Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå."

Transkript

1 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Om Teknik tillsammans... 4 Undervisningsmaterialets struktur 4 Arbetsområdenas upplägg Småuppgifterna 6 Huvuduppgiften 7 Omvärldsuppgiften 7 Utvärdering 8 Vi gör musik... 9 Inledning 9 Övergripande mål 9 Delmål 9 Småuppgifter Arbetspass 1 Vi funderar på musikinstrument 11 Arbetspass 2 Vi lyssnar på några musik instrument 13 Arbetspass 3 Vi gör musik med spända strängar 17 Arbetspass 4 Vi gör musik med spända skinn 19 Arbetspass 5 Vi gör musik med saker som skramlar 21 Arbetspass 6 Vi gör musik med träblock 23 Huvuduppgift Arbetspass 7 Vi planera och konstruerar instrument 25 Arbetspass 8 Vi komponerar ett musikstycke 27 Utvärdering Arbetspass 9 Utvärdering av den färdiga produkten 28 Omvärldsuppgift Arbetspass 10 Naturens musik 30 Utvärdering Arbetspass 11 Utvärdering av arbetsområdet 31 Bilagor Detta vet vår grupp om musikinstrument 33 Vad är det som vibrerar 35 Hur gör man musik med spända strängar? 36 Hur gör man musik med spända skinn? 37 2

3 Innehållsförteckning Hur gör man musik med saker som skramlar? 38 Hur gör man musik med träblock? 39 Mitt musikinstrument 40 Klassens utvärdering av musikinstrumenten i vår grupp 41 Gruppens utvärdering av sina musikinstrument 43 Min utvärdering av mitt musikinstrument 44 Utvärdering av arbetsområdet 45 Lärarens utvärdering av arbetsområdet eleverna 47 Lärarens utvärdering av arbetsområdet klassen 48 3

4 Om Teknik tillsammans Om Teknik tillsammans Denna lärarhandledning utgör en del av ett webbaserat undervisningsmaterial i teknik för barn från förskola till årskurs 5. Det bygger på ett läromedel som utvecklats i England av The Nuffield Foundation. Huvudsyftet är att barn ska utveckla sina kunskaper om teknik och teknikens betydelse för människan, samhället och naturen. I undervisningsmaterialet presenteras idéer och metoder som kan vara till stöd när man planerar och genomför teknikmoment tillsammans med en barngrupp. Där föreslås också en enkel arbetsmodell som ger barn möjligheter att stegvis utveckla sina teknikkunskaper. Undervisningsmaterialet ger också möjligheter att integrera teknik med andra arbetsområden och skolämnen. I svenska styrdokument, både förskolans och skolans, finns ett flertal mål med anknytning till teknik. I förskolans läroplan (Lpfö98) kan man exempelvis läsa att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. I skolan är teknik sedan 1994 (Lpo94) ett eget skolämne med mål som anges i kursplanen från 2000 (Kpl2000). Där kan man läsa att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven: utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveck-ling och om hur tekniken påverkat och påverkar människan, samhället och na-turen, utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss, utvecklar förmågan att reflektera över, bedöma och värdera konsekvenserna av olika teknikval, utvecklar förmågan att omsätta sin tekniska kunskap i egna ställningstaganden och praktisk handling, utvecklar intresset för teknik och sin förmåga och sitt omdöme vad gäller att hantera tekniska frågor. I kursplanen kan man också läsa om mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret. Eleven ska: kunna redogöra för, inom några väl bekanta teknikområden, viktiga aspekter på utvecklingen och dess betydelse för natur, samhälle och individ, kunna använda vanligen förekommande redskap och tekniska hjälpmedel och beskriva deras funktioner, kunna, med handledning, planera och utföra enklare konstruktioner. Undervisningsmaterialet ger goda möjligheter att arbeta mot ovanstående mål. Undervisningsmaterialets struktur Undervisningsmaterialet innehåller ett antal arbetsområden vilka ingår i något av följande båda teman: Saker att leka med Saker som hjälper oss I tabellen på nästa sida visas de olika arbetsområdena som hittills utvecklats och för vilka åldersgrupper de passar bäst. 4

5 Om Teknik tillsammans Tema Arbetsområden som passar i förskolan skolår 2 Arbetsområden som passar i skolår 3 skolår 5 Saker att leka med Vi gör musik! Pop-up-bok Vi bygger bilar! Rörliga djurmodeller Saker som hjälper oss Kylskåpsmagneter Spara och förvara I figuren nedan visas strukturen på hela undervisningsmaterialet. UNdervisningsmaterial tema Saker att leka med tema Saker som hjälper oss Vi gör musik! Rörliga djurmodeller Popup-böcker Vi bygger bilar! Spara och förvara Kylskåpsmagneter 5

6 Om Teknik tillsammans Småuppgifter Huvuduppgift Omvärldsuppgifter Utvärdering Arbetsområdenas upplägg För alla arbetsområden finns ett gemensamt upplägg enligt följande: Varje arbetsområde inleds med att barnen utför ett antal småuppgifter, där den första tar sin utgångspunkt i omvärlden, innan de ställs inför huvuduppgiften. Syftet med småuppgifterna är att eleverna stegvis utvecklar kunskaper som de behöver för att kunna genomföra huvuduppgiften. Den handlar ofta om att tillverka en produkt eller utveckla en konstruktion. Efter huvuduppgiften görs ytterligare kopplingar till omvärlden i ett eller flera arbetspass. Syftet med denna koppling är att sätta tekniken i ett sammanhang och synliggöra tekniken runt omkring oss. Inom varje arbetsområde finns olika kunskapsformer: fakta (kunskap som information), förtrogenhet (kunskap som erfarenhet), förståelse (kunskap som meningsskapande) och färdigheter (kunskap som utförande). Varje arbetsområde innehåller moment där barnen designar något och presenterar olika förslag på lösningar. Att designa innebär en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och kreativt sätt där både funktion och estetik ingår. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Syftet är bland annat att uppmuntra och utveckla barns kreativitet. I samtliga arbetsområden förekommer arbete som eleverna gör enskilt, i smågrupper eller helklass. Grupparbete är den dominerande formen. Gruppernas storlek varierar. Varje arbetsområde innehåller ett inslag som innebär att barnen ska fatta beslut eller ta ställning. Det kan handla om hur en produkt ska se ut eller eller om vilka olika egenskaper ett tekniskt föremål kan ha. I slutet av varje arbetsområde finns en utvärdering. Alla ingående moment ut-värderas i helklass och huvuduppgiften utvärderas enskilt av eleverna. Dessutom utvärderar läraren kunskapsutvecklingen för varje elev och för klassen som helhet. Kopplingar till andra skolämnen och teman presenteras i de grå rutorna i anslutning till arbetspassen. Småuppgifterna Småuppgifterna förbereder och ger eleverna kunskaper så att de kan lösa huvuduppgiften. Ofta är det 4-5 småuppgifter innan huvuduppgiften. Följande teknikmoment kan ingå: Sammanhang Material och redskap Funktioner Konstruktioner I tabellen på nästa sida ges exempel på kunskapsmål i de olika teknikmomenten. Om de fyra f:en De fyra f:n fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet Hör ihop med en diskussion om kunskapsformer, som bl.a. fördes i samband med introduktionen av Lpo1994. Du kan läsa mer i betänkandet Skola för bildning (SOU1992:94) s 62ff eller i publikationen Grundskola för bildning kommentarer till läroplan, kursplaner och betygskriterier (Skolverket/Fritzes 2003). Aktuella länkar finns under se, se Arbetsområdenas upplägg. 6

7 Om Teknik tillsammans Teknikmoment Kunskapsmål Sammanhang Att kunna relatera arbetsområdets innehåll: till olika vardagssituationer till mänskliga och samhälleliga behov Material och redskap Att kunna välja ut och använda: material i olika situationer redskap i olika situationer Funktioner Att känna till olika sätt: att styra och reglera i vardagssituationer att transformera energi att transportera föremål och information Konstruktioner Att ha kunskaper om: hur man konstruerar stabilt hur man planerar och genomför konstruktion betydelsen av olika materialval och sammanfogningsmetoder Huvuduppgiften Omvärldsuppgifter Huvuduppgiften är oftast en konstruktionsuppgift, men kan också gå ut på att undersöka ett tekniskt föremål eller att lösa ett tekniskt problem. Huvuduppgiften inleds med ett planeringsmoment. Då besvaras frågor som: Vad behöver göras? Vilket material, vilka verktyg och vilken utrustning behövs? I vilken ordning ska arbetet göras? Vem gör vad? Omvärldsuppgifterna ger eleverna möjlighet att se arbetsområdets teknik i ett större sammanhang. Syftet med dessa uppgifter är att de ska synliggöra tekniken i omvärlden, öka intresset för teknik och skapa förståelse för teknik i omvärlden. Det kan ske genom exempelvis: studiebesök undersökningar i närområdet intervjuer inbjudna gäster/experter. 7

8 Om Teknik tillsammans Utvärdering I slutet av varje arbetsområde utvärderar eleverna, i helklass respektive enskilt, både huvuduppgiften och arbetsområdet som helhet. Då besvaras frågor som: Vad har du lärt dig? Vad var roligt? Vad var mindre roligt? Vad tycket du var lätt? Vad var svårt? Vad kunde göras bättre? Hur skulle man kunna göra det bättre? Avslutningsvis diskuterar klassen med läraren och ger förslag på förbättringar. Därefter utvärderar läraren kunskapsutvecklingen, dels för varje elev, dels för klassen som helhet. 8

9 Vi gör musik! Inledning Inledning Många barn gillar att göra musik på enkla sätt, exempelvis att sjunga och klappa rytmer med händerna. Ett sätt att förstärka och utveckla denna lust för musik är att låta dem designa och konstruera enkla musikinstrument. Dessa kan sedan användas av smågrupper för att göra musikaliska framträdanden inför resten av klassen. Smågrupperna ska innehålla fyra olika instrument och framträdandena skall vara korta högst en minut. Det är meningen att smågrupperna också ska utveckla rytmer och enkla melodier samt arrangera delarna till en helhet. Om framträdandena blir lyckade kan du skapa en klassorkester med olika sektioner och låta den framföra ett musikstycke vid en skolsamling eller ett föräldramöte. Övergripande mål Målen med detta arbetsområde är att barnen lär sig: Arbetsområdet innehåller både arbete i grupp, då gruppen bl.a. bestämmer vilka musikinstrument som skall konstrueras, och individuellt då de gör sitt eget musikinstrument. Vid flera tillfällen är det meningen att barnen skall fatta beslut som påverkar designen på deras eget musikinstrument och hur det skall användas. Sådana beslut tas i arbetspass 6 och 7, och besluten kräver förkunskaper från de tidigare arbetspassen. Delmål För att på bästa sätt stegvis bygga upp barnens teknikkunskaper kan det vara bra att följa den ordning som har angivits för arbetspassen här. Det går dock bra att komplettera med egna moment om man så önskar. Flera arbetspass kan antingen göras under en dag eller fördelas över en längre tidsperiod. Då man arbetar med de yngre barnen kan det vara bra att inte dra ut för länge på arbetet. Arbetsområdet innehåller både grupparbete och individuellt arbete. några viktiga aspekter på funktion och användning av musikinstrument att med handledning kunna planera och utföra en enklare konstruktion. Att återanvända tomburkar, plastflaskor och andra förpackningar underlättar arbetet. I detta exempel har en plastflaska använts för att göra en enkel maracas. Det mjuka shush-ljudet åstadkoms med hjälp av majskorn och kidney-bönor. Dekorationerna består helt enkelt av målade band. Konstruktionen av maracas föregås av en undersökning av skallerljud och vilka slags burkar och ljud som kan användas som maracas. 9

10 Inledning Arbetspass Delmål Teknikmoment Ca-tider Genom småuppgifterna skall barnen: 1 bli förtrogna med musikinstrument i vardagen Sammanhang 30 min 2 förstå hur musikinstrument fungerar Funktioner 40 min 3 göra musik med spända strängar Material och redskap 40 min 4 göra musik med spända skinn Material och redskap 40 min 5 göra musik med träblock Material och redskap 40 min 6 fatta beslut om musikinstrumentets design Material och redskap 40 min Genom huvuduppgiften skall barnen: 7 besluta om vilka musikinstrument som skall konstrueras och om deras design Konstruktioner 30 min konstruera musikinstrument och besluta om hur de skall användas 8 komponera ett kort musikstycke för fyra instrument Funktioner 60 min Genom utvärderingen skall barnen: 9 använda sitt musikinstrument i ett musikframträdande tillsammans med tre andra, utvärdera design och funktion på de olika musikinstrumenten Funktioner 30 min Genom omvärldsuppgiften ska barnen: 1 0 kunna relatera sina instrument till vibrationer/ljud i naturen Sammanhang (20 min)* Genom utvärderingen skall barnen: 11 utvärdera och utveckla arbetsområdet Sammanhang 30 min *elevförberedelser 10

11 Småuppgifter Småuppgifter Arbetspass Vi funderar på musikinstrument MÅL Att bli förtrogna med musikinstrument i vardagen Begrepp: Materiel: Förbrukning: Musikinstrument En triangel eller annat musikinstrument Papper, kopior av bilagan Detta vet vår grupp om musikinstrument Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Visa barnen en triangel eller något annat musikinstrument och fråga dem vad det är. Berätta för barnen att de under detta arbetsområde skall få konstruera ett eget musikinstrument men att de först skall få göra ett antal uppgifter för att lära sig saker som de har användning av då de konstruerar sina musikinstrument. Be barnen att försöka komma på så många musikinstrument som möjligt och skriv upp dem på tavlan. Det bör bli många musikinstrument. Dela in klassen i grupper och be dem att försöka sortera de musikinstrument som finns uppskrivna på tavlan i olika instrumentgrupper och fundera på vad som är gemensamt för dem. Be en medlem av varje grupp att ge exempel på någon instrumentgrupp. Skriv upp barnens förslag till instrumentgrupper på tavlan. 11

12 Småuppgifter Be grupperna att fundera på vad de vet om musikinstrument. Ge varje grupp en kopia av bilagan Detta vet vår grupp om musikinstrument, där de tillsammans skall besvara frågorna: Varför finns det musikinstrument? Vem använder musikinstrument? Vad används de till? Hur fungerar de? Vad är de gjorda av? Avslutningsvis kan du betona att musikinstrument har funnits under lång tid i historien och kort berätta om gitarrens historia. Som läxa kan barnen fundera över ytterligare musikinstrument, kanske kan de komma på sådana som inte är så vanliga här. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till musikämnet så som musik i andra länder och musikhistoria. Vem tillverkar dem och hur? Vad kostar de? Hur gjorde man musikinstrument förr? Gitarrens historia Faktaruta till dig som lärare Gitarren har sitt ursprung på den Iberiska halvön (Spanien-Portugal). Den äldsta bevarade gitarren är från 1581 och byggdes av en spanjor. De äldre gitarrerna var mindre än dagens och hade strängar gjorda av tarmar. På 1600-talet fanns en gitarr som kallades för slag-gitarr. Den hade metallsträngar och spelades med plektrum. I slutet av 1700 talet fick gitarren sex strängar och blev mycket populär. I våra dagar används gitarr i många olika slags folkmusik samt jazz, blues och rock. Ibland används de också i särskilda gitarrorkestrar. Det finns många olika slags gitarrer, exempelvis elgitarr och ukelele. Källa: Nationalencyklopedien 12

13 Småuppgifter Arbetspass Vi lyssnar på några musikinstrument MÅL Att förstå hur enkla musikinstrument fungerar Begrepp: Materiel: Förbrukning: Instrument, maracas, xylofon, melodi, rytm, ljudstyrka (stark och svag) = volym, ton, tonhöjd (låg och hög), vibrera, vibration, frekvens, ljudnivå. Maracas, trummor och trumpinnar, xylofoner och pinnar, gitarrer och plektrum, linjaler. Papper, kopior av bilagan Vad är det som vibrerar? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de i detta arbetsområde ska få designa och konstruera ett eget musikinstrument och att det därför är viktigt att de förstår något om hur olika musikinstrument fungerar. Förklara att de skall få lyssna på och undersöka fyra olika musikinstrument som fungerar på helt olika sätt. Dessa är maracas, xylofon, trumma och gitarr. 13

14 Småuppgifter Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du skakar maracasen och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör maracasen? Är det kortvarigt eller långvarigt? Är det mjukt eller hårt? Vilka delar består en maracas av? Kan maracasen göra olika ljud? Är maracas bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? Vad påverkar maracasens ljud? Vad tror du finns inuti maracasen? Vad händer med ljudet när du håller handen runt maracasen när du spelar? Hur kan vi ändra ljudets styrka? Vilka delar består en trumma av? Kan trumman göra olika ljud? Är trummor bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? Vad händer med ljudet när du trycker på skinnet samtidigt som du spelar? Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du spelar på xylofonen och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör xylofonen? Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du slår på trumman och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör trumman? Är det kortvarigt eller långvarigt? Är det kortvarigt eller långvarigt? Hur kan vi ändra ljudets styrka? Vilka delar består en xylofon av? Kan xylofonen göra olika ljud? 14

15 Småuppgifter Är xylofoner bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? Vad händer med ljudet när du trycker på blocken samtidigt som du spelar? Vad händer med ljudet när du trycker försiktigt på strängarna samtidigt som du spelar? Dela in klassen i grupper (det kan vara lämpligt att behålla dessa grupper under arbetspass 1-5). Ge grupperna i uppgift att undersöka och spela på de olika musikinstrumenten. De skall också diskutera nedanstående frågor och komma överens om ett gemensamt svar på varje fråga som var och en sedan skriver ned i bilagan Vad är det som vibrerar? Vad är det som vibrerar på maracasen när man spelar på den? Vad är det som vibrerar på trumman när man spelar på den? Vad är det som vibrerar på xylofonen när man spelar på den? Säg till barnen att lyssna koncentrerat när du spelar på gitarren och ställ sedan frågor för att stimulera till en diskussion. Här följer några förslag: Vilket slags ljud gör en sträng? Är det kortvarigt eller långvarigt? Hur kan vi ändra ljudets styrka? Hur kan vi få en sträng att göra olika ljud? Vad är det som vibrerar på gitarren när man spelar på den? Be de olika grupperna att berätta om vilka olika delar som vibrerar. Använd sedan deras svar för att förstärka idén om att ljud alltid produceras när något vibrerar snabbt nog. Avsluta med att visa att detta även gäller en linjal. Be barnen att till nästa gång fundera över om det finns saker hemma som kan vibrera och därmed ge ljud. Vad är skillnaden mellan strängar som ger höga toner och de som ger låga toner? Hur kan vi spela flera toner samtidigt? Är gitarrer bäst för att spela en melodi eller för att spela en rytm? 15

16 Småuppgifter Ljud och ljudnivå Faktaruta till dig som lärare Ljud är trycksvängningar som utbreder sig som vågor. Oftast menar man svängningar i luften med en frekvens mellan 20 och Hertz, vilka kan uppfattas med hörseln. Ljudnivå eller ljudstyrka mäts i db på en s.k. logaritmisk skala där en liten ökning i antal db motsvarar en stor ökning av ljudstyrkan. Normalt samtal på nära håll motsvarar ca 74 db. Ljudnivåer från ca 90 db och uppåt är farliga för människans hörsel. På ett diskotek kan ljudnivån vara över 100 db. Smärtgränsen för människans hörsel ligger på 134 db. Källa: Nationalencyklopedien 1 Hz = en svängning per sekund Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 16

17 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med spända strängar MÅL Att förstå hur man kan göra musik med hjälp av spända strängar Begrepp: Materiel: Förbrukning: Sträng, spänd, lös, förstärka, förstärkare. Olika sorters konservburkar till varje grupp, stora och små; olika sorters gummiband till varje grupp, exempelvis långa tunna, korta tunna, långa tjocka och korta tjocka gummiband. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med spända strängar? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda olika sorters gummiband och olika burkar en stor och en liten. Förklara att varje grupp skall använda gummibanden och burkarna för att undersöka hur man kan göra toner som låter olika. Visa barnen hur man sätter ett av dessa gummiband runt burken så att det är sträckt över öppningen. Knäpp sedan på gummibandet så att det blir ett ljud. Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar 17

18 Småuppgifter på varje fråga som var och en sedan skriver ned och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med spända strängar? Hur gör man för att få olika toner? Hur kan man göra för att tonhöjden skall ändras? Hur kan man göra så att ljudstyrkan ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall bli högre utan att man spelar starkare? Vi har fyra olika gummiband, en stor burk och en liten burk. Hur många olika toner kunde vi göra? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp gruppernas svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga barnen vad de skulle kunna använda förutom gummiband och konservburkar. Använd barnens svar för att motivera hemläxa. Ge varje barn i klassen olika gummiband att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att förstärka tonen som produceras av det sträckta gummibandet. Be dem att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 18

19 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med spända skinn MÅL Att förstå hur man kan göra musik med hjälp av spända skinn Begrepp: Materiel: Förbrukning: Skinn, spänd, rytm Olika sorters konservburkar till varje grupp, stora och små; olika runda ballonger till varje grupp och/eller skinnbitar, saxar, pennor. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med spända skinn? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda olika ballonger och olika burkar en stor och en liten. Förklara att varje grupp skall använda ballongerna och burkarna för att undersöka hur man kan göra toner som låter olika. Visa barnen hur man klipper ballongen och sätter den runt en burk så att den är sträckt över öppningen. Klappa sedan på den sträckta ballongen så att det blir ett ljud. Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar 19

20 Småuppgifter på varje fråga som var och en sedan skriver ned och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med spända skinn? Hur gör man för att få olika toner? Hur kan man göra för att tonhöjden skall ändras? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp gruppernas svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga barnen vad mer de skulle kunna använda förutom ballonger och konservburkar. Använd barnens svar för att motivera hemläxa. Gör gärna en parallell till trumhinnan i örat och berätta hur den fungerar. Ge varje barn olika ballonger att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att förstärka tonen som produceras av den spända ballongen. Be dem att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall ändras? Hur kan man göra för att ljudstyrkan skall bli högre utan att man spelar starkare? Vi har två olika ballonger, en stor burk och en liten burk. Hur många olika toner kunde vi göra? Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 20

21 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med saker som skramlar MÅL Att förstå hur man kan göra musik med hjälp av saker som skramlar Begrepp: Materiel: Förbrukning: Skramla Olika sorters burkar/flaskor med lock till varje grupp; torr sand, torkade ärtor och pappersklämmor till varje grupp, saxar, pennor. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med saker som skramlar? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda olika burkar stora och små med lock tillsammans med sand, torkade ärtor och pappersklämmor. Förklara att varje grupp skall använda detta för att undersöka hur man kan göra olika sorters skramlande ljud. Visa barnen en tom burk och häll i en handfull torkade ärtor. Sätt ett plastlock på burken och skaka på den så att det blir ett skramlande ljud. Hur många olika slag av skramlande ljud kunde vi göra? Vilket skramlande ljud tyckte vi var bäst? Förklara varför! Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar på varje fråga som var och en sedan skriver ned och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med saker som skramlar? 21

22 Småuppgifter Hur kan man göra för att ljudet skall bli starkare? Hur kan man göra för att ljudet skall bli mjukare? Vi har torr sand, torkade ärtor, pappersklämmor, en stor burk och en liten burk med lock. Hur många olika skramlande ljud kunde vi göra? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp gruppernas svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga barnen vad mer de skulle kunna använda förutom burkar, torr sand, torkade ärtor och pappersklämmor. Använd barnens svar för att motivera följande hemläxa. Ge varje barn några torkade ärtor att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att förstärka tonen som produceras av ärtorna. Be dem att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 22

23 Småuppgifter Arbetspass Vi gör musik med träblock MÅL Att förstå hur man kan göra enkel musik med träblock Begrepp: Materiel: Förbrukning: Träblock Olika sorters träblock till varje grupp, av olika träslag, längd och tjocklek; saxar, pennor. Papper, kopior av bilagan Hur gör man musik med träblock? Helklass Grupp Kommentarer och aktiviteter Förklara för barnen att du skall visa dem hur de skall undersöka hur xylofonen fungerar genom att använda träblock. Visa barnen en samling träblock av olika längder och tjocklekar. Tag en av de längre blocken, håll den i änden och be barnen att lyssna koncentrerat när du försiktigt slår på den med en träpinne. Tag sedan ett kortare block men av samma tjocklek och slå på den på samma sätt. Det kortare blocket ger en högre tonhöjd. Fråga barnen om de båda blocken låter likadant eller olika. Tala om för barnen att de skall arbeta i grupper och att varje grupp skall använda en samling träblock. Förklara att varje grupp skall använda dessa för att undersöka hur man kan göra en serie toner som går från låga tonhöjder till höga. Dela in klassen i samma grupper som tidigare. Tala om för dem att varje grupp skall diskutera några frågor och komma överens om ett gemensamt svar på varje fråga som var och en sedan skriver ned 23

24 Småuppgifter och sparar. De kan använda bilagan Hur gör man musik med träblock? Hur många olika slag av ljud kunde vi göra med träblocken? Hur kan man göra så att tonhöjden blir högre? Hur kan man göra så att tonhöjden blir lägre? Hur kan man göra tonen starkare? Hur kan man göra tonen mjukare? Vi har två olika träblock. Hur många olika toner kunde vi göra? Be en medlem av varje grupp att ge en kort rapport över vad de har kommit fram till. Sätt upp några av barnens svar på väggen för att kunna återkoppla till dessa senare. Fråga klassen hur man skulle kunna fästa blocken så att man kan spela på dem som på en xylofon. Använd barnens svar för att motivera följande hemläxa. Ge varje barn i klassen två block att ta hem och be dem att försöka finna behållare som är bra på att stödja och förstärka tonen som produceras då man slår på blocken. Be barnen att ta med en behållare som fungerar bra och som kan ställas ut i klassrummet. Kopplingar till andra ämnesområden Här finns kopplingar till fysikämnet med ljudvågor och örats funktion ger kopplingar till biologiämnet. 24

25 Huvuduppgiften Huvuduppgiften Arbetspass Vi planerar och konstruerar instrument MÅL Att fatta beslut om vilka musikinstrument som skall konstrueras och hur de skall se ut Att konstruera egna musikinstrument Begrepp: Materiel: Förbrukning: Skiss, dekorera, producera, bruksanvisning, illustrera, förstärka De besvarade bilagorna Hur gör man musik med spända strängar? Hur gör man musik med spända skinn? Hur gör man musik med saker som skramlar? Hur gör man musik med träblock; Olika slags gummiband, ballonger, träblock och behållare med lock; torr sand, torkade ärtor, torkade majskorn, pappersklämmor, pinnar (till trumpinnar) Papper, kopior av bilagan Mitt musikinstrument, färg, färgat garn, självhäftande plast, lim Helklass Grupp Enskilt Kommentarer och aktiviteter Berätta för barnen att de skall arbeta i grupper om fyra och att varje grupp skall konstruera fyra olika musikinstrument genom att utgå ifrån det de lärt sig i småuppgifterna om hur man gör musik. Förklara för barnen att ett av instrumenten skall använda spända gummiband, ett skall använda spänt ballongskinn, ett skall använda saker som skramlar och ett skall använda träblock. Påminn barnen om att också tänka på det som de lärde sig av sina hemläxor om behållare som kan förstärka ljud och att använda det som finns utställt i klassrummet. 25

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. LJUD Fysik åk 7 Centralt innehåll O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Tre avsnitt O Ljudets egenskaper O Ljudvågor

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme

Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme Teknik Bas-2 Strävansmål Mål Målkriterier Omdöme Eleven skall Målet är uppnått när eleven Påbörjat Är på god väg Uppnår målen Utvecklar förtrogenhet med i hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Broskolans. röda tråd i Slöjd

Broskolans. röda tråd i Slöjd Broskolans röda tråd i Slöjd Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå.

Copyright 2008 Maria Svensson, Ann Zetterqvist och CETIS. Illustrationer Åsa Fredricson, Marulk Reklambyrå. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till BONUS. Den som bryter

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Pedagogisk planering Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden Här nedan får du hjälp att planera ett arbetsområde om staden. Genom att bygga och konstruera på lektionerna arbetar eleverna mot

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016 Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016 1 Normer och värden / Omvärlden Utveckla sin förmåga att vänta på sin tur och lyssna på andras åsikter. Främja diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen.

Läs mer

Plan för matematikutvecklingen

Plan för matematikutvecklingen Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kursplanen i ämnet musik

Kursplanen i ämnet musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet musik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. LJUD Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar. När strängen rör sig uppåt, pressar den samman luften på ovansidan om strängen => luftmolekylerna

Läs mer

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

Sveaskolans mål i musik

Sveaskolans mål i musik Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Mål att sträva mot: Arbetets utförande: Praktiskt arbete att bygga en robot. Skriva loggbok över vad ni gör.

Mål att sträva mot: Arbetets utförande: Praktiskt arbete att bygga en robot. Skriva loggbok över vad ni gör. Lokal Pedagogisk Planering i Teknik Ämnesområde: Robotbygge Ansvarig lärare: Mohsen Afghani mail: mohsen.afghani@edu.upplandsvasby.se Mål att sträva mot: Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Slöjd Ämnets syfte och roll i utbildningen Slöjdämnet bidrar till elevernas allsidiga utveckling genom att öva upp deras skapande, manuella och kommunikativa förmåga. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Mål, friutrymme, process

Mål, friutrymme, process Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6 Lärarhandledning Bråk från början en tredjedel ISBN ---- Innehåll Arbeta med bråk............................. Sidorna -................... Sidorna -................... Sidorna 0-................. Sidorna

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11

Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11 Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I

Läs mer

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Teknik Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Teknik 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

Modell och verklighet och Gy2011

Modell och verklighet och Gy2011 Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen

Läs mer

Kursplanen i ämnet matematik

Kursplanen i ämnet matematik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet matematik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden

Läs mer