Medlarens röst. En kvalitativ studie om medlarnas upplevelse av medlingsprocessen och sin egen roll i denna

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T3 Det sociala verksamhetsfältet Socionomers arbetsuppgifter och professionsroll 2010 vårterminen Medlarens röst En kvalitativ studie om medlarnas upplevelse av medlingsprocessen och sin egen roll i denna 31/ Författare: Elin Lind Momentansvarig: Christin Johansson Handledare: Lars Burström 0

2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Kurs: Det sociala verksamhetsfältet Socionomers arbetsuppgifter och professionsroll År: 2010 Termin: vårterminen Författare: Elin Lind Handledare: Lars Burström Momentansvarig: Christin Johansson Titel: Medlarens röst en kvalitativ studie om medlarnas upplevelse av medlingsprocessen och sin egen roll i denna. Sammanfattning Det har under de senaste åren kommit allt mer forskning om det ganska nya området medling som brottsförebyggande men något som jag upplever har saknats i forskningen är medlarens perspektiv. Detta är en kvalitativ studie som är gjord med tre medlare som är verksamma på Umeås medlingsverksamhet med syfte att undersöka hur medlarna upplever medlingsprocessen och sin egen roll i denna samt ta reda på om medlarna tror att medling verkar brottsförebyggande. Metoden har varit att samla in data genom semistrukturerade intervjuer och sedan göra en konventionell innehållsanalys av materialet. Det man sammanfattningsvis kan konstatera är att medlarna ser tydliga effekter av medlingen samt upplever den som både brottsförebyggande samt att den underlättar återhämtning från brottet för båda parter. Det som de upplever som det viktigaste momentet är dialogen mellan parterna som de sitter med och övervakar. Sin egen roll som medlare och sin påverkan av samtalet ser de olika på och lyfter fram att detta kan bero på individuella skillnader som kommer från att de alla är lekmannamedlare. Medlarna upplever sig också väldigt nöjda med i Umeå. Sökord: medling, medlare, upplevelser 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning s Problembakgrund s Problemformulering s Syfte s Frågeställningar s Avgränsningar s Precisering av begrepp s Redovisning av sökmotorer och sökord s Metod s Val av datainsamlingsmetod och urval s Tillvägagångssätt s Etiska reflektioner s Metodologiska reflektioner s Teori s Val av teori s Teori s Teoretiska reflektioner s Empiri s Medlingsprocessen s Redovisning av intervjuer s Slutsatser s Diskussion s Referenser 8. Bilaga 1 Lag (2002:445) om medling med anledning av brott 9. Bilaga 2 Intervjuguide 10. Bilaga 3 Kodningsschema 2

4 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Denna studie kommer att behandla ämnet medling med anledning av brott ur medlarens perspektiv. Intresset jag har för medling kommer från att många undersökningar har visat att medling vid ungdomsbrott är något som kräver små resurser men som kan ge värdefulla resultat (Umbreit, Coates & Vos, 2004). Sedan medlingens effekter har blivit påvisbara infördes det år 2002 en lag (2002:445) om medling med anledning av brott, i fortsättningen kallad för medlingslagen (se bilaga 1). I medlingslagen så står det bland annat att medling ska ske frivilligt och i bägge parters intresse samt att brottet ska vara polisanmält och erkänt. I lagen stolpar man också upp andra grundläggande kriterier för att medling ska ske samt processens grova drag. Sedan 2008 ska alla Sveriges kommuner kunna erbjuda medling till ungdomsbrottslingar. Tanken är att med små och tidiga insatser hindra en ungdom från en lång, kriminell karriär och det är just det faktum att man satsar på något som är förebyggande som fick mig att vilja skriva en uppsats om ämnet medling. Som framtida socionom hoppas jag att andelen unga som fortsätter med en kriminell karriär minskar som följd av att fler unga genomgår medling. Dessutom så är de flesta medlingssamordnarna utbildade socionomer och kopplar an till utbildningen på så sätt. Medling som brottsförebyggande metod är något som, med det utseende det har idag, bara har några årtionden av erfarenhet och som följd av detta så är ämnet fortfarande ganska outforskat. Mycket av den forskning som finns om området fokuserar på gärningsperson och brottsoffer och de effekter man kan se hos dessa, medlarens perspektiv är fortfarande relativt outforskat. Umbreit, Coates och Vos (2004) har i en omfattande metaanalys av medlingens effekter sett att ungdomar som har påbörjat en kriminell bana vid ung ålder i stor utsträckning slutar med kriminella gärningar efter genomgången medling. Men det är inte bara gärningspersonerna som får positiva effekter, studien visade även på förbättrade hälsoaspekter hos brottsoffren då den psykiska återhämtningen gick snabbare efter medlingen. Presser och Hamilton (2006) har i en amerikansk studie lagt en djupare fokus på maktförhållandet mellan gärningsperson och brottsoffer i medlingsmötet för att lyfta fram vem det är som kontrollerar vem och vad. Detta på grund av att medlingens popularitet växer över världen men lite kritik har riktats mot metoden. Det man fann var skiftande, både brottsoffer och 3

5 gärningsperson använde sig utav språket för att få makten om samtalet. Med språket visade man att man exempelvis själv tyckte sig vara oskyldig eller att man enbart deltog i medlingen för att göra den andra en tjänst, och detta skapar en maktobalans. Det författarna menar är att medlarna i framtiden bör få bättre träning i att övervaka och styra maktbalansen eftersom detta är en del av deras uppgift. I den tidigare forskning som har bedrivits så har fokus främst legat på brottsoffers och gärningspersoners upplevelser av denna process (exempelvis Abrams, Umbreit & Gordon 2006) samt att man har lyft fram exempelvis förändringar i brottsstatistiken. Det jag dock saknar på fältet är dock en mer djupgående kunskap om hur medlingsmötets tredje part, medlaren, ser på medlingsprocessen och kringliggande områden. 1.2 Problemformulering Problemet är att medlare fortfarande är ohörda när det handlar om effekter och upplevelser av medling. Medlarna sitter med och övervakar mötet mellan gärningsperson och brottsoffer och bör därför kunna bidra med mycket kunskap till forskningsområdet medling. 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur medlare vid ungdomsbrott i Umeå upplever medlingsprocessen och sin egen roll i denna samt att undersöka hur de upplever att medling fungerar som brottsförebyggande metod. 1.4 Frågeställningar Hur upplever medlarna sin egen roll vid mötet med gärningsperson och brottsoffer? Hur upplever medlarna att medlings i stort fungerar? Vilka effekter upplever medlarna av medlingen hos deltagande parter? Hur ser medlarna på delar som ursäkt, frivillighet och gottgörelseavtal? 1.5 Avgränsningar Denna studie begränsas till att undersöka medlare som är verksamma vid medlings i Umeå. Den kommer också begränsas till att enbart lyfta fram medlarens perspektiv och upplevelser, brottsoffer och gärningsperson kommer inte att ges utrymme i denna studie. 4

6 1.6 Precisering av begrepp Medling Medlingsprocessen kommer att redovisas utförligare i avsnitt 4.1 men kortfattat så är medling en konfliktlösningsmetod där tvistande parter försöker lösa konflikten tillsammans med en oberoende och opartisk medlare. Medling vid brott skiljer sig från andra former av medling såtillvida att det är ett brott som har begåtts av en person mot någon annan, vilket också innebär att det inte är en konflikt i konventionell betydelse (Wahlin, 2005, s. 6). Medlare Medlare beskriver Wahlin (2007) som att det bör vara en person som ska vara opartisk och objektiv och finns med i mötet för att hjälpa parterna att föra en dialog med varandra. I medlingslagen (se bilaga 1) nämns att personen dessutom ska vara kompetent och rättrådig. Gärningsperson Wahlin (2007) beskiver gärningspersonen som den individ som begått en brottslig handling och som för att medling ska kunna ske har erkänt detta brott. Brottsoffer Brottsoffret är den som blivit utsatt för brottet i fråga (Wahlin, 2007). Gottgörelseavtal Gottgörelseavtal beskriver Wahlin (2005) som ett juridiskt bindande avtal som sluts mellan gärningsperson och brottsoffret. Detta avtal ska gottgöra brottsoffret för den ska den har fått lida och det kan innehålla olika former av återbetalning. Det kan handla om ekonomiskt återbetalning men det kan också vara andra, mer symboliska återbetalningar som att parterna ska hälsa på varandra om de ser varandra på gatan eller att gärningspersonen ska meddela andra om hur dumt det var att begå brottet. 1.7 Redovisning av sökmotorer och sökord Det tillvägagångssätt som har använts är att jag på databaser har sökt artiklar och annat material som har passat det aktuella ämnesområdet samt att detta material har gett tips på andra variationer av sökord. De databaser som har använts är SocIndex (EBSCO), som är en världsomfattande databas för sociologi och närbesläktad forskning och som rymmer artiklar och poster från tusentals tidsskrifter, samt Umeå universitetsbiblioteks databas Album. Sökord som 5

7 har använts är medling, ungdomsbrott, ungdom, brott, mediation, youth, juvenile, victim, offender, restorative justice, reparativ rättvisa samt crime. Alla artiklar har varit peer-rewied och har en övergripande fokus på medling, inga artiklar som enbart fokuserar på gärningsman eller brottsoffer har tagits med. Artiklarna är internationella. Av det övriga materialet kommer mycket från Brottsförebyggande rådet som har haft en stor roll i utvecklandet av medling i Sverige. Av de internationella böckerna och tidsskrifterna är mycket publicerat av framstående företrädare inom fältet. 2. Metod 2.1 Val av datainsamlingsmetod och urval I denna studie kommer semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i tidigare upprättad intervjuguide (se bilaga 2) att användas för insamlandet av data. Antalet respondenter är tre stycken, detta antal blev det på grund av bristande tid för att sammanställa data. Målpopulationen var de 8 medlare som är verksamma i Umeå. Urvalet har gått till så att jag först gjorde ett kedjeurval (Dahmström, 2005) med hjälp utav medlingssamordnaren vid i Umeå. Jag bad denne höra sig för hos personalgruppen om det fanns någon som var intresserad av att ställa upp i studien. Samordnaren meddelade sedan att fem medlare var intresserade av att ställa upp och av dessa fem gjorde jag ett obundet slumpmässigt urval. Det jag gjorde var att lägga ner respondenternas namn nedskrivna på en lapp i en låda och sedan slumpmässigt dra upp lappar till de tre platserna var fyllda (Dahmström, 2005). Anledningen till att intervjuer valdes som datainsamlingsmetod beror på att jag var intresserad av en mer djupgående förståelse av respondenternas upplevelser av medling och jag tror det hade varit svårt att få det genom exempelvis enkäter. Dessutom ville jag ha möjligheten till att ställa följdfrågor om jag upplevde något som otydligt. Val av urvalsmetod styrdes av den begränsade möjligheten att själv få en urvalsram av de medlare som finns i Umeå utan i det första urvalet fick bekvämligheten styra. I det sista steget när respondenter skulle väljas ut blev valet ett obundet slumpmässigt urval på grund av att det handlare om få deltagare och allas lika chans att få delta. 2.2 Tillvägagångssätt Kontakt skedde som sagt med medlingssamordnaren i Umeå som fick den information denna behövde om studien, om sekretess och frivillighet som medlarna i sin tur behövde för att kunna fatta ett beslut. Samordnaren gav mig kontaktuppgifter till de intresserade som jag sedan ringde 6

8 upp och gav ytterligare information om studiens syfte, om anonymitet, frivillighet samt att intervjun skulle spelas in. När de sagt att de fortfarande var intresserade bestämdes tid och plats för mötet. Intervjuerna tog mellan minuter och tog plats på allmänna miljöer som personerna själva fått föreslå. Transkribering av intervjuerna skedde en till två dagar efter intervjun varit. Materialet har sedan bearbetats utifrån en konventionell innehållsanalys (Bryman, 2006; Graneheim Hällgren & Lundman, 2003). Jag har tagit ut meningsbärande enheter som jag sedan kondenserat, kodat och kategoriserat. För att styrka mina koder har jag först kodat meningarna, lagt ifrån mig detta och gjort om processen en dag efter för att se om resultatet blev detsamma, vilket det också blev. 2.3 Etiska reflektioner Alla respondenter som har deltagit i studien har fått information om studien samt frivilligt gett sitt samtycke till att delta. Anonymiteten har jag noga varit med att bevara genom att inte ta med respondenters kön, ålder eller bakgrund. Inte heller har utelämnande citat tagits med i uppsatsen. På grund av detta har en del data inte tagits med som skulle kunnat ha gett en annan vinkling av materialet. 2.4 Metodologiska reflektioner Fördelar med den konventionella innehållsanalysen är att man kan gå in i materialet utan att veta riktigt vad man ska leta efter och få fram, bearbetningen känns på så sätt öppen. En annan fördel med metoden är möjligheten till att reda ut eventuella oklarheter och motsägelsefulla påståenden då en semistrukturerad intervju har plats för följdfrågor. Det är också lättare att få en djupare förklaring av respondenternas upplevelser, något som denna studie fokuserar på. Dock så finns det också nackdelar. Med tanke på att bara tre respondenter deltar i studien blir materialet inte så omfattande, vilket kan försvåra själva innehållsanalysen på så sätt att det exempelvis är svårt att uppskatta hur vanligt ett visst synsätt är. Detta kan i sin tur leda till felaktiga slutsatser. Ytterligare en nackdel med innehållsanalysen är att data ska bearbetas i många steg och det ökar risken för att text ska falla bort. 7

9 3. Teori 3.1 Val av teori Jag har valt att ha min utgångspunkt i teorin om restorative justice, eller reparativ rättvisa som det kallas på svenska. Gerkin (2009) tar upp att medling som verksamhet bygger på och är restorative justice, det är en teori som dessutom fungerar som en praktik. Restorative justice är att reparera sin egen skada direkt till brottsoffret, utan omvägar med jurister och detta kan man åstadkomma med medling. 3.2 Teori Liebmann (2007) beskriver restorative justice som en teori och praktik som är väldigt bred men i stora drag fokuserar på att återställa både offer och samhälle istället för att bestraffa gärningspersonen. Restorative justice har utvecklats till ett begrepp som har spridit sig över världen och har på grund av detta många olika definitioner som alla fokuserar på olika delar i restorative justice. Liebmann (2007) räknar upp några olika delar som restorative justice bör innehålla för att kunna ses som just restorative justice. Den första är att man ska prioritera brottsoffrets återhämtning och stöd till denna, vilket är olikt i hur det ser ut i rättssystemet idag som istället fokuserar på gärningspersonen och dess straff. Det andra är att gärningspersonen ska ta ansvar för sina handlingar. För det tredje ska det också finnas en dialog mellan brottsoffer och gärningsperson. Denna dialog ska hjälpa brottsoffret med att få svar på de frågor som den har, till exempel varför jag? och varför förstörde du bilen?. Dialogen är också viktig för att gärningspersonen ska få insikt över hur mycket skada som brottet ledde till. Det kanske inte enbart handlar om förstörda möbler och förlorad egendom utan att offret drabbas av en stor rädsla och känner sig otrygg i sitt hem. För det fjärde så ska gärningspersonen försöka göra rätt för sig och återbetala den skada man gjort. Det kan handla om en ursäkt eller att reparera fysiska skador som en trasig möbel. Det femte handlar om att när gärningspersonen insett hur stor skada de gjort så ska viljan till att göra om det minska, men det handlar också om att samhället ska tillgodose med de resurser som krävs för att detta ska vara möjligt. Liebmann (2007) menar att kriminella i större utsträckning har problem med exempelvis drogmissbruk och att de måste få hjälp med detta för att hålla sig borta från kriminalitet i framtiden. Den sjätte och sista delen handlar om att samhället ska hjälpa till med att återintegrera både gärningsperson och brottsoffer i den samhälleliga gemenskapen för att förbättra deras psykiska och fysiska mående. 8

10 Allt detta sammanfattar organisationen Restorative Justice Consortium (2010) med deras definition av teorin: Restorative Justice (RJ) processes give victims the chance to tell offenders the real impact of their crime, to get answers to their questions and to receive an apology. It gives the offenders the chance to understand the real impact of what they ve done and to do something to repair the harm. RJ holds offenders to account for what they have done, personally and directly, and helps victims to get on with their lives. 3.3 Teoretiska reflektioner Teorin om restorative justice tror jag är väl lämpad att utgå från i denna studie då det praktiska tillvägagångssättet i teorin kan handla om just medling. Det framgår tydligt av teorin att exempelvis gärningsman och brottsoffer ska mötas för en dialog, och detta möte är ju själva medlingstillfället. Men en nackdel med denna teori är just att medlarens roll inte är beskriven och jag kan på så sätt inte förhålla mig till det. För att arbeta runt problemet kan jag väga teorins mål och syfte hos gärningsperson och brottsoffer och se hur medlaren upplever detta. 4. Empiri 4.1 Medlingsprocessen Brottförebyggande rådet har varit ansvarigt för att utvärdera och utveckla medlingsverksamheterna och gav 2007 ut en handbok om medling och medlingsprocessen (Wahlin, 2007) som riktar sig till medlare och medlingssamordnare. Det är denna boks beskrivning av medlingsprocessen som jag har använt mig av. När ett brott har begåtts, anmälts och erkänts kontaktar polisen gärningspersonen och tillfrågar denne om det finns ett intresse för medling samt att de ger kortfattad information om vad medling innebär. Polisen i sin tur skickar vidare gärningspersonens svar till medlingssamordnaren som är huvudansvarig för medlings och medlarna. Medlingssamordnaren gör sedan en bedömning om fallet är lämpligt att medla och när i sådana fall medlingen bör ske. Sedan skickar denna ut ett brev till parterna med mer utförlig information 9

11 om vad medling är och går ut på samt att det står att en medlare kommer att ta kontakt med dem, eller vårdnadshavarna om personen är under 18 år. Efter detta delar medlingssamordnaren ut fallet till en medlare som antingen kan vara en lekmannamedlare och gör det på volontärbasis eller så är medlaren en socionom som har medling inlagt i ordinarie arbetsuppgifter. Medlaren, som ska hålla sig objektiv, kontaktar sedan gärningspersonen för att återigen höra hur denne ställer sig till medling och svarar på eventuella frågor. Vill gärningspersonen delta bestämmer man tid för ett förmöte och sedan kontaktar man brottsoffret och ger denne samma information, vill den delta bestämmer man tid för ett förmöte. Ett förmöte är ett möte med gärningsman eller brottsoffer, eventuella vårdnadshavare och medlaren där man går igenom vad det är som har hänt, hur medlingen kommer att gå till samt att man reder ut eventuella frågor. Medling bygger på frivillighet och om båda parter fortfarande vill mötas i medling efter genomgånget förmöte så bestämmer man tid och plats för ett möte då parterna kan mötas, i medlingsmötet finns alltså en medlare, gärningspersonen samt brottsoffret. I mötet får gärningspersonen berätta om brottet och varför det skedde och gärningspersonen får berätta om konsekvenserna. Båda parter får ställa de frågor de har och när parterna känner sig klara ber eventuellt gärningspersonen om ursäkt för sin handling och ett gottgörelseavtal kan slutas om så önskas. Ett gottgörelseavtal är ett avtal om hur gärningspersonen ska gottgöra brottsoffret för dess skada och kan se ut på många sätt. Det kan exempelvis handla om att komma och ställa upp varor några timmar i butiken man snattade från eller att avstå från att snatta under det närmsta året. 4.2 Redovisning av intervjuer. Nedan redovisas de fyra kategorier som jag kommit fram till genom att göra en konventionell innehållsanalys. Koderna redovisas inom parantes och finns också att se i kodningsschemat (se bilaga 3). Tankar knutna till Denna kategori har delats in i tre undergrupper. Dessa är arbetsmängd, funktion samt personalgrupp och styrning. De respondenter som deltog i studien upplevde sig väldigt nöjda med sin arbetsmängd då de själva fick bestämma hur många fall de tog på sig. Man poängterade också att man över tid kunde variera hur mycket man jobbar utefter hur livet i övrigt ser ut. En respondent beskrev sin arbetsbörda som följande: 10

12 Jag tycker den är helt perfekt i och med att vi styr ju väldigt mycket själv hur mycket, har vi inte möjlighet att ta på oss ärenden så har vi ju möjlighet att säga att vi inte kan, så att Jättebra. Och är man i en period i livet då man kan ta fler ärenden så finns ju den möjligheten också (Perfekt arbetsmängd). Den andra underkategorin är funktion och med detta menar jag hur man tycker att i stora drag fungerar. Här var alla respondenter positivt inställda exempelvis: Jag upplever att den fungerar otroligt bra. Vi har en otroligt engagerad, motiverad och drivande chef som har jobbat upp en bra organisation och en bra stab av medlare och som [den] är duktig på att leda (Otroligt bra verksamhet). För att visa på den egna s effektivitet jämförde respondenterna den med verksamheter i resten av landet. De förklarade bland annat att man i Umeå gör fler medlingar än Göteborg och Stockholm trots städernas storlek. Medlarna kände också att detta var något bra eftersom fler medlade fall ger bättre brottsförebyggande effekt. När respondenterna beskrev vad de trodde gjorde så bra nämnde alla respondenterna medlingssamordnaren i väldigt positiva ordalag och samt att man lyfte fram personalgruppens engagemang som avgörande. En medlare sa att: Asså jag tycker den verkar fungera otroligt bra. Dels så är det ju en grupp människor som är väldigt engagerade i de här frågorna, inte bara medling utan samhällsfrågor i stort, dom är väldigt intresserade och engagerade av att hjälpa människor. Det tror jag är nödvändigt, sen är ju [namn] som samordnare jättebra [Den] brinner ju verkligen för det här och gör ett jättebra jobb (Otroligt bra verksamhet). Samordnaren och övriga medlare nämndes också av alla tre respondenter när de berättade vart de kunde vända sig om de upplevde ett fall som tungt och jobbigt och samordnaren har också beskrivits som en stöttepelare i. En respondent förklarar att samordnaren har varit väldigt noga med att påpeka att denne alltid finns tillgänglig om någon av medlarna vill ventilera sig om ett fall. Det är också samordnarens utbildning och erfarenhet som gör att man vänder sig till denna. I intervjun ställdes också en fråga om respondenterna tror att medlarna arbetar på ett likadant sätt vid liknande fall och där blev svaren skiftande. En respondent svarade att: 11

13 Jag tror inte alls att vi jobbar likadant, jag tror vi har helt olika förutsättningar och vi har olika bakgrund och [ ] vi är ju olika personer, jag tror att vi jobbar väl enligt samma mall för den är ju förutbestämd och det är ju väldigt viktigt, men däremot tror jag säkert att det kan variera från person till person (Alla har samma grund men olika förutsättningar). En annan respondent svarade istället att: Jag har inte sett någon annans medling så jag vet inte exakt hur de jobbar med jag utgår från att dom, i stora drag, vi är ju olika personligheter så att vi är ju lite olika där, men i stora drag har vi ju normer att gå efter från [samordnaren] (Jobbar samma från normer men med lite skillnader). Upplevelser av Denna kategori är indelad i två underkategorier, dessa är effekter och känslor hos parterna samt vad skapar effekt. I underkategorin effekter och känslor hos parterna beskriver respondenterna de känslor som de uppfattade hos parterna under medlingsprocessens olika delar. Bland annat såg dem under förmöten och innan medlingsmötet känslor som nervositet, orolighet och skam och de trodde att dessa jobbiga känslor bär gärningspersonen omkring på tills medlingen är över. En respondent berättade om hur denne upplevde känslorna på förmötet: Spänt, pirrigt, lite skamfyllt. Det är nog ingen lätt uppgift att komma på det där förmötet alla gånger. [ ] Det finns från båda håll. Det är nervöst, man vet ju inte. Många vet ju inte vad man ska på, när man ska på ett förmöte (Parterna nervösa inför medlingsmötet). De er som medlarna såg efter genomgången medling var många och positiva hos både gärningsperson och brottsoffer. En respondent sade exempelvis: Den omedelbara effekten som jag ser och som jag tycker är så tydlig är lättnaden. Att man har en möjlighet att reda ut det, en möjlighet att få sätta punkt, en möjlighet att gå vidare, att lägga det bakom sig. Så det tycker jag är den stora effekten. Man är glad och lättad och stolt när det är gjort (Ser lättnad efter medling). Fler respondenter beskrev den synbara lättnaden som något viktigt i processen. En menade att gärningspersonerna i många fall haft sömnproblem och skuld- och skamkänslor sedan brottet begåtts men att när medlingsmötet har genomförts så lämnar man det jobbiga kvar i rummet. 12

14 I underkategorin vad skapar effekt kan vi se att respondenterna talade också om vad det är som skapar effekten och här nämndes just själva mötet och dialogen parterna emellan. En respondent beskrev att brottsoffret i medlingsprocessen slutar se gärningspersonen som ett monster och istället börjar se den som en människa. Detta sker under medlingen och kan leda till att brottsoffret får förståelsen att den exempelvis bara var på fel plats vid fel tillfälle. En av respondenterna beskriver samtalet och dialogen som det som skapar förståelsen som nämndes ovan men framförallt en lättnad hos parterna. Genom dialogen så kan man släppa det man burit på och respondenten beskriver hur man fysiskt kan se återhämtningen börja genom sänkta axlar och avslappnad attityd. I intervjun ombads respondenterna också svara på vad de tror är det som gör att medling verkar brottsförebyggande och då kom mötet igen fram som en viktig punkt, att faktiskt få se den som man utsatt eller blivit utsatt av. En medlare beskrev det som: Jag tror att det är, att när man får möta sitt brottsoffer och vad det man gjorde fick för konsekvenser, för det möter jag ofta många som säger men det var inte tänkt såhär, vi hade tänkt såhär, det bara blev och vad den där händelsen som bara blev faktiskt ledde till, att det för en annan människa kanske fick väldigt stora konsekvenser, det tror jag är brottsförebyggande (Mötet ger brottsförebyggande effekt). Denna kategori ska visa på hur medlarna ser på sin egen roll i medlingen och hur de påverkar processen. Jag frågade respondenterna om de tror att de påverkar medlingssamtalet någonting och på det svarade en respondent: Jag tror jag påverkar dom förhållandevis lite. Jag tror också att jag kan ha en ganska betryggande inverkan, särskilt om det är ungdomar som är ganska unga så känns det att dom ofta kan öppna sig lite under förmötet och sådär (Har liten påverkan på samtal). En annan svarade på samma fråga om sin påverkan: Det [medlingssamtalet] påverkas ju otroligt mycket av mig i och med att det är jag som leder mötet. Jag uppmuntrar ju och lockar till prat när det behövs och jag dämpar ju om det skulle behövas, i och med att man söker en balans parterna emellan (Påverkar samtalet i stor utsträckning). 13

15 Synen på hur de påverkar samtalet är alltså olika, en anser att de påverkar lite och en anser att de påverkar mycket. En medlare beskrev sin egen roll som att den i mötet ska vara en objektiv part som ska finnas till stöd för personerna när det behövs. Denna syn på att man ska stötta parterna och bara hjälpa till när behovet finns är genomgående. Medlarna visade en ovilja till styra deltagarna i för hög utsträckning då detta inte är deras roll. En medlare förklarar att den inte kan påverka parterna om de själva inte vill eller kan komma till exempelvis en ursäkt även om medlaren själv anser att detta är meningen med det hela. Det ligger helt enkelt utanför dess kontroll. Även om medlarna inte kan styra parterna så finns det hos medlarna en önskan om att fler ska genomgå medling eftersom de vet att det är bra. För att motivera parterna att delta nämner respondenterna att de bland annat brukar informera om medlingen och berätta att det är ett bra tillfälle att ställa de frågor man har samt att det kan vara ett bra avslut på det som har hänt, ett avstamp mot framtiden. En respondent säger att: Man kan ju tala väl för medlingen om det är något man tror på (Ger information som motivation). Även om medlarna vill att fler ska delta i medling vet de också att frivilligheten är grunden i medling och något som de måste acceptera och att även det är utom deras kontroll. En respondent beskriver det som: Ja, som jag säger igen, jag tycker det är grundpelaren. En del kommer ju inte, så är det ju, en del tackar ju nej, antingen på telefon eller på förmötet. Dom flesta ringer på telefonen och säger nej, det här är inget för oss och det får man acceptera, vi måste ju acceptera olika människors beslut (Acceptera frivillighet). Medlarna fokuserar istället på de som faktiskt har viljan till att delta och man stöttar gärningspersonerna så att de själva kan inse att det var dumt gjort att begå ett brott. En medlare beskriver det som att den försöker få gärningspersonerna att själva förstå att det som de håller på med är dumt och att det är deras egen framtid som de riskerar om de fortsätter så som de har gjort. 14

16 Tankar om frivillighet, ursäkt och avtal Respondenterna har under sin tid som medlare inte upplevt några problem med att en ursäkt och en ånger ska komma från gärningspersonen till brottsoffret utan vill de inte be om ursäkt så kommer de inte medling. En respondent säger: Det hänger som så ihop i och med att det är frivilligt så dom som kommer har ju verkligen gått och tänkt igenom det så att Jag har aldrig upplevt det som en frågeställning utan det där brukar i samtalets gång jaa Upplägget på slutet att är det nu något sista du vill säga här eller ja Sådär så att det brukar komma som naturligt (Ursäkt naturlig följd av frivillighet). Respondenterna berättar också att de upplever det som att ursäkten inte alltid behöver vara uttalad för att känslan av den ska nå fram till offret. En av medlarna förklarade det som att alla inte säger rent ut att de ber om ursäkt men genom att visa upp sin ånger och meddela att de aldrig mer kommer att begå brottet eftersom det var så dumt så kan många av brottsoffren uppleva det som en ursäkt. Medlaren menar också att detta sätt att de om ursäkt är bättre än ingenting alls eller att tvinga fram en ursäkt som känns konstlad. Respondenternas uppfattning av hur vanliga gottgörelseavtalen är ser olika ut, men det kan också bero på vilka slags fall och vilka personerna har varit som de har medlat. På frågan om de upplever det som vanligt med gottgörelseavtal kom både svaret: Nej, inte särskilt vanligt (Upplever inte avtal som vanligt) och Ja, det tycker jag (Varit med om många avtal). Något som däremot alla medlarna hade en gemensam uppfattning om är vad gottgörelseavtalet, när det sluts, brukar innehålla. Alla medlarna har samma kärna men formulerar sig på olika sätt men kärnan i det som de vill få fram är att ingen av respondenterna har varit med om någon ekonomisk ersättning i avtalen. Istället brukar man försöka få in en brottsförebyggande effekt som att gärningspersonen inte ska begå brottet igen eller meddela andra om hur dumt det var. Det kan också handla om att man gottgör sin skada på ett symboliskt plan genom att hälsa på varandra när man ses i framtiden. Som avslut på intervjun frågade jag alla respondenter om de tror att medlarna här i Umeå ser olika på frivillighet, ursäkt och avtal och där såg svaren olika ut. Respondenterna menade att eftersom de har olika förutsättningar så kan det se olika ut men att grunddragen borde vara desamma. En respondent beskrev det som: 15

17 Jag tror vi tycker ungefär, mer eller mindre samma. Sen är vi ju olika personligheter och olika personer så dels kan det ju skilja mellan oss men i det stora hela tror jag vi är samma (Medlare samma syn på frivillighet, ursäkt, avtal). 5. Slutsatser Det som vi kan se av intervjuerna är att medlarna uppfattar i Umeå som väldigt bra och de tror att detta till stor del beror på det engagemang som finns hos medlare och samordnare. Det är ett engagemang till att hjälpa unga människor att bryta destruktiva vägar och få dem att ta ansvar för sina handlingar och växa utav det. Materialet visar också att detta engagemang finns med som en viktig del genom hela processen. Bland annat så kan engagemang och en stark tro på metoden underlätta för medlaren när denna ska motivera och informera parterna vid första kontakt om vad medling innebär. Det känns också som en naturlig följd att det är detta engagemang som får medlarna att fortsätta med att medla då de jobbar på volontärbasis. Alla medlare upplevde att medling verkar brottsförebyggande och underlättar återhämtning och de beskriver detta utifrån många egna upplevelser och erfarenheter. De har mycket belägg för att fortsätta att tro på metoden eftersom de med egna ögon kan se hur mycket en gärningsperson ångrar sig och tar åt sig av mötet. Det som man dock kan reflektera kring är hur dessa effekter skiljer sig åt vid olika brottstyper och hur mycket medlaren själv läser in i situationen. Om man känner en stark tilltro på metoden kanske man också har lättare för att se dess positiva effekter. Medlarna beskriver också hur den reparativa processen är invävd i medlingens tillvägagångssätt och hur detta leder till en positiv och reparativ utkomst. Exempelvis så kommer bara de gärningspersoner som verkligen är ångerfulla på medling eftersom det är något som är frivilligt och på grund av detta så bör en fullt genomgången medlingsprocess alltid få en positiv utkomst. De personer som inte är redo för att möta den andra parten kommet helt enkelt inte långt nog i processen för att göra just detta. Förutom mötet och dialogen mellan parterna beskriver medlarna också många andra delar av teorin restorative justice, exempelvis det faktum att man försöker skydda brottsoffret från ytterligare kränkning. Ytterligare en sak som nämns i teorin är att gottgörelse ska ske, och respondenternas upplevelse är att detta främst sker genom gärningspersonens ursäkt och uppvisade ånger, men de erbjuder också en möjlighet att skriva ett 16

18 gottgörelseavtal. Medlarnas syn på hur vanligt det är att sluta avtal skiljer sig åt och vad detta kan beror på nämndes inte under intervjuerna. Det som dock nämns av alla respondenter flertalet gånger är hur alla medlare är unika individer med olika egenskaper, kunskaper och förutsättningar. Medlarna kan efter detta bli matchade till vissa typer av fall där gottgörelseavtal kanske är mer vanligt, men det kan också vara så att de helt enkelt har olika uppfattningar om vad som är vanligt eller inte. Något som alla respondenterna däremot var enade om är att de alla beskrev avtalens innehåll som av symbolisk och brottsförebyggande karaktär. De menar att det inte handlar om ekonomisk ersättning utan att man ska gottgöra för de besvär som man skapat och förhindra att det sker fler brott i framtiden. Synen på den egna rollen som medlare och sin egen påverkan skiftar även den mellan de tre respondenterna. Någon tror att den påverkar mycket och någon tror att den påverkar lite. Även här så kan man spekulera kring om detta helt enkelt beror på de individuella skiftningarna i arbetet och synen på vad som är mycket och liten påverkan. Känslan som kom av respondenternas beskrivningar av deras påverkan är att tillvägagångssättet och vad man säger och erbjuder parterna är att det ser väldigt lika ut. Så precis som de säger så verkar de arbeta utifrån samma grundmoment men med olika individuella förutsättningar som helt enkelt inte går att komma ifrån när det handlar om människor. Deras egen uppfattning är som sagt att även om det finns skillnader mellan medlarna så gör de alla sitt bästa i varje situation utifrån de riktlinjer de har och det egna omdömet och detta måste jag tolka som något bra och stärkande för. Om de arbetar utifrån sitt eget omdöme kräver det aktiv reflektion över de situationerna som de hamnar i och hur de bäst kan föra processen framåt och då kan de genom detta utvecklas som medlare. Sammanfattningsvis så kan det konstateras att medlarna vid i Umeå upplever medling som en bra metod att använda då de känner att den verkar brottsförebyggande och underlättar återhämtningen för brottsoffret. De berättar att båda parter ges tid i mötet till att ventilera tankar och få svar på frågor och de tror att detta är den viktigaste delen i processen. I medlingsmötet och på förmöten vill de få gärningspersonen att inse det dumma med att begå brott men man är noga med att inte påverka parterna då medling bygger på frivillighet. Istället så känner de att det är upp till parterna att komma med exempelvis en ursäkt då det inte är deras roll 17

19 att gå in och styra. Deras upplevelse av sin roll som medlare är istället att sitta bredvid och övervaka parterna och endast hjälpa dem när behovet finns. 6. Diskussion De resultat som framkommit i denna studie styrker tidigare forskning om att medling ska verka som brottsförebyggande hjälpa återhämtningen då det finns ytterligare en tredje part som kan bekräfta upplevelser av detta. Man kan också reflektera över hur medlarens roll kan utvecklas utifrån denna studie. Uppenbarligen så har de en gemensam grund att arbeta utifrån men det skulle kunna vara så att ytterligare vägledning om när och i vilken utsträckning de ska gå in och stötta medlingssamtalet skulle förbättra medlarnas prestationer. Detta byggs på det faktum att medlarna trots allt hade lite olika upplevelser om just sin påverkan. Något som jag har uppfattat som avgörande för i Umeå är samordnaren. Alla medlare nämner denne i väldigt positiva ordalag och berömmer förmågan att organisera och styra personalgruppen och hela organisationen och detta kan vara vägledande för andra verksamheter. Personligen har jag känt mig inspirerad under denna studies gång utav att höra medlarna tala som positivt om samordaren. Jag tror att det kan vara detta som driver många av medlarna till att fortsätta med medlingen. För mig har det också blivit väldigt tydligt hur mycket verksamhet och personalgrupp påverkas av dess ledning då respondenterna framställer det som att Umeås medlingsverksamhet inte hade nått dess ställe om det inte varit för samordnarens drivkraft. Genom arbetes gång så har jag utvecklats mycket och verkligen börjat förstå lockelsen i att arbeta med förebyggande insatser och att faktiskt se de effekter som man är med och skapar. När jag påbörjade denna studie var jag redan övertygad om att medling som metod är något som bör satsas mer på men idag känner jag att jag själv i framtiden vill arbeta med förebyggande insatser då belöningarna blir så tydliga för alla inblandade. Det har varit ett nöje att göra denna studie men något som man dock bör ha i åtanke när man ska läsa och reflektera över den är som sagt den lilla skala som den utförts i. Med endast tre respondenter går det inte att dra några slutsatser om att resultaten som kommit fram ska vara talande för andra verksamheter eller ens den i Umeå. Det är så att fokus i studien har legat på individuella upplevelser och tankar och därför bör materialet också hanteras utifrån detta. För att 18

20 dra mer generaliserande slutsatser om resultatet bör fler respondenter tillfrågas och att man kanske även kopplar in kvantitativ metod för att få ett mer omfattande material att analysera. Det finns också en risk att jag under intervjuerna omedvetet kan ha påverkat respondenterna men på grund av att alla har uppgett liknande svar på frågorna tror jag det är osannolikt att detta har skett. Under processen med att transkribera och bearbeta materialet kan det också ha uppstått fel som följd av att text skrivs ner från muntligt till skriftligt. Under bearbetningen har text flyttats mellan dokument och dessutom kortats ned och kodats och på grund av detta finns det en möjlighet att innebörden i citaten kan ha blivit missuppfattat. Min personliga upplevelse av intervjuerna är att de gick väldigt bra att genomföra och de svar som jag fick kändes utförliga och ärliga på de allra flesta frågorna. Några frågor upptäckte jag i efterhand att de var svåra att svara på för respondenterna då de berörde samordnarens uppgifter och inte medlarnas. Men på grund av att det inte berörde medlarna så kunde jag direkt utesluta dessa frågor från studien då de inte längre var relevanta. Med hänsyns till studiens syfte och perspektiv är min tanke att det inte fanns någon anledning till att undvika att svara sanningsenligt just för att det inte finns något rätt eller fel. Det bör också ligga i medlarnas intresse att svara ärligt och utförligt då resultaten kan hjälpa till att utveckla. I framtiden skulle det vara intressant att fortsätta på detta spår och fördjupa sig i medlarens perspektiv och då även undersöka medlingssamordnarens upplevelser och tankar kring medling. Det vore också intressant att dra jämförelser städer emellan för att se hitta likheter och skillnader hos verksamheterna samt eventuellt hitta nya, bättre fungerande tillvägagångssätt i processen. 19

21 Referenser Tryckta källor Abrams, L., Umbreit, M. & Gordon, A. (2006). Young offenders speak about meeting their victims: Implications for future programs. Contemporary Justice Review, 9(3), Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Dahmström, K. (2005). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur. Gerkin, P. M. (2009). Participation in victim offender mediation: Lessons learned from observations. Criminal Justice Review, 34 (2), Graneheim, Hällgren, U. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustwothiness. Nurse Education Today, 24 (2), Liebmann, M. (2007). Restorative justice: How it works. London: Jessica Kingsley Publishers. Presser, L. & Hamilton, C. A. (2006). The micropolitics of victim-offender mediation. Sociological Inquiry, 76 (3), Umbreit, M., Coates, R. & Vos, B. (2004). Victim-offender mediation: Three decades of practice and research. Conflict Resolution Quarterly, 22 (1-2), Wahlin, L. (2005). Medling vid brott i Sverige under 2000-talet. (Rapport 2005:14) Stockholm: Brottsförebygganderådet. Wahlin, L. (Red.) (2007). Medling vid brott: En handbok. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Elektroniska källor Restorative Justice Consortium. (2010). What is restorative justice?. Hämtad 14 maj, 2010, från Restorative Justice Consortium, 1

22 Bilaga 1 Lag (2002:445) om medling med anledning av brott Tillämpningsområde och syfte 1 Denna lag gäller medling som anordnas av staten eller av en kommun med anledning av brott. 2 Med medling avses i denna lag att en gärningsman och en målsägande möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. 3 Medling skall ske i bägge parters intresse. Målet skall vara att minska de negativa följderna av brottet. Medling skall syfta till att gärningsmannen får en ökad insikt om brottets konsekvenser och att målsägande ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. 4 Till medlare skall en kompetent och rättrådig person utses. Medlaren skall vara opartisk. Förutsättningar för medling 5 Medling skall vara frivillig för både gärningsman och målsägande. Det brott som medlingen avser skall vara anmält till polisen. Dessutom skall gärningsmannen ha erkänt gärningen eller delaktighet i denna. Medling får endast ske om det med hänsyn till samtliga omständigheter framstår som lämpligt. Om gärningsmannen är under tolv år får medling ske endast om det finns synnerliga skäl. Förberedelser 6 Medlingsförfarandet skall genomföras skyndsamt. Medlaren skall samråda med förundersökningsledaren om medling avses äga rum innan förundersökningen har avslutats. Om medling avses äga rum därefter, men innan det finns en lagakraftvunnen dom, skall medlaren samråda med åklagaren. 7 Både gärningsman och målsägande skall informeras om vad medlingen innebär och på annat sätt förberedas i den omfattning som behövs. 8 Vårdnadshavare för gärningsman och målsägande skall ges tillfälle att närvara vid medlingsmötet, om det inte finns särskilda skäl mot det. Även andra personer kan ges tillfälle att närvara vid medlingsmötet, om det är förenligt med syftet med medlingen och det i övrigt kan anses lämpligt. Medlingsmötet 9 Vid medlingsmötet skall målsäganden ges möjlighet att berätta om sin upplevelse av brottet och dess följder. Gärningsmannen skall få möjlighet att berätta varför gärningen kom att begås och ge sin syn på sin situation. Målsäganden kan också framställa önskemål om gottgörelsen, och gärningsmannen kan framföra en ursäkt om sitt handlande. 10 Medlaren skall medverka till att avtal om gottgörelse träffas endast om det är uppenbart att innehållet i avtalet inte är oskäligt. Om det framkommer att gärningsmannen inte uppfyller ett avtal som har träffats mellan parterna skall medlaren se till att åklagaren genast underrättas om detta, om det inte är obehövligt. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 2002:445 Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2002.

23 Bilaga 2 Intervjuguide Hur länge har du jobbat som medlare? Hur ser rutinerna ut för er som jobbar som medlare här i Umeå kring ett fall? Upplever du att ni medlare arbetar på samma sätt? Hur många förmöten med gärningsperson respektive brottsoffer brukar det behövas innan de kan mötas i medling? Hur upplever du att arbetsmängden är? Har ni någonstans att vända er om ett fall känns för tungt eller jobbigt psykiskt? Vilka effekter av medlingen kan du se hos de deltagande parterna? Hur upplever du deltagarnas känslor i och i förberedelse till mötet? Upplever du att medling verkar brottsförebyggande för gärningspersonen och underlättar återhämningen för brottsoffret? Hur upplever du att i stort fungerar? Kan du beskriva din roll i medlingsprocessen, från början till slut? Hur tror du att samtalet påverkas av din närvaro? Medling bygger ju på teorin om reparativ rättvisa, hur arbetar du själv utifrån den under medlingen? Hur hanterar du tillfällen då brottsoffer och gärningsperson ser väldigt olika på det som har hänt? Kan du ge exempel? Hur motiverar du parterna till att delta? Vad betyder frivillighet för dig? Hur upplever du frivilligheten inom medling? Hur ser du som medlare på att det ska komma fram en ursäkt vid medlingstillfället? Hur jobbar du med avtalen som kan skrivas under medlingen? Är det något som uppmuntras exempelvis? Upplever du att du och andra medlare ser annorlunda på saker som frivillighet, ursäkt och avtal? Kan du ge exempel?

24 Bilaga 3 Kodningsschema Kondenserad enhet Kod Underkategori Kategori Jobbet påverkar hur mycket jag hinner medla. Jobbet styr antalet medlingar Arbetsmängd Tankar knutna till Mer fritid ger mer tid för att medla. Mer fritid, fler medling Arbetsmängd Tankar knutna till Arbetsmängden är perfekt i och med vi bestämmer den själva. Perfekt arbetsmängd Arbetsmängd Tankar knutna till Arbetsmängden bestämmer jag själv utifrån tid, intresse och ork. Vi är en av kommunerna som gör mycket medlingar. Jag upplever att fungerar otroligt bra. Chefen är engagerad, motiverad och drivande och har skapat en bra organisation och stab. Jag upplever att fungerar otroligt bra. Den har engagerade medlare och en eldsjäl som medlingssamordnare. Umeå är bra på medling jämfört med resten av landet. Umeå är bäst i landet på att göra medlingar. Jag tror Umeå medlar mer än dubbelt så många fall som Göteborg och Stockholm. Jag tror att funkar väldigt bra eftersom vi gör många medlingar och har engagerade och erfarna medlare. Man vänder sig till samordnare och andra medlare om något känns tungt eller svårt. Jag upplever att man inte är ensam om något skulle Flexibel arbetsmängd Arbetsmängd Tankar knutna till Vi gör mycket medlingar Funktion Tankar knutna till Otroligt bra verksamhet Funktion Tankar knutna till Otroligt bra verksamhet Funktion Tankar knutna till Umeå är bra på medling Funktion Tankar knutna till, Umeå bäst på medlingar Funktion Tankar knutna till Umeå medlar mer än Funktion Tankar knutna till Göteborg och Stockholm Tror funkar bra Samordnare och andra som stöttepelare Man är inte ensam vid problem Funktion Personal och styrning Personal och styrning Tankar knutna till Tankar knutna till Tankar knutna till

25 vara jobbigt. Vi är styrda av lagar och regler och arbetar nog därför på samma sätt men med små, individuella skillnader. Känns det jobbigt så vänder jag mig främst till samordnaren och sedan till de övriga medlarna på månadsmötet. Jag vänder mig till samordnaren om något skulle kännas jobbigt. Jag tror vi jobbar likadant utifrån normerna men att det blir lite olika eftersom vi är olika personer. Alla medlar utifrån samma mall men med olika förutsättningar alltså blir utkomsten olika. Brottsoffret kan uppleva att den fått en ursäkt även om den inte var uttalad. Hos båda parter ser jag lättnad, glädje och stolthet när medlingen är gjord. Man får en möjlighet att gå vidare. I förberedelse till medlingsmötet är det hos båda parter spänt, nervöst och skamfyllt. Jag upplever det som att brottsoffret får en väldigt lättnad när den får en förklaring till varför den blev utsatt och ett ansikte på förövaren. Ibland så krävs det inte en ursäkt för att brottsoffret ska känna sig nöjd, det kanske räcker med en förklaring bara. Innan mötet upplever jag det som att gärningspersonen mår ganska dåligt och skäms men efter mötet är det som Arbetar lika men med personliga skillnader Samordnaren och andra som stöttepelare Samordnaren är gott stöd Jobbar samma från normer men med lite skillnader Alla har samma grund men olika förutsättningar Brottsoffrets upplevelse av ursäkt Ser lättnad efter medling Parterna nervösa inför medlingsmötet Lättnad hos offret efter förklaring och möte Brottsoffret nöjd med förklaring Upplever att man lämnar det jobbiga i rummet Personal och styrning Personal och styrning Personal och styrning Personal och styrning Personal och styrning Effekter och känslor hos parterna Effekter och känslor hos parterna Effekter och känslor hos parterna Effekter och känslor hos parterna Effekter och känslor hos parterna Effekter och känslor hos parterna Tankar knutna till Tankar knutna till Tankar knutna till Tankar knutna till Tankar knutna till Upplevelser av Upplevelser av Upplevelser av Upplevelser av Upplevelser av Upplevelser av