Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå."

Transkript

1 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Om Teknik tillsammans... 4 Undervisningsmaterialets struktur 4 Arbetsområdenas upplägg Småuppgifterna 6 Huvuduppgiften 7 Omvärldsuppgiften 7 Utvärdering 8 Vi gör musik... 9 Inledning 9 Övergripande mål 9 Delmål 9 Småuppgifter Arbetspass 1 Vi funderar på musikinstrument 11 Arbetspass 2 Vi lyssnar på några musik instrument 13 Arbetspass 3 Vi gör musik med spända strängar 17 Arbetspass 4 Vi gör musik med spända skinn 19 Arbetspass 5 Vi gör musik med saker som skramlar 21 Arbetspass 6 Vi gör musik med träblock 23 Huvuduppgift Arbetspass 7 Vi planera och konstruerar instrument 25 Arbetspass 8 Vi komponerar ett musikstycke 27 Utvärdering Arbetspass 9 Utvärdering av den färdiga produkten 28 Omvärldsuppgift Arbetspass 10 Naturens musik 30 Utvärdering Arbetspass 11 Utvärdering av arbetsområdet 31 Bilagor Detta vet vår grupp om musikinstrument 33 Vad är det som vibrerar 35 Hur gör man musik med spända strängar? 36 Hur gör man musik med spända skinn? 37 2

3 Innehållsförteckning Hur gör man musik med saker som skramlar? 38 Hur gör man musik med träblock? 39 Mitt musikinstrument 40 Klassens utvärdering av musikinstrumenten i vår grupp 41 Gruppens utvärdering av sina musikinstrument 43 Min utvärdering av mitt musikinstrument 44 Utvärdering av arbetsområdet 45 Lärarens utvärdering av arbetsområdet eleverna 47 Lärarens utvärdering av arbetsområdet klassen 48 3

4 Om Teknik tillsammans Om Teknik tillsammans Denna lärarhandledning utgör en del av ett webbaserat undervisningsmaterial i teknik för barn från förskola till årskurs 5. Det bygger på ett läromedel som utvecklats i England av The Nuffield Foundation. Huvudsyftet är att barn ska utveckla sina kunskaper om teknik och teknikens betydelse för människan, samhället och naturen. I undervisningsmaterialet presenteras idéer och metoder som kan vara till stöd när man planerar och genomför teknikmoment tillsammans med en barngrupp. Där föreslås också en enkel arbetsmodell som ger barn möjligheter att stegvis utveckla sina teknikkunskaper. Undervisningsmaterialet ger också möjligheter att integrera teknik med andra arbetsområden och skolämnen. I svenska styrdokument, både förskolans och skolans, finns ett flertal mål med anknytning till teknik. I förskolans läroplan (Lpfö98) kan man exempelvis läsa att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. I skolan är teknik sedan 1994 (Lpo94) ett eget skolämne med mål som anges i kursplanen från 2000 (Kpl2000). Där kan man läsa att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven: utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveck-ling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och na-turen, utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss, utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval, utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling, utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor. I kursplanen kan man också läsa om mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret. Eleven ska: kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och dess betydelse för natur, samhälle och individ, kunna använda vanligen förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner, kunna, med handledning, planera och utföra enklare konstruktioner. Undervisningsmaterialet ger goda möjligheter att arbeta mot ovanstående mål. Undervisningsmaterialets struktur Undervisningsmaterialet innehåller ett antal arbetsområden vilka ingår i något av följande båda teman: Saker att leka med Saker som hjälper oss I tabellen på nästa sida visas de olika arbetsområdena som hittills utvecklats och för vilka åldersgrupper de passar bäst. 4

5 Om Teknik tillsammans Tema Arbetsområden som passar i förskolan skolår 2 Arbetsområden som passar i skolår 3 skolår 5 Saker att leka med Vi gör musik! Pop-up-bok Vi bygger bilar! Rörliga djurmodeller Saker som hjälper oss Kylskåpsmagneter Spara och förvara I figuren nedan visas strukturen på hela undervisningsmaterialet. UNdervisningsmaterial tema Saker att leka med tema Saker som hjälper oss Vi gör musik! Rörliga djurmodeller Popup-böcker Vi bygger bilar! Spara och förvara Kylskåpsmagneter 5

6 Om Teknik tillsammans Småuppgifter Huvuduppgift Omvärldsuppgifter Utvärdering Arbetsområdenas upplägg För alla arbetsområden finns ett gemensamt upplägg enligt följande: Varje arbetsområde inleds med att barnen utför ett antal småuppgifter, där den första tar sin utgångspunkt i omvärlden, innan de ställs inför huvuduppgiften. Syftet med småuppgifterna är att eleverna stegvis utvecklar kunskaper som de behöver för att kunna genomföra huvuduppgiften. Den handlar ofta om att tillverka en produkt eller utveckla en konstruktion. Efter huvuduppgiften görs ytterligare kopplingar till omvärlden i ett eller flera arbetspass. Syftet med denna koppling är att sätta tekniken i ett sammanhang och synliggöra tekniken runt omkring oss. Inom varje arbetsområde finns olika kunskapsformer: fakta (kunskap som information), förtrogenhet (kunskap som erfarenhet), förståelse (kunskap som meningsskapande) och färdigheter (kunskap som utförande). Varje arbetsområde innehåller moment där barnen designar något och presenterar olika förslag på lösningar. Att designa innebär en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och kreativt sätt där både funktion och estetik ingår. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Syftet är bland annat att uppmuntra och utveckla barns kreativitet. I samtliga arbetsområden förekommer arbete som eleverna gör enskilt, i smågrupper eller helklass. Grupparbete är den dominerande formen. Gruppernas storlek varierar. Varje arbetsområde innehåller ett inslag som innebär att barnen ska fatta beslut eller ta ställning. Det kan handla om hur en produkt ska se ut eller eller om vilka olika egenskaper ett tekniskt föremål kan ha. I slutet av varje arbetsområde finns en utvärdering. Alla ingående moment ut-värderas i helklass och huvuduppgiften utvärderas enskilt av eleverna. Dessutom utvärderar läraren kunskapsutvecklingen för varje elev och för klassen som helhet. Kopplingar till andra skolämnen och teman presenteras i de grå rutorna i anslutning till arbetspassen. Småuppgifterna Småuppgifterna förbereder och ger eleverna kunskaper så att de kan lösa huvuduppgiften. Ofta är det 4-5 småuppgifter innan huvuduppgiften. Följande teknikmoment kan ingå: Sammanhang Material och redskap Funktioner Konstruktioner I tabellen på nästa sida ges exempel på kunskapsmål i de olika teknikmomenten. Om de fyra f:en De fyra f:n fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet Hör ihop med en diskussion om kunskapsformer, som bl.a. fördes i samband med introduktionen av Lpo1994. Du kan läsa mer i betänkandet Skola för bildning (SOU1992:94) s 62ff eller i publikationen Grundskola för bildning kommentarer till läroplan, kursplaner och betygskriterier (Skolverket/Fritzes 2003). Aktuella länkar finns under se, se Arbetsområdenas upplägg. 6

7 Om Teknik tillsammans Teknikmoment Kunskapsmål Sammanhang Att kunna relatera arbetsområdets innehåll: till olika vardagssituationer till mänskliga och samhälleliga behov Material och redskap Att kunna välja ut och använda: material i olika situationer redskap i olika situationer Funktioner Att känna till olika sätt: att styra och reglera i vardagssituationer att transformera energi att transportera föremål och information Konstruktioner Att ha kunskaper om: hur man konstruerar stabilt hur man planerar och genomför konstruktion betydelsen av olika materialval och sammanfogningsmetoder Huvuduppgiften Omvärldsuppgifter Huvuduppgiften är oftast en konstruktionsuppgift, men kan också gå ut på att undersöka ett tekniskt föremål eller att lösa ett tekniskt problem. Huvuduppgiften inleds med ett planeringsmoment. Då besvaras frågor som: Vad behöver göras? Vilket material, vilka verktyg och vilken utrustning behövs? I vilken ordning ska arbetet göras? Vem gör vad? Omvärldsuppgifterna ger eleverna möjlighet att se arbetsområdets teknik i ett större sammanhang. Syftet med dessa uppgifter är att de ska synliggöra tekniken i omvärlden, öka intresset för teknik och skapa förståelse för teknik i omvärlden. Det kan ske genom exempelvis: studiebesök undersökningar i närområdet intervjuer inbjudna gäster/experter. 7

8 Om Teknik tillsammans Utvärdering I slutet av varje arbetsområde utvärderar eleverna, i helklass respektive enskilt, både huvuduppgiften och arbetsområdet som helhet. Då besvaras frågor som: Vad har du lärt dig? Vad var roligt? Vad var mindre roligt? Vad tycket du var lätt? Vad var svårt? Vad kunde göras bättre? Hur skulle man kunna göra det bättre? Avslutningsvis diskuterar klassen med läraren och ger förslag på förbättringar. Därefter utvärderar läraren kunskapsutvecklingen, dels för varje elev, dels för klassen som helhet. 8

9 Vi gör musik! Inledning Inledning Många barn gillar att göra musik på enkla sätt, exempelvis att sjunga och klappa rytmer med händerna. Ett sätt att förstärka och utveckla denna lust för musik är att låta dem designa och konstruera enkla musikinstrument. Dessa kan sedan användas av smågrupper för att göra musikaliska framträdanden inför resten av klassen. Smågrupperna ska innehålla fyra olika instrument och framträdandena skall vara korta högst en minut. Det är meningen att smågrupperna också ska utveckla rytmer och enkla melodier samt arrangera delarna till en helhet. Om framträdandena blir lyckade kan du skapa en klassorkester med olika sektioner och låta den framföra ett musikstycke vid en skolsamling eller ett föräldramöte. Övergripande mål Målen med detta arbetsområde är att barnen lär sig: Arbetsområdet innehåller både arbete i grupp, då gruppen bl.a. bestämmer vilka musikinstrument som skall konstrueras, och individuellt då de gör sitt eget musikinstrument. Vid flera tillfällen är det meningen att barnen skall fatta beslut som påverkar designen på deras eget musikinstrument och hur det skall användas. Sådana beslut tas i arbetspass 6 och 7, och besluten kräver förkunskaper från de tidigare arbetspassen. Delmål För att på bästa sätt stegvis bygga upp barnens teknikkunskaper kan det vara bra att följa den ordning som har angivits för arbetspassen här. Det går dock bra att komplettera med egna moment om man så önskar. Flera arbetspass kan antingen göras under en dag eller fördelas över en längre tidsperiod. Då man arbetar med de yngre barnen kan det vara bra att inte dra ut för länge på arbetet. Arbetsområdet innehåller både grupparbete och individuellt arbete. några viktiga aspekter på funktion och användning av musikinstrument att med handledning kunna planera och utföra en enklare konstruktion. Att återanvända tomburkar, plastflaskor och andra förpackningar underlättar arbetet. I detta exempel har en plastflaska använts för att göra en enkel maracas. Det mjuka shush-ljudet åstadkoms med hjälp av majskorn och kidney-bönor. Dekorationerna består helt enkelt av målade band. Konstruktionen av maracas föregås av en undersökning av skallerljud och vilka slags burkar och ljud som kan användas som maracas. 9

10 Inledning Arbetspass Delmål Teknikmoment Ca-tider Genom småuppgifterna skall barnen: 1 bli förtrogna med musikinstrument i vardagen Sammanhang 30 min 2 förstå hur musikinstrument fungerar Funktioner 40 min 3 göra musik med spända strängar Material och redskap 40 min 4 göra musik med spända skinn Material och redskap 40 min 5 göra musik med träblock Material och redskap 40 min 6 fatta beslut om musikinstrumentets design Material och redskap 40 min Genom huvuduppgiften skall barnen: 7 besluta om vilka musikinstrument som skall konstrueras och om deras design Konstruktioner 30 min konstruera musikinstrument och besluta om hur de skall användas 8 komponera ett kort musikstycke för fyra instrument Funktioner 60 min Genom utvärderingen skall barnen: 9 använda sitt musikinstrument i ett musikframträdande tillsammans med tre andra, utvärdera design och funktion på de olika musikinstrumenten Funktioner 30 min Genom omvärldsuppgiften ska barnen: 1 0 kunna relatera sina instrument till vibrationer/ljud i naturen Sammanhang (20 min)* Genom utvärderingen skall barnen: 11 utvärdera och utveckla arbetsområdet Sammanhang 30 min *elevförberedelser 10

11 Småuppgifter Småuppgifter Arbetspass Vi funderar på musikinstrument MÅL Att bli förtrogna med musikinstrument i vardagen Begrepp: Materiel: Förbrukning: Musikinstrument En triangel eller annat musikinstrument Papper, kopior av bilagan Detta vet vår grupp om musikinstrument Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Visa barnen en triangel eller något annat musikinstrument och fråga dem vad det är. Berätta för barnen att de under detta arbetsområde skall få konstruera ett eget musikinstrument men att de först skall få göra ett antal uppgifter för att lära sig saker som de har användning av då de konstruerar sina musikinstrument. Be barnen att försöka komma på så många musikinstrument som möjligt och skriv upp dem på tavlan. Det bör bli många musikinstrument. Dela in klassen i grupper och be dem att försöka sortera de musikinstrument som finns uppskrivna på tavlan i olika instrumentgrupper och fundera på vad som är gemensamt för dem. Be en medlem av varje grupp att ge exempel på någon instrumentgrupp. Skriv upp barnens förslag till instrumentgrupper på tavlan. 11

12 Småuppgifter Be grupperna att fundera på vad de vet om musikinstrument. Ge varje grupp en kopia av bilagan Detta vet vår grupp om musikinstrument, där de tillsammans skall besvara frågorna: Varför finns det musikinstrument? Vem använder musikinstrument? Vad används de till? Hur fungerar de? Vad är de gjorda av? Avslutningsvis kan du betona att musikinstrument har funnits under lång tid i historien och kort berätta om gitarrens historia. Som läxa kan barnen fundera över ytterligare musikinstrument, kanske kan de komma på sådana som inte är så vanliga här. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till musikämnet så som musik i andra länder och musikhistoria. Vem tillverkar dem och hur? Vad kostar de? Hur gjorde man musikinstrument förr? Gitarrens historia Faktaruta till dig som lärare Gitarren har sitt ursprung på den Iberiska halvön (Spanien-Portugal). Den äldsta bevarade gitarren är från 1581 och byggdes av en spanjor. De äldre gitarrerna var mindre än dagens och hade strängar gjorda av tarmar. På 1600-talet fanns en gitarr som kallades för slag-gitarr. Den hade metallsträngar och spelades med plektrum. I slutet av 1700 talet fick gitarren sex strängar och blev mycket populär. I våra dagar används gitarr i många olika slags folkmusik samt jazz, blues och rock. Ibland används de också i särskilda gitarrorkestrar. Det finns många olika slags gitarrer, exempelvis elgitarr och ukelele. Källa: Nationalencyklopedien 12

13 Småuppgifter Arbetspass Vi lyssnar på några musikinstrument MÅL Att förstå hur enkla musikinstrument fungerar Begrepp: Materiel: Förbrukning: Instrument, maracas, xylofon, melodi, rytm, ljudstyrka (stark och svag) = volym, ton, tonhöjd (låg och hög), vibrera, vibration, frekvens, ljudnivå. Maracas, trummor och trumpinnar, xylofoner och pinnar, gitarrer och plektrum, linjaler. Papper, kopior av bilagan Vad är det som vibrerar? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de i detta arbetsområde ska få designa och konstruera ett eget musikinstrument och att det därför är viktigt att de förstår något om hur olika musikinstrument fungerar. Förklara att de skall få lyssna på och undersöka fyra olika musikinstrument som fungerar på helt olika sätt. Dessa är maracas, xylofon, trumma och gitarr. 13

14 Småuppgifter Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du skakar maracasen och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör maracasen? Är det kortvarigt eller långvarigt? Är det mjukt eller hårt? Vilka delar består en maracas av? Kan maracasen göra olika ljud? Är maracas bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? Vad påverkar maracasens ljud? Vad tror du finns inuti maracasen? Vad händer med ljudet när du håller handen runt maracasen när du spelar? Hur kan vi ändra ljudets styrka? Vilka delar består en trumma av? Kan trumman göra olika ljud? Är trummor bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? Vad händer med ljudet när du trycker på skinnet samtidigt som du spelar? Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du spelar på xylofonen och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör xylofonen? Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du slår på trumman och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör trumman? Är det kortvarigt eller långvarigt? Är det kortvarigt eller långvarigt? Hur kan vi ändra ljudets styrka? Vilka delar består en xylofon av? Kan xylofonen göra olika ljud? 14

15 Småuppgifter Är xylofoner bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? Vad händer med ljudet när du trycker på blocken samtidigt som du spelar? Vad händer med ljudet när du trycker försiktigt på strängarna samtidigt som du spelar? Dela in klassen i grupper (det kan vara lämpligt att behålla dessa grupper under arbetspass 1-5). Ge grupperna i uppgift att undersöka och spela på de olika musikinstrumenten. De skall också diskutera nedanstående frågor och komma överens om ett gemensamt svar på varje fråga som var och en sedan skriver ned i bilagan Vad är det som vibrerar? Vad är det som vibrerar på maracasen när man spelar på den? Vad är det som vibrerar på trumman när man spelar på den? Vad är det som vibrerar på xylofonen när man spelar på den? Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du spelar på gitarren och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör en sträng? Är det kortvarigt eller långvarigt? Hur kan vi ändra ljudets styrka? Hur kan vi få en sträng att göra olika ljud? Vad är det som vibrerar på gitarren när man spelar på den? Be de olika grupperna att berätta om vilka olika delar som vibrerar. Använd sedan deras svar för att förstärka idén om att ljud alltid produceras när något vibrerar snabbt nog. Avsluta med att visa att detta även gäller en linjal. Be barnen att till nästa gång fundera över om det finns saker hemma som kan vibrera och därmed ge ljud. Vad är skillnaden mellan strängar som ger höga toner och de som ger låga toner? Hur kan vi spela flera toner samtidigt? Är gitarrer bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? 15

16 Småuppgifter Ljud och ljudnivå Faktaruta till dig som lärare Ljud är trycksvängningar som utbreder sig som vågor. Oftast menar man svängningar i luften med en frekvens mellan 20 och Hertz, vilka kan uppfattas med hörseln. Ljudnivå eller ljudstyrka mäts i db på en s.k. logaritmisk skala där en liten ökning i antal db motsvarar en stor ökning av ljudstyrkan. Normalt samtal på nära håll motsvarar ca 74 db. Ljudnivåer från ca 90 db och uppåt är farliga för människans hörsel. På ett diskotek kan ljudnivån vara över 100 db. Smärtgränsen för människans hörsel ligger på 134 db. Källa: Nationalencyklopedien 1 Hz = en svängning per sekund Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 16

17 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med spända strängar MÅL Att förstå hur man kan göra musik med hjälp av spända strängar Begrepp: Materiel: Förbrukning: Sträng, spänd, lös, förstärka, förstärkare. Olika sorters konservburkar till varje grupp, stora och små; olika sorters gummiband till varje grupp, exempelvis långa tunna, korta tunna, långa tjocka och korta tjocka gummiband. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med spända strängar? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda olika sorters gummiband och olika burkar en stor och en liten. Förklara att varje grupp skall använda gummibanden och burkarna för att undersöka hur man kan göra toner som låter olika. Visa barnen hur man sätter ett av dessa gummiband runt burken så att det är sträckt över öppningen. Knäpp sedan på gummibandet så att det blir ett ljud. Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar 17

18 Småuppgifter på varje fråga som var och en sedan skriver ned och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med spända strängar? Hur gör man för att få olika toner? Hur kan man göra för att tonhöjden skall ändras? Hur kan man göra så att ljudstyrkan ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall bli högre utan att man spelar starkare? Vi har fyra olika gummiband, en stor burk och en liten burk. Hur många olika toner kunde vi göra? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp gruppernas svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga barnen vad de skulle kunna använda förutom gummiband och konservburkar. Använd barnens svar för att motivera hemläxa. Ge varje barn i klassen olika gummiband att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att förstärka tonen som produceras av det sträckta gummibandet. Be dem att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 18

19 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med spända skinn MÅL Att förstå hur man kan göra musik med hjälp av spända skinn Begrepp: Materiel: Förbrukning: Skinn, spänd, rytm Olika sorters konservburkar till varje grupp, stora och små; olika runda ballonger till varje grupp och/eller skinnbitar, saxar, pennor. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med spända skinn? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda olika ballonger och olika burkar en stor och en liten. Förklara att varje grupp skall använda ballongerna och burkarna för att undersöka hur man kan göra toner som låter olika. Visa barnen hur man klipper ballongen och sätter den runt en burk så att den är sträckt över öppningen. Klappa sedan på den sträckta ballongen så att det blir ett ljud. Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar 19

20 Småuppgifter på varje fråga som var och en sedan skriver ned och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med spända skinn? Hur gör man för att få olika toner? Hur kan man göra för att tonhöjden skall ändras? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp gruppernas svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga barnen vad mer de skulle kunna använda förutom ballonger och konservburkar. Använd barnens svar för att motivera hemläxa. Gör gärna en parallell till trumhinnan i örat och berätta hur den fungerar. Ge varje barn olika ballonger att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att förstärka tonen som produceras av den spända ballongen. Be dem att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall bli högre utan att man spelar starkare? Vi har två olika ballonger, en stor burk och en liten burk. Hur många olika toner kunde vi göra? Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 20

21 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med saker som skramlar MÅL Att förstå hur man kan göra musik med hjälp av saker som skramlar Begrepp: Materiel: Förbrukning: Skramla Olika sorters burkar/flaskor med lock till varje grupp; torr sand, torkade ärtor och pappersklämmor till varje grupp, saxar, pennor. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med saker som skramlar? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda olika burkar stora och små med lock tillsammans med sand, torkade ärtor och pappersklämmor. Förklara att varje grupp skall använda detta för att undersöka hur man kan göra olika sorters skramlande ljud. Visa barnen en tom burk och häll i en handfull torkade ärtor. Sätt ett plastlock på burken och skaka på den så att det blir ett skramlande ljud. Hur många olika slag av skramlande ljud kunde vi göra? Vilket skramlande ljud tyckte vi var bäst? Förklara varför! Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar på varje fråga som var och en sedan skriver ned och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med saker som skramlar? 21

22 Småuppgifter Hur kan man göra för att ljudet skall bli starkare? Hur kan man göra för att ljudet skall bli mjukare? Vi har torr sand, torkade ärtor, pappersklämmor, en stor burk och en liten burk med lock. Hur många olika skramlande ljud kunde vi göra? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp gruppernas svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga barnen vad mer de skulle kunna använda förutom burkar, torr sand, torkade ärtor och pappersklämmor. Använd barnens svar för att motivera följande hemläxa. Ge varje barn några torkade ärtor att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att förstärka tonen som produceras av ärtorna. Be dem att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 22

23 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med träblock MÅL Att förstå hur man kan göra enkel musik med träblock Begrepp: Materiel: Förbrukning: Träblock Olika sorters träblock till varje grupp, av olika träslag, längd och tjocklek; saxar, pennor. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med träblock? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Förklara för barnen att du skall visa dem hur de skall undersöka hur xylofonen fungerar genom att använda träblock. Visa barnen en samling träblock av olika längder och tjocklekar. Tag en av de längre blocken, håll den i änden och be barnen att lyssna koncentrerat när du försiktigt slår på den med en träpinne. Tag sedan ett kortare block men av samma tjocklek och slå på den på samma sätt. Det kortare blocket ger en högre tonhöjd. Fråga barnen om de båda blocken låter likadant eller olika. Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda en samling träblock. Förklara att varje grupp skall använda dessa för att undersöka hur man kan göra en serie toner som går från låga tonhöjder till höga. Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar på varje fråga som var och en sedan skriver ned 23

24 Småuppgifter och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med träblock? Hur många olika slag av ljud kunde vi göra med träblocken? Hur kan man göra så att tonhöjden blir högre? Hur kan man göra så att tonhöjden blir lägre? Hur kan man göra tonen starkare? Hur kan man göra tonen mjukare? Vi har två olika träblock. Hur många olika toner kunde vi göra? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp några av barnens svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga klassen hur man skulle kunna fästa blocken så att man kan spela på dem som på en xylofon. Använd barnens svar för att motivera följande hemläxa. Ge varje barn i klassen två block att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att stödja och förstärka tonen som produceras då man slår på blocken. Be barnen att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 24

25 Huvuduppgiften Huvuduppgiften Arbetspass Vi planerar och konstruerar instrument MÅL Att fatta beslut om vilka musikinstrument som skall konstrueras och hur de skall se ut Att konstruera egna musikinstrument Begrepp: Materiel: Förbrukning: Skiss, dekorera, producera, bruksanvisning, illustrera, förstärka De besvarade bilagorna Hur gör man musik med spända strängar? Hur gör man musik med spända skinn? Hur gör man musik med saker som skramlar? Hur gör man musik med träblock; Olika slags gummiband, ballonger, träblock och behållare med lock; torr sand, torkade ärtor, torkade majskorn, pappersklämmor, pinnar (till trumpinnar) Papper, kopior av bilagan Mitt musikinstrument, färg, färgat garn, självhäftande plast, lim Helklass Grupp Enskilt Kommentarer och aktiviteter Berätta för barnen att de skall arbeta i grupper om fyra och att varje grupp skall konstruera fyra olika musikinstrument genom att utgå ifrån det de lärt sig i småuppgifterna om hur man gör musik. Förklara för barnen att ett av instrumenten skall använda spända gummiband, ett skall använda spänt ballongskinn, ett skall använda saker som skramlar och ett skall använda träblock. Påminn barnen om att också tänka på det som de lärde sig av sina hemläxor om behållare som kan förstärka ljud och att använda det som finns utställt i klassrummet. 25

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ljud Molekyler i rörelse

Ljud Molekyler i rörelse A här får du lära dig J hur ljud bildas och sprids varför vi ser blixten före vi hör mullret när åskan går vad som menas med ultraljud och infraljud skillnaden mellan starka och svaga samt höga och låga

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd.

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd. Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd. Lärarhandledning att skriva ut på vanliga A4-papper. Arbetsbeskrivningar som kan skrivas ut till lämpliga elevinstruktioner.

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN? Ekonomiargument Nyttoargument VARFÖR? Demokratiargument Kulturargument Dagens samhälle är ett teknikintensivt samhälle och vi klarar oss inte utan kunskaper

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA

DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA DOKUMENTERA OCH SKAPA MED LÄRPLATTA Lärplatta i förskola och skola? Kan den underlätta och hjälpa till med dokumentation och skapande? Om du använder dig av rätt appar och funktioner kan lärplattan bli

Läs mer

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte

Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte Teknik i vår vardag - vad är teknik? Att använda föremål för ett bestämt syfte 1 Den kunskap och erfarenhet som krävs för att göra alla föremål Allt som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ISBN 21-21981-8 2006 Lennart Undvall och Liber AB

ISBN 21-21981-8 2006 Lennart Undvall och Liber AB Liber ISBN 21-21981-8 2006 Lennart Undvall och Liber AB Redaktion: Pernilla Jonsson och Conny Welén Formgivare: Bånges Grafiska Form AB Illustration: Kalle Karlsson, Typoform Omslagsfoton: Solens yta (ESA)

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer