Medling vid ungdomsbrott. Åklagarens roll

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medling vid ungdomsbrott. Åklagarens roll"

Transkript

1 Medling vid ungdomsbrott Åklagarens roll RättsPM 2013:8 Utvecklingscentrum Stockholm December 2013

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 DEL Rättslig reglering Åklagarens roll Åklagarens uppgift i förhållande till medlingsverksamheten Åklagarens uppgift som förundersökningsledare Åklagarens uppgift i polisledda förundersökningar Rättsliga effekter av medling åklagarens uppgift Åklagarens uppgift i förhållande till domstolen DEL Varför ska man medla? Vad är medling? Fungerar det? Medlingslagen Tillämpningsområde och syfte Förutsättningar för medling Förberedelser Medlingsmötet Hur går medlingsprocessen till? Polisen ställer frågan och underrättar socialtjänsten Medlingsverksamheten gör lämplighetsbedömning Parterna kontaktas Förmöten Samråd Medlingsmöte Återrapportering DEL Samverkan Förslag på implementering

3 BILAGOR Bilaga 1 Återrapportering till åklagare angående den misstänktes inställning till medling Bilaga 2 Meddelande om inställning till medling Bilaga 3 Genomförd medling Bilaga 4 Avbruten medling Bilaga 5 Förslag till mall för återrapportering till berörda myndigheter Bilaga 6 Cåbramallar för beslut om åtalsunderlåtelse Bilaga 7 Polisens blankett för underrättelse till socialtjänsten (medling)

4 Sammanfattning Inledning Denna promemoria, som handlar om medling vid ungdomsbrott, riktar sig i första hand till åklagare men kan även vara av intresse för polis, socialtjänst, domstol och andra berörda aktörer. Med medling avses att en gärningsperson och en målsägande möts inför en opartisk medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Målet ska vara att minska de negativa följderna av brottet. Medling med anledning av brott bedrivs sedan länge i Sverige. Sedan 2002 är denna form av medling reglerad i lagen (2002:445) om medling med anledning av brott (medlingslagen). Sedan den 1 januari 2008 är det obligatoriskt för landets alla kommuner att erbjuda medling när gärningspersonen är under 21 år. Socialstyrelsen har i en rapport 2012, efter en uppföljning av medlingsarbetet, redovisat ett antal slutsatser. 1 Enligt rapporten tyder resultaten av uppföljningen bl.a. på att det kommer in för få ärenden till medlingsverksamheten, att det finns en bristande kunskap om medling hos berörda aktörer, att det kan förekomma en bristande tilltro till medling inom rättsväsendet och att det finns behov av information och kunskap inom bl.a. Åklagarmyndigheten och övriga rättsvårdande myndigheter. Syfte Medling med anledning av brott ska ses och användas som ett komplement till det rådande rättssystemet och ska framför allt användas vid brott begångna av unga lagöverträdare. 2 Medling kan äga rum i alla stadier av rättsprocessen. Vad är då medling? Varför ska man medla? Och vad är åklagarens roll när det gäller medling? Denna promemoria är tänkt att belysa och ge svar på dessa frågor, att öka medvetenheten och kunskaperna om medling bland åklagare samt att ge praktisk vägledning för hur reglerna om medling bör tillämpas. Det övergripande syftet är att främja en korrekt, enhetlig och rättssäker tillämpning. 1 Socialstyrelsen, Medling vid brott avseende unga lagöverträdare. Uppföljning av hur kommunerna arbetar med medling samt analys av behov av åtgärder för att stödja medlingsverksamheten. 2 BRÅ, Medling vid brott. En handbok (BRÅ:s handbok), 2007, s. 9. 4

5 Då medling framför allt ska användas vid brott begångna av unga lagöverträdare kommer denna promemoria enbart att inrikta sig på den formen av medling. Om inget annat sägs avses med unga lagöverträdare misstänkta som inte har fyllt 21 år, i enlighet med 1 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Disposition Promemorian är uppdelad i tre delar. I del 1 ges inledningsvis en kort sammanfattning av den rättsliga regleringen när det gäller medling, därefter beskrivs åklagarens roll. I del 2 återfinns bl.a. en redogörelse för syftet med medling, en genomgång av medlingslagen samt en beskrivning av hur en medlingsprocess går till. Del 3, slutligen, innehåller ett avsnitt om samverkan och ett förslag på hur promemorian kan implementeras. Sammanfattning av huvuddragen i promemorian Nedan ges en kortfattad sammanfattning av de rekommendationer och den vägledning som ges till åklagaren. Åklagaren bör sträva efter och bidra till enhetlighet när det gäller frågan om medling. Åklagaren bör se till att frågan om medling tas upp vid samverkan med andra aktörer. Åklagaren bör bidra till att medling genomförs i så stor utsträckning som möjligt. Samråd mellan medlingsverksamhet och åklagare bör ske när s.k. förmöten har hållits och det står klart att det kan bli fråga om ett medlingsmöte. Åklagaren ska, vid samråd, bedöma när det kan vara mest lämpligt att genomföra ett medlingsmöte. Presumtionen är att medling ska genomföras under förundersökningen/innan lagakraftvunnen dom. Endast i speciella fall, om det med hänsyn till utredningen eller andra omständigheter finns starka skäl som talar emot det, kan det finnas skäl att säga nej till medling. Åklagaren bör regelmässigt lämna direktiv om att polisen ska fråga den misstänkte om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten. Åklagaren bör verka för att frågan om medling ställs även till misstänkta i åldrarna år. 5

6 Om det av ett förundersökningsprotokoll inte framgår huruvida den misstänkte har tillfrågats om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten ska förundersökningen, under vissa förutsättningar, kompletteras. Åklagaren bör kontrollera att yttrandet från socialtjänsten jml. 11 LUL innehåller svar på frågan om medling. Om så inte är fallet bör åklagaren, under vissa förutsättningar, se till att yttrandet kompletteras. Huruvida den unge har en uppriktig och allvarligt menad vilja att medverka till medling, vilket ska beaktas särskilt vid bedömningen av om åtalsunderlåtelse enligt 17 LUL ska meddelas, ska bedömas av medlaren. Den unges vilja/ovilja att medverka till medling ska vara dokumenterad. Om åklagaren vid sin bedömning ifråga om åtalsunderlåtelse finner att viljan till medling ensam eller i förening med andra omständigheter är av betydelse för beslutet ska det tas med i beslutsmotiveringen. Åklagaren ska se till att domstolen som i skälig omfattning ska beakta medling vid straffmätning och påföljdsval får eventuell information om medling inför huvudförhandlingen samt bevaka att medlingsfrågan blir belyst under huvudförhandlingen. 6

7 DEL 1 1. Rättslig reglering Som framgått ovan är medlingsförfarandet reglerat genom medlingslagen. En närmare genomgång av denna lag återfinns i avsnitt 4. Även i LUL och i brottsbalken (BrB) finns regler som rör medlingsförfarandet, ur ett straff- och processrättsligt perspektiv. I LUL återfinns bl.a. regler som har bäring på tidsfristen för beslut i åtalsfrågan (4 ) samt på möjligheten att meddela åtalsunderlåtelse (17 ). Av regler i BrB följer att medling är en omständighet som rätten i skälig omfattning ska beakta vid påföljdsbestämningen (29 kap 5 2 p och 30 kap 4 ). Se mer om detta i avsnitt 2. Inom medlingsverksamheten råder en presumtion för sekretess rörande enskildas personliga förhållanden, detta framgår av 35 kap 14 offentlighets- och sekretesslagen. En av grundprinciperna vid medling är också att sekretess råder om parterna inte avtalar om annat. Denna princip kommer bl.a. till uttryck i Europarådets rekommendation No. R (99) 19 från medlemsländernas ministerkommitté angående medling vid brott, artikel 2:2. 3 Internationellt sett har både Förenta Nationerna (FN) och de olika europeiska organen de senaste årtiondena varit aktiva när det gäller att driva frågan om medling/reparativ rättvisa framåt. De har bl.a. tagit initiativ till en rad styrdokument för att bistå medlemsländerna i deras arbete med reparativ rättvisa. Internationella styrdokument som har betydelse för medlingsfrågan är bl.a. Europarådets ovan nämnda rekommendation, FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), bl.a. artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att komma till tals och bli hörd, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem (brottsofferdirektivet). 4 3 Ang. frågan om sekretess i medlingsverksamhet, se även BRÅ:s handbok, s Se mer om de internationella styrmedlen i Marklund, Linda, Ett brott två processer. Medling vid brott och unga lagöverträdare i straffprocessen, 2011, s. 63 ff. Se även för ytterligare information. 7

8 2. Åklagarens roll Åklagaren bör sträva efter och bidra till enhetlighet när det gäller frågan om medling. Åklagaren bör se till att frågan om medling tas upp vid samverkan med andra aktörer. Åklagaren är numera, sedan den 1 mars 2012 då 3 LUL upphörde att gälla, förundersökningsledare i betydligt mindre utsträckning än tidigare när det gäller ungdomsärenden. Liksom i ärenden med vuxna misstänkta är polisen numera, som regel, förundersökningsledare i alla ungdomsärenden där saken är av enkel beskaffenhet. 5 Detta innebär att de flesta utredningar där medling oftast blir aktuellt, t.ex. stöld, misshandel och olaga hot, leds av polisen. I konsekvens med det har åklagarens roll även i medlingssammanhang förändrats. Utöver de konkreta uppgifter som åvilar åklagaren under de olika delarna av rättsprocessen, och som beskrivs nedan, har åklagaren också uppgifter på ett mer övergripande plan. En sådan uppgift är att sträva efter och bidra till enhetlighet när det gäller frågan om medling. Det är viktigt att åklagare så långt som möjligt gör likadant, dels när det gäller tillämpning av regler om medling och dels när det gäller hantering av olika praktiska frågor, t.ex. förmedlande av information till domstolen. En enhetlig handläggning hos åklagarna kan också bidra till ett större genomslag för medlingsinstitutet. Samverkansfrågor behandlas särskilt i del 3. 5 Se Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål (ÅFS 2005:9) samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål (RPSFS 2013:2, FAP 403-5). 8

9 2.1. Åklagarens uppgift i förhållande till medlingsverksamheten Åklagaren ska vara tillgänglig för samråd med medlingsverksamheten. Samråd bör ske när s.k. förmöten har hållits och det står klart att det kan bli fråga om ett medlingsmöte. Åklagaren ska vid samrådet bedöma när det kan vara mest lämpligt att genomföra ett medlingsmöte. Presumtionen är att medling ska genomföras under förundersökningen/ innan lagakraftvunnen dom. Endast i speciella fall, om det med hänsyn till utredningen eller andra omständigheter finns starka skäl som talar emot det, kan det finnas skäl att säga nej till medling. Rutinerna för samrådsförfarandet bör lämpligen lösas lokalt av medlingsverksamheterna i samverkan med polis och åklagare. Medling kan ske i alla stadier av rättsprocessen. Medlaren ska, enligt 6 medlingslagen, samråda med förundersökningsledaren om medling avses äga rum innan förundersökningen avslutas. Om medling ska äga rum därefter, men innan lagakraftvunnen dom, ska medlaren samråda med åklagaren. Samråd bör normalt sett ske först när s.k. förmöten hållits och det står klart att det rent faktiskt kan bli fråga om ett medlingsmöte (se mer om förmöten i avsnitt 5.4). Samrådet syftar till att diskutera i vilket skede av det rättsliga förfarandet som det kan vara mest lämpligt att genomföra ett medlingsmöte och att klargöra om det finns risk för att en medling mellan parterna kan äventyra förundersökningen och den kommande rättsprocessen. Hur ska man då se på denna risk? Eftersom brottet ska vara erkänt helt eller delvis och både gärningsperson och brottsutsatt samtyckt till medling torde det sällan vara problem ur bevis- och utredningssynpunkt att medlingsmötet äger rum innan åtal väckts eller dom har meddelats. Av förarbetena till medlingslagen framgår att det kan finnas fall där det, trots att gärningspersonen erkänt brottet, inte är lämpligt att denne träffar den brottsutsatte. Detta gäller särskilt våld i nära relationer, sexualbrott och brott mot mycket unga brottsutsatta. Det kan också gälla mycket komplicerade brottsutredningar med flera gärningspersoner som har större eller mindre del i aktuellt brott. Vidare kan utredningen befinna sig i ett känsligt skede. 6 Det bör 6 Prop. 2001/02:126, s

10 dock påpekas att inga brottstyper är uteslutna från medling. Se vidare avsnittet om lämplighetsbedömning (avsnitt 4.2.3). Åklagare har bl.a. hävdat att det kan finnas en risk att en målsägande som, innan huvudförhandlingen, deltar i medling kan komma att ändra sin utsaga i mildrande riktning vid huvudförhandlingen och att bevisningen därigenom försämras. Samtidigt kan det sägas att om någon ändrar sin utsaga i mildrande riktning efter en medling behöver det i och för sig inte betyda att den sistnämnda utsagan är oriktig. Det är också tänkbart att ett lyckat medlingsmöte gör att målsäganden känner sig mer trygg, vilket kan göra det lättare för målsäganden att berätta om händelsen vid en huvudförhandling. Vid kontakter med företrädare från medlingsverksamheten har UC Stockholm erfarit att det förekommer att åklagare säger nej till medling och att detta i vissa fall även görs rutinmässigt. Enligt UC Stockholm ska åklagaren i varje enskilt fall göra en bedömning om medling kan genomföras och när det kan vara mest lämpligt. Presumtionen är att medling ska genomföras under förundersökningen/ innan lagakraftvunnen dom. Endast i speciella fall, om det med hänsyn till utredningen eller andra omständigheter finns starka skäl som talar emot det, kan det finnas skäl att säga nej till medling. Rutinerna för samrådsförfarandet bör lämpligen lösas lokalt av de enskilda medlingsverksamheterna i samverkan med polis och åklagare Åklagarens uppgift som förundersökningsledare Åklagaren bör regelmässigt lämna direktiv om att polisen ska fråga den misstänkte om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten. Åklagaren bör verka för att frågan om medling ställs även till misstänkta i åldrarna år. Åklagaren bör kontrollera att yttrandet från socialnämnden jml. 11 LUL innehåller svar på frågan om medling. Om så inte är fallet och åklagaren heller inte har informerats på annat sätt bör åklagaren, under vissa förutsättningar, se till att yttrandet kompletteras. Det mesta av medlingsförfarandet sköts utan åklagarens inblandning. Åklagaren kommer oftast in i bilden först när medlingsverksamheten har undersökt om det finns en uppriktig och allvarligt menad vilja hos den misstänkte att delta i medling. Åklagaren kan då med beaktande av viljan till medling t.ex. besluta om åtalsunderlåtelse. Åklagaren har dock, redan dessförinnan, vissa uppgifter. 10

11 Lämna direktiv till polisen om att frågan om medling ska ställas Åklagaren bör regelmässigt lämna direktiv om att polisen ska fråga den misstänkte om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten (se avsnitt 5.1 för en närmare beskrivning av polisens uppgift i den delen). En förutsättning för att medling ska bli aktuellt är att den misstänkte har erkänt gärningen eller delaktighet i denna (se avsnitt 4.2.2). Bedömningen av om ett ärende uppfyller förutsättningarna för medling ska göras av medlingsverksamheten. I detta ingår att bedöma om den misstänktes inställning till gärningen är sådan att medling är lämpligt. Det finns ett utrymme för att medla i fler ärenden än vad som sker idag. Utgångspunkten är därför att polisen alltid ska fråga den misstänkte om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten, om det inte är uppenbart att medling inte kan komma ifråga. Åklagarens direktiv till polisen kan t.ex. se ut på följande sätt. Fråga den misstänkte om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten, om det inte är uppenbart att medling inte kan komma ifråga. Dokumentera genom tjänsteanteckning att frågan har ställts och vad den misstänkte svarat. Om frågan inte har ställts ska skälet för det anges. Underrätta socialtjänsten om den misstänktes inställning. Som framgår närmare i avsnitt bör åklagaren verka för att frågan om medling ställs även till misstänkta i åldrarna år Se till att yttrandet jml. 11 LUL innehåller svar på frågan om medling För att medling ska kunna beaktas vid beslut om åtalsunderlåtelse eller vid påföljdsbestämning måste åklagaren respektive domstolen informeras om medlingen. Det kan t.ex. ske genom att det framgår av ett yttrande från socialnämnden jml. 11 LUL. I den mall för begäran om yttrande som har tagits fram (se mall i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra) anges att yttrandet bl.a. bör innehålla upplysningar huruvida den unge är aktuell hos medlingsverksamheten och de åtgärder som i sådant fall har vidtagits samt, i förekommande fall, medlingsverksamhetens bedömning av om den unge har en uppriktig och allvarligt menad vilja att delta i medling. 11

12 När ett yttrande kommer in till kammaren bör åklagaren kontrollera att det innehåller svar på frågan om medling. Även om det i begäran om yttrande förvisso anges att yttrandet bör innehålla bl.a. upplysningar huruvida den unge är aktuell hos medlingsverksamheten är det, med tanke på de eventuella rättsliga effekterna av medling, angeläget att information om medling i möjligaste mån finns med i yttrandet. Om yttrandet inte innehåller någon sådan information och åklagaren heller inte har informerats på annat sätt (se t.ex. bilaga ) bör åklagaren därför, om medling kan vara aktuellt samt ha betydelse för beslut om åtalsunderlåtelse eller vid påföljdsbestämning, se till att yttrandet kompletteras av socialnämnden. Hur och när polis/åklagare ska informeras om medling är en av de frågor som lämpar sig för samverkan mellan berörda aktörer, se vidare avsnitt Åklagarens uppgift i polisledda förundersökningar Om det av ett förundersökningsprotokoll inte framgår huruvida den misstänkte har tillfrågats om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten ska förundersökningen, under vissa förutsättningar, kompletteras. Åklagaren bör verka för att frågan om medling ställs även till misstänkta i åldrarna år. Åklagaren bör kontrollera att yttrandet från socialnämnden jml. 11 LUL innehåller svar på frågan om medling. Om så inte är fallet och åklagaren heller inte har informerats på annat sätt bör åklagaren, under vissa förutsättningar, se till att yttrandet kompletteras. När förundersökningen leds av polisen är det den polisiära förundersökningsledaren som ansvarar för att den misstänkte tillfrågas om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten. Det är också polisen som ansvarar för att i rätt tid begära yttrande och se till att det fogas till förundersökningsprotokollet. 8 När ett förundersökningsprotokoll redovisas ska åklagaren kontrollera att den misstänkte har tillfrågats om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten. Om detta inte framgår, och om medling kan vara aktuellt samt ha betydelse för beslut om åtalsunderlåtelse eller vid påföljdsbestämning, ska förundersökningen kompletteras i det avseendet. Åklagaren kan då överväga att skicka tillbaka förundersökningen till polisen. Detta gäller naturligtvis inte om det på annat sätt, 7 Bilaga 5 är hämtad ur BRÅ:s handbok, s Se Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma skrivelse den 5 juli 2012 angående polis och åklagares hantering av yttrande enligt 11 LUL. 12

13 t.ex. i ett LUL-yttrande, framgår att frågan om medling är omhändertagen. Möjligheten att överskrida tidsfristen för beslut i åtalsfrågan redovisas i avsnitt Som framgår närmare i avsnitt bör åklagaren verka för att frågan om medling ställs även till misstänkta i åldrarna år. Precis som i åklagarledda förundersökningar bör åklagaren också kontrollera att yttrandet innehåller svar på frågan om medling. Om så inte är fallet och åklagaren heller inte har informerats på annat sätt (se t.ex. bilaga 1-5) bör åklagaren, om medling kan vara aktuellt samt ha betydelse för beslut om åtalsunderlåtelse eller vid påföljdsbestämning, se till att yttrandet kompletteras av socialnämnden. Det torde vara mest lämpligt att åklagaren själv skickar begäran om komplettering till socialnämnden Rättsliga effekter av medling åklagarens uppgift Åklagaren ska vid bedömningen av om åtalsunderlåtelse ska meddelas särskilt beakta den unges vilja att medverka till att medling kommer till stånd, 17 LUL. Vägledning Huruvida den unge har en uppriktig och allvarligt menad vilja att medverka till medling ska bedömas av medlaren. Den unges vilja/ovilja att medverka till medling ska vara dokumenterad. Om åklagaren vid sin bedömning finner att viljan ensam eller i förening med andra omständigheter är av betydelse för beslutet om åtalsunderlåtelse ska det tas med i beslutsmotiveringen. Domstolen ska i skälig omfattning beakta medling vid straffmätning och påföljdsval, 29 kap 5 2 p och 30 kap 4 BrB. Vägledning Åklagaren ska se till att domstolen får eventuell information om medling inför huvudförhandlingen samt bevaka att medlingsfrågan blir belyst under huvudförhandlingen. Det faktum att den unge är föremål för ett medlingsförfarande kan få straff- och processrättslig betydelse. I såväl LUL som BrB finns, som framgått ovan, regler som rör medling. Nedan följer en närmare genomgång av dessa regler och hur de bör tillämpas och hanteras av åklagaren. 13

14 LUL - tidsfristen för beslut i åtalsfrågan En förundersökning mot den som inte har fyllt arton år och som gäller brott på vilket fängelse kan följa ska bedrivas med särskild skyndsamhet, se 4 LUL. Förundersökningen ska avslutas och beslut i åtalsfrågan fattas så snart det ska ske och senast inom sex veckor från dagen för delgivning av brottsmisstanke enligt 23 kap 18 rättegångsbalken (RB). Tidsfristen får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till 1. att den misstänkte ska delta i medling enligt medlingslagen, eller 2. utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter. Regeln om att tidsfristen för beslut i åtalsfrågan får överskridas om den unge ska delta i ett medlingsförfarande infördes Härigenom skulle rättsväsendet kunna beakta medling i större utsträckning. I förarbetena anges bl.a. följande när det gäller skälen för detta tillägg. Regeln innebär att förutsättningarna ökar för att genomförda eller planerade medlingar ska kunna beaktas av åklagaren vid prövningen av om åtalsunderlåtelse kan meddelas. Att fristen får överskridas i de fall medling är aktuellt innebär att det inte är tillräckligt att gärningsmannen sagt sig vara villig att genomgå medling. En förlängning av tiden bör kräva att företrädare för medlingsverksamheten meddelat att förutsättningarna för medling är uppfyllda och att ett medlingsmöte är planerat. En sådan underrättelse bör lämpligen ske inom ramen för det samrådsförfarande som ska äga rum mellan medlaren och förundersökningsledaren (6 2 st medlingslagen). 9 För att tidsfristen ska få överskridas enligt 4 1 p LUL krävs alltså i princip att ett medlingsmöte är planerat. Skäl att överskrida tidsfristen med hänsyn till medling torde framför allt finnas i de fall då åklagaren avser att väcka åtal och medlingen kan få betydelse vid påföljdsbestämningen. 9 Prop. 2005/06:165, s

15 LUL åtalsunderlåtelse med beaktande av medling Reglerna om åtalsunderlåtelse när det gäller unga lagöverträdare finns i 17 LUL. Åtalsunderlåtelse får beslutas dels i de s.k. vårdfallen och dels om brottet har skett av okynne eller förhastande. Åtalsunderlåtelse får inte beslutas om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse därigenom åsidosätts. Vid bedömningen av om åtalsunderlåtelse enligt LUL ska meddelas ska åklagaren ta hänsyn till den unges vilja att ersätta målsäganden för skada som uppkommit genom brottet, att avhjälpa eller begränsa skadan, att på annat sätt gottgöra målsäganden eller att medverka till att medling enligt medlingslagen kommer till stånd, se 17 3 st LUL. Beträffande samtliga, ovan nämnda, beslutsgrunder för åtalsunderlåtelse finns det i Cåbra en särskild beslutsmall som åklagaren ska välja om den unges vilja till medling särskilt har beaktats (se bilaga 6). Förutom att den unges vilja till medling således kan beaktas vid alla typer av åtalsunderlåtelse, enligt den generella regeln i 17 3 st LUL, kan medling också ingå som en av flera åtgärder i ett ungdomskontrakt, som upprättas av socialnämnden och redovisas till åklagaren (se mer om det i avsnitt 2.5.3). Ett sådant ungdomskontrakt kan i sig ligga till grund för ett beslut om åtalsunderlåtelse, med hänvisning till att den unge blir föremål för vård eller annan åtgärd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Det är den unges vilja att medverka till medling som har betydelse Skrivningen i 17 3 st LUL angående medling lades till i 2006 års påföljdsreform. Ändringen var att betrakta som ett förtydligande av vad som redan gällde. 10 I förarbetena anges bl.a. följande. Enligt regeringens mening bör medling ges en starkare ställning i rättssystemet. Utredningens förslag kan enligt regeringens mening vara en åtgärd som kan bidra till ökad uppmärksamhet på medlingsinstitutet. I syfte att rikta uppmärksamheten på medlingens betydelse vid åtalsunderlåtelse bör därför i lagtexten uttryckligen anges att vid bedömningen av om en åtalsunderlåtelse ska meddelas ska särskilt beaktas den unges vilja att medverka till att medling enligt medlingslagen kommer till stånd. Genom att det är den unges vilja att medverka till medling som tilläggs särskild betydelse uppkommer inte principiella invändningar ifråga om målsägandens samtycke eller om medling i det enskilda fallet är lämpligt. Det är istället enbart den unges inställning som har betydelse. 10 Prop. 2005/06:165, s. 141, och prop. 1994/95:12, s

16 Det är naturligt att den unges uppriktiga och allvarligt menade vilja att möta konsekvenserna av sitt handlande framhålls som viktig i frågan om åtals Enligt regeringens bedömning torde den föreslagna ändringen leda till såväl fler beslut om åtalsunderlåtelse som fler medlingsärenden. 11 Genom att det är den unges vilja som, utöver de övriga grundläggande förutsättningarna i 17 LUL, har betydelse för beslutet om åtalsunderlåtelse finns det normalt inte skäl att avvakta ytterligare information om medling. Bedömningen av den unges vilja ska göras av medlaren och ska dokumenteras Huruvida den unge har en uppriktig och allvarligt menad vilja att medverka till medling ska bedömas av medlaren. Ofta görs detta vid ett förmöte. När medlaren har gjort sin bedömning angående den unges inställning till medling ska åklagaren, eller polisen om ärendet ännu inte har redovisats till åklagaren, informeras. Det är normalt inte tillräckligt att det i ett förhör eller på annat ställe i förundersökningsprotokollet framgår att den unge sagt sig vara villig att medla. Den informationen är främst till för att medlingsverksamheten ska kunna inleda ett medlingsärende och ta kontakt med den unge (se avsnitt 5.1). Det är medlarens uppgift att informera den unge om vad medling är, vad det syftar till och hur ett medlingsförfarande går till. Därför är det också mest lämpligt att det är medlaren som bedömer hur den unge efter att ha fått denna information ställer sig till medling. Den unges vilja, eller ovilja, till medling ska vara dokumenterad. Det är lämpligt att man i en lokal överenskommelse med medlingsverksamheten lägger fast en rutin för hur polisen/åklagaren ska få information om den unges inställning till medling (exempel på hur en sådan återkoppling kan se ut finns i bilaga 1-2). Om informationen inte lämnas i skriftlig form bör polisen/åklagaren se till att den dokumenteras. 12 Åklagaren ska särskilt beakta den unges vilja att medverka till medling Åklagaren ska i varje enskilt fall överväga vilken betydelse viljan har för ett beslut om åtalsunderlåtelse. Om åklagaren vid denna bedömning finner att viljan ensam eller i förening med andra omständigheter har betydelse för beslutet om åtalsunderlåtelse ska det tas med i beslutsmotiveringen. 11 Prop. 2005/06:165, s Se Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden (RåR 2006:3, konsoliderad version) (RåR 2006:3), s

17 I Riksåklagarens riktlinjer finns ett särskilt avsnitt som berör frågan om betydelsen av viljan att medverka till medling Åklagarens uppgift i förhållande till domstolen Medling ska även beaktas av domstolen vid straffmätning och påföljdsval. Detta framgår inte uttryckligen av lagtexten men kan utläsas av förarbetena. 14 Enligt 29 kap 5 2 p BrB ska domstolen vid straffmätningen, utöver brottets straffvärde, i skälig omfattning beakta om den tilltalade efter förmåga sökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet. I förarbetena anges att även om brottet har fullbordats bör den som söker förebygga eller gottgöra skadliga verkningar av brottet kunna få ett mildare straff. I 30 kap 4 BrB föreskrivs att domstolen vid val av påföljd särskilt ska fästa avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse och att rätten därvid ska beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap 5 BrB. 15 Domstolen kan följaktligen, med hänvisning till medling, t.ex. reducera antalet timmar ungdomstjänst eller antalet böter. Vilken betydelse medling eventuellt har för påföljdsbestämningen torde, liksom vid beslut om åtalsunderlåtelse, få prövas från fall till fall. Förutom att medling således, i skälig omfattning, ska beaktas av domstolen kan det, som tidigare sagts, också ingå som en åtgärd i ett ungdomskontrakt. Därmed kan ett planerat medlingsförfarande ingå i påföljden ungdomsvård. Det har från olika håll framförts att det inte är lämpligt att medling ingår som en åtgärd i ett ungdomskontrakt, bl.a. eftersom medling förutsätter att även målsäganden är villig att delta. Mot detta kan invändas att medling kan förekomma som en av flera åtgärder i ett ungdomskontrakt. Det kan t.ex. röra sig om att den unge ska gå på ett förmöte, vilket inte kräver någon medverkan från målsäganden. Eftersom medling således kan få betydelse även när åtal har väckts är det viktigt att frågan om medling uppmärksammas i domstolen. Information om medling kan, som framgått ovan, finnas i ett eventuellt LUL-yttrande, vilket domstolen enligt gängse rutiner får del av via åklagaren. Det kan även vara så att åklagaren har fått information om medling direkt från medlaren, muntligen eller skriftligen. Det är angeläget att åklagaren i så fall ser till att även denna information når domstolen. 13 A.a., s Prop. 2005/06:165, s. 102 och Prop. 1987/88:120, s. 91 f., och prop. 2001/02:126, s. 15 f. 17

18 Det kan betonas att även information om att parterna, i samband med ett medlingsmöte, har ingått någon form av avtal om gottgörelse ska vidarebefordras till domstolen (se avsnitt 4.4.2). När det gäller huvudförhandlingen är det förvisso i huvudsak rättens ansvar att se till att påföljdsfrågan blir tillräckligt belyst och att t.ex. frågan om medling tas upp, ett visst ansvar kan dock även anses åvila åklagaren. Åklagaren bör därför bevaka att medlingsfrågan blir belyst under huvudförhandlingen. 18

19 DEL 2 3. Varför ska man medla? En av slutsatserna i Socialstyrelsens ovan nämnda rapport var att det kan förekomma en bristande tilltro till medling inom rättsväsendet. En viktig uppgift vid upprättandet av denna promemoria har därför varit att försöka tydliggöra vad medling är och varför man ska medla Vad är medling? Medling är en konfliktlösningsmetod där två parter möts tillsammans med en opartisk medlare för att försöka hitta en lösning på konflikten. I Sverige kan medling förekomma inom flera olika områden, t.ex. i dispositiva tvistemål, i arbetsrättsliga tvister och inom familjerätten. Medling med anledning av brott skiljer sig från annan form av medling i det hänseendet att en part har begått ett brott mot en annan part. Det är således ingen konflikt i vanlig bemärkelse som ska lösas. Målsättningen är istället att parterna ska få en bättre förståelse för vad som har hänt, varför det hände och vilka konsekvenser brottet har fått. För en brottsutsatt kan en brottshändelse få långtgående negativa konsekvenser. I rättsprocessen ges den brottsutsatte en relativt liten möjlighet att bearbeta dessa. Vid medling, däremot, får den brottsutsatte beskriva sin upplevelse av händelsen och även ställa frågor till gärningspersonen. Den brottsutsatte ges därigenom möjlighet att bearbeta de känslor, rädslor och negativa upplevelser som brottet har fört med sig. Gärningspersonen ges i sin tur möjlighet att reflektera över sitt brott, ta ansvar för följderna och om möjligt ställa tillrätta den skada brottet har förorsakat. Medlarens fokus ska vara att stödja och underlätta samtalet mellan parterna så att bägge uppnår förståelse för brottshändelsen och dess konsekvenser. Målsättningen är också att risken för att gärningspersonen återfaller i brott ska minska. Då medling som process bygger på konfliktlösning mellan människor kan ett resultat av att ha genomgått medling vara att parterna själva blir bättre på att hantera och lösa framtida konflikter på ett konstruktivt sätt. Medlingen är således tänkt att verka både rehabiliterande och brottsförebyggande. 16 De angivna huvudsyftena utesluter inte att även andra syften med medlingen kan uppfyllas, t.ex. att rättsväsendet kan avlastas genom ett medlingsförfarande. 16 BRÅ:s handbok, s. 7 ff. 19

20 Den rättsfilosofi som medling med anledning av brott främst grundar sig på kallas Restorative Justice kan definieras som en process i vilken parter som berörs av ett brott samlas för att tillsammans lösa hur man ska hantera följderna av händelsen och dess verkningar i framtiden. Rättsfilosofiskt skiljer sig reparativ rättvisa på ett antal punkter från det system som faktiskt tillämpas i Sverige; retributiv (bestraffande) rättvisa. I det retributiva systemet ges parterna en mer sekundär roll. De för ingen dialog med varandra utan processen sköts via professionella aktörer (åklagare, advokater och domare) som representerar rättssystemet. Syftet är att slå fast vem som begått brottet och döma till en korrekt påföljd. I det reparativa systemet ges gärningsperson och brottsutsatt en mer framträdande roll. Man strävar efter försoning och reparation av skadan istället för att utkräva straff för den brottsliga gärningen Fungerar det? Medling kan ha en positiv inverkan på både gärningsperson och brottsutsatt. Flertalet gärningspersoner och brottsutsatta upplever medlingsmötet som positivt. Medling tycks medföra en minskning av återfall för vissa gärningspersoner, vid vissa brottstyper och under vissa omständigheter. Åklagaren bör bidra till att medling genomförs i så stor utsträckning som möjligt. Enligt BRÅ har forskning visat en ganska entydig bild av medlingens positiva effekter för den brottsutsatte, på dennes bearbetande av brottshändelsen i form av bl.a. mindre rädsla och hämndbegär. 18 BRÅ:s undersökning av gärningspersonernas upplevelser av medling visar att medling i de allra flesta fall även påverkar gärningspersonen på ett positivt sätt, särskilt när den brottsutsatte har varit en privatperson. Internationella forskningsresultat har också visat att medling ger störst effekt vid brott där det finns en brottsutsatt som är personligt kränkt. 19 När det gäller frågan om gärningspersonens deltagande i medling minskar risken för återfall i brottslighet är forskningen dock, enligt BRÅ, inte entydig. Medling tycks medföra en minskning av återfall för vissa gärningspersoner, vid vissa 17 A.a., s. 8. För en närmare genomgång av reparativ rättvisa, se t.ex. Marklund, s. 43 ff. 18 BRÅ:s handbok, s. 9, samt BRÅ, Medling igår, idag och imorgon, 2008, s Se Marklund, s

21 brottstyper och under vissa omständigheter. 20 En licentiatavhandling från 2009 angående medling och återfall i brott har påvisat positiva effekter på återfallsfrekvensen bland unga gärningspersoner i Hudiksvall och Örnsköldsvik. 21 Även internationell forskning har påvisat vissa positiva effekter i återfallshänseende. 22 En viktig aspekt i sammanhanget är hur gärningspersoner och brottsutsatta själva upplever medlingsprocessen. Vid utvärderingen av en försöksverksamhet med medling som pågått under ett års tid i slutet av 1990-talet, ledd av BRÅ, framkom att flertalet gärningspersoner och brottsutsatta upplevt medlingsmötet som positivt. 23 Denna bild bekräftas av många praktiskt verksamma medlare. Även om forskningsbilden fortfarande inte förefaller helt klar tycks medling medföra många positiva effekter som måste anses värdefulla. Det är därför viktigt att åklagaren bidrar till att medling genomförs i så stor utsträckning som möjligt. 20 BRÅ:s handbok, s Se Sehlin, Staffan, Förebygger medling återfall i brott bland unga gärningsmän? En återfallsstudie av medlingsverksamheterna i Hudiksvall & Örnsköldsvik, Se Marklund, s BRÅ, Medling vid brott. Slutrapport från en försöksverksamhet. Rapport 2000:8. 21

22 4. Medlingslagen I detta avsnitt görs en närmare genomgång av reglerna i medlingslagen. Som underlag för den kommande redogörelsen har, utöver lagtexten, bl.a. prop. 2001/02:126 och BRÅ:s handbok använts. Med detta avsnitt som bakgrund följer i avsnitt 5 en beskrivning av hur medlingsprocessen går till rent praktiskt. Medlingslagen är en s.k. ramlag, vilket innebär att den inte detaljreglerar verksamheten utan endast anger syftena och förutsättningarna för att medling ska kunna ske. Bestämmelserna i medlingslagen konkretiseras bl.a. genom BRÅ:s handbok. Upplägget i förevarande avsnitt bygger på strukturen i medlingslagen. Genom reglerna i medlingslagen har aktörerna tilldelats olika uppgifter, vilka kan åskådliggöras genom följande enkla rutsystem. Medlingsverksamhet/socialtjänst Polis/åklagare (förundersökningsledare) Bedömer parternas vilja att delta i medling Gör lämplighetsbedömning Samråder med polis/åklagare Informerar och förbereder parterna Genomför medlingsmöte Hjälper till att upprätta ev. avtal om gottgörelse Underrättar åklagaren om det framkommer att gärningspersonen inte uppfyller ett avtal som har träffats mellan parterna, om det inte är obehövligt. Är tillgänglig för samråd Tar emot information om ev. avtal om gottgörelse Genom detta rutsystem blir det tydligt att åklagaren har ganska begränsade uppgifter och att det mesta av medlingsförfarandet sköts utan dennes inblandning. Utöver de uppgifter som framgår ovan har aktörerna även andra uppgifter. Polisen ska t.ex. ställa frågan om den misstänkte vill bli kontaktad av medlingsverksamheten samt underrätta socialtjänsten. Medlingsverksamheten ska 22

23 återrapportera till bl.a. polis/åklagare. Närmare beskrivningar av detta återfinns i avsnitt Tillämpningsområde och syfte 1-4 Medlingslagen gäller medling som anordnas av staten eller en kommun med anledning av brott. Gärningsperson och målsägande möts inför en medlare för att tala om brottet och konsekvenserna av det. Medling ska ske i båda parters intresse. Målet är att minska de negativa följderna av brottet. Gärningspersonen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser. Målsäganden ska ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Medlaren ska vara kompetent, rättrådig och opartisk. Medling regleras inte som metod i medlingslagen, utan beskrivs som ett möte mellan gärningsperson och målsägande, där dessa med stöd av en medlare ges möjlighet att tala om brottet och följderna av detta. Lagen reglerar heller inte hur många gärningspersoner och målsägande som kan delta vid en enskild medling utan detta får bedömas från fall till fall. Medling får aldrig användas enbart som en brottsförebyggande metod för gärningspersonen eller enbart som en rehabiliterande metod för målsäganden, eftersom det innebär en risk för att den ena partens intresse tillgodoses på bekostnad av den andres. Speciellt viktigt är att medlaren uppmärksammar att målsäganden inte utsätts för ytterligare kränkning. I kravet på opartiskhet ligger även bl.a. att medlaren inte ska ta del av några utredningshandlingar Förutsättningar för medling 5 Medling ska vara frivillig för båda parter. Brottet ska vara polisanmält. Gärningspersonen ska ha erkänt gärningen eller delaktighet i den. Medling får endast ske om det framstår som lämpligt. Om gärningspersonen är under 12 år får medling ske endast om det finns synnerliga skäl. 23

24 Medling ska vara frivillig Av 5 framgår de grundläggande kraven för att medling ska kunna komma till stånd. Inledningsvis stadgas att medling ska vara frivillig för både gärningsperson och målsägande. En gärningsperson som tvingats, eller känner sig tvingad, att delta kommer knappast att ge målsäganden en ärligt menad ursäkt, vilket kan leda till att mötet kan bli ytterligare en kränkning för målsäganden Brottet ska vara polisanmält och erkänt Gärningspersonens ansvarstagande för brottet ska vara klarlagt och inte bli föremål för diskussion under själva medlingsmötet. Risken finns annars att medlingsmötet får karaktären av en rättegång där skuldfrågan ska klargöras, vilket inte är meningen Lämplighetsbedömning Medling får endast ske om det med hänsyn till samtliga omständigheter framstår som lämpligt. Denna bedömning görs av medlingsverksamheten, i förekommande fall i samråd med polis/åklagare. För bedömningen av lämpligheten är medlingens syften, som framgår av 3, centrala. Uppfylls inte dessa ska medling inte genomföras. Härutöver ska bl.a. nedan angivna faktorer beaktas. Brottstyp Som tidigare sagts är inga brottstyper uteslutna från medling, dock anses t.ex. sexualbrott normalt inte vara lämpliga för medling. Då medlingslagen ger tolkningsutrymme blir det varje medlingsverksamhets ansvar att, i förekommande fall i samråd med polis/åklagare, göra en bedömning av vad som kan anses vara lämpliga omständigheter för att genomföra medling. Återfall i brott Av förarbetena till medlingslagen framgår att medlingsverksamheten i första hand bör vara inriktad på dem som för första gången har gjort sig skyldiga till brott. Det bör dock kunna vara aktuellt även för personer som har återfallit i brott. Det får avgöras från fall till fall när medling kan vara lämpligt för en gärningsperson som har återfallit i brott. Om det bedöms att medlingen kan ha positiva effekter för gärningspersonen och/eller målsäganden bör medling kunna komma i fråga även vid återfall och även om gärningspersonen tidigare har deltagit i medling Prop. 2001/02:126, s

25 Även om återfall i brott inte anses utgöra hinder för medling i och för sig bör åklagaren särskilt överväga vilken betydelse vilja till medling ska tillmätas i ett sådant fall när det t.ex. gäller beslut om åtalsunderlåtelse. Ålder Gärningspersonens och målsägandens ålder ska också vägas in när man bedömer lämpligheten att genomföra medling. Det kan betonas att medling kan vara en lämplig åtgärd även för dem som inte är straffmyndiga; insatsen förutsätter inte ett brottmålsförfarande. Medling ska alltså erbjudas även om gärningspersonen är yngre än 15 år. Huvudregeln är att barnet (gäller båda parter) ska ha uppnått en sådan ålder och mognad att han/hon förstår medlingsförfarandet. När det gäller gärningspersoner under 12 år får medling endast ske om det finns synnerliga skäl. I dessa fall är vårdnadshavarnas inställning, i normalfallet, av avgörande betydelse. Även när det gäller målsägande rekommenderas samma undre åldersgräns som för gärningspersoner. Medlingslagen är i övrigt åldersneutral, d.v.s. det anges inte någon övre åldersgräns för medling. Det finns således t.ex. inte något hinder för att medla i de fall gärningspersonen är över 21 år när kommunen finner detta lämpligt. 25 I förarbetena anges emellertid, som ovan nämnts, att medling framför allt bör användas vid ungdomsbrott. Vid UC Stockholms kontakter med företrädare för medlingsverksamheten har det framkommit att ärenden gällande misstänkta i åldrarna år, vilka också omfattas av kommunens skyldighet att erbjuda medling, mer sällan kommer in till medlingsverksamheten. Detta kan t.ex. bero på att ärenden gällande nämnda ålderskategori många gånger inte behandlas som ungdomsärenden, med följd att frågan om medling inte ställs. Åklagaren bör, bl.a. genom direktiv, verka för att även misstänkta i åldrarna år tillfrågas om medling (se avsnitt 2.2 och 2.3). Åtalsunderlåtelse enligt 17 LUL kan förvisso bara meddelas om någon har begått ett brott innan han/hon har fyllt 18 år. Domstolens ovan nämnda skyldighet att i skälig omfattning beakta medling vid straffmätning och påföljdsval gäller dock gärningspersoner i alla åldrar. 25 Se Karnov, kommentar till 5 kap 1 c socialtjänstlagen. 25

26 4.3. Förberedelser 6 och 7 Medlingsförfarandet ska genomföras skyndsamt. Medlaren ska samråda med förundersökningsledaren om medling avses äga rum innan förundersökningen har avslutats. Medlaren ska samråda med åklagaren om medling avses äga rum efter att förundersökningen har avslutats men innan det finns en lagakraftvunnen dom. Gärningsperson och målsägande ska informeras och förberedas i den omfattning som behövs Frågan om samråd diskuteras ovan i avsnitt 2.1 och kommer därför inte att beröras i förevarande avsnitt Krav på skyndsamhet Medlingsförfarandet ska genomföras skyndsamt. Det finns ett antal skäl till det. Ett sådant skäl är att medlingen ska överensstämma med hur ungdomsmål överlag hanteras. De olika aktörerna i medling polis, socialtjänst/medlingsverksamhet och åklagare ska sträva efter en snabb behandling av medlingsärenden, eftersom gärningspersonerna och många gånger även målsägandena är unga. Medling bör i normalfallet genomföras så snart som möjligt efter det att brottet har begåtts. Hänsyn bör dock tas till vissa faktorer. Brottet kan t.ex. vara av sådan art att en längre tid behöver gå innan parterna bör eller orkar träffa varandra. Båda parter kan behöva tid för att beslutet om att delta ska mogna fram. I dessa fall ska inte medlingen forceras. Det kan också utifrån själva brottsutredningen finnas skäl att avvakta något med medling. I de fall medling blir aktuellt efter en avslutad rättsprocess är inte skyndsamhetskravet lika starkt Gärningsperson och målsägande ska informeras och förberedas Gärningsperson och målsägande ska informeras om vad medlingen innebär och på annat sätt förberedas i den omfattning som behövs. Detta är en nödvändig förutsättning för att en medling ska kunna uppnå sitt syfte. Förmöten kan i många fall vara lämpliga för att förbereda parterna (se mer om det i avsnitt 5.4). Speciellt vid allvarligare brott är det viktigt att medlaren träffar parterna och eventuellt vårdnadshavare enskilt före medlingsmötet. 26

27 4.4. Medlingsmötet 8-10 Vårdnadshavare ska ges tillfälle att närvara vid medlingsmötet om det inte finns särskilda skäl mot det. Även andra personer kan ges tillfälle att närvara. Målsäganden ska ges möjlighet att berätta om sin upplevelse av brottet och dess följder. Gärningspersonen ska ges möjlighet att berätta varför gärningen kom att begås och ge sin syn på sin situation. Målsäganden kan framställa önskemål om gottgörelse. Gärningspersonen kan framföra en ursäkt för sitt handlande. Medlingen kan utmynna i avtal om gottgörelse. Medlaren ska medverka till att avtal om gottgörelse träffas endast om det är uppenbart att innehållet i avtalet inte är oskäligt. Om gärningspersonen inte uppfyller ett avtal ska åklagaren genast underrättas om det, om det inte är obehövligt Vilka får närvara vid medlingsmötet? Vårdnadshavarna ska ges möjlighet att närvara vid medlingsmötet om det inte finns särskilda skäl mot det. Sådana skäl kan t.ex. vara att vårdnadshavaren på något sätt varit inblandad i händelsen eller har svårt att acceptera att den underårige har tagit på sig ansvaret för gärningen. I vissa fall kan det till och med innebära en risk för den unge om vårdnadshavare deltar i processen. Det kan t.ex. gälla i familjer där allvarlig missbruksproblematik föreligger eller där den unge riskerar att utsättas för hot eller våld. Om den unge uttrycker önskemål om att vårdnadshavaren inte ska närvara vid medlingsmötet eller om det på annat sätt framkommer att vårdnadshavarens närvaro är olämplig, är det viktigt att medlaren tar hänsyn till det. Det är medlaren som måste bedöma om det är lämpligt att vårdnadshavaren närvarar. Även andra personer kan ges tillfälle att närvara vid medlingsmötet. Det kan t.ex. vara en nära anhörig som inte är vårdnadshavare, familjehemsföräldrar eller stödpersoner till målsäganden. Däremot bör inte offentlig försvarare, målsägandebiträde eller annat juridiskt ombud delta vid medlingsmötet, då syftet med medling inte är att utreda brott eller lösa komplicerade skadeståndsfrågor. Det kan i sammanhanget noteras att vissa praktiskt verksamma medlare är av uppfattningen att vårdnadshavare inte bör närvara vid medlingsmötet och att detta, 27

28 tvärtemot vad lagstiftaren ansett, är en framgångsfaktor. Även denna fråga torde få bedömas från fall till fall Avtal om gottgörelse Ett medlingsmöte kan utmynna i någon form av avtal mellan gärningsperson och målsägande. Medlaren kan bistå parterna med att upprätta ett sådant avtal. Enligt 10 medlingslagen ska medlaren dock bara medverka till att avtal om gottgörelse träffas om det är uppenbart att innehållet i avtalet inte är oskäligt. Med gottgörelse avses inte endast ekonomisk ersättning utan även ursäkter, att lämna tillbaka föremål, att göra en arbetsinsats, m.m. Det är inget krav att medlingsmötet avslutas med att ett avtal ingås mellan parterna. Vad resultatet av medlingen blir är beroende av vilken typ av brott som är begånget, vilka eventuella krav målsäganden har på gärningspersonen samt vilka möjligheter och vilken inställning gärningspersonen har. Avtalen kan vara i form av en överenskommelse om hur man ska uppföra sig mot varandra i framtiden, om kompensation eller ersättning för de skador som har uppstått i samband med brottet eller att gärningspersonen genom en arbetsinsats ska kompensera den skada som han/hon har åsamkat målsäganden. Med tanke på att ett avtal om gottgörelse skulle kunna få konsekvenser t.ex. för målsägandens möjlighet att i samband med ett åtal begära skadestånd en talan som kan komma att föras av åklagaren bör åklagaren informeras om att ett dylikt avtal har slutits samt innehållet i detta (se även avsnitt 5.7). Åklagaren bör för tydlighetens skull även informeras om att ett avtal inte har slutits. 28

29 5. Hur går medlingsprocessen till? I detta avsnitt görs en genomgång av medlingsförfarandets olika steg, i en för åklagaren relevant sammanfattning. Först lämnas en kort lista i punktform över de olika delarna i förfarandet, därefter beskrivs varje del närmare i ett underavsnitt. Polisen frågar den misstänkte om han/hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten samt underrättar socialtjänsten. Medlingsverksamheten får ärendet och bedömer om medling kan vara lämpligt eller inte. Parterna kontaktas. Förmöten äger rum. Samråd sker. Medlingsmöte äger rum. Återrapportering till polis/åklagare m.fl Polisen ställer frågan och underrättar socialtjänsten För att ett medlingsärende ska inledas krävs att den misstänkte tillfrågas om han/ hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten. Om vederbörande svarar ja på den frågan lämnas ärendet över till medlingsverksamheten, som påbörjar sin handläggning. Svarar den misstänkte nej lämnas ärendet inte över. I de allra flesta fall är det polisen som ställer frågan. Att detta är en uppgift för polisen följer av nedanstående regler. Enligt 6 LUL ska det av den underrättelse som socialnämnden får av polisen gällande brott begångna av minderåriga framgå om den misstänkte har tillfrågats om han eller hon vill delta i medling samt hur vederbörande ställt sig till deltagande. Syftet med underrättelsen enligt 6 LUL, i den här delen, är att ge socialnämnden möjlighet att ta ställning till frågan om medling i sin bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. 26 Att polisen ska ställa frågan om medling framgår även av 4 i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, FAP Inleds en förundersökning mot någon som har fyllt 15 år men inte 21 och erkänner den misstänkte det aktuella brottet eller delaktighet i detta, ska gärningspersonen alltid tillfrågas om han eller hon vill bli kontaktad av medlingsverksamheten. Samma sak gäller om ett förhör ska hållas med en misstänkt gärningsperson under 15 år. 26 Prop. 2001/02:126, s Se Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens rutiner för medling med anledning av brott (RPSFS 2008:5, FAP 483-1). 29

30 För att säkerställa och underlätta att medlingsärenden förmedlas finns det inom polisen en blankett, som ska fyllas i av utredande polis i samband med att den misstänkte tillfrågas om medling (se bilaga 7). Om information om medling saknas i underlaget från polisen kan socialsekreteraren fånga upp detta och fråga gärningspersonen om medlingsverksamheten får ta kontakt. 28 Polis och socialtjänst är därför de två. Det kan noteras att regeln i 6 LUL anger att det av underrättelsen till socialnämnden ska framgå om den misstänkte har tillfrågats om medling samt hur vederbörande ställt sig till det. Det sägs i och för sig inte att frågan om medling måste ställas just då. Vid kontakter med poliser som handlägger ungdomsärenden har UC Stockholm erfarit att många poliser anser att det i ett inledande skede av en utredning, när socialnämnden ska underrättas enligt 6 LUL, ofta är för tidigt att ställa frågan om medling. Även företrädare för medlingsverksamheten har gett uttryck för en sådan uppfattning. Den misstänkte kan vara uppjagad och stressad, påverkad av narkotika/alkohol, det är mycket annat som händer i det skedet i form av förhör, provtagningar, m.m. Förutsättningarna för att ställa en sådan fråga, och få ett genomtänkt svar, kan därför vara mindre bra. UC Stockholm delar den bedömningen. Det torde ofta vara mer lämpligt att frågan t.ex. ställs inom ramen för ett förhör något senare under utredningen Medlingsverksamheten gör lämplighetsbedömning Efter att medlingsärendet har registrerats hos medlingsverksamheten bedömer medlingsverksamheten om det är lämpligt för medling, enligt de bedömningsgrunder som redovisats ovan i avsnitt 3. Om ärendet anses lämpligt lämnas det till en medlare som tar kontakt med parterna, gärningspersonen först och sedan om gärningspersonen tackat ja den brottsutsatte. 28 Se Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2008:30) angående handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare. 30

31 5.3. Parterna kontaktas Medlaren tar inledningsvis kontakt med respektive part för att sedan försöka föra dem samman. Den primära målsättningen med de första kontakterna med parterna är att få dem intresserade av att delta i förmöten med medlaren. De behöver inte i det skedet ta ställning till frågan om att möta varandra vid ett medlingsmöte. De besluten kan fattas efter förmötena. Eftersom medling bygger på frivillighet har både gärningspersonen och den brottsutsatte under hela medlingsgången möjlighet att tacka nej till att delta vidare i medlingen. Medlaren ska i så fall rapportera detta till socialtjänst och polis/åklagare (se avsnitt 5.7) Förmöten Om parterna förklarat sig intresserade av att delta i ett förmöte med medlaren håller denne sådana möten med varje part för sig. Vid förmötena ska medlaren skaffa sig en tydlig bild av ärendet och om det är aktuellt för medling. Medlaren ska härvid, som framgått ovan, bl.a. undersöka gärningspersonens vilja att medverka till att medling kommer till stånd. Förmötena syftar även till att förbereda parterna på vad som väntar vid själva medlingsmötet. Efter ett eller flera förmöten kan medlaren, t.ex. av skäl som anförts ovan, välja att inte föra ärendet vidare till medling. Medlingsprocessen kan även, som sagt, avbrytas för att någon av parterna inte vill fortsätta. Medlaren kan då fråga om det är något som parterna ändå vill ha förmedlat till varandra och som medlaren i så fall kan vidarebefordra. Detta kallas för indirekt medling Samråd När förmöten har hållits och medlaren, utifrån parternas inställning och övriga omständigheter, bedömt att ärendet är aktuellt för medling ska medlaren samråda med polisen/åklagaren (se mer om samråd i avsnitt 2.1). Som framgått ovan syftar samrådet bl.a. till att diskutera i vilket skede av det rättsliga förfarandet som det kan vara mest lämpligt att genomföra medlingsmötet Medlingsmöte Om båda parter efter genomförda förmöten vill gå vidare och träffa varandra i ett medlingsmöte och om medlaren bedömer att det finns förutsättningar för ett bra sådant genomförs ett medlingsmöte. Vid mötet får parterna beskriva hur brottshändelsen upplevts och hur var och en ser på sitt agerande vid tillfället. 31

32 Därefter berättar parterna för varandra om de konsekvenser och känslor som brottshändelsen gett upphov till. Efter detta byter samtalet fokus från det som har hänt till det som ska hända framöver, t.ex. framtida förhållningssätt, ursäkt och eventuell gottgörelse. Som avslutning på medlingsmötet gör medlaren en sammanfattning av det som har förevarit under mötet och går bl.a. igenom de eventuella avtal som har ingåtts mellan parterna Återrapportering När medlingsprocessen har avslutats, oavsett om medling har genomförts eller inte, ska medlaren återrapportera ärendet till polis/åklagare (om det inte rör en gärningsperson som är under 15 år). I de fall medling sker som en del i socialtjänstens påverkansprogram ska återrapportering ske även till socialtjänsten. Återrapporteringen sker i mycket kortfattad form, muntligt eller skriftligt (se exempel på blanketter för återkoppling i bilaga 3-5). I återrapporteringen ska det framgå huruvida medlingen, direkt eller indirekt, genomförts. Det ska också framgå om medlingen avbrutits och vad detta i så fall berott på. Slutligen meddelas om någon form av överenskommelse eller avtal har upprättats. 32

33 DEL 3 6. Samverkan Samverkan är en av huvuduppgifterna för ungdomsåklagaren. Åklagaren bör se till att frågan om medling tas upp vid samverkan med andra aktörer. En av åklagarens viktigaste uppgifter när det gäller medling är att samverka med de andra aktörerna, d.v.s. polis, socialtjänst/medlingsverksamhet och domstol. Samverkan är över huvud taget en av huvuduppgifterna för ungdomsåklagaren. Åklagarmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag av regeringen att skapa en ordning för förstärkt samverkan mellan rättsväsendets myndigheter och socialtjänsten i frågor som rör handläggning av mål avseende unga lagöverträdare. Även om detta uppdrag förvisso är avslutat anses åklagaren fortfarande vara huvudansvarig för frågan om samverkan mellan ovan nämnda aktörer. Åklagaren bör inom ramen för sitt samverkansansvar t.ex. se till att det regelbundet hålls möten mellan åklagare, polis, socialtjänst/medlingsverksamhet och domstol, där olika frågor avseende unga lagöverträdare kan diskuteras. Vid dessa möten, och annan typ av samverkan, bör frågan om medling tas upp. När det gäller medling kan exempelvis följande frågeställningar behöva tas upp inom ramen för samverkan mellan aktuella aktörer. - Hur och när ska polisen ställa frågan om medling? - Hur och när ska socialtjänst/medlingsverksamhet informeras om att frågan har ställts och vad den unge svarat? - Hur och när ska polis/åklagare informeras om den unges vilja/ovilja att delta i medling? - Hur ska samråd enligt 6 medlingslagen ske? - Hur ska återrapportering vid avslutat medlingsförfarande göras? - Framtagande av enhetliga blanketter för information om den unges vilja/ovilja, återrapportering, m.m. - Yttrande jml. 11 LUL och dess innehåll när det gäller frågan om medling. - Handläggningsrutiner rörande åklagarens vidarebefordran av information till domstolen angående medling. 33

34 7. Förslag på implementering Ett av syftena med denna promemoria är, som nämnts inledningsvis, att öka medvetenheten och kunskaperna om medling bland åklagare. För att försöka uppnå detta kan det t.ex. vara lämpligt att varje kammare ägnar ett arbetsplatsmöte åt medling. Vid ett sådant möte kan promemorian presenteras, vidare kan företrädare från medlingsverksamheten bjudas in för att berätta närmare om sitt arbete. 34

35 Bilagor Bilaga 1 Återrapportering till åklagare angående den misstänktes inställning till medling Återrapportering till åklagare angående den misstänktes inställning till medling. Medlingsverksamheten i Kommun. Handläggares namn: Telefonnummer: E-postadress: Misstänkts namn: Personnummer: Brottsrubricering: Polisens K-nummer: Åklagares AM-nummer: Datum för förmöte: Den unge har en uppriktig och allvarligt menad vilja att medla. Den unge har inte en uppriktig och allvarligt menad vilja att medla. Ej respons. Datum... Namnteckning Namnförtydligande Skickas till: Åklagarkammaren, Box 1424, Uppsala Fax: E-post: 35

36 Bilaga 2 Meddelande om inställning till medling Maria Ungdoms enhet Stödcentrum Stockholm Stad Meddelande om inställning till medling K-. Jag har i dag träffat i ett förberedande möte om medling..vill ta ansvar och jag anser att han har en positiv inställning till medling. X X Medlingssamordnare Västerortspolisen Maria Ungdoms enhet Stödcentrum Stockholm Stad Sundbybergsvägen Solna 36

37 Bilaga 3 Genomförd medling SOCIALFÖRVALTNINGEN MARIA UNGDOMSENHET/S TÖDCENTRUM pm Genomförd medling i ärende k Den 2/4 träffades och i ett medlingsmöte. Parterna tog del av såväl varandras upplevelser av händelsen som de konsekvenser den fört med sig. bad om ursäkt för sitt agerande. Parterna var överens om att hälsa utifall de skulle råka mötas på stan. Medlingen varade i en timme och föregicks av separata förmöten. Medlare vid tillfället var X X Stockholm. Besöksadress Torkel Knutssonsgatan

38 Bilaga 4 Avbruten medling Maria Ungdoms enhet Stödcentrum Stockholm Stad Avbruten medling i ärende k Den 14 oktober träffade medlingssamordnare X X, i ett förmöte med anledning av händelsen på Birkagatan i Stockholm. Vi gick igenom såväl händelsen som de konsekvenser den fört med sig. vill gärna träffa målsäganden för att tala om händelsen och ta ansvar för det han gjort. Det finns även en motanmälan. Samordnaren har även haft ett förmöte med den X/X och talat om händelsen och dess konsekvenser. tackade nej till ett medlingsmöte med Samordnaren anser att har rätt inställning och vilja till medling. Maria Ungdoms enhet Stödcentrum Stockholm Stad Sundbybergsvägen Solna 38

39 Bilaga 5 Förslag till mall för återrapportering till berörda myndigheter 39

40 40

Medling vid ungdomsbrott - Åklagarens roll

Medling vid ungdomsbrott - Åklagarens roll Medling vid ungdomsbrott - Åklagarens roll Åklagarens huvudsakliga arbetsuppgifter Leda förundersökning Fatta beslut i åtalsfrågan Föra talan i rätten I alla dessa stadier av en utredning kan åklagaren

Läs mer

Reparativ rättvisa - Medling. JUR.DR LINDA MARKLUND O

Reparativ rättvisa - Medling. JUR.DR LINDA MARKLUND O Reparativ rättvisa - Medling JUR.DR LINDA MARKLUND medlaren@live.se O70-2565414 Föregångare Braithwaite Zehr Christie Rytterbro Grunden till definition fokusera på skador och behov ta itu med förpliktelser/ansvar

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-10-10 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Medling vid brott avseende unga lagöverträdare

Medling vid brott avseende unga lagöverträdare Medling vid brott avseende unga lagöverträdare Uppföljning av hur kommunerna arbetar med medling samt analys av behov av åtgärder för att stödja medlingsverksamheten Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Medling vid brott. En handbok

Medling vid brott. En handbok Medling vid brott En handbok Medling vid brott En handbok Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ingripanden mot unga lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Karin Almgren och f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Ingripanden mot unga lagöverträdare

Läs mer

Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande

Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande Ds 2013:30 Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2014 B 1296-14 KLAGANDE COC Ombud och offentlig försvarare: Advokat JR MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun

Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Riktlinje kring polisanmälningar i Lekebergs kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-05-30 Ansvarig för revidering: Säkerhetsstrateg Diarienummer: KS 17-209 Policy Program Plan >Riktlinje Regler

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017

Kommittédirektiv. Skärpta regler för lagöverträdare år. Dir. 2017:122. Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Kommittédirektiv Skärpta regler för lagöverträdare 18 20 år Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2017 Dir. 2017:122 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och föreslå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-25 Närvarande: F.d. justitieråden Dag Victor och Per Virdesten samt justitierådet Olle Stenman. Åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-06-11 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. En modernare rättegång II Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

MEDLINGSSAMORDNING VID UNGDOMSBROTT I STOCKHOLMS STAD

MEDLINGSSAMORDNING VID UNGDOMSBROTT I STOCKHOLMS STAD Bilaga MEDLINGSSAMORDNING VID UNGDOMSBROTT I STOCKHOLMS STAD VERKSAMHETSRAPPORT 1. Inledning Bakgrund Varför medling vid brott Syftet med medling mellan brottsoffer och gärningsman är att minska de negativa

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Remissvar om betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Remissvar om betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 006-20/2009 SID 1 (5) 2009-01-28 Handläggare: Barbro Stenvall Telefon: 50803134 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m.

Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-01-19 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom mord m.m. Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN

BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN BARNKONVENTIONENS GENOMSLAG I BROTTMÅLSPROCESSEN Barn som utsatts för våld inom familjen Kartläggning av brottmålsavgöranden från tingsrätt. Malou Andersson och Anna Kaldal Juridiska institutionen, Stockholms

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 mars 2009 B 3843-08 KLAGANDE YAM Ombud och offentlig försvarare: Advokat PO MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Rån

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:165

Regeringens proposition 2005/06:165 Regeringens proposition 2005/06:165 Ingripanden mot unga lagöverträdare Prop. 2005/06:165 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 16 mars 2006 Göran Persson Thomas Bodström

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Två HD-domar om ungdomstjänst

Två HD-domar om ungdomstjänst Två HD-domar om ungdomstjänst RättsPM 2007:18 Brottmålsavdelning December 2007 Två HD-domar om ungdomstjänst Högsta domstolen har nyligen meddelat två domar som gäller tillämpningen av påföljden ungdomstjänst.

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål som även kan ledas av Tullverket; ÅFS 2013:3 Konsoliderad version Konsoliderad

Läs mer

Lagrådsremiss. Ingripanden mot unga lagöverträdare. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ingripanden mot unga lagöverträdare. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ingripanden mot unga lagöverträdare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2006 Thomas Bodström Hedvig Trost (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Stockholm den 29 maj 2017

Stockholm den 29 maj 2017 R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1988:688) om besökförbud; SFS 2011:487 Utkom från trycket den 24 maj 2011 utfärdad den 12 maj 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Unga misstänktas rätt till försvarare Ändring av RåR 2006:3

Unga misstänktas rätt till försvarare Ändring av RåR 2006:3 Beslutade den 18 mars 2016 Unga misstänktas rätt till försvarare Ändring av RåR 2006:3 Kapitel 4 i Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden (RåR 2006:3) ska ha följande lydelse. 4 Unga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels

Läs mer

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål. R 6168/2000 2000-05-02 Till Statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 februari 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över Domstolsverkets promemoria

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 april 2015 i mål nr 1213 1215-15, se bilaga

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen. 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjätte avdelningen Om rättegången i Högsta domstolen 54 kap. Om rätten att överklaga en hovrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har

Läs mer

U 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson

U 88/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson U 88/2013 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

En modernare rättegång några utvecklingsområden

En modernare rättegång några utvecklingsområden PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utredningar avseende barn som har

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Barn som begår brott. utredningar jämlikt 31 LUL

Barn som begår brott. utredningar jämlikt 31 LUL Barn som begår brott utredningar jämlikt 31 LUL RättsPM 2013:6 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Barnkonventionen... 6 3. Förutsättningar för

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2016-12-01 Dnr 391-16 Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Inledning

Läs mer

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m.

MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (6) Datum 2014-12-04 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2014-07-03 B 1000-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MR./. riksåklagaren ang. misshandel m.m. (Göta

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-26 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-08 Närvarande: F.d. justitierådet Dag Victor samt justitieråden Lennart Hamberg och Per Virdesten. Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet

Läs mer

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Dnr Justitiedepartementet Stockholm MALMÖ TINGSRÄTT REMISSYTTRANDE 2017-02-17 Dnr 502-16 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande av 2014 års sexualbrottskommitté (SOU 2016:60) Ett starkare skydd för den

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom

Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 december 2015 B 2225-14 KLAGANDE TA med enskild firma Ombud och offentlig försvarare: Advokat SFG MOTPART Riksåklagaren SAKEN Företagsbot

Läs mer

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd 1 Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd 1 Tvistlösningsnämndens namn ska vara Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd ( FRN ). Huvudman för FRN är Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd FRN

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom misshandel

Överklagande av en hovrättsdom misshandel Rättsavdelningen Sida 1 (5) Byråchefen My Hedström 2017-03-20 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom misshandel Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Tydligare reaktioner på ungas brottslighet. Göran Nilsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Tydligare reaktioner på ungas brottslighet. Göran Nilsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 juni 2014 Beatrice Ask Göran Nilsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder 2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Polismyndigheten Dalarna och Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Falun, den 3 5 september 2012

PROTOKOLL. Inspektion av Polismyndigheten Dalarna och Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Falun, den 3 5 september 2012 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger Datum 2012-11-30 Dnr 4307-2012 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten Dalarna och Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Falun, den 3 5 september 2012

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:25

Regeringens proposition 2014/15:25 Regeringens proposition 2014/15:25 Tydligare reaktioner på ungas brottslighet Prop. 2014/15:25 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 november 2014 Stefan Löfven Morgan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13. Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-02-13 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vuxnas kontakter med barn

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) R2A YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71) Frågan om tvång eller samtycke som grund för

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder

Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Sida 1 (6) Byråchef Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av ett hovrättsbeslut överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Klagande Riksåklagaren

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2014 B 1041-14 KLAGANDE M L Ombud och offentlig försvarare: Advokat P S MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer