Studiehandledning för kursen Individ, grupp och familj, 15 hp (Vt16).

Transkript

1 Studiehandledning för kursen Individ, grupp och familj, 15 hp (Vt16). Kursens huvudsakliga innehåll Kursen fokuserar på människan som individ, familje- grupp- och samhällsmedlem och behandlar hur individen utvecklas och socialiseras i relation till och i samspel med sin omgivning över livsloppet. Sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning presenteras och används för att synliggöra vad som styr individens livslopp och utveckling, och hur man kan förstå mellanmänsklig interaktion i relation till sociala och globala processer. I kursen behandlas socialisationsprocesser, grupprocesser samt vilken betydelse institutionaliserings- och globaliseringsprocesser har för individens utveckling, och dennes relationer, i familjen och samhället. I kursen behandlas olika perspektiv på individens utveckling och fokus ligger på kris och utveckling samt den sociala betydelse som emotioner/känslor har. I kursen problematiseras också normalitet och avvikelse samt olika former av familjeliv. I kursen fokuseras barn och äldre ur ett livsloppsperspektiv. När det gäller barn läggs fokus på barns situation och behov. När det gäller åldrandeprocessen och att vara äldre tar kursen utgångspunkt i, samt problematiserar, begreppen tredje och fjärde åldern. I kursen betonas mångfald och det intersektionella perspektivet (klass, kön, sexuell läggning, ålder, religion och etnicitet) samt särskilt utsatta livssituationer såsom att leva med fysiskt eller psykiskt funktionshinder, arbetslöshet, missbruk och våld i familjen. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: -Definiera sociologiska, socialpsykologiska och psykologiska teorier och begrepp med relevans för socialt arbete, samt redogöra för skillnaderna mellan dessa. -Beskriva och redogöra för den betydelse som globaliseringsprocesser har för individens utveckling och vad det betyder för relationer i familj och samhälle. -Redogöra för emotionernas sociala betydelse för mänskliga relationer. -Problematisera normalitet och avvikelse i förhållande till utsatta livssituationer. -Tillämpa mångfaldsperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv i förhållande till individer, grupper och familjer i utsatta livssituationer. Kursen examineras genom skriftlig och muntlig tentamina individuellt och i grupp. Den individuella examinationen sker i form av hemskrivning och gruppexamination i form av muntligt seminarium. Därutöver tillkommer obligatoriska examinerande seminarier. (Ur kursplanen) 1

2 Litteratur Billingen, Kajsa & Hubner, Lena. Alkohol och droger. Upplaga Malmö: Gleerup. Antal sidor: 259. Brusén, Peter. Livet en gång till. Upplaga Malmö: Egalité. Antal sidor: 246. Dahlgren, Lars & Starrin, Bengt. Emotioner, vardagsliv och samhälle. En introduktion till emotionssociologi. Upplaga Malmö: Liber. Antal sidor: Valda delar: ca s. Hwang, Philip & Nilsson, Björn. Utvecklingspsykologi. Upplaga Natur och kultur. Antal sidor: 376. Johansson, Thomas. Vardagslivets socialpsykologi. Upplaga Malmö: Liber. Antal sidor: 160. Jönsson, Håkan & Harnett, Tove. Socialt arbete med äldre. Upplaga Natur & Kultur. Antal sidor: 253. Killén, Kari. Barndomen vara i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 250. Repstad, Pål. Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Upplaga Studentlitterarur. Antal sidor: ca 200. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Upplaga Svensson, Kerstin. Normer och normalitet i socialt arbete. Upplaga Studentlitteratur. Antal sidor: ca 100. Referenslitteratur Molin, M., Ineland, J & Sauer, L. Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Upplaga Malmö: Gleerups Utbildning. Övrigt Artiklar på engelska tillkommer enligt lärarens anvisningar. OBS! Ovanstående är en litteraturlista, inte en källförteckning! Det är alltså inte tillåtet att kopiera ovanstående in i en källförteckning eller referenslista i ett examensarbete. 2

3 Kerstin Svenssons (2007) bok Normer och normalitet i socialt arbete är en bok som går genom hela kursen och som skall läsas vid några angivna tillfällen, men den skall också användas vid examinationerna. Eftersom boken är en antologi kommer det inte att bli särskilda föreläsningar på den men de ämnen som tas upp i de olika kapitlen återkommer i föreläsningar hos olika lärare. Ni kommer att känna igen begrepp, teorier och resonemang. Boken skall dock användas vid examinationerna på så vis att ni skall använda begrepp från vissa angivna kapitel i ert resonemang i examinationsuppgifterna. Närmare instruktioner ges vid de kommande examinationstillfällena! Studiehandledning Kursens undervisningsformer består av: föreläsningar, grupparbeten samt laborationer och seminarier varav vissa är obligatoriska. I kursen arbetar vi med kurslitteraturen genom traditionella föreläsningar, grupparbeten, laborationer och seminarier. Innehållet tenteras i flera steg, dels genom individuella hemtentor, dels genom seminarier och laborationer. Veckorna 5 och 6 Kursen börjar med sociologiska, socialpsykologiska och utvecklingspsykologiska perspektiv på människors utveckling. Varför handlar vi och tänker som vi gör? Under dessa två veckor träffar ni Stefan Persson och Anders Hansson, men vi har också bjudit in Maria Scheffer-Lindgren som kommer att ge en fördjupning i våld i nära relationer. Denna del av kursen examineras med en skriftlig individuell hemtentamen och en laboration i grupp enligt nedan: Gruppexamination torsdagen den 11/2: Gruppexaminationen genomförs som ett seminarium med laboration, där gruppen får en uppgift som ska lösas gemensamt. Lärare kommer att finnas tillgänglig under hela tiden som examinationen utförs. Instruktioner lämnas ut i samband med examinationstillfället. De förberedelser som gäller är att angiven litteratur skall vara inläst och det är obligatorisk närvaro! Den litteratur som skall läsas in är: Repstad, Pål. Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Upplaga Studentlitterarur. Se instruktioner i momentschemat; Johansson, Thomas & Lalander, Philip. Vardagslivets socialpsykologi. Upplaga Malmö: Liber. Se instruktioner i momentschemat; Dahlgren, Lars & Starrin, Bengt. Emotioner, vardagsliv och samhälle. En introduktion till emotionssociologi. Upplaga Malmö: Liber. Se instruktioner i momentschemat; Hwang, Philip & Nilsson, Björn. Utvecklingspsykologi. Upplaga Natur och kultur. Se instruktioner i momentschemat. Obs! Ni får ha böckerna med er vid examinationen. Ett seminarium är en vanlig arbetsform vid universitet kring kunskapsproduktion, den innebär ett aktivt deltagande av samtliga deltagare och att den litteratur som ska behandlas ska vara inläst innan seminariet. Ert arbete under eller inför seminariet skall inte redovisas skriftligt. 3

4 Uppgifterna inför seminariet skall behandlas gruppvis genom laborationer enligt instruktioner som lämnas vid examinationstillfället. Grupperna samlas sedan vid angiven tidpunkt för den slutliga seminariebehandlingen av litteraturen. Det innebär att resultatet av laborationerna seminariebehandlas. Tidpunkter och klockslag meddelas vid examinationstillfället men vi samlas den 11/2 enligt nedan: Samling i sal 1D226 kl för basgrupperna 1, 2, 3 och 4, samt samma sal men kl för basgrupperna 5, 6, 7 och 8, då slutliga instruktioner lämnas. Skriftlig individuell hemtentamen Hemtentan genomförs som individuell hemtenta i form av en skriftlig essä. Uppgiften består i att skriva en essä om dig själv och hur du har blivit den person du är dvs. hur du utvecklat din personliga och sociala identitet. Reflektera över dig själv som person med hjälp av den litteratur (fyra böcker) som användes i gruppexaminationen ovan samt fundera över relationen normalt kontra avvikande genom att referera till boken Normer och normalitet i socialt arbete (Svensson 2007). Vi vill poängtera att litteraturen måste användas för att arbetet skall godkännas. Essän skall omfatta högst tre sidor, vara skriven med 1,5 radavstånd och med punktstorlek 12. Eventuell framsida och referenslista (obligatorisk) ingår ej i det ovan givna sidantalet. När ni refererar etc. i arbetet använder ni Referenser enligt Harvard KAU som finns tillgängligt på bibliotekets hemsida under fliken Skriva. Essän är en relativt fri skrivform. Ordet är franskt och betyder försök, utkast eller övning. Essä täcker åtminstone två typer av texter: den personliga essän och den akademiska essän. Den akademiska essän är inte ett vetenskapligt lärdomsprov men språket bör ändå vara vetenskapligt. Den personliga essän, på den nivån ni befinner er i (dvs. en universitetsutbildning), bör också vara präglad av ett vetenskapligt språk. En essä skapar i högre grad än vanliga tentamina ett övervägt logiskt och analytiskt tänkande. Den är ett försök att beskriva, strukturera, analysera och förstå ett specifikt område. En essä kan ha en mer lös disposition jämfört med en vetenskaplig uppsats. Referenser måste dock alltid uppges och hänvisningar finnas inne i texten jämte en referenslista som ligger sist i arbetet. Uppgiften är tänkt dels som en övning i att skriva och dels för att ni ska reflektera över er själva som personer vilket är viktigt med tanke på era framtida yrkespositioner. Ni bör dock ha i åtanke att ni i er essä inte lämnar ut mer om er själva som personer än vad ni själva vill med tanke på att essäerna inte är skyddade. Examinationer är liksom betyg offentliga handlingar. Det är inte heller vår avsikt att ni skall ägna er åt någon form av psykoanalytisk beskrivning/analys av er själva utan ni skall reflektera över identitetsbildning på ett relativt övergripande plan med hjälp av den kunskap litteratur och 4

5 föreläsningar ger om relationen individ-grupp-samhälle. Ni kan då använda er själva som exempel utan att det behöver bli allt för personligt. Ni använder samma litteratur till den här uppgiften som till seminarie- och laborationsuppgiften! Uppgiften är en anonym individuell hemtentamen och skall vara inlämnad till Anna Holm senast onsdagen den 24/2 kl tillsammans med blanketterna försäkran om att plagiering ej skett och Försättsblad för anonym hemtentamen. Du anmäler dig via Min sida och får då din personliga kod. Veckorna 7, 8, 9 och 10 Under dessa veckor leder Irma Heikkinen de två delarna Barns situation och behov och Äldre och åldrande i ett livsloppsperspektiv. Veckorna 7 och 8, Barns situation och behov Ämnet är Barns situation och behov ur ett livsloppsperspektiv. Under kursdelen fokuseras individer, grupper och familjer i utsatta livssituationer, relaterat till normer och normalitet. Ansats tas i barns behov, unga vuxna och att bli vuxen, samt föräldraskap. I gruppuppgiften som är obligatorisk och redovisas fredagen den 26/2 problematiseras normalitet och avvikelse i förhållande till barn och unga i utsatta livssituationer och syftet är att försöka synliggöra de sociala sammanhangen med relevans för socialt arbete. Extern föreläsare: Tisdagen den 16 februari klockan kommer Karlstad kvinnojours barnsamordnare Jeanette Besseberg till oss och föreläser utifrån sitt arbete med stöd till barnen (se även momentschemat). Veckorna 9 och 10, Äldre och åldrande i ett livsloppsperspektiv Under veckorna 9 och 10 är ämnet Äldre och åldrande i ett livsloppsperspektiv. Utgångsläget är hur det är att leva och bo i samhället som äldre person. Under kursdelen problematiseras ålder och åldrande sett i ett livsloppsperspektiv, med fokus på mångfald, intersektionalitet, normer/normalitet samt särskilt utsatta livssituationer. En obligatorisk gruppuppgift som redovisas fredagen den 11/3 ingår, med teman inom socialt arbete med äldre som kan öka sårbarheten och skapa problem för människor under ålderdomen. (Jönsson & Harnett, 2015 s 92). Vecka 13, Individuell hemtentamen examination Förutom de två obligatoriska gruppuppgifter som finns under veckorna 7, 8, 9 och 10 ingår det en skriftlig individuell hemtentamen enligt nedan: Tentamensunderlaget i sin helhet levereras av läraren via Itslearning. Tentamen ska i första hand knyta samman kunskap inhämtad och skapad under veckorna I korthet 5

6 ska studenten med utgångsläge i ett livsloppsperspektiv, samtala med en vuxen person, gärna äldre om hur det är att leva och bo i samhället. Samtalet dokumenteras på valfritt sätt, varefter studenten reflekterar över och analyserar innehållet med hjälp av 5 8 valfria nyckelbegrepp i kurslitteraturen. Litteratur som tenteras är Killén K.(2008) och Jönsson & Harnett (2015), men det är möjligt att använda även annat kursinnehåll liksom litteratur som komplement. Max antal ord 1500, inklusive källförteckning. Tentamen lämnas in via Itslearning senast kl fredagen den första april. Vecka 11 Under vecka 11 tas funktionshinder upp under ledning av Anna-Liisa Taponen. Det ingår seminarier och en föreläsning enlig nedan: Vecka 11, funktionshinder examineras genom seminarium (Anna-Liisa Taponen). Peter Brusén, Livet en gång till, skall läsas innan seminarietillfället, varje student ska formulera och ta med sig en fråga som diskuteras under seminariet. Det är viktigt att alla är aktiva under seminariet. Seminarietid är en timme och vid varje seminarium deltar en basgrupp. Seminarietider läggs ut på It s Learning i god tid innan. När det gäller boken Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd är boken en referens litteratur, material för inläsning läggs ut innan föreläsningen på It s. Vecka 12 Under vecka 12 behandlar vi missbruk och missbruksvård, under ledning av Eva Olsson. Här kommer vi att få ta del av kunskaper ute på fältet genom externa föreläsare. De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården står i fokus, och veckan består av både föreläsningar och grupparbeten (här gäller obligatorisk närvaro som examination). Vecka 12, missbruk, examineras genom obligatorisk närvaro vid föreläsningar och grupparbeten/laborationer enligt Eva Olssons anvisningar. Vi hoppas att vi kommer att få en trevlig och lärorik kurs tillsammans! Stefan Persson Anders Hansson Eva Olsson Rum 1D348a Rum 3A526 Rum 3B 531A stefan.persson@kau.se anders.hansson@kau.se eva.olsson@kau.se Irma Heikkinen Anna-Liisa Taponen Rum 3A529a Rum 3A510 irma.heikkinen@kau.se anna-liisa.taponen@kau.se OBS! Se nästa sida för betygskriterier. 6

7 Betyg och betygskriterier I allmänhet gäller att kursens mål ska uppfyllas! Gruppuppgifter: K (komplettering) eller G. G = Aktivt deltagande vid grupparbeten, seminarier och laborationer. Vi lägger vikt vid hur gruppen fungerar vid examinationerna, att alla deltar aktivt samt att gruppmedlemmarna uppmuntrar varandra att delta i diskussioner och övningar. K= Den som ej kan delta vid obligatoriska tillfällen lämnar skriftliga svar på frågeställningar som lärarna ger vid varje sådant tillfälle. Hemtentamen Essä: K, G eller VG. G = Studenten fullgör uppgiften enligt anvisningarna samt visar att hon/han tillägnat sig kunskaper i det ämne som behandlas. Arbetet involverar och refererar till kurslitteraturen enl. anvisningar. Språket ska vara korrekt och strukturen ska följa anvisningarna. VG = Utöver det som krävs för betyget G påvisar studenten fördjupade kunskaper (dvs. förståelse och självständig reflektion) i det ämnet som behandlas samt en självständigt reflekterande förmåga att applicera dessa kunskaper i en analys. Dessutom krävs förtrogenhet med kurslitteraturen och flyt i referenshanteringen. Enskild examination v. 7, 8, 9 och 10 G = Studenten fullgör uppgiften enligt anvisningarna samt visar att hon/han tillägnat sig kunskaper i det ämne som behandlas. Arbetet involverar och refererar till kurslitteraturen enl. anvisningar. Språket ska vara korrekt och strukturen ska följa anvisningarna. VG = Utöver det som krävs för betyget G påvisar studenten fördjupade kunskaper (dvs. förståelse och självständig reflektion) i det ämnet som behandlas samt en självständigt reflekterande förmåga att applicera dessa kunskaper i en analys. Dessutom krävs förtrogenhet med kurslitteraturen och flyt i referenshanteringen. Slutbetyg på delkursen. Alla uppgifter måste lösas och lämnas in/utföras enligt givna instruktioner. Bristande eller uteblivet deltagande i gruppuppgifterna måste kompletteras innan slutbetyg kan ges. För att få VG på hela delkursen måste studenten ha VG på alla enskilda examinationer. 7