cirka 2 procent. Förvaltningen bedömning är att den generella uppräkningen inte kommer att räcka till för att öka andelen förskollärare och inte heller tillräcklig för att följa med i den löneutveckling som sker för förskollärarna inom hela Stockholms län. Verksamheten består till hög del av personalkostnader. Löner utgör cirka 90 procent av en förskolas kostnader. Resultatet av löneöversynen får därmed mycket stor betydelse för nämndens ekonomi. Osäkerheten kring kommunens ekonomiska utveckling är stor främst när det gäller utvecklingen av skatteintäkter. För att säkerställa att kommunen uppnår önskat ekonomiskt resultat måste det finnas beredskap för att effektivisera nämndens verksamheter med en procent av nettoomslutningen enligt förtydligande uppgifter från kommunstyrelseförvaltningen 26 mars. Ett effektiviseringskrav skulle för förskolenämnden utgöra 7,9 mnkr. Förvaltningen bedömer svårigheter att effektivisera samtidigt som vi är i ett expansivt läge med utbyggnad av flera förskolor, detta i kombination med stor konkurrens om utbildad personal. Resursfördelning Förvaltningen kommer under året att se över resursfördelningen inom förskolenämnden i syfte att ta tillvara de synpunkter som finns i verksamheten och politiskt. Ett förslag ges i samband med verksamhetsplanen Modersmålsstöd På samma sätt som det svenska språket är grundläggande i människors liv och att vi genom språket interagerar med andra och med omvärlden, så ska modersmålsstöd och modersmålsundervisning utveckla språk och kunskaper som ger flerspråkiga barn och elever goda förutsättningar att nå de nationella målen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålsstödet är en integrerad del av förskolans verksamhet där förskolorna stödjer barnens möjlighet att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Utifrån genomförd kartläggning kan förvaltningen konstatera att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett viktigt utvecklingsområde. Förvaltningen ser att antalet nyanlända barn och ungdomar ökar vilket bidrar till vikten av att utveckla arbetet med modersmål. För närvarande finns cirka 85 olika modersmål inom förskolans verksamhet. För att kunna tillgodose

7 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (5) stöd i de olika språken som finns, utgör lärplattan ett viktigt hjälpmedel. Genom olika program och applikationer till lärplattan får barn med annat modersmål än svenska möjlighet att lyssna, läsa och kommunicera på det egna modersmålet. För att utveckla arbetet med modersmålsstödet i förskolan är ett fungerande IT-nätverk, digitala verktyg och IT-kompetens viktiga förutsättningar för fortsatt arbete. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Annelie Glifberg Verksamhetschef Bilaga Budgetunderlag inför Mål och budget 2016 och plan för utbildningsnämnderna Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

8 < Underlag inför mål och budget för förskolenämnden grundskolenämnden gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/ekonomiavdelningen MARS 2015

9 Innehåll Innehåll... 2 Huddinges vision och mål... 3 Utbildningsnämndernas mål och resultat... 3 Bra att leva och bo... 3 Utbildning med hög kvalitet... 4 God omsorg för individen... 6 Ekosystem i balans... 6 Attraktiv arbetsgivare... 7 Sund ekonomi... 7

10 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Fortsatt satsning på pedagogisk plattform och tre prioriterade områden Barn- och utbildningsförvaltningen ska erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. Utbildningsnämndernas mål och resultat Bra att leva och bo Social hållbarhet i våra förskolor och grundskolor Ekonomisk och miljömässig hållbarhet i våra förskole- och skollokaler är något vi strävar efter när vi bygger nya och när vi renoverar befintliga förskolor och skolor. Vi eftersträvar en miljövänlig och giftfri inom/utomhus miljö för våra barn så långt det går. När vi bygger nya förskolor ställer vi krav på bra miljövänliga materialval och ett bra inomhusklimat. Arbetsmiljön för barn, elever och pedagoger ska sättas i fokus när vi bygger och renoverar våra förskolor och skolor. Att investera i arbetsmiljöåtgärder kan vara kostsamt men viktigt eftersom våra förskolor och skolor ska hålla under lång tid framöver. Förvaltningen har de senaste åren och kommer under kommande år avsätta medel för att UTBILNINGSNÄMNDERNA 3

11 kunna fortsätta satsningen på bra akustikåtgärder i våra befintliga idrotts-, musik-, och slöjdsalar. Vi fortsätter även satsningen på elevernas utemiljöer. Skolgårdarna ska kunna vara ett bra komplement till inomhusmiljön och göra det möjligt för eleverna att få sitt fysiska behov tillgodosett under skoldagen. Vi vill att våra elever får en så bra skolmiljö som möjligt. Vi har gjort en inventering av alla kommunala förskole gårdar och utifrån den avsatt medel för att kunna göra satsningar framöver på barnens utemiljö som är en viktig del av deras pedagogiska lärmiljö. Vi eftersträvar tillagningskök i våra nybyggda förskolor och skolor om det är ekonomiskt hållbart så att våra barn ska få så bra mat som möjligt. Även vid ombyggnation på våra äldre lokaler ser vi över möjligheten att göra om mottagningskök till tillagningskök. Vi vill minska körningen av mat i kommunen och att våra barn ska få så bra mat som möjligt. Förvaltningens kommentarer till nya lokaler och lokalkostnader Förvaltningen har gjort en bedömning av kostnaderna inom de tre verksamhetsområdena för planperioden Både för förskolenämnden och grundskolenämnden beräknar förvaltningen att vi inte kommer att kunna inrymma tillkommande hyror inom tilldelad ram för lokaler. Se mer under avsnitt Sund ekonomi. Utbildning med hög kvalitet Språkutveckling God förmåga att läsa, skriva, tala, samtala och lyssna ger barn och elever möjligheter att lära, utvecklas och delta i olika sammanhang genom hela livet. Förmågorna har en avgörande betydelse för lärande i skolans alla ämnen och är grunden för utveckling av demokratisk kompetens. Språkets betydelse och roll för barnens och elevernas lärande lyfts på olika sätt fram i de olika skolformernas läroplaner. Oavsett var i utbildningssystemen förskollärare och lärare arbetar så finns alltid ett uppdrag att bidra till att ge barnen eller eleverna förutsättningar för att utveckla sitt språk så långt det är möjligt. Ett arbetssätt som fokuserar på både språk- och kunskapsutveckling bidrar till att fler barn/elever oavsett bakgrund ges möjlighet att lyckas i skolan. För att aktivt arbeta med och stärka våra barns och elevers möjlighet att utveckla ett rikt språk så att de på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig utbildning och undervisning, är språkutveckling ett av barn- och utbildningsförvaltningens tre prioriterade områden. I detta arbete är ett av målen att Huddinges pedagoger ska få kännedom om och kunna tillämpa de arbetssätt och metoder som är utmärkande för en språkutvecklande undervisning. I Huddinges förskolor och skolor har vi idag många elever som har ett annat modersmål än svenska och vi ser en ökning av antalet barn/elever med tal- och språksvårigheter, vilket ställer andra krav på våra lärare och förskollärare. Även förändrade läsvanor och attityder till läsning innebär nya utmaningar. På gymnasieskolorna kommer elevernas bristande kunskaper i läsförståelse till utryck i de läsförståelsetest som genomförs i årskurs 1 för de elever som har intagits på de nationella programmen. Förvaltningen ser att andelen elever med svag läsförståelse ökar vilket påverkar elevernas resultat i flera ämnen utöver svenska och svenska som andra språk. För att på bästa sätt kunna stötta alla barn/elever och kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla aktiviteter i förskolan och i skolans alla ämnen krävs därför fördjupade kunskaper och ett förändrat förhållningssätt hos alla lärarkategorier. Hösten 2015 startar den nationella satsningen Läslyftet som i ett första skede riktar sig till lärare i grundskolan men som senare även kommer att omfatta gymnasieskolan. Denna satsning är en fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik och bidrar till arbetet med språkutveckling i våra verksamheter. Förutom denna nationella satsning behövs ytterligare kompetenshöjande åtgärder för att stärka det språkutvecklande arbetet inom alla ämnen. Vi ser också behovet av ökade kunskaper och kompetensutvecklingsinsatser i svenska som andra språk hos våra lärare och förskollärare. En likvärdig förskola och skola ska skapa förutsättningar för att alla barn/elever ska få möjligheter att utveckla ett rikt språk då språket är förutsättningen för att kunna tillgodogöra sig utbildning och undervisning. Arbetet med modersmålsstöd, modersmålsundervisning samt möjligheten till studiehandledning på modersmålet har därför stor betydelse för det språkutvecklande arbetet i alla våra skolformer. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning På samma sätt som det svenska språket är grundläggande i människors liv och att vi genom språket interagerar med andra och med omvärlden, så ska modersmålsstöd och modersmålsundervisning utveckla språk och kunskaper 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

12 som ger flerspråkiga barn och elever goda förutsättningar att nå de nationella målen. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Modersmålsstödet är en integrerad del av förskolans verksamhet där förskolorna stödjer barnens möjlighet att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Utifrån genomförd kartläggning kan förvaltningen konstatera att arbetet med modersmålsstöd i förskolan är ett viktigt utvecklingsområde. Fortbildning för medarbetare inom svenska som andra språk och modersmålsstöd är insatser som behöver prioriteras. Förvaltningen ser att antalet nyanlända barn och ungdomar ökar vilket bidrar till vikten av att utveckla arbetet med modersmål. För närvarande finns cirka 85 olika modersmål inom förskolans verksamhet. För att kunna tillgodose stöd i de olika språken som finns, utgör lärplattan ett viktigt hjälpmedel. Genom olika program och applikationer till lärplattan får barn med annat modersmål än svenska möjlighet att lyssna, läsa och kommunicera på det egna modersmålet. För att utveckla arbetet med modersmålsstödet i förskolan är ett fungerande IT-nätverk, digitala verktyg och IT-kompetens viktiga förutsättningar för fortsatt arbete. Budgeten 2015 för förskolans modersmålsstöd omsluter 1,0 mnkr. Behovet av modersmålsundervisning växer inom grundskolan och grundsärskolan. Under 2014 startades modersmålsundervisning i flera nya språk. I dagsläget finns dock flera språk i vilka undervisningen ännu inte startat och vi ser en stor problematik i att kunna tillgodose behovet hos elever som är ensamma i sitt språk på sin hemskola och som inte kan förflytta sig till en annan skola där det finns en befintlig grupp. Från och med hösten 2015 sker även en förändring gällande minoritetsspråken, då elever till exempel ska kunna läsa finska utan att ha grundläggande kunskaper, vilket kan öka antalet elever som vill ha modersmålsundervisning. Budgeten 2015 för grundskolans modersmålsundervisning är 18,0 mnkr. Budgeten 2015 för gymnasieskolans modersmålsundervisning är 1,2 mnkr. Modersmålsenhetens verksamhet ligger organisatoriskt under grundskolan och modersmålsenhetens lärare undervisar såväl grundskole- som gymnasieelever i modersmål. I gymnasienämndens verksamhetsplan för 2015 framgår att en översyn ska ske av modersmålsenhetens rutiner och arbete utifrån de behov som skolorna har gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Med utgångspunkt från det som framkommer vid denna översyn kommer förändringar att genomföras för att på ett bättre sätt kunna svara upp mot skolornas behov. Studiehandledning på modersmål Studiehandledning på modersmål är en framgångsfaktor för de nyanlända elevernas möjlighet att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Studiehandledning på modersmål ska bidra till att eleven når de kunskapskrav som minst ska uppnås i det eller de ämnen där ett stödbehov konstaterats. Skolverkets rapport Med annat modersmål visar att problemet med att ordna studiehandledning på modersmål ofta handlar om att det saknas ekonomiska resurser och lämplig personal för att organisera och genomföra insatsen på önskvärt sätt. I skollagen regleras det särskilda stöd som skolan ska ge elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Studiehandledning på modersmål är en sådan insats och regleras i både skolförordning och gymnasieförordning. Studiehandledning ingår inte i förskolans uppdrag. Förvaltningen har sett en kraftig ökning av behovet av studiehandledning inom såväl grund- som gymnasieskola. Under 2014 har grundskolan omprioriterat inom befintliga ekonomiska och personella resurser för att så långt det är möjligt tillfredsställa elevernas behov. I slutet av höstterminen 2014 hade nästan 300 grundskoleelever studiehandledning. I januari 2015 fanns det ytterligare 125 ansökningar, och det beräknas bli ännu fler, främst bland de nyanlända eleverna. Budgeten 2015 för grundskolans studiehandledning är 7,7 mnkr. Budgeten 2015 för gymnasieskolans studiehandledning är 1,0 mnkr. Att organisera för studiehandledning på såväl grundskole- som gymnasialnivå är en komplex uppgift. Det kan vara problematiskt att finna studiehandledare med rätt kompetens det vill säga som behärskar både det aktuella språket och själva ämnet och det ställer också stora krav på planering då studiehandledning behöver ges i ett flertal språk och med språk som bara har ett fåtal elever. Det är till modersmålsenheten som gymnasieskolorna kan vända sig då elever behöver studiehandledning på modersmålet. En översyn av modersmålsenhetens rutiner och arbete utifrån gymnasieskolornas behov genomförs under Att tillgodose gymnasieelevernas behov av studiehandledning är ett tydligt förbättringsområde. UTBILNINGSNÄMNDERNA 5

13 God omsorg för individen Aktivitetsansvaret En ny lagstiftning trädde ikraft den 1 januari 2015 gällande aktivitetsansvaret (tidigare kallat informationsansvaret). Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 skollagen och av lagtexten framgår att hemkommun löpande under året ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. På uppdrag av skolverket kommer statistiska centralbyrån att halvårsvis, med början den 1 juli 2015, samla in statistik från kommunerna om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Aktivitetsansvaret gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår därmed i kommunens ansvar. Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår också i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Den ändrade lagstiftningen medför att gruppen som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret markant ökar. Det blir härmed fler elever som ska erbjudas lämpliga individuella åtgärder och som ska motiveras till att påbörja eller återuppta en utbildning. Den nya lagstiftningen medför även en ökad administration då ett krav på register införs, i vilket elever och åtgärder ska dokumenteras. Den nuvarande bemanningen för aktivitetsansvaret är en halvtidstjänst. För att uppfylla lagstiftningens utökade krav behövs en förstärkning av den nuvarande bemanningen. Från och med den 1 januari 2015 har en ytterligare förändring i lagstiftningen genomförts gällande uppföljning av gymnasieelever. Om en gymnasieelev, som inte fyllt 20 år och som går på en skola hos en annan huvudman än hemkommunen, utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning ska skolan snarast meddela detta till hemkommunen(15 kap. 15 skollagen). Rutiner och personella resurser måste skapas på förvaltningen för att ta emot denna information från skolorna för att därefter kunna följa upp skolornas arbete med att åtgärda den bristande skolnärvaron. Ekosystem i balans Miljö- och naturvårdsfrågor som integrerad del i alla verksamheter. Miljö- och naturvårdsfrågor är en integrerad del av undervisningen i barn- och utbildningsförvaltningens alla verksamheter. Läroplanen lyfter fram att barn och elever genom ett miljöperspektiv ska få möjlighet att påverka och tillägna sig ett förhållningssätt till natur och miljö. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling. För att värna om miljön och elevernas välbefinnande arbetar Huddinges förskolor och skolor med att öka andelen ekologiska råvaror vid livsmedelsinköp. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambitionen att nå en andel om 50 procent till I all nybyggnation eftersträvas hög miljöhänsyn. Att verka för en giftfri förskola Förvaltningen har fått ett uppdrag av kommunfullmäktige att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en handlingsplan för att minska kemikalier i förskolan Samordnad varudistribution Samordnad varudistribution startar på försök i mars 2015 fram till augusti 2015 i Huddinge kommun. Det innebär att alla varor som ska till kommunen levereras till ett åkeri som sedan lastar om och kör ut till verksamheterna enligt ett samordnat schema. Fördelarna är att det blir färre leveranstillfällen vilket bidrar till en bättre miljö och säkrare trafik ute på enheterna. Projektet kommer innebära en merkostnad till en början då de avtal som finns med olika leverantörer inte prisjusteras förrän de skrivs om. 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

14 Attraktiv arbetsgivare Ledarskap Det pedagogiska ledarskapet och chefskapet kommer att fortsätta att stärkas genom dialog och utveckling i chefsgrupperna och andra ledningsutvecklingsinitiativ. Olika typer av chefsutbildningar genomförs i syfte att ge chefer goda förutsättningar att utöva sitt uppdrag och enskild handledning erbjuds. Resultatet medarbetarenkäten kommer analyseras och chefer kommer i ökad utsträckning kunna få stöd från förvaltningen när det gäller uppföljning och åtgärder. Personalförsörjning och behörighet Personalförsörjningen är en ständigt aktuell fråga i en stor och växande verksamhet. För att säkerställa behörigheten i verksamheterna har förvaltningen genomfört en inventering av examina och behörigheter. Vidareutbildning sker inom ramen för Lärarlyftet. Övergångsregler för lärare kom i december 2013 och nya regler för introduktionsperioden i juli Från och med juli 2015 gäller behörighetsreformen fullt ut. Barn- och utbildningsförvaltningen disponerar årligen cirka en tredjedel av de medel som finns avsatta i kommunen för personalförsörjningsinsatser för bristyrken. Dessa medel används bland annat för att stärka arbetet med pedagogiks plattform och former för att utveckla arbetet inom våra tre prioriterade områden; matematik, språkutveckling och IT i undervisningen, samt för fortbildning och kollegial handledning. Karriär- och utvecklingstjänster Karriär- och utvecklingstjänster är ett viktigt inslag i verksamheten för att medvetet arbeta för att öka förutsättningarna för skolutveckling och ökade kunskapsresultat. Tjänsterna är också en viktig del i målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Karriär- och utvecklingstjänsterna är ett resultat av en analys av de prioriterade utvecklingsbehov som finns på enheten. Förvaltningen kommer att fortsätta att inrätta karriärtjänster under 2016 som en del av den statliga reformen, samt kommunala initiativ. Sund ekonomi Generell uppräkning I kommunstyrelsens förvaltnings PM finns förslag på generella uppräkningar för löne-, hyres- och prisökningar. Nämndernas ramar har räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övriga kostnader. Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till 0,39 procent 2016, 1,37 procent 2017 och 2,08 procent Förvaltningens kommentar: Den generella uppräkningen ska inrymma löne- och kostnadsökningar under För att klara förväntade kostnadsökning utan effektiviseringar eller besparingar krävs att löneökningarna stannar på en nivå som motsvarar kostnadsuppräkningen. Ökningar över 2 procent kan innebära att verksamheten måste göra ytterligare effektiviseringar. Våra verksamheter består till hög del av personalkostnader, exempelvis cirka 90 procent av en skolas kostnader. Resultatet av löneöversynen får mycket stor betydelse för nämndernas ekonomi. Förvaltningens bedömning är att löneökningen 2016 kommer att överstiga den generella uppräkningen. Orsaken till detta är att förvaltningen redan ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare/förskollärare i länet och bedömer att detta fortsätter under Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun, satsningar på lärargrupperna i löneöversynen 2015 och flera huvudmän signalerar också fortsatta lönesatsningar de kommande åren. De tidigare föreslagna effektiviseringarna till följd av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 drogs tillbaka för åren 2014 och Från 2016 minskas det generella statsbidraget. I ekonomiplanen hanterats minskningen som ett lägre bidrag för kommunen och belastar inte gymnasienämndens budgetram fullt ut. Nya uppgifter om effektiviseringskrav Osäkerheten kring kommunens ekonomiska utveckling är stor främst när det gäller utvecklingen av skatteintäkter. För att säkerställa att kommunen uppnår önskat ekonomiskt resultat måste det finnas beredskap för att effektivisera nämndens verksamheter med en procent av nettoomslutningen enligt förtydligande uppgifter från kommunstyrelseförvaltningen 26 mars. Ett effektiviseringskrav skulle för de tre utbildningsnämnderna omfatta 29 mnkr. Förvaltningen bedömer svårigheter att effektivisera samtidigt som vi är i ett expansivt läge med utbyggnad av flera skolor och förskolor, detta i kombination med stor konkurrens om utbildad personal. UTBILNINGSNÄMNDERNA 7

15 Volymer Nämndernas ramar innehåller kompensation för volymförändringar. Underlag för volymberäkningar bygger på befintlig befolkningsprognos. Den slutliga beräkningen av volymerna kan göras först när den nya befolkningsprognosen är klar i april Volymer förskolenämnden Förskola Förskolans volymer avser barn inskrivna i förskola. Vid beräkning av volymen används en befolkningsprognos för barn i åldern 1 5 år och en beräknad servicegrad. Servicegraden visar hur stor andel av barnen i befolkningen som bedöms vara inskrivna i förskolan. Antalet inskrivna barn i förskolan beräknas öka 2016 med 63 barn jämfört med Det förväntas finnas helårsinskrivna barn under För 2017 och 2018 beräknas ökningen av antalet barn i förskola bli 116 respektive 129 helårsinskrivna barn enligt kommunstyrelsens förvaltnings PM Planeringsförutsättningar som baseras på den befolkningsprognos som togs fram i april Förvaltningens kommentar Under 2014 var antalet helårsinskrivna barn färre än antalet prognostiserade barn i kommunplanen Förvaltningen följer utvecklingen under 2015 och rapporterar till nämnden vid delårsrapporterna samt vid verksamhetsberättelsen. Det är av stor betydelse för prognosen för året hur många barn som sägs upp tidigt under sommaren men även hur kösituationen ser ut under året. Det kan till exempel vara barn som står i kö till en plats under våren men inte blir nöjd med tilldelad plats utan då står kvar i kön inför hösten. De fristående verksamheterna har direktavtal med sina fastighetsägare vilket innebär att förvaltningen med relativt kort varsel får vetskap om när en verksamhet beslutar att lägga ned verksamheten. Detta tillsammans med en ökad inflyttning medför svårigheter att prognosticera och planera för behovet av antalet förskoleplatser. Volymförändringar kan komma i sena skeden av planeringsprocessen. Omständigheter såsom lagändringar, politiska beslut och förändring av verksamheter kan också komma att påverka behovet och utbudet av antalet platser. En annan sak att ta hänsyn till är att behovet kan vara större än utbudet i vissa områden. Volymer grundskolenämnden Grundskola Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6 år, 7-11 år samt år. Elever i särskolan räknas bort och budgeteras särskilt under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till 99,5 procent av resterande barn/ungdomar. Förvaltningens kommentar: Vi konstaterar att grundskolan fortsätter att växa med cirka 400 elever per år åren I ramen för 2016 erhåller nämnden 29,9 mnkr för 416 fler grundskolelever. Det förväntas finnas elever i grundskolan För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med ytterligare 371 respektive 342 elever. Elevantalet har varit växande sedan 2007 med elever/år. Elevantalet har ökat både i våra kommunala skolor och hos annan huvudman, friskolor och annan kommun. Från att ha utgjort cirka 17 procent utgör andelen elever hos annan huvudman idag cirka 20 procent inkluderat utbyggnad av friskolor i Huddinge. Modersmålsundervisning och studiehandledning på annat modersmål Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen volymberäkning och grundas på befolkningsökningen. Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med elever per år för planperioden. Förvaltningens kommentar: Volymtillskottet på 45 elever för 2016 följer befolkningsökningen. Volymtillskottet motsvarar 230 tkr. Behovet växer inom grundskolan och grundsärskolan och vår målsättning är att erbjuda fler elever modersmålsundervisning. Budgeten 2015 för grundskolans modersmålsundervisning är 18,0 mnkr. Vi ser en stor problematik i att kunna tillgodose behovet hos elever som är ensamma i sitt språk på sin hemskola och som inte kan förflytta sig till en annan skola där det finns en befintlig grupp. Från och med hösten 2015 sker även en förändring gällande minoritetsspråken, då elever till exempel ska kunna läsa finska utan att ha grundläggande kunskaper, vilket kan öka antalet elever som vill ha modersmålsundervisning. För 2015 finns inga ekonomiska förstärkningar i Mål och budget. Förvaltningen har sett en kraftig ökning av behovet av studiehandledning inom såväl grund- som gymnasieskola. Under 2014 har grundskolan omprioriterat inom befintliga ekonomiska och personella resurser för att så långt det är möjligt tillfredsställa elevernas behov. I slutet av höstterminen 2014 hade nästan 300 grundskoleelever studiehandledning. I januari 2015 fanns det ytterligare 125 ansökningar, och det beräknas bli ännu fler främst bland de nyanlända eleverna. Budgeten 2015 för grundskolans studiehandledning är 7,7mnkr. Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass till årskurs 3 och dels elever i 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

16 skolbarnomsorg för åringar. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år respektive år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2015 beräknas att öka med 160 jämfört med kommunplan Förvaltningens kommentar: Volymtillskottet följer befolkningsökningen. Inom ram finns inte utrymme att göra någon generell kvalitetssatsning som exempelvis ökad personaltäthet inom skolbarnsomsorgen. Utbyggnad inom de äldre barnens skolbarnsomsorg har tidigare år finansierats inom nämndens ram utan volymtillskott. Grundsärskola Grundsärskolans volymer avser elever inskrivna i särskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever är i ekonomiplanen för 2016 oförändrat jämfört med Mål och budget Förvaltningens kommentar: Trots att vi har en befolkningsökning i skolåldrarna ökar inte volymen i särskola. Till detta finns flera bidragande orsaker. Elever i yngre åldrar som tillhör särskolans personkrets önskar inkludering i grundskolan i större utsträckning. Eleverna mottas senare i grundsärskolan. Färre elever med autism får även en utvecklingsstörningsdiagnos. Enligt den nya skollagen tillhör inte dessa elever särskolans personkrets längre, utan de går i grundskolan. Gränsen mellan grundskola och grundsärskola blir allt mer flytande. Mot bakgrund av detta har medel omfördelats från särskolans ram till grundskolans ram. Förvaltningen bedömer att behoven ökar i grundskolan. I dagsläget känner förvaltningen till 5 elever med stora behov och rätt till mottagande som skall börja grundsärskolan Längre tid i gymnasieskolan Barn- och utbildningsförvaltningen har sett en tendens att tiden som ungdomsgymnasieeleverna går kvar i gymnasieskolan ökar. Kommunens aktivitetsansvar med en uppsökande verksamhet för att få eleverna att börja/fortsätta att studera leder till att studietiden förlängs. Att fler elever läser introduktionsprogrammet innan de börjar på ett nationellt program samt att fler elever börjar ett nationellt program men söker om och börjar om på ett nytt program ett år senare leder också till att studietiden förlängs. Kommunstyrelsens förvaltning har lyssnat på våra synpunkter och justerat resursfördelningsmodellen för att kompensera gymnasienämnden för elevernas förändrade studiemönster. Däremot har kommunstyrelsens förvaltning i resursfördelningen inte tagit hänsyn till de kostnadsökningar som varit inom gymnasieverksamheten som har orsakats av löneökningar och ökade lokalkostnader under de senaste åren. Ersättningen per elev bör därför höjas inför Gymnasiesärskolan Antalet gymnasiesärskoleelever har minskat under senare på ett sätt som inte speglas av befolkningsprognosen. Gymnasiesärskolans elevprognos bygger på hur många elever som idag går i grundsärskolan och en bedömning av hur många av dem som förväntas fortsätta sina studier i gymnasiesärskolan. Antalet elever i gymnasiesärskolan förväntas 2016 återgå till 2014 års nivå efter att ha sjunkit något under Vuxenutbildning För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 3,7 mnkr. Volymer gymnasienämnden Ungdomsgymnasiet Ungdomsgymnasiets volymer avser elever i gymnasieskolan. Till grund för bedömning av antal elever i gymnasiet ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldern år och ett antagande om hur stor andel av ungdomarna i respektive ålder som går i gymnasieskolan. Befolkningen i dessa åldrar har sammantaget minskat under en period, men från och med 2016 beräknas antalet gymnasieelever börja öka igen. Antalet elever 2016 beräknas att öka med 59. För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med ytterligare 86 respektive 104. UTBILNINGSNÄMNDERNA 9

17 Investeringar I planeringsförutsättningarna finns det inga uppgifter om investeringarna som tilldelas nämnderna. Förvaltningen har kommenterat respektive investeringsbudget som tilldelades i Mål och budget för 2015 för åren 2016 till Investeringar -förskolenämnden Totalt har förskolenämnden en investeringsbudget på 5,9 mnkr för 2016 enligt beslut i Mål och budget Investeringsramen består av investeringar enligt lokalplan, 3,0 mnkr och ett generellt anslag för övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder, 2,9 mnkr. Förvaltningen bedömer att sammanlagt 4,1 mnkr kommer att nyttjas Investeringar enligt lokalplan förskolenämnden Kvarnbergsplan 0, Bildhuggaren 1,25 Hörningsnäs 1,25 Sjöängen 2 1,25 Grantorp 1,5 Visättra ängar 1,5 Brandstegen 0,75 Övrigt arbetsmiljö 0,5 0,5 0,5 S:a 1,25 4,25 4,25 Huddinge kommun växer och 2016 öppnar två förskolor vid Kvarnbergsplan (under året) och i Vistaberg, Utsikten (årsskiftet 2015/2016). Utsikten kommer att behöva investeringsmedel redan 2015 medan förskolan vid Kvarnbergsplan kommer inredas under Investeringsmedel motsvarande cirka 0,75 mnkr beräknas för detta För mindre ombyggnader som till exempel Skogvaktartorpet krävs ytterligare 0,5 mnkr. För 2017 och 2018 ökar investeringarna på grund av fler nybyggnationer. Övriga investeringar-förskolenämnden Datorer, nätverk m.m. 0,6 0,6 0,6 Projektorer,maskiner m.m. 0,3 0,3 0,3 Möbler och ombygg 1,95 1,95 1,95 S:a 2,85 2,85 2,85 Dessutom finns det behov av ytterligare investeringsmedel på redan befintliga förskolor motsvarande cirka 2,85 mnkr. Investeringar -grundskolenämnden Totalt har grundskolenämnden en investeringsbudget på 31,0 mnkr för 2016 enligt beslut i Mål och budget Investeringsramen består av investeringar enligt lokalplan, 18,0 mnkr och ett generellt anslag för övriga inventarier samt arbetsmiljöåtgärder, 13 mnkr. Investeringar enligt lokalplan-grundskolenämnden Glömstaskolan 8,5 5,1 2,8 Kvarnbergsskolan 3,4 Långsjöskolan 2,1 5,8 0,6 Övriga skolor 2,0 5,1 12,6 Akustikåtg, skolgård 2,0 2,0 2,0 S:a 18,0 18,0 18,0 Förvaltningen bedömer att investeringsram för 2016 på 18 mnkr kommer att nyttjas för inventarieinköp i samband med nybyggnation av Glömstaskolan samt för inventarier i Kvarnbergsskolan, Långsjöskolan och i övriga skollokaler. Förvaltningen noterar att det inte finns något anslag för investeringar enligt lokalplan för åren 2017 och Övriga investeringar-grundskolenämnden Datorer mm 2,0 2,0 2,0 Projektorer, maskiner m.m. 4,0 4,0 4,0 Möbler och ombygg 7,0 7,0 7,0 S:a 13,0 13,0 13,0 För investeringar i övriga inventarier har grundskolenämnden en ram för på 13,0 mnkr respektive år. De största posterna är investeringar i datorer, nätutbyggnad, accesspunkter. projektorer, maskiner, mindre ombyggnader och möbler i klassrum och övriga lokaler. Investeringar- gymnasienämnden Totalt har gymnasienämnden en investeringsbudget för övriga inventarier på 5,7 mnkr för 2016 enligt beslut i Mål och budget Investeringsanslaget använder skolorna för ombyggnationer och inköp av inventarier. Investeringar-gymnasienämnden Möbler och ombygg 5,7 5,7 5,7 S:a 5,7 5,7 5,7 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

18 Personal Vi ser en ökande konkurrens om erfarna och behöriga lärare och förskollärare i länet och även i riket. Flera huvudmän genomför, liksom Huddinge kommun har gjort, lönesatsningar på lärare, förskollärare och skolledare och flera signalerar fortsatta lönesatsningar de kommande åren. En nationell statlig satsning på löner för lärare är också föreslagen. Vi har också den statliga reformen med förstelärare och särskilt skickliga lärare med forskningsanknytning inom grundskolan och förskolan, samt kommunala satsningar inom grundskolan och förskolan som påverkar löneutrymmet och därmed kostnaderna, då lönetillägget för dessa lärare räknas in i löneutrymmet. Detta sammantaget ger en kostnadsutveckling och bör därmed påverka budgetplanering och budgetallokering inför Lokaler Lokalförsörjningsplanen beskriver planerade förskole- och skolprojekt utifrån känd bostadsexploatering och beräknad befolkningsökning under de närmaste tio åren. De cirka 6895 bostäderna, inklusive äldreboende och studentlägenheter, som beräknas byggas under den närmaste tioårsperioden ställer krav på att detaljplaner genomförs för nya förskolor och grundskolor. Det fortsatta arbetet med kommunens översiktsplan 2030 bör leda till att kommunen också pekar ut möjliga platser för förskole- och skoltomter i de områden av kommunen där den största bostadsexploateringen förväntas äga rum. Härvid framhålls vikten av att förvaltningen i ett tidigt skede involveras i planeringen av nya områden för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till förskole- och skolplacering nära hemmet. Planerat bostadsbyggande och beräknad befolkningsökning under den närmaste tioårsperioden är så pass omfattande att resursfördelningssystemet måste ses över så att det motsvarar finansieringsbehovet av nya skollokaler samt ombyggnation av befintliga lokaler. Se mer under separat avsnitt. Lokaler förskolenämnden Lokalförsörjningsplanen förhåller sig till gällande resursfördelningsram enligt Mål och budget. Förvaltningens preliminära beräkning av hyreskostnader , förskolenämnden För planperioden 2016 till 2018 beräknar förvaltningen att vi inte kommer att kunna inrymma tillkommande hyror inom tilldelade medel utifrån de förskolor som planerats. Under 2016 beräknas underskott som inte kan täckas med motsvarande besparingar i verksamheten. Underskottet beror på nya förskolor under 2015 där det blir en helårseffekt på hyran år Två förskolor beräknas öppna under 2016, Utsikten och Kvarnbergsplan. Vistapaviljong 3 som tidigare tillhört grundskolan tas över av förskolan på grund av platsbrist under hösten 2015 i avvaktan på att förskolan Utsikten öppnar årsskiftet 2015/2016 men behov kommer att kvarstå även efter det. Paviljongen har använts av grundskolan drygt ett år och därför kommer hyran att minska. I tabellen finns alla pågående och planerade projekt med. Ingen hänsyn har tagits till eventuell annan driftsform. Beräknad tillkommande kostnad Flemingsberg Kästa, 5 avd 1,2 Grantorp, 6 avd 1,2 Visättra Ängar, 6 avd 1,2 Talldalen pav. 4 avd Utsikten, 5 avd 2,6 Vistapaviljong 3 1,1 Segeltorp Väktaren, 5 avd Gulsparven, 5 avd 1,1 Bildhuggaren, 5 avd 1,1 1,5 Sjödalen-Fullersta Brandstegen, 3 avd 1,0 Hörningsnäs 1:1, 5 avd 3,4 Solgård 2:22, 5 avd 0,9 Balingsnäs påbyggnad Fullersta fsk påbyggnad Evakueringslokal Stuvsta-Snättringe Skogvaktartorpet, kök och nybyggnad 1,5 Kvarnbergsplan, 3 avd 1,0 1,0 Draken, renovering kök 0,1 Trångsund-Skogås Låset 1, 5 avd 1,1 Nytorps Mosse.5 avd 2,4 Sjöängen II, 5 avd 1,1 1,5 S:a tillkommande kostnader/hyra 9,9 6,6 9,5 UTBILNINGSNÄMNDERNA 11

19 Beräknad minskad kostnad Fle: Korpen, Diagnosv. 17 A,omb -0,1-0,3 Fle: Korpen, Diagnosv. 12, avv -0,4 Fle: Rosenhill, Tal-och språk, avv -0,3 Fle: Kästa pav. avveckling Seg: Skansberget, avveckling -0,6 Ful: Apelsinen,uppsägn. lokal -0,1 Ful:,Apelsinen, avveckling -0,2-0,2 Sko:Svalan, avveckling -0,6 Sko: Pärltrappan -0,1 Trå: Tuvan, 2 avd, avveckling -0,2-0,2 Takabsorbenter vid 15 förskolor -0,3-0,1 S:a avgående kostnader/hyra -2,1-1,4-0,2 Summeringar S:a tillkommande 9,9 6,6 9,5 S:a avgående -2,1-1,4-0,2 Kostnadsökning netto 7,8 5,2 9,3 Budgetram 2,6 3,6 4,6 Differens mot ram -5,2-1,6-4,7 För vissa lokalprojekt har inte utredningar slutförts eller startat. Förvaltningen återkommer med beräkningar. Som exempel kan nämnas utbyggnad av Balingsnäs och Fullersta förskolor där det sker undersökningar om möjligheten att riva och bygga nytt och större i slutet av planperioden. Under byggtiden behövs en fast paviljonglösning för evakuering av barnen på befintliga förskolor. Det finns också paviljongförskolor som till exempel Fjällbacken som ska avvecklas men där det nu finns möjlighet att behålla vissa av dem med förlängt bygglov. Förslag till ny ersättningsmodell för förskolenämndens lokaler Huddinge är en kommun som växer. Vi planerar att bygga och bygga om flera nya förskolor den närmaste tiden. De nya förskolorna eller ombyggnationer finns beskrivna i lokalförsörjningsplanen som sträcker sig över flera år. Nuvarande ersättningsmodell med en ersättning per nytt barn möjliggör inte stora ombyggnationer som inte ger upphov till en kapacitetsökning. Förvaltningen önskar att man ser över förskolans resursfördelningsmodell för lokaler och tar hänsyn till detta. Lokaler grundskolenämnden Lokalförsörjningsplanen förhåller sig till gällande resursfördelningsram med ett fast årligt belopp för ökade lokalkostnader på 8 mnkr. Förvaltningens preliminära beräkning av hyreskostnader , grundskolenämnden För planperioden 2016 till 2018 beräknar förvaltningen att vi inte kommer att kunna inrymma tillkommande hyror inom tilldelade 8 mnkr. Kostnadsberäkningarna är preliminärt beräknade. Även tillkommande hyreskostnader för befintliga skolor är preliminärt beräknade. Förvaltningen följer upp kostnaderna löpande och återkommer till nämnden i delårsärendena samt i lokalförsörjningsplan. Förutom kostnader för paviljonger och nya hyror tillkommer andra kostnader som exempelvis kostnader för markberedning, flytt, återflytt, lagring av möbler under renoveringstid och andra kringkostnader för montering av IT, telefoni i paviljongerna. Under 2016 flyttar Kvarnbergsskolan in i nya lokaler. Enligt preliminära uppgifter kommer skolans nya hyra att öka med 10 mnkr per år. Till hösten 2016 flyttar Glömstaskolan in sin verksamhet i nya lokaler. Till höstterminen 2017 planeras Långsjöskolans paviljonger tas i drift för att preliminärt till höstterminen 2018 flytta in i permanenta lokaler. För vissa lokalprojekt har inte utredningar slutförts eller startat. Kostnadsberäkningarna är i nuläget preliminära och svårbedömda. Som exempel kan nämnas utbyggnad av Utsäljeskolan med utökning av högstadium.. Andra utredningar pågår vid Solfagraskolan, Kungsklippeskolan, Vårbackaskolan, Mörtviksskolan. Beräknad tillkommande kostnad Nybyggnationer/ny verksamhet Skansbergets skola 0,7 Långsjöskolan, pav 7,5 10,5 Långsjöskolan 5,4 Glömstaskolan 7,5 10,0 Kästaskolan 7,5 Kvarnberga idrottshall 1,6 S:a nybyggnation 15,7 19,1 15,9 Om- och tillbyggnad, renovering och underhåll Utsälje, om- o nybygge? Kvarnberga, inflytt ht 16 4,5 5,5 Stenmo, verksanpassn 1,0 Stenmo evakpav (fd Vista 1,2),flytt 1,2 Trångsundsskolan Akustik/arbmiljö, Idrott 0,2 0,2 0,2 Akustik/arbmiljö, Mu, sl 0,3 0,3 0,3 Skolgårdssatsningar 0,4 0,4 0,4 Tomtmark Ängsnäs 0,1 0,1 Edbo, kök lastkaj 0,6 S:a om-tillbyggnad mm 8,3 6,5 0,9 S:a tillkommande kostnader/hyra 24,0 25,6 16,8 12 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

20 Beräknad minskad kostnad Kvarnberga, hyresreducering -1,8 Kvarnberga pav 1,2-2,4-6,9 Kvarnberga, pav fd Sågb -3,0-2,9 Vista pav 3 (Kästa, fsk ht 15) -4,1 Vista pav1, 2 ( t stenmo ht 15) -1,0 Stenmo pav (fd Vista 1) -0,3-0,4 Stenmo pav (fd Vista 2) -0,5 Skolstöd Förrådsvägen -0,2 Skolstöd TK -0,1 Annersta kyrkan -0,3 Långsjöskolan pav -7,5 S:a avgående kostnader/hyra -12,6-10,4-8,4 Summeringar S:a tillkommande 24,0 25,6 16,8 S:a avgående -12,6-10,4-8,4 Kostnadsökning netto 11,4 15,2 8,4 Budgetram 8,0 8,0 8,0 Differens mot ram -3,4-7,2-0,4 Förslag till ny ersättningsmodell för grundskolenämndens lokaler Huddinge är en kommun som växer. Vi planerar att bygga flera nya skolor den närmaste tiden. De nya skolorna eller ombyggnationer finns beskrivna i lokalförsörjningsplan Nuvarande ersättningsmodell på 8 mnkr räcker inte och förvaltningen har efterfrågat en ny ersättningsmodell för lokaler i flertalet år. Kommunstyrelseförvaltningens preliminära förslag är att beräkna ersättningsmodellen på elevökning enligt befolkningsprognosen på samma sätt som förskole- och gymnasienämndernas ersättningsmodeller. Förvaltningen ser att en sådan enkel modell inte är anpassad efter vår verklighet. Vid nybyggnation betalas full hyra till HUGE från starten, men skolan fylls inte med elever på en gång. Förvaltningen föreslår en modell som också tar hänsyn till renoveringsbehov och behov av verksamhetsanpassning av till följd av nya arbetssätt eller lagkrav. En ersättningsmodell enbart kopplad till befolkningsökning ger ingen kompensation för dessa åtgärder. Förvaltningen efterfrågar också en modell som tar hänsyn till att cirka 20 procent att eleverna väljer annan huvudman. Till dessa externa utförare betalar vi lokalbidrag per elev. Lokalbidraget utgör kommunens genomsnittliga hyreskostnader för motsvarande verksamhet. Vid nyetablering av friskolor ökar antalet lokalbidrag vilket riskerar att urholka grundbeloppet. Likaså innebär nybyggnation av kommunala skolor att kommunens genomsnittliga kostnader höjs, vilket också innebär urholkning av grundbeloppet om inte ersättningsmodellen tar hänsyn till andra utförare. Lokaler - gymnasienämnden I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor med cirka inskrivna elever, varav cirka 50 procent av dessa kommer från Huddinge. Under förutsättning att antalet elever som söker andra gymnasieskolor ligger på ungefär samma nivå som idag bedöms lokalkapaciteten i kommunen för närvarande som god. På sikt finns ett behov av fler gymnasieplatser med tanke på befolkningsökningen. Under kommande tioårsperioden förväntas antalet ungdomar i åldern år i Huddinge öka med drygt stycken. I denna diskussion nämns ofta Flemingsberg som den lämpligaste kommundelen att förlägga ett nytt gymnasium till. Både på grund av närheten till det befintliga forsknings- och utvecklingscentrat i området, den kraftiga befolkningsökningen som förutspås för området samt det faktum att området idag inte har någon gymnasieskola. Förutom nybyggnation i Flemingsberg bedömer förvaltningen att skolokalerna i Sjödalsgymnasiet och Huddinge gymnasium har renoveringsbehov. Byggskolans färdigställande under 2016 höjer hyreskostnader med 0,5 mnkr, Hyreshöjningen finansieras helt av Sågbäcksgymnasiets ramtilldelning. Nämnden får också en utökning av lokalramen 2016 med 0,9 mnkr eftersom antalet gymnasieungdomar förväntas öka. En fortsatt ökning av antalet gymnasieungdomar ger även för 2017 ett höjt anslag för lokalkostnader med 1,4 mnkr. Preliminära beräkningar av kostnadsförändringar samt resurstilldelning för redovisas i tabellen nedan. Beräknad tillkommande kostnad Byggskolan 0,5 Övrigt 0,9 1,4 1,7 Kostnadsökning netto 1,4 1,4 1,7 Ram Sågbäck/byggskolan 0,5 - - Budgetram 0,9 1,4 1,7 Differens mot ram UTBILNINGSNÄMNDERNA 13

21 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (3) HANDLÄGGARE Janson, Elaine Elaine.Janson@huddinge.se Förskolenämnden Ombyggnad och upprustning av kök i förskolan Drakengodkännande att inleda produktion Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag att beställa produktion hos Huge Fastigheter AB gällande ombyggnad och upprustning av kök i förskolan Draken. Sammanfattning Förskolan Draken ligger i Stuvsta och är en äldre förskola som byggdes Förskolan har i dag cirka 75 förskolebarn och cirka 15 personal fördelat på fyra avdelningar. Tillagningsköket är i behov av viss ombyggnad och upprustning för att kunna uppnå de krav och regler som ställs utifrån rådande miljölagstiftning. Köket är slitet och är ur arbetsmiljösynpunkt svårarbetat. Förvaltningen anser att förskolan Draken är i stort behov av att viss ombyggnad och upprustning av tillagningsköket genomförs. Åtgärderna är även ur arbetsmiljösynpunkt ytterst angelägna. Arbetsmiljöbristerna och upprustningsbehovet i förskolan Drakens kök är ett prioriterat projekt som beskrivits i lokalförsörjningsplanen för åren och för åren Efter genomförda ombyggnadsåtgärder kommer förskolan Draken ha kapacitet för att kunna producera och leverera cirka 70 extra portioner mat till annan förskola med mottagningskök. Huge Fastigheter AB har preliminärt beräknat kostnaden för verksamhetsanpassningen till tkr, tkr är hyresgrundande och 190 tkr avser tidigarelagt underhåll och belastar Huge Fastigheter AB. Investeringen beräknas på 10 år vilket motsvarar en hyreshöjning på 309 tkr/år. Byggstart beräknas till maj 2015 med slutförande i början av augusti Under förutsättning att erforderliga beslut fattas i Förskolenämnden den 23 april kan beställning av produktion göras till Huge Fastigheter AB. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

22 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (3) Produktion kan sedan starta i maj 2015 och köket och övriga verksamhetsutrymmen beräknas stå inflyttningsklara till början av augusti Under ombyggnadstiden kommer mat att kunna levereras till Draken från förskolan Elden vilken ingår inom samma förskoleområde. Beskrivning av ärendet Förskolan Draken ligger i Stuvsta och är en äldre förskola byggd Förskolan har i dag cirka 75 förskolebarn och cirka 15 personal fördelat på fyra avdelningar. Tillagningsköket är i behov av viss ombyggnad och upprustning för att kunna uppnå de krav och regler som ställs utifrån rådande miljölagstiftning. Köket är slitet och är ur arbetsmiljösynpunkt svårarbetat, viss befintlig utrustning har brister och behöver därför bytas ut. Förvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB, storköksarkitekt, förskolelledning, kökspersonal och huvudskyddsombud genomfört utredning gällande verksamhetsanpassning, ombyggnad och upprustning av tillagningsköket. Arbetsmiljöbristerna och upprustningsbehovet i förskolan Drakens kök är ett prioriterat projekt som beskrivits i lokalförsörjningsplanen både för åren och för åren Ombyggnads- och upprustningsåtgärder En bättre och mer funktionell planlösning skapas bland annat genom flytt av vägg mellan kök och korridor för bättre utrymme för kyl- och frysskåp. Förbättrat flöde för diskhantering, utökat förrådsutrymme, flytt av vägg mellan varumottagning och kök för att skapa utrymme för uppackning- /avemballering av varor och ny bredare entrédörr för varumottagning. Ny höjoch sänkbar bänk och diskbänk, ytskiktsrenovering samt installation av ny utvändig fettavskiljare. En kokgryta, en extra ugn och snabbnedkylningsskåp installeras för att kunna producera och leverera cirka 70 extra portioner mat till annan förskola med mottagningskök. Separat WC för kökspersonal och separat städutrymme ordnas inom yta av befintligt omklädningsrum. Av förskolans totala yta på 675 kvadratmeter berörs cirka 52 kvadratmeter av anpassningarna. Produktionsstart beräknas ske i maj 2015 med en uppskattad produktionstid på veckor för beräknat färdigställande början av augusti. Under

23 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (3) ombyggnadstiden kommer mat att kunna levereras till Draken från förskolan Elden vilken ingår inom samma förskoleområde. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att förskolan Draken är i stort behov av att viss ombyggnad och upprustning av tillagningsköket genomförs. Åtgärderna är även ur arbetsmiljösynpunkt ytterst angelägna. Tidsplan Under förutsättning att erforderliga beslut fattas i Förskolenämnden den 23 april kan beställning av produktion göras till Huge Fastigheter AB. Produktion kan sedan starta i maj 2015 och köket och övriga verksamhetsutrymmen beräknas kunna stå inflyttningsklara till början av augusti Ekonomi Huge Fastigheter AB har preliminärt beräknat kostnaden för verksamhetsanpassningen till tkr, tkr är hyresgrundande och 190 tkr avser tidigarelagt underhåll och belastar Huge Fastigheter AB. Investeringen beräknas på 10 år vilket motsvarar en hyreshöjning på 309 tkr/år. Byggstart beräknas till maj 2015 med slutförande i början av augusti Nuvarande hyreskostnad för förskolan Draken är 527 tkr/år vilket blir cirka 781 kronor/kvadratmeter. Efter ombyggnaden blir hyreskostnaden 836 tkr/år vilket blir cirka kronor/kvadratmeter i 2015 års hyresläge. Finansiering Den ökade hyreskostnaden ryms inom förskolans tilldelade resursfördelningsram avseende lokalhyror för Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Hyresoffert med hyresberäkning och ritningar den 23 mars 2015 från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Huge Fastigheter AB Akten

24 HF l (l) Huddinge kommun Förskolenämnden HUDDINGE Offert avseende om byggnation av Drakens förskola, stuvsta Huge Fastigheter AB har på uppdrag av Huddinge kommun tagit fram forslag på verksamhetsanpassning av köket på Drakens forskola. Projektet omfattar ombyggnad av forskolans tillagningskök for att uppnå dagens miljökrav, varurnottagningen utökas och fettavskiljare installeras. Ombyggnaden kommer att medfora förbättrad arbetsmiljö samt forbättrat flöde, mer forrådsutrymmen samt att köket får ett städforråd. Åtgärderna innebär också ytskiktsrenovering av berörda lokaler och enligt önskemål från hyresgästen installeras en kokgryta och en extra ugn for att kunna leverera mat till annan förskola. Av förskolans totala yta om 675 kvm berörs ca 52 kvm av anpassningarna. Den totala investeringskostnaden för åtgärderna uppgår till tkr, tkr är hyresgrundande och 190 tkr avser tidigarelagt underhåll och belastar Huge fastigheter. Investeringen beräknas på l O år vilket motsvarar en hyreshöjning om 309 tkr/år i 2015 års hyresläge. Kommunens aktuella hyreskostnad 2015 är för lokalerna 527 tkr (ca 781 kr/kvm) och efter ombyggnad skulle hyran bli 836 tkr/år (ca l 239 kr/kvm) i 2015 års hyresläge. Efter erforderliga politiska beslut bedömer vi att ombyggnationen kan starta i maj 2015 med en uppskattad produktionstid om ca veckor. När den slutliga kostnaden är känd efter avslutat projekt görs en slutredovisning enligt överenskommelse med Huddinge kommun. Den slutliga kostnaden får avvika med högst + - l O % på ifrågavarande investering. Vidare forbehåller vi oss rätten att indexreglera kostnaderna i enlighet med SCB nya entreprenadindex for husbyggnad och anläggning. Kostnaderna är redovisade i prisläge mars För det fall projektet avbryts måste Huddinge kommun genom :llirskolenämnden svara för upparbetade projekteringskostnader. Vi emotser Ert ställningstagande till ovanstående förslag. Huge Fastigheter AB Sophia Mattsson-Linnala VD /!Lt_ ~lij Henrik Örneblad Affärsområdeschef Bilagor: l Kostnadskalkyl Hyresberäkning Ritning Tidplan Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax info@huge.se Orgnr

25 ~huge fb/l 'L //hangre HYRESBERÄKNING (preliminär vid uthyrning till kommunen) Projekt: Objekt: Drakens förskola Ombyggnad kök Investering tkr: Beräknad kostnad tkr: Investering enligt kostnadsberäkning Investering inkl kapitalkostnad under byggtid 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kap kostn byggtid Beräknad byggtid: Bokfört värde tkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde tkr: Utökat antal kvm: Totalt antal kvm: 1,71% 70% 6 3 mån o o o 675 Avskrivningstid år Kapital investering : K~P:~j,~~ : :~~~fy~r~~:::::::::::::::: : ::::::m::::::::::::::::::: : : ::::::::::: :: : ::: :::::::::p,m ::: ::: :::::::::::::: : :: : ::: q, :::::::::::::::::::::::::::::9:: ::::::m::: mm:::mmg: :::::::::::::::::::m::::9: Drift O O O O O : ~m:~~r~~~~ ::mm:::m::::::::::::::::m:::::::::::::::m::::::::::::::m: : ::::m::::::: :::: ::::::: :: : p, m ::::::::: : :::::::: :m ::::: q, :::::::::::::::::!:::::::::::9:: :::: ::::::::::::::::::::::9:::::::::::::::::::::::::::::9:! fi'9r:$.t.a~!#.!t.8.å ::t~r.~::!::: m ::::::::::::::::: ::::: :::::::::: ::::::!::::?:~~~ ::::::::::::::::::::::: ~~ : :::: :m: :: ::::: :!::::~,Q.~ : ::::::m::: :n :::1:~~ :::: ::::::: :: :::::::: ~?1 :: 1) 5-årig statsobligation + 1, 5 %-enhet per den 1 :a i månaden då hyresberäkning sker. SE GVB 5Y per : 0,21% 2) Index sätts till 70% vid utökad yta och 55% i övriga fall. 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor 101,7% 21,0% 11,0% 5,9% 4,3%

26 Huge Prognos 1 Prognos 2 Prognos 4 Utfall Sq?.OOO o o o o ~~ ~~-~~~ry~-~~~-~!'.1~~. ~~~ ~~P!.~~~~~~~~~~~~!l. ~!'-~~!.!._,~~ Restvärde: ~ r- ~

27 (z; l) ~: l ~~ c i (:i ~ l (j) l l.., 0 ' :u "'!: :!i :u "' ~~. ~ t ~ l ~ i l l.., o' :u,... "' )> :u 5I: C\ )> :u

28 E130 1:12 1)>1 o l :z. la! l l l l l l l l l l ~sbl il UIGOIO; ~ ~ - 24 KORRIDOR -J L-J 27a KÖK _, w /' i /! 32 ~ FÖRRÅD 1:17 r--... i '\ l \! 1:5 1:6\ ~ Il i l i 33 FÖRRÅD ~t20 :0: II I vi 1 ~ 1 1 / 00 \,-/!' : \. -v- [f~~ 40 FÖRRÅD "'-. i - l m._.rj 1:3 * 41 FÖRRÅD 26 RWC 12:1 [ ~ c FÖRKLARINiiAR/FÖRESKRJfTER...,A.,_ (!L!!* Q... u_,.,...,.,.... \4 IQ'InUiif~'t\.Sid.P u... ~ - _.._ au;.lftN.narrilllllllc M&ltllltMU,.l~CMG~.&a YL A'lllf""-....,_,.,..., _,..._ Ul -1HIIINAN.--.a.,._ Wl --IMU. 1-.aa "'""""'.,_, u...,.-'w&,lsr.wr us...-~ Wl'.IPIM... f'.l-.m4 _,,...,.._..... """"" t l! ; i t l ~ -,..,.._._.,.,_..... l KALKYLUNDERLAG i ~ l C, P J ; l ~-~~!<N. HOIIIliNGEH 1 ouayggnad FORsl<aA lw.www -,~. l~ 1... l A#IO#IifiiCifiKI'U G.OI K..._,,.. 1:...ufO.'"'...a... ~ VN1~ ~"'10 ~ ~ r::.. Il.m"oö' IF.C'" l~ f 201" loiagmjs PARKlER ; a PI.AN 1 i - ~ ~ =-,..-::.r----..,.,.rl ~~ :: = A : v-. ; J J

29 ,. ~huge 2014 PROJEKTTIDPLAN OMBYGGNAD DRAKENS FSK PROJEKTNUMMER: Aktivitet Månad N D J F M A M J J A s o N D BESLUT Beslut genomförande FM PROJEKTERING Utredning Kalkyl ~stemhandiing/bygghandiing ~ BETÄLLNiNG ENTREPRENÖR BYGGPRODUKTJON Driftsättning, r.. - T ():::) r== 1{1) ~

30 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Janson, Elaine Elaine.Janson@huddinge.se Förskolenämnden Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Vistaskolan, Flemingsberg Förslag till beslut 1. Nämnden godkänner att förvaltningen hos Huge Fastigheter AB hyr en paviljong för fyra avdelningar vid Vistaskolan, i Flemingsberg 2. Nämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott för godkännande. Sammanfattning Under de senaste åren har behovet av och efterfrågan på ytterligare förskoleplatser kraftigt ökat i Vistabergs- och Glömstaområdet som en följd av den fortsatta inflyttning och bostadsexploatering som sker i området. Ett planprogram för hela Vistabergsområdet, Planprogram för Vistabergträdgårdsstad i gammal bygd, godkändes av Kommunstyrelsen oktober Tomtmark för allmänt ändamål reserverades på två platser, för förskola i områdets norra del mot Glömsta och för förskola i områdets centrala del. Utöver de två förskolor, Förskolan Vista och Förskolan Glömsta som planerades för hela Vistabergsområdet med totalt nio avdelningar har ytterligare 18 avdelningar öppnats under de senaste sex åren. Antalet förskoleplatser är trots detta inte tillräckligt, i dagsläget står cirka 100 barn i kö till förskolorna i området. Det gäller både barn som saknar förskoleplats och barn som står i byteskö från andra placeringar i kommunen till hemflytt. Förvaltningen bedömer att en lokalkomplettering i form hyra av nuvarande skolpaviljong vid Vistaskolan som blir tillgänglig under sommaren behövs inför höstterminen 2015 för förskoleverksamhet. Paviljongen, med mottagningskök har kapacitet för cirka 80 förskolebarn fördelat på fyra avdelningar. Viss verksamhetsanpassning krävs, åtgärderna omfattar bland annat installation av skötbord, viss lekgårdsanpassning, barnvagnsförråd och cykelställ. Huge Fastigheter AB har preliminärt bedömt hyreskostnaden till 1,8 mnkr baserat på en hyrestid av 12 månader. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

31 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) Enligt nämndens lokalförsörjningsplan för uppstår svårigheter att fullt ut finansiera alla projekt inom resursfördelningsramen. För 2015 bör dock kostnaderna för den nya paviljongen kunna klaras inom ram, för 2016 beräknas ramen överskridas. Beskrivning av ärendet Under de senaste åren har behovet av och efterfrågan på ytterligare förskoleplatser kraftigt ökat i Vistabergs- och Glömstaområdet som en följd av den fortsatta inflyttning och bostadsexploatering som sker i området. Ett planprogram för hela Vistabergsområdet, Planprogram för Vistabergträdgårdsstad i gammal bygd, godkändes av Kommunstyrelsen oktober Tomtmark för allmänt ändamål reserverades på två platser, för förskola i områdets norra del mot Glömsta och för förskola i områdets centrala del. Detta har visat sig vara alldeles otillräckligt. Startade förskolor i Vistaberg och Glömsta från 2003 fram till 2014; Vista, 4 avdelningar, startade augusti 2003 Glömsta, 5 avdelningar, startade mars 2006 Vistaberg, 5 avdelningar, startade maj 2008 Hageby Allé 1, 2 avdelningar, startade januari 2009 Hageby Allé 2, 2 avdelningar, startade augusti 2010 Glömsta tillbyggnad, 5 avdelningar, startade augusti 2011 Talldalen paviljong, 4 avdelningar, startade april 2014 Utöver de två förskolor, Förskolan Vista och Förskolan Glömsta som planerades för hela Vistabergsområdet med totalt nio avdelningar har ytterligare 18 avdelningar öppnats under de senaste sex åren. Antalet förskoleplatser är trots detta inte tillräckligt, i dagsläget står cirka 100 barn i kö till förskolorna i området. Det gäller både barn som saknar förskoleplats och barn som står i byteskö från andra placeringar i kommunen till hemflytt. Förvaltningens synpunkter De senaste årens kraftiga bostadsexploatering har ökat trycket på förskoleplatser. Förskolorna i Vistabergsområdet klarar inte längre att fullt ut

32 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) ta emot det växande antalet förskolebarn, det gäller både barn som saknar förskoleplats och barn som står i byteskö från andra placeringar i kommunen till hemflytt. Hösten 2014 kompletterades Vistaskolan med en paviljongbyggnad för att klara elevantalsökningen av yngre elever i Vistabergs- och Glömstaområdet i väntan på att Kästa förskola och skola ska stå klar till hösten Förvaltningen bedömer att en lokalkomplettering i form hyra av nuvarande skolpaviljong vid Vistaskolan som blir tillgänglig under sommaren behövs inför höstterminen 2015 för förskoleverksamhet. Förvaltningen har tillsammans med Huge Fastigheter AB utrett och begärt förlängt tidsbegränsat bygglov för paviljongen vid Vistaskolan. Viss verksamhetsanpassning av innemiljön krävs, åtgärderna omfattar bland annat installation av skötbord, flytt av torkskåp och uppsättning av grindar. Även viss lekgårdsanpassning krävs, komplettering av staket, lekutrustning, barnvagnsförråd och cykelställ. Paviljongen, med mottagningskök har kapacitet för cirka 80 förskolebarn fördelat på fyra avdelningar. Mat bedöms kunna levereras från Vistaskolans tillagningskök.

33 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) Ekonomi Huge Fastigheter AB har preliminärt bedömt hyreskostnaden till 1,8 mnkr baserat på en hyrestid av 12 månader. Finansiering Enligt nämndens lokalförsörjningsplan för uppstår svårigheter att fullt ut finansiera alla projekt inom resursfördelningsramen. För 2015 bör dock kostnaderna för den nya paviljongen kunna klaras inom ram, för 2016 beräknas ramen överskridas. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Offert med hyresberäkning och ritning den 31 mars 2015 från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Akten

34 HF Huddinge kommun F örskolenämnden HUDDINGE Offert avseende tillfällig paviljong, Vistaskolan På begäran lämnas härmed offert avseende hyra av inhyrda tillfälliga lokaler om 820 kvm (LOA) i två plan för forskoleverksamhet. Vid en forhyrning om 12 mål) blir hyran inklusive drift och underhållskostnader l 803 mkr/år ex moms i 2015 års hyresläge. Hyresavtal träffas förtiden med 12 månaders förlängning. Uppsägningstid 9 månader. Vi ber er också notera att.innehållet i denna offert avser en förhyrning med Huddinge kommuns som hyresgäst och verksamhetsutövare. Om lokalerna ska användas av en privat anordnare uppstår konsekvenser för vilka hänsyn måste tas i kostnads- och hyresberäkning. I det fall projektet avbryts må$te Huddinge kommim genom torskolenämnden svara för upparbetade projekteringskostnader och avetableringskostnader. Huge Fastigheter AB ii ~r:lr Henrik Örneblad Affärsområdeschef K01mnunal service Bilagor Bilaga I Hyreskalkyl Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax lnfo@huge.se Orgnr

35 ~huge Il HG HYRESBERÄKNING (preliminär vid uthyrning till kommunen) Projekt: Objekt: 3134 Vistaskolan Paviljong i 2 plan Investering tkr: Beräknad kostnad tkr: 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kap kostn byggtid Beräknad byggtid: Bokfört värde tkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde tkr: Utökat antal kvm: Totalt antal kvm: O Investering inkl kapitalkostnad under byggtid O Investering inkl kapitalkostnad under byggtid 1,71% 70% o 1 mån o o 820 LOA 820 LOA Avskrivningstid år :~~m ::~yij~f*= l~~ :::::m:::::::::: :: : : :::::::::::: : : : ::::::::: :::::::: : : :::::::::::::: : ::~~ : : : :::::: : : :::: :::::: ::: :~~~ :::: :: ::::::: : :::::: : :: : ~~1,: :::: ::::: :::: ::::::: :~~ 1: :: ::: : :::::: :::: ::::~~ ~ Kapital investering O O O O O : ~~P.~~~~ :: ~~w.~ :M~~~ :::: :::: ::::: : : :: :: ::: :::::: : ::::: :::: ::::m:: ::m::::::m::9 ::: :::::: :m: :::: :::: ::::: :p:: : : ::: :::: ::m ::: m: :: : : :::~ :::::::::: ::: :: :: :: :::::: mg::: :: :: : : :: : :::::::::::: :9: Drift ~~~~~~~~~~ww.l~~, : :'''''''''''I'.:III!.!I!II.:II:!!IJ, I II.Il IJJJ!'!I!IIl:l~; :J IIII! I!II lllll! l jj J:~~~~ :'' I!IIII I llllll il 'lllll~~ : :.::: l!!llli.ii, JI I.III~ I I llllllll l l l ll:lll l : l~ Inhyra paviljong tkr/år kr/kvm/år ) 5-årig statsobligation + 1, 5 %-enhet per den 1 :a i månaden då hyresberäkning sker. SE GVB 5Y per : 0,21% 2) Index sätts till 70% vid utökad yta och 55% i övriga fall. 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor #tlf!ni!/i#fjii!f ######### tllth'/lfffl#jiji /JI!!ftl#l!/ltl!i' ########

36 ~ ~., > / mm ~ m... N ~ i - u n... ~~ Plan2 o=rn,_ - Plan 1.,; -ii ~ ~ _s-g ~E ~~.c<» g: ~~ '*l; "'"' ii a :ng. H a.:> g... ;g.!!i,._ :g.~ ~~.lillu ~~ ~~ ~j (g E: Aytt hep-ramp D: Flytt TS samt ramp C: Förändrad planlösning en! brandkonsult B: Ny placering kapprumsinr samt tor1<skåp A:-. Huge Fastigheter Provisoriska skolpaviljonger Vistaskolan Huddinge REV E - - -~'

37 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Jansson Rejto, Elaine Elaine.Jansson-Rejto@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Inriktningsbeslut - Förskoletomt inom exploateringsprojektet kv Gulsparven Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter vad gäller direktanvisning av tomtmark inom fastigheten Kråkvik 2:5 och överlämnar ärendet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen ställer sig positiv till att mark- och exploateringsavdelningen får i uppdrag att inleda diskussioner med Förskoleföretaget I Ur & Skur i syfte att förhandla om en direktanvisning avseende tomtmark inom kommunägda fastigheten Kråkvik 2:5. Förskoleföretaget I Ur & Skur har sedan ett flertal år tillbaka uttryckt intresse att starta en förskola i området. Företaget har ett färdigt koncept för att båda kunna bygga, förvalta och driva förskolan. Ett utvecklat koncept med ett 3- partsavtal med tre olika företag som ansvarar för de olika separata delarna - bygga, äga och förvalta samt hyra och driva verksamheten. En förskola kan uppföras inom mindre än ett år, efter det att mark finns tillgänglig. Aktuellt planområde ligger vid Tjädervägen i Segeltorp och omfattar cirka 3,0 hektar. Planens syfte är att uppföra bostadsbebyggelse samt förskola inom fastigheten Gulsparven 4 m fl. Förskolans byggnadsarea bedöms till cirka 600 kvadratmeter och är tänkt att uppföras i två våningar med fyra till fem avdelningar. Bostadsbebyggelsen uppförs av tre olika hustyper; radhus, kedjehus och flerbostadshus. Den blandade bebyggelsen är tänkt att innehålla cirka 80 bostäder samt en förskola på den kommunalägda fastigheten Kråkvik 2:5. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslöt att godkänna detaljplaneprogram för Gulsparven 4 m fl. Planområdet ligger på tidigare Västerängs idrottsplats, vid POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

38 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) Tjädervägen i Segeltorp och omfattar cirka 3,0 hektar. Planens syfte är att uppföra bostadsbebyggelse samt förskola inom fastigheten Gulsparven 4 m fl. Förslag till ny detaljplan antogs av kommunfullmäktige september 2014, planen överklagades oktober 2014 till länsstyrelsen. Detaljplanen har därmed ännu inte vunnit laga kraft. Bostadsbebyggelsen uppförs av tre olika hustyper; radhus, kedjehus och flerbostadshus. Den blandade bebyggelsen är tänkt att innehålla cirka 80 bostäder samt en förskola på den kommunalägda fastigheten Kråkvik 2:5. Förskolans byggnadsarea bedöms till cirka 600 kvadratmeter och är tänkt att uppföras i två våningar med fyra till fem avdelningar. En stor del av det uppvuxna träd- och buskbeståndet planeras att bevaras för att behålla en lummig och grön karaktär på området. Ett mindre skogsområde finnas alldeles intill planområdet. I nuläget har Segeltorps scoutkår en scoutstuga inom aktuell fastighet på kommunal mark upplåten med ett arrendeavtal. Avtalet är uppsägningsbart för upphörande till Cirka 300 meter från planområdet ligger Gömmarens naturreservat som är ett större skogsområde av regional betydelse för det rörliga friluftslivet. Det

39 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) fungerar även som undervisningsområde och utflyktsmål för både förskolor och skolor. I närområdet finns idag två kommunala förskolor, Lövsångaren och Trädgårdssångaren, inom cirka 600 meter från planområdet. Prognosen för området visar på behov av ytterligare förskoleplatser. Förskoleföretaget I Ur & Skur har sedan ett flertal år tillbaka uttryckt intresse att starta en förskola i området, delvis för närheten till fina naturområden. Företaget arbetar med en pedagogik som innebär att barn bör leka utomhus, oavsett väder. Konceptet förespråkas av Friluftsfrämjandet. Företaget har beskrivit att ett färdigt koncept finns för att både kunna bygga, förvalta och driva förskolan. Ett utvecklat koncept med ett 3-partsavtal med tre olika företag som ansvarar för de olika separata delarna - bygga, äga och förvalta samt hyra och driva verksamheten. Förskoleföretaget I Ur & Skur har utvecklat olika typförskolor och meddelat att en förskola kan uppföras inom mindre än ett år, efter det att mark finns tillgänglig. Företaget kan tänka sig antingen att köpa marken eller att upplåtelse med tomträtt genomförs. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ställer sig positiv till att mark- och exploateringsavdelningen får i uppdrag att inleda diskussioner med Förskoleföretaget I Ur & Skur i syfte att förhandla om en direktanvisning avseende tomtmark inom kommunägda fastigheten Kråkvik 2:5. Enligt kommunens framtagna riktlinjer för markupplåtelse som godkändes av kommunfullmäktige den 13 februari 2012, framgår att direktanvisning är aktuellt under vissa förutsättningar. En förutsättning kan vara att kommunen vill tillgodose ett särskilt etableringsönskemål. I detta fall önskemål att inom kommunen erbjuda den föreslagen förskolepedagogik i en nyproduktion som geografiskt lämpar sig särskilt väl för den planerade verksamheten. Förskoleföretaget I Ur & Skur har sedan ett flertal år tillbaka uttryckt intresse att starta en förskola i området. Företaget har ett färdigt koncept för att båda kunna bygga, förvalta och driva förskolan. Ett utvecklat koncept med ett 3-partsavtal med tre olika företag som ansvarar för de olika separata delarna - bygga, äga och förvalta samt hyra och driva verksamheten.

40 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) En förskola kan uppföras inom mindre än ett år, efter det att mark finns tillgänglig. Företaget kan tänka sig antingen att köpa marken eller att upplåtelse med tomträtt genomförs. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Bilagor Remisshandlingar och plankarta mars 2015 Beslutet delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 Akten Mia Bergström Lokalplaneringschef

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (1) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena Helena.Gerrby@huddinge.se Remissinstanser Förskolenämnden Inriktningsbeslut - Förskoletomt inom exploateringsprojektet kv Gulsparven Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 27 maj 2015 Handläggare: Mari Söderquist, ekonomiavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning. Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari Mari.Soderquist@huddinge.se Samhällsbyggnadsutskottet Förskoletomt inom exploateringsprojektet kv Gulsparven. Inriktningsbeslut. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottets beslut Som inriktning inför kommande exploatering av separat förskoletomt inom kv Gulsparven i Segeltorp, föreslås mark- och exploateringsavdelningen får i uppdrag att inleda förhandlingar med Ur & Skur avseende en direktanvisning. Sammanfattning Inom den nya detaljplan för kv Gulsparven 4 i Segeltorp planeras en blandad bostadsbebyggelse, som även innehåller en separat tomt för förskola. Förslaget till ny detaljplan antogs av kommunfullmäktige hösten 2014, men överklagades till länsstyrelsen i oktober Förskoleföretaget Ur & Skur har sen flera år tillbaka uttryckt intresse att starta en förskola i området, delvis för närheten till fina naturområden. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att mark- och exploateringsavdelningen får i uppdrag att inleda diskussioner med Ur & Skur, syftande till att förhandla om en direktanvisning avseende aktuell förskoletomt, efter att en oberoende markvärdering utförts. Beskrivning av ärendet Kommunen har tagit fram ett förslag till ny detaljplan för kv Gulsparven 4 i Segeltorp. Inom planområdet planeras en blandad bostadsbebyggelse, som även innehåller en separat tomt för en kommande förskola. Förslaget till ny detaljplan antogs av kommunfullmäktige hösten 2014, men överklagades till länsstyrelsen i oktober Planen har därför ännu inte vunnit laga kraft. Förskolans byggnadsarea (BYA = yta som byggnaden upptar på mark) bedöms till cirka 600 kvm, och är tänkt att uppföras i två våningar med 4-5 avdelningar. En stor del av det uppvuxna träd- och buskbeståndet planeras att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) bevaras för att behålla en lummig och grön karaktär på området. Ett mindre skogsområde kommer att finnas alldeles intill den planerade förskolan. Cirka 300 meter från planområdet ligger Gömmarens naturreservat som är ett större skogsområde av regional betydelse för det rörliga friluftslivet. Det fungerar även som undervisningsområde och utflyktsmål för både skolor och förskolor. I närområdet finns idag två kommunala förskolor, Lövsångaren och Trädgårdssångaren, inom cirka 600 meter från planområdet. Prognosen för området visar på behov av ytterligare förskoleplatser. I nuläget står en scoutstuga på aktuell fastighet, kommunal mark upplåten med ett arrendeavtal. Avtalet är uppsägningsbart för upphörande först till Förskoleföretaget Ur & Skur har sen flera år tillbaka uttryckt intresse att starta en förskola i området, delvis för närheten till fina naturområden. Företaget arbetar med en pedagogik som innebär att barn bör leka utomhus, oavsett väder. Konceptet förespråkas av Friluftsfrämjandet. Den första Ur och Skur-förskolan startades 1985 på Lidingö. Företaget har beskrivit att de har ett färdigt koncept för att båda kunna bygga, förvalta och driva förskolan. De har utvecklat ett koncept med ett 3-partsavtal med tre olika företag som ansvarar för de olika separata delarna - bygga, äga & förvalta samt hyra & driva verksamheten. Företaget har utvecklat några olika typförskolor, och har meddelat att en förskola kan uppföras inom mindre än ett år, efter det att mark finns tillgänglig. De kan tänka sig antingen att köpa marken eller en upplåtelse med tomträtt. Kommunstyrelsens förvaltning har haft en dialog med barn- och utbildningsförvaltningens lokalenhet som inte har något att invända mot att en privat aktör bygger den aktuella förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen har i nuläget många egna nybyggnadsprojekt på gång tillsammans med Huge Fastigheter AB. Förvaltningens synpunkter Enligt kommunens framtagna riktlinjer för markupplåtselser, som godkändes av kommunfullmäktige den 13 februari 2012, framgår att direktanvisning kan vara aktuellt under vissa förutsättningar. En av dessa förutsättningar kan vara att kommunen vill tillgodose ett särskilt etableringsönskemål. I detta fall önskemålet att inom kommunen kunna erbjuda den föreslagna förskolepedagogiken i en nyproduktion som geografiskt lämpar sig särskilt väl för den planerade verksamheten.

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att mark- och exploateringsavdelningenfår i uppdrag att inleda diskussioner med företaget Ur & Skur, syftande till att förhandla om en direktanvisning avseende aktuell förskoletomt, efter att en oberoende markvärdering utförts. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bo Garneij Controllerchef Bilagor Bilaga 1. Kartbild Beslutet delges Förskolenämnden Samhällsbyggnadsnämnden

45 l l l, -----, \/',_\'., l ); '-' / ' / ' / w ~,.. ' ".... l l ~ L + Skala 1:1000 (orginalfonnata3) o m..._, -Gulsparven m.ft. -- :: ,.._.,...,._...,., = =--== ,..., ~ ,...,,... IBIIBI ~= EEI =-= ?=- = =~==!llllllus118tionskar1a ~ Samridahandling _ Detaljplan för Gulsparven 4 m. fl Upplllldl,...,20'13 -lrtuii>oeh~«v**vln C-,.,_.,hlr. D DO D- 11o _...,.. []- -- -PIL(11M:'IO) KF/ BNPl20101' ~

46 l Skala 1:1000 (orgnalfonnat A2) O m.. PLANBESTÄMME LSER GftANSEft ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN -- AAon~ a pimmt -k" '~ c:::es::j - Kvarter.m l! r:=;::::::] - UTFORMNING AV AU..MÄNNA PLATSER UTNYTTJ AHOEGRADJFASnGHETSINOELNING...u._,., - T-- - :::::..:.-=:.=.!-:=:-- - "' _ _ =::::::::==-~.-::=..._ - _...-.., ,._ ~~-;.-: ,.- - ~~ _...., "' '"--'--- ::::-..::=-=.:..-::.= EGRANSNINGAA AV MARKEN$ 8E8VGGANOE! ' --!: : : : : : : : : : : : :! =~~ MARKENS ANORDNANDE (utfonni'wig av!narten.merk) Mllrttoch~.lon....._ Utfart. stllnqhi., PLACERING. UTFORMNING UTFORANDE P~oconno _ ,..._..._ - _._ ,... _ - Utfonming o <> L ,..,.,..._....- _ 1 - ~ - -,. -- =..:::;.::::::.":::::::= AOMNISTR.AllVABESTÄMMEl..SER Genomföt'llncMticl l Andrad tovptlkl, tov IMd vltllcor L ORIENTERINGSKARTA A l;;~- L r / 1 t'="l 1 1 SEKTIO N FLEABOSTAOSHUS...,!.,s,. SIIATV~N Guleparv.n m.ft. :::...-::~ :--:,.:...:::;:-... ::-==-==---.. ==::::...-?=- -- ==-~- cc:il:ij:) - --:::... cx:::::j ~~ = c:::::i::::j:.~- ===... ILLUS TRAilON llluatt'lltionalln;er UPPLYSNING fql F>t.nkllrtll med be-m""'* ~~ ( 1987: 10) Oete~P'an for Gulsparven 4 m. fl. nom kommundelen Segeltorp o o o- o ~ _j

47 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/543 1 (2) HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie Britt-Marie.Frunck-Dannelov@huddinge.se Förskolenämnden Ansökan om godkännande att anordna fristående verksamhet, Förskolan Butaland Förslag till beslut Nämnden godkänner enligt 2 kap. 5 Skollagen (2010:800) att Förskolan Butaland får driva förskoleverksamhet i Huddinge kommun i en för verksamhetstypen godkänd lokal med möjlighet till uppstart inom en period av ett år från beslutsdatum. Sammanfattning Förskolan Butaland har till förvaltningen inkommit med ansökan om godkännande och rätt till bidrag för att driva fristående förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Förskolan Butaland söker för närvarande en lämplig lokal. När kontrakt för lokal tecknats med fastighetsägare skall ärendet åter tas upp för nytt beslut i förskolenämnden. Förskolan Butaland är ett nystartat fristående företag som avser att bedriva förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Antalet förskoleplatser kan inte anges på grund av att kontrakt ännu inte är skriven för godkänd lokal. Huvudmannen kommer i sitt arbete att ansvara för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar som t ex Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Förvaltningen anser att Förskolan Butaland är lämpade att driva enskild förskoleverksamhet och uppfyller de krav som anges i skollagen. Beskrivning av ärendet Förskolan Butaland har till förvaltningen inkommit med ansökan om godkännande och rätt till bidrag för att driva fristående förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Förskolan Butaland söker för närvarande en lämplig lokal. Förskolan Butaland är ett nystartat fristående företag som avser att bedriva förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Antalet förskoleplatser kan inte anges på grund av att kontrakt ännu inte är skriven för godkänd lokal. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

48 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/70 2 (2) För att godkännandet ska gälla måste kontrakt för lokal skrivas inom ett år. När kontrakt för lokal tecknats med fastighetsägare skall ärendet åter tas upp för nytt beslut i förskolenämnden. Förskolan Butaland har två profiler, Matematik och språk samt Musik och Rörelse och dess verksamhetsidé är att vara en trygg plats där omsorg, lärande och utveckling möts. Huvudmannen kommer i sitt arbete att ansvara för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar som t ex Läroplan för förskolan Lpfö 98/10. Under förutsättning att Förskolan Butaland beviljas starttillstånd av förskolenämnden och hittat godkänd lokal kan verksamhetsstart beräknas inom ett år från beslutsdatum. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att Förskolan Butaland är väl lämpade att driva enskild förskoleverksamhet och uppfyller de krav som anges i 2 kap. 5 Skollagen (2010:800). Förvaltningen föreslår att Förskolan Butaland får driva förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Förutsättningen för godkännande är att kontrakt på godkänd lokal skrivs inom en period av ett år utifrån beslutsdatum. När kontrakt för godkänd lokal tecknats med fastighetsägare skall ärendet åter tas upp för nytt beslut i förskolenämnden. Då skall även antalet förskoleplatser anges. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Helena Näslund Biträdande Utbildningsdirektör Bilagor Ansökningshandlingar Beslutet delges Förskolan Butaland, naila.huseynova@hotmail.com Akten

49 o o ~] HUDDINGE KOMMUN BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HUDDINGE KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen DialiBnlllllliiBI I-FsP-ZI:>I'1J~ ' Diariaplan ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE ATT ANORDNA FRISTAENDE VERKSAMHET Undertecknad papperskopia skickas till: Huddinge kommun Barn och utbildningsförvattningen Kvalitetsavdelningen Britt-Marie Frunek Dennelöv Huddinge 2 kap. B Skollagan Huvudmannen ansvararför att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för.utbildningen som kan finnas l andra författningar. 25 kap. 2 Sko/lagan Pedagogisk omsorg är en verksamhet som ska stimulera barns utveckling och lärande!. Förskolans läroplan ska vara vägledande för pedagogisk omsorg. Ansökan ska följa kommunens godkännande och rätt till bidrag och göras i god tid Innan verksamheten beräknas starta. Efter att komplett ansökan Inkommilliii förvaltningen är förvaltningens strävan att utredningstiden ska vara högst4 månader. Uppgifterna 1 ansökan är offentliga. omsorg SIDA 1 (1) - _ ~ ~~-~---- o o ~... -o 'l' Jag är medveten om mina skyldigheter utifrån skollagen och kommunens rikllinjer. Detta garanterar jag med min underskrift. Underskrift och Personuooaiftslaaen Dat\lm Personuppglftslagen. Vid handläggningen av dill ärende registreras och behandlas dina uppgifter i enlighet med ~~ lt,/o.jo!f' NamnteoknkiiHnl l' Personuppgiftslagen (1998:204}, Pul. Genom att underteckna _if}_. samtycker du till denna behandling. För mer information om Pul Na"Mrl'fd!hde Jlc. ) eq, t::l-1 ~!Z ((s /)o t/~ T läs här Off!l!ltl!gb!lt5!!riD,il1gD ocb Pe!liQnyggglfili!age!l (PI!!.) - Hud!!lnge k!!mmuo - ~ ~~-~~-~~~~------~~~~~.,.. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFONOCHTELEFAX WEBBOCHE-POST ORGANISATIONSNR ~ Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasietorgel barn-utblldning@huddinge.se ~ Kvalitetsavdelningen Huddinge m HUDDINGE

50

51 Förskolan Butaland Verksamhetsplan Presentation. "Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, Så kommer folkvettet av sig själv." ASTRID LINDGREN ( ) Butaland ekonomisk förening är huvudman för förskolan, medlemmarna i föreningen har valt en styrelse för att fullgöra de uppgifter som åligger föreningen såsom torskolehuvudman och arbetsgivare. Butalands ekonomiska förenings styrelse har idag tre medlemmar: Huseynova Naila, Huseynova Samira och Mansurzada Nazrin. Alla tre är utbildade förskolärare med erfarenhet inom utbildningen. Två av oss är färdigutbildade till förskolelärare (november 2012 och mars 2013) på Stockholm Universitet och en blir fårdig I februari Alla tre arbetar vi på olika forskolor som avdelningsansvariga. Dessutom har vi alla tre utlandsk lärareutbildning och erfarenhet. Ansvarsfördelning. Samira Huseynova- förskolechef/förskollärare Nazrin Mansurzada- pedagogisk utvecklare/förskollärare Naila Huseynova-administratör/fiirskollärare. Enligt skollagen 2 kap 8 och 8 kap 8 har huvudmannen ansvar för utbildningen samt för barngruppens storlek och sammansättning. Huvudmannen har också en skyldighet att anställa en torskolechef samt för undervisningen behörig personal. Huvudmannen ska se till rektorn/förskalechefen går en särskild befattningsutbildning eller utbildning som kan jämställas med den-a. Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole-enheten ges möjlighet till kompetensutveckling och ska se till att förskollärare... och annan personal... har nödvändiga insikter i de föreskrifter som rör skolväsendet. (2 kap 34 ). Det är huvudmannens ansvar att skapa en ledningsorganisation som möjliggör för

52 färskolechef och övrig personal att bedriva god pedagogisk verksamhet skollagen, läroplanen för förskolan och övriga nationella styrdokument enlighet med Som huvudmannen är Butaland ekonomisk förening svarar för att anställnings villkor och arbetsmiljö villkor upptylls enligt gällande lagstiftning. Huvudmannen ansvarar för arbetsmiljön och för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade eller sjuka. Detta innebär bl a att de ska få instruktioner till sina arbetsuppgifter så att det lär sig arbetet på rätt sätt. Huvudmannen skall också informera om vilka risker som finns på arbetsplatsen. styrelsen ska delegera vissa arbetsmoment till färskolechefen då dessa bättre genomförs nära verksamheten. För all delegation åligger det den som delegerar ett stort ansvar att följa upp och kontrollera att delegerade arbetsuppgifter genomförs på ett korrekt sätt. Styrelsen kommer därför att kontinuerligt på styrelsemöten begära återkoppling och redovisning av färskolechefen hur dessa delegationsuppdrag genomförs. Samtliga delegationsordningar kommer att vara skriftliga och finnas dokumenterade i styrelsebeslut. Styrelsen har för avsikt att delegera följande arbetsuppgifter till färskolechefen eller till den som träder i dennes ställe: Arbete mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. Arbetet ska ske i enlighet med skollagen och utifrån de av styrelsen prioriterade målen. Arbete med skriftliga rutiner för klagomålshantering, ta emot och utreda klagomål samt återrapportera dessa samt eventuella åtgärder till styrelsen. Arbete med systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Arbete med systematiskt arbetsmiljöarbete och barnskyddsrond. Medarbetarsamtal och lönesamtal för anställda. Huvudmannen ska se till att det finns arenor för återkommande dialog mellan ansvarsnivåerna, d.v.s mellan huvudmanna och enhets nivån. Huvudmannen ansvarar för att avgifterna som tas ut inte är oskäligt höga. Från höstterminen barnet fyller tre år tar avgift bara tas ut av den del av verksamheten som överstiger 525 timmar per år. (8 kap 20 ). Möten och planering. Vi ska ha: Planeringsdagar 2 dagar_per HT och två dagar per VT, APT- en gång i månaden Husmöte med avdelningarnas ansvariga varje fredag

53 Avdelningsplanering en gång i veckan Enskild planering 2 timmar i veckan för förskollärare, l timme för barnskötare. Barngruppens sammansättning. Förskola Bulaland ska bestå av 3 avdelningar varav 2 småbarnsavdelningar (1-3 år) och en storbarnsavdelning (3-6 år). Barngruppernas storlek och personaltätheten rör kvaliteten i förskolan och är mycket viktiga. Huvudmannen i dialog med förskalechefen ska alltid göra en analys vid bestämmelserna hur stor en barngrupp ska vara. I analysen ska man ta hänsyn till barnens åldrar, behov och utvecklingsnivåer, personalens kompetens, lokalernas storlek, och miljöns utformning. Utifrån detta kan grupperna utformas. Om analysen visar att en barngrupp behöver vara mindre eller att det behövs mer personal ska de förändringar genomföras som är nödvändiga för att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Preliminär: Småbarnsavdelningarna kommer bestå av 14 barn och 3 pedagoger/avdelning. storbarnsavdelningen kommer bestå av 17 barn och 3 pedagoger. I varje gruppavdelning ska finnas en förskollärare och två utbildade barnskötare. Verksamhetens vision och mål. Förskolan Hutalands verksamhetsvision är att alla barn ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla sina förmågor och känna Nyfikenhet, Trygghet och Glädje. Vi vill vara en förskola med Vi- känsla och skapa den bästa pedagogiska förskoleverksamheten, där barn och föräldrar upplever att de är viktiga. Tillsarronans med barn, föräldrar och våra pedagoger ska vi skapa förskolan för det kompetenta barnet som vill taxa, lära och veta, förutsättningar för att ge varje barn trygg och säker omsorg med hög kvalitet, skapa goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för alla i förskolan. "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden".(lpfö :6)

54 V erksamhetside. F örskolan ska ha två profiler: l) Matematik och Språk 2)Musik och Rörelse Förskolan Butaland ska vara en förskola som erbjuder en pedagogisk verksamhet för barn i åldrarna l (ett) till 5 (fem) år. Det ska vara en trygg plats där omsorg, lärande och utveckling möts. Förskolan ska verka för en förskola för alla. Verksamhetens huvudspråk ska bedrivas på svenska. Förskolan ska ha ca 45 barn inskrivna vilken senare kommer att delas till 3 avdelningar. På förskolan ska 9 pedagoger vara anställda. Av dessa ska minst en per avdelning vara förskollärare. En barnskötare ska anställas som vikarie inom förskolan. Barnen ska delas in i mindre grupper för att varje barns individuella behov ska kunna tillgodoses. Avdelningarna heter "Frön", "Blomman" och "Frukten". Förskolan Butaland ska vara normalt öppen helgfria måndagar-fredagar kl Jul-, nyårs- och midsommarafton är verksamheten stängd. Personalen ska ha studiedagar fyra dagar per år och då har verksamheten stängt. De föräldrar som inte har möjlighet att ordna omsorgen under dessa dagar ska senast tre veckor i förväg, anmäla det till förskalechef så att en tillfällig plats kan ordnas. Om behov i framtiden finns, kommer vi att öppna en nattavdelning: "Buta - N attis" för att erbjuda barnomsorg under nattetid. De styrdokument som ligger till grund för vår verksamhet är: Skollagen Läroplanen, reviderad Lpfö98 Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av förskalechefen och en pedagogisk utvecklare, som har erfarenhet, högskoleutbildning och erfarenhet inom yrket. Förskolechefen är medveten om det beslut som kommer att tas och ansvar som framgår av föreskrifter, skollag och andra författningar (2 kap. lo skollagen), Förskolechefens ansvar: Förskalechefen Samira ska ha övergripande ansvar för att bedriva verksamheten i enlighet med läroplanens mål, för att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda. Förskalechefen har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå och den

55 pedagogiska utvecklingen i förskolan, att kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten tillsammans med pedagoger. Förskalechefen har ansvar for samarbetet mellan forskolan och hemmet, Personalens kompetensutveckling., budget och kontakten med skolan. Som fårskalechef ska Samira vara som en viktig länk mellan styrelsen och förskolan. Förskolechefen och pedagogisk utvecklare Nasrin ska diskutera, planera och komma överens om anställningar, och verksarnhetsfrågor, men fårskalechefen har det yttersta ansvaret for fårskolans pedagogiska utvecklingsuppdrag. Hon ska följa upp planer och utvärderingar tillsammans med pedagogerna, ingå i forskalechefens ledningsgrupp, delta i ledningsrnöten. Nasrin ska ansvara for enhetens hemsida samt fortbildningsinsatser. Hon är också kontaktperson vid fårskalechefs frånvaro. Förskollärarens ansvar: Förskollärare ska ansvara for att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt dokumenteras och följs upp så att läroplanens mål och intentioner uppfylls. Förskolläraren ska ansvara for det pedagogiska innehållet i verksamheten och arbetsfordelningen 'i avdelningen samt att det pedagogiska arbetet främjar varje enskilt barns utveckling och lärande. Värdegrund. Förskolan Butaland ska lägga grunden for ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det ska vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan vilar i demokratisk grund. Verksamhetens ska utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden uttrycker det etiska forhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till andra människor liksom rättvisa och järnställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas och synliggöras i verksamheten.. V ar och en på forskolan Butaland ska respektera forskolans gemensamma miljö och varandra. Hutalands värdegrund baseras på alla människors lika värde oavsett kön, nationalitet, etnicitet, religion, hudfärg, sexuellläggning eller ekonomisk situation. Varje individ ska bli sedd och respekterad. Vi ska utgå ifrån att alla barn är fulla av möjligheter. För oss är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder och behandlar alla lika.

56 Förskolans arbetsformer och förhållningssätt ska medverka till att varje barn utvecklar demokratisk kompetens med respekt för allas lika värde och olikheter. Vi skall i arbetet med barnen utgå ifrån att: Varje barn möts med respekt, empati, hänsyn och lyhördhet. Varje barn får utveckla självständighet och sin kompetens. Varje barn f'ar lära sig att ta ansvar och stå för sina handlingar. Varje barn genom lek skall få uppleva lustfylldhet, nyfikenhet och lärande. Vi ska verka för att föräldrar skall känna sig delaktiga i vårt arbete. Vi skall tillgodose vmje enskilt barns behov. Vi har få, men genomtänkta regler Detta innebär att vi i vårt arbete: Uppmuntrar och bekräftar varje barn. Skall se varje barn utifrån den individ den är. Som vuxna deltar i barnens lek och främjar gott kamratskap. Att vi för dialog med barnen där alla känner sig delaktiga, betydelsefulla och blir respekterade för sina åsikter. Skapar en miljö där barnen känner trygghet och vågar stå för sina handlingar. Skall ge barnen inspiration, tid och möjligheter att upptäcka. Verkar för att barnen ska visa empati och förståelse för andra människor och kulturer. Visar glädje och är professionella och alltid ser till barnets bästa. Barnen får: -medskapa, -påverka, -lyssna på andra, -berätta, - reflektera - och ge uttryck för sina egna tankar. Med hjälp av böckerna ska pedagoger tydliggöra läroplanens värdegrund. Respektera reglerna som bygger på värdegrunden ska genomsyra förskolans arbetssätt. Förskolans uppdrag. Förskolan ska arbeta efter förskolans läroplan Lpfö 98/2010 samt vår verksamhetsplan som ska förnyas årligen. Miljön på förskolan ska planeras efter barns behov och ska vara åldersmässigt anpassad. Verksamheten ska förberedas för att locka barnen tilllek och aktivitet. Verksamheten ska präglas av aktiviteter som kräver användning av olika digitala verktyg så som läsplattor, projektor, kamera. Vi ska använda dem för att främja utveckling av barns språkförmåga, matematiktänkande, finmotorik och tekniskt kunnande i olika aktiviteter. Vi

57 ska ge möjlighet till barnen att utrycka s1g, reflektera och känna att de är sedda och bekräftade. Att arbeta med Utveckling och lärande. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. (Lpfö 98,2.2 Utveckling och lärande) Fasta rutiner. "Förskolan skall erbjuda en iförhållande till ålder och vistelsetid en väl avvägd dagsrytm och miljö" (Lpfö 98) Vardagens rutiner är det som ligger till grund for hela dagen på forskolan. Det är i de vardagliga göromålen som lärandet sker. Genom att ge barnen tid att själva pröva och pröva igen befästs handlingar och begrepp hos barnen. En dag på Butaland ska innehålla både aktivitet och vila. Förskola Butaland ska vara öppet från kl till kl Frukost Ute/inne aktiviteter Fruktstund l Samling Lunch Vila/Sovvila/lugna aktiviteter Mellanmål Ute/inne aktiviteter fruktstund Pedagogisk miljö Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och läran de såväl inomhus som utomhus. LPFÖ 98/2010 Förskolan ska arbeta efter forskolans läroplan Lpfo 98/2010, Huddinge kommuns riktlinjer samt vår verksamhetsplan som ska fornyas årligen. Miljön på forskolan ska planeras efter barns behov och ska vara åldersmässigt anpassad. Verksamheten ska förberedas för att locka barnen tilllek och aktivitet. Verksamheten ska präglas av aktiviteter som kräver användning av olika digitala verktyg så som läsplattor, projektor, kamera. Vi ska använda dem för att främja utveckling av barns språkförmåga, matematiktänkande, finmotorik och tekniskt kunnande i olika aktiviteter. Vi

58 ska ge möjlighet till barnen att utrycka sig, reflektera och känna att de är sedda och bekräftade. Barn erövrar omvärlden genom att samspela med omgivningen. Därför har den pedagogiska miljöns utformning stor betydelse för barns lärande. Den pedagogiska miljön är ett begrepp som innefattar både miljöns fysiska utfomming, material, samspelet mellan barn och vuxen och mellan barnen samt det klimat eller den atmosfar som råder i verksamheten. Det skall finnas utrymme för lek, att undersöka och experimentera. Vi ska arbeta aktivt med att innemilj ön, för både barn och vuxna, ska vara så trygg, lugn och harmonisk som möjligt. Barnen ska kunna påverka sin dag och känna att de har inflytande i det som sker. Verksamheten ska bygga på barns nyfikenhet och lust att lära och ge dem stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själv samt känslan av att vara en tillgång i gruppen. ".På förskolan ska vi arbeta med skapande verksamhet men också med friluftsliv. Vi ska vara noga med att barnen mår bra, vilket är beroende av regelbunden utevistelse. Dessutom ska vi kontinuerligt göra olika slags utflykter till exempelvis museum, djurgård och lekparker. Vi ska också ordna hela utedagar vid bra väder. Detta kommer innebära måltider och vila utomhus. Lek inne och ute. På förskolan Bulaland ska vi lägga mycket tid på fri lek. Vi ska skapa förutsättningar (d.v.s. skapa väl anpassade miljöer såväl inomhus som utomhus) för att främja barnens utveckling i leken. Genom leken stimuleras barnens fantasi, kreativitet, problemlösning, självständighet, demokrati och logiskt tänkande. Leken ska vara fri så till vida att barnen i viss måo själva får styra och uppfinna regler samt följa dessa och hantera konflikter som uppstår kring dem. Vi ska tillgodose barnen med lämpligt material, utrustning och redskap, allt anpassat efter barnen. Miljön ska utformas för att passa barnens behov i både lek och rutinsituationer. Skogsutflykter, promenader tilllekplatser samt naturparker ska ske kontinuerligt och i mindre grupper. Under den dagliga utevistelsen ska barnen ges möjlighet att upptäcka och reflektera över årstidsväxlingarna och det naturliga kretsloppet. Utflykterna ska ha ingå i arbete kring olika teman. Varje utflykt ska vara väl planerad och ha ett tydligt tema med eventuellt tillhörande material.

59 Efter utflykterna ska pedagogerna, tillsammans med barnen reflektera kring det de har upplevt. Detta ska vi göra genom att ställa öppna frågor, diskutera, samt genom skapande arbete. Musik och rörelse. På förskolan Butaland ska vi verka för barns utveckling inom många områden till exempel inom musik. Vi ska arbeta mycket med rytmik, sång och dans. Detta främjar barnens språkoch kommunikationsutveckling och deras motorik och balans. Det främjar också barnens förmåga till social samvaro där man har rätt att lyssna och att bli lyssnad på. Vi ska därför ha sångsamlingar, sagosamlingar och musiksamlingar i mindre grupper på respektive avdelningar och med hela förskolan på fredagar. Vi planerar att i framtiden ordna ett särskilt musikrum där vi kan ha många olika musikinstrument och andra, anpassade till förskolebarns ålder, verktyg. Matematik. Matematik finns överallt och barnen möter den vid olika vardagliga situationer (påklädning, samling, måltider, i naturen o.s.v.). Pedagoger ska arbeta för att ge barnen en upplevelse av att matematik är roligt. Detta kommer vi att nå genom organiserad/fri lek, rutinsituationer, experiment och samlingar. Pedagogerna måste vara närvarande för att kunna synliggöra och tydliggöra barnens spontana upptäckter genom att bekräfta, använda matematiska begrepp, stödja och fördjupa deras intresse samt exempelvis ställa meningsfulla frågor och organisera aktiviteter efter barnens behov. Skapande. Förskolan ska ge barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att uttrycka sig på olika sätt genom planerade aktiviteter innehållandes skapande, bakning, konstruktion, rytmik, dans, sand- och vattenlek Barnen ska ha tillgång till olika skapande material och redskap såsom färger, lera, deg,!ego, klossar o.s.v. Allt material ska vara åldersanpassat Alla nämnda aktiviteter ska ske i mindre grupper för att alla barnen ska bli sedda och få stöd om det behövs.

60 Kultur och traditioner. På förskolan ska vi respektera varje barns och anställds kultur genom att erbjuda och uppmärksamrna olika traditioner och högtider. Tillsammans med föräldrar ska vi fira svenska högtider såsom Påsk, Midsommar, Lucia och Jul. Vi ska skapa några egna traditionsdagar såsom Förskola Butalands dag, Höstmarknad, Föräldrafika, Vårfest Språk och Modersmål. Språkutveckling i förskolan ska ske i det vardagliga lärandet I alla möjliga situationer ska vi träna svenska språket i verksamheten genom att använda tydligt och nyanserat språk. Vi ska ha samlingar dagligen där barnen kan utveckla språket genom att sjunga sånger och träna rim och ramsor, även på barnens olika modersmål. sagoläsning ska ske regelbundet och följas upp genom att barnen aktivt får möjlighet att återberätta olika händelser från berättelserna. Barn med annat modersmål än svenska ska få stöd i sin språkutveckling. Vi ska berätta om olika kulturer och på så vis stärka barnen i sin identitet. Vi ska ge barnen möjlighet att lyssna/titta i/läsa böcker och samtala kring bilder mer än en gång per dag. Detta ska ske när barnen är pigga. Pedagoger ska hitta olika former för att synliggöra barnens språkutveckling och detta ska bli en grund för vidare arbete. Pedagogisk dokumentation. Enligt läroplanen ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Genom dokumentation och reflektion ska pedagoger synliggöra det egna arbetet och öka medvetenheten om förskolans processer. På så sätt kan pedagogerna f'anga i vilka situationer barn lär, utvecklas och mår bra. Det är viktigt att dokumentations- och reflektionsarbetet ses som en del i det dagliga arbetet tillsammans med barnen och bidrar till ständig utveckling av arbetet. För att skapa goda villkor för barns lärande och utveckling ska vi dokumentera följande:

61 l. varje barns erfarenheter och kunnande samt intresse får de olika målområdena i fårskolans läroplan. 2. hur barns utforskande, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, 3. hur barnen utvecklas och fårändras samt det som de tycker att är intressant och roligt. Varje barn ska ha egen pärm med dokumentationer som barnet rar ta hem när han/hon slutar på förskolan. Dokumentationen ska vi använda får att värdera och utveckla verksarnhetsarbete, men med detta värderar vi inte barns kunskaper. Barnsäkerhet Huvudmannen har det övergripande ansvaret får barnsäkerhet Huvudmannen ansvarar att det finns tydliga rutiner kring bamsäkerhet, kriser och systematisk arbetsmiljöarbete angående lokaler, kemikalier och hygien. Dessa rutiner ska finnas på fårskolan i en krispär som är implementerad hos personalen och uppdateras årligen. Huvudmannen ska se till att i köket finns lista på barnens kostallergier och dessa uppdateras kontinuerligt av vårdnashavare. Dokumenterad barnsäkerhetsrond ska göras innan verksamheten startas och därefter en gång per år. Eraninspektion - en gång/år Brandövning-2gånger/år (personal och barn). Vikariepärm som vikarie ska ta del av när de kommer. F örskolans personal ska dagligen registrera barnens närvaro och frånvaro. Tillbud och olyckor av allvarligare slag ska dokumenteras och utredas av huvudmannen samt vårdnadshavare ska omgående informeras. Huvudmannen ska vidta åtgärder får att säkertställa och fårbättra barns säkerhet i fårskolan och detta ska dokumenteras. Vid alla typer av aktiviteter utanfår fårskolan skall det medfölja tillräckligt antal vuxna får att säkerställa att en tillräcklig tillsyn och uppsikt över barnen kan garanteras. Mobiltelefon och telefonlistor (med föräldrars arbetsplatstelefon och hemtelefon) skall medtas. Kris hantering. Krishanterings plan bifogas.

62 Smittskydd, hygien Vi ska följa smittskyddsinstitutets råd vid smitta samt följa en god hand hygien. Det ska finnas fasta rutiner for handtvätt och personlig hygien for både barn och personal, hygienrutiner for blöjbyten, toalettbesök och måltider. Det ska finnas rutiner för vad personal och föräldrar ska göra vid infektionssjukdomar och hur leksaker och annat material desinficeras. Lika behandling. På forskolan Bulaland ska vi sträva efter att bemöta alla barn lika oavsett deras kön, religion, hudfärg, nationalitet och bakgrund. Alla barn ska ha möjlighet till lika stort inflytande förskolan. Likabehandlingsplan bifogas. Att arbeta med barn i behov av särskilt stöd samt modersmål. Enligt skollagen barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Förskolan har ansvar i samverkan med föräldrarna att skapa de ramar som bidrar till barnets utveckling och lärande utifrån barnets behov. Pedagoger ska observera barnet kontinuerligt och dokumentera detta. Om det genom uppgifter framkommer att ett barn behöver särskilt stöd, ska forskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Pedagoger ska redan vid ett tidigt stadium hur kontrollerna hos BVC fungerat och vid behov fråga föräldrarna efter tillåtelse att kontakta BVC. Pedagoger tillsanunans med föräldrarna upprätta en utvecklingsplan for barnet, och ska utvärdera och reflektera över arbetet med barnet utifrån utvecklingsplanen med kollegor och föräldrarna. Vid behov ska ansvarig pedagog begära handledning från en fdrskolepsykolog. F örskolechefen ska vid behov ansöka om resurs for särskilt stöd. Barn med annat modersmål än svenska ska få stöd i sin språkutveckling. Verksamheten ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Huvudman ska se till att förskolan ges forutsättningar att uppfylla skollagen och läroplanens mål. Vi ska diskutera och ta upp vid behov frågor kring detta, och ska vidta åtgärder vid behov.

63 Samverkan med hemmet, forum for samråd, utvecklingssamtal. Huvudmannen ska se till att det ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet i den meningen att de ska kunna besöka verksamheten, sätta sig in i verksamhetens arbete och syfte och kunna lämna sina synpunkter. Vårdnadshavare ska informeras om planering och om vad som händer under barnets vistelse i verksamheten. Vårdnadshavare ska omgående informeras vid viktiga händelser. Vid inskolningen ska vårdnadshavare informeras om vilka styrdokument som gäller för verksamheten och vad dessa innebär. Regler och rutiner ska finnas lätt tillgängliga. Huvudmannen ansvarar att ska finnas fåräldraråd, som träffas minst l gång/termin under ledning av förskolechefen, föräldramöte och utvecklingsarntal- Igång/ termin, Allt ska raporteras till huvudmannen. Huvudmannen ska möjliggöra för färskolechef att skapa rutiner hur barn ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolemiljö. Att arbeta med barnens inflytande över utbildningen. Enligt läroplanen är färskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar får sina handlingar och får miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund får utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Lpfå 98/10. Huvudmannen ska se till att det finns fårutsättningar för barnen att mötas under demokratiska former och där barnen själva är i fokus både i mindre och större grupper. Alla ska känna att de får sin röst hörd och blir lyssnad på. Verksamheten ska byggas på barnens intressen, med barn intervjuer där barnen själva rar berätta vad de är nyfikna på. Vi ska använda barnenkäter, barnintervjuer och barnobservationer för att se hur barnen upplever aktivivteter och lärande. Allt ska dokumenteras och utvärderas. På förskolan Butaland ska barnen vara med och påverka den dagliga verksamheten genom att välja sina aktiviteter, våga säga vad de tycker och tänker. Pedagogerna ska respektera barns olika intressen och ideer och i alla våra beslut ska vi tänka på barns bästa. Vi ska vara lyhörd och visa respekt för när barnen uttrycker det de vill och inte vill göra i vardagliga situationer. Pedagogerna ska ge möjlighet till de barnen som är tysta och blyga eller har svårt att kommunicera genom att skaffa till dem eget utrymme, utanför den stora barngruppen.

64 Samverkan med fdrskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Huvudmannen ska se till att möjliggöra för förskolans personal att skapa rutiner för övergång mellan förskola och förskoleklass. Barn, föräldrar och personal ska känna att rutinerna vid övergången är till stöd för barn och verksamhet. Föräldrar och personal i forskolan ska komma överens om vilken information om barnet som får överlämnas till förskoleklassen, vilket kan dokumenteras i överlämningsdokumentet. Föräldrar till barn som börjar förskoleklass ska informeras skriftligt och muntligt om rutinerna för övergång till förskoleklassen. Förskolan ska samarbeta med närmaste skolor genom att pedagoger från respektive verksamheter ska träffas och diskutera pedagogiska frågor och barns övergång. Under året tillsammans med blivande skolbarnen ska pedagoger ta del av skolans verksamhet genom att besöka skolomas olika samlingar. Pedagoger ska avsluta med övergångssamtal med föräldrar, där ska dem samtala om barnens vistelse på förskolan. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet: planering, uppftiljning, utvärdering och utveckling. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomforas under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. skollagen 4 kap. 4. Enligt skollagen ska huvudmannen skapa rutiner för kvalitetsarbete på huvudmannanivå och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, som innehåller 4 faser: uppföljning, analys och bedömning, planering och genomförande. Rutinerna underlättar systematiken. De nationella styrdokumentens mål, krav och riktlin j er inom de olika områdena ska vara ett centralt fokus i det systematiska kvalitetsarbetets alla faser. Huvudmannen ska skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska tas tillvara och ska bygga arbetet på uppgifter som kommer från förskolans kvalitetsarbete. I rutiner ska huvudmarmen klargöra vilka mål och krav ska följas upp och utvärderas, fördela ansvar i uppföljningen mellan huvudmannen och enheten. Huvudmannen ska se till att ett kvalitetsarbete bedrivs på enhets nivå under medverkan av förskollärare och övrig personal. Barn och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. För måluppfyllelse på alla nivåer är viktiga förutsättningar för kvalitetsarbetet: ekonomiska, personella, organisatoriska, delaktighet och inflytande. Huvudmannen ska ansvara för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen for att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Huvudmannen ska se

65 till att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Som ett verktyg för självskattning av kvaliteten och ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet ska huvudmannen använda BRUK. Genom utvärderingen ska huvudmannen veta vilka förutsättningar och arbetsprocesser som är nödvändiga får att uppfylla dem nationella målen. I uppföljning ska ingå de synpunkter som barn och vårdnadshavare ska lämna genom undersökningar samt genom klagomålshantering som huvudmannen ska organisera. I utvärderingen ska ingå att formulera förskolan utvecklings områden får nästkommande år. Enhetsnivå: Det pedagogiska arbetet på Butaland ska ledas av förskolechefen och pedagogisk utvecklare som ansvarar för att förskolans kvalitet kontinuerligt och systematisk dokumenteras, följs upp, utvärderas och utvecklas. Utvärderingen ska genomföras så att det är möjligt att bedöma hur väl förskolan arbetat i relation till läroplanens mål. Förskolechefen ska skapa rutiner för hur kvalitetsarbete ska bedrivas på förskolenivå, rutiner för barns deltagande i kvalitetsarbetet, rutiner för vårdnadshavares möjligheter att delta i kvalitetsarbetet. Registerkontroll Huvudmannen ska se till att alla som erbjuds en anställning inom verksamheten ska lämna ett uttdrag från polisens belastningsregister. Detta omfattar alla som ska vara anställda på förskolan. Det är arbetssökande själv som skall begära registerutdrag från polisens belastningsregister. Särskild blankett finns. Det är enbart den som erbjuds anställning som är skyldig att lämna registerutdrag. Registerutdraget får vid uppvisande vara högst ett år gammalt. Kopia av registerutdraget får, med den anställdes godkännande arkiveras i personakten på personalavdelningen. Registerutdrag skalllämnas vid första anställningen, gäller även korttidsanställning. Den som inte lämnat ett registerutdrag får inte anställas.

66 Anmälningsplikt. Huvudmannen ska se till att det finns dokumenterade rutiner på förskolan och all personal har kunskap om sin skyldighet enligt socialtjänstlagen 14 kap l att anmäla misstanke om att barn får illa eller riskerar att vara illa till Socialnämnden. Kompetensutveckling. Huvudmannen i dialog med förskalechefen ska se till att personalen i förskolan får möjlighet till kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter, samspela och kommunicera med varje barn i gruppen och dess vårdnadshavare. Detta ska göras genom att fortlöpande kartlägga och analysera behovet av kompetensutveckling i förhållande till förskolans uppdrag. Huvudmannen ska se till att varje anställd f'ar vruje år en g1ven budjet för kompetensutveckling. När verksamheten är igång och vi har inkomster från den,sturelsen planerar att en av ledarmöterna ska gå en kurs i huvudmannens ansvar hos FSO. Den här kursen är särskilt utformad för att passa huvudmän för fristående förskolor. Tysnadsplikt. Alla som ska arbeta i förskolan Butaland är skyldiga att följa sekretesslagens bestämmelser. ( SFS: kap, l) Huvudmannen ansvarar för att informera all personal om att tystnadsplikt gäller inom verksamheten. Huvudmannen ska se till att vid anställning av personal i förskolan ska varje anställd ta del av information om tystnadsplikt och sekretess i sekretesslagen och ha förståelse för bestämmelsemas innebörd. Förskolans Personalsammansättning Vid anställning av personal ska huvudmannen utgå från skollagen och i dialog med förkalechefen strukturera arbetalagen minst en förskollärare för varje avdelning (minst en av dem ska vara legitimerad)och två utbildad barnskötare. Huvudmannen ska ha en välfungerande modell för resursfördelning som utgår från förskolans olika behov och lokala förutsättningar. Vid behov av förändringar som gäller personaltätthet ska huvudmannen och förskalechefen göra analyser på var sin nivå. Vid huvudmannens analys är det centralt att det förs en dialog mellan hudmannen och förskolechefen.

67 Rutiner for klagomålshantering. Huvudmannen ansvarar för att dokumenterade rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot verksamheten finns tillgängliga. Informationen om rutinerna ska vara på förskolans hemsida samt i pappersform på varje avdelning. Om detta ska föräldrarna informeras vid inskolning. Vi ska arbeta med 24/14 systemet som innebär att under 24 timmar tar vi emot klagomålet och hanterar den under 14 dagar. Plan. Efter den nya skollagen alla som driver förskolan bör ta emot varje klagomål och hantera detta. I nödvändiga fall ställa åtgärder för problemet. För att nå bästa resultaten i klagomålshanteringen ska vi arbeta med 24/14 systemet som innebär att under 24 timmar tar vi emot klagomålet och hanterar den i 14 dagar. Synpunkter och klagomål ser vi som är väldigt viktig del av vår pedagogiska verksamhet som hjälper oss att förbättra arbetet på förskolan Butaland. Varje klagomål ska vara registrerad av förskolans huvudman samt tas upp på avdelnings eventuellt på Arbetsplats Träffar. Personalen ska skaffa åtgärder som ska protokolleras och presenteras sedan till käranden. Förskola chefen bör informera föräldrarna och vårdnadshavare angående klagomåls rutiner under gemensamma möte som exempel Föräldramöte, att skriva ner informationen i förskola Bulaland informations blad eller genom att skicka information mej l. Ett klagomål lämnas i första hand på klagomålsblankett till förskolechef eller till personal i verksamheten. Blankett finns på förskolans hemsida samt i verksamhet. Klagomål går även att framföra via e-post eller brev. Vi ska uppmuntra föräldrar att ta problemet med berörda person, om problemet inte blev lösa så uppmuntrar vi dem att vända sig muntlig eller skriftlig genom att skriva mej! till huvudmannen. Huvudmannen bör ta upp problemet och registrera den. Sedan får den återkomma till käranden om 14 dagar med bestämda åtgärder eller, om åtgärdar är inte klara, med informationen om pågående arbetet. Efter man har väntat 14 dagar till bör huvudmannen återkomma med fårdiga åtgärder eller skicka klagomålet vidare till respektive myndigheten (polis, social tjänsten).

68 Klagomålsblankett Mitt/värt barn går på förskolan Butaland Klagomål: (beskriv vad som hänt och när det hänt) Jag/vi som lämnar klagomålet heter: Jag/vi nås på telefon Fylls i av mottagande förskolechef/annan personal: Uppgift inkommit: Vilken/vilka åtgärder har vidtagits: Uppföljning av ärendet: Ärendet avslutat: Ansvarig förskolechef: Kopia skickad till målsman:,

69 Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering. Enligt skollagen är det huvudmannen som är ansvarig får att utreda och vidta åtgärder när ett barn eller en elev blivit kränkt. Ä ven om det detta delegeras till färskolechef måste huvudmannen känna till händelsen. Huvudmannen ska se till att det finns dokumenterade rutiner får att motverka diskriminering och kränkande behandling och att det finns rutiner kring både anmälan och utredning kring enskilda fall av kränkningar. Det ska varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att fårebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling av barnen. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En plan ska också utformas årligen för åtgärder som behövs får att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Den ska också förebygga och förhindra trakasserier. Barn som är utsatt för kränkande behandling eller mobbning och inte tar tillräcklig hjälp från skolan, eller förälder, kan anmäla förskolan till Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen. När det är fråga om diskriminering eller trakasserier kan ärendet anmälas till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Barnsäkerhetsrond. I vår förskola ska det tillämpas dokumenterad barnsäkerhetsrond årligen, för att säkerställa att samtliga områden av vikt för barnens säkerhets kontrollerats. Förskolan ska utgå från checklista som är anpassad efter dem lokaler i ytor där verksamheten ska bedrivas. Dessutom så ska barnsäkerhetsronden omfatta så väl som inomhus- som utomhusmiljön, lekmaterial samt lekredskap. Dokumenterade regler för barnomsorgskön Butaland förskolan ska vara öppen för alla som ska erbjudas. Enligt skollagen ska fristående fårskolor som erhåller bidrag från kommunen vara öppna för alla barn som ska erbjudas plats på förskola. (Skollag 2010:800 8 kap 3 samt )Vissa undantag medges dock. (Prop : 165).

70 Skollagen regler även principerna får urval om inte alla kan beredas plats. Huvudprinciper får urval ska vara anmälningsdatum. Regeringen har även angett godtagbara undantag såsom syskonförtur, geografisk närhet, barnets eget behov och verksamhetens särskilda karaktär. Då huvudmarmen har ansvar för att barngruppen har en lämplig storlek och sammansättning medges även ålder som urvalsgrund. (Skollag 20 l :800 8 kap 8 ). Förskolan Hutaland är en Ekonomisk Förening. Det betyder att när du väljer Förskolan Hutaland du kan bli samtidigt medlem i den förening som driver förskolan. En bilaga bifogas.

71 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (2) HANDLÄGGARE Frunck Dannelöv, Britt-Marie Britt-Marie.Frunck-Dannelov@huddinge.se Förskolenämnden Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för Visättra Barnens Familjedaghem Förslag till beslut Nämnden godkänner och ger rätt till bidrag till, att Jasmina Saidi från och med den 1 augusti 2015 får driva fristående pedagogisk omsorg för 5 7 barn i åldrarna 1 5 år förlagt i sitt hem på Visättravägen 29 i Huddinge. (25 kap. 10 skollagen 2010:800). Sammanfattning Jasmina Saidi ansöker om godkännande och rätt till bidrag för att driva Familjedaghemmet Visättra Barnens Familjedaghem som pedagogisk omsorg för 5-7 barn i åldrarna 1 5 år. Familjedaghemmet kommer att drivas i familjens bostad, som är en lägenhet i ett flerfamiljshus på Visättravägen 29. Verksamheten ska bedrivas som enskild firma. Beskrivning av ärendet Ansökan har inkommit till barn- och utbildningsförvaltningen från Jasmina Saidi att från och med 1 augusti 2015 få godkännande och rätt till bidrag för Visättra Barnens Familjedaghem, att ta emot 5 7 barn i åldrarna 1 5 år. Verksamheten ska drivas som enskild firma och vara förlagd till Jasmina Saidis hem vid Visättravägen 29. Hemmet är anpassat för att kunna driva pedagogisk omsorg, familjedaghem. I omgivningarna finns tillgång till parker att förlägga verksamheten till under delar av dagen. Hemmet, som är en bostadsrättslägenhet i ett flerfamiljshus har tillgång till plats för förvaring av barnvagnar. I Visättra Barnens Familjedaghem kommer den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98, att vara ett vägledande dokument. Familjedaghemmet kommer även att följa Allmänna råd för familjedaghem och Huddinge kommuns regler och riktlinjer för förskoleverksamhet samt övriga lagar och regler som gäller för verksamheten. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

72 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2014/ (2) För att kunna tillgodose tillsyn för barnen vid Jasmina Saidis eventuella frånvaro, kommer ett samarbete med Sörskogens familjedaghem och Familjedaghemmet Annas dagbarn att upprättas. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har tagit del av ansökan och genomfört tillsyn i hemmet samt tagit referenser. Hemmet är anpassat för att kunna driva pedagogisk omsorg, familjedaghem. I omgivningarna finns tillgång till grönområden och parker att förlägga verksamheten till under delar av dagen. Jasmina Saidi är utbildad undersköterska och har praktiserat på två familjedaghem i kommunen. Jasmina Saidi är medveten om de lagar och bestämmelser som gäller för verksamheten. Förvaltningen bedömer att Jasmina Saidi, Visättra Barnens Familjedaghem, vid Visättravägen 29 uppfyller kraven för godkännande och därmed rätt till bidrag för att driva pedagogisk omsorg, familjedaghem för 5 7 barn i åldrarna 1 5 år enligt 25 kap. 10 skollagen från och med den 1 augusti Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Helena Näslund Biträdande utbildningsdirektör Bilagor Ansökningshandlingar Beslutet delges Jasmina Saidi, jasmina_saidi@outlook.com Akten

73 HUDDINGE KOMMUN BARN-OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN HUDDINGE KOMMUN Barn och utbildningsförvaltningen ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE ATT ANORDNA FRISTAENDE VERKSAMHET SIOA 1 (1) t2- o 3 Oiarieplan Undertecknad papperskopia skickas till: Huddinge kommun Barn och utbildningsförvaltningen Kvalitetsavdelningen Britt-Marie Frunek Dannelöv Huddinge 2 kap. B Skol/agen Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. 25 kap. 2 skollagen Pedagogisk omsorg är en verksamhet som ska stimulera barns utveckling och lärande. Förskolans läroplan ska vara vägledande för pedagogisk omsorg. Ansökan ska följa kommunens godkännande och rätt till bidrag och göras i god tid innan verksamheten beräknas starta. Efter att komplett ansökan inkommit till förvaltningen är förvaltningens strävan att utredningstiden ska vara högst 6 månader. Uppgifterna i ansökan är offentliga. Sökandes u lfter Huvudman, namn 1 "(l~&rni/l.pt s"' ;&1M Organisationsform (enligt skatteverkets definition) -r~11 ~rr/vl ~-1'/Vl/1 Huvudmannens adress ~---~~~~ \J"i-l)u. Postnummer Postadress tt-t/ <;L) Hu tiol-i~ 1 ( Verksamhetsform, fristående förskola eller pedagogisk omsorg -t-tv~1 ( -<.. clor~ ~ Organisationsnummer ~ Verksamhetens adress Postnummer '-r- < 1 Postadress l!- '"""" Huvudmannens e-post Huvudmannens telefonnummer Huvudmannens mobiltelefonnummer... '-...;:; 'If/. \t.- l '...,,...--~-. JOt[n-v-j/'lA_ $'~vi; V 01.)~\oo~. C.OVV\. Platsantal, önskad omfattning av verks. ~-"'"":).- Jag är medveten om mina skyldigheter utifrån skollagen och kommunens riktlinjer. Detta garanterar jag med min underskrift. Q) ~ ~... l o ~ Unders k r1 "ft o c h p ersonuppg1 'ft s l agen Datum Namnteckning -1 ~ POSTADRESS 9.../12 - \4 :l/vfr~ ~~ NamnförtydliganoV Q {. lt m, M!.:: Barn- och utbildningsförvaltningen U.. Kvalitetsavdelningen ffi HUDDINGE J~ ttr' BESOKSAORESS Gymnasietorgel 1 Huddinge Personuppgiftslagen. Vid handläggningen av ditt ärende registreras och behandlas dina uppgifter i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204), Pul. Genom att underteckna samtycker du till denna behandling. För mer information om Pul läs här Qffeotligb~tsurim;ig~o c~:;b ~~[SQDYI21l9iftslag~o (~ul) - ljuddlng~ kgmrmm TELEFON OCH TELEFAX WEBB OCH E POST ORGANISATIONSNR barn-utbildnlng@huddinge.se

74 Jasminas familjedaghem Hej.. jag heter jasmina saidi och är 28 år. Jobbar idag som undersköterka på Huddinge sjukhus och det har jag gjort i 7 år. Jag har två barn som är snart 5 fem och 2 år gamla, vi bor l visättra i huddinge. Vi har även en liten katt som heter kalle och min man som heter youssef som bor med oss. Vi bor i en stor trea på 88 kvm på plan två, balkongen är inättad då vi har katt men funkar även som en hinder så barnen ej lyckas kasta ner saker. Jag älskar barn och vill starta eget familjedaghem i mitt hem. Alla barn i alla åldrar är välkomna hos oss och vi kommer att göra vårt bästa så alla ska känna sig trygga och glada. Jag kommer att ha ett samarbete med Annas Familjedaghem i kästa och kommer att träffas en gång i veckan minst. Verksamhetside 1. Vision. Trygghet, vi vill, vi törs och vi kan. Verkligheten ska vara rolig, trygg, lärorik och anpassas till varje barn behov i ett livslångt lärande. Verksamhets ide Familjedaghemsverksamheten bygger på " Läroplanen för förskola" (LPFÖ) Basen i verksamheten, är att barnen får hjäpa till med vardagliga sysslor. Alla ska känna sig viktiga och behövda. Barnen ska känna att det dem gör är värdefullt. Det kan vara allt från att duka bord till att gräva ett eget litet land och plantera frön. Ettåringarna tittar på de större barnen och ser på hur dom gör, och tar sedan efter. Utgångspunkten för verksamheten är att alla barn ska behandlas lika, men med hänsyn tagen till att barn har olika behov. Barnen ska mötas med respekt, men måste samtidigt lära sig dem spelregler som gäller, ex vid matbordet och i leken. På så sätt lär sig varje barn, med stöd av varandra och oss vuxna, att respektera sig själva och andra- att bli en bra kompis. l familjedaghemmet får barnen på ett naturligt sätt träna sin motorik i skog och mark och på lekplatser. Blandat med det spontana utomhus leken, genomförs också planerade aktiviteter, som hinderbanor, balanslekar, ord-, matte- och språklekar. l nära samarbete med föräldrarna, fostra barnen, förmedla vår gemensamma värdegrund,

75 tillgodose deras behov av omvårdnad, stödja och stimulera dem i deras känslomässiga och intellektuella utveckling. Genom att.. -ha ett nära samarbete med föräldrarna i den dagliga kontakten, samt med föräldramöten och utvecklingssamtal - ha ett synsätt på barnet som kunnigt, kapabelt och forskande - synliggöra varje barn - uppmuntra och ge beröm -visa varandra respekt - barnen tar ansvar och bli självständigt Grundläggande värden. Den svenska förskolan vilar på demokratisk grund. Alla männoskors lika värde och jämställdhet mellan könen. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skalllyftas fram och synliggöras i verksamheten. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Förståelse och medmänsklighet Familjedaghemmet skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Inget barn skall i familjedaghemmet utsättas för diskriminiering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuellläggning hos anhörig, funktionshinder eller för någon annan typ av kränkande behandling. saklighet och allsidighet. Varje barn skall ges möjlighet att bilda sin egen uppfattning och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Flickor och pojkar skall i familjedaghemmet ha samma möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i familjedaghemmet. Uppdrag. -Familjedaghemmet skalllägga grunden till ett livslångt lärande - Skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bilder en

76 helhet. - skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar tilllek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. - skall ge barnet stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande individ. De skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva. - skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamtförhållningssätt till natur och miljö samt förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Målen anger inriktningen på familjedaghemmets arbete och därmed också den önskade kvalitetsutvecklingen i familjedaghemmet. Riktlinjer Riktlinjer för familjedaghemmet anger dels det ansvar som vilar på den eller de som arbetari familjedaghemmet och för det ansvar dagbarnvårdaren har för att arbetet inriktas mot målen i läroplanen. Mål l. Normer och värden ( jasminasfdh mål) Är att ha ett kontunerligt arbete för jämställdhet samt att stimulera ett genusneutralt arbetssätt. Arbetsprocessen Är att ge barnen möjlighet att reflektera och diskutera samhällets normer utifrån olikhet dvs kön, religion och funktionsnedsättning. Vi fokuserar på likheter istället för olikheter och jag själv ska vara en förebild i detta. Mål 2. utveckling och lärande Att stimulera barnens intresse för matematik och språk. Genom att synliggöra matematiken i vårt dagliga liv genom att barnen kommer att möta olika matematiska begrepp. Vi arbetar med språkkort" Lär din babyläsa" som är ett material för barn mella 8 mån till 5 år. Utvecklings och systematiskt kvalitetsarbete För att familjedaghemmen ska nå de uppsatta målen för verksamheten. Säkerställa och se till att hela verksamheten utgör en sammanhängande helhet av barns totala lärande, omvårdnad, omsorg och fostran. Arbetsätt-

77 Att dokumentera varje barn utveckling i Månadsboken se över rutiner, innehåll och aktiviteter kontunerligt regelbundet se över material och miljö ute och inne och dess organisation att utvärdera verksamheten vid planeringsdagar ur ett tydligt barnperspektiv att ha en dialog med föräldrarna om verksamheten att vi som arbetar ökar vår kompetens genom kontunerligt utbildning uppföljning.. barnintervjuer, utvärdering av arbetsplan, genomgång och översyn av verksamhetsplan varje år för att se till nya utvecklingsområden inför kommande år. Mål 3. Barns inflytande Att lyssna på vad barnen önskar, är nyfikna på och vill klara av. Att stimulera till aktivt initiativ hos barnen och stärka deras självkänsla. Arbetsprocessen Barnen får delta i val av måltider, sagor, sånger, lekar mm samt får utmaningar i form av ansvarstaganden i olika uppgifter och att de också får förtroende att lösa dessa enskilt och i grupp. De får öva sig i turordningstagande och att det är något positiv att hjälpa varandra. Mål 4. Förskola och hem Är att föräldrar som så önskar skall kunna känna sig delaktiga i verksamheten. Arbetsprocessen Verksamhetsdokument skall kontunerligt läggas ut på hemsidan för att öka tillgängligheten och insynen för föräldrarna. Veckoschema med aktiviteter skall också finnas tillgängliga på hemsidan. Föräldrarna erbjuds minst ett utvecklingssamtal per år och två föräldramöten per år. föräldrar kan se och följa barnens arbeten i månadsbok Min Mål är att ge alla barn... känner sig välkomna känner gemenskap i gruppen känner sig trygga och harmoniska har roligt och trivs

78 serveras god och näringsrikt mat får sina behov av vila och sömn tillgodosedda erbjuds en trygg, stimulerande och pedagogisk miljö får mycket tid till lek erbjuds stor portion av varierad utevistelse stimuleras i sin språkutveckling stimuleras till att utveckla och använda sig av sin fantasi och kreativitet uppmuntras till att undersöka och utforska och lära av varandra ges grunder för ett livslångt lärande får en god självkänsla blir sedda och omtanke, respekt och förståelse får visa känslor som bekräftas utvecklar sin förmåga till empati, respekt och förståelse lär sig livets spelregler, vad som är rätt och fel får träna sig till att lyssna, dela med sig, samarbeta, visa hänsyn och ta ansvar ska få utvecklas efter sina egna möjligheter, ålder och behov ska utvecklas till nyfikna, trygga, ansvarstagande, empatiska och självständiga barn Jag är också mån om Miljön och kommer att lära barnen att sortera. Arbetssätt.- Källsortera papper, glas, metall och plast. Jag har en återvinningsstation i närheten. Återanvända material när det är möjligt Tillagar maten i stor utsräckning från grunden tillsammans med barnen samtalat vi om kostens betydelse Säkerhet.

79 Familjehemmet värnar om barnens säkerhet och kommer att barnsäkra hela lägenheten ytterligare (då vi har barn hemma redan så är det redan barnsäkrat). Första hjälpen kit finns alltid vid utevistelse. Jag personligen jobbar som undersköterska och har HLR-utbildning samt Heimlichmanövern. Vi kommer även att ha ett samabete med Ann as familjedaghem som ligger i kästadalsvägen, vi kommer att träffas minst en gång i veckan så barnen får träffa andra barn och på det sättet lär dem sig hur man leker i större grupper. Samtidigt som lär känna personalen där vid ev sjukdom eller smitta. Vi kommer att planera långsiktigt på hur vi ska träffas och lägga upp olika aktiviteter där barnen får utvecklas på det sätt som gynnar varje individ då barnen utvecklar sig olika snabbt. Självklart kommer barnens önskemål att uppmärksammas vid val av aktivitet.

80 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.lundin@huddinge.se Förskolenämnden Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Ett förslag att lägga konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola har inkommit. Förvaltningen ser positivt på det inkomna förslaget. Beskrivning av ärendet Ett förslag att lägga konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola har inkommit. Enligt medborgarförslaget saknas iordningställd yta för spontanidrott i området. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på det inkomna förslaget. Trots att allt fler barn och ungdomar är delaktiga i idrottsföreningarnas verksamhet minskar den så kallade spontanidrotten. Enligt forskning framtagen i samarbete mellan Riksidrottsförbundet och Centrum för idrottsforskning har vi idag en grupp barn och unga som är mycket fysiskt aktiva medan den andra gruppen som inte deltar i någon organiserad motionsform är mycket inaktiva. Det är därför viktigt att uppmuntra barn och ungdomars spontanidrott. Ett lämpligt sätt kan vara att anlägga attraktiva och lättillgängliga ytor som lockar till rörelse, så kallade näridrottsplatser. Enligt Riksidrottsförbundets hemsida definieras en näridrottsplats som: - Öppen för alla oavsett ålder - Stimulerar till aktiv och social samvaro - Finns inom bostadsområdet, i anslutning till skolan eller är lätt att nå - Kan användas fritt och under hela året - Flera och trygga användningsområden - Kreativt och tilltalande byggt och fritt dimensionerad POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

81 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (2) - Låga byggnads och driftskostnader - Slitstark - Kan användas utan tidsbokning - Icke anpassad för organiserad tävlingsverksamhet Som exempel anges mindre idrotts- och skridskoplaner med mångsidig användning under hela året. I sin idéskrift om näridrottsplatser lyfts möjligheten till samarbete mellan olika aktörer fram varvid kommunen åläggs ansvaret för planläggning och samordning medan boende och idrottsföreningar ses som resurser för underhåll och drift. Undersökningar av nyttjandet av spontanidrottsplatser har gjorts, bland annat i forskningsrapporten Spontanidrott för vilka? Av Ulf Blomdahl, Stig Elofsson och Magnus Åkesson, med deltagare från KUF i Huddinge kommun. Undersökningen visar att könsfördelningen mellan nyttjarna i åldern 7 19 år är 80 % pojkar och 20 % flickor. I åldern under 7 år är könsskillnaderna inte lika stora. Vill man ha en mer könsneutral effekt är ytor för lek mer jämställda än så kallade näridrottsplatser, dock bör man här ta i beaktande att sådana ytor oftast vänder sig till de yngre invånarna. Förvaltningen anser trots denna fördelning mellan pojkars- och flickors nyttjandegrad att näridrottsplatser bör ses som något positivt då tillgången på sådana arenor totalt sett stimulerar fler barn att ägna sig åt fysisk aktivitet. Avslutningsvis ser förvaltningen gärna ett medvetet arbete med att analysera och stimulera flickors idrottande i det offentliga rummet. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Medborgarförslag Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

82 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (1) HANDLÄGGARE Fedorova, Antonina Antonina.Fedorova@huddinge.se Remissinstanser: Natur- och byggnadsnämnden Förskolenämnden Kultur- och fritidsnämnden Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 mars 2015 Handläggare: Gunilla Wastesson, näringsliv och samhällsutveckling, kommunstyrelsens förvaltning Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

83 i HUOOIHOE. KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEOBORGARFÖ.R~LA till komm~nfullmäktlge Lämnas personligen till: Information Huddinge AN.<OM HUO.OINGE I<OMMUN Hi. dd!nge :;ervicece(lter. -- ~.. ~.,... _... ~-... ~..... Från Efternamn Gregeby Gatuadress Postadress Förnamn F.redrik,. :. FörsJaa et Skrlv d Ut medborgarförslag har Lägg konstgräs på grusplan~n ritning. (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola. se bifogad,. [ d Motlverlna Här kan du lämna en mer ullörlig besl<flvnlrig av ditl medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att forslagel ska genomföras. För att barnen i Myrän:gen sa[l)t närliggande områden ska få möjlighet till en samlingsplats. Spontan- och egen organiseradidrott ger möjlighet till mer aktiv fritid. I området idag finns ingen naturlig samlingsplats. Fotbollen ~r en ~rik e l spo~t -alla kan vara med, Fotboll är ett förslag, självklart kan andra aktiviterer utövas. Idag är det en "grus,p"l an"(med ogräs) och används mycket sparsamt. Barnen i o m"j:"ådet har ingen bra yta för spontani.närott Qch fl~ra barn b.lir då stillasittande inomhus. Begagnat konstgräs/m"ultisportgräs - kan det placeras ut här tex? Angående sköt~e l av pla11en - ~å. är barnen och vuxna mer än gärna med och sköter planen. f l l! ~ ~==~=-~==~~==----=---~ '! Presentatlon i Jag önskar s]a rv presentera milt förslag för fullmäktige ~ Ja O Nej Slgnatur l! l ~ POSTADRESS ~ Huddinge kommun ~ Kommunstyrelsens förvaltning ~ Information Huddinge f' ;t Huddinge BESOKSAOOESS Kommunalvägen 28 E-POST huddinge@huddinge.se TELEFON OCH TElEFAX

84 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Conny.Steinmo@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - publicera datamängder som öppna data - rekommendation från KSLs styrelse Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat till förskolenämnden att yttra sig över förslaget Publicera datamängder som öppna data - rekommendation från KSLs styrelse. I förslaget önskar man publicering inom något av områdena miljödata, parkering eller skolor förskolor fritidshem. I förslaget pekar man på de positiva effekter som kan vinnas av att data som genereras från kommunal förvaltning publiceras som öppna data. För kommunens del ger större öppenhet incitament till att se över interna rutiner för att öka ordningen och att den egna verksamheten får tillgänglighet till större mängder data. För samhället i övrigt kan öppna data vara innovationsdrivande och öppnar upp för entreprenörer som på basis av dessa data kan generera nya tjänster och produkter. Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på förslaget och ser det som ett förslag som skapar utveckling för såväl kommunal förvaltning som samhället i stort. Förvaltningen ser i detta förslag inga problem med publicering av kontaktinformation och belägenhet för skolor, förskolor och fritidshem det är information som redan är utlagd som öppna data på huddinge.se. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat till förskolenämnden att yttra sig över förslaget Publicera datamängder som öppna data - rekommendation från KSLs styrelse. I förslaget önskar man publicering inom något av områdena miljödata, parkering eller skolor förskolor fritidshem. KSLs styrelse beslutade i december förra året att rekommendera länets kommuner en eller flera datamängder på annat ställe i remissen skriver man någon av datamängderna 1) miljödata, 2) parkering samt 3) skolor, förskolor POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

85 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) och fritidshem. När det gäller miljödata och parkering redovisar man att dessa data har varit efterfrågade i Linköping respektive Stockholm. Sedan 2010 finns en lag - PSI-lagen om vidareutnyttjande av offentliga data. Lagen ger kommuner möjlighet att ta ut avgifter för detta, men det påpekas i förslaget att det finns såväl kommunintern som samhällsnytta av att tillhandhålla öppna och avgiftsfria data. Argumenten för detta rör sig inom två områden: Nytta för kommunens interna utveckling och medborgarnas delaktighet och insyn, samt nytta i form av att öppna data förväntas bidra till innovation och nya tjänster. KSL hänvisar till en studie från EU-kommissionen som pekar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. KSL trycker på vikten av att det blir ett gemensamt åtagande för regionens kommuner att se till att öppna data tillgängliggörs på ett likvärdigt sätt, då det blir intressantare för entreprenörer och företag att bygga tjänster runt ett större material. Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till rekommendationen från KSL. Vad avser förskolor och skolor så finns geodata namn, adress och länk till förskolor, grundskolor och gymnasier - kring dessa (fritidshem är knutna till grundskolor) redan som öppna data att tas i bruk på huddinge.se Även andra öppna data som parkeringsinformation (infartsparkeringar), befolkningsdata och protokoll från nämndmöten finns på samma ställe Argumenten för publiceringen av öppna data handlar om att det bidrar till kommunens interna utveckling och kan utgöra incitament för tjänsteutveckling för företag och entreprenörer. Det första argumentet pekar på att ytterligare ökad transparens ger incitament för att arbeta vidare på utveckling av kommunens interna processer och bidrar till medborgarnas delaktighet och insyn i verksamheten. Det andra argumentet innebär att publiceringen av öppna data också bidrar, enligt den studie från EU-kommission man hänvisar till från KSL, till innovation och tjänsteutveckling. Förvaltningen menar att båda dessa argument är viktiga och goda skäl för att ställa sig bakom förslaget. Därtill menar förvaltningen att det är viktigt vilket påpekas i förslaget - för att goda effekter ska uppnås framför allt vad gäller intresse för att ta öppna data i bruk för innovation och företagande, att det finns samordning mellan regionens kommuner avseende datainnehåll och format för hur dessa data kan tillgängliggöras.

86 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (3) Viktigt är att öppna data publiceras under sådana former att denna utveckling går i takt med kraven på säkerhet och integritet för individer och verksamheter. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Annelie Glifberg Verksamhetschef för förskolan Beslutet delges Kommunstyrelsen Akten

87 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (1) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena Helena.Gerrby@huddinge.se Remissinstanser Förskolenämnden Grundskolenämnden Publicera datamängder som öppna data - rekommendation från KSLs styrelse Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 april 2015 Handläggare: Maria Sundblad, sektionen kvalitet och projekt Skicka era svar genom remissfunktion en i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

88 KSL Kommunförbundet Stockho/ms Län REKOMMENDATION Dnr KSL/14/ För kännedom: Kommundirektörer IT -chefer/ -sh ateger Kommunstyrelsen Rekommendation att publicera datamängder som öppna data KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera länets kommuner att publicera en eller flera data mängder, som öppna data, inom områdena miljöda ta, parkering, samt skolor, förskolor och fritidshem. Bakgrund Öppna data är digital information som är tillgänglig för vem som helst att återanvända och distribuera, utan avgifter och begränsande villkor. I Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, PSI-lagen, som bygger på ett ED-direktiv. Lagen ska underlätta för enskilda individer att använda handlingar som tillhandahålls av offentliga organisationer. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för handlingar som återanvänds, men flera studier visar att det finns en stor nytta i att i stället tillhandahålla dessa som öppna data. Öppna data skapar förutsättningar för fler att få insyn i den offentliga förvaltningen. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbäth as möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Arbetet med öppna data för även med sig positiva effekter för den offentliga förvaltningens interna arbete, och kan driva kvalitetsarbete. Öppna data kan fungera som en katalysator för ordning och reda i de interna informationsresurserna, samt bidrar till att tillgängliggöra data som kan tjäna som verksamhetsstöd, och för analys av den egna verksamheten. Öppna data kan användas för innovation och att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer kan utveckla nya tjänster, genom att t. ex. analysera, kombinera och visualisera informationen på ett nytt sätt. Det har gj01ts flera försök att berälma värdet på marknaden för informationstjänster som bygger på återanvända offentliga data och e-tjänster. En studie som genomförts på uppdrag av ED-kommissionen visar på stor nytta av fritt tillgänglig offentlig data. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, stockhol m Besöksadress södermalmsallen 36, Stockholm Växel Fax E-post lnfo@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

89 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN REKOMMENDATION Dnr KSL/14/ Öppna data i länets kommuner Stockholms stad har publicerat öppna data sedan 2011, och har en särställning, även nationellt, när det gäller mängden publicerad öppen data. Enligt en rapport publicerad av PwC 2014, Öppna data i Svel'ige, står Stocld10lms stad för nästan en tredjedel av alla öppna datamängder i Sverige, 206 st. Stockholms stad har även arrangerat flera tävlingar för att stimulera användningen av öppna data. I merpatten av länets övriga kommuner är arbetet med öppna data ännu i sin linda. Enligt sajten PSI-datakollen, som är en tjänst som drivs av Vinnova och E delegationen, och som granskar offentliga organisationers uppfyllnad av de nationella rekommendationerna kring publicering av PSI-data, så hade endast sju kommuner i länet i oktober 2014, en sida för PSI-data på sin webbplats. Antalet publicerade datamängder är oftast relativt få hos de kommuner som har publicerat öppna data. Gemensamma datamängder I SKLs nationella ramverk för öppna data framhålls vikten av regional och nationell samverkan, i synnerhet kring publiceringen. Samverkan kring arbetet med öppna data ökar värdet i den tillgängliggjorda informationen. Utgångspunkten är att intresset för den enskilda kommunens data kan vara begränsat då kostnaden för att bygga t ex en tjänst avsedd för endast en kommun kan vara hög i förhållandet till den nytta som en vidareutnyttjare kan få ut. Öppna data som tillgängliggörs på ett likvärdigt sätt i hela regionen möjliggör en större nytta för så väl kommunerna som för enskilda vidareutnyttjare. Regional samverkan kring gemensam publicering av datamängder skapar förutsättningar för en regional informationsmarlmad. En rekommendation om gemensamma datamängder skulle kunna öka mängden publicerad öppna data i länet.!t-forum arbetar sedan flera år med att stödja och underlätta för medlemmarna att publicera information i form av öppna data.!t-forums styrgrupp tog hösten 2013 beslut om att ta fram en rekommendation kring publicering av gemensamma datamängder, och under 2014 genomförde!t-forum en kartläggning av vilka datamängder som är mest efterfrågade i några av de kommuner som kommit långt i arbetet med öppna data: Linköping, Helsingborg, Stocldrolm, Umeå och Örebro. Resultatet visade att kommunerna haft mest efterfrågan på de datamängder som baseras på geodata (data som beskriver företeelser och deras geografiska läge), och främst när det gäller information om trafik, parkering, miljödata och fritidsanläggningar. Med utgångspunkt från kartläggningen rekommenderas kommunerna i länet att publicera en eller flera datamängder, som öppna data, inom följande områden: Miljödata: luftkvalitetsmätningar, bullerdata och radon Parkering: belägenhet, servicetider och specialparkeringsplatser Skolor, förskolor, fritidshem: belägenhet och kontaktinformation KSLs uppgift blir att stödja erfarenhetsutbyte kring publiceringen av de gemensamma datamängderna, och stödja de kommuner i länet som önskar fördjupad samverkan kring publiceringen av öppna data. Arbetet kommer att ske inom ramen för IT -forums uppdrag. 2

90 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN REKOMMENDATION Dnr KSL/14/ Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast med e-post till registr ator@ksl.se Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av: Jens Lindh, telefon , e-post jens.lindh@ksl.se Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN ErikLangby ordförande Bilaga: Förslag till gemensam datamängd 3

91 KSL l llllll Kommunförbundet Stockho/ms Län IT-forum Stockholms län Förslag till gemensam datamängd Sammanfattning Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) arbetar för att skapa en regional informationsmarknad där vidareub1yttjare av data kan skapa nya ljänster utifrån ett större sammanhang än den enskilda kommtmens data. För att kmma skapa den regionala informationsmarknaden behöver regionen komma överens om ett antal datamängder som alla kommuner och landsting publicerar på ett likartat sätt. IT-forum har undersökt vilka datamängder som är mest efterfrågade i några av de kommuner som kommit längre i arbetet med öppna data. Sammanfattningsvis har de undersökta kommunerna upplevt mest efterfrågan på de datamängder som har en geodatadel: b afik, parkering, miljödata och fritidsanläggningar. Fokus i Open Stockholm Award överensstämmer till stor del med dem1a bild, dvs. geodata, b afik och parkering samt miljöda ta. SKL h åller på att göra en kartläggning och ska driva frågan om en nationell publicering av en gemensam datamängd, men har ämm inte beslutat vilken datamängd detta blir. Utifrån analysen föreslår!t-forum att regionen kommer överens om att publicera en eller flera datamängder enligt nedan. Postadress Kommunförbundet stockhalms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallen 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl. se Hemsida Organisationsnummer

92 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 2 (6) Förslag till gemensam datamängd!t-forum föreslår att regionen publicerar någon av följande datamängder: 1. Miljödata: a. Luftkvalitetsmätningar b. Bullerdata c. Radon 2. Parkering: a. Belägenhet b. Servicetider c. Specialparkeringsplatser (buss, lastbil, mc, platser för rörelsehindrade) 3. Skolor, förskolor, fritidshem: a. Belägenhet b. Kontaktinformation Erfarenheter från andra kommuner Linköping I Linköping har några företag efterfrågat miljödata. De vill kombinera dessa data med mobildata, där man kan se var folk befitmer sig. Linköping hänvisar i övrigt till den kartläggning som SKL just nu genomför: de frågar sina referenskommuner vilka data som är mest efterfrågade. SKLs undersökning planeras vara klar 13 mars, då vill de besluta om en gemensam datamängd för alla kommuner i landet. Helsingborg De mest efterfrågade datamängderna i Helsingborg har varit GIS och kartdata i stort, även gällande kommunens olika faciliteter. På andra plats är det finansiell data där de genomförde ett projekt med Vinnova för att reda ut begreppen. Arbetet med finansiell data fortsätter, men sinkas lite på grund av ett snart byte av affärssystem. Stockholm De mest efterfrågade datamängderna i Stockholm är trafik och parkering.

93 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN (6) Umeå Den mest efterfrågade datamängden i Umeå är förteckning över fritidsanläggningar. Det har bl.a. byggts en app på denna datamängd. I diskussioner med utvecklare har data med geotaggning varit mest inb essant. De flesta utvecklare vill ha nationell data. Umeå ska lägga ut luftkvalitetsmätningar och forskare har visat inh esse för dessa. Umeå har gjort en undersökning där utvecklare fick ange vilka datamängder de är inh esserade av: Förteckningar över politiska beslut och vilka förväntade resultat/mål som är kopplade till besluten Sophämhlingtider och ruttinformation för sopbilarna Kommunens leverantörsfakturor Bussarnas faktiska position Busstidtabeller för den kommunala bussh afiken Datumparkeringsregler per gata Turistinformation Anläggningar som kan nyttjas på fritiden (planer, hallar, spår etc) Bobungsläget på fritidsanläggningar Rapportering av fel avseende gata/ park/ anläggning Resultat från hälsoskyddsinspektioner av restauranger Förteckning över handikappanpassningsåtgärder i offentliga byggnader Förteckning över vatten- och energiförbruklling i offentliga byggnader Grad av återvimling per bostadsområde/ gata Köstatistik avseende barn- och äldreomsorg Förtecktling över kommunens!t-system Förteckning över programvantlicenser som ägs av kommunen Örebro Örebro har inte analyserat vilka datamängder som fu mest efterfrågade. SKL: s projekt öppna data Ett av målen för SKL:s projekt för öppna data är att besluta om en gemensam datamängd för alla kommuner i landet.

94 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKJ-IOLMS LÄN (6) Som underlag_ till deras beslut genomför SKL en kartläggning bland sina referenskommuner där de frågar vilka data som är mest efterfrågade. På samverkansmötet 13mars redovisade SKL:s föreh ädare att de evenh1ellt skulle föreslå att Koladas API skulle kunna bli en första gemensam datamäng d. (http: // portal.php?page=index/ a pi) Open Stockholm Award Tema2014 Tävlingens huvudfokus är Smart City kopplat till den växande staden med följande fokusområden: limovation Trafik och framkomlighet Minskad miljöbelash<ing och ökad hållbarhet.

95 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN 5 (6) Minimikrav för deltagande kommuner och publicering av data i tävlingen motsvarande det som Stockholm har publicerat inom följande områden: 1. Geodata Regionen måste publicera en bakgrundskarta i form av öppna data- som täcker regionen alternativt geografiskt täcker de kommuner som medverkar med data i tävlingen. Kartan ska visa bebyggelseområden, gattmät mm. Kartan ska kunna användas när information ska presenteras mot en kartbak grund. Stockholms stadsbyggnadskontor har publicerat två versioner av stadens karta med samma irmehåll, men med olika maner (utseende). Staden har h äffat avtal med Lanhnäteriet om att publicera kartan som öppna data för följande två versioner: A. Stockholmskarta-grå, förenklad med mild färgsäth1ing. B. Stockholmskarta-grå, förenklad, nedtonad med en nedtonad färgsättning (grå-blå) som gör kartan lämplig att använda när den ska vara bakgrund till am1an information, som önskas presenteras med mer framh ädande färgsäth1ing. Kartinformationen bör kum1a hämtas via ljänst av typen WMS (Web Map Service), vilket är ett protokoll för att publicera georefererad kartinformation i rasterformat över internet. Protokollet är en standard framtagen av Open Geospatial Consortium (OGC). Detma kartinformation ska kmma publiceras utan avgift för användaren. 2. Trafik- och parkeringsdata Stockholms u afikkontor har publicerat följande datamängder. Vägföreskrifter mm Gattmamn, gångyta, kantstöd, köryta, typgata, väghållare, övrig yta, vägmittsklass, parkeringsautomat, beläggningsåtgärd, räcke etc. Parkeringsplatser (utöver personbil) Parkeringsplatser för buss Parkeringsplatser för lastbil Parkeringsplatser för motorcykel Parkeringsplatser för personer med rörelsehinder. Tjänsterna (datamängderna) ska kmma anropas med någon/några av formaten HTTP GET, POSTSvar erhålles i XML (default) eller JSON. 3. Miljödata Stockholm miljöförvaltning har publicerat följande data från Miljöbarometern som öppna data. Det films för närvarande inga krav på att publicera realtidsdata.

96 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN (6) Data om klimatutsläpp Partikelhalter i luften Luftdata Radon Buller och mätvärden på vägar och fastigheter Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag Dat~ från miljöövervakning som mäter miljötillståndet Med vänlig hälsning!t-forum Namn

97 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.lundin@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Parkeringsprogram för Huddinge kommun Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Huddinge kommun har tagit fram en trafikstrategi som beskriver inriktningen för kommunens arbete med trafikfrågor de kommande åren. - Gång-, cykel- och kollektivtrafik skall prioriteras - Kollektivtrafiken skall vara utgångspunkten vid all planering - Bebyggelse- och trafikplanering skall vara samordnad För att konkretisera strategin har en trafikplan tagits fram. Trafikplanen består av nio olika åtgärdsplaner varav parkeringsprogrammet är en. Parkeringsprogrammet skall kompletteras av en parkeringsplan. Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: - Ytkrävande markparkering skall minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken skall kunna användas effektivare. - Planering och styrning av cykel- och bilparkering skall bidra till att andelen resor med gång-, cykel-, och kollektivtrafik skall öka - Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik skall bära sina egna kostnader - Det skall vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för en fungerande parkeringssituation. Förvaltningen ser positivt på ett förslag som leder till goda parkeringsmöjligheter i Huddinge kommun förutsatt att barn, elever, POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

98 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) vårdnadshavare och personal har en säker trafikmiljö men också ett reellt val ifråga om vilket transportmedel de väljer utifrån sina behov och förutsättningar till och från förskola och skola inom kommunen. Det vore dock önskvärt med ett tydligare barnperspektiv för att tillförsäkra de yngre trafikanterna en säker och tydlig trafikmiljö. Beskrivning av ärendet En av orsakerna till att ett parkeringsprogram behövs är att kommunen har en varierad bebyggelse vilket gör bilen till ett viktigt transportmedel även i framtiden. Enligt författaren till trafikprogrammet måste fler invånare välja att gå, cykla och åka kollektivt för att skapa en fungerande och framkomlig biltrafik. Parkeringsprogrammet skall utgå från att prioritera kollektivtrafik. Tänkta åtgärder är att undvika ytkrävande markparkeringslösningar och begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen vid planläggning och bygglov. Målen för parkering har formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som fullmäktige har angivit för parkeringsprogrammet. - Ytkrävande markparkering skall minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken skall kunna användas effektivare. - Planering och styrning av cykel- och bilparkering skall bidra till att andelen resor med gång-, cykel-, och kollektivtrafik skall öka - Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik skall bära sina egna kostnader - Det skall vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Huddinge indelas i zoner för att kunna ställa olika krav på parkering utifrån möjligheten att resa på annat sätt än med bil. Zonindelningen utgår från översiktsplanen där ett radiellt avstånd mäts. Zon A är mycket stationsnära områden (mindre än 600 meter från spårbunden kollektivtrafik), medan B är stationsnära ( meter från spårbunden kollektivtrafik) och C resterande delar av kommunen (områden med mer än 1200 meter till spårbunden kollektivtrafik). Antalet parkeringsplatser i zon A anses kunna vara färre än i zon b och c. Riktlinjerna för parkering kommer att anpassas efter de olika zonerna så att vissa är tillämpbara i en zon medan andra är mer generella och tillämpbara i hela kommunen. Enligt riktlinjerna har följande gruppers parkeringsbehov identifierats:

99 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) - Besökare - Boende - Pendlarparkerare - Arbetspendlare Följande riktlinjer har tagits fram: - Prioritering mellan användargrupper - Acceptabla gångavstånd till parkering - Tidsreglering för att prioritera olika grupper - Parkeringsavgifter - Utformning av cykelparkering vid nybyggnation - Utformning av bilparkering vid nybyggnation - Friköp av parkering vid ny- och ombyggnation - Infartsparkering - Parkering för funktionsnedsatta - Parkering för motorcykel och moped klass I - Bilpoolplatser och laddplatser för elfordon - Parkeringstal för cykel och bil - Flexibla parkeringstal Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på ett förslag som leder till goda parkeringsmöjligheter i Huddinge kommun förutsatt att barn, elever, vårdnadshavare och personal har en säker trafikmiljö men också ett reellt val ifråga om vilket transportmedel de väljer utifrån sina behov och förutsättningar till och från förskola och skola inom kommunen. Det vore dock önskvärt med ett tydligare barnperspektiv för att tillförsäkra de yngre trafikanterna en säker och tydlig trafikmiljö. Det är av vikt att det finns möjlighet att parkera i anslutning till förskolor och skolor då erfarenheten visar att verksamheter som saknar parkeringsplatser och lämpliga på- och avstigningszoner får en kaotisk och trafikfarlig situation kring förskola/ skola då vårdnadshavare skall lämna eller hämta sina barn. Det behöver också finnas säkra förutsättningar för elever som lämnas och hämtas på skolan med skolskjutsfordon. Förvaltningen ser gärna kantstensparkering utmed vägen för att enkelt och säkert kunna stanna till vid lämning respektive hämtning av barn/elever då detta ger förutsättning för en säkrare miljö då backning undviks i stråk där barn och elever färdas. Dessa platser kan med fördel tidsbegränsas så att de inte tas i anspråk av dem som har behov av långtidsparkering.

100 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-2015/ (4) Förutom cykelparkering bör även barnvagnsparkering planeras för vårdnadshavare som promenerar med yngre barn i vagn. Vi vet att det idag finns ett antal områden där det är svårt att ta sig kommunalt till och från hemmet och vidare till förskola, skola, arbetsplats eller fritidsaktiviteter. Det finns även ett antal områden där det inte finns närliggande förskola och skola vilket innebär svårigheter för de boende. Parkeringsutredningen glömmer en viktig grupp människor som tillfälligt eller varaktigt är funktionsnedsatta men som inte har tillräckliga svårigheter för att erhålla ett parkeringstillstånd för funktionsnedsatta. Många av dessa personer kan lösa vardagsproblem genom möjligheten att använda bilen. Dessa personer kan vara helt eller delvis sjukskrivna vilket ger en lägre inkomst och därmed en sämre möjlighet att bära den extra kostnad som parkeringsavgiften innebär. Jukka Kuusisto Utbildningsdirektör Mia Bergström Lokalplaneringschef Bilagor Parkeringsprogram för Huddinge kommun Beslutet delges Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Akten

101 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (1) Remissinstanser Samtliga nämnder Samtliga kommunala råd Parkeringsprogram för Huddinge kommun En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. I parkeringsprogrammet preciseras mål och syfte, samt hur programmet bidrar till att uppfylla trafikstrategin. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 april 2015 Handläggare: Isabelle Stöckel, Gatu- och trafikavdelningen Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Kerstin Z Johansson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

102 HUDDINGE KOMMUN Parkeringsprogram för Huddinge kommun December 2014 GK-2012/ KS-2014/ Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen 15 december 2014

103 Huddinge kommun PARKERINGSPROGRAM FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: GK-2012/ , KS-2014/ Utgåva: Författare: Arbetet med att ta fram förslag till parkeringsprogrammet har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Isabelle Stöckel, Nicklas Lord, Joel Edding, Lena Fyrvald, Johanna Pettersson, Signe Wernberg, Kurt Lundvall, Lukas Eliasson, Annika Löfmark, Alexandra Mattsson, Lotta Berggren, Lisa Kroon och Jessica Elmgren. Konsultstöd har erhållits från Trivector Traffic. 2

104 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. De nya bostäderna ska framförallt skapas genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik. För att kunna ta hand om befolkningstillväxt ställs krav på ett tillgängligt och robust transportsystem. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Trafikstrategin beskriver den riktning som kommunen vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. Följande strategiska huvudinriktning formulerades i trafikstrategin: Gång-, cykel- och kollektivtrafikska ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet är en av dem. Parkeringsprogrammet kommer följas av en parkeringsplan.syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör planeras, utformas och regleras. Följande inriktningsmål har tagits fram för parkeringsprogrammet: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter Parkeringsprogrammet beskriver vilka åtgärdsförslag och riktlinjer som behövs för att en fungerande parkeringssituation i Huddinge kommun, samt hur programmet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Parkeringsprogrammet är ett viktigt verktyg för att kommunens politiker och tjänstemän ska kunna fatta väl avvägda beslut som bidrar till utvecklingen i enlighet med de mål som anges i kommunens övergripande styrdokument. 3

105 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND Dokumenthierarki Utgångspunkter Syfte MÅLSÄTTNINGAR Övergripande mål Mål För parkering HUDDINGES ZONER Zon A Mycket stationsnära lägen Zon B Stationsnära lägen Zon C Övriga kommunen RIKTLINJER FÖR PARKERING Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation Utformning av bilparkering vid nybyggnation Parkeringsköp av parkering vid ny- och ombyggnation Infartsparkering/pendlarparkering Parkering för funktionsnedsatta Motorcykel- och moped klass 1-parkering Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal Flexibla parkeringstal FÖRSLAG TILL PARKERINGSPLAN BILAGA 1 BAKGRUND TILL PARKERINGSTALEN BILAGA 2 ZONINDELNING 4

106 1. Bakgrund 1.1 DOKUMENTHIERARKI Huddinge kommuns parkeringsprogram är en följd av Huddinges trafikstrategi - Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus som antogs av kommunfullmäktige i maj Trafikstrategin förhåller sig i sin tur till ett antal utvecklingsplaner samt nationella och lokala mål. Trafikstrategin ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav parkeringsprogrammet med efterföljande parkeringsplan är en av dem. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I nedanstående bild kan man se hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1: Schematisk bild över trafikstrategins dokumenthierarki Trafikstrategintrategins huvudinriktning är: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad 5

107 1.2 UTGÅNGSPUNKTER En växande region Stockholm är en region som växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli som störst fram till år 2020, då Stockholms län väntas öka med personer 1 årligen vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar varje dag 2. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Detta ska primärt ske genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen med spårburen kollektivtrafik eller vid kollektivtrafikstråk som ingår i stamnätet. Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. Varför behövs ett parkeringsprogram? Kommunfullmäktige anger i sitt uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ett parkeringsprogram med riktlinjer är ett viktigt redskap för att Huddinge kommun ska kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktningsbeslut och mot trafikstrategin. Parkeringsprogrammet ska utgå från att prioritera kollektivtrafik. Detta ska bland annat ske genom att undvika ytkrävande markparkeringslösningar och begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i kollektivtrafiknära lägen vid planläggning och bygglov. Parkering kräver stora ytor och begränsar ofta storleken på exploateringen, vilket medför mindre ytor för bostäder, service och arbetsplatser i attraktiva lägen. Det här motverkar målen i översiktsplanen på flera områden. En viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är att ta till vara på bra kollektivtrafiklägen och därmed göra skillnad på hur parkering bör utformas, både med tanke på markutnyttjande och antal parkeringsplatser utifrån hur bra kollektivtrafiken är. Huddinge kommun har varierad bebyggelse vilket gör bilen till ett viktigt transportmedel även i framtiden. För att trafiksystemet ska fungera effektivt måste andelen bilresor minska. Genom att fler av Huddinges invånare väljer att gå, cykla och åka kollektivt får vi förutsättningar att skapa fungerande och framkomlig biltrafik. 1.3 SYFTE Syftet med parkeringsprogrammet är att ta fram verkningsfulla och användbara redskap för att kunna fatta väl avvägda beslut som leder mot översiktsplanens inriktning samt trafikstrategins mål och vision. Parkeringsprogrammet ska bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. 1 TMR Rapport 1: Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm

108 2. Målsättningar Målen för parkering har formulerats med utgångspunkt i kommunens styrande dokument samt den inriktning som fullmäktige angivit för parkeringsprogrammet. 2.1 ÖVERGRIPANDE MÅL Huddinge kommuns övergripande mål anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen, Översiktsplan Mål finns också formulerade i kommunens trafikstrategi, samt dokumenten Mål och budget 2014 och Lokal agenda 21 som behandlar kommunens miljömål. I tabellen nedan ges exempel på mål och riktlinjer från dessa dokument som påverkar inriktningen för parkeringsverksamheten i kommunen. MÅL DOKUMENT Kommunens vision är att Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. ÖP 2030, s. 11 Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. ÖP 2030, s. 35 Parkeringsprogram med följande parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan frågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt utan att äventyra transportsystemets funktion. ÖP 2030, s. 37 I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. ÖP 2030, s. 37 Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Trafikstrategin s.17 Koldioxidutsläppen (fossila) per invånare ska minska med 55 procent senast 2020 och 85 procent senast 2050 jämfört med Koldioxidavtrycket per invånare ska minska från 10,2 ton (senaste mätningen) till 4 ton år Lokal Agenda 21 för Huddinge , s.9 Figur 2. Övergripande mål och riktlinjer ur Huddinge kommuns strategiska dokument. 2.2 MÅL FÖR PARKERING I uppdraget att ta fram ett parkeringsprogram för Huddinge kommun anges att kollektivtrafiken ska prioriteras bland annat genom att: Undvika ytkrävande markparkeringslösningar i kollektivtrafiknära lägen Vid planläggning och bygglov begränsa antalet arbetsplatsparkeringar i goda kollektivtrafiklägen 7

109 Grundprincipen ska vara att den som nyttjar bilparkeringsplatsen ska betala kostnaden för platsen. Principen ska inte tillämpas där kollektivtrafiken är bristfällig och där det inte råder konkurrens om marken Cykelparkering prioriteras före bilparkering Utifrån övergripande målsättningar och ovanstående inriktning för programmet har dessa inriktningsmål tagits fram: INRIKTNINGSMÅL FÖR PARKERING A B C Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. 3 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. D Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. 4 Figur 3. Inriktningsmål för parkering inom Huddinge kommun. För respektive mål finns indikatorer och förslag till hur dessa ska följas upp. Uppföljning av målen Här ges en beskrivning av vad respektive mål avser och hur målen kan följas upp. Hur arbetet för att nå målen ska bedrivas anges i parkeringsriktlinjerna, se kapitel 4. Mål A: Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i goda kollektivtrafiklägen för att marken ska kunna användas effektivare. För att kunna förtäta Huddinge i lägen med attraktiv kollektivtrafik behöver marken användas mer effektivt. Markparkering kräver stora ytor och behöver minska i omfattning så att marken kan nyttjas till andra ändamål. För att åstadkomma detta kan markparkering behöva ersättas med mer yteffektiva parkeringslösningar, som parkeringshus eller garage, gärna integrerat med andra verksamheter. Ny markparkering ska inte anläggas. Förslag till indikatorer för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom 600 meters radie från goda kollektivtrafiklägen Antal markparkeringsplatser inom 1200 meters radie från goda kollektivtrafiklägen 5 3 Goda kollektivtrafiklägen avser lokala centrum enl. ÖP (Huddinge, Trångsund, Skogås, Stuvsta, Masmo/Vårby Haga och Vårby gård), samt den regionala kärnan Flemingsberg. När busstrafiken utvecklas i stamnätet kan även närhet till tät busstrafik, t ex stombusslinjehållplatser definieras som lägen med god kollektivtrafik. 4 Med viktiga målpunkter avses centrumområden och besöksintensiva verksamheter/lokaler. 8

110 Inventering bör ske minst vart femte år, samt i samband med exploatering i goda kollektivtrafiklägen. Inventering som genomförts under 2014 fungerar som referens för nuläget för att kunna följa upp att en minskning sker över tid. Mål B: Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att andelen resor med gång-, cykel och kollektivtrafik ska öka. Förutsättningarna för att öka andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer är bäst i tätbebyggda områden med attraktiv kollektivtrafik. För att stödja detta ska planering och reglering av parkering tillsammans med övrig stads- och trafikplanering bidra till att fler väljer att gå, cykla och åka kollektivt till målpunkter (t.ex. arbetsplatser, besöksmål och handel). Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen. Mäts genom en resvaneundersökning, förslagsvis vart tredje till vart femte år. Färdmedelsfördelning till specifika målpunkter före och efter att en förändring som rör parkering genomförs. Mäts genom exempelvis intervjuer och enkäter med berörda. Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållandet till invånarantalet. Mäts i Miljöbarometern, Agenda 21. När kommunen genomför större förändringar avseende exempelvis parkeringsreglering bör man undersöka hur färdmedelsandelen förändras. Mätningar bör göras före och efter regleringen/åtgärden. Undersökningen kan t ex bestå av intervjuer på plats där människor får svara på hur de har rest till målpunkten, samt om de ändrat sitt resebeteende och varför. Mål C: Bilparkering för bostäder och verksamheter i lägen med god kollektivtrafik ska bära sina egna kostnader. I goda kollektivtrafiklägen är det ofta stor konkurrens om marken. I dessa lägen finns det skäl att ha en mer marknadsmässig kostnad för parkering för att efterfrågan inte ska bli konstlat hög. En parkeringsplats är aldrig gratis för kommunen i och med anläggnings- och underhållskostnader. Dessutom uteblir eventuella hyreskostnader eller försäljning av marken genom att ha parkering på platsen. Det är därför önskvärt att de som använder parkeringsplatser är med och betalar i större utsträckning än idag. Att parkering på kommunens mark avgiftsbeläggs innebär även att det blir enklare att styra boende och arbetande till parkering på kvartersmark eftersom det inte finns någon alternativ gratisparkering. I bostadsfastigheter i goda kollektivtrafiklägen bör de som inte äger bil inte heller behöva vara med och subventionera parkeringsplatser vid bostaden. Hela kostnaden för parkering bör därför vara skild från ordinarie bostadshyra så att endast de som väljer att nyttja en parkeringsplats behöver betala parkeringskostnaden. Förslag till indikator för uppföljning: Andel nybyggda bostäder och verksamheter där hela parkeringskostnaden frikopplas från bostadshyran respektive 1200 meters radiellt avstånd nämns i kommunens trafikstrategi som lämpliga planeringsmått för ny bebyggelse i stationsnära lägen. 9

111 Mål D: Det ska vara enkelt för besökare att hitta cykel- och bilparkering vid viktiga målpunkter. Vid viktiga målpunkter med stort besöksantal (exempelvis centrumområden och besöksintensiva verksamheter) ska tillgängligheten för besökare som reser med cykel alltid vara mycket hög. Det kräver att tillräckligt mycket cykelparkering av god kvalitet finns nära målpunkten. Även de som måste resa med bil ska ha en hög tillgänglighet. För att åstadkomma en hög tillgänglighet på bilparkering behöver parkeringsplatserna regleras så att det alltid finns ett rimligt antal lediga platser. Genom en väl avvägd reglering av bilparkering kan omsättningen öka och samma parkeringsplats användas av fler bilister under dygnet, vilket bidrar till att tillgängliggöra målpunkten för bilburna besökare och skapa ett större kundunderlag för handeln. Förslag till indikatorer för årlig uppföljning: Beläggning på cykelparkeringar vid centrum och övriga målpunkter. 6 Beläggning på besöksparkering för bil. För en god tillgänglighet bör beläggningen under den mest belastade timmen vara procent. 7 6 Det är viktigt att ha i åtanke att en låg beläggningsgrad kan indikera att cykelparkeringen inte är tillräckligt nära målpunkten eller av undermålig kvalitet och därför inte utnyttjas. 7 För besöksparkeringen är en beläggningsgrad på procent önskvärt för att det inte ska finnas ett överutbud av parkering samtidigt som det alltid ska finnas ledig parkering så att det är lätt att hitta en parkeringsplats. Källa: Donald Soup, The High Cost of Free Parking 10

112 3. Huddinges zoner I och med att kommunen består av områden med skiftande karaktär och förutsättningar, används en zonindelning i detta parkeringsprogram för att kunna ställa olika krav på parkering utifrån möjligheten att resa på annat sätt än med bil. Kommunen har delats in i tre zoner utifrån närheten till attraktiv kollektivtrafik: A, B och C. Zon A är områden som är mycket stationsnära, zon B är stationsnära lägen och zon C är resterande delar av kommunen. Zonindelningen utgår från översiktsplanen där ett radiellt avstånd (fågelvägen) på 600 meter respektive 1200 meter från spårbunden kollektivtrafik anges som planeringsmått vid anläggande av nya bostäder och verksamheter. 8 Zon A har anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur, eftersom riktlinjerna ska omfatta urbana miljöer i mycket stationsnära lägen. Detta innebär att avståndet ibland är något kortare och ibland något längre än 600 meter. Vid framtida exploatering inom 600 meters radie från station, men utanför befintlig bebyggelsestruktur, ska denna också omfattas av riktlinjerna för zon A. Figur 4. Schematisk skiss över zonindelningen. 3.1 ZON A MYCKET STATIONSNÄRA LÄGEN I zon A, områden som kategoriseras som mycket stationsnära, finns motiv till lägre parkeringstal och annan reglering i och med den goda tillgängligheten till attraktiv och beständig kollektivtrafik och närhet till service. Zon A utgår från 600 meter radiellt avstånd (fågelvägen) från befintliga spårstationer. Eftersom all mark inte är exploaterad inom 600 meter från stationerna idag har dock zonen anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur för att riktlinjerna för zon A ska appliceras i bebyggda områden. Om ny mark exploateras inom 600 meters radie från station ska också denna inkluderas i zon A. Följande områden ingår i zon A: Flemingsberg Huddinge centrum Stuvsta Trångsund Skogås Masmo/Vårby Haga Vårby gård 8 Ett radiellt avstånd på 600 meter motsvarar ett ungefärligt gångavstånd på 780 meter, medan 1200 meter motsvarar drygt 1500 meters gångavstånd. Ungefärligt gångavstånd beräknas genom att multiplicera fågelvägen med 1,3 11

113 När nya spårstationer tillkommer behöver zonindelningen justeras så att även dessa omfattas av zon A. I figuren nedan illustreras hur zonindelningen ser ut för Stuvsta. Figur 5. Zonindelning i Stuvsta. Orange = zon A, röd = zon B och övriga = zon C. Samtliga zonkartor finns i Bilaga ZON B STATIONSNÄRA LÄGEN Zon B utgörs av området mellan zon A och zon C, det vill säga området mellan cirka 600 och 1200 meter från spårstationer. Dessa områden har gångavstånd till attraktiv kollektivtrafik, men tillgängligheten är inte lika hög som i zon A. 3.3 ZON C ÖVRIGA KOMMUNEN Zon C utgörs av övriga kommunen, det vill säga de områden som inte täcks in av zon A eller B. Här är tillgängligheten till spårbunden kollektivtrafik lägre, vilket motiverar högre bilparkeringstal än i de två andra zonerna. 12

114 4. Riktlinjer för parkering I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med parkering. Vissa riktlinjer är tillämpbara i en zon, medan andra riktlinjer är mer generella och tillämpbara i hela kommunen. Syftet med riktlinjerna är att beskriva hur arbetet för att uppnå de mål som formulerats ska bedrivas. Vilka parkerar i kommunen? För att kunna föreslå verkningsfulla riktlinjer och åtgärder kopplat till parkering krävs att man vet vilka grupper som parkeringen är avsedd för. Följande grupper parkerar i kommunen: Besökare Boende Pendlarparkerare Arbetspendlare Besökare behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering i centrumområden, vid bostäder och verksamheter. Denna grupp parkerar oftast en kortare tid för att kunna uträtta olika ärenden som besök, shopping, bankärenden, lunch och liknande. Besökare har vanligen krav på att parkeringen finns nära målpunkten. Boende behöver ha tillgång till cykel- och bilparkering. Vid bostaden behövs cykelparkering inomhus och utomhus för att skapa en hög attraktivitet. De boende som äger bil kan delas upp i två grupper: de som pendlar med bil till arbetet och således behöver ha parkeringsplats inom gångavstånd från hemmet på morgonen och kvällstid. de som inte pendlar med bil till jobbet och behöver ha tillgång till parkeringsplats under hela dygnet. Pendlarparkerare är de som parkerar sin cykel eller bil vid en kollektivtrafikknutpunkt för att sedan fortsätta sin resa med kollektivtrafiken. De som anländer med cykel behöver stöldsäker och väderskyddad parkering alldeles i närheten av stationsentrén, medan bilister behöver parkering inom acceptabelt gångavstånd från stationen. Arbetspendlare till Huddinge består av dem som arbetar i kommunen och behöver cykeleller bilparkering dagtid inom acceptabelt gångavstånd från verksamheter. Riktlinjer som behandlas i programmet Följande riktlinjer har tagits fram: Prioritering mellan användargrupper Acceptabla gångavstånd till parkering Tidsreglering för att prioritera olika grupper Parkeringsavgifter Utformning av cykelparkering vid nybyggnation 13

115 Utformning av bilparkering vid nybyggnation Friköp av parkering vid ny- och ombyggnation Infartsparkering Parkering för funktionsnedsatta Parkering för motorcykel och moped klass I Bilpoolsplatser och laddplatser för elfordon Parkeringstal för cykel och bil Flexibla parkeringstal 4.1 PRIORITERING MELLAN ANVÄNDARGRUPPER RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Bilparkering på kommunal gatumark prioriteras för besökare, angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta. Bil- och cykelparkering för boende och arbetande bör ske på kvartersmark. Denna riktlinje beskriver vilka användargrupper som bör prioriteras för parkering i de olika zonerna. Hur prioriteringen ska ske beskrivs i senare riktlinjer. I zon A och B bör bilparkering på kommunens gatumark i första hand prioriteras för besökare. Anledningen är att vi skapar en hög tillgänglighet för de som inte har tillräckligt bra alternativ till att resa med bil. Angöring/leveranser och parkering för funktionsnedsatta har också hög prioritet på kommunal gatumark i och med att deras behov ofta är svårt att tillgodose på annat sätt. Efter besökare är pendlarparkerare en prioriterad användargrupp. Bilparkering för boende och arbetande ska ske i parkeringsanläggningar på kvartersmark. Arbetande i zon A och B har också god möjlighet att åka kollektivt till arbetet i och med att målpunkter i dessa zoner är inom gångavstånd från spårstation. I zon C finns ingen uttalad prioriteringsordning. 4.2 ACCEPTABLA GÅNGAVSTÅND TILL PARKERING Cykelparkering Närhet är den absolut viktigaste faktorn vid planering av cykelparkering. Det är bättre med många mindre cykelparkeringar i nära anslutning till varje entré än en stor cykelparkering. RIKTLINJE Cykelparkering för besökande bör finnas inom 25 meter från målpunkten. Cykelparkering vid stationer och arbetsplatser ska finnas så nära stationsentré som möjligt och aldrig längre bort än 100 meter. Cykelparkering ska lokaliseras närmare stationsentré än motsvarande bilparkering. Cykelparkering ska alltid anläggas så nära målpunkten som möjligt. Om avståndet upplevs för långt kommer cyklar ändå att parkeras nära entrén, fast oordnat på trottoarer eller andra mindre lämpliga ytor, vilket kan medföra svårigheter för personer med funktionsnedsättning 14

116 och för drift och underhåll. 25 meter från målpunkt är ett lämpligt övre mått gällande gångavstånd till målpunkt för cyklister. 9 För långtidsparkering, exempelvis vid pendeltågsstationer och arbetsplatser, accepteras ofta ett något längre gångavstånd från cykelparkering till målpunkt. 100 meter bedöms vara lämpligt som längsta avstånd från cykelparkering till stationsentré 10. Det bör säkerställas att cykelparkering finns närmare än eller på samma avstånd som bilparkering. Bilparkering RIKTLINJE I samband med ny exploatering bör gångavståndet från bilparkering till målpunkt maximalt vara: Besökare 200 meter Boende 400 meter Pendlarparkerare* 400 meter Arbetspendlare* 600 meter * Med pendlarparkerare avses här de som reser med bil till en pendlarparkering i Huddinge och fortsätter sin resa med kollektivtrafiken. Arbetspendlare avser de som reser med bil till sitt arbete i Huddinge. För att uppnå en god tillgänglighet för besökare är det viktigt att gångavståndet mellan parkering och målpunkt inte är för långt. Ett gångavstånd på upp till 200 meter bedöms vara rimligt. Boende kan acceptera ett något längre gångavstånd från bostad till bilparkering. Det är rimligt att avståndet till bilparkering motsvarar avståndet till närmaste busshållplats/station. Vid arbetsplatser är det rimligt att gångavståndet från bilparkering till målpunkt motsvarar, eller är något längre än acceptabelt avstånd från kollektivtrafikhållplats till målpunkt. Detta ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft och bidrar till att det inte behövs bygga parkering i direkt anslutning till arbetsplatser, vilket frigör mark till andra ändamål. Vid en station måste pendlarparkering finnas inom gångavstånd för att erbjuda god tillgänglighet för de som behöver ta bil som anslutning till kollektivtrafik. Om det finns anslutande busstrafik till stationen bör avståndet mellan busshållplats och stationsentré alltid vara kortare än avstånd mellan pendlarparkering och stationsentré. Riktlinjerna är även lämpliga att använda när en exploatering ska ske i närheten av en befintlig parkeringsanläggning för att kunna avgöra om exploateringens bilparkeringsbehov kan lösas i denna, eller om gångavståndet blir för långt. 4.3 TIDSREGLERING FÖR ATT PRIORITERA OLIKA GRUPPER RIKTLINJE Säkerställ att tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B leder till att avsedd målgrupp prioriteras. 9 I enkät till stockholmscyklister visade det sig att cyklister parkerar sin cykel inom en radie av högst 25 meter från målpunkten. Examensarbete i samarbete med Stockholms gatu- och fastighetskontor (1997), Cyklisters parkeringsvanor 10 I en studie från Uppsala resecentrum konstaterades att alla cyklar stod parkerade inom 200 meter från stationen, däremot var beläggningen på parkeringarna närmast station högre än de närmare 200 meter. I Huddinge bör kommunen eftersträva kortare gångavstånd. 15

117 Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper, och därmed tidsreglering, är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare bör det sättas en kort tillåten tid. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med att risken att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering minskar. Genom att ha kort tillåten tid på besöksparkeringen blir situation också mer logisk för boende och arbetspendlare eftersom de styrs till parkering som är mer lämplig och reglerad för långtidsuppställning. Vid arbetsplatser kan parkeringsförbud på natten användas på platser där man vill reservera platser för arbetspendlare eftersom det säkerställer att platserna är lediga på morgonen, samtidigt bör samnyttjande mellan olika användargrupper eftersträvas för att utnyttja de parkeringar som finns så effektivt som möjligt. 4.4 PARKERINGSAVGIFTER RIKTLINJE Huddinge kommun bör med hjälp av parkeringsavgifter, på kommunal parkering i Zon A och B, säkerställa att avsedd användargrupp prioriteras. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.. Parkeringsavgifter borde användas som ett sätt att påverka efterfrågan på parkering där konkurrensen om marken är stor, samt där alternativen till att åka bil är goda. En minskad efterfrågan på parkering i dessa lägen leder till att antalet parkeringsplatser kan begränsas, eller i varje fall inte behöver utökas, och att marken istället kan användas till andra samhällsändamål. Förutom ett mer effektivt markutnyttjande kan parkeringsavgifter bidra till att styra trafiken till andra platser med lägre eller ingen parkeringsavgift. På så vis kan parkeringsavgifter bidra till att lösa trängselproblem i hårt trafikerade områden, som stadsdelscentrum och bidra till mer attraktiva centrummiljöer med mindre negativ påverkan från biltrafik. Parkeringsavgifter kan även användas i syfte att styra parkerade bilar från gatan till parkeringsanläggningar. För att uppnå det kan avgiften för kantstensparkering sättas högre än i parkeringshus. På så vis kan parkeringsavgifter leda till färre parkerade bilar på gatan vilket i sin tur leder till minskad söktrafik och ökad tillgänglighet för besökare. Att tillgängligheten blir högre med avgifter beror på att omsättningen på parkeringsplatserna blir högre samma parkeringsplats används av fler under en viss tid. Att det begränsade utbudet av parkeringsplatser i centrumområdena får en högre omsättning, och inte används som boende- eller arbetsplatsparkering, får även positiva effekter för den lokala handeln. Hur, var och i vilken omfattning kommunen ska börja ta ut parkeringsavgifter behöver utredas vidare. 16

118 4.5 UTFORMNING AV CYKELPARKERING VID NYBYGGNATION Vid bostäder och verksamheter finns behov av cykelparkering för boende, verksamma och besökare. Nedan beskrivs vilka utformningskrav som bör gälla för cykelparkeringen och ska säkerställas vid nybyggnation. Hur många platser som behöver iordningsställas beskrivs under parkeringstal. Cykelparkering vid flerbostadshus Vid bostaden finns behov av både parkering som är lättillgänglig för den som använder sin cykel ofta och långtidsförvaring för den som använder cykeln mer sällan eller vill ställa undan den över vintern. Dessutom behöver cykelparkering anordnas för besökande. RIKTLINJE För boende bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i förråd som nås från markplan. För besökare bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Nedan beskrivs mer i detalj hur cykelparkering bör utformas vid bostäder för boende och besökare. För boende Cykelparkering vid bostäder bör uppföras på kvartersmark. För att erbjuda boende attraktiv cykelparkering bör platser anordnas både inomhus och utomhus. Utomhusparkeringen bör lokaliseras nära bostadsentrén och alltid närmare än motsvarande bilparkering, samt vara försedd med väderskydd, ramlåsning och belysning. Inomhusparkeringen bör anordnas i förrådsutrymme som nås från markplan. Att erbjuda inomhusparkering underlättar för de med två cyklar som exempelvis vill vinterförvara den ena stöldsäkert och väderskyddat. Att inomhusparkeringen är i markplan underlättar eftersom man inte behöver lyfta sin cykel eller bära den i trappor. I inomhusparkeringen bör en viss yta avsättas för cykelkärror och lådcyklar (ca 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen vara utrustad med eluttag så att man kan ladda sin elcykel över natten, samt erbjuda möjlighet till ramlåsning för att öka säkerheten. 17

119 Figur 6. Boende i kvarteret Fullriggaren i Malmö är anslutna till en cykelpool som finns i området. Genom cykelpoolen kan man bl a låna cykelkärror och lådcyklar. Exemplet visar ett cykelparkeringshus som enkelt nås från markplan utomhus. Källa: För besökare Cykelparkering för besökare till bostäder bör också uppföras på kvartersmark, alldeles intill bostadsentrén. Väderskydd bör eftersträvas men inte vara ett krav för dessa platser. Däremot ska besökare alltid kunna låsa fast sin cykel i ramen. Cykelparkering vid småhus Vid småhus 11 bör cykelparkering anordnas på egen tomt. Cykelparkering vid verksamheter Vid verksamheter bör cykelparkering för sysselsatta och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och inomhus i cykelrum. För mer besöksintensiva verksamheter som exempelvis handel i centrumområdena kan en del av behovet behöva lösas på gatumark. RIKTLINJE För verksamma bör väderskyddad, stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom bör ett antal cykelparkeringar anordnas i cykelrum som nås från markplan. För besökare bör stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. För att kunna iordningsställa tillräckligt många cykelparkeringar nära entré vid besöksintensiva verksamheter kan en del av behovet anordnas på gatumark. Fastighetsägaren är i samtliga fall ansvarig för anläggandet av cykelparkeringarna 11 Ett småhus är en byggnadstyp som kan innehålla en bostad eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus. Källa: 18

120 För anställda Cykelparkering utomhus för anställda bör vara väderskyddad och erbjuda ramlåsning. Samma standard bör gälla vid skolor eftersom det är elevers arbetsplats. Likt för bostadsfastigheter bör det vara ett krav att en del av cykelparkeringsbehovet anordnas inomhus, detta skapar en trygghet för de med dyrare cyklar och gör det enklare att cykla till jobbet men åka kollektivt hem om exempelvis vädret försämras under dagen. Dessa platser bör vara utrustade med eluttag för att erbjuda möjlighet till laddning av elcyklar. Figur 7.Exempel på cykelparkering med väderskydd och ramlåsning. Källa: För besökare Den besöksparkering som behövs vid arbetsplatser, handel och liknande bör anordnas utomhus nära entrén till fastigheten. Dessa cykelparkeringar bör alltid vara försedda med möjlighet till ramlåsning. För butiker och andra besöksintensiva verksamheter kan en del av cykelparkeringsbehovet, behöva anordnas på kommunens mark, det ska då bekostas av fastighetsägaren. Figur 8. Exempel på cykelparkering som smälter in i stadsbilden och där cykeln kan låsas fast i ramen. Källa: Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor (där kärror kan användas både av personal och av föräldrar), samt vid livsmedelsbutiker. Vid förskolor finns också behov av anordnade platser för barnvagnsuppställning under tak. 19

121 4.6 UTFORMNING AV BILPARKERING VID NYBYGGNATION RIKTLINJE I zon A och B bör tillkommande bilparkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, i parkeringshus eller parkeringsgarage. Markparkering bör undvikas i zon A och B i och med att det leder till ett ineffektivt markutnyttjande. När nya parkeringsanläggningar uppförs, antingen av kommunen eller privat fastighetsägare, måste man ta stor hänsyn dels till den omgivande miljöns utseende, detta gäller inte minst exploatering i centrum, dels till den framtida trafikalstringen till och från anläggningen. Bättre möjlighet till samnyttjande med gemensamma parkerings-anläggningar Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning, så länge denna finns inom acceptabelt gångavstånd. Samnyttjande av parkering innebär att samma parkeringsplats används av flera olika verksamheter vid olika tidpunkter. Samnyttjande ger på så vis en mer effektiv parkeringshantering jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande av parkeringsanläggningar bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Boendeparkering bör också anordnas i parkeringsanläggningarna, däremot är det inte önskvärt att samnyttja en för stor del av boendeparkeringen i och med att det tvingar boende att ta sin bil till jobbet för att lämna parkeringsplatsen åt exempelvis verksamma som parkerar i anläggningen. Hur stor andel av parkeringsplatserna i en anläggning som kan samnyttjas beror på beläggningen under olika tider på dygnet. Figur 9. Parkeringshus i kvarteret Fullriggaren i Malmö där parkering har kombinerats med en matbutik i bottenvåningen. Källa: 20

122 4.7 PARKERINGSKÖP AV PARKERING VID NY- OCH OMBYGGNATION RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder parkeringsköp som ett alternativ vid förhandlingar med fastighetsägare om parkeringstal vid ny- och ombyggnation. I planering av större nyproduktionsområden bör det finnas utrymme för parkeringsanläggningar finansierade med parkeringsköp. Det bör ses över om ett kommunalt parkeringsbolag behöver skapas för att göra det enkelt och smidigt att hantera parkeringsköp. Parkeringsköp innebär att en fastighetsägares åtagande i ett bygglov om att bygga parkering fullgörs av en annan aktör på en annan fastighet och att fastighetsägaren betalar ett bestämt belopp per parkeringsplats istället för att bygga parkeringsplatser. Den aktör som tar över ansvaret kan vara kommunen, ett parkeringsbolag eller en annan fastighetsägare. Parkeringsköp regleras i Plan och Bygglagen (2010:900) 8 kap. 9 och måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Läget av parkeringsutrymmet måste vara preciserat till en fastighet i närheten av tomten 12. Däremot ska inte de enskilda bilplatserna öronmärkas för en viss fastighet utan det viktiga är att ett bestämt antal platser finns tillgängliga på en bestämd fastighet. Detta skapar möjlighet för samnyttjande i större gemensamma parkeringsanläggningar. Storleken på parkeringsköpsbeloppet bestäms av kommunen. Avgiften för parkeringsköp sätts ofta så att det blir billigare för fastighetsägaren än att bygga egna garage eller p-hus men samtidigt dyrare än att anlägga markparkering. Parkeringsköp är ett verktyg som används för parkering på kvartersmark och främst vid nyproduktion men det kan även tillämpas vid omvandlingen av fastigheter i centrumområdena. Friköp och avlösen De två vanligaste formerna av parkeringsköp är friköp respektive avlösen 13. Vid friköp betalar fastighetsägaren ett engångsbelopp per bilplats till kommunen för parkeringsanläggningen och kommunens ansvar är att, genom att anlägga en ny eller i en redan befintlig, hålla tillräckligt antal bilplatser tillgängliga i den gemensamma parkeringsanläggningen. Fastighetsägaren förfogar sedan över det antal bilplatser som den ålagts att anordna, enligt eventuell parkeringsnorm, även om det inte är bestämda platser i anläggningen. Den andra formen av parkeringsköp är så kallad avlösen. I detta fall åtar sig fastighetsägaren att betala en årlig avgift till kommunen, som ska motsvara parkeringsanläggningens kostnader. I praktiken innebär detta att fastighetsägaren istället för att anlägga parkeringsplatser hyr motsvarande platser på lång tid, oftast minst 25 år. 12 Kommunen avgör vad som anses vara i närhet av tomten. Riktlinjen kring acceptabla gångavstånd i kapitel bör användas i detta sammanhang. 13 A Wingfors m.fl., Parkeringsköp ett verktyg vid plangenomförande? Examensarbete, Högskolan Väst 21

123 4.8 INFARTSPARKERING/PENDLARPARKERING RIKTLINJE Cykelparkering ska alltid lokaliseras närmare entré än bilparkering. Pendlarparkering för bil bör regleras på ett sätt som säkerställer att rätt användare får tillgång till parkeringen Pendlarparkering är framförallt ett verktyg för att göra kollektivtrafiken mer flexibel och attraktiv för både cyklister och bilister. Genom att göra det enklare att parkera vid bytespunkten till kapacitetsstark kollektivtrafik blir hela resan smidigare för resenären. Viktiga användargrupper är invånare som bor inom cykelavstånd till bytespunkten, samt invånare som måste resa med bil till spårstation beroende på otillgänglig busstrafik vid sitt bostadsområde eller för långa gång- och cykelavstånd. Cykelparkering Vid bytespunkten bör cykelparkeringen alltid lokaliseras nära stationsentrén (inom 100 meter) och alltid närmare jämfört med bilparkeringen. Om en station har flera entréer bör cykelparkering anordnas vid varje entré för att underlätta för cykling till stationen från olika håll. Förutom cykelparkeringens lokalisering är det viktigt att dess standard är god för att cyklister ska uppleva det säkert att lämna sin cykel över dagen. Följande standard bör gälla för cykelparkering vid större bytespunkter: Möjlighet till ramlåsning Väderskydd Belysning God anslutning till omgivande cykelvägnät Samma standard bör gälla vid kommunens större busshållplatser. Bilparkering Infartsparkering är ett bra komplement för de som bor i kommunens mer glesa områden utan någon attraktiv busstrafik till stationer och större hållplatser. Parkeringens lokalisering är viktig för dess funktion som bytesplats. Eftersom majoriteten av infartsparkeringarna i Huddinge finns i närhet av ett centrumområde eller en handelsetablering finns det risk för att den används för annan typ av parkering än infartsparkering. Centrumnära infartsparkering hamnar ofta i målkonflikt med kommunens ambition om att förtäta i stationsnära lägen. Å andra sidan kan infartsparkeringen inte lokaliseras för långt från stationen eftersom det då blir mer attraktivt att åka bil hela vägen. En annan risk med infartsparkeringar är att de lockar till sig parkerade bilar från andra parkeringar med högre avgifter, till exempel parkering för boende på kvartersmark. För att minimera dessa risker och tillgängliggöra parkeringen för rätt målgrupp bör infartsparkering tids- och avgiftsregleras på ett sätt som gynnar pendlare. Detta kan även ske i kombination med att den som parkerar måste uppvisa SL-biljett/accesskort. Genom att reglera 22

124 infartsparkeringarna för pendlare bör den totala efterfrågan på parkeringsplatserna minska något i och med att de idag används av andra grupper i stor utsträckning. Vid lokalisering bör det beaktas var trafiken kommer ifrån så att de som kör till och från stationen inte mer än nödvändigt belastar det vägnät som nyttjas av gående och cyklister till stationen. 4.9 PARKERING FÖR FUNKTIONSNEDSATTA RIKTLINJE Vid nybyggnation ska parkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från huvudentré/-er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska parkering för funktionsnedsatta anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Parkering för funktionsnedsatta bör säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel kantstensparkering på gatumark reserveras för funktionsnedsatta, samt de parkeringsplatser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar. I Boverkets byggregler anges att: En angöringsplats ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas. Avståndet max 25 meter från huvudentrén gäller i båda fallen. Är det ett flerbostadshus med flera huvudentréer gäller max 25 meter från varje huvudentré MOTORCYKEL- OCH MOPED KLASS 1-PARKERING RIKTLINJE Motorcykelparkering ska regleras på samma sätt som bilparkering för att säkerställa att rätt användargrupp prioriteras. Motorcykelparkering ska utformas efter motorcyklistens behov. Motorcykelparkering bör främst inrättas där det finns en särskild efterfrågan, likt populära sommarturistmål. När nya bilparkeringar planeras bör det samtidigt säkerställas plats för tvåhjuliga motorfordon. Motorcykelparkeringen ska helst vara i samma nivå som vägen och vara på en plan och hårdgjord yta. Om man måste köra upp på en trottoar eller liknande kan det uppstå problem för motorcyklar med låg markfrigång. Eftersom de allra flesta inte kör motorcykel och moped klass I under vintermånaderna kan en motorcykelparkering omvandlas till bilplats under vintern vilket idag sker i ett antal svenska kommuner. Motorcykel bör ha samma reglering och avgift som bil. Motorcykelföraren ansvarar då för att en parkeringsbiljett finns väl synlig på motorcykeln. Avgiftsbeläggning underlättas om det finns möjlighet att betala parkeringsplatsen med SMS. För moped klass II gäller samma regler som för cykel BILPOOLSPLATSER OCH LADDPLATSER FÖR ELFORDON RIKTLINJE När nya parkeringsanläggningar uppförs bör de mest attraktiva platserna reserveras för bilpoolsplatser och för elbilar som förses med laddstolpar. 23

125 Som ett led mot ett mer hållbart transportsystem bör Huddinge kommun uppmuntra användandet av bilpoolsbilar samt miljöbilar. För att uppmuntra och möjliggöra bilpool och elbilsanvändning i kommunen bör både bilpoolsplatser och laddplatser införas på strategiska lägen i kommunen. Införandet av bilpool kan minska bilinnehavet och därmed även minska parkeringsbehovet. Förutsättningen är dock att det finns god tillgång till kollektivtrafik. Laddplatser och bilpoolsplatser bör uppföras på både gatumark och i parkeringsanläggningar. Oavsett om det är på gatumark eller i en parkeringsanläggning bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkten, för att ytterligare stimulera användandet. I nuläget saknas dock juridiskt stöd för att reservera parkeringsplatser för elfordon på gatumark, detta går däremot att göra på kvartersmark och i parkeringsanläggningar. Laddplatsen ska endast kunna användas av elbilar. Avgiften bör vara densamma som för övrig parkering. Utan en särskild utredning är det svårt att svara på hur många parkeringsplatser som ska omvandlas till laddplatser eller hur stor andel laddplatser som ska uppföras vid nybyggnation. Förslagsvis bör ett mindre antal installeras till att börja med för att sedan kunna utvärdera försöket och efterfrågan. Vilken typ av laddning som bör införas behöver också utredas vidare. Vid bostäder och verksamheter bör majoriteten av laddplatserna vara för långsamladdning (6-8 timmar), däremot kan ett visst antal snabbladdningsplatser behöva iordningställas för erbjuda en attraktiv och flexibel infrastruktur PARKERINGSTAL Parkeringstal anger hur många parkeringsplatser för cykel och bil som exploatören har ansvar för att anlägga vid nyanläggning av bostäder eller verksamheter. Exploatören ansvarar för att cykel- och bilparkeringsplatser ska säkerställas inom fastigheten eller i närheten av denna 14. Exploatören ska i samband med bygglovet redovisa att parkeringstalen för både cykel och bil är uppfyllda. Parkeringstal för cykel Flerbostadshus Tabell 1. Antal cykelparkeringar per lägenhet Zon A Zon B Zon C Besökande Generellt ,5 besöksplatser/lägenhet + 0,5 1,5 1,5 1,5 besöksplatser/lägenhet Liten (< 45 kvm) Mellan (45-70 kvm) Stor (70kvm <) ,5 besöksplatser/lägenhet + 0,5 besöksplatser/lägenhet 14 3 kap. 15 Plan- och bygglagen 24

126 Vid flerbostadshus finns behov av att parkera lådcykel. Om de boende nyttjar privata lådcyklar, det vill säga inget samnyttjande, bör 0,05 lådcykelparkeringar per lägenhet anläggas. Om det finns en gemensam lådcykelpool eller motsvarande ska minst 2 lådcykelparkeringar per 50 lägenheter anläggas för fastigheten. Tabell 2. Antal cykelparkeringar per 1000 kvm BTA internt planeringsmått Antal cykelparkeringar Generellt 22,2 Besöksparkering 5,6 Studentbostäder För studentbostäder gäller samma cykelparkeringstal som för en liten lägenhet. Småhus Vid småhus 15 bör minst 3 cykelparkeringar kunna anordnas på egen tomt. Verksamheter Tabell 3. Antal cykelplatser per 1000 kvm BTA (om inte angivet per person) anställda och besökare Zon A Zon B Zon C Kommentar Kontor Platser/1000 kvm BTA Handel* Platser/1000 kvm BTA Restaurang Platser/1000 kvm BTA Förskola** 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn 0,4cpl/arb + 0,4cpl/barn Platser/anställd + Platser/barn Matvarubutik Platser/1000 kvm BTA Skola åk F-5 0,4cpl/arb + 0,6cpl/elev Skola åk 6-9 0,4cpl/arb + 0,7cpl/elev Gymnasium 0,3cpl/arb + 0,8cpl/elev 0,4cpl/arb + 0,5cpl/elev 0,4cpl/arb + 0,6cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,8cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,4cpl/elev 0,3cpl/arb + 0,6cpl/elev 0,3 cpl/arb+ 0,8 cpl/elev Platser/anställd + Platser/elev Platser/anställd + Platser/elev Platser/anställd + Platser/elev Högskola 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstud ent 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstu dent 0,2cpl/arb + 0,25cpl/helårsstudent Platser/anställd + Platser/helårsstudent Simhall/idrottsanläggning 0,4cpl/besökande 0,4cpl/besökand e 0,3cpl/besökande Särskild parkeringsutredning bör genomföras vid idrottsanl. Industri*** Särskild utredning 8 Platser/1000 kvm BTA Lager*** Särskild utredning 8 Platser/1000 kvm BTA * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Yta bör även reserveras för uppställning av barnvagnar Vid förskolor och matvarubutik ska två lådcykelparkeringar anläggas utöver behovet för vanliga cyklar 15 Ett småhus är en byggnadstyp som kan innehålla en bostad eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus. Källa: 25

127 Parkeringstal för bil Flerbostadshus Förutsättningar för att parkeringstalen ska gälla Bra cykelparkering. Inomhus placeras cykelparkeringarna i markplan så att det blir enkelt att ta in och ut cykeln utan att behöva lyfta cykeln och med möjlighet att ställa upp dörren. Utomhus placeras cykelparkeringarna i närheten av entréerna. Parkeringarna ska vara väderskyddade, upplysta samt med möjlighet att låsa fast ramen. Både inomhus- och utomhusparkeringen har plats för lådcyklar och cykelkärror Eluttag för cykel och bil Cykelparkering särskiljs från barnvagnsparkering Cykelrum inomhus med bland annat cykelpump och verktyg för mindre cykelreparationer Om dessa förutsättningar inte kan uppfyllas höjs parkeringstalen för exploatören. Tabell 4. Antal bilplatser per lägenhet Zon A Zon B Zon C Generellt 0,45 0,55 0,70 Liten (< 45 kvm) Mellan (45-70 kvm) Stor (70kvm <) 0,25 0,30 0,40 0,45 0,50 0,60 0,75 0,80 0,90 Besöksparkering 0,05 0,10 0,10 Tabell 5. Antal bilplatser per 1000 kvm BTA internt planeringsmått Zon A Zon B Zon C Generellt 5,6 6,5 8,3 Besöksparkering 0,6 1,2 1,2 Studentbostäder Tabell 6. Antal bilplatser per studentlägenhet 26

128 Zon A Zon B Zon C Generellt 0,05 0,05 0,05 Besöksparkering 0,02 0,05 0,05 Småhus Tabell 7. Antal bilplatser per småhus (inkl. besöksparkering) Zon A Zon B Zon C Parkering på tomt Gemensam parkering (ej fasta platser) 0,8 0,9 1,0 Verksamheter Tabell 8. Antal bilplatser per 1000 kvm BTA (om inte angivet per person) anställda och besökare Zon A Zon B Zon C Kontor Handel* Restaurang Förskola 7 bpl/1000 kvm BTA Alt. 2 bpl per avdelning 8 bpl/1000 kvm BTA Alt. 2,5 bpl per avdelning 10 bpl/1000 kvm BTA Alt. 3 bpl per avdelning Matvarubutik Lågstadium 0,3 bpl/lärare + 1bpl/30 elever Mellan-/högstadium 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever Gymnasium 0,3 bpl/lärare + 1bpl/50 elever Högskola 0,3 bpl/lärare + 0,05 bpl/helårsstudent 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/30 elever 0,3 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,4bpl/lärare + 0,05bpl/helårs-student 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/30 elever 0,4 bpl/lärare + 1 bpl/50 elever 0,5 bpl/lärare + 1bpl/40 elever 0,5bpl/lärare + 0,05bpl/helårs-student Simhall/idrottsanläg gning Särskild utredning Särskild utredning Särskild utredning Industri** Särskild utredning Särskild utredning 20 Lager** Särskild utredning Särskild utredning 5 * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Samma parkeringstal som idag, särskild utredning om etablering i zon AB Vilka antaganden som ligger till grund för parkeringstalen redovisas i Bilaga 1. 27

129 4.13 FLEXIBLA PARKERINGSTAL RIKTLINJE Huddinge kommun erbjuder möjlighet till flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder och verksamheter Flexibelt parkeringstal innebär att en sänkning av parkeringstalen erbjuds mot att exploatören åtar sig att genomföra åtgärder som kan minska efterfrågan på parkering. För att en sänkning ska bli aktuell behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service. Färre parkeringsplatser kan också i vissa fall leda till att fler bostäder kan anläggas och att mindre ytor används till parkering vilket gör gårdsmiljöerna större. Vilket är till gagn både för exploatör och kommun. Att erbjudas möjlighet till flexibla parkeringstal i zon A eller B är ingen rättighet exploatören har utan avgörs av kommunen. Upplägget medför totalt sett en subvention för exploatören i form av lägre anläggningskostnader, samtidigt som kommunen får ett fastighetsbestånd där potentialen är större att dess användare ska använda hållbara färdsätt. Det är dock viktigt att poängtera att det krävs olika åtgärder för att minska efterfrågan på parkering vid bostäder och verksamheter. Flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella är införande av bilpool för fastigheten, satsningar på beteendepåverkande kampanjer (Mobility Management), marknadsföring och kvalitativa cykelfaciliteter. Åtgärderna genomförs och finansieras av exploatören, i gengäld får denne rabatt i form av lägre krav på antal uppförda parkeringsplatser. För att kunna diskutera en sänkning av parkeringstalet ska några eller alla av åtgärderna som beskrivs nedan genomföras av exploatören vid nybyggnation: En cykelpool inrättas för de boende där de får möjlighet att låna lådcyklar, cykelkärror och elcyklar. 16 Medlemskap i bilpool garanteras för de boende i minst fem år och årsavgiften för bilpoolen inkluderas i bostadshyran/avgiften. Är exploateringen mindre där förutsättningarna för en bilpool är lägre kan detta kompenseras genom att anlägga bilpoolsplatser som möjliggör för en framtida bilpool i området. Parkering sker i en större gemensamhetsanläggning. Verklig investerings- och driftkostnad för parkering särskiljs från bostadshyran/avgiften. 16 Om det är en mindre bostadsfastighet kan detta lösas genom samarbete med annan fastighet. 28

130 Startpaket för nyinflyttade - cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SL-trafiken ingår vid inflyttning), och info om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobilitetsåtgärder som görs i samband med exploateringen m.m. Kontinuerlig marknadsföring av de olika MM-åtgärderna som erbjuds, riktad till varje hushåll två gånger årligen. Egna mobilitetslösningar (exempelvis leverans-/kylrum) hur stor reducering som kan bli aktuell diskuteras i varje enskild exploatering Årlig uppföljning av bilinnehavet bland de boende i fastigheten för att kunna följa upp efterfrågan på parkering, inrapporteras till kommunen under minst fem år efter att samtliga lägenheter är inflyttade. Hur stor reduktion som är aktuell behöver bedömas från fall till fall. Ju mer åtgärder exploatören tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Åtgärderna är ofta enklare att införa vid exploatering i samband med ett större stadsbyggnadsprojekt eftersom det då finns tydliga skalfördelar med exempelvis en bilpool, cykelpool och att bygga gemensamma parkeringsanläggningar. Flexibla parkeringstal vid nybyggnation av verksamheter För att minska efterfrågan på parkering vid verksamheter behöver alternativen att resa till och från verksamheten på annat sätt än med bil vara mycket goda. För verksamheter spelar inte de anställdas bilinnehav någon större roll det som avgör efterfrågan på parkering är hur många som reser dit med bil. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringstalen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att exploatören åtar sig att genomföra åtgärder som förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Exploatören ska säkerställa att hyresgästerna/arbetsgivarna tar fram en grön resplan för att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringstalet vid nybyggnation av verksamheter. Gröna resplaner kan beskrivas som ett åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra mer hållbara färdmedelsval bland anställda. Det främsta syftet är att minska ensamåkning i bil. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten mm. En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde. Nedan listas åtgärder som resplanen kan innehålla: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt om brukaren av parkeringsplatsen betalar per gång och inte genom månadsabonnemang). Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för gående och cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Tjänstecyklar till de anställda. 29

131 Genomföra årliga prova på -kampanjer, t ex testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Subventionerat kollektivtrafikkort till anställda. 17 Hur stor reduktionen kan bli behöver bedömas i varje enskilt fall. Ju mer åtgärder exploatören tar på sig och ju mer långsiktighet som finns i åtagandet, desto mer kan parkeringstalet sänkas. Vanligtvis skrivs ett långsiktigt avtal mellan kommunen och exploatören där den senare garanterar att en gröna resplan tas fram och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till fastighetens hyresgäster. Avtalet ska garantera att detta även rör framtida hyresgäster under hela avtalstiden. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringstalet för exploateringen, i och med att man anser att åtgärderna är så pass attraktiva och effektiva att det kommer att leda till ett minskat bilresande till och från fastigheten och därmed lägre efterfrågan på parkeringsplatser. Flexibla parkeringstal hanteras vidare i mobility managementplanen och kommer då också behandla hur gröna resplaner och andra mobility managementåtgärder kan användas på befintliga verksamheter och bostäder. 17 Med nuvarande skattelagstiftning sker förmånsbeskattning om arbetsgivaren ger de anställda subventionerade kollektivtrafikkort. 30

132 5. Förslag till parkeringsplan Nedan finns förslag på delar som bör ingå en framtida handlingsplan för arbetet med parkering. I vissa fall rör det konkreta åtgärder som bör genomföras medan det i andra fall finns behov av ytterligare utredning: Utreda hur ett system för parkeringsavgifter bör utformas och hur detta ska organiseras. Utöka och permanenta försöket med avgifter på infartsparkeringar. Ta fram rutiner för hur kommunen kan tillämpa flexibla parkeringstal. Utreda hur kommunen kan skapa en organisation för att hantera parkeringsköp. Inventera behov av tillkommande cykelparkering vid stationer och centrum. Se över tidsreglering på befintliga bilparkeringsplatser för att styra till rätt användning och öka tillgängligheten. Följa upp den inventering som har genomförts för att se var det finns ledig parkering som kan användas som parkering av tillkommande bebyggelse alternativt nyttjas till andra ändamål. Utreda efterfrågan på laddplatser bilpoolsplatser inför uppförande av framtida parkeringsanläggningar, samt möjligheten att komplettera befintliga anläggningar med laddplatser och bilpoolsplatser. 31

133 Bilaga 1 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning, samtidigt som markanvändningen och transportsystemet effektiviseras. Ett överutbud på parkeringsplatser kan medföra en högre efterfrågan på biltransporter till området än vad som är önskvärt, samtidigt som ett alltför litet antal parkeringsplatser kan innebära att parkeringsproblem sprider sig till angränsande områden. För kommunen är en parkeringsplats aldrig gratis i och med anläggnings- och underhållskostnader. För kommunen uteblir dessutom eventuella hyreskostander eller försäljning av marken genom att ha parkering på mark som skulle kunna nyttjas mer effektivt och till andra ändamål. För cykelparkering handlar det snarare om att erbjuda ett tillräckligt antal cykelparkeringsplatser av god standard och rätt lokaliserade, och som tillåter antalet cykelresor att öka. Att beräkna parkeringstal När man beräknar parkeringstal för bostäder gäller devisen att varje bil ska ha en bilplats inom gångavstånd från bostaden. De boende ska erbjudas möjlighet att lämna bilen hemma vid arbetspendling. Det innebär alltså inte att bilen måste kunna stå parkerad precis vid bostaden, utan att alla som äger en bil bör ha möjlighet att parkera den inom rimligt gångavstånd. För parkeringstal vid arbetsplatser handlar det istället om att bedöma hur stor andel av de verksamma och besökande som anländer med bil. Parkeringstal beräknas med s.k. behovstalsberäkningar: Boendetäthet x Biltäthet = Behovstal för bostäder Arbetstäthet x Bilförarandel = Behovstal för arbetsplatser Denna behovstalsberäkning ger miniminormer som kommunen kan kräva vid förhandlingar om bygglov av exploatören med hänvisning till Kommunallagens likabehandlingsprincip, samt Plan- och Bygglagen. Avsteg från parkeringsnormen kan göras om exploatören påvisar ett antal åtgärder som kan åstadkomma en minskad biltransportefterfrågan. I sammanhanget är det viktigt att skilja på begreppen parkeringsbehov och parkeringsefterfrågan. Ordet behov indikerar att det är något som inte går att påverka. När parkering diskuteras är därför begreppet efterfrågan mer lämpligt att använda i och med att det vittnar om något som går att påverka; efterfrågan på parkering vid exempelvis verksamhetsområden är starkt beroende av lokaliseringens läge i staden, vilken kvalitet kollektivtrafiken har i området, hur snabbt det går att gå och cykla till och från området, hur långt gångavstånd parkeringsplatsen är placerad från målpunkterna i området, samt om det tas ut en parkeringsavgift eller inte etc. 32

134 Bostäder Flerbostadshus Utifrån behovstalsberäkningar för de tre zonerna har följande parkeringstal för flerbostadshus räknats fram. Tabell 1.1 Parkeringstal för bil vid flerbostadshus. Zon A Zon B Zon C Generellt 0,45 0,55 0,70 Liten (< 45 kvm) Mellan (45-70 kvm) Stor (70kvm <) 0,25 0,30 0,40 0,45 0,50 0,60 0,75 0,80 0,90 Besöksparkering 0,05 0,10 0,10 Förslagen till parkeringstal ovan baseras på det faktiska bilinnehavet (antal privatbilar per person) och boendetätheten i Huddinge för zon A och B, i zon C har en uppskattning gjorts. Tabell 1.2 Bilinnehav och boendetäthet per zon. Zon A Zon B Zon C Boendetäthet* 2,17 2,17 2,32 Bilinnehav* 0,22 0,25 0,30 * Zon A och B faktiska, zon C uppskattad Från parkeringstal per bostad till parkeringstal per 1000 kvm BTA Översättning från parkeringstal per lägenhet till parkeringstal per 1000 kvm BTA bygger på antagande om en genomsnittslägenhet på 65 kvm BOA vilket motsvarar 84 kvm BTA. Studentbostäder Bilinnehavet i studentbostäder i Flemingsberg (Hälsovägen 20 och Röntgenvägen 5) är 0,06 per person. 18 I studentbostäder antas en person per lägenhet. För besöksparkering vid studentbostad antas halva behovet jämfört med vanliga flerbostadshus. Småhus Zon A Zon B Zon C 18 Intervjustudie genomförd av Trivector Traffic, år 2013, vid studentlägenheter på Hälsovägen 20 och Röntgenvägen 5 i Flemingsberg 33

135 Boendetäthet* 2,38 2,38 2,38 Bilinnehav** 0,32 0,32 0,35 *Motsvarar dagens boendetäthet i Stuvsta ** Zon A och B motsvarar bilinnehavet i Stuvsta, zon C är ett medelvärde av zonen Verksamheter Parkeringstalen för verksamheter har tagits fram genom att multiplicera arbetstäthet och förväntad cykel- eller bilförandel. I zon A antas en högre cykelandel än i zon C, medan bilförarandelen antas vara högre i zon C jämfört med zon A. Yta per arbetande och besökande I figuren nedan redovisas bakgrundsdata över arbets- och besökstäthet för respektive verksamhet. Tabell 1.3 Antal arbetande och besökande per 1000 kvm BTA. Uppgifterna kommer främst från Henriksson (1990), Parkeringslexikon, men är anpassade utifrån utredarens erfarenhet och lokala förutsättningar. Arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor Handel Restaurang Förskola Alternativt per avdelning 5 pedagoger och 20 barn 5 pedagoger och 20 barn 5 pedagoger och 20 barn Matvarubutik Skola åk F-5 Skola åk 6-9 Gymnasium Högskola Simhall/idrottsanläggning Uttrycks per lärare Uttrycks per lärare Uttrycks per lärare Parkeringstal uttrycks per arbetande Parkeringstal uttrycks per arbetande Besökande Zon A Zon B Zon C Kontor Handel Restaurang Förskola Parkeringstal uttrycks per barn Matvarubutik Skola åk F-5 Skola åk 6-9 Gymnasium Högskola Parkeringstal uttrycks per elev Parkeringstal uttrycks per elev Parkeringstal uttrycks per elev Parkeringstal uttrycks per elev Simhall/idrottsanläggning Parkeringstal uttrycks per besöksplats Cykelandel Tabellen nedan visar en uppskattning av maximal cykelandel för anställda och besökare till verksamheter under bra väderförhållanden. Cykelandelarna utgår från resultaten i Huddinges 34

136 resvaneundersökning men har justerats, dels för att kunna hantera en högre framtida cykelandel, dels för att säkerställa att samtliga som väljer att cykla under goda väderförhållanden ska kunna ha en anordnad cykelparkering. I besökare ingår elever, studenter och föräldrar som skjutsar barn till förskola. Tabell 1.4 Uppskattad cykelandel bland anställda och besökande till verksamheter. Baseras på maximalt andel cyklister under bra väderförhållanden. Cykelandel arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 35 % 25 % 20 % Handel* 30 % 30 % 25 % Restaurang 30 % 25 % 15 % Förskola 40 % 40 % 40 % Matvarubutik 30 % 25 % 20 % Skola åk F-5 40 % 40 % 30 % Skola åk % 40 % 30 % Gymnasium 30 % 30 % 30 % Högskola 20 % 20 % 20 % Simhall/idrottsanläggning Uttrycks per besökare Cykelandel besökande Zon A Zon B Zon C Kontor 10 % 10 % 10 % Handel* 30 % 25 % 25 % Restaurang 30 % 30 % 25 % Förskola 40 % 40 % 40 % Matvarubutik 25 % 20 % 20 % Skola åk F-5 60 % 50 % 40 % Skola åk % 60 % 60 % Gymnasium 80 % 80 % 80 % Högskola 25 % 25 % 25 % Simhall/idrottsanläggning** 40 % 40 % 30 % * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Särskild utredning bör genomföras 35

137 Bilförarandel Uppskattning av hur stor andel av anställda och besökare som åker bil till respektive verksamhet. Bilförarandelen har uppskattats med hjälp av resultaten från Huddinges resvaneundersökning. I besökare ingår elever/studenter/föräldrar som skjutsar barn. Tabell 1.5 Uppskattad bilförandel bland anställda och besökande till verksamheter Bilförarandel arbetande Zon A Zon B Zon C Kontor 25 % 30 % 50 % Handel* 30 % 35 % 50 % Restaurang 30 % 30 % 50 % Förskola** 25 % 30 % 40 % Matvarubutik 30 % 30 % 50 % Skola åk F-5 30 % 30 % 40 % Skola åk % 30 % 40 % Gymnasium 30 % 40 % 50 % Högskola 30 % 40 % 50 % Simhall/idrottsanläggning Särskild utredning krävs Bilförarandel besökande Zon A Zon B Zon C Kontor 30 % 40 % 60 % Handel* 30 % 30 % 40 % Restaurang 20 % 20 % 25 % Förskola 1 p-plats / 20 barn** Matvarubutik 25 % 30 % 40 % Skola åk F-5 Skola åk 6-9 Gymnasium 1 p-plats / 30 barn 1 p-plats / 50 barn 1 p-plats / 50 elever 1 p-plats / 50 elever 1 p-plats / 40 elever Högskola 1 p-plats / 20 helårsstudenter 1 p-plats / 20 helårsstudenter 1 p-plats / 20 helårsstudenter Simhall/idrottsanläggning Särskild utredning krävs * Handel med centrumkaraktär, för externhandel bör särskild bedömning göras ** Antagande om 5 pedagoger och 20 barn per förskoleavdelning 36

138 Bilaga 2 Zonindelning I figurerna på nästkommande sidor illustreras de föreslagna parkeringszonerna i kommunen. Zon A illustreras i orange, zon B avgränsas av den röda cirkeln. Zon C består av resterande delar av kommunen. När nya spårstationer uppförs behöver zon A och B anpassas. Zon A motsvarar cirka 600 meter (fågelväg) till spårstation. Zonen har anpassats efter befintlig bebyggelsestruktur, därför är avståndet ibland något kortare och ibland något längre än 600 meter. När ny bebyggelse planeras inom 600 meter från spårstation ska parkeringstalet för zon A användas. Figur 2.1. Illustration av zonindelningen i Huddinge kommun. Flemingsberg Figur 2.2. Zonindelning Flemingsberg. 37