Studiehandledning för kursen Individ, grupp och familj, 15 hp.

Transkript

1 Studiehandledning för kursen Individ, grupp och familj, 15 hp. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen fokuserar på människan som individ, familje- grupp- och samhällsmedlem och behandlar hur individen utvecklas och socialiseras i relation till och i samspel med sin omgivning över livsloppet. Sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning presenteras och används för att synliggöra vad som styr individens livslopp och utveckling, och hur man kan förstå mellanmänsklig interaktion i relation till sociala och globala processer. I kursen behandlas socialisationsprocesser, grupprocesser samt vilken betydelse institutionaliserings- och globaliseringsprocesser har för individens utveckling, och dennes relationer, i familjen och samhället. I kursen behandlas olika perspektiv på individens utveckling och fokus ligger på kris och utveckling samt den sociala betydelse som emotioner/känslor har. I kursen problematiseras också normalitet och avvikelse samt olika former av familjeliv. I kursen fokuseras barn och äldre ur ett livsloppsperspektiv. När det gäller barn läggs fokus på barns situation och behov. När det gäller åldrandeprocessen och att vara äldre tar kursen utgångspunkt i, samt problematiserar, begreppen tredje och fjärde åldern. I kursen betonas mångfald och det intersektionella perspektivet (klass, kön, sexuell läggning, ålder, religion och etnicitet) samt särskilt utsatta livssituationer såsom att leva med fysiskt eller psykiskt funktionshinder, arbetslöshet, missbruk och våld i familjen. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: -Definiera sociologiska, socialpsykologiska och psykologiska teorier och begrepp med relevans för socialt arbete, samt redogöra för skillnaderna mellan dessa. -Beskriva och redogöra för den betydelse som globaliseringsprocesser har för individens utveckling och vad det betyder för relationer i familj och samhälle. -Redogöra för emotionernas sociala betydelse för mänskliga relationer. -Problematisera normalitet och avvikelse i förhållande till utsatta livssituationer. -Tillämpa mångfaldsperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv i förhållande till individer, grupper och familjer i utsatta livssituationer. Kursen examineras genom skriftlig och muntlig tentamina individuellt och i grupp. Den individuella examinationen sker i form av hemskrivning och gruppexamination i form av muntligt seminarium. Därutöver tillkommer obligatoriska examinerande seminarier. (Ur kursplanen) Böcker Billingen, Kajsa & Hubner, Lena. Alkohol och droger. Upplaga Stockholm: Natur & Kultur. Antal sidor: 260. Brusén, Peter. Livet en gång till. Upplaga Malmö: Egalité. Antal sidor: 246. Dahlgren, Lars & Starrin, Bengt. Emotioner, vardagsliv och samhälle. En introduktion till emotionssociologi. Upplaga Malmö: Liber. Antal sidor: Valda delar: ca s. Frisén, Ann & Wang, Philip (red). Ungdomar och identitet. Upplaga Natur och kultur. Antal sidor: Ca

2 Hwang, Philip & Nilsson, Björn. Utvecklingspsykologi. Upplaga Natur och kultur. Antal sidor: 200. Johansson, Thomas & Lalander, Philip. Vardagslivets socialpsykologi. Upplaga Malmö: Liber. Antal sidor: 160. Jönsson, Håkan. Ålder, åldrande, åldersordning. Upplaga Linköpings universitet. Antal sidor: ca 15, valda delar. Knoll, Thomas & Witt, Ann-Katrin. Tillbaka till framtiden. Familjens betydelse för individens livsval. Upplaga Lund: Studentlitteratur. Antal sidor: 150. Repstad, Pål. Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Upplaga Studentlitterarur. Antal sidor: ca 200. Skerfving, Annemi. Att synliggöra de osynliga barnen: Om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Upplaga Stockholm: Gothia. Antal sidor: 120. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Upplaga Svensson, Kerstin. Normer och normalitet i socialt arbete. Upplaga Studentlitteratur. Antal sidor: ca 100. Tornstam, Lars. Åldrandets socialpsykologi. Upplaga Norstedts. Antal sidor: ca 250. Winquist, Marianne. Den åldrande familjen: om vuxna barn och deras hjälpbehövande föräldrar. Upplaga Studentlitteratur. Antal sidor: ca 50. Referenslitteratur Molin, M., Ineland, J & Sauer, L. Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Upplaga Malmö: Gleerups Utbildning. Övrigt Artiklar på engelska tillkommer enligt lärarens anvisningar. OBS! Ovanstående är en litteraturlista, inte en källförteckning! Det är alltså inte tillåtet att kopiera ovanstående in i en källförteckning eller referenslista i ett examensarbete. Viss litteratur kommer att delas ut under kursens gång: Moula, Alireza. Population-based empowerment practice in imigrants communities. Linköpings universitet. Antal sidor: ca 14, valda delar. Akademisk doktorsavhandling

3 Studiehandledning Kursens undervisningsformer består av: föreläsningar, grupparbeten samt laborationer och seminarier varav vissa är obligatoriska. I den här kursen kommer vi att arbeta med kurslitteraturen genom t ex traditionella föreläsningar, grupparbeten, laborationer och seminarier. Innehållet kommer att tenteras i flera steg. Ni kommer dels att få skriva individuella hemtentor, dels kommer delar av litteraturen att tenteras genom seminarier 1 och laborationer 2 där ni kommer att få diskutera litteratur och föreläsningar utifrån frågor som kursansvariga tillhandahåller. Kursen börjar med tre veckors teoretiska perspektiv utifrån sociologi, socialpsykologi och psykologi under ledning av Stefan Persson och Anders Hansson. Sociologin är en fördjupning i förhållande till föregående kurs medan kunskaperna som förmedlas i socialpsykologi och psykologi är koncentrerad runt grundläggande teoribildning inom dessa ämnen. I kursens vecka 4 kommer Anna-Liisa Taponen in och undervisar om olika former av handikapp, både psykiska och fysiska, som relateras till begrepp som normalitet och avvikelse. I kurveckorna 5 och 6 tar Alireza Moula över undervisningen som koncentreras runt barn, unga och familjen, både som fenomen och som begrepp. Behov och livssituationer fokuseras. Nästkommande kursveckor 7 och 8 kommer Magnus Nilsson som tar hand om undervisning om 3:e och 4:e åldern i förhållande till familj, intersektionalitet, normalitet och avvikelse. I kursvecka 9 behandlar vi missbruk och missbruksvård, under ledning av Eva Olsson. Här kommer vi att få ta del av kunskaper ute på fältet genom externa föreläsare. De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården står i fokus, och veckan består av både föreläsningar och grupparbeten (här gäller obligatorisk närvaro som examination). Kerstin Svenssons (2007) bok Normer och normalitet i socialt arbete är en bok som går genom hela kursen och som skall läsas vid några angivna tillfällen, men den skall också användas vid examinationerna. Eftersom boken är en antologi kommer det inte att bli särskilda föreläsningar på den men de ämnen som tas upp i de olika kapitlen återkommer i föreläsningar hos olika lärare. Ni kommer att känna igen begrepp, teorier och resonemang. Boken skall dock användas vid examinationerna på så vis att ni skall använda begrepp från vissa angivna kapitel i ert resonemang i examinationsuppgifterna. Närmare instruktioner ges vid de kommande examinationstillfällena! Kursen examineras med följande examinationer: Sociologi, socialpsykologi och psykologi: V. 1, 2 och 3 examineras i slutet av v. 3, delvis genom en gruppexamination, delvis genom enskild hemtentamen. Gruppexaminationen genomförs som ett seminarium med laboration, där gruppen får en uppgift som ska lösas gemensamt. Lärare kommer att finnas tillgänglig under hela tiden som examinationen utförs. 1 Seminarium: Vid akademisk utbildning undervisning i gruppform, vanligen kring ett vetenskapligt problem eller dylikt och med krav på aktivt deltagande från alla närvarande. 2 Laboration: Laboration innebär i samhällsvetenskaplig undervisning att ett ämne eller ett fenomen avhandlas genom en övning som kan vara både praktisk och/eller teoretisk. Studenten får oftast uppgiften vid laborationen och det krävs sällan annan förberedelse än inläsning av litteratur. 3

4 Instruktioner lämnas ut i samband med examinationstillfället. De förberedelser som gäller är att angiven litteratur skall vara inläst och det är OBLIGATORISK närvaro! Den litteratur som skall läsas in är: Repstad, Pål. Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Upplaga Studentlitterarur. Se instruktioner i momentschemat. Johansson, Thomas & Lalander, Philip. Vardagslivets socialpsykologi. Upplaga Malmö: Liber. Se instruktioner i momentschemat. Dahlgren, Lars & Starrin, Bengt. Emotioner, vardagsliv och samhälle. En introduktion till emotionssociologi. Upplaga Malmö: Liber. Se instruktioner i momentschemat. Hwang, Philip & Nilsson, Björn. Utvecklingspsykologi. Upplaga Natur och kultur. Se instruktioner i momentschemat. 1.Gruppexamination: Laboration och seminariebehandling av valda delar av kurslitteraturen. Ett seminarium är en vanlig arbetsform vid universitet kring kunskapsproduktion. Observera att den innebär ett aktivt deltagande av samtliga deltagare och att den litteratur som ska behandlas måste vara inläst innan seminariet. Ert arbete under eller inför seminariet skall inte redovisas skriftligt. Seminariet kommer att äga rum , och vi ber er observera att det är obligatorisk närvaro. Se vidare nedanstående instruktioner. Uppgifterna inför seminariet skall behandlas gruppvis genom laborationer enligt instruktioner som lämnas vid examinationstillfället. Grupperna samlas sedan vid angiven tidpunkt för den slutliga seminariebehandlingen av litteraturen. Det innebär att resultatet av laborationerna seminariebehandlas. Tidpunkter och klockslag meddelas vid examinationstillfället men vi samlas den 8/2 enligt nedan: Samling i sal 5A309 kl FÖR grupperna 1, 2, 3 och 4, samt samma sal men kl för grupperna 5, 6, 7 och 8, då slutliga instruktioner lämnas. Obs, NI LÄSER angiven litteratur INNAN SEMINARIET frågorna som skall behandlas vid laborationen och seminariet lämnas ut vid examinationstillfället! 2. Enskild hemtentamen. Hemtentan genomförs som individuell hemtenta i form av en skriftlig essä. Uppgiften består i att skriva en essä om dig själv och hur du har blivit den person du är dvs. hur du utvecklat din personliga och sociala identitet. Reflektera över dig själv som person med hjälp av kursens litteratur, vilka delar av litteraturen bestämmer du själv utifrån vad du väljer att skriva om dig själv som person. Du skall vidare koppla den litteratur du läst hittills till kapitlen1, 2, 18 och/eller 21, i Svensson 2007, och särskilt fundera över relationen normalt kontra avvikande. Vi vill poängtera att litteraturen måste användas för att arbetet skall godkännas. 4

5 Essän skall omfatta högst tre sidor, vara skriven med 1,5 radavstånd och med punktstorlek 12. Eventuell framsida och referenslista (obligatorisk) ingår ej i det ovan givna sidantalet. Essän är en relativt fri skrivform. Ordet är franskt och betyder försök, utkast eller övning. Essä täcker åtminstone två typer av texter: den personliga essän och den akademiska essän. Den akademiska essän är inte ett vetenskapligt lärdomsprov men språket bör ändå vara vetenskaplig. Den personliga essän, på den nivån ni befinner er i (dvs. en universitetsutbildning), bör också vara präglad av ett vetenskapligt språk. En essä skapar i högre grad än vanliga tentamina ett övervägt logiskt och analytiskt tänkande. Den är ett försök att beskriva, strukturera, analysera och förstå ett specifikt område. En essä kan ha en mer lös disposition jämfört med en vetenskaplig uppsats. Referenser måste dock alltid uppges och hänvisningar finnas inne i texten jämte en referenslista som ligger sist i arbetet. Uppgiften är tänkt dels som en övning i att skriva och dels för att ni ska reflektera över er själva som personer vilket är viktigt med tanke på era framtida yrkespositioner. Ni bör dock ha i åtanke att ni i er essä inte lämnar ut mer om er själva som personer än vad ni själva vill med tanke på att essäerna inte är skyddade. Examinationer är liksom betyg offentliga handlingar. Det är inte heller vår avsikt att ni skall ägna er åt någon form av psykoanalytisk beskrivning/analys av er själva utan ni skall reflektera över identitetsbildning på ett relativt övergripande plan med hjälp av den kunskap litteratur och föreläsningar ger om relationen individ-grupp-samhälle. Ni kan då använda er själva som exempel utan att det behöver bli allt för personligt. Ni använder samma litteratur till den här uppgiften som till seminarie- och laborationsuppgiften! Examinationsuppgiften skall vara inlämnad till Anna Holm senast fredagen den 15/2 2013, kl tillsammans med blanketten försäkran om att plagiering ej skett och den numera nödvändiga omslagsblanketten Försättsblad till hemtentamen med ifyllda kurs- och personuppgifter. Länk till Referenser enligt Harvard : 1_pdf_11611.pdf Funktionshinder: V. 4 examineras genom seminarium (Anna-Liisa Taponen). Peter Brusén, Livet en gång till, skall läsas innan seminarietillfället, varje student ska formulera och ta med sig en fråga som diskuteras under seminariet. Det är viktigt att alla är aktiva under seminariet. Seminarietid är en timme och vid varje seminarium deltar en basgrupp. Seminarietider läggs ut på kurshemsidan i god tid innan. När det gäller boken Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd ska boken vara som referenslitteratur, material för inläsning innan föreläsningen läggs ut till kurshemsidan. Barn, unga, och äldre familjer och nätverk: V.5, 6, 7, och 8 samt v. 10 som är examinationsvecka för delar av kursen (Magnus och Alireza). Examination: Examinationen består av två delar, en text och en så kallad design (instruktioner lämnas av berörda lärare). 5

6 Skriv en text mellan 3-4 sidor som handlar om MINST 21 begrepp (3 från varje bok). Texten är grunden för designen. Begreppen i texten och designen behöver inte vara exakt desamma. Texten är individuell, designen gör ni fyra och fyra. Kvantiteten (antalet begrepp) och kvaliteten på texten och designen avgör betyget. För att få G måste ni visa att ni har förstått begreppen och att ni på ett logiskt sätt kopplar dem till varandra. För att få VG krävs att ni har fler begrepp än minimiantalet plus att ni visar en djupförståelse av begreppen och kopplingen mellan dem (Obs! förutom 21 begreppen från litteraturen kan ni även använda andra begrepp). Ni tar den individuella texten och designen och kommer till Magnus och Alireza för en muntlig tentamen i kursens v. 10. Individuella texten, designen och muntlig tentamen tillsammans avgör betyget. Instruktioner lämnas också längre fram i kursen! Kontakta berörda lärare om du har frågor! Missbruk: V.9 examineras genom obligatorisk närvaro vid föreläsningar och grupparbeten/laborationer under kursens v. 9. V.10 examineras Alirezas och Magnus delar av kursen genom muntliga examinationer enligt instruktioner som lämnas senare. Ni ges tillfälle att genomföra kursvärdering den 30/3, i samband med det obligatoriska examinationstillfället denna dag. Kursvärdering innebär att vi ber om Er hjälp av utveckla kursen och det är en möjlighet för er som studenter att påverka utbildningen både för andra och Er själva! Vi hoppas att vi kommer att få en trevlig och lärorik kurs tillsammans! Stefan Persson Anders Hansson Eva Olsson Rum 1D348a Rum 3A526 Rum 3B 531A stefan.persson@kau.se anders.hansson@kau.se eva.olsson@kau.se Anna-Liisa Taponen Alireza Moula Magnus Nilsson Rum 3A510 Rum 3B538 Rum 3B537 anna-liisa.taponen@kau.se Alireza.moula@kau.se magnus.nilsson@kau.se

7 Betyg och betygskriterier I allmänhet gäller att kursens mål ska uppfyllas! Gruppuppgifter: K (komplettering) eller G. G = Aktivt deltagande vid grupparbeten, seminarier och laborationer. Vi lägger vikt vid hur gruppen fungerar vid examinationerna, att alla deltar aktivt samt att gruppmedlemmarna uppmuntrar varandra att delta i diskussioner och övningar. K= Den som ej kan delta vid obligatoriska tillfällen lämnar skriftliga svar på frågeställningar som lärarna ger vid varje sådant tillfälle. Hemtentamen Essä: K, G eller VG. G = Studenten fullgör uppgiften enligt anvisningarna samt visar att hon/han tillägnat sig kunskaper i det ämne som behandlas. Arbetet involverar och refererar till kurslitteraturen enl. anvisningar. Språket ska vara korrekt och strukturen ska följa anvisningarna. VG = Utöver det som krävs för betyget G påvisar studenten fördjupade kunskaper (dvs. förståelse och självständig reflektion) i det ämnet som behandlas samt en självständigt reflekterande förmåga att applicera dessa kunskaper i en analys. Dessutom krävs förtrogenhet med kurslitteraturen och flyt i referenshanteringen. Enskilda examinationer Definition av begrepp (Alireza och Magnus): U, G eller VG. G = Studenten fullgör uppgiften enligt anvisningarna samt visar att hon/han tillägnat sig kunskaper i det ämne som behandlas. Arbetet involverar och refererar till kurslitteraturen enl. anvisningar. Språket ska vara korrekt och strukturen ska följa anvisningarna. VG = Utöver det som krävs för betyget G påvisar studenten fördjupade kunskaper (dvs. förståelse och självständig reflektion) i det ämnet som behandlas samt en självständigt reflekterande förmåga att applicera dessa kunskaper i en analys. Dessutom krävs förtrogenhet med kurslitteraturen och flyt i referenshanteringen. Slutbetyg på delkursen. Alla uppgifter måste lösas och lämnas in/utföras enligt givna instruktioner. Bristande eller uteblivet deltagande i gruppuppgifterna måste kompletteras innan slutbetyg kan ges. För att få VG på hela delkursen måste studenten ha VG på alla enskilda examinationer. 7